Stress vid pendling till och från universitetet : En kvalitativ studie om studenters upplevelser av pendlande med kollektivtrafik samt hur de hanterar stressen

Akademin för hälsa, vård och välfärd

STRESS VID PENDLING TILL OCH

FRÅN UNIVERSITETET

En kvalitativ studie om studenters upplevelser av pendlande med

kollektivtrafik samt hur de hanterar stressen

MAHIR CHAABI

Handledare: Caroline Taxén Examinator: Elisabeth Jansson Seminariedatum: 22/6 2020 Betygsdatum: 17/8 2020

SAMMANFATTNING

Stress bland studenter är ett växande folkhälsoproblem världen över. I denna uppsats kommer studenters pendling till och från universitetet att studeras. Studier har visat att en pendlande livsstil bidrar till stress. I uppsatsen definieras pendling som den kollektivtrafik studenter använder till och från universitetet. Andelen tid som deltagarna pendlar är mellan en till tre timmar om dagen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur studenter vid universitet i Sverige upplever stress vid pendling med kollektivtrafik till och från universitet de studerar vid och hur de

hanterar denna stress. För att uppfylla uppsatsens syfte tillämpades en kvalitativ ansats där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes över Skype. Materialet som samlades in analyserades med en manifest deduktiv innehållsanalys.

Resultatet visade att studenterna upplever stress av pendling. Det studenterna påpekade bidra till upplevd stress är förseningar, längre resetid, pendelbyten, hög ljudnivå, tidsbrist och färre transportsportförbindelser. Strategierna som används för stresshantering är problemfokuserad coping vilket avser de strategier som används för att lösa ett problem och emotionellt fokuserade coping som involverar hur studenten reagerar känslomässigt vid stresspåslag. Det studenterna gjorde från ett emotionellt coping perspektiv för

stresshantering är att acceptera de förhållanden som uppkommer under pendlingen och vid problemfokuserad coping att identifiera de metoder som krävs för att reducera

förekommande problem.

ABSTRACT

Stress among students is a growing public health problem worldwide. In this thesis, students' commuting to and from the university will be studied. Studies have shown that a commuting lifestyle contributes to stress. The thesis defines commuting as the public transport students use to and from their university. The proportion of time used by the participants when commuting is between one to three hours a day.

The purpose of this thesis is to investigate how students from universities in Sweden

experience the stress of commuting by public transport to and from the university they study at and how they handle this stress. To fulfil the purpose, a qualitative approach is applied where five semi-structured interviews were conducted over Skype. The collected material was analysed with a manifest deductive content analysis.

The results showed that participating students experienced their part in commuting as stressful. What student approved contributed to perceived stress was delays, commute changes, travel time, high noise levels, having fewer transport connections and lack of time. The strategies used for stress management are problem focused coping which refers to the strategies used to solve a problem and emotionally focused coping that involves how the student reacts emotionally during stress. The strategies used by students with the

emotionally focused coping for stress management are to accept the conditions that arise during commuting and with problem focused coping is to identify methods to reduce the perceived problems.

INNEHÅLL

2.4 Studenters upplevelse av stress vid pendling ... 5

2.5 Metoder att hantera stress vid pendling ... 5

2.6 Teoretisk referensram ... 6

2.6.1 Problemfokuserad coping av stress ... 6

2.6.2 Emotionellt fokuserad coping av stress ... 7

2.7 Problemformulering ... 7 3 SYFTE ...8 3.1 Frågeställningar ... 8 4 METOD ...8 4.1 Metodval ... 8 4.2 Urval ... 9 4.3 Datainsamling ... 9 4.4 Analys av data ...10 4.5 Kvalitetskriterier ...12 5 ETIK ... 13 6 RESULTAT ... 14

6.1 Studenters upplevelser av pendling med kollektivtrafiken ...14

6.2 Metoder att hantera eventuell stress vid pendling ...15

7 DISKUSSION... 17

7.1.1 Urvalsdiskussion ...18

7.1.2 Diskussion om datainsamlingen ...18

7.1.3 Analysdiskussion ...19

7.2 Diskussion gällande kvalitet ...20

7.3 Etikdiskussion ...21

7.4 Resultatdiskussion ...22

7.4.1 Studenters upplevelse av stress vid pendling ...22

7.4.2 Metoder att hantera eventuell stress vid pendling ...24

8 SLUTSATS ... 25

9 FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING ... 25

REFERENSLISTA ... 26 BILAGA A. MISSIVBREV

1

INTRODUKTION

Studenter är en målgrupp i samhället som lever med en begränsad ekonomi samtidigt som de upplever en fritidsrelaterad tidsbrist på grund av studierna. Enligt Sveriges förenade

studentkårer, (2016b) lider många av Sveriges studentstäder av bostadsbrist. Det har bidragit till att om även studenterna vill flytta närmare universitetet så finns inte detta alternativ i alla städer. I vissa studentstäder krävas många års kötid för att kunna införskaffa en lämplig boendeform nära universitetet. Detta medför att studenter behövt söka sig en längre bit bort från universitetet vilket i sin tur leder till att de måste börja pendla.

Stress är ett växande problem som har negativt inflytande på komponenter från hälsans bestämningsfaktorer där Green och Tones (2010) skriver hur den individuella livsstilen, de sociala nätverken, levnads-och arbetsförutsättningarna, samhällsstrukturer, samhällets ekonomiska tillgångar och miljöförhållandet påverkas. Enligt Folkhälsomyndigheten (2016) finns också ett mönster för hur hälsans bestämningsfaktorer påverkas av stress. Stress kan skapa tvingade livsstilsförändringar och påverka sociala nätverk negativt. Detta kan resultera i att mer tid spenderas till att lösa problem när det i själva verket handlar om en balans av återhämtning och optimering. Det som forskarna Legrain, Eluru och El Geneidy (2015) kommit fram till är att stress vid pendlandet kan orsaka livsstilsförändringar om det inte hanteras korrekt. Upplevd tidspress kan minska genom att optimera tiden av pendlandet och använda tiden för att studera om så behövs, men även att delta i det sociala nätverket. Förkunskapen av att utföra studier är från att har studerat tre år inom folkhälsoprogrammet på Mälardalens högskola. Där har det genomförts allt ifrån mindre individuella studier till större grupparbeten. När det kommer till tidigare kunskap gällande ämnet så har intresset för upplevd stress vid pendlande med kollektivtrafik funnits sedan ung ålder då uppväxten var i en studentstad med pendlande studenter. Genom uppväxten har det uppmärksammats att studenter behöver anpassa sin livsstil utefter pendlandet på grund av ökat pendlande med kollektivtrafik. Det slutgiltiga beslutet blev att utforma uppsatsen med målet att identifiera studenters upplevelser av stress vid pendling och att identifiera strategier som de använder för att hantera eventuell stress. Att belysa detta fenomen bidar till utökad kunskap kring området, vilket på sikt kan förebygga ohälsa bland studenter i liknande situationer.

2

BAKGRUND

2.1 Folkhälsa

Folkhälsa är det allmänna hälsotillståndet i en befolkning och är i hög grad ett ansvar för samhället, medan ansvaret för individers hälsa är ett samspel mellan individ och samhälle. Inom folkhälsan används bland annat begrepp som hälsofrämjande arbete och

sjukdomsförebyggande arbete. Hälsofrämjande arbete tar fotfäste i att stärka individers mående, medan sjukdomsförebyggande arbete lägger fokus på att motverka eller eliminera riskfaktorer för ohälsa och sjukdom (WHO, 1998).

Hälsa som begrepp definieras olika. Det holistiska synsättet ser hälsa från ett

helhetsperspektiv som kan tolkas olika utifrån vilket sammanhang den uppkommer i. Enligt WHO, (2016) definieras hälsa som ett tillstånd av fullständig fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och utan någon förekomst av funktionhinder eller sjukdom. Enligt Song och Kong (2015) är hälsa istället en individuell upplevelse över hur individen upplever livskvalité, tillgångar och resurser. Den individuella upplevelsen av hälsa kan ändras över tid, då hälsan värdesätts utifrån det fysiska, psykiska och sociala välmående både tillsammans men också separat.

2.2 Hälsans bestämningsfaktorer

Hälsa är något som påverkas av flertalet faktorer och komponenter. Den individuella livsstilen, de sociala nätverken, levnads- och arbetsförutsättningar, samhällsstrukturer, samhällets ekonomiska tillgångar och miljöförhållandet beskrivs som ramverket i modellen för hälsans bestämningsfaktorer (Green & Tones, 2010; Dahlgren & Whitehead, 1991) (Figur 1). Då samhället ständigt förändras i takt med den nationella och globala utvecklingen, så menar Folkhälsomyndigheten (2015) att det är komplext att förutse hur hälsans

bestämningsfaktorer kan komma att påverkas.

Det yttersta skiktet av modellen, som berör generella socioekonomiska, kulturella och

miljömässiga faktorer, syftar till att individen ska få så bra förutsättningar som möjligt till en god hälsa på ett bredare plan med stöd av samhällets erbjudna resurser. De tre innersta skikten är skapade utifrån individens förmåga att använda de möjligheter som delges samt den individuella kapacitet som används för att nå de mål som önskas uppnås, för att på så vis skapa en god livskvalitet. Det fjärde innersta och sista skiktet belyser också det faktum att människans ålder, kön och arv spelar in som betydande faktorer för människans möjligheter till upplevt välmående (Green & Tones, 2010).

Enligt Green & Tones, (2010) behöver ett samhälle aktivt arbeta med individernas förutsättningar för en god hälsa. Enligt Globalamalen (2020) är utbildning en relevant determinant för en god livskvalité. Med en god utbildning skapas ett bättre välstånd, hälsa och jämställdare samhälle. För att motivera flera att utbildas så behövs tryggare

utbildningsförhållanden och realistiska krav från utbildningen som är rimliga att uppnå med det förutsättningar som finns. Samhället har ett ansvar att aktivt arbeta med infrastrukturen så att bland annat boende och goda kollektivtrafik möjligheter existerar. På så sätt gynnar det samhället, miljön då flera kommer åka kollektivtrafik samt motivera det som vill utbilda sig att studera då möjligheten för goda levnadsförhållande kommer existera.

2.3 Stress

Stress har länge diskuterats hur det påverkar befolkningens hälsa. Det har genomförts studier där avsikten har varit att utveckla strategier för att identifiera uppkomsten av stress och metoder för att reducera stress (Gottholmseder, Nowotny, Pruckner & Theurl, 2009). Ur historiskt perspektiv förekommer stress som en reaktion på upplevd kamp eller som ett flyktbeteende som aktiveras för att undanröja potentiella risker till fara. Den modernare tidens definition av stress är att den förekommer när individen upplever obehag på grund av obalans mellan de problem som uppkommer och hur det ska hanteras emotionellt vid till exempel belastande arbetsuppgifter eller förmågan vid upplevda problem i trafiken (Levi, 2001).

Forskarna Legrain, Eluru & El-Geneidy. (2015) skriver om objektiva och subjektiva faktorer i relation till upplevd stress och hur pendlande i kollektivtrafiken kan förklaras utifrån detta. Objektiva faktorer styr individens upplevda kontroll, komfort och tid. Subjektiva faktorer har istället en inverkan på individens upplevda välmående och styr till viss mån även emotionella behov. Enligt Legrain et al. (2015) kommer upplevd stress från objektiv och subjektiv stress (Figur 2). Den objektiva stressen involverar förväntningarna som studenten har av

pendlandet som avser när den anländer till sin destination, bekvämligheten under färden och tilliten till pendlingsalternativet. Med subjektiv stress så involverar det hur tillfredställande pendlandet faktiskt är och hur humöret är inför och under pendlandet.

Figur 2. Objektiva och subjektiva stressorer i relation till stress vid pendling från Legrain et al. (2015).

Enligt Legrain et al. (2015) finns det en hög risk för exponering av stress för studenter som pendlar kollektivt med byten. Vid pendlande upplevde studenterna att det förekom

förseningar och hög ljudnivå som bidrog till tidsbrist och distraktion, vilket medförde att de inte kunde inleda några av de uppgifter de behövde göra. Stress uppkommer när en individ ska, med sin kunskap, skapa en balans mellan de uppgifter den har och kontroll. Det kan exempelvis vara utifrån att individen påminns om obehagliga upplevelser eller utsätts för psykiska eller fysiska påfrestningar eller krav som den anser är svåra att uppfylla.

Enligt Wener, Evans, Phillips och Nadler (2003) skapar längre distanser av pendlande, boenden i områden där en föreliggande brist av kollektiva transportmöjligheter existerar samt flertalet byten, en högre risk att skapa ohälsosam stress över tid.

Enligt Wener et al. (2003) uppkommer stress som både långsiktig och kortsiktig

stress. Kortsiktig stress uppstår när en individ inte uppfyller de mål den ställer, vilket kan resultera i att tidsbrist skapas då kraven blir höga och kontrollen låg. Långsiktig stress är när individen inte anses ha kontrollen att påverka eller hantera framtida händelser som kan uppkomma. Enligt Van Hooff (2013) bidrar långsiktig stress till en ökad oro för framtida utmaningar som kan bidra till en försämrad presentation. Enligt Eom, Stone

och Ghosh (2009) kan stress vid pendlande påverka studentens upplevda miljö till den gräns att det avgränsar valmöjligheter och tiden för återhämtning. Hansson, Mattisson, Björk, Östergren och Jakobsson (2011) skriver att om individer fortsätter på lång sikt att pendla utan att identifiera metoder att reducera upplevd stress så kan det bidra till att de inte får tillräckligt med återhämtning, vilket kan påverka deras prestationsförmåga. När en individ inte får tillräckligt med återhämtning så kan det på sikt bidra till utbrändhet som kan ge hälsokomplikationer som nedstämdhet, oro och depression.

2.4 Studenters upplevelse av stress vid pendling

Pendling i uppsatsen motsvarar den kollektivtrafik som deltagande studenter använder för att ta sig till och från det universitetet som studenten studerar vid. Pendlingstiden deltagarna hade varierade mellan en - tre timmar om dagen. Enligt Morris och Guerra (2015) upplever individer en längre pendlingstid redan efter 20–25 minuter i kollektivtrafiken.

Pendling är en livsstil som börjar bli allt mer modern bland studenter i Sverige trots att det bidrar till stress på grund av förseningar, inställd trafik och trängsel som i kombination genererar en upplevd tidsbrist (Hansson, Mattisson & Björk, 2011). En av faktorerna som bidrar till att studenterna måste pendla är bostadsbrist. Enligt Sfs, (2016b) bostadsrapport där 33 städer studerades så visade sig att 11 städer inte kunde garantera boende för nya studenter, 16 av städerna kunde inte erbjuda bostad vid skolstarten utan istället under någon gång under höstterminen medan resterande sju kunde garantera en bostad. Detta bidrar till att studenter måste avstå från att utbilda sig på grund av att de inte kan införskaffa sig ett lämpligt boende. Enligt Green och Tones (2010) är det samhällets ansvar att infrastrukturen skalar i den mängd som efterfrågans. Enligt Globalamalen (2020) är en hållbar

stadsutveckling viktig, detta för att enklare hitta lösningar för de som utbildar sig så pendlingen blir mer hållbar.

Det är känt sedan tidigare att studenter lever med en reducerad ekonomi, generellt höga krav från studier där pendlande ökar stressnivåerna ytterligare. Det har också visat sig att allt fler studenter behöver arbeta parallellt med sina studier för att ha råd med sin stundande

livssituation (Sfs, 2016a). Enligt Kobus et al. (2015) upplever studenter sig stressade av pendling då de inte är tillräckligt förberedda inför momenten och hur de ska hantera kommande situationer.

2.5 Metoder att hantera stress vid pendling

Enligt Liu, Susilo och Karlström (2014) förekommer det skillnader hur studenter exponeras för stress vid pendling, men också hur de hanterar den. Studenter upplever stress olika beroende på det geografiska läge de är bosatta i, hur stor bostadsbristen är i staden,

transportförbindelserna och känslor. Det geografiska lägets betydelse har med hur staden är utformad att göra, inom vissa geografiska lägen är det mer vanligt förekommande med pendlande. Tidigare erfarenheter vid pendling spelar också roll för hur de reagerar och hanterar händelser som kan uppstå vid pendlandet. Inom vissa geografiska lägen finns det inte lika många alternativ till transportförbindelser och om en student sedan tidigare har levt i en situation med längre pendlingar och färre alternativ så är toleransnivån för stress högre då den är medveten om möjliga situationer som kan uppstå. Något som pendlare har

gemensamt är att de ständigt behöver vara uppdaterade gällande information om trafiken, vara förberedda på förseningar och eventuell inställd trafik.

En del av forskningen pekar på två olika former av stresshantering vid pendlande, där ena är problemlösande och andra är emotionell hantering (Forbus, Newbold & Mehta, 2010). I Morris et al. (2015) artikel klargörs de metoder som är till nytta för att reducera stress utifrån

ett problemlösande perspektiv som var att studenten gör de aktiviteter som den kan utföra under pendlandet. Genom att vara sysselsatt under pendlingen kan stressnivån reduceras då tiden av pendlandet används till något aktivt som de behöver göra och kan göra oavsett plats de befinner sig på. Stress som uppkommer från pendling handlar delvis om tidsbristen som inträffar när studenten behöver pendla en längre tid och inte hinner med att utföra relevanta sysselsättningar som upplevs behöver göras. Relevanta sysselsättningar innebär att skapa en balans mellan studier, pendlande, jobb och socialt umgänge. Det avsågs även vara

förebyggande att vid de tillfällen som pendlandet genomfördes så ska det förekomma med någon bekant. Motiveringen till detta beror på att när studenter pendlar en längre tid så har de en reducerad tid för socialt umgänge. Genom att pendla med en bekant så kan de

tillsammans göra flera sysselsättningar samtidigt vilket också optimerar tidsanvändandet, exempelvis om den bekanta studerar samma ämne, så kan de hjälpa varandra framåt. Pendlandet med en bekant har även påvisat sig att det kan reducera den upplevda stressen från omgivningen vilket kan bidra med en ökad trygghet.

Forbus et al. (2010) menar att hur studenter hanterar stress emotionellt vid pendlande är individuellt och baserat på utifrån vilka tidigare erfarenheter de har. Varje individ har olika förutsättningar hur de reagerar på stressande situationer och vid varje stresspåslag så reagerar individerna olika. Det Johari (2013) upptäckte var att de individer som är ovana pendlare reagerar mer negativt vid ett stresspåslag som kan ge upphov till att sättet de bemöter problemet emotionellt bidrar till ett negativt utfall för individen likt nedstämdhet, frustration eller ledsamhet. Johari (2013) menar att oerfarna pendlare lättare kan få negativa utfall till skillnad från mer vana pendlare som är mer förberedda på eventuella situationer som kan uppstå, och därmed emotionellt kan tackla upplevda problem mer kontrollerat. Enligt Forbus et al. (2010) har erfarna pendlare förmågan att reagera mer neutralt vid uppkomsten av stressrelaterade situationer då de har förmågan att hantera situationen som om det inte upplevs som ett stort bekymmer i tillvaron. Forbus et al. (2010) skriver att den vanligaste reaktionen erfarna studenter visar när de pendlar och upplever problematik, är irritation, men även att de hade förmågan att acceptera de förhållanden som uppstått, då dessa ändock inte kunnat påverkats av den enskilde individen.

2.6 Teoretisk referensram

Valet av coping som teoretisk referensram är gjord med avsikten att undersöka hur studenter reagerar och hanterar situationer som uppkommer vid pendling till och från det universitet de studerar på. Likt tidigare beskrivet så förekommer problemfokuserad coping och

emotionellt fokuserad coping.

2.6.1 Problemfokuserad coping av stress

Enligt Moosa och Munaf (2015) är problemfokuserad coping de problemfokuserade strategier som individen använder för att hantera och lösa problem och syftar till att individen reflekterar, förstår och förverkliga idéer för att reducera uppkommen stress. Enligt Julal (2013) är grunden till problemfokuserad coping att en individ

identifierar problemet, genererar lösningsalternativ och analyserar fördelar, nackdelar, hinder och möjligheter. Med denna analytiska process så studerar individen lösningar utifrån sina egna värderingar och tilltro. Problemfokuserad coping är kopplat till att individen har självförtroendet att utföra strategier för att strategiskt hantera uppkomna hinder i omgivningen, i detta fall under pendling. Julal (2013) skriver dock att individer som agerar problem fokuserat, men som inte finner en lämplig framgångsrik problemfokuserad strategi för att lösa uppkommen problematik, som resultat då ofta drabbas av ohälsosam stress och en lägre självkänsla än innan. En del individer har lättare att hantera problematik under pendling än andra, där individer som är mer mottagliga för plötsliga händelser och som är medvetna om sin egen kapacitet att hantera plötslig uppkommen problematik, oftare lyckas motverka ohälsosam stress som resultat av händelsen (Forbus et al., 2010).

2.6.2 Emotionellt fokuserad coping av stress

Emotionellt fokuserad coping avser de känslor som utlöses när individen exponeras för stress och sedan hur de hanterar det på känslomässigt plan. När en individ exponeras för liknande situationer skapas en toleransnivå, där individen upplever sig mer bekväm när liknande händelse uppkommer igen. Det bidrar till att emotionsfokuserad coping förbättras så att individen kan fokusera på problemlösande coping. Med andra ord kan emotionellt och problemfokuserad coping kombineras (Forbus et al., 2010).

Enligt Daniels och Harris (2005) avser emotionsfokuserad coping att utarbeta känslomässiga strategier, där individen undviker föreliggande händelser och studerar själv för och

nackdelarna med agerandet. Enligt Johari (2013) påverkas individers emotionsfokuserade coping av bland annat socialt stöd och av situationer som upplevs kunna lösas och av situationer som inte upplevs gå att lösa på egen hand eller med hjälp av annan.

Emotionsfokuserad coping anses komma till bäst användning när en individ varken kan identifiera framgångsrik lösning eller kan reducera redan uppkommen stress. Enligt Moosa et al. (2015) är emotionsfokuserad coping kopplat till koncentration, som kan göra att individen inte upplever stressutlösansande uppkommen problematik som hälsovådligt. Det vill säga att individen inte får lika starka stressreaktioner när ett stresspåslag förekommer. Exempelvis när en händelse uppstår under pendlingen är individen bättre anpassad att bemöta problemet om en bättre koncentration finns.

2.7 Problemformulering

Studenter är en målgrupp som generellt lever med både begränsade ekonomiska resurser, kanske måste flytta till ett eget studentboende, tidspress att hinna med sina studier i tid, vilket resulterar i upplevd stress. Stress med anledning av pendling är ett ökande problem bland studenter. Konsekvensen till följd av pendlingen är att den är tidskrävande och studenter upplever att de har svårt att studera under tiden de pendlar på grund av störningsmoment, vilket gör att studenten inte alltid hinner genomföra de uppgifter som krävs (Sfs, 2016a). Enligt Legrain et al. (2015) har pendlandet de senaste åren även blivit ett växande problem för studenternas hälsa, då prestationshämmande trötthet och irritation

blivit ett resultat. Vid pendlandet upplever studenter att de får svårigheter att koncentrera sig under restiden och utnyttja tiden till att göra något produktivt.

majoriteten av forskningen som förekommer inom området idag är kvantitativ. Det finns för få kvalitativa studier som berör studenters upplevda stress i relation till pendling till och från sitt universitet. Det behöves fler studier gällande studenters upplevelser av stress vid

pendling med kollektivtrafiken utifrån både tillgång till kollektivtrafik och storleken på studentstaden de bor i.

3

SYFTE

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur studenter vid universitet i Sverige upplever stress vid pendling i kollektivtrafiken till och från universitetet och hur de hanterar denna stress.

3.1 Frågeställningar

1. Vilka upplevelser har studenterna gällande pendling med kollektivtrafiken till och från universitetet?

2. På vilket sätt hanterar studenterna stress emotionellt vid pendling? 3. På vilket sätt hanterar studenterna stress problemlösande vid pendling?

4

METOD

4.1 Metodval

Valet av metod blev en kvalitativ studie då syftet är att undersöka hur studenter vid universitet i Sverige upplever stress vid pendling med kollektivtrafik till och

från universitetet och hur de hanterar uppkomsten av stress. Enligt Bryman (2011) är en kvalitativ studies intention att inbegripa en beskrivande och förklarande förståelse för ett ämne. Något som kännetecknar en kvalitativ studie är hur teorin genereras från ett resultat där tolkningar av deltagarnas upplevelser görs, eller hur påståenden studeras ”mellan

raderna” för att generera svar. Kvalitativ metod vill finna svar genom att utforska material på ett djupare plan, likt att studera upplevelser, precis som denna uppsats syftar till att göra. Sammanhanget är därför viktigt för förståelsen och fås genom intervju.

4.2 Urval

Till uppsatsen användes ett målstyrt urval, där målstyrt urval innebär att identifiera lämpliga respondenter med anknytning till undersökningsområdet som kan besvara uppsatsens syfte. Därmed behöver författaren förkunskap om att deltagarna har tidigare erfarenheter av området som ska undersökas (Bryman, 2011).

Valet av deltagare grundar sig i hur syftet är utformat, där det är studenter som pendlar med kollektivtrafik till och från universitetet i Sverige. Vid identifiering av deltagarna kontaktades närstående till skribenten via Facebook och sedan muntlig kontakt om de visste någon som både studerade vid ett universitet i Sverige och pendlar till detta universitet. Det närstående som kontaktades hade inte någon anknytning till varandra varken innan, under eller efter urvalsprocessen, men genererade i tips om eventuellt lämpliga deltagare, vilka i sin tur kontaktades.

Den sammanlagda mängden deltagare uppnåddes till fem personer mellan åldrarna 23–28 där tre var män och två kvinnor. Deltagande respondenter kom från universitet i fem olika städer, med avsikt att de inte skulle känna varandra vad gäller det etiska hänsynstagandet. Orsaken till att uppsatsen enbart bestod av fem deltagare var på grund av viss svårighet att identifiera villiga deltagare. Samtliga fick ett missivbrev (Bilaga A) gällande uppsatsens tänkta utformning, deras etiska rättigheter och hur intervjun skulle genomföras, för att skapa trygghet hos deltagarna. Deltagarna kontaktades sedan antigen via mejl eller telefon för att boka in individuell intervju.

4.3 Datainsamling

Insamlingen av data genomfördes genom semistrukturerade intervjuer via Skype med videosamtal. Enligt Deakin och Wakefield (2013) är Skype ett program som används för att kommunicera med människor världen över. Det tjänster som Skype erbjuder är videosamtal med mikrofon och att skriva meddelanden. Enligt Bryman (2011) är semistrukturerade intervjuer utvecklade för att kunna ställa öppna och flexibla frågor. Enligt Nyberg och Tidström (2012) förser öppna och flexibla frågor intervjupersonen möjligheten att resonera över frågorna som ställs samtidigt som skribenten kan komplettera med följdfrågor vilket skapar mer innehållsrikt material och en djupare förståelse för ämnet.

Vid utformning av intervjufrågorna för skapades en intervjuguide (Bilaga B) med avsikten att utveckla en struktur för kommande intervjuer. Där nämns bland annat grundläggande information gällande deltagaren med avsikt att få reda på hur länge de har studerat och pendlat. Intervjuguiden konstruerades utefter uppsatsens syfte och frågeställningar med stöd av det teoretiska ramverket. Innan intervjuerna påbörjades genomfördes en pilotintervju med en person som har tidigare erfarenheter av ämnet som uppsatsen kretsar kring. Det gjordes med avsikten att studera intervjufrågornas tydlighet så det inte skulle uppkomma några misstolkningar under de verkliga intervjuerna. Pilot intervjun gjorde skribenten mer bekväm inför intervjuerna, och gav en djupare förståelse för vad intervjufrågorna kunde ge

för data och hur följdfrågor kunde formuleras. De åtgärder som gjordes efter pilotintervjun var att förtydliga intervjufrågorna vilket gav en tydligare struktur och underlättade för preciserade följdfrågor. Enligt Bryman (2011) är en pilotintervju ett förtest som

genomförs innan den verkliga uppsatsen påbörjas. Här studeras intervjuns frågor om de är tydliga att begripa, samt att möjligheten ges till att förtydliga intervjufrågorna.

Intervjuerna i studien spelades in för att sedan transkriberas. Vid transkriberingen så kodades varje deltagare in i namnet Ip som avser intervjuperson och den ordningen som det hade intervjuats i som Ip 1. Det sammanlagda antalet sidor som framkom efter

transkriberingen var 25 A4-sidor text. Motiveringen Bryman, (2011) har till att

transkriberingar genomförs är att det bidrar till ett tydligare sätt att analysera och identifiera datas innebörd. Detta underlättar för skribenten att identifiera relevant data för uppsatsen. Platsen där intervjun genomfördes fick intervjupersonen välja ut själv, då intervjuerna också genomfördes över Skype. Detta med avsikten att skapa en bekväm tillvaro med hänsyn att reducera förekommande distraktioner under intervjun som kan ha inverkan på uppsatsens resultat. Under tiden som intervjuerna pågick spelades de in med en mobiltelefon. Den genomsnittliga tiden för intervjuerna uppgick till 20–25 minuter. Efter varje intervju transkriberades de ordagrant på en privat dator. Om det förekom distraktioner under intervjun nämndes det i datamaterialet. Bryman (2011) skriver att avsikten med att spela in intervjuer är att informationen sparas i teknik och glöms inte bort om det hade bevarats i minnet.

4.4 Analys av data

Analysen genomfördes enligt principen för manifest deduktiv innehållsanalys vilket innebär att en matris formulerade där huvudkategorier och subkategorier formulerades i

överenstämmelse med studiens teoretiska referensram och frågeställningar. Enligt Elo och Kyngäs (2008) utgår det deduktivt synsätt i analysarbeten från att testa tidigare data i nya sammanhang och teori testa studiens syfte. Strukturen i analysprocessen är utformad i tre faser beredning, organisering och rapportering.

Enligt Graneheim och Lundman, (2004) tolkar en manifest innehållsanalys vad

intervjupersonerna har sagt. Processen inleds med att upprepande gånger läsa igenom den transkriberade data för att skapa en förståelse för vad som har sagts. Sedan tas

meningsbärande enheter ut från texten detta avser de meningar eller fraser som har en relevans för studiens syfte och frågeställningar. Därefter förkortas de meningsbärande enheterna med avsikten att korta ner texten men att behålla informationen. Meningarna kodas sedan och placeras i underkategorier som visar på vad syftet med det som har framkommit från den delen av texten. Sedan så slutförs analysen med att placera in de i huvudkategorier som avser det slutgiltiga budskapet.

Innan intervjuerna skapades utformades tre huvudkategorier från syftets frågeställningar och det teoretiska ramverket. Huvudkategorierna är de följande: studenters upplevelse av stress vid pendling, problemlösande coping och emotionell lösande coping. Efter att intervjuerna spelats in transkriberades texten och bearbetades flertalet gånger med avsikten att identifiera relevant data och tolka vad intervjupersonerna sagt. Vid nästa steg skapades

huvudkategorierna med avsikt att skapa en viss struktur i kategoriseringen som i (Tabell 1) avser problemlösande coping. Sedan studerades meningen jag analyserar potentiella pendlingsmöjligheter vid hinder och meddelar i god tid den drabbade om den innehöll någon information som uppfyllde syftet och frågeställningarna. Därefter reducerades

meningen till analysering av pendlingsmöjligheter görs och meddelande sänds till berörda, här låg fokuset på att bibehålla informationen som avsågs vara relevant. Vidare kodades texten och fick koden pendlingsmöjligheter analyseras och meddelas. Detta analyserades och det beslutades att subkategorin blev en form av problemlösande alternativ. Efter att underkategori var klar så placerades den in i huvudkategorin problemlösande

copingbeteende vid pendling.

Tabell 1. Exempel utifrån manifest deduktiv innehållsanalys för problemlösande copingbeteende vid

pendling.

Meningsbärande enhet

Kondenserad text

Kod Subkategori Kategori

Jag analyserar potentiella

pendlingsmöjligheter vid hinder och

meddelar i god tid den drabbade. Analysering av pendlingsmöjlig heter görs och meddelande sänds till berörda Pendlingsmöjlig heter analyseras och meddelas Problemlösande Problemlösande copingbeteende vid pendling

4.5 Kvalitetskriterier

Kvalitetskriterier har kontinuerligt tagits i beaktande under hela skapandeprocessen av uppsatsen. De förekommande aspekterna som diskuterades gällande legitimiteten i uppsatsen är trovärdighet, överförbarhet och pålitlighet. Trovärdighet redogör hur stor sannolikheten är att resultatet skulle uppkommit. Överförbarhet redovisar ifall resultatet kan utnyttjas i andra studier, verksamheter och individer. Pålitlighet avser om liknande resultat skulle uppkomma om studien genomfördes igen (Bryman, 2011).

Pålitligheten har tagits i beaktande där en analys har genomförts inom både kvantitativa och kvalitativa studier inom ämnet. Det tillförde en förståelse för ämnet och hur uppsatsens syfte och frågeställningar kan skapas. Sedan skapades ett målstyrt urval med avsikten att det ansågs lämpligast. Vidare har en intervjuguide utformats med avsikten att skapa en struktur för intervjufrågorna. Slutligen så har en manifest deduktiv innehållsanalys använts med målet att bidra med preciserade kategorier för att underlätta för individer som vill förstå ämnet, göra liknande studier och använda för sina verksamheter.

Trovärdigheten uppfylldes då innan intervjuerna genomfördes redigerades intervjuguiden vid flertalet tillfällen med avsikten att skapa en tydligare struktur. Ett av delmomenten vid redigeringen var ett pilottest för att analysera hur tydliga intervjufrågorna var och om det förelåg en risk att de kunde misstolkas, likt tidigare nämnt. Det fanns dock möjlighet att förtydliga ytterligare under intervjuernas gång, om deltagarna ändock missförstod en intervjufråga.

Överförbarheten har tagits i beaktande i studien där processen har noggrant utförts. Deltagarna blev informerade om studiens syfte. Urvalet av deltagare baserades på ett

målstyrt urval med avsikten att identifiera lämpliga deltagare som har tidigare erfarenhet av ämnet. Uppsatsen kvalitetssäkrades ytterligare med en manifest deduktiv innehållsanalys. Där bearbetades texten flertalet gånger för att försäkra att ingen information skulle gå miste när den skulle tolkas och kategoriseras. Sedan citerades slutprodukten av denna analys i resultatet.

5

ETIK

Vid genomförande och vid implementering av studier måste forskare ta hänsyn till etiska kriterier för att deltagande respondenter ska uppleva en trygghet med sitt deltagande. Detta gäller även skribenter för uppsatsskrivande, likt detta. Enligt Ejlertsson (2012) innefattar de vetenskapliga etiska principerna fyra grundläggande kriterier: Informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

1. Informationskravet avser att bidra deltagarna med all information om hur uppsatsen är utformad. Deltagarna förmedlas om alla de rättigheter de har och kan hoppa av om dem så önskar (Vetenskapsrådet, 2011). Innan intervjun påbörjades fick

deltagarna ett missivbrev som beskrev studiens syfte och vilka moment som de ska medverka i. Därefter meddelades deras etiska rättigheter med medverkan i uppsatsen och att de kan avbryta sitt deltagande när som helst under uppsatsskrivandes gång. Med avsikten att deltagarna försäkrade sitt deltagande i uppsatsen så gavs ett muntligt samtycke både när de förfrågades innan uppsatsen inleddes och när intervjun påbörjades.

2. Samtyckeskravet innefattar att deltagarna bestämmer över vilka moment de vill medverka i (Vetenskapsrådet, 2011). Samtyckeskravet uppfylldes både när de blev förfrågade genom missivbrevet och innan intervjun påbörjades.

3. Konfidentialitetskravet inbegriper att all den insamlade data ska hanteras med konfidentialitet och bevaras på en säker plats med avsikten att ingen obehörig kan komma åt känsliga data (Vetenskapsrådet, 2011). Konfidentialitetskravet har tagits i beaktande genom att uppsatsen genomfördes på avskild plats där intervjuaren

upplevde sig bekväm. All den insamlade information som förekom från uppsatsen har bevarats på en säker plats som ingen annan än skribenten själv kan komma åt.

Deltagarna har i det transkriberade materialet enbart benämnts med kön, ålder, studielängd och en personlig kod – IP1, IP2, IP3, IP4 och IP5.

4. Nyttjandekravet påvisar att den information som samlats in enbart utnyttjas för forskningens ändamål (Vetenskapsrådet, 2011). Deltagarna meddelades i

missivbrevet, innan intervjun, att när uppsatsen blir godkänd kommer den publiceras i det digitala vetenskapliga arkivet DIVA. Deltagarna blev dessutom informerade om att all personliga data som ljudfiler och utskrifter, samtidigt kommer att raderas.

6

RESULTAT

Resultatet presenteras i relation till studiens tre huvudkategorier. Den första huvudkategorin Studenternas upplevelser av pendling med kollektivtrafiken presenteras under rubriken 6.1. Resultatet från huvudkategorierna Studenternas emotionella hantering av stress pga

pendling och Studenternas problemlösande hantering stress pga pendling. Presenteras i sammanslagen form under rubriken 6.2 Metoder att hantera eventuell stress pga pendling.

6.1 Studenters upplevelser av pendling med kollektivtrafiken

Resultatet i analysen visar på att studenter som pendlar längre tider har högre risk att drabbas av stress gentemot studenter som inte pendlar. Det studenterna upplevde vid pendlandet är att de exponerades för flera faktorer som skapar stress.

”Det är när det är försenat för att det måste klicka med det andra

pendlingsalternativet. Det är för att stress är mera att man måste planera allt i förväg måste följa ett program.” (IP1)

Det ansågs krävas tydligare riktlinjer och uppdaterad information av kollektivtrafiken de utnyttjar. Flera gånger kunde det hända att förseningar uppkom som kollektivtrafiken inte meddelade i tid. Det bidrog till att deltagarna inte hann förbereda sig att anlända till universitetet i tid.

” Okej asså det beror väldigt mycket på många olika saker, exempelvis under vintern var bussarna i både Lund och Malmö väldigt dåliga. De var fulla hela tiden, sena ibland inställda det blev stressande. Sen så kan det också vara med tanke på att jag ständigt måste anpassa mig till det olika tiderna det kan bli stressande. Det kan bli mera stressande att åka buss än att stressa.” (IP2)

Hur förekommande stress vid pendling med kollektivtrafik ”varierade” beroende på de olika tiderna på dagen. En gemensam indikator är att stress visade sig förekomma när de var på väg till en destination och hade en tid att passa.

”När jag var på väg till universitetet behövde jag anpassa tiden utifrån de pendlingsbyten som förekom. Jag behövde konstant vara vaksam och planera pendlingen i förväg med avsikten att hinna med till nästa byte så att jag kan hinna i tid till föreläsningarna.” (IP3)

Bland deltagarna förekom det att transportförbindelserna slutade avgå tidigt. Vilket resulterade i att studenterna behövde åka iväg tidigare med avsikten att inte missa sista avgången. Studenterna upplevde stress speciellt under morgonrusningen när trängsel förekom. Alla har en destination att anlända till, ett ständigt flöde av människor uppkom i kombination med en hög ljudnivå skapade upplevd stress. Tiden var i vissa fall så pass knapp att studenterna inte skulle hinna i tid till nästa byte.

”Jag tyckte att det kunde bli trångt och förekomsten av en stressande miljö var vanlig. Under dessa förhållanden krävdes det energi då det var både fysiskt och mentalt ansträngande. Den rådande ljudnivån och buller var irriterande. Så när jag försöker fokusera på att inleda någon uppgift så var det svårt.” (IP5)

Studenterna ansåg att omgivningen under pendlandet var krävande då situationen de befann sig inom behövde anpassas. Vissa av studenterna hade färre pendelalternativ att utnyttja, färre avgångar och i flera fall slutade kollektivtrafiken avgå tidigt vilket resulterade i att de blev stressade för att hinna med bytet.

”Bussen var ganska lugn, men tunnelbana är ganska stressig mestadels alltid trångt. (…) Hetsen att alla ska någonstans och har bråttom och när vi kommer från bussarna från ett lass och andra från tunnelbana så började folk började att trängas.”(IP3)

6.2 Metoder att hantera eventuell stress vid pendling

Resultatet från de två huvudkategorierna presenteras sammantaget för att påvisa skillnader och likheter mellan emotionell och problembaserad hantering av stress.

Flera av studenterna var medvetna om vilka risker som pendling medför och har beslutat att det är en del av levnadsstilen som behöver bemötas och accepteras. Från de problemlösande coping perspektivet så brukade deltagarna, när de pendlar under en längre tid, att utföra något produktivt för att avlasta stressen från studierna. Där det inte krävs att de måste befinna sig på en specifik plats för att inleda sysselsättningen. På det sättet kan de optimera tiden och nyttja den till att göra något väsentligt vilket kan reducera stress.

” Jag brukar lyssna på musik för då kan jag avskärma mig då slipper man lyssna på vad andra gör och då kan det förekomma om mobilen går slut. Då försöker jag tänka på att jag är ändå snart hemma så att det spelar inte så stor roll.” (IP4)

Majoriteten av studenterna som genomgick pendlingsbyte använde sista tiden innan de skulle inleda bytet till att varva ner, förbereda sig och ifall det var korta resor mellan bytena utnyttjades de till att förbereda sig inför nästa. Från ett emotionellt lösande coping

perspektiv så brukade en student uppleva:

”De bekymmer jag upplever med pendlingen och pendelbyten är att jag konstant känner mig avbruten och distraherad. I vissa förhållanden när jag försöker studerar så upplever jag mig avbruten av min omgivning till följd av den distraherande miljön.” (IP3)

När studenterna pendlade till universitetet så upplevdes det som jobbigast vid trängsel och under rusningstrafik. Pendlandet ses som tids- energikrävande och om de inte kan fokusera på produktiva sysselsättningar under pendlandet så stressar studenterna mera. Det beror dels på grund av att de reducerar tiden för studier och tiden till ett socialt liv. Några

problemlösande coping strategier deltagarna hade när de upplevde stress, utöver ljudnivån av passagerare och byten, var bullernivån.

”Främst så är det ju buller från vägen försöker jag undvika med hörlurar, lyssna på podcast sedan finns det inte så mycket att göra.” (IP2)

Det studenterna upplevde var bekvämt när de pendlade en längre tid för att reducera stress är att pendla utan byten. När studenterna pendlade utan byten upplevde det att med deras coping strategier kunde de koncentrera sig och göra något väsentligt.

”Det kan nog vara utan byten är det ganska skönt då kan man ändå komma igång med något. Men om det är massa byten på vägen så upplever jag att man blir avbruten hela tiden. Man hinner inte komma igång. Så länge man inte behöver byta är det ok.” (IP3)

När studenterna pendlade upplevdes det som mest stressande vid pendelbyten, speciellt vid korta tidsmarginaler. Vid pendelbyten föreligger en ökad risk för förseningar. Vid den situationen behövde studenten förlita sig till att de ska anlända i tid och att inga förseningar ska uppkomma. När det väl förekom förseningar så hade studenterna olika problem och emotionell lösande coping strategier för att bemöta problemet.

”Jag brukar vara duktig med planeringen för att jag vill vara i tid. Men när det händer blir jag stressad. Men det blir lite frustrerande men jag kan inte göra så mycket åt det man måste rationalisera saker.” (IP4)

Utifrån hur länge de olika förseningarna förekom hade studenterna olika strategier att bemöta problemet.

”Vid förseningar vänta ut, grova förseningar inställda tåg leta alternativ andra tillfället. Exempelvis någon dag det första var inställt så första dagen var det upprop. Då var man tvungen att ta taxi men då hade SL avtal att man fick pengar tillbaka på grund av förseningen. Men det löste man.” (IP3)

7

DISKUSSION

I detta avsnitt kommer både vald metod och presenterat resultat kritiskt granskas där styrkor och svagheter lyfts fram med avsikten att bedöma uppsatsens legitimitet.

7.1 Metoddiskussion

Valet av den kvalitativa metoden grundar sig i hur uppsatsens syfte och frågeställningar är utformade. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur studenter från olika universitet i Sverige upplever stress vid pendling till och från universitetet och hur de hanterar uppkomsten av stress. Enligt Bryman (2011) är fördelen med en kvalitativ studie att den utgår från ett subjektivt synsätt där insamlingen av data görs från individens upplevelser av ett ämne, samtidigt som intervjuaren ska försöka vara så objektiv denne kan för att inte påverka intervjupersonen. Nackdelarna med kvalitativa studier är att de tar lång tid att genomföra och att det därigenom föreligger en högre risk att forskaren kan styra resultatet gentemot en kvantitativ studie. Enligt Bryman, (2011) för att göra resultatet så

generaliserbart som möjligt så krävs det att studiens genomförande har genomförts ordentligt.

Problemet med att göra studien generaliserbar är att skribenten inte har så mycket erfarenhet av att utforma studier. Men har trots det varit medveten om det och fokuserat extra mycket att kunna får det strukturerat. Däremot kan den bidra med en fördjupad insikt i ämnet som kan resultera i att inspirera intressenter att genomföra liknande studier.

Sammanfattat har skribenten försökt vara så neutral som möjligt vid intervjuerna genom att inte ställa ledande frågor. Det upplevdes svårt då tidigare förkunskap av intervjusituationer är begränsad. Vad som hade kunnat göras är att fokusera på antingen en uttalad studentstad eller ett x antal studentstäder med samma problematik, för att på det sättet kunna bidra till ett mer legitimt resultat gentemot metoden som används. I efterhand har intervjuguiden observerats ytterligare, där det ansågs att all information som samlats in inte var nödvändig. En del av bakgrundsinformationen som ålder och vad studerar du inte bidrar till någon väsentlig information till syftet eller frågeställningarna. Utöver bakgrundsinformationen, anses studien bidra med värdefull information för studenters pendlings problematik i Sverige.

7.1.1 Urvalsdiskussion

Urvalet bestod av ett målstyrt urval. Det målstyrda urvalet är utformat där forskaren identifierar deltagare som uppfyller kriterierna för studien (Dooley, 2016). Med det målstyrda urvalet valdes konkreta personer ut vilket kan inverka på studiens resultat.

Däremot hade deltagarna i studien inte en direkt koppling till skribenten utan var bekant till anhöriga. Vad som hade kunnat göras för att få in flera deltagare är att lägga ut annonser på universitet runt i Sverige eller marknadsföra via universitetens sociala medier. Kravet som efterfrågades av deltagarna är att de måste vara studenter som studerar på universitet i Sverige och som pendlar mer än 1 timme om dagen. Det som hade kunnat justeras och underlättat är att undersöka studenters upplevelse av pendling i en specifik studentstad, då det hade kunnat bidra till en bredare bild, alternativt fler deltagande i genomförd uppsats. Att undersöka studenter från endast en utnämnd studentstad hade inte heller varit en lika stor utmaning vad gäller att finna en större grupp studenter. Urvalsprocessen i denna uppsats utgick från bekantas bekanta som inte fick studera i samma stad, vilket möjligtvis försvårade processen. Med hjälp av det breda syftet skapades ändock en generell uppfattning om dessa studenters upplevelser kring stress vid pendling med kollektivtrafiken.

7.1.2 Diskussion om datainsamlingen

Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer där en intervjuguide nyttjades för att strukturera upp dessa. Enligt Bryman, (2011) har semistrukturerade intervjuer möjligheten att komplettera intervjufrågorna med följdfrågor i de fall det

uppkommer att deltagaren belyser ett intressant område. Det som gjordes i studien på grund av begränsad tidigare erfarenhet av att genomföra en intervju är semistrukturerade

intervjuer då det ansågs underlätta för att skapa en struktur för kommande samtal. Innan den första verkliga intervjun påbörjades utfördes en pilotstudie, likt tidigare skrivet. Enligt Nyberg och Tidström (2012) är pilotstudiers avsikt att analysera om intervjuers frågeställningar kan förstås och om det förekommer ledande frågor som påverkar respondentens svar på frågorna.

De semistrukturerade intervjuerna genomfördes genom videosamtal då det ansågs mest efterlikna intervjuformen face-to-face. Detta medför att deltagaren kan besluta vart denne vill genomföra intervjun. Programmet som användes för att genomföra videosamtalen var Skype. Fördelarna med videosamtal är att föreliggande distraktioner undviks vilket kan förekomma vid face-to-face intervjuer där miljön är ett exempel samt att intervjupersonerna kan vara tillgängliga oavsett vart de befinner sig i världen. Med anledning av brist på tid och resurser valdes Skype. Skype är dock både ekonomiskt och tidsbesparande då skribenten inte behöver pendla till mötet (Deakin et al., 2013).

Något studien visade på när intervjuformatet Skype genomfördes var att intervjupersonerna upplevde en liten skillnad i utförandet av intervjuernas kvalitet gentemot tidigare intervjuer de genomgått i livet. Den enda skillnaden de upplevde var att de och intervjuaren befann sig på olika geografiska punkter. Deakin et al. (2013) skriver att nackdelen med Skype gentemot face-to-face är att om intervjupersonen inte väljer en lämplig plats att genomföra intervjun på kan det förekomma distraktion vilket kan ha negativ inverkan på ljudkvalitet,

koncentration och sedan slutliga resultatet. Samt, om det hade varit relevant att analysera deltagarnas kroppsreaktioner så hade det inte fungerat lika bra som vid face-to-face. Som ett exempel kan det förekomma tekniska buggar i videosamtalet som gör att kroppsreaktioner förekommer lite senare vilket undviks vid face-to-face. Relationen kan dessutom påverkas negativt mellan intervjuaren och respondenten då ett fysiskt möte hade kunnat bidra till ett bättre personligt bemötande och trygghet. Detta kan leda till att deltagaren upplever sig bekväm under intervjun. Utöver det, anses videosamtal vara ett modernare alternativ som kommer att växa med tanke på metodens effektivitet och tidsbesparing (Deakin et al., 2013).

7.1.3 Analysdiskussion

Vid analys av data transkriberades data med hjälp av en manifest deduktiv innehållsanalys efter varje intervju som genomfördes. Fördelen med transkribering enligt Bryman (2011) är att mer data samlas in gentemot om forskaren ska bevara intervjuerna i minnet och anteckna i efterhand. Däremot är transkribering av intervjuer tidskrävande och all data som samlas in är inte till nytta och en selektion av relevant data behövs göras till skillnad från om det genomförs direkt från minnet efter intervjun.

Motiveringen till att manifest deduktiv innehållsanalys användes är att ingen tidigare erfarenhet av innehållsanalys existerade och enligt Graneheim et al. (2004) är manifest innehållsanalys mer lämpligt att genomföra om en person är oerfaren.

Valet av att använda Elo och Kyngäs 2008 The qualitative content analysing process till analysen är att det är en vetenskaplig artikel med fokus inom kvalitativa metoder vilket bidrar till att den är en legitim referens med lämplig information som behövdes för studien. Den tillförde strukturerad information gällande hur denna process fungerar vilket

underlättar för en oerfaren att använda. Svagheten med manifest deduktiv innehållsanalys är att den inte har en fördjupad analys av en kontext utan enbart studerar texten. Då text enbart studeras bidrar det till en ökad risk att olika tolkningar förekommer utifrån vem som

analyserar data vilket kan påverka kvaliteten.

Innan den manifesta deduktiva innehållsanalysen genomfördes så utformades det tre huvudkategorier (studenters upplevelse av stress vid pendling, problemlösande coping och emotionell lösande coping) med avsikten att förtydliga analysen. Fördelen med att förtydliga analysen är att det bidrar till att underlätta för att sortera data i rätt kategorier vilket är en fördel för en med mindre erfarenhet. Då ingen erfarenhet av manifest deduktiv

innehållsanalys existerade så studerades transkriberingen flertalet gånger noggrant med avsikten att tolka data som har betydelse för syftet och frågeställningarna. Detta bidrog till att underlätta genomförandet av den manifest deduktiva analysen och möjligen till att reducera möjliga misstolkningar av data.

Efter att tolkningen hade slutförts så togs meningsbärande enheter ut, detta avser stycken av texten som avsågs ha relevans för studien. Enligt Elo och Kyngäs (2008) kan det vara svårt att välja ut de meningsbärande enheterna. Nackdelen med att välja för stora enheter är att det innehåll som tas ut blir mer än en företeelse, och om för små enheter väljs ut riskeras att

allt material som behövs att inte komma med. Slutsatsen blir att i båda variationerna kan information missas.

Vad som gjordes i studien är att ta ut större enheter med avsikten att inte gå miste om information som hade kunnat göras vid mindre. Vid nästa steg förkortades meningen som i analysen var jag analyserar potentiella pendlingsmöjligheter vid hinder och meddelar i god tid den drabbade till analysering av pendlingsmöjligheter görs och meddelande sänds till berörda. Problemet vid detta steg är att om misstolkningar uppkommer vid förkortandet så kan den förkortade meningens information ge en annan bild av vad som egentligen skulle förmedlas. Vid nästa steg kodades data till Pendlingsmöjligheter analyseras och meddelas. Baserat på den slutsatsen så har en subkategori skapats som visar på att den utvalda

meningsbärande enheten, som till slut blev en kod, har att göra med ett Problemlösande alternativ. Slutligen så studerades subkategorin och den ansågs passa in till huvudkategorin problemlösande coping då inom problemlösande coping så avses det att studera och

identifiera problemlösande alternativ vilket subkategorin innehåller.

7.2 Diskussion gällande kvalitet

Enligt Vetenskapsrådet (2011) diskuteras tillförlitlighet inom kvalitativ forskning i studier. Med tillförlitlighet avses trovärdigheten vara det deltagarna har framfört och förmedlat under studien och pålitlighet visar på studiens styrka hur den är utformad, samt

överförbarhet som syftar på replikerbarhet. Överförbarhet i en kvalitativ studie är svår att uppnå då den grundar sig i deltagarnas perspektiv och forskarens tolkning. Med

deltagarperspektivet blir det svårt att få en kvalitativ studie att bli överförbar då den grundar sig i deltagarnas upplevelser. Utifrån forskarens perspektiv kan det förekomma olika

tolkningar av vad deltagarna har sagt under intervjun och vilka följdfrågor som förekommer. Vid uppsatsen förekom det oerfarenhet av att utföra kvalitativa undersökningar vilket kan bidra till en negativ inverkan på pålitligheten. Med motiveringen till att en föreliggande okunskap existerade kan det ha inverkat på uppsatsen till den gräns att flertalet misstag har begåtts igenom uppsatsen och att misstolkningar i resultatet kan uppkomma. Materialet har dock förvarats på samma säkra plats, där endast skribenten kunnat nå det och därmed inga utomstående, vilket de berörda deltagarna har blivit informerade om.

Däremot grundar sig uppsatsen på deduktiv ansats med evidensbaserad forskning som referensram, en väl utarbetad metod och att en pilotstudie genomfördes på intervjuguiden, vilket stärker pålitligheten i uppsatsens helhet. Enligt Elo och Kyngäs (2008) är ett deduktivt synsätt i analysarbeten grundat i att testa tidigare data i nya sammanhang och studiens syfte teori testas.

Nackdelen med deduktivt synsätt är att studien kan bli begränsad om den är beroende av dessa ramar, däremot ger det en struktur. Det som har gjords i studien med avsikt att ytterligare förstärka pålitligheten är att ständigt använt teorierna i den teoretiska

referensramen, syftet och frågeställningarna. Detta med avsikten att fullfölja en struktur som bidrar till lämpligt resultat baserat på teoriernas uppbyggnad. Trovärdighet togs i beaktande

när de olika delarna i intervjuguiden förklarades, vad den involverade och att deltagarna fick möjlighet för återkoppling gällande de olika intervjufrågorna. Sedan genomfördes en

manifest deduktiv innehållsanalys för att sammanställa vad deltagarna hade förmedlat. Det resultat som framkom från deltagarna var onekligen lika trots att studien även innehöll öppna reflekterande följdfrågor. Risken vid detta kan vara att studien innehöll för ledande följdfrågor. Då tidsbrist förekom gjordes inte heller en återkoppling med respondenterna av vad som hade sagts i intervjuerna för att försäkra sig om att tolkningen vid analysen stämde överens med vad som avsågs att förmedla, vilket Bryman (2011) lyfter fram som en

kvalitetssäkrande åtgärd vid analysstadiet.

Trots svårigheten att skapa en överförbarhet i studien med tanke på tidigare erfarenhet av ämnet och metoden så har processen så noggrant som möjligt förklarats för att inte missa några detaljer. Vad som gjordes i studien då en brist av kunskap inom detta område är att studerades varje moment flera gånger med avsikten att försäkra det som redovisades skulle stämma överens med vad målet var. Deltagarna i studien meddelades i god tid och fick möjligheten att ställa frågor gällande studien och syftet utöver missivbrevet, detta med avsikten att försäkra tryggheten i sitt deltagande. För att göra resultatet så tydligt som möjligt att förstå så utfördes en manifest deduktiv innehållsanalys. Där bearbetades texten flera gånger så att både tolkning och analys skulle bli tydligt för att ingen information skulle gå till miste. Sedan citerades slutprodukten av denna analys i resultatet.

7.3 Etikdiskussion

Det fyra etiska kriterierna informationskravet, nyttjandekravet, samtyckeskravet och konfidentialitetskravet är viktiga aspekter som forskaren bör ta hänsyn till under studien. Detta då deltagarna ska uppleva en bekvämlighet till deltagandet och så att studien blir trovärdig (Vetenskapsrådet, 2011). Utifrån val av intervjuformatet videosamtal igenom Skype så har studien av Deakin valt att beskriva hur etiken uppfylls. Enligt Deakin et al. (2013) uppfylls kriterierna för etiken vid utformandet av videosamtal i Skype då deltagare som upplever det obekvämt att intervjuas face-to-face eller i främmande miljöer får välja vart intervjun ska genomföras. Vid utförandet av intervjuer face-to-face så kan vissa deltagare uppleva att det är svårare att hoppa av studien eller att undvika intervjufrågor då det upplevs obekvämt på plats. Vilket underlättas i Skype intervjuer då samma interaktion inte

förekommer.

Samtyckeskravet uppfylldes genom att deltagarna förfrågades muntligt om de ville vara delaktiga i studien, när de fick missivbrevet samt innan intervjun inleddes. Enligt Bryman, (2011) är svagheten med muntligt samtycket att det underlättar för en deltagare att avbryta sitt deltagande gentemot om de undertecknar ett ”kontrakt”.

Samtycket i studien gjordes utifrån ett muntligt samtycke då det fanns en tilltro till deltagarna i uppsatsen. Informationskravet uppfylldes med missivbrevet och när de informerades om vilka kategorier som ska tas upp i intervjuguiden. Deltagarna hade även möjligheten att avböja att svara på frågor som de upplevde olämpliga och de hade dessutom friheten att dra sig ur intervjun om de ville. Konfidentialitetskravet uppfylldes genom att de

personliga uppgifter bevarades på en säker plats som ingen annan än skribenten hade tillgång till. All insamlade data som spelats in och transkriberats raderades när uppsatsen godkänns. Nyttjandekravet har påverkats till viss grad då den har blivit förskjuten. Trots omständigheten så uppnåddes nyttjandekravet när syftet med uppsatsen förmedlades. När uppsatsen är klar så publiceras den i DIVA som är en internetbaserad plattform där

vetenskapliga arbeten publiceras.

7.4 Resultatdiskussion

Redovisning av resultatet är uppställt utifrån tre huvudkategorier från den manifesta deduktiva analysen som resulterade i: studenter upplever stress vid pendling, emotionell coping och problemlösande coping. Emotionell coping och problemlösande coping fick sammanvävas till metoder att hantera eventuell stress vid pendling i presentationen av resultatet. Sammanvävningen i presentationen av resultatet baseras på vissa svar som deltagarna bidrog med där de involverade både problemlösande- och emotionell lösande coping. Det resulterar i att det blev svårt i analysen att dela upp och kondensera vissa av de meningsbärande enheterna utan att något skulle gå förlorat. Det kan tolkas som en nackdel då det kan försvåra att identifiera vilken sorts coping som är inom vilket svar. Däremot så har texten bearbetats i efterhand för att förtydliga detta och beskriva när de olika coping

strategierna framkom av svaren och när det involverade båda coping strategierna. En utmaning med denna studie är att den har blivit förskjuten och gjordes år 2017. Ifall denna studie hade genomförts idag så hade resultatet skiljt sig markant då världen befinner sig under Covid-19. Enligt Folkhälsomyndigheten, (2020) rekommendation så ska

Universiteten stänga ner och undervisa på distans för att reducera smitt spridningen av Covid- 19. Enligt Sveriges radio, (2020) så är flera universitet nedstängda och arbetet genomförs på många håll på distans.

Ifall studien hade genomförts idag så hade det varit svårare att utnyttja den i andra studier då Covid-19 kanske inte är kvar. Det bidrar till att fördelen med att den gjordes under 2017 är att världen var i ett normalt tillstånd vilket medför att det blir en högre sannolikhet att data kan användas under en längre tidshorisont.

7.4.1 Studenters upplevelse av stress vid pendling

Bostadsbrist är en av följderna som har bidragit till att studenter behöver pendla. Trots att bostadsbrist har länge har varit en fråga för många studentstäder så förekommer det fortfarande Sfs (2016b). Bostadsbristen har påverkat studenter på ett sätt som skulle kunna ses som negativt för deras motivation till att utbilda sig vidare. Enligt Globala målen, (2020) så har utbildning en stor påverkan för en god livskvalité. Med att införskaffa sig en utbildning kan det leda bättre välstånd, hälsa och ett mer jämställt samhälle.

Trots det så behöver vissa individer avböja utbildningar på grund av fundamentala lösningar som samhället fortfarande inte har löst eller att flytta längre ut vilket leder till pendling.

Enligt Green och Tones (2010) krävs det att infrastrukturen och kollektivtrafiken förbättras för att befolkningen ska kunna får en bra livskvalité.

Enligt Forbus et al. (2010) är det komplext att bedöma graden av stress studenter upplever då de är exponerade för flera stressmoment som inbegriper flera områden. Med den

problemfokuserade copingen och den emotionellt fokuserade copingen kan studenten lära sig att identifiera förekommande hinder och på så sätt förberedda sig för hur de ska hantera situationen.

I resultatet redovisades att stress förekommer vid pendlande bland samtliga deltagande studenter. Det studenter upplever är stressande vid pendling är uppdelat i flera faktorer. Något som var förekommande bland studenter är att det ofta uppkommer brist av

information gällande potentiella förseningar som kan uppkomma i samband med pendling vilket leder till att studenterna inte kan förutse trafikhinder och anpassa sig utefter dessa. Flera av studenterna försökte vara ute i god tid vid pendling för att undvika stressmoment men att anpassa pendlandet med att gå ut tidigare var för krävande. Enligt Forbus et al. (2010) är pendlandet ett moment som studenterna upplever exponerar dem för stress.

Studenterna upplever redan en belastning av livet som student. Med en ytterligare faktor som att behöva pendla bidrar till ännu en belastning. Detta då pendlandet i sig är avancerat då det inbegriper flera aspekter som behövs tas vid beaktande.

Något studenterna upplevde var distraherande vid pendlandet som påverkade pendlingstiden är pendelbyten. Med flera byten upplevde studenterna att de inte kunde komma till sinnesro och påbörja något. Det studenterna även påpekade påverkade koncentrationen för att inleda något är hur omgivningen är under tiden de pendlade. Något som förekom under

förmiddagarna, på väg till universitetet, så påverkade omgivningen de mera gentemot senare på eftermiddagarna. Enligt Legrain et al. 2015 orsakas stress från pendling vid objektiva faktorer som kontroll, tid, komfort, den subjektiva upplevelsen av tillfredställelse, känslor och behov vid pendlande.

Studenterna redogjorde att de tvunget behövde spenderade en del av dagarna till att pendla vilket studenterna ansåg medförde stress. Det studenterna ansåg var avgörande för att optimera tiden av pendlandet är att nyttja tiden till något väsentligt. Studenter som pendlar längre sträckor upplevde att det var energikrävande och kände sig uttråkade. Däremot framgick svårigheter för studenterna att påbörja något vid pendelbyten då det upplevdes stressande. Studenterna upplever sig bekymrade vid längre resetider, när det är trångt och när höga ljudnivåer uppkommer. Under pendlingsbyten anser studenterna att de

blir stressande vid trängsel och att de behöver avbryta något det håller på med.

Daniels et al. (2005) skriver att stress grundar sig på emotionella reaktioner som individer kan reducera genom att bemöta problemet på ett väl grundat vis och besluta hur vissa omständigheter inte måste tolkas som stresspåslag när det ändock handlar om en situation de inte kan påverka. Ett exempel på vad Daniels et al. (2005) talar om som kan sättas i sammanhang till studien är pendelbytets inverkan och hur det avbryter pågående studier under pendlingen. En student kan tro sig ha en god förberedande emotionell coping inför eventuellt uppkomna problem, men där det visar sig vara tvärtom och istället leda till stressrelaterad handlingsproblematik där koncentrationen blir avbruten och där studenten