Sjuksköterskans copingstrategier för att hantera arbetsrelaterad stress

SJUKSKÖTERSKANS

COPINGSTRATEGIER FÖR ATT

HANTERA ARBETSRELATERAD

STRESS

EN KVALITATIV LITTERATURSTUDIE

KELLY ANDERSSON

HEDDA FREIJ

Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet

61–90 hp Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

SJUKSKÖTERSKANS

COPINGSTRATEGIER FÖR ATT

HANTERA ARBETSRELATERAD

STRESS

EN KVALITATIV LITTERATURSTUDIE

KELLY ANDERSSON

HEDDA FREIJ

Andersson, K & Freij, H. Sjuksköterskans copingstrategier för att hantera arbetsrelaterad stress. En kvalitativ litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng.

Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2020.

Syfte: Syften med denna studien är att belysa copingstrategier sjuksköterskor använder för att

hantera yrkesrelaterad stress.

Bakgrund: Det är vanligt att sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress, vilket i längden

kan leda till både fysisk och psykisk ohälsa hos sjuksköterskan. Sjuksköterskor som har mindre arbetsrelaterad stress är mer benägna att erbjuda vård av hög kvalitet. Stress kan hanteras genom olika typer av copingstrategier. Att minska arbetsbelastningen i en stödjande miljö med hjälp av bland annat copingstrategier, skulle göra det möjligt för sjuksköterskor att uppleva större tillfredsställelse i arbetet men även öka patientsäkerheten.

Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Det gjordes artikelsökningar i Medline och Cinahl vilket resulterade i 10 vetenskapliga artiklar som granskades med hjälp av Evans modell för kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Flera olika copingstrategier för stresshantering kunde identifieras. Resultatet av

denna studie visar att både strategier som verkar för att skilja mellan arbete och privatliv samt att hantera stress under arbetstid kan hjälpa sjuksköterskan att hantera arbetsrelaterad stress.

Konklusion: Att minska den yrkesrelaterade stressen och förbättra sjuksköterskans tillgång

till copingstrategier, är viktigt inte bara för att stötta sjuksköterskor i det dagliga arbetet utan också för att öka patientsäkerheten.

NURSES COPING STRATEGIES TO

HANDLE WORK-RELATED STRESS

A QUALITATIVE LITERATURE REVIEW

KELLY ANDERSSON

HEDDA FREIJ

Andersson, K & Freij, H. Nurses Coping Strategies to Handle Work-Related Stress. A Qualitative Literature Review. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020.

Aim: The aim of this study is to illuminate coping strategies nurses are using to cope with

work-related stress.

Background: It is common for nurses to experience work-related stress which may lead to

both mental and physical health issues. Nurses experiencing less work-related stress are more likely to offer higher quality care. Stress can be managed by using different types of coping strategies. One way for nurses to cope with stress is to reduce their workload and offer a supportive environment. This coping strategy would allow nurses to experience greater job satisfaction as well as increase patient safety.

Method: The study was performed as a literature review with qualitative approach. Article

searches carried out in Medline and Cinahl which resulted in 10 scientific articles. These articles were reviewed by using Evans model for qualitative content analysis.

Result: Several coping strategies for stress management have been identified. The result of

this study showed two categories of coping strategies. These categories were: stress during work hours and distinguishing between work and private life. Results showed that these strategies could help nurses to cope with work-related stress.

Conclusion: To reduce work related stress and to increase the nurse’s availability to effective

coping strategies are important aspects not only as a help for the individual nurse, but also a way of increasing patient safety.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 1 BAKGRUND 1 Stress 1 Copingstrategier 2 Sjuksköterskans omvårdnadsarbete 3 PROBLEMFORMULERING 4 SYFTE 4 METOD 4 Litteraturstudier 4 Databassökning 4 Inklusionskriterier 5 Exklusionskriterium 5 Urval 5 Relevansgranskning 6 Kvalitetsgranskning 6 Analys 6 Preliminärt sökresultat 8 RESULTAT 8

Att skilja mellan arbete och privatliv 8

Att ha en rik fritid 8

Religiösa ritualer 9

Att skapa beredskap inför kommande stressfulla situationer 10

Att hantera stress under arbetstid 10

Att ha stöd från arbetskamrater 10

Känslan av att göra ett bra jobb 11

Att kunna organisera så vården blir bra 12

Att distansera sig från problem och stress 12

DISKUSSION 14

Metoddiskussion 14

Studiedesign och databassökningar 14

Granskning 15

Analys 15

Resultatdiskussion 16

Att skilja mellan arbete och privatliv 16

Att hantera stress under arbetstid 16

KONKLUSION 17

FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE 17

REFERENSER 19 BILAGOR 22 Bilaga 1 Databassökningar 22 Sökningar i Cinahl 22 Sökningar i Medline 23 Bilaga 2 Artikelmatris 24 Bilaga 3 Artikelsammanställning 25

INLEDNING

Stress hos grundutbildade sjuksköterskor är vanligt förekommande inom sjukvården. Detta kan påverka omvårdnaden för patienter på ett negativt sätt och patientsäkerheten kan försämras (Foster m.fl. 2020). Det som ska undersökas i denna studie är hur olika copingstrategier kan användas för att minska yrkesrelaterad stress inom sjukvården.

BAKGRUND

Stress

“Stress, inom psykologisk, medicinsk och allmän biologisk vetenskap de anpassningar i kroppens funktioner som utlöses av fysiska eller psykiska påfrestningar, stressorer

(stressfaktorer)” (Nationalencyklopedin 2020). Känslan av stress är något som upplevs av alla någon gång i livet. Stress kan orsaka både fysisk och psykisk ohälsa hos människor. En stressor är en stressfaktor som upplevs och kan förekomma kortsiktigt eller långsiktigt. Det kan vara till exempel en traumatisk händelse, jobbrelaterat eller en negativ förändring i vardagen som utlöser stressen. Det är olika från person till person hur väl denna stress hanteras (National Institutes of Health 2020).

Stress behöver nödvändigtvis inte vara negativt utan kan vara effektivt kortsiktigt vid till exempel akuta situationer, då det fungerar som en motivation. Vid upprepade stressfaktorer är det dock farligt, både fysiskt och psykiskt. Långvarig stress kan bland annat orsaka

huvudvärk, högt blodtryck, depression eller ångest (National Institutes of Health 2020).

Fysiologiskt hanterar kroppen stress med två olika reaktionsmönster. Det ena, som är kopplat till det sympatiska nervsystemet, tar sig uttryck i ökade nivåer av signalsubstanserna

adrenalin och noradrenalin. Det andra, stressreaktionsmönstret, uttrycker sig via hypotalamus, hypofys- och binjurebarkhormoner. Under akut stress anpassar sig de fysiologiska systemen och prioriterar att frigöra den energi som krävs för att klara av den stressande eller kreativa situationen, på bekostnad av återuppbyggnad och reparation. Kortisolnivåerna ökar samtidigt som utsöndringen av anabola, uppbyggande hormoner successivt minskar. Under den akuta stressen ökar även vakenhetsnivån, så att individen inte känner vare sig sömnighet eller trötthet. För urtidsmänniskan var vaksamheten funktionell eftersom denne behövde kunna reagera på fara. Denna fas resulterade då antingen i att hotet undanröjdes eller att människan fick ge upp. Den akuta stressresponsen är alltså inget problem så länge den följs av återhämtning så att de fysiologiska systemen i kroppen får återgå till normalläge. Men om all stress blir “normal” kan det leda till att den naturliga tröttheten blir kronisk (Asp m.fl. 2015).

Foster m.fl. (2020) påvisar i sin studie hur stress har en negativ påverkan på omvårdnaden. Arbetsrelaterad stress innebär dåligt mående för sjuksköterskorna och försämrad kvalitet på arbetet. Det fann en tydlig koppling mellan de olika stresskategorierna och det psykologiska välbefinnandet. Välbefinnandet var sämre hos sjuksköterskor som upplever mycket stress på arbetsplatsen (a.a.). Lambert och Lambert (2008) beskriver i sin studie att tidigare forskning har påvisat att sjuksköterskor, oavsett arbetsplats eller kultur har konfronterats med en mängd olika stressfaktorer. I takt med att den globala sjuksköterskebristen ökar, den åldrande

utveckling framåt, gör att sjuksköterskan ständigt kommer att möta många arbetsplatsrelaterade stressorer (Lambert & Lambert 2008).

I en studie som gjordes av Dekeseredy m.fl. (2019) undersöktes vilka stressorer som påverkar sjuksköterskor samt vilka de bidragande faktorerna var. Några av anledningarna till att stress uppstår på arbetsplatsen var: brist på resurser, oro över att arbeta utanför sitt normala område, oro för frågor gällande patientens integritet samt sin egen anonymitet i samhället. Även emotionella faktorer kunde skapa stress, tex vård av unga patienter, deras familj samt personer kända för personalen. Dessa faktorer visade sig ha en negativ effekt på sjuksköterskorna och yttrade sig hemma hos familjen i form av förändrat beteende. Sjuksköterskorna tedde sig utåtagerande, otåliga och kunde dra sig tillbaka från sociala interaktioner. (a.a.)

Copingstrategier

“Term inom psykologisk stressforskning, introducerad av R.S Lazarus, för olika strategier att hantera påfrestningar och krav” (Nationalencyklopedin 2020). De flesta kan hantera stress under korta perioder, men kronisk stress kan vara skadligt för kroppen och medför långvariga förändringar i det fysiologiska tillståndet. Effektiviteten av copingbeteenden beror på

situationen där de används. En del copingstrategier kan fungera bra i vissa situationer medan de i andra situationer inte fungerar alls. Generellt sett är coping en strategi som hjälper människor att minska stress och lösa problem (Gholamzadeh m.fl. 2011).

Omvårdnadsarbetet kan vara stressande, med höga energikrav på mental, emotionell och fysisk nivå, detta beskrivs i Cains (2019) studie där bland annat sjuksköterskans

arbetssituation diskuteras. Många samtidiga uppgifter av sjuksköterskan kräver en hög nivå av kompetens, kontinuerlig vård av patienter och teamarbete med många olika discipliner. Gränsen mellan professionella värden för patientorienterad omvårdnad och organisatoriskt värde av uppdragsorienterad omvårdnad är beslut som sjuksköterskan får handskas med dagligen. För att hantera detta krävs tillämpning av copingstrategier. En sjuksköterska med avsikt att stanna kvar inom yrket under många år måste hitta effektiva metoder för att hantera de stressfaktorer som är förknippade med sjuksköterskans roll. Sjuksköterskan är en av de viktigaste resurserna inom vårdomsorgen. Därför är det nödvändigt att hjälpa sjuksköterskan att hålla sig frisk för att alla hälso- och sjukvårdsorganisationer ska kunna upprätthålla och förbättra standarden för patientvården (a.a).

För att säkerställa att patienter får bästa möjliga vård, är ett kriterium att sjuksköterskor bör vara friska och ha handlingsberedskap för att kunna hantera stress. Att förstå hur man

hanterar arbetsbelastning är en viktig strategi för sjuksköterskor, för relevanta organisationer och vårdgivare. En kombination av individuella färdigheter, organisationsplanering och socialt stöd kan bidra till att underlätta sjuksköterskans arbete och verka för en säker omvårdnad (Javadi-Pashaki m.fl. 2019). För att kunna förverkliga detta är vikten av

färdigheter som lärs genom utbildning och erfarenhet, en nödvändig resurs att prioritera för att kunna förmedla betydande strategier. Genom personalens fortbildningsprogram är möjligheten till kunskap och handlingsstrategier en bra plattform (a.a.).

Vikten av utbildning tas även upp i studien av Abraham m.fl. (2018) som menar att strategier som kan användas av sjuksköterskor i det dagliga omvårdnadsarbetet kan erhållas från hälsoinstitutioner och utbildningsprocesser. Studien hävdar att organisatoriska strategier kan användas för att förbättra personalens välbefinnande, detta inkluderar även strategier som är

medvetet eller omedvetet för att minska stress hos människor. Coping finns till för att minska stressorer. Det kan vara emotionell coping, uppgiftsrelaterad coping eller undvikande coping. Emotionell coping innefattar frustration, självklander eller hjälplöshet. Vid uppgiftsrelaterad coping är det prioriteringar och informationssökning som är i fokus. Undvikande coping innebär undanflykter, ignorering eller förvridningar av sanningen (Roger 2016). Tyson m.fl. (2002) beskriver i sin studie att valet av copingstrategi baseras på den orsak till stress som sjuksköterskan utsätts för. De sjuksköterskor som tycker sig ha en hög arbetsbelastning, använder sig oftast av problemlösningsstrategier, till skillnad från de sjuksköterskor vars stress grundas i patientkrav och konflikter relaterad till arbetet och hemmet, här används i många fall socialt stöd som copingstrategier (a.a.).

Sjuksköterskans omvårdnadsarbete

Utifrån sjuksköterskans kompetensbeskrivning ska sjuksköterskans profession tydliggöras för att ge god och säker vård till patienter (Socialstyrelsen 2005). I kompetensbeskrivningen tas sjuksköterskans roll upp och hur denne ska ha förmåga att kommunicera med patienter och närstående, undervisa och även säkerställa att informationen har förståtts.

Läkemedelshantering ska ske på ett adekvat sätt, organisering ska ske i teamarbetet, rutiner ska följas och risker ska uppmärksammas och förebyggas (a.a.).

Enligt allmänna skyldigheter i 6 kap, §1 patientsäkerhetslagen 2010: 659 (PSL) ska hälso- och sjukvårdspersonal utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med

patienten. Detta i samverkan med hälso- och sjukvårdspersonalens skyldighet att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls, vilket framgår i patientsäkerhetslagen 6 kap, §4.

Syftet med omvårdnad är att minska lidande. Genom att assistera patienter eller närstående kan lidande och upplevelse av sjukdom minska och sjuksköterskan kan hjälpa patienten hantera sin sjukdomsupplevelse. Detta kan ske genom en mellanmänsklig relation. Detta definieras av erfarenheter mellan sjuksköterskan och en patient eller person i behov av sjuksköterskans tjänster. Den mellanmänskliga relationen kan skapas genom de olika interaktionerna som sjuksköterskan delar med sin patient. Interaktioner såsom

kommunikation, utdelning av medicin, behandlingar eller utförande av omvårdnadsåtgärder. Vissa interaktioner kan uppfattas som ytliga eller opersonliga av patienten då patientens behov inte tillgodoses. Det viktigaste redskapet för att skapa en mellanmänsklig relation är genom kommunikation. På så sätt kan sjuksköterskan lära känna patienten, identifiera

patientens behov och sedan tillgodose dessa behov. Detta är lika viktigt som att ge medicinsk omvårdnad (Travelbee 1971).

PROBLEMFORMULERING

Arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården.

Bidragande faktorer till att stress skapas är till exempel: hög arbetsbelastning, brist på resurser, prioritering vid akuta situationer samt oro över patienterna. Frekvent och långvarig stress kan ha negativ påverkan på sjuksköterskan och ge risk för psykisk ohälsa, utbrändhet och utmattning. Detta kan i sin tur skapa negativa konsekvenser för vården. Vårdkvaliteten hotas vilket kan leda till försämrad patientsäkerhet och omvårdnad.

SYFTE

Syftet är att belysa copingstrategier sjuksköterskor använder för att hantera yrkesrelaterad stress.

METOD

Den här studien har genomförts som en litteraturstudie baserad på studier med kvalitativ ansats. Friberg (2006) beskriver att i en litteraturstudie skapas den aktuella kunskapen inom ett visst valt område genom att författarna tar reda på befintlig forskning inom det aktuella ämnet. Frågeställningen i studien syftar till att belysa vilka strategier en population använder sig av, vilket gör valet av en kvalitativ metod giltigt. En utgångspunkt är att varje enskild kvalitativ forskningsstudie har ett kunskapsvärde men att ett ännu större kunskapsvärde skapas om flera studiers resultat sammanställs. Vidare beskriver Friberg (2006) att kvalitativa studier skapar en ökad förståelse för den enskilda individens erfarenheter och upplevelser. På så sätt skapas en sammansatt kunskap om ett specifikt fenomen (a.a.). Den valda metoden presenteras i rubrikerna nedan: litteraturstudier, databassökning, inklusionskriterier, exklusionskriterier, urval, relevansgranskning, kvalitetsgranskning och analys.

Litteraturstudier

Kvalitativ litteraturstudie har sitt ursprung i den holistiska traditionen och metoden avser att studera människors levda erfarenheter av ett fenomen (Marshall & Rossman 2016). Valet av att använda en kvalitativ ansats i denna litteraturstudie, grundades i författarnas önskan om att studera sjuksköterskors copingstrategier för att hantera arbetsrelaterad stress. Därför föll valet sig naturligt att utforma en kvalitativ litteraturstudie som besvarar vilka strategier som användes. Med litteraturstudie menas en lokalisering och sammanställning av ett redan studerat område. Studien baseras på insamlad data från primärkällor i form av publicerade vetenskapliga artiklar. En primärkälla innebär att artikeln är skriven av den person som genomfört undersökningen (Axelsson 2008).Detta innebär att materialet som använts har granskats och analyserats. Studien resulterade i en tydlig sammanställning över det valda vårdvetenskapliga området (Friberg 2006).

Databassökning

För att genomföra studien användes två olika databaser. CINAHL vars ämnesområde är studier inom vårdvetenskap och omvårdnad (Polit & Beck 2013) samt Medline, databas inom medicin (Lunds Universitet 2020). De två databaserna gav under sökningstillfällena, ett brett resultat av artiklar och för att begränsa urvalet användes exklusionskriterier och

inklusionskriterier.

Valen av sökord har tagits fram med hjälp av POR-systemet i Willman m.fl. (2016). Det är ett system för att strukturera frågeställningen och går ut på̊ att undersöka en specifik population inom ett område vilket slutligen ska leda fram till ett resultat.

Sökschema från Willman et. al. 2016

Population Område Resultat

Sjuksköterskor Att hantera stress/

copingstrategier för att hantera stress

Copingstrategier för att hantera stress inom yrkesrollen

Inklusionskriterier

Artiklarna som användes i studien skulle vara skrivna på antingen engelska eller svenska samt innehålla ett abstract, finnas i fulltext och vara kostnadsfria. I en litteraturstudie bör endast de senaste studierna inom problemområdet inkluderas (Axelsson 2008) därför

begränsades val av artiklar till de som skrivits efter år 2000. Endast de artiklar som behandlar legitimerade sjuksköterskors erfarenheter inkluderades i studien.

Exklusionskriterium

Situationer och händelser där barn varit inblandade exkluderades från arbetet, då författarna ansåg att fokus ska riktas mot sjuksköterskans copingstrategier för att hantera stress i

vårdandet av vuxna patienter. Författarna ansåg att om barn skulle inkluderas, skulle bredden på studien bli större än önskat samt att vård av barn kan riktas mer åt sjuksköterskor som är specialiserade inom barnsjukvård. Likaså inkluderades inte studenters erfarenheter då syftet var att belysa legitimerade sjuksköterskors copingstrategier.

Urval

För att avgöra tillgängligheten av material och artiklar som skulle komma att erhållas i studien, gjordes en pilotsökning i de två aktuella vetenskapliga databaserna. Vid den

preliminära sökningen användes flera sökord relevanta för studien: nursing, coping strategies och occupational stress. Varje sökord resulterade i ett stort antal artiklar och för att finna det väsentliga gällande det aktuella området, användes sökkombinationer samt booleska

operatorer.

Booleska systemet användes för att förklara vilket sammanhang sökorden ska ha till varandra. Den första operatorn är AND, som användes för att koppla ihop två sökord. Den andra operatorn är OR, som användes för att få träffar på det ena, eller det andra. Om man till exempel vill söka på begrepp som kan beskrivas med flera olika synonymer, används med fördel OR (Friberg 2006). Totalt genomfördes fyra sökningarsom genererade tio kvalitativa artiklar vilka utgör resultatet av litteraturstudien.

Relevansgranskning

Under arbetet med databassökningarna gjordes ett första urval av de artiklar som senare skulle komma att granskas närmare. Relevansgranskning gjordes genom att samtliga titlar på de artiklar som återfanns i databassökningarna lästes och de som inte passade för studiens syfte eller på andra sätt var irrelevanta, tex om artikeln studerade en viss population som valts som exklusionkriterier för arbetet, sorterades dessa artiklar bort. De artiklar vars titel verkade passande att ingå i studien valdes ut och dessa abstrakt lästes genom. De artiklar som verkade

relevanta även efter detta urval togs med till nästa steg i processen, kvalitetsgranskning (Friberg 2006).

Kvalitetsgranskning

Friberg (2006), skriver att under litteratursökningsfasen sker en avgränsning, ett slags litteraturavgränsning där texters kvalitet bedöms, vilket kan resultera i att vissa texter väljs bort (exkluderas) och andra texter behålls (inkluderas) för analys. När väl ett lämpligt antal studier identifierats är det dags att granska studiernas kvalitet (a.a.). Granskär & Höglund-Nielsen (2012) skriver om betydelsen av att de utvalda artiklarna kvalitetsgranskas samt att detta kan ske med hjälp av olika protokoll.

Artiklarna granskades i helhet efter SBU (2020)granskningsmall för kvalitativa artiklar. Genom att granska artiklarna utifrån en gransnkningsmall, kunde artiklarna graderas med hög, medelhög eller låg kvalité som omdöme. Sex artiklar ansågs vara av hög kvalitet och fyra artiklar granskades som medelhög kvalitet. Sammanlagt erhölls tio artiklar till studien som efter granskning klassificeras vidare för analys. För att kunna organisera det insamlade materialet, var det av största vikt att använda sig av en metod som kan sortera informationen, och skapa en god struktur, detta för att arbetets slutsats ska bli trovärdig (Granskär &

Höglund-Nielsen 2008). För att systematiskt organisera och hantera informationen från de olika studierna, sammanställdes en matris innehållande information om de artiklar som kom att inkluderas i studien.

Analys

Artiklarnas material analyserades och sammanställdes med hjälp av Evans (2003) modell för kvalitativ innehållsanalys, se figur 1. Analysmodellen bygger på beskrivande syntes som summerar de olika studierna som analyserats med ett minimum av omtolkning. Med andra ord sker analysen “nära data” genom en beskrivande sammanfattning av vad studien handlar om (Friberg 2006). Analysmodellen är uppdelad i fyra olika faser:

1. Valet av vilka studier som skall komma att analyseras och sammanställas i

litteraturöversikten baseras på de artiklar som söktes fram med hjälp av inklusions-och exklusionkriterier. Med hjälp av inklusions- inklusions-och exklusionskiterier, valdes artiklar bort då de ej svarat på studiens syfte. Att välja ut vilka artiklar som ska granskas var alltså det första steget utifrån Evans analysmodell (2003).

2. Efter ett urval och granskning av artiklarna, läses de artiklar som inkluderats till studien ett flertal gånger för att författarna skulle skapa sig en helhetsbild av det insamlade materialet. Artiklarna lästes var för sig av de båda författarna och diskussioner hur artiklarna tolkats och upplevts, fördes mellan författarna. Ur helhetsbilden identifieras huvudfynd samt meningsbärande enheter som svarade på studiens syfte. Huvudfynden som upptäcktes i genomgång av materialet, antecknades och jämfördes med studiens syfte. Om syfte och huvudfynd stämde överens, lades information om den aktuella studien in i en artikelmatris.

3. Enligt Evans analysmodell identifierades likheter och skillnader i huvudfynden, och utifrån dessa skapades teman och eventuella subteman som fungerade som en förståelse av det valda fenomenet.

4. För ökad trovärdighet och för att säkerställa att ingen omtolkning skett under

analysfasen, jämfördes artikelns ursprung med huvudfynd och teman. Efter dessa fyr steg framkom studiens huvudrubriker.

Val av fenomen eller företeelser och sammanhang:

Sjuksköterskans copingstrategier för att hantera arbetsrelaterad stress

⬇

Litteratursökning och granskning av studiernas kvalitet: Inklusionskriterier Exklusionskriterier

⬇

Val av studier för analys

Studie

1 Studie 2 Studie 3 Studie 4 Studie 5 Studie 6 Studie 7 Studie 8 Studie 9 Studie 10

⬇

Studiernas resultat läses och likheter och skillnader identifieras. Nya teman alternativt kategorier formuleras:

Huvudtema Subtema

Att skilja mellan arbete och privatliv

- Att ha en rik fritid

- Religiösa ritualer

- Att skapa beredskap inför kommande

stressfulla situationer

Att hantera stress under arbetstid

- Att ha stöd från arbetskamrater

- Känslan av att göra ett bra jobb

- Att kunna organisera så vården blir bra

- Att distansera sig från problem och stress

Figur 1, Evans analysmodell (2003)

Preliminärt sökresultat

RESULTAT

Litteraturstudiens resultat grundar sig på tio granskade artiklar med kvalitativ ansats. Syftet var att besvara vilka copingstrategier sjuksköterskor använder för att hantera arbetsrelaterad stress. Sex artiklar ansågs vara av hög kvalitet och fyra artiklar granskades att vara i

medelhög kvalitet. Artiklarna är skrivna mellan år 2004 – 2020 och utförda i länderna Irland, Australien, Brasilien, Iran, England, Grekland, Sverige och Uganda. Både män och kvinnor deltog i studierna. Samtliga inkluderade artiklar redovisas i en artikelmatris nedan, se bilaga 2. Av analysen framkom två huvudteman: Att skilja mellan arbete och privatliv och Att

hantera stress under arbetstid. Under dessa huvudteman återfinns subteman. I bilaga 3 ges en

överblick över vilka huvudteman och subteman som tillhör vilken artikel.

Att skilja mellan arbete och privatliv

I resultatet kunde följande underrubriker identifieras relaterat till skildring av arbete och privatliv: att ha en rik fritid, religiösa ritualer och att skapa beredskap inför kommande

situationer. Att ha en rik fritid

Genom att skilja mellan arbete och privatliv kan sjuksköterskan tillämpa strategier som bidrar till att den arbetsrelaterade stressen blir mer hanterbar. I studien av Mackintosh (2017),

framkom det att deltagarna i denna studie, kände ett stort behov av att kunna skilja mellan att vara sjuksköterska och att vara den person som de är utanför arbetet, hemma. Att till exempel ha förmågan att ha ett bra tålamod i arbetet, var inte en självklarhet utanför arbetet. Att vara en seriös och en bestämd ledare i viktiga arbetssituationer, betydde inte att sjuksköterskan var sur och arg som person. Tvärtom, att kunna släppa sjuksköterskerollen på hemmaplan var en viktig hanteringsstrategi för att hantera stress i arbetet. Deltagarna nämnde också behovet av att skydda sig som individer från en rad professionella situationer som de tyckte var fysiskt och känslomässigt svåra, tex saker som påverkar en, oväntade saker, död eller saker som man skuldbelägger sig själv för. Att få möjlighet att släppa detta när passet är över är viktigt för att kunna fortsätta.

Musik kunde enligt Manomenidis m.fl. (2016) ge energi både före arbetet, men också verka för avslappning efter arbetet. Genom att lyssna på musik kan sjuksköterskan för stunden bli distraherad av annat vilket indirekt påverkar tankar och känslor och kan minska stressen. Genom att lyssna på musik efter arbetet, får sjuksköterskan möjligheten att samla ny kraft och distansera sig från de svårigheter och händelser som skett under arbetspasset. Enligt studien framkom det även att rökningen kunde vara en nödvändig och flitigt använd strategi innan man startade ett arbetspass. Att komma en stund tidigare till arbetet för att hinna med en kopp kaffe eller en cigarett, gjorde att arbetspasset startade på ett mjukt och behagligt sätt. Sjuksköterskorna i studien som rökte beskrev också vikten av att kunna sitta en stund efter att arbetspasset är slut och prata med kollegor och röka en cigarett. Cigaretten och framförallt stunden hjälpte sjuksköterskorna att komma ner i varv och stress motverkas.

Enligt studien av Manomenidis m.fl. (2016) använde många sjuksköterskor någon form av kroppslig behandling som strategi för att göra sig redo för arbetet. Det kunde till exempel vara att man duschar, använder deodorant och parfym eller sminkar sig. Deltagarna beskrev att med hjälp av att använda deodorant/ och eller parfym innan arbetet, skapades självkänsla och deltagarna visste att de luktade gott, både för sin egen skull och för andras. Även att

duscha innan eller efter ett arbetspass kunde enligt studien vara mycket givande för att motverka stress. I studien framkommer det att en dusch kan skapa positivitet, och tankar som vanligtvis skulle störa, kunde helt försvinna under duschtiden (a.a.).

Religiösa ritualer

I studien av Bakibinga m.fl. (2013) undersöktes hur religion kan fungera som en

copingstrategi för sjuksköterskor som arbetar inom vården. Studien redovisar att religion och spiritualitet alltid haft en betydelse i omvårdnadspraxis. Religion är viktig i många

människors liv och omvårdnadslitteraturen som sjuksköterskan kan finna kunskap i, är rik med uttalanden om vikten av att sjuksköterskan i sitt arbete tillgodoser även patienters andliga behov (a.a.).

I studien av Manomenidis m.fl. (2016) förklarades att religiösa ritualer används som strategier för att motverka stress och skapa en känsla av kontroll, styrka och framförallt, förmågan att handskas med det oförutsägbara. Religion och andlighet kan också verka för att skapa lugn och klara av stressiga situationer. Att till exempel be en bön innan arbetet, kan ge sjuksköterskan styrka till att påbörja sitt arbetspass. Eller att be en bön när arbetspasset är slut, vilket kan skapa lugn och avkoppling. Studien redovisar även att religiösa ritualer kan användas som en resurs, genom att ha en bild av något man tror på eller tillber i fickan under arbetstid, skapas en känsla av säkerhet, vilket motverkar arbetsrelaterad stress (a.a.).

För att hantera stressfyllda situationer, rapporterade flera av deltagarna i studien av Bakibinga m.fl. (2013) att deras tro på något andligt, hjälpte för att ta sig igenom dessa omständigheter. Genom en tro på något andligt, accepteras den situation sjuksköterskan befann sig i vilket också gav en mening i livet. Genom att dela den andliga tron med kollegor på avdelningen, kunde sjuksköterskor finns styrka tillsammans genom att till exempel be. Gemenskapen skapade dessutom möjligheter till att dela erfarenheter och tankar med varandra, vilket gav sjuksköterskorna möjlighet till förståelse och stöttning i jobbiga situationer (a.a.).

Val av yrke var också något som deltagarna i Bakibinga m.fl. (2013) ansåg vara förbestämt. Genom att välja yrket som sjuksköterska, får man möjlighet att hjälpa och vara till lags för andra. Omvårdnadsarbetet kan således främja känslan av meningsfullhet i livet. Genom att verka för att hjälpa och stötta personer som har det svårt, kan man som sjuksköterska finna mening med det man gör vilket skapar tillfredsställelse och minskar känslan av stress. Studien redovisade även att många sjuksköterskor valde att studera till sjuksköterska på grund av händelser som skett i deras liv. Genom incidenter eller andra situationer som gjort att personerna kommit i kontakt med vården på ett eller annat sätt, har väglett många till att börja studera omvårdnad. Med vetskapen om att specifika händelser skapade intresset till att börja studera till sjuksköterska och att deras yrkesval grundats i något som ansetts vara viktigt, kan detta användas som en motivation och copingstrategi för att hantera stressiga situationer (Bakibinga m.fl. 2013).

Att skapa beredskap inför kommande stressfulla situationer

Genom att tillämpa kontroll som en copingstrategi för att hantera arbetsrelaterad stress, kunde sjuksköterskan öka sin mentala psykologiska och fysiska kunskap. Genom metoder som att reagera, använda positivt tänkande samt tolerans, kunde man motverka obalans i arbetet och främja för välbefinnande (Akbar m.fl. 2017).

Sjuksköterskan kunde använda avgränsning och kontroll som copingstrategi, både på jobbet och i den privata sektorn, detta framkommer i studien av Ekedahl m.fl. (2006). Att till

exempel sätta ett datum för när man ska gå i pension, eller arbeta mindre än heltid om man som sjuksköterska tidigare arbetat för mycket, kunde ses som funktionella strategier för att motverka stress. Att skapa nya rutiner på avdelningen som klargjorde arbetsuppgifterna, var ett exempel på avgränsning på gruppnivå. Att använda sig av gränser var också tydligt på organisatorisk nivå, där chefen skapade struktur och gränser för arbetet. I den professionella rollen användes en specifik form för gränssättning, dvs dagliga rutiner för att hantera de dagliga uppgifterna på ett optimalt sätt. En åtgärd som kunde ses som en daglig rutin var när sjuksköterskor gör sig redo för sitt skift genom att byta om till arbetskläder. Detta var en tydlig gränsmarkör för att gå in i den professionella rollen (a.a.).

Vilken typ av copingstrategi som sjuksköterskan valde att tillämpa berodde på vilket typ av stressfylld situation denne utsattes för. Exempel på olika copingstrategier som kan användas beroende på vilken situation som uppstår är till exempel: att förebygga stressade situationer, fråga om hjälp, självkontroll och undvikande (Akbar m.fl. 2017). Resultatet av studien av Akbar m.fl. (2016) visade att stress i många fall kunde motverkas genom förebyggande av strukturerade faktorer och kontrollerade situationer. Detta innebar att sjuksköterskor utförde noggrann planering, använde åtgärder som uppföljning, övervakning, kontroll,

kommunikation, noggrannheten, koncentration och säkerhet vilket i sin tur ledde till minskad stress. Även om denna strategi till skillnad från andra strategier är fokuserade på framtiden, handlar det om att hantera syftet och att kontrollera aktuell stress vilket leder till en känsla av säkerhet och välbefinnande (a.a.). Genom att försöka förebygga situationer där stress kunnat förekomma, minskar risken för att oväntade händelser sker (Akbar m.fl. 2017).

Att hantera stress under arbetstid

I resultatet kunde följande underrubriker identifieras relaterat till stresshantering under arbetstid: att ha stöd från arbetskamrater, känslan av att göra ett bra jobb, att kunna

organiserat så att vården blir bra samt att distansera sig från problem och stress. Att ha stöd från arbetskamrater

Ytterligare en copingstrategi för att minska stress är att be om hjälp. Genom sociala

interaktioner mellan kollegor kan sjuksköterskan diskutera sina dilemman och hjälpas åt att finna konkreta lösningar, vilket kan motverka arbetsrelaterad stress (Akbar m.fl. 2017). I studien av Ekedahl m.fl. (2006) förklarades att kollegor ofta används strategiskt för att hantera uppgifter på jobbet.

Resultaten av studien av Akbar et al, (2016) visade att när sjuksköterskor möter stressfulla situationer i arbetet, är en strategi att föra samtal. Genom att ta stöd från medarbetare eller annan personal, kan man få hjälp att hantera stressiga situationer. Den främsta och enligt många sjuksköterskor viktigaste faktorn gällande samtal och rådgivning, är den interaktion som uppstår med kollegor. Att prata med kollegor spelar en viktig roll eftersom

sjuksköterskor under dessa samtal kan få möjligheten att ventilera sina arbetsproblem och finna eventuella lösningar. Även om sjuksköterskor kan förebygga stress med hjälp av mer strategiska strategier, föredrar många sjuksköterskor medvetet att använda pålitliga och effektiva sociala förmågor för att hantera jobbstress (a.a.).

Det gemensamma stödet på gruppnivå kan också handla om att till exempel ha kul tillsammans, vilket är en strategi med goda effekter (Ekedahl m.fl. 2006). Deltagarna i studien av Manomenidis m.fl. (2016) förklarade att umgås med kollegor innan arbetet, medverkade till att en god arbetsatmosfär mellan kollegorna uppstod. Att komma en stund

skapar enligt studien förberedelse och tillfredsställelse hos sjuksköterskan. I studien framkom det även att när humor skapades mellan kollegorna ledde detta till en positiv stämning och kunde med fördel verka gott för både de sjuksköterskor som avslutade sitt arbetspass och för de sjuksköterskor som precis skulle påbörja sitt skift. Detta gjorde att tankarna för en stund avleddes från arbetet och stress reducerades hos sjuksköterskorna (a.a).

I studien av Mackintosh (2017) berättar deltagarna att våga lämna över arbetsuppgifter och ha erfarenheten av att lita på arbetskollegors kompetens, är ännu en hanteringsstrategi som underlättar arbetet och motverkar stress. Deltagarna beskriver hur de tillsammans löser många problem genom att hjälpas åt därmed skapas relationer som bidrar till att gemenskap bildas i arbetsteamet och stress minskar (a.a.).

Antoniollo m.fl. (2017) redovisar i sin studie att i specifika situationer, där det handlade om konflikter mellan sjuksköterskor i teamet kunde påverka kvalitén på omvårdnaden. Genom förändrade åtgärder kunde man förbättra miljön på arbetsplatsen och minska stressen. Bland dessa åtgärder lyfts sjuksköterskans positionering fram. Sjuksköterskan är en central part i patientens omvårdnad, och för att kunna verka för en god omvårdnad bör beslut om arbetsuppgifter och rutiner genomföras på ett deltagande, dialogiskt och flexibelt sätt i teamet. Genom att främja för god kommunikation, diskussioner och samverkan i teamet vid beslutsfattande och förändringar, stimulerar man till delning av erfarenheter och svåra situationer. En god samverkan i teamet kan även skapa motivation till förslag om förbättring av gruppens arbete samt lösningar till ogynnsamma situationer. Detta kan enligt studien ses som aktiva Copingstrategier för att förebygga stress. Dessutom är det viktigt att nämna att både den sociala interaktionen mellan personalen i teamet och det ömsesidiga stödjandet, främjar en känsla av samhörighet och förståelse av att behandla och vårda patienter. På detta vis skapas respekt, partnerskap, harmoni och delade erfarenheter vilket leder till bra

arbetsförhållanden i teamet (a.a).

Känslan av att göra ett bra jobb

Precis som att kommunikationen mellan personalen är viktig för att kunna upprätthålla en säker omvårdnad, är det viktigt att kommunikationen mellan patienter och vårdgivare ska vara flexibel. Kvalitén på kommunikationen beror på graden av förståelse hos de som är involverade. För att samverkan mellan vårdteam, patienter och familj ska fungera, är det nödvändigt att teamet delar viktig information och bistår med rådgivning och stöd. Dessutom måste vårdteamet vara aktiva med att identifiera de behov som patienten och dennes familj har. Sådan information och riktlinjer, förutom att underlätta processen för sjukvården, leder till att anhöriga kan delta i vården på ett annat sätt och därmed öka kvalitén för både patienten och anhöriga (Antoniollo m.fl. 2017).

I studien av Mackintosh (2017) redovisades att möjligheten att snabbt bygga upp en relation med patienten och dess anhöriga var av betydande syfte. Att vårda patienter kan vara väldigt intimt och många patienter behöver mycket omvårdnad. Att då ha en relation som

kännetecknas av tillit, engagemang och samhörighet visade sig vara betydande för

sjuksköterskorna på avdelningen för att motverka stress. Deltagarna i studien redogjorde dock för att relationerna med patienterna kunde variera och att de var mer benägna att bygga närmare relationer med vissa patienter än med andra, med konsekvensen att samarbeten med vissa patienter blev mer opersonliga. Den mest använda copingstrategin som

sjuksköterskorna i denna studien använde sig av handlade om att kunna stänga av. Genom att kunna lämna över arbetsuppgifter när arbetspasset är slut, lämnar man också stress och ansvar bakom sig. Även om deltagarna tydligt identifierade att arbetet med patienter och att skapa en

god kontakt var en viktig del i hanteringen av stress, var det samtidigt viktigt att få möjlighet att lämna över ansvaret till en kollega med vetskapen att patienten får fortsatt god vård (Mackintosh 2017).

I studien av Antoniollo m.fl. (2017) framkom vilka dagliga utmaningar sjuksköterskorna ansåg vara mest energikrävande. Omvårdnadsarbetet med patienter när det gällande personlig hygien samt vid byte av förband, var extra anmärkningsvärt. Dessa utmaningar ansågs var mer tuffa att utföra då de vara obehagliga och smärtsamma för patienten, vilket skapade besvär och ångest för alla inblandade, personal, patient och anhöriga. I studien förklarades att familjemedlemmar ofta har det svårt att förbereda sig på och hantera oväntade händelser som kan komma att ske i samband med omvårdnaden. Därför visade det sig att information som gavs gradvis till anhöriga var mer effektivt för personer att hantera, än information som överfördes muntligt i ett och samma ögonblick. Empati, dialog och prioriteringar var strategier som antogs av vårdpersonalen och som minskade stressande situationer där anhöriga var inblandade. Dessa strategier visade sig effektiva och demonstrerade även kvalitén på den vård som tillhandahålls patienterna (a.a.).

Att kunna organisera så att vården blir bra

Problemfokuserad coping innebär att gå direkt på källan till stressen och försöka eliminera denna. Genom att fokusera på att lösa stressorer vid exponeringstillfällen, kunde personalen reducera stress. Det kunde vara att till exempel tillhandahålla omvårdnadsplaner för patienter eller att utföra en uppgift. Detta tydde på att personalen ansåg att problematiken finns mer i organisationens strukturer och processer än deras personliga coping (Elder m.fl. 2020). De copingstrategier som användes i studien av Murphy (2004) var bland annat; ökad

kommunikation och antal personal, fler möten med kollegor och ledning, gruppstöd, undersökningar, fler utbildningsdagar och tidsplanering. Resultatet av copingmekanismer uppkom från de olika stressorer som upplevdes av sjuksköterskorna. Då en stor stressfaktor till exempel var tidsbrist och arbetsbelastning, ansågs en bra copingstrategi för att minska stress vara att ökad personalstyrka och att skapa en bra tidsplanering (a.a.).

Att distansera sig från problem och stress

Att inte alltid anta olika konkreta strategier för att lösa ett problem är ett val många

sjuksköterskor gör. I vissa situationer där konflikter uppstår mellan personal och det finns ett missnöje i arbetsmiljön har det visat sig att användningen av strategier för att reglera det känslomässiga tillståndet som är förknippat med stress används (Antoniollo m.fl. 2017).

Hanteringsstrategier som bygger på undvikande och flyktmetoder framträder i stressade situationer där sjuksköterskorna föredrog att undvika eller fly det eventuella problemet som skapade stress för att minska spänningar och uppnå lugn, detta framkom i studien av Akbar m.fl. (2016). Att undvika att genomföra en åtgärd, avslå andras begäran, att inte

uppmärksamma negativa känslor, avleda dåliga tankar och undvika eller fly från stressiga situationer är några beteenden som sjuksköterskor använder för att minska stressorer. Genom att så mycket som möjligt undvika situationen som skapade känslan av stress, kunde

sjuksköterskan vara fortsatt omedveten och behålla känslan av lugn och välbehag (Akbar m.fl. 2017).

Antoniollo m.fl. (2017) fann att genom att sysselsätta sig själv eller patienten med annat under tiden då till exempel omvårdnaden genomfördes, kunde smärta och sjukdom undvikas och stress utebli. Strategier som att till exempel lyssna på musik under

användes som hanteringsstrategier av vissa sjuksköterskor vilket skapade en omvårdnadsmiljö med mindre stress och mer kvalité (a.a.).

Känslofokuserad copingstrategi bygger på att vårdpersonalen hanterar olika känslor som uppkommer relaterat till stressen och exponeringen av denna (Elder m.fl. 2020). Det visade sig i studien av Antoniollo m.fl. 2017, att konflikter mellan personal och överordnade ledde till känslomässiga hanteringsstrategier då vårdpersonalen hade som skyldighet att respektera och följa de institutionella normerna som erhölls på arbetsplatsen. Dock, överensstämmer inte alltid regler med den självuppfattning av rätt och fel som vårdpersonalen hade och istället för att acceptera de villkor som institutet ställde, sökte sjuksköterskorna hanteringsstrategier som fokuserar på känslor för att garantera sin arbetsstabilitet. Försök att dämpa känslan av stress gjordes genom att vårdpersonalen intalade sig själva att det skulle vara omöjligt att ändra situationen som skapade stress (a.a.).

I studien av Dolan m.fl. (2012) beskrevs det att ett stort antal av deltagarna använde känslomässig distans för att hantera sina stressfaktorer. Genom förmågan att vara

känslomässigt avlägsen från stress, blev det möjligt att utföra vårduppgifter. Genom att inte engagera sig allt för mycket känslomässigt, bara göra sina uppgifter och lära sig att separera känslorna, kunde deltagarna i studien lättare utföra sitt arbete. Genom de känslomässiga gränserna gjordes det möjligt för sjuksköterskor att lyckas i sitt professionella arbete. En effektiv emotionell gräns kan upprätthållas genom en kognitiv empatisk koppling kombinerad med ett emotionellt avstånd. Dock redovisade studien att även om användningen av

emotionell distans kan vara till hjälp för att hantera stress på arbetsplatsen, kan det vara negativa följder vid hanteringen om emotionell distans uppnås genom användning av negativa attityder gentemot patienter (a.a.).

Ekedahl m.fl. (2006) redovisade i sin studie om dysfunktionella hanteringsstrategier,

strategier som sjuksköterskor ibland använder. Ett välkonstruerat stödsystem som upphör att existera kommer att resultera i en sjuksköterska som inte kan klara av sitt arbete längre. Den existentiella dimensionen aktiveras via en intensiv typ av stress när sjuksköterskan känner sig ensam både på jobbet och i sin fritid. Sjuksköterskan som visar en stark önskan att vara ensam kan visa ett behov som är relaterat till dysfunktionella hanteringsstrategier. Ett

exempel på detta är sjuksköterskan som tillbringar all sin fritid i sin sommarstuga, utan energi eller lusten att träffa vänner eller familj. På grund av detta skapas inte det potentiella

nätverket som krävs för ett socialt stöd (a.a.).

Studien har även undersökt copingstrategier som går ut på att inte sätta gränser i förhållandet till arbetet. En sjuksköterska som försöker reglera sin egen känslomässiga balans efter alla sina patienter och anhöriga, saknar gränser. Detta kan även förekomma hos de sjuksköterskor som arbetar nätter, som inte kan slappna av och inte kan sova efter ett arbetspass. Ett annat exempel på brist på gränser är också när man tar hand om tidigare kollegor, som nu blivit patienter samt deras anhöriga. Detta kan ses som ett problem i att skilja mellan patient och tidigare kollega som man haft en vänskaplig relation med. Studien redovisar att

copingstrategier som att inte sätta några gränser i förhållandet till arbetet är en dysfunktionell hanteringsstrategi (Ekedahl m.fl. 2006).

DISKUSSION

Diskussionen i denna litteraturstudie är uppdelad i två delar och inleds med en metoddiskussion som sedan följs av en resultatdiskussion.

Metoddiskussion

I följande avsnitt diskuteras metoden som användes för att genomföra den

kvalitativa litteraturstudien, styrkor och svagheter som uppkom under arbetet, presenteras och analyseras i rubrikerna nedan.

Studiedesign och databassökningar

Valet av studiedesign till detta arbete är som tidigare nämnt en kvalitativ litteraturstudie. En kvalitativ litteraturstudie innebär en sammanställning av vetenskaplig litteratur som ska bestå av data från så kallade primärkällor (Granskär m.fl. 2008). Syftet med denna litteraturstudie var att finna vilka copingstrategier sjuksköterskor använder för att hantera yrkesrelaterad stress. Den aktuella frågeställning gjorde att en kvalitativ studiedesign ansågs passande då syftet handlade om att beskriva erfarenheter och upplevelser av ett specifikt fenomen (a.a.).

Författarnas roll i processarbetet av en litteraturstudie handlar om att beskriva studiens fynd, hur tillförlitliga dessa fynd är samt om det finns brister i dess resultat. En av svagheterna med att välja kvalitativ litteraturstudie som metod, handlar om hur just författarna söker forskning utifrån egna synpunkter. Det är därför av största vikt att förhålla sig kritiskt vid

materialgranskning och läsning av de valda artiklarna samt att man är medveten om, och håller sig kritisk till sitt eget skrivande (Friberg 2006). Diskussion fördes mellan författarna gällande val av studiens metod då tankar kring att välja kvantitativ litteraturstudie fanns med i starten av arbetet. Alternativet att välja denna studiemetod istället, var fullt möjlig då studiens syfte även kunde besvaras med hjälp av denna ansats. Kanske hade valet av en kvantitativ litteraturstudie givit ett mer trovärdigt studieresultat då kvalitativa forskning inte kan generaliseras på större grupper i samma utsträckning som kvantitativ forskning (Henricson 2017).

Valet av att använda databaserna Cinahl och Medline ansågs vara relevanta eftersom dessa båda vetenskapliga databaser innehåller bred omvårdnadsforskning. Trots att specifika sökord, framtagna med ett sökschema från Willman m.fl. (2016) användes för att hitta relevanta artiklar med kvalitativ ansats, framkom en hel del material framtaget med kvantitativ metod. Dessa artiklar valdes bort då riktlinjer för arbetet endast tillät en vald metod, antingen kvalitativt eller kvantitativt ansats.

Ett inklusionskriterium är att endast artiklar skrivna på antingen svenska eller engelska fick ingå och användas i resultatet. På grund av bristande språkkunskaper hos författarna

exkluderades de artiklar som var skrivna på andra språk än svenska och engelska, vilket kan ha gjort att relevanta artiklar för studien kan ha missats på grund av detta. Dock visade sig att alla de artiklar som inkluderades i studien var skrivna på engelska. Då båda författarnas modersmål är svenska, var tolkningar av dessa artiklar skrivna på engelska inte helt riskfritt från misstag. Då alla artiklar som inkluderades i studien var skrivna på engelska kan detta ha påverkat resultatet då ord, meningsuppbyggnader och sammanhang kan ha missuppfattats eller feltolkats. Författarna har under arbetets gång varit medvetna om att en viss grad av feltolkning var svår att undkomma när man översätter ett språk till ett annat, och just därför

Endast artiklar med fulltext via Malmö universitets databaser skulle inkluderas. Många artiklar ansågs vid den första rubrik-och abstrakt granskningen intressanta och passande för studiens syfte. Men då de ej gick att läsa i fulltext, exkluderades dessa direkt. På grund av ekonomiska skäl kunde endast de artiklar som gick att läsa kostnadsfritt inkluderas i studien. Detta kan ses som en svaghet för litteraturstudien då relevanta artiklar som kunnat påverka resultatet av arbetet, uteblev. Artiklar skrivna efter år 2000 var ytterligare ett

inklusionskriterium som författarna ansåg vara relevant för studieresultatet. Dock kan de artiklar som skrivits tidigare än år 2000 ha givit information som nu uteblev och kan därmed ha påverkat resultatet.

Granskning

De artiklar som efter urvalsgranskningen tillfördes studien, kvalitetsgranskades med hjälp av SBU (2020) granskningsmall för kvalitetsgranskning. Genom att använda ett

kvalitetsgranskningsprotokoll i arbete, säkerställs studiens kvalitet (Friberg 2006). Genom att använda kvalitetsgranskningsprotokoll, gjordes bedömning gällande artikelns innehåll av en väldifferentierad frågeställning och om resultatet var relevant för studiens syfte. Svar gavs även om hur urvalsprocessen var utformad, vilken datainsamlingsmetod som erhållits, transkriberingsprocess samt en utförlig analysmodell. För att komplettera

kvalitetsgranskningen och för att säkerställa en organisering av de utvalda och granskade artiklarna, gjordes en matris innehållande information om de artiklar som kom att inkluderas i studien. Detta för att främja en god struktur av det aktuella materialet och verka för att

arbetets slutsatser ska bli trovärdiga (Granskär & Höglund-Nielsen 2008).

Analys

Litteraturstudien bygger på Evans (2003) analysmodell, denna analysmodell anses lämplig att använda i en kvalitativ litteraturstudie, då modellen skapar ett lättöverskådligt resultat med teman och subteman av de analyserade artiklarna. Analysmodellen bygger på beskrivande syntes som summerar de olika studierna som analyserats med ett minimum av omtolkning. Med andra ord sker analysen “nära data” genom en beskrivande sammanfattning av vad studien handlar om (Friberg 2006). Ytterligare en fördel med denna analysmodell är att det valda fenomenet tillåts studeras djupare, vilket är en fördel vid kvalitativa litteraturstudier (Evans 2003). Något som kan ses som en svaghet och begränsning med att använda just denna analysmodell är att det kan vara svårt att upprepa resultatet exakt eftersom

analysmodellen bygger på författarnas tolkning av det studerade fenomenet, tolkningen kan skilja sig åt beroende på vem det är som tolkar och därmed kan även resultatet skilja sig åt (a.a.).

Resultatdiskussion

I resultatet diskuterades flera olika copingstrategier utifrån frågeställningen. Två huvudteman kunde identifieras utifrån de olika artiklarna: att skilja mellan arbete och privatliv samt att hantera stress under arbetstid.

Att skilja mellan arbete och privatliv

En copingstrategi för sjuksköterskor var att kunna släppa sjuksköterskerollen på fritiden samt att hitta olika avslappningsmetoder mellan passen (Mackintosh 2017; Manomenidis m.fl. 2016) Bakibinga et al, (2013). Vissa sjuksköterskor fann att religion hade en lugnande och stressreducerande effekt. Religion gav styrka i stressiga situationer och omvårdnadsarbetet kunde främja känslan av meningsfullhet i livet (Bakibinga m.fl. 2013; Manomenidis m.fl. 2016). Kontroll och gränssättning var viktigt för att skapa en bra arbetsmiljö och nyttjades av

sjuksköterskor i olika studier som copingstrategi. För att minska stressen användes kontroll för att motverka obalans i arbetet och främja för välbefinnande. Vilken copingstrategi som användes berodde på situationen (Akbar m.fl. 2016; Akbar m.fl. 2017; Ekedahl m.fl. 2006). Tyson m.fl. (2002) beskrev i sin studie att valet av copingstrategi baserades på vilket typ av stress sjuksköterskan utsattes för. Det kan därför vara viktigt att själv känna efter vilken typ av copingstrategi som fungerar bäst för en själv då det är individuellt hur människor reagerar på och hanterar stressiga situationer.

Travelbee (1971) menade att den mellanmänskliga relationen var viktigt för omvårdnaden. Finns det ingen mellanmänsklig relation så kan sjuksköterskan inte tillgodose patientens behov. En stressad sjuksköterska som inte har tid att kommunicera med patienterna eller kommunicerar ytligt upplevs därför dåligt av patienten och anhöriga. Genom att använda sig av de copingstrategier som diskuterats så är det möjligt att kommunikation och upplevelse förbättras för patienterna.

Att hantera stress under arbetstid

Flera studier kom fram till att social samverkan inom sjukvården eller bland kollegor hade en positiv inverkan på stressen hos sjuksköterskor (Akbar m.fl. 2017; Antoniollo m.fl. 2017; Ekedahl m.fl. 2006; Mackintosh 2017; Manomenidis m.fl. 2016). Avsaknad av social samverkan eller konflikter i teamet bland sjuksköterskor kan påverka omvårdnaden negativt (Antoniollo m.fl. 2017). Copingstrategier för stressminskning förbättrar omvårdnadens kvalitet och är viktigt för en säker vård (Antoniollo m.fl. 2017; Mackintosh 2017). Foster m.fl. (2020) visade i sin studie vilka negativa effekter stressen har på omvårdnadsarbetet. Genom att som sjuksköterska använda sig av de copingstrategier som diskuterats i resultatet skapar detta en tryggare omvårdnad och en bättre arbetsmiljö för sjuksköterskorna att vistas i. Problemlösning var ett effektivt sätt för att minska stress under arbetets gång. Genom att lösa olika arbetsuppgifter eller effektivisera organisationens struktur och processer minskade stressen hon sjuksköterskorna (Elder m.fl. 2020; Murphy 2004). Känslomässig distans var något som diskuterades av flertal studier. Genom att känslomässigt distansera sig från arbetet och patienterna så var det lättare att utföra sitt arbete och minska yrkesrelaterad stress (Akbar m.fl. 2016; Akbar m.fl. 2017; Antoniollo m.fl. 2017; Dolan m.fl. 2012; Ekedahl m.fl. 2006; Elder m.fl. 2020). I kontrast till detta kunde känslomässig distans få negativa följder om den känslomässiga distanseringen uppnåddes med hjälp av negativa attityder mot patienter (Dolan m.fl. 2012). Då långvarig stress är skadligt för sjuksköterskan enligt Gholamzadeh m.fl. (2011) så är det av vikt att hitta diverse individuella och yrkesrelaterade copingstrategier som kan minska den långvariga stressen hos sjuksköterskor.

KONKLUSION

Resultatet av den här kvalitativa litteraturstudien bygger på forskning som beskriver sjuksköterskors copingstrategier för att hantera arbetsrelaterad stress inom sjukvården. Copingstrategier kan användas av sjuksköterskan för att förebygga arbetsrelaterad stress, stress som skapas av arbetet och som behöver hanteras både i arbetsmiljön och på fritiden. Copingstrategier som sjuksköterskan använder på fritiden för att hantera arbetsrelaterad stress kan till exempel vara att lyssna på musik, röka cigaretter eller göra kroppsvård. Att utföra religiösa ritualer är ännu en copingstrategi som hjälper sjuksköterskan att hantera den stress

stress under arbetstid kan användas av sjuksköterskan för att bland annat förebygga de situationer som uppstod på arbetet, i förhållande till patienter, arbetskollegor och arbetsmiljö, exempelvis: vikten av en bra gemenskap och samverkan med arbetskollegor, att kunna undvika och distansera sig från jobbiga faktorer samt, meningen av att vårda patienter. Huruvida sjuksköterskan väljer att nyttja copingstrategier eller inte för att hantera stress på arbetsplatsen, har visat sig avgörande för att upprätthålla patientsäkerheten.

FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH

FÖRBÄTTRINGSARBETE

Denna studie har givit författarna kunskap om arbetsrelaterad stress och vilka

copingstrategier sjuksköterskan kan använda för att hantera den dagliga stress som kan uppstå i samband med omvårdnadsarbetet. En ny lärdom som författarna fann i resultatet var vikten av att faktiskt använda sig av copingstrategier för att upprätthålla en god patientsäkerhet samt, förståelsen för möjligheten att sätta gränser mellan arbetsliv och privatliv för att reducera arbetsrelaterad stress. Det finns mycket forskning kring det studerade ämnet, men för att den ska komma till nytta behöver den nå ut till sjuksköterskor och även till

sjuksköterskestudenter, för att de så tidigt som möjligt ska få erhålla kunskap och förståelse av hur viktigt det är att använda copingstrategier i arbetet.

Att hanteringen av stress inom sjukvården är en viktig forskningsfråga är det inget tvivel om. Det är framförallt viktigt att uppmärksamma och vidare granska dessa typer av problem som utspelar sig i en så pass komplex och känslomässigt utsatt arbetsmiljö som sjukvården. Det går dock att diskutera huruvida det är den enskilde sjuksköterskans uppgift att finna och använda copingstrategier som fungerar och verkar för att patientsäkerheten upprätthålls. Funderingar kring vilket sätt organisationen har ett ansvar för sjuksköterskans välmående och patientsäkerheten i förhållande till val och nyttjande av copingstrategier är en pågående diskussion. Studiens resultat kan tänkas komma till nytta i både förbättringsarbete och kunskapsutveckling av sjuksköterskans kompetens. Olika hanteringsmetoder för att minska yrkesrelaterad stress i sjuksköterskans profession är något som är intressant för alla typer av avdelningar där stress förekommer. Mer utbildning på arbetsplatsen för att upplysa

arbetsrelaterad stress och copingstrategier skulle eventuellt kunna bidra till att risken att sjuksköterskor drabbas av yrkesrelaterad stress och utmattning minskar. Copingstrategier för att hantera arbetsrelaterad stress skulle dessutom kunna bidra till kvalitetsförbättring inom hälso- och sjukvården och därmed leda till en bättre och mer säker omvårdnad för

patienterna.

REFERENSER

Abraham L, Thom O, Greenslade J-H, Wallis M, Johnston A, Carlström E, Millis D, Grilly J. (2018) Morale, Stress and Coping Strategies of Staff Working in the Emergency Department: A Comparison of Two Different-sized Departments. Emergency Medicine Australia. 30,

375–381.

Akbar R-E, Elahi N, Mohammadi E, Fallahi Khoshknab M. (2017) How Do the Nurses Cope with Job Stress? A Study with Grounded Theory Approach. Journal of Caring Sciences. 6(3),

199-211.

Akbar R-E, Elahi N, Mohammadi E, Fallahi Khoshknab M. (2016) What Strategies Do the Nurses Apply to Cope With Job Stress?: A Qualitative Study. Global Journal of Health

Science. 8(6), 55-64.

Antoniollia L, Echevarría-Guanilob M-E, Henrique de Rossoc L, Boeira Fuculo Junior P-R, Dal Paic D, Scapinb S. (2017) Coping Strategies of the Nursing Team Acting in a Burn Treatment Center. Revista Gaucha de Enfermagem. 39(1), e2016-0073.

Asp M, Ekstedt M. (2015) Trötthet, vila och sömn. I: Edberg, A-K. Wijk, H. Omvårdnadens

grunder. Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur AB. Sida: 371–374.

Axelsson Å. (2008) Litteraturstudie. I: Granskär, M & Höglund-Nielsen, B. (Red.)

Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 173–188. Lund: Studentlitteratur.

Bakibinga P, Forbech Vinje H, Mittelmark M. (2013) The Role of Religion in the Work Lives and Coping Strategies of Ugandan Nurses. J Religion Health. 53:1342–1352. Cain C-D, (2019) The Effects of Prayer as a Coping Strategy for Nurses. Journal of Peri

Anesthesia Nursing: 1187-1195.

Dekeseredy P, Kurtz Landy C, Sedney C. (2019) An Exploration of Work-Related Stressors Experienced by Rural Emergency Nurses. Online Journal of Rural Nursing & Health Care.

19(2), 2–24.

Dolan G, Strodl E, Hamernik E. (2012) Why Renal Nurses Cope So Well With Their Workplace Stressors. Journal of Renal Care 38(4), 222-232.

Ekedahl M, Wengström Y. (2006) Nurses in Cancer Care - Coping Strategies when Encountering Existential Issues. European Journal of Oncology Nursing. 10, 128–139. Elder E, N.B Johnston A, Wallis M, Crilly J. (2020) The Demoralisation of Nurses and Medical Doctors Working in the Emergency Department: A Qualitative Descriptive Study.

International Emergency Nursing. 2020;100841.

Evans D. (2003) Systematic Reviews of Interpretative Research: Interpretive Data Synthesis

Foster K, Roche M, Giandinoto J-A, Furness T. (2020) Workplace Stressors, Psychological Well‐being, Resilience, and Caring Behaviours of Mental Health Nurses: A Descriptive Correlational Study. International Journal of Mental Health Nursing. 29(1), 56–86.

Forsberg C, Wengström Y. (2003) Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och kultur och författarna.

Friberg F. (2006) Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. Kap: 6,10.

Granskär M, Höglund- Nielsen B. (2008) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och

sjukvård. (Red) Lund: Studentlitteratur.

Gholamzadeh S, Sharif F, Dehghan Rad F. (2011) Sources of Occupational Stress and Coping Strategies Among Nurses who Work in Admission and Emergency Departments of Hospitals Related to Shiraz. University of Medical Sciences. Winter. 16 (1), 41–46.

Henricson M. (2017) Vetenskaplig teori och metod - från ide till examination inom

omvårdnad. 2: a upplagan (Red). Lund: Studentlitteratur AB. Kap: 6.

Hälso- och sjukvårdslagen. 1982:763.

Idvall E, Andersson A-C. (2013) Kvalitetsutveckling inom omvårdnad. I: Edberg, A-K. Wijk, H. Omvårdnadens grunder, ansvar och utveckling. Upplaga 2:2. Lund: Studentlitteratur AB. Sida: 331-336.

Lambert V, Lambert C. (2008) Nurses’ Workplace Stressors and Coping Strategies. Indian

Journal of Palliative Care. 14(1), 38-44.

Lunds Universitet (2020) Sökord: Medline >www.med.lu.se< HMTL (2020-04-25) Mackintosh C. (2007) Protecting the Self: A Descriptive Qualitative Exploration of How Registered Nurses Cope with Working in Surgical Areas. International Journal of Nursing

Studies. 44, 982–990.

Manomenidis G, Panagopoulou E, Montgomery A. (2016) The ‘Switch On–Switch Off Model’: Strategies Used by Nurses to Mentally Prepare and Disengage from Work.

International Journal of Nursing Practice. 22, 356–363.

Marshall C, Rossman G B. (2016) Designing Qualitative Research. 6: e upplagan. London: Sage Publications. 111–112.

Murphy F. (2004) Stress Among Nephrology Nurses In Northern Ireland. Nephrology

Nursing Journal. 31(4), 423-31.

Nationalencyklopedin (2020) Sökord: Stress >www.ne.se< HTML (2020-03-12) Nationalencyklopedin (2020) Sökord: Coping >www.ne.se< HTML (2020-03-12)

National Institutes of Health (2020) 5 Things you Should Know About Stress. NIH Publication No. 19-MH-8109.

Javadi-Pashaki N, Darvishpour A. (2019) Survey of Stress and Coping Strategies to Predict the General Health of Nursing Staff. Journal of Education and Health Promotion. 8(74), 355. Patientsäkerhetslag, 2010:659.

Polit DF, Beck TC. (2013) Essentials of Nursing Research: Appraising Evidence of Nursing

Practice. 7: e upplagan. Lippincott Williams & Wilkins.

Roger D. (2016) Stress: Concepts, Cognition, Emotion and Behavior. Volume 1. Academic Press. Sida 479–487.

SBU (2020) Granskningsmall för kvalitativ forskning>www.sbu.se< HTML 2020-05-13 Travelbee J. (1971) Interpersonal Aspects of Nursing. 2: a upplagan. Philadelphia: Davis. Tyson P, Pongruengphant R, Aggarwal B. (2002) Coping with Organizational Stress Among Hospital Nurses in Southern Ontario. International Journal of Nursing Studies. 39, 453–459. Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forksning, Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wikström J. (2018) Akutsjukvård, omvårdnad och behandling vid akut sjukdom eller skada. Studentlitteratur AB. Upplaga 3:1. Sida: 18–19.

Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C. (2016) Evidensbaserad omvårdnad en bro mellan

BILAGOR

Bilaga 1: Databassökningar

Sökningar i CINAHL

Sökning Sökordskombinationer Antal träffar Sök datum Lästa abstrakt Antal valda artiklar S1 Nursing 266,755 200422 S2 Nurse 238,195 200422 S3 Nursing care 58,843 200422 S4 Nursing practice 56,254 200422 S5 S1 OR S2 OR S3 OR S4 336,741 200422 S6 Coping strategies 9,304 200422 S7 Coping skills 2,266 200422 S8 Coping 42,173 200422 S9 Cope 12,294 200422 S10 S6 OR S7 OR S8 OR S9 49,180 200422 S11 Occupational stress 9,576 200422

S12 Job stress 6,470 200422 S13 Workplace stress 5,749 200422 S14 S11 OR S12 OR S13 10,727 200422 S15 Qualitative research 16,310 200422 S16 Qualitative study 117,347 200422 S17 Interview 265,972 200422 S18 S24 OR S25 OR S26 292,223 200422 S19 S5 AND S10 AND S14 AND S18 280 200422 24 7 Sökningar i Medline

Sökning Sökordskombinationer Antal träffar Sök datum Lästa abstrakt Antal valda artiklar S1 Nursing 282,884 200422 S2 Nurse 159,248 200422 S3 Nursing care 38,977 200422

S4 Nursing practice 20,209 200422 S5 S1 OR S2 OR S3 OR S4 337,546 200422 S6 Coping strategies 12,454 200422 S7 Coping skills 2,880 200422 S8 Coping 41,423 200422 S9 Cope 29,209 200422 S10 S6 OR S7 OR S8 OR S9 62,669 200422 S11 Occupational stress 2,945 200422 S12 Job stress 2,652 200422 S13 Workplace stress 862 200422 S14 S11 OR S12 OR S13 5,593 200422 S15 Qualitative research 64,294 200422 S16 Qualitative study 62,185 200422 S17 Interview 245,280 200422

S18 S15 OR S16 OR S17 286,372 200422

S19 S5 AND S10 AND S14

AND S18 38 200422