Högskole- och
universitetsstudenters
förändring i
aktivitetsmönster under
COVID-19 pandemin
HUVUDOMRÅDE: ArbetsterapiFÖRFATTARE: Alexandra Elving och Amanda Johansson HANDLEDARE:Wallescka Östlund
EXAMINATOR: JÖNKÖPING 2021 Maj
Sammanfattning
Högskole- och universitetsstudenters förändring i aktivitetsmönster under COVID-19 pandemin.
- En tvärsnittsstudie.
Bakgrund, de restriktioner och rekommendationer som människor fått förhålla sig till under
COVID-19 pandemin har inneburit en annorlunda och förändrad vardag. En grupp som blivit drabbad är högskole- och universitetsstudenter som bland annat fått byta de fysiska klassrummen mot diverse online plattformar. Tidigare forskning har utförts, men hur aktivitetsmönstret har förändrats är dock mindre utforskat. Syftet med studien var att kartlägga förändring i aktivitetsmönstret hos högskole- och universitetsstudenter under COVID-19 pandemin. Metoden som användes hade en kvantitativ design i form av tvärsnittsstudie. Ett bekvämlighetsurval användes och respondenter rekryterades via sociala medier (Facebook). Populationen bestod av 49 studenter. Deskriptiv statistik användes för att beskriva insamlade data. Resultatet visade på en förändring i studenternas aktivitetsmönster och en koppling mellan förlust av meningsfulla aktiviteter, nöjdhet gällande sin aktivitetsfördelning samt upplevd vardagsbalans kunde urskiljas. Slutsats, övergripande hade förändringarna i studenternas aktivitetsmönster påverkats till det negativa. Författarna till föreliggande studie har en förhoppning om att studien ska leda till ökad förståelse gällande människors aktivitetsmönster som relaterar till den hälsoproblematik som kan uppstå under situationer som den rådande COVID-19 pandemin.
Summary
College- and university students change in occupational patterns during the COVID-19 pandemic.
- A cross-sectional study.
Background, this thesis describes the restrictions and recommendations that people have had
to follow during the COVID-19 pandemic, and how these have led to a different and altered everyday life. College- and University students are one group that have been affected, especially since they had to switch from in-person learning to online platforms. There have been prior studies regarding the health of students and how their health has been affected during the pandemic, however the extent to which the occupational pattern of students has changed has been less explored. The purpose of this study was to investigate the change in student’s occupational patterns during the COVID-19 pandemic. The method that was used was a quantitative design. A convenience sample was used, and the respondents were recruited through social media platforms (Facebook). The population included 49 students. Descriptive statistics were used to describe the data that was collected from the survey. Results, the study showed a change in student’s occupational patterns during the COVID-19 pandemic and a connection was seen between loss of meaningful activities, satisfaction regarding their activity distribution, and perceived everyday balance. In conclusion, the overall changes in student’s occupational patterns had a negative effect. The authors expect that this study will lead to a higher understanding of the occupational patterns that relate to the health problems that can occur during situations such as the COVID-19 pandemic.
Keywords: Balance, Meaningful activities, Mental health, Occupational therapy, SARS-CoV-2.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
1. Bakgrund ... 2
1.1 COVID-19 ... 2
1.2 COVID-19 och studenter ... 3
1.3
Aktivitetsmönster och aktivitetsbalans ... 4
2. Syfte ... 6
3. Material och metod ... 7
3.1 Urval ... 7
3.2 Datainsamling ... 7
3.3 Datainsamlingsinstrument ... 8
3.4 Databearbetning ... 8
3.5 Etiska överväganden ... 9
4. Resultat ... 10
4.1 Förändring inom aktivitetskategorierna ... 11
4.2 Studenternas boendesituation och förändring i aktivitetsmönster ... 12
4.3 Vardag i balans ... 13
5. Diskussion ... 15
5.1 Metoddiskussion ... 15
5.2 Resultatdiskussion ... 17
6. Slutsatser ... 21
7. Referenser ... 22
Bilaga 1. ...
Bilaga 2. ...
Bilaga 3. ...
1
Inledning
Världen befinner sig just nu mitt i en pandemi, vilket har påverkat befolkningen och samhällen i olika länder på ett eller annat sätt. I Sverige har en strategi varit att inte stänga ned samhället, utan istället ge invånarna diverse restriktioner och rekommendationer att förhålla sig till för att minska smittspridningen (Folkhälsomyndigheten, 2021a). Skolor får exempelvis fortsätta bedrivas men på distans via online plattformar. En nackdel som detta kan medföra, är att den aktivitetsrepertoar som studenten byggt upp tidigare kan bli påverkad av att vardagen och tillvaron ställs om helt. Med aktivitetsmönster innebär de aktiviteter som en individ utför under sin vardag och som utgör ett typ av mönster eller repertoar (Erlandsson & Persson, 2020). Författarna till denna studie har därför ett intresse i att kartlägga den eventuella förändring som kan ha skett i högskole- och universitetsstudenters aktivitetsmönster till följd av de begränsningar som pandemin inneburit.
Forskning gällande COVID-19 pandemin och dess konsekvenser är relativt limiterat då det är en situation som nyligen uppstått och som fortfarande pågår. Studier har dock hunnit genomföras, men där fokus ligger på bland annat aktivitetsbalans (González-Bernal et al., 2020) eller studenters psykiska hälsa och hur den har påverkats negativt på grund av pandemin (Khan et al., 2020). Däremot saknas det idag studier som undersöker just aktivitetsmönstret hos studenter och hur det har förändrats under COVID-19 pandemin. Erlandsson och Persson (2020) menar att ett balanserat aktivitetsmönster är en förutsättning för hälsa. Vidare menar Wilcock och Hocking (2015) att aktivitetsobalans (occupational imbalance) är en riskfaktor som på individnivå kan leda till utvecklandet av stress, depression och sömnsvårigheter. COVID-19 pandemin har påverkat studenterna som grupp då de uppmanats att läsa sina kurser online, vilket innebär att den fysiska interaktionen med andra studenter uteblir. Enligt Lin och Fisher (2020) kan förlusten av rutiner och den reducerade interaktionen med andra påverka det psykiska välbefinnandet. Behov av hälso- och sjukvårdsinsatser kan behövas till följd av den psykiska ohälsan som en krissituation kan leda till (Sveriges Arbetsterapeuter, 2015). Vidare menar Wagman och Håkansson (2018) att genom att arbeta preventivt och fokusera på individers aktivitetsmönster och aktivitetsbalans kan uppkomst av bland annat psykiska och sociala problem förhindras. Att arbeta med preventiva och hälsofrämjande åtgärder kan därmed anses gynnsamt både på individ-, grupp- och samhällsnivå. Föreliggande studie kommer därför kartlägga eventuella förändringar i aktivitetsmönstret hos högskole- och universitetsstudenter under COVID-19 pandemin. Studien kommer att genomföras på studenter i Sverige där vi, till skillnad från många andra länder, inte haft någon uttalad lock-down.
2
1. Bakgrund
1.1 COVID-19
I december 2019, larmar kinesiska myndigheterna Världshälsoorganisationen [WHO] om en rad lunginflammationsliknande fall i staden Wuhan (WHO, 2020a). Anledningen till sjukdomsfallen visade sig vara ett nytt coronavirus vid namn SARS-CoV-2 (Severe Acute Respiratory Syndrome Coronavirus II), vilket i folkmun skulle börja att bli kallat COVID-19 (Folkhälsomyndigheten, 2021b). Den 11 mars 2020 hade situationen förvärrats så pass mycket att WHO valde att klassificera COVID-19 som en pandemi (WHO, 2020a). Med pandemi menas att en ny typ av influensavirus sprids och därmed smittar människor i stora delar av världen (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Drygt ett år senare, den 23 mars 2021, var smitto- och dödsantalet uppe i 123 216 178 respektive 2 714 517, globalt sett (WHO, 2021).
Enligt folkhälsomyndigheten (2021b) orsakar COVID-19 bland annat feber och luftvägssymtom, men personer kan även uppvisa andra symtom så som huvudvärk eller nedsatt lukt- och smaksinne. Mer allvarliga symtom är andningssvårigheter och lunginflammation. Vidare menar Folkhälsomyndigheten (2020b) att en person kan bära på viruset utan att påvisa några symtom, hur stor andel asymtomatiska personer står för smittspridningen är dock inte klarlagt. För att förhindra spridning av viruset har en allmän strategi varit att begränsa sociala interaktioner så mycket som möjligt. Enligt Wider-Smith och Freedman (2020) valde en del länder i tidigt skede att stänga ner samhället i en så kallad ”lock-down”, vilket medförde att invånarna hamnade i karantän med syftet att minska smittspridningen. Nedstängningen innebar bland annat att stora sammankomster fick ställas in, människor uppmanades arbeta hemifrån samt att skolor och övriga ställen där personer kan samlas, fick stänga tills vidare (Ramiz et al., 2021; Wilder-Smith & Freedman, 2020). Till skillnad mot övriga länder valde Sverige att ha samhället fortsatt öppet och tillgängligt för allmänheten, men utifrån strikta rekommendationer och restriktioner (Folkhälsomyndigheten, 2021a) samt den pandemilag som beslutats av myndigheter (SFS 2021:4).
3
1.2 COVID-19 och studenter
En student är en ”person som är antagen till och bedriver högskoleutbildning. Med
högskoleutbildning avses utbildning inom universitet och högskola på såväl grundnivå och avancerad nivå som forskarnivå.” (Universitets- och högskolerådet, u.å., student). Som
tidigare nämnt innebär rådande situation olika typer av begränsningar och för studenter blir de vardagliga aktiviteter som bland annat involverar fysisk närvaro på campus drabbade. Wilcock och Hocking (2015) nämner begreppet belonging, som innebär att få känna tillhörighet och inkludering i något, vilket kan upplevas vid aktiviteter som delas tillsammans med andra. De aktiviteter som utförs tillsammans med andra är även grundläggande för psykiskt välbefinnande (Wilcock & Hocking, 2015). Enligt Yang och Chau (2011) bildar delade värderingar och mönster hos studenter en så kallad studentkultur, som influerar större delar av studenternas vardag utanför klassrummet. I studentkulturen bildas även subkulturer, som ett resultat av normaliserade attityder, värderingar och beteenden. Att känna sig inkluderad i dessa subkulturer och vara involverad i sociala engagemang har potential till att öka studentens inlärning och utveckling. Vidare menar Yang och Chau, att majoriteten av studenterna uppgav att de regelbundet involverade sig i aktiviteter som ingår i ett så kallat student-”community”, samt att det dagliga sociala samspelet som detta medför, leder till att kunna etablera ett nytt socialt nätverk och stöd (Yang & Chau, 2011). Även Erlandsson och Persson (2020) nämner att individer länkas till olika subgrupper, beroende på sina val av aktiviteter. Dessa subgrupper kan bidra till upplevd samhörighet och möjlighet till identifikation med andra i samma situation.
En studie av Elmer et al. (2020) påvisar en nedåtgående trend när det kommer till studenters psykiska hälsa under pandemin, bland annat på grund av restriktioner, digital undervisning och limiterade sociala kontakter. Studenterna upplever sig bland annat mer socialt isolerade, känner mer oro gällande sin familj och vänner samt ökad oro över sin egen hälsa (Elmer et al., 2020). Vidare visar samma studie att de som bor ensamma har ökad risk till psykisk ohälsa under pandemin. Ytterligare studier som gjorts i andra länder har påvisat att studenter upplever en generellt negativt påverkad psykisk hälsa och menar på att åtgärder bör sättas in (Khan et al., 2021; Fu, W. et al., 2021). Vidare visade studien av Khan et al. att 5,35 procent av deltagarna upplevde svår ångest samt 5,35 procent upplevde extrem ångest. Det framkom även att 9,5 procent respektive 7,52 procent upplevde svår eller extrem depression till följd av pandemin (Khan et al., 2020). Slutligen menar Lin och Fisher (2020) att bristen på sociala interaktioner som en individ kan uppleva till följd av restriktionerna som COVID-19 pandemin inneburit, kan ha påverkat den sociala komponenten i miljön. Det i sin tur kan leda till ökad risk för psykiska besvär så som ångest och depression (Lin & Fisher, 2020).
4
1.3 Aktivitetsmönster och aktivitetsbalans
Inom arbetsterapi är begreppet aktivitet och används för att beskriva allt som en individ gör. Bendixen et al. (2006) menar att begreppet aktivitet hänvisar till de grupper av aktiviteter i det dagliga livet som organiseras, tilldelas värde och mening av en kultur. Den sociokulturella miljön är en väsentlig del av den miljömässiga kontexten där aktivitetsmönster uppstår (Bendixen et al., 2006). Vidare menar Taylor (2017) att de aktiviteter vi väljer att utföra, samt hur- och när vi gör dem, avspeglar sig i våra vanor och formas till mönster genom vanebildning. De upprepade och tidsbundna mönstren bildar en trygg struktur där rutiner kan utvecklas, vilket i sig ger livet en förutsägbarhet (Taylor, 2017). I den arbetsterapeutiska modellen The
Value of Meaningful Occupations [ValMO-modellen], väljer Erlandsson och Persson (2020)
att beskriva det personliga och unika mönstret som utgör en individs vardag som aktivitetsrepertoar. Denna repertoar är med andra ord de aktiviteter som en individ ägnar sig åt under en livstid och består av fyra olika aktivitetskategorier, vilka är: skötsel (SK), lek (L), arbete (A) samt rekreation (R). Strukturen för de olika kategoriseringarna är dynamisk, vilket innebär att utförandet av en aktivitet kan upplevas tillhöra olika kategoriseringar vid olika tidpunkter. För att främja hälsan bör individens vardag innehålla aktiviteter ur varje kategori (Erlandsson & Persson, 2020). I nära anslutning till aktivitetsbegreppet ligger begreppet mening. Vad en person väljer att klassa som en meningsfull aktivitet är dock varierande. Erlandsson och Persson (2020) menar att en och samma aktivitet kan därmed beskrivas som en subjektiv upplevelse. Vidare påstår Erlandsson och Persson, att förlust av meningsfulla aktiviteter i en individs aktivitetsrepertoar kan påverka den övergripande uppfattningen om meningen i livet negativt.
Ett balanserat aktivitetsmönster anses inom arbetsterapi vara en förutsättning för hälsa (Erlandsson & Persson, 2020) och aktivitetsbalans är ett koncept som ofta används (Wagman et al., 2012). Att särskilja aktivitetsmönster och aktivitetsbalans kan ibland anses problematiskt. Eklund et al. (2017) menar att en individs aktivitetsmönster är av objektiv karaktär medan aktivitetsbalans är av subjektiv karaktär och att individens aktivitetsmönster kan skapa någon form av balans eller obalans. Vidare menar Eklund et al. (2020) att hur personens tid fördelas i ett visst mönster av aktiviteter har betydelse för vilken balans den personen upplever. När det gäller aktivitetsbalans väljer Wagman et al. (2012) att definiera det som upplevd balans i önskat aktivitetsmönster, vilket innebär att ha rätt mängd variation i sina aktiviteter. Hög aktivitetsbalans är relaterat till bättre livskvalité, medan låg aktivitetsbalans är associerat med exempelvis ångest och sämre mental hälsa (Wagman et al., 2019). Om en individs vardag består av för få utmaningar, om miljön är icke-stimulerande eller om personen är missnöjd med mängden tid hen spenderar på sina aktiviteter kan aktivitetsobalans (occupational imbalance) uppstå (Durocher et al., 2014; Eklund et al.,2017; Wilcock &
5
Hocking, 2015). Aktivitetsobalans är en riskfaktor för eventuella hälsoproblem (American Occupational Therapy Association [AOTA], 2020) och kan orsaka bland annat sömnstörningar, stress och depression (Wilcock & Hocking, 2015). Studenter är enligt González-Bernal et al. (2020) en av de grupper vars aktivitetsbalans har påverkats under pandemin.
Som tidigare nämnts visar studier (Khan et al., 2021; Fu, W. et al., 2021) ett behov av åtgärder kring just psykisk ohälsa hos studenter under pandemin. Idag saknas däremot studier som tar upp hur aktivitetsmönstret hos studenter har förändrats, särskilt i ett land som Sverige där en lock-down inte har varit något tillvägagångssätt för att minska smittspridningen. Examensarbetet kommer därför kartlägga förändring i aktivitetsmönstret hos högskole- och universitetsstudenter, vilket kan bidra till att uppmärksamma om den problematik som kartlagts i andra länder, även finns i Sverige (Khan et al., 2021; Fu, W. et al., 2021).
6
2. Syfte
Syftet är att kartlägga eventuell förändring i aktivitetsmönster hos högskole- och universitetsstudenter under COVID-19 pandemin. Utifrån syftet har fyra frågeställningar utformats. Frågeställningar:
• Har de olika aktivitetskategorierna hos studenterna förändrats under pandemin och i sådant fall på vilket sätt?
• På vilket sätt har aktivitetsmönstret hos studenterna förändrats i förhållande till deras boendesituation?
• Hur ser det ut gällande studentens utförande av meningsfulla aktiviteter och hur nöjd studenten är med sin fördelning av aktiviteter?
• Hur ser det ut gällande hur nöjd studenten är med sin fördelning av aktiviteter och upplevd vardagsbalans?
7
3. Material och metod
För att få en bild om hur den valda populationen ser ut vid en viss tidpunkt, genomfördes en observationsstudie i form av en tvärsnittsstudie (Kristensson, 2014). Den valda studiedesignen kan dock inte fastställa samband mellan orsak-verkan (Billhult, 2017).
3.1 Urval
Populationen för studien var studenter i åldrarna 18 – 27, som vid aktuell tidpunkt studerar på högskola eller universitet. Ett bekvämlighetsurval användes och respondenterna rekryterades via sociala medier (Facebook). Inom ramen av en uppsats menar Kristensson (2014) att bekvämlighetsurval är en lämplig strategi. Däremot finns ökad risk att systematiska fel uppstår (Billhult, 2017). Urvalet bestod av studenter från två högskolor och ett universitet i landet, som studerar på fem olika program. Inklusions- och exklusionskriterier valdes i syfte att avgränsa populationen. Inklusionskriterie för att få delta i studien var en minimumålder på 18 år, med anledning att man i Sverige avslutar sin gymnasieutbildning det året man fyller 19, vilket innebär att personer fortfarande kan vara 18 år i samband med påbörjad utbildning vid högskola eller universitet. En maxålder på 27 utsågs för att begränsa studien och göra den hanterbar. Studenterna som deltog skulle läsa ett program omfattande minst 180hp, med en studietakt på 100%. I urvalet inkluderades både män och kvinnor. Exklusionskriterie för att delta i studien var att personen inte ska ha några barn, med anledning till att det inte är något studien ämnar kartlägga.
3.2 Datainsamling
Data samlades in via webbenkät, som lades upp i totalt fem slutna klassgrupper på Facebook. Med klassgrupp menas en grupp personer som börjar studera samma program en specifik årgång. En kontakt togs med huvudadministratören för respektive klassgrupp, som i sin tur delgav medlemmarna i gruppen information angående studien, samt en länk till webbenkäten för eventuellt deltagande. För informationsbrev se bilaga 1. Studenterna som svarade på enkäten medgav samtycke att delta i studien samt informerades om möjligheten att avbryta utan vidare konsekvenser. Undersökningen pågick mellan 11–19 mars, ingen påminnelse skickades ut. Sammanlagt fick 174 studenter tillgång till enkäten, varav 60 valde att svara. Antalet bortfall var totalt 11 stycken. Av dessa bortfall valde fem deltagare att avbryta enkäten och resterande ansågs ogiltiga då respondenterna kryssade i enkätens svarsalternativ felaktigt.
8
3.3 Datainsamlingsinstrument
Utformning av webbenkät genomfördes i programmet esMaker, där författarna själva formulerade frågor som ansågs relevanta för att besvara studiens frågeställningar. Enkäten bestod av totalt 17 frågor varav 5 innefattade sociodemografiska faktorer, detta för att fastställa att bland annat inklusionskriterierna hölls för att göra urvalet representativt. Stor vikt lades vid att frågorna var väl utarbetade och noga formulerade för att undvika eventuella tolkningsfel. Kristensson (2014) menar att vid felkonstruerade frågor eller instrument kan mätfel uppstå. Enkäten baserades på kvalitativa variabler utifrån ordinalskala samt nominalskala (Ejlertsson, 2012) med svarsalternativ som exempelvis ”instämmer helt” till ”instämmer inte alls” samt ”mer än förut” till ”mindre än förut”. Enkäten gick igenom en pilotstudie, där fyra personer fick testa svara på enkäten. Detta för att fastställa att frågorna var tydligt formulerade och att respondenterna kunde svara på dem på ett rimligt sätt (Billhult, 2017). För enkät, se bilaga 2.
3.4 Databearbetning
Besvarade enkäter laddades ned från esMaker till ett Word-dokument. Efter det gick författarna till aktuell studie separat igenom alla enkäter för att sedan diskutera svaren tillsammans. För att bearbeta insamlade data ytterligare valde författarna att använda sig av dataprogrammet Statistical Package for the Social Sciences, förkortat SPSS (IBM Analytics, u.å) version 27.0. För att få tillgång till data i SPSS gjordes en överföring via en Excel-fil från esMaker till SPSS. Samtliga frågor bestod av kvalitativa variabler och kodades därför om i SPSS så att varje svarsalternativ istället bestod av en siffra. Den sociodemografiska frågan angående boendesituation kodades exempelvis om till: 1 =
ensamboende, 2 = tillsammans med partner, 3 = tillsammans med rumskompis/kollektiv och 4 = hos föräldrar. Detta med syftet att ge en överskådlighet och göra det systematiskt bland
data samt ge det en tolkningsbar form (Backman, 2016). För kodschema se bilaga 3. Deskriptiv statistik användes för att beskriva variablerna, vilket är den vanligaste typen av statistik för en uppsats (Kristensson, 2014). I de figurer och tabeller som presenteras har endast fullständiga data inkluderats.
9
3.5 Etiska överväganden
Ett formulär om etisk egengranskning enligt Hälsohögskolans anvisningar genomfördes och skickades in till handledaren som sedan godkände denna. Studien präglades av de fyra huvudkraven på forskning. Dessa är samtyckeskravet, informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).
Utefter informationskravet framkom det tydligt i informationen som delgavs på Facebook att deltagandet var frivilligt, samt att respondenterna när som helst hade möjlighet att avbryta sitt deltagande utan negativa konsekvenser. Det framgick även vad studien ämnade att kartlägga samt hur resultatet skulle redovisas. Respondenterna gjordes medvetna om att samtycke gavs enligt samtyckeskravet, i samband med att de valde att svara på enkäten. De godkände då även att materialet kunde användas i studien. Allt material behandlades konfidentiellt utifrån konfidentialitetskravet. Materialet bevarades i esMaker samt i en låst mapp som enbart författarna hade tillgång till. Inga personuppgifter framgick, inte ens för författarna, vilket innebär att materialet var anonymt (Billhult, 2017). Inga enskilda svar kan utgöras i resultatet. Precis som enligt nyttjandekravet, så användes insamlade data endast till aktuell studie och raderades direkt efteråt.
10
4. Resultat
Totalt svarade 49 respondenter. Alla uppfyllde inklusionskriterierna vilket betyder att de hade en studietakt på 100%, läste 180hp eller mer samt att de inte hade barn. Insamlade data presenteras i tabeller och diagram, samt i text. I text användes faktiska nummer (n=), då urvalet inte var stort nog för att inte riskera att bli missvisande i procent (Kristensson, 2014). Här ingick den sociodemografiska statistiken, det vill säga hur urvalet såg ut med ålder och boendesituation, samt förändring i studenternas aktivitetsmönster. Figur 1 visar fördelningen av respondenternas ålder. Majoriteten av respondenterna som svarade på enkäten bodde ensamma eller med partner, och resterande med rumskompis eller hos föräldrar.
Figur 1. Respondenternas svarsalternativ gällande ålder.
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
18-21 år
22-24 år
25-27 år
An
ta
l
11
4.1 Förändring inom aktivitetskategorierna
Det som var utmärkande var förändringen i aktivitetskategorin lekaktiviteter, se figur 2. I denna kategori svarade mer än hälften av respondenterna att de utförde lekaktiviteter mindre än vad de gjorde förut (n=32). Endast tre respondenter svarade att man utförde mer lekaktiviteter än förut, och resterande ansåg att de inte upplevde någon skillnad. Ytterligare kategori där respondenterna utförde mindre aktiviteter jämfört med förr var arbetsaktiviteter, vilket i detta fall innebar att studera. Där var skillnaden dock inte lika markant; 21 svarade mindre än förut, 17 i samma utsträckning och resterande mer än förut. När det gällde rekreativa aktiviteter svarade mer än hälften (n=27) att de utförde dessa aktiviteter i samma utsträckning som förut. Endast sju respondenter ansåg att de utförde mindre av rekreativa aktiviteter och resterande svarade att de utförde mer av dessa jämfört med förut. Den sistnämnda aktivitetskategorin, skötselaktiviteter, var mest jämnfördelad. Lika många respondenter ansåg att de utförde skötselaktiviteter mindre än förut som mer än förut (n=15 på respektive alternativ). Endast fyra fler respondenter, alltså 19 stycken, ansåg att de utförde dessa aktiviteter i samma utsträckning som förut.
Figur 2. Svarsfördelning gällande de olika aktivitetskategorierna.
0 5 10 15 20 25 30 35
Lekaktiviteter Rekreativa aktiviteter Skötsel-aktiviteter Arbetsaktiviteter
Ant
al
Hur ofta studenter utför aktiviteter nu i förhållande till förut
12
Sammanfattningsvis går det att fastställa att lekaktiviteter är den kategori som har blivit mest påverkad medan rekreativa är den kategori där aktiviteterna har förändrats minst i studenternas aktivitetsmönster. När det gäller skötsel- och arbetsaktiviteter så är det flera respondenter som har märkt en förändring åt något håll än som upplever att de utför aktiviteterna i samma utsträckning som innan. Överlag ansåg majoriteten av respondenterna att dessa förändringar hade påverkat deras vardag negativt (n=39). Endast tre respondenter ansåg att förändringen hade haft en positiv påverkan och resterande hade inte upplevt någon påverkan alls.
4.2 Studenternas boendesituation och förändring i aktivitetsmönster
Studien ämnade att kartlägga om någon koppling mellan studenternas boendesituation och förändringar i deras aktivitetsmönster fanns. När det gällde boendesituation svarade 21 respondenter att de var ensamboende, 19 respondenter att de bodde tillsammans med partner, tre respondenter att de bodde med rumskompis alternativt kollektiv och resterande svarade att de bodde hos föräldrar. Det som var utmärkande var att nästan hälften av de som bodde ensamma (n=10), ansåg att deras dagliga rutiner inte hade förändrats jämfört med tiden innan pandemin, till skillnad från de som bodde tillsammans med partner där endast tre ansåg att de dagliga rutinerna inte hade förändrats. Se tabell 1. Gällande övriga frågor var svarsalternativen mellan respondenterna mer jämna.Tabell 1. Jämfört med tiden innan pandemin, har dina dagliga rutiner ändrats?
Svarsalternativ Ja Delvis Nej
Ensamboende 10 1 10
Med partner 11 5 3
Med rumskompis/kollektiv 3
Hos förälder 3 3
13
4.3 Vardag i balans
Över hälften av respondenterna (n=26) ansåg att COVID-19 hindrat dem från att utföra meningsfulla aktiviteter, och endast två av respondenterna instämde inte alls på detta påstående. Resterande ansåg att det hade hindrat dem delvis eller inte helt (n=18 respektive n=3). För att fånga in respondenternas subjektiva perspektiv, fick de i slutet av enkäten svara på hur nöjda de är med fördelningen av aktiviteter i sin vardag samt om de upplever sig ha balans i vardagen. Inte mer än två respondenter ansåg att de var nöjda med fördelningen av sina aktiviteter, och majoriteten uppgav att de “instämmer delvis” (n=22) eller “instämmer inte helt” (n=21) angående att vara nöjd över sin aktivitetsfördelning. När respondenterna skulle svara på om de upplevde balans i sin vardag, instämde de flesta “delvis” (n=24) eller “inte helt” (n=15). Endast fyra respondenter instämde helt i att de upplevde balans, och resterande instämde inte alls. Sammanfattningsvis svarade alltså majoriteten av studenterna att de upplevde att COVID-19 pandemin hindrar dem från att utföra meningsfulla aktiviteter. De instämde även i att de delvis, alternativt inte helt, har en upplevd vardagsbalans eller är nöjda med fördelningen av sina aktiviteter. Se figur 3.
Figur 3. Svarsfördelning gällande fråga 10–12 (upplevd förlust av meningsfulla aktiviteter, hur nöjd studenten är med sin fördelning av aktiviteter i vardagen samt upplevd vardagsbalans). 0 5 10 15 20 25 30
Förlust av meningsfulla aktiviteter Nöjd med fördelning av aktiviteter Upplevd balans i vardag
Fråga 10-12
14
Utstickande för resultatet var att ett flertal av respondenterna (n=15) svarade att de “instämmer helt” gällande en förlust av meningsfulla aktiviteter, samt att de i nuläget inte är helt nöjda med sin fördelning av aktiviteter i vardagen. Trots att de var få, svarade även tre respondenter att de inte helt instämmer kring förlust av meningsfulla aktiviteter men att de antingen “instämmer helt” eller “instämmer delvis” på att de är nöjda med sin fördelning. Gällande hur nöjd man är angående sin fördelning av aktiviteter i vardagen, samt upplevd vardagsbalans, angav nästan hälften av respondenterna (n=24) samma svarsalternativ på respektive fråga. Två respondenter svarade exempelvis att de var helt nöjda med både sin fördelning av aktiviteter och upplevd balans, medan två respondenter varken var nöjda med sin fördelning eller upplevde balans i vardagen. För ytterligare exempel, se tabell 2. Vidare är det ingen av respondenterna som svarat att de är nöjda med sin fördelning men inte upplever balans och vice versa.
* De respondenter som svarat ”instämmer helt” på fråga 11 är samma respondenter som svarat ”instämmer helt” på fråga 12.
** Antalet respondenter som angav samma svarsalternativ på både fråga 11 och 12, inte alla respondenter som valde att delta i studien.
Tabell 2. Respondenternas svarsfördelning på fråga 11 och 12 Jag är nöjd över hur min vardag är fördelad
över aktiviteter idag Jag upplever att jag har en balans i min vardag
Svarsalternativ Antal Svarsalternativ Antal
Instämmer helt 2* Instämmer helt 2*
Instämmer delvis 13 Instämmer delvis 13
Instämmer inte helt 7 Instämmer inte helt 7
Instämmer inte alls 2 Instämmer inte alls 2
15
5. Diskussion
5.1 Metoddiskussion
Nedan presenteras studiens validitet och reliabilitet. Validiteten utgår från begreppen: intern validitet, extern validitet, begreppsvaliditet samt statistik validitet (Kristensson, 2014).
Validitet
För att göra studien generaliserbar valdes studenter ut som studerade på olika program från totalt tre högskolor och universitet i Sverige. Anledningen till detta var för att resultatet inte skulle kunna bero på hur en viss skola har hanterat pandemin, eller hur restriktioner och rekommendationer ser ut i en viss stad. Fördelen med detta var att risken för skevhet kunde minskas genom att resultatet blir mer representativt för hela målgruppen (Kristensson, 2014). Eftersom rekommendationer och restriktioner ser olika ut och skiljer sig från land till land, anses studien endast generaliserbar i Sverige men inte i andra länder, vilket kan ses som en nackdel. Studien fokuserar på målgruppen studenter och kan därmed inte heller generaliseras med andra grupper i samhället. Detta för att instrumentet utformades specifikt till just målgruppen i fråga. Ett inklusionskriterie var bland annat att urvalet skulle vara inom en viss åldersgrupp, därav valdes variabeln ålder som en sociodemografisk fråga. Studien riktar sig även mot de som studerar minst 180hp och med en studietakt på 100%, för att ha hunnit etablera en vardag som student och kunna uppmärksamma eventuella förändringar i aktivitetsmönster. Studien ämnade även att undersöka eventuella skillnader mellan de som bor själva eller tillsammans med någon. Enligt Elmer et al. (2020) kan detta vara en bidragande faktor till att studenter har större risk till att uppleva psykisk ohälsa. Studien av Elmer et al. fokuserade dock på andra faktorer som kan påverka den psykiska hälsan, och inte specifikt aktivitetsmönster och aktivitetsbalans, vilket kan göra att studierna skiljer sig i sina resultat.
Målgruppen för studien strävades efter att vara så homogen som möjligt och att respondenterna skulle ha liknande förutsättningar. Ett av kriterierna som diskuterades var om deltagarna skulle ha barn eller inte. Detta på grund av att författarna till föreliggande studie hade ett antagande om att personer med barn har ett relativt annorlunda aktivitetsmönster än övriga, då anpassning av rutiner ofta sker utifrån barnets behov. Förändring i aktivitetsmönstret hos dessa personer kan därmed ha påverkats av sådana faktorer som ingår i en förälders vardagsliv. En studie gjord av Wagman och Håkansson (2014) visade på att de personer som har barn oftast upplevde mindre balans när det kommer till familj och fritid, mellan att göra aktiviteter ensam eller tillsammans med andra, samt tid till självvalda aktiviteter. Därav valdes det att inte inkludera de deltagare som hade barn.
16
Gällande bortfall var fem enkäter felaktiga. Detta för att författarna endast eftersökte ett svarsalternativ på vardera frågan, men i vissa fall hade respondenterna kryssat i flera alternativ. Detta gällde frågorna som handlade om hur deras lek- och rekreativa aktiviteter förändrats, hur förändring i aktivitetskategorierna påverkat dem samt frågan om de anser sig nöjda med sin fördelning av aktiviteter i vardagen. Om dessa frågor inkluderats hade det kunnat bidragit till ett missvisande resultat. Om författarna vid enkätens utformning hade haft uppsyn och ställt in så att bara ett kryss per fråga var möjligt från respondenternas håll, hade detta kunnat undvikas. Sett till studenternas boendesituation var spridningen av de olika svarsalternativen ojämnt fördelade, vilket innebar att de inte gick att göra de jämförelser mellan grupperna som författarna till studien hade önskat.
När det rör sig om begreppsvaliditet blev respondenterna informerade om enkätens syfte gällande aktivitetsmönster innan de påbörjade enkäten. Detta kan ha påverkat resultatet genom att respondenterna exempelvis tolkade det som att författarna förväntade sig en förändring i aktivitetsmönster och därmed svarade utefter det. Gällande statistik validitet uppmärksammades det vid genomgång av data att materialet var för litet för att kunna genomföra de statistiska analyser som hade behövts för att upptäcka eventuella samband mellan variablerna. Mer data hade med andra ord krävts. Ingen påminnelse skickades ut under tiden enkäten var ute, vilket därmed kan ha påverkat mängden data.
Reliabilitet
När studien utfördes fanns det inte något utarbetat instrument att tillgå som fångade in det författarna ville kartlägga. Författarna valde därför att formulera egna frågor för att fånga in rätt perspektiv i förhållande till studiens syfte. För att undvika skevhet, innefattade enkäten även kontrollfrågor för att säkerställa att respondenterna befann sig inom inklusionskriterierna (Kristensson, 2014). Vidare menar Kristensson, att mätfel kan uppstå vid felkonstruerade frågor. Detta var därför något som försökte undvikas i största möjliga mån och stor vikt lades vid att frågorna skulle vara väl utarbetade samt formulerade på ett sätt för att minska risken för misstolkningar. Författarna märkte dock att svarsalternativet ”instämmer helt” hade olika innebörd vid olika frågor. Vid fråga 10 hade svarsalternativet en negativ karaktär medan det vid fråga 11 – 12 hade en positiv karaktär, vilket kan ha medfört att respondenterna vid för snabb läsning tolkade exempelvis ”instämmer helt” som positiv istället för negativ vid fråga 10. Svarsalternativen ”instämmer delvis” och ”instämmer inte helt” kan även upplevas likvärdiga. Detta kan betyda att respondenterna valde att kryssa i något av alternativen utan vidare eftertanke, vilket kan ha påverkat resultatet.
17
5.2 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att kartlägga förändring i aktivitetsmönster hos högskole- och universitetsstudenter under COVID-19. Nedan kommer studiens huvudfynd att diskuteras i relation till studiens fyra frågeställningar.
5.2.1 Förändring inom aktivitetskategorierna
Överlag har studenters aktiviteter i de olika aktivitetskategorierna förändrats under pandemin, och till större del åt det negativa hållet. En möjlig förklaring till detta kan vara att förutsättningarna i det omgivande samhället har förändrats, vilket Erlandsson och Persson (2020) säger kan bidra till ett förändrat aktivitetsmönster. Dessa förändringar kan ha skett på grund av rådande pandemi och de tillhörande restriktioner och rekommendationer, samt den pandemilag som tillkommit det senaste året (Folkhälsomyndigheten, 2021a; SFS 2021:4). Anledningen till att rekreativa aktiviteter inte haft en lika tydlig förändring hos studenterna som de övriga aktivitetskategorierna kan bero på dess karaktär. Erlandsson och Persson (2020) beskriver rekreativa aktiviteter som avslappnande och vilsamma, och kan exempelvis innebära att läsa en bok. Om respondenterna anser lika som Erlandsson och Persson, kan deras rekreativa aktiviteter exempelvis utföras i hemmet och begränsas därmed inte i lika stor utsträckning av de rekommendationer och restriktioner som COVID-19 pandemin medför. Till skillnad från rekreativa aktiviteter, har den kategori innefattande lekaktiviteter haft mest påtaglig förändring hos respondenterna, där majoriteten anser att de utförde mindre av dessa aktiviteter jämfört med innan pandemin. Erlandsson och Persson (2020) väljer att beskriva de aktiviteter som för individen är lustfyllda och inbringar glädje som lekaktiviteter. De rekommendationer och restriktioner som tillkommit under pandemin har till stor del handlat om att limitera sina sociala kontakter (Folkhälsomyndigheten, 2021a). Om studenterna anser att sociala aktiviteter ingår i kategorin lek, skulle det kunna vara förklaringen till att deras lekaktiviteter minskat. Det ska dock tilläggas, att det enligt Erlandsson och Persson kan vara olika för olika individer vilken kategori man väljer att tilldela de olika kategorierna. Anledningen till detta beror på vilket värde aktiviteten i sig har för individen. Vidare bör en individs vardag innehålla aktiviteter ur varje kategori för att främja hälsan (Erlandsson & Persson, 2020). Det kan betyda att de respondenter som anser att de utför mindre av exempelvis lekaktiviteter jämfört med förut, idag upplever en brist i vardagen angående just denna kategori.
18
5.2.2 Studenternas boendesituation och förändring i aktivitetsmönster
Enligt en studie av Elmer et al. (2020), framkom det att de studenter som under pandemin bodde ensamma var mer benägna att rapportera en negativ påverkan på den psykiska hälsan. Studien av Elmer et al. utfördes på studenter i Schweiz, och författarna till föreliggande studie ville därför ta reda på om detta var en faktor som även kunde uppmärksammas när det gällde förändringar i aktivitetsmönstret hos ensamboende studenter i Sverige. Baserat på resultatet till denna studie, kunde ingen sådan övergripande koppling ses. En slutsats kring detta skulle kunna vara att resultatet som sågs i studien av Elmer et al. berodde på andra faktorer gällande den psykisk ohälsan som exempelvis stress och oro, och inte faktorer som berör just målgruppens aktivitetsmönster. På grund av att det inte kunde urskiljas några större skillnader mellan boendesituationerna, kan det inte heller dras någon koppling till att de som exempelvis bor ensamma skulle vara i större risk för ohälsa på det sätt som tidigare studier kommit fram till.5.2.3 Vardag i balans
Meningsfulla aktiviteterDen rådande pandemin innebär att studenter hindras från att delta i vissa aktiviteter (Lin & Fisher, 2020), vilket medför att personens hela aktivitetsrepertoar ofrivilligt kan förändras. I resultatet framkom det att COVID-19 pandemin har hindrat över hälften av respondenterna till att utföra meningsfulla aktiviteter. Meningsfulla aktiviteter är associerat med hälsa och välbefinnande (Antonovsky, 1991 refererad i Kroksmark, 2018; Håkansson et al, 2009). Vidare menar Eklund et al. (2020) att människor ofta finner glädje och meningsfullhet i sociala aktiviteter, så som att träffas över en fika eller spela spel. Utförandet av aktiviteter som dessa har under pandemin blivit påverkade, vilket kan vara en förklaring till hur respondenterna valde att svara.
Meningsfulla aktiviteter och nöjdhet
Ett flertal av de respondenter som svarade att de hade en förlust av meningsfulla aktiviteter, angav även att de i nuläget inte kände sig helt nöjda med sin fördelning av aktiviteter i vardagen, vilket påvisar en koppling mellan dessa. Enligt Erlandsson och Persson (2020) så kan den övergripande uppfattningen om meningen med livet påverkas negativt för den individ som upplever en förlust av meningsfulla aktiviteter i sin aktivitetsrepertoar. Detta kan kopplas till aktuell studie, då en förändrad aktivitetsrepertoar med mindre meningsfulla aktiviteter visar på att man inte heller är nöjd med sin fördelning av aktiviteter i vardagen. Detta skulle i sin tur kunna bidra till en mer negativ syn på meningen med livet.
19
Nöjdhet och upplevd vardagsbalansYtterligare koppling som uppmärksammades var hur nöjda studenterna var gällande fördelning av aktiviteter i sin vardag och upplevd vardagsbalans. Många av de respondenter som var missnöjda med sin fördelning av aktiviteter angav även att de var missnöjda med sin vardagsbalans, medan de som angav att de var nöjda med sin fördelning i sin tur upplevde vardagsbalans. Enligt Wagman et al. (2012) innebär aktivitetsbalans en upplevd balans i önskat aktivitetsmönster. Detta faller i linje med hur respondenterna till denna studie valde att svara, då hur nöjd man ansågs sig vara med sin fördelning av aktiviteter ofta överensstämde med hur man upplevde sin vardagsbalans. Är respondenterna inte heller nöjda med mängden tid de lägger ner på sina respektive aktiviteter skulle det således kunna innebära en ökad risk för aktivitetsobalans. Låg aktivitetsbalans är förknippat med bland annat sämre mental hälsa (Wagman et al., 2019) och enligt Gonzaléz-Bernal et al. (2020) är studenter en av de grupper vars aktivitetsbalans har påverkats under pandemin. Detta skulle kunna vara en riskfaktor för respondenterna till föreliggande studie då många angav att de delvis, eller inte helt, har en upplevd vardagsbalans. Det ska dock tilläggas, att studien som genomfördes av Gonzaléz-Bernal et al. hade mer omfattande målgrupp, då fokus låg på hela Spaniens population och inte just studenter i fråga. Studien tar dock upp studenter som en grupp vars aktivitetsbalans har förändrats, men det görs även jämförelser med andra grupper i samhället så som arbetslösa och yrkesverksamma. Medan Gonzaléz-Bernal et al. i sitt urval väljer att jämföra olika grupper, fokuserar aktuell studie på studenter. Detta gör att samma jämförelser inte kan göras, utan endast konstatera hur just studenter påverkats.
Meningsfulla aktiviteter, nöjdhet och upplevd vardagsbalans
De flesta ansåg att de inte var helt nöjda eller att de var delvis nöjda gällande sin fördelning av aktiviteter i vardagen och upplevd vardagsbalans. Aktivitetsbalans är komplext och enligt Eklund et al. (2020) kan det innebära både balans mellan aktivitetskategorier, mellan att vara socialt engagerad och ensam samt balans mellan olika typer av meningsfullhet. Detta kan innebära att samtliga faktorer mer eller mindre kan ha påverkat studenterna och deras aktivitetsmönster och aktivitetsbalans, och på så sätt även haft påverkan på deras hälsa. Vidare menar Eklund et al. att begreppen aktivitetsbalans och aktivitetsmönster samvarierar med hälsa och välbefinnande. I föreliggande studie låg fokus på begreppet aktivitetsmönster men utifrån respondenternas svar kunde en koppling till aktivitetsobalans urskiljas. Enligt Wilcock och Hocking (2015) kan aktivitetsobalans i sin tur öka risken för psykisk ohälsa så som depression och stress. Baserat på föreliggande studies fynd påverkas COVID-19 pandemin både aktivitetsmönster och aktivitetsbalans, dock är inte resultatet stort nog för att författarna
20
ska kunna uttala sig om att studenter överlag skulle vara en riskgrupp för att utveckla ohälsa under pandemin.
Resultatet från tidigare studier (Elmer et al., 2020; Khan et al., 2020; Fu, W. et al., 2021) visar på att den psykiska hälsan hos studenter har blivit sämre under pågående pandemi. Att studenter i föreliggande studie skulle lida av psykisk ohälsa kan inte konstateras, men en förändring kopplat till deras hälsa kan ändå ses. Detta då många utav respondenterna uppgav att de inte var helt nöjda med sitt nuvarande aktivitetsmönster samt vardagsbalans. Sett till tidigare studier och denna, skiljer sig kontexten som studenterna befinner sig i, då de tidigare studierna utförts i länder som befinner sig i en lock-down. Eftersom Sverige inte har en uttalad lock-down skulle det kunna medföra en mildare risk för ohälsa för målgruppen i fråga. I de föregående studierna fokuserade man även på begreppet psykisk ohälsa, medan aktuell studie i huvudsak fokuserade på begreppet aktivitetsmönster. Ett förändrat aktivitetsmönster i sig behöver inte innebära ohälsa, men förändringar i aktivitetsmönstret som upplevs negativa kan skapa obalans som i sin tur kan leda till psykisk ohälsa. Detta innebär att det inte går att få en lika tydlig bild gällande hur den psykiska hälsan har påverkats hos respondenterna i föreliggande studie. Sjukdomar samt psykiska och sociala problem kan undvikas genom att arbeta preventivt (Kroksmark & Iwarsson, 2018). Detta skulle kunna göras via arbetsterapeuter som i sin profession kan stötta studenterna i att utveckla ett aktivitetsmönster som innehåller rätt mängd och variation av aktiviteter, samt beakta aktiviteter som upplevs meningsfulla för individen (Kroksmark, 2018 kap 1).
21
6. Slutsatser
Syftet med studien var att kartlägga förändring i aktivitetsmönstret hos högskole- och universitetsstudenter under COVID-19 pandemin. En tydlig förändring gick att se gällande studenternas utförande av aktiviteter kopplat till de olika aktivitetskategorierna. Mest utstickande var de rekreativa aktiviteterna samt lekaktiviteterna. Över hälften av respondenterna ansåg även att pandemin bidragit till förlust i utförandet av meningsfulla aktiviteter. Någon koppling mellan studenternas boendesituation och förändring i aktivitetsmönstret kunde inte utgöras. Överlag har COVID-19 pandemin haft en negativ påverkan på studenternas aktivitetsmönster. Urvalet i föreliggande studie är dock litet och bör ses på med försiktighet. Ett större urval hade behövts för att se eventuella samband, dock kunde vissa kopplingar mellan de olika variablerna urskiljas. Området som examensarbetet ämnar kartlägga är inte tillräckligt utforskat, men genom examensarbetet kan hälsoproblem relaterat till förändring i aktivitetsmönster uppmärksammas. Ytterligare forskning bör därmed genomföras för att se hur mycket förändringarna påverkat studenternas hälsa, för att i sin tur kunna avgöra om det finns behov av preventiva åtgärder.
22
7. Referenser
American Occupational Therapy Association. (2020). Occupational therapy in the promotion of health and well-being. American Journal of Occupational Therpay, 74, 7403420010. https://doi.org/10.5014/ajot.2020.743003
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser (3., [rev.] uppl.). Studentlitteratur.
Bendixen, H.J., Kroksmark, U., Magnus, E., Jakobsen, K., Alsaker, S., & Nordell, K. (2006). Occupational Pattern: A Renewed Definition of the Concept. Journal of Occupational Science,
13(1), 3 – 10. https://doi.org/10.1080/14427591.2006.9686565
Billhult, A. (2017). Kvantitativ metod och stickprov. I Henricson, M (Red). (2017).
Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (2. uppl., s. 100 –
110). Studentlitteratur.
Durocher, E., Gibson, B., & Rappolt, S. (2014). Occupational Justice: A Conceptual Review.
Journal of Occupational Science, 21(4), 418 – 430.
https://doi.org/10.1080/14427591.2013.775692
Eklund, M., Gunnarsson, B., & Hultqvist, J. (2020). Aktivitet & relation : mål och medel inom
psykosocial rehabilitering (2:a uppl.). Studentlitteratur.
Eklund, M., Orban, K., Argentzell, E., Bejerholm, U., Tjörnstrand, C., Erlandsson, L.-K., & Håkansson, C. (2017). The linkage between patterns of daily occupations and occupational balance: Applications within occupational science and occupational therapy practice. Scandinavian Journal
of Occupational Therapy, 24(1), 41-56. https://doi.org/10.1080/11038128.2016.1224271
Elmer, T., Mepham, K., & Stadtfeld, C. (2020). Students under lockdown: Comparisons of students’ social networks and mental health before and during the COVID-19 crisis in Switzerland. PloS one, 15(7). https://doi.org/10.1371/journal.pone.0236337
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna (2:a uppl.). Studentlitteratur.
Erlandsson, L.-K., & Persson, D. (2020). ValMO-modellen: arbetsterapi för hälsa genom
23
Folkhälsomyndigheten. (2021a, 11 januari). Nationella allmänna råd och rekommendationer
för att minska spridningen av covid-19.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd- beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/rekommendationer-for-att-minska-spridningen-av-covid-19/
Folkhälsomyndigheten. (2020a, 17 november). Pandemisk influensa.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/krisberedskap/pandemiberedskap/pandemisk-influensa/ Folkhälsomyndigheten. (2021b, 12 mars). Om viruset och sjukdomen.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/om-sjukdomen-och-smittspridning/om-viruset-och-sjukdomen/ Folkhälsomyndigheten. (2020b, 6 november). Smittspridning.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/om-sjukdomen-och-smittspridning/smittspridning/#smittautansymtom Fu, W., Yan, S., Zong, Q., Anderson-Luxford, D., Song, X., Lv, Z., & Lv, C. (2021). Mental health of college students during the Covid-19 epidemic in China. Journal of affective disorders,
280(PtA), 7-10. https://doi.org/10.1016/j.jad.2020.11.032
Gonzáles-Bernal, JJ., Santamaría-Peláez, M., González-Santos, J., Rodríguez-Fernández, P., León Del Barco, B., & Soto-Cámara, R. (2020). Relationship of Forced Social Distancing and Home Confinement Derived from the COVID-19 Pandemic with the Occupational Balance of the Spanish Population. Journal of clinical medicine, 9 (11). https://doi.org/10.3390/jcm9113606
IBM Analytics. (u. å). Statistical package for the Social Sciences. Hämtad april 26, 2021 från HY https://www.ibm.com/analytics/spss-statistics-software
Khan, A.H., Sultana, M.S., Hossain, S., Hasan, M.T., Ahmed, H.U., & Sikder, M.T. (2020). The impact of COVID-19 pandemic on mental health & wellbeing among home-quarantined Bangladeshi students: A cross-sectional pilot study. Journal of affective disorders, 277, 121 – 128. https://doi.org/10.1016/j.jad.2020.07.135
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I Henricson, M (Red). (2017). Vetenskaplig teori och
24
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter
inom hälso- och vårdvetenskap (1. utg.). Natur & Kultur.
Kroksmark, U., & Iwarsson, S. (2018). Ett arbetsterapeutiskt folkhälsoperspektiv. I Kroksmark, U., & Sveriges arbetsterapeuter (Red). Hälsa och aktivitet i vardagen: Ur ett
arbetsterapeutiskt perspektiv. (s. 9 – 26). Sveriges Arbetsterapeuter.
Lin, T.T., & Fisher, G. (2020). Applying the Model of Human Occupation During the Pandemic Stay-at-Home Order. The open Journal of Occupational Therapy, 8(4), 1 – 7. https://doi.org/10.15453/2168-6408.1770
Ramiz L., Contrand, B., Rojas Castro, M.Y., Dupuy, M., Lu, L., Sztal-Kutaz, C., & Lagarde, E. (2021). A longitudinal study of mental health before and during COVID-19 lockdown in the French population. Globalization and health, 17(1), 29. https://doi.org/10.1186/s12992-021-00682-8
SFS 2021:4. Lag om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen
covid-19.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20214-om-sarskilda-begransningar-for-att_sfs-2021-4
Sveriges Arbetsterapeuter. (2015). Arbetsterapeuten: En resurs vid kris- och
katastrofsituationer. Sveriges Arbetsterapeuter.
Taylor, R.R. (2017). Kielhofner’s model of human occupation : theory and application (Fifth edition.). Wolters Kluwer.
Universitets- och högskolerådet (u.å.). Student. I Universitets- och högskolerådet. Hämtad den 12 april 2021 från https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/student Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (91-7307-008-4).
https://lincs.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Wagman, P., Hjärthag, F., Håkansson, C., Hedin, K., & Gunnarsson, A.B. (2019). Factors associated with higher occupational balance in people with anxiety and/or depression who require occupational therapy treatment. Scandinavian journal of occupational therapy, 1 – 7. https://doi.org/10.1080/11038128.2019.1693626
25
Wagman, P., & Håkansson, C. (2018). Aktivitetsbalans – ett fokus för hälsofrämjande arbetsterapi. I Kroksmark, U., & Sveriges arbetsterapeuter (Red). Hälsa och aktivitet i
vardagen: Ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. (s. 27 – 37). Sveriges Arbetsterapeuter.
Wagman, P., Håkansson, C., & Björklund, A. (2012). Occupational balance as used in occupational therapy: A concept analysis. Scandinavian journal of occupational therapy,
19(4), 322 – 327. https://doi.org/10.3109/11038128.2011.596219
Wilcock, A. & Hocking, C. (2015). An occupational perspective of health (3. ed.). Slack. Wilder-Smith, A., & Freedman, D. (2020). Isolation, quarantine, social distancing and community containment: pivotal role for old-style public health measures in the novel coronavirus (2019-nCoV) outbreak. Journal of Travel Medicine, 27(2).
https://doi.org/10.1093/jtm/taaa020
World Health Organization. (2020, 29 juni). Listings of WHO’s response to
COVID-19. https://www.who.int/news/item/29-06-2020-covidtimeline
World Health Organization. (2021). WHO Coronavirus Disease (COVID-19) Dashboard. Hämtad 23 mars, 2021, från https://covid19.who.int
Yang, M., & Chau, A.W.L. (2011). Social involvement and development as a response to the campus student culture. Asia Pacific Education Review, 12(3), 393 – 402.
Bilaga 1.
Informationsbrev
Hej alla studenter! Nu finns möjligheten att få delta i en studie. :)
Vi är två studenter som går sista terminen på arbetsterapeutprogrammet på
Hälsohögskolan i Jönköping. Som en del i vårt examensarbete genomför vi en
enkätstudie som syftar till att kartlägga aktivitetsmönstret hos studenter under
pandemin. Med aktivitetsmönster menar vi de aktiviteter som du utför under din
vardag, som i sin tur utgör ett typ av mönster eller repertoar. Detta kan bland
annat innefatta dina dagliga rutiner samt övriga aktiviteter du lägger din tid på i
vardagen.
Enkäten tar ca 5-10 minuter att genomföra och du når det genom att klicka på länken
nedan. Med tanke på studiens syfte, ser vi gärna att du som deltar är i åldrarna 18 –
27, studerar minst 180hp med en studietakt på 100% och inte har några barn.
