Måltiden i förskolan

BARNDOM–UTBILDNING–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Måltiden i förskolan

En studie om förskollärares syn på barns delaktighet vid måltiden

The meal in the Preschool

A Study on how Preschool teachers view children’s participation at mealtime

Emelie Andersson

Examen och poäng Förskollärarexamen 210 hp Datum för slutseminarium: 2020-03-23

Examinator: Sara Berglund Handledare: Hanna Sjögren

2

Abstract

Studiens syfte är att studera förskollärares syn på barns möjlighet till delaktighet vid måltiden i förskolan. Som student vill jag med denna studie undersöka hur förskollärare tolkar barns delaktighet i måltiden utifrån läroplanen. För att komma fram till ett resultat har jag valt att använda en kvalitativ metod. Resultaten från intervjuerna analyseras utifrån tidigare forskning samt studiens valda teoretiska begrepp som är delaktighet. I intervjuerna framkom det bland annat en skillnad på förskollärarnas syn på barns delaktighet i förskolan samt brist på kunskaper och samarbeten med köket. Resultatet jag kom fram till var att det fanns skillnad på förskollärarnas syn på barns delaktighet. Det framkommer även i resultatet att det saknas kunskap och information om måltidspedagogik, samt att samsynen vart olika mellan förskollärarna.

3

Innehållsförteckning

1. Inledning 4 1.1. Syfte 5 1.2 Frågeställningar 5 2. Teoretiska perspektiv 6 2.1 Definition av delaktighet 6 2.2 Delaktighet 6 3. Tidigare forskning 8

3.1 Barns perspektiv och delaktighet 8

3.2 Förskolepersonalens attityder gentemot mat 9

3.3 Lärarens interaktion med barn i skolmåltidssituationen 9

3.4 Mat-och måltidskulturen 10 3.5 Sammanfattning 10 4. Metod 11 4.1 Val av metod 11 4.2 Urval 11 4.3 Genomförande 12 4.4 Forskningsetik 12 4.4.1 Informationskravet 12 4.4.2 Samtyckeskravet 12 4.4.3 Konfidentialitetskravet 13 4.4.4 Nyttjandekravet 13 4.4.5 Analysmetod 13

5. Resultat och analys 14

5.1 Förskollärarens ser på barns delaktighet 14

5.2 Hur ser en typisk måltidssituation ut 16

5.3 Skillnad på delaktighet mellan måltid och andra situationer 17

6. Diskussion 19

6.1 Barns delaktighet vid måltiden 19

6.2 Förskollärarnas roll 20 6.3 Metoddiskussion 21 6.4 Vidare forskning 22 Referenser 23 Bilaga 1: Samtyckesblankett 25 Bilaga 2: Intervjufrågor 26

4

1. Inledning

Livsmedelsverket (2016) betonar att många barn i Sverige äter flera av dagens måltider i förskolan, en del äter till och med fler måltider på förskolan än i hemmet. Livsmedelsverket berättar att barn tillbringar en stor del av sin tid vid matbordet, ändå prioriteras inte måltidens pedagogiska potential. Sepp (2017) menar att ansvaret för barns ätande och lärande för måltiden delas mellan vårdnadshavare samt förskolan. Livsmedelsverket skriver även att förskoleåldern är den tiden då barn växer samt utvecklas snabbt, men även en tid då matvanor och attityd till mat grundläggs. Förskolan har även en pedagogisk möjlighet att visa barnen vad som är bra mat och på det sättet ge barnen en bra grund för bra matvaror, enligt myndigheten.

Sepp (2017) skriver att majoriteten av barn går i förskola eller motsvarande, vilket innebär att en del av ansvaret om att skapa goda matvanor lämnas till dem som jobbar med barnen. Sepp benämner även att det läggs 2–3 timmar om dagen på måltiderna och det serveras ca 750 000 måltider varje dag i förskolan, vilket är ett ypperligt tillfälle att skapa goda matvanor. Vad Sepp menar med goda matvanor är med andra ord ett uttalat syfte med måltiderna i förskolan.

Även om det inte direkt står i Läroplan för förskolan Lpfö 18 (2018) om måltiden, så har läroplanen riktlinjer som föreskriver att förskolläraren ansvarar för att varje barn får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll. Sepp (2017) förklarar att måltiden ska bidra till goda måltidsvanor och utgör ett potentiellt lärande där barns erfarenheter, behov och intressen bör komma till uttryck. Sammantaget går det att se, att måltiden har två syften som möjligen kan stå i konflikt med varandra.

Studien kommer handla om förskollärarnas syn på barnens möjligheter till delaktighet vid måltiderna i förskolan. För jag upplever att barns delaktighet vid måltiden inte tar tillvara på.

5

1.1 Syfte

Syftet med min studie är att studera förskollärares syn på barns möjlighet till delaktighet vid måltiden i förskolan.

1.2 Frågeställningar

1. Hur ser förskollärare på barns delaktighet vid måltiden i förskolan?

2. Hur skiljer sig möjligheten att ge barnen delaktighet åt mellan måltidssituationen och andra situationer på förskolan?

6

2. Teoretiska perspektiv

I detta kapitel kommer jag beskriva det teoretiska begrepp som är relevant i min studie. Det teoretiska begreppet kommer jag att sedan använda i resultat- och analysdelen. Det teoretiska begreppet jag kommer att använda är delaktighet utifrån Harts delaktighetstege som han använder som ett slags redskap.

2.1 Definition av delaktighet

Emilson (2008) förklarar delaktighet som att vara del av något, att barnen är inkluderad, accepterad engagerad och får möjlighet att göra beslut samt ta initiativ. Vidare synliggör även Dolk (2013) att begreppet delaktighet finns inom de pedagogiska sammanhangen.

Enligt Skolinspektionen (2018) handlar delaktighet att vara en del i en aktivitet, vara en del av ett sammanhang. Det kan handla om att få vara en del i en undervisningssituation, ha gemensamma lärare och vara en del i en kamratgemenskap. Att vara en del av innefattar begreppet delaktighet. Det innebär alltså att höra till, både i en gemenskap där man känner samhörighet i gruppen men även som en egenupplevd känsla. För barn handlar det även om att få ge uttryck, bli lyssnad på samt få tillgång att ha inflytande. Delaktighet främjar välmående, både forskning, barnkonventionen samt skollagen antyder att barns delaktighet gör just detta, främjar barns välmående. Vidare syns det ur olika rapporter och granskning att delaktighet i skolan och förskolan hjälper till att undgå utanförskap och mobbing (Skolinspektionen, 2018).

2.2 Delaktighet

Hart (1992) har skapat något som kallas delaktighetsstege som är tänkt som ett sorts redskap för att identifiera graden av barns delaktighet. Stegen är i åtta trappsteg, där de tre första trappstegen hjälper till att identifiera de situationer som inte handlar om delaktighet alls utan om påhittad delaktighet. Vidare finns fem trappstegen visar på en ökande grad av delaktighet. Hart menar på

7

att vilket trappsteg som är önskvärt att hamna på beror på många olika faktorer, som till exempel vilken typ av situation man befinner sig i samt beroende av barnets mognad och ålder. Hart menar att det önskvärda är att barnet ska kunna välja de trappsteg av delaktighet som barnen klarar av samt är mogen för.

Harts delaktighetsstege beskrivs på följande sätt.

1. Manipulation - barnet deltar utan att veta sammanhang 2. Dekoration - Barnet fungerar som dekoration i ett syfte 3. Symbol - Barnets närvaro symboliserar något som vill.

Dessa tre första steg förklarar Hart som påhittad delaktighet. Vidare beskriver han resterande fem i delaktighetsstegen som innebär önskvärd delaktighet.

4. Anvisad, men informerad - Barnet är informerat om vad saken gäller men är ej aktivt. 5. Konsulterad och informerad - Barnet är informerat om vad saken gäller och ges utrymme

att yttra sig.

6. Beslutsfattande initierat av vuxna, delat av barn - Vuxna har initierat situationen, barnet deltar i beslutet.

7. Initierat och styrt av barn - Barn tar initiativ och fattar beslut

8. Beslutsfattande initierat av barn, delat med vuxen - Barn tar initiativ till ett projekt för att lösa ett identifierat problem och får vuxna med sig på att lösa det.

Med hjälp av Harts delaktighetsstege kommer jag kunna analysera mina intervjuer, genom att titta på hur de olika förskolorna arbetar med barns delaktighet vid måltiderna. Det ger mig hjälp att få syn på hur förskollärarna ser på barns delaktighet.

8

3. Tidigare forskning

Under studiens gång uppstod det svårigheter med att hitta tidigare forskning om barns delaktighet vid måltider. Därför har jag valt att presentera forskning inom dels barns delaktighet i förskolan dels måltiden. Den tidigare forskning jag har valt anser jag att det finns användning för i min studie.

3.1 Barns perspektiv och delaktighet

Mansikka och Lundkvist (2019) har skrivit en vetenskaplig artikel om barns perspektiv och delaktighet där de belyser utvecklingen av småbarnspedagogik i Finland. I artikeln analyserades vilka uttryck för barns perspektiv och delaktighet som framträder i finländska styrdokument. Begreppen valdes för att Finland är i stort behov att förhålla sig till dessa begrepp i samband med den nya läroplanen. Den övergripande målsättningen med barns perspektiv och delaktighet i Finland är att det ska kombineras med småbarnspedagogiken för att formulera en tydligare pedagogisk form. Artikelns form är att först behandla begreppen barns perspektiv och delaktighet med betoning på finländska omgivning. Därefter analyseras hur barns perspektiv och delaktighet framträder i förhållande till de senaste reformerna inom småbarnspedagogiken i Finland. Slutligen knyter författarna ihop sitt resonemang för att påpeka att det skedde en förändring som ägde rum under 2000-talet. I deras analys framträder en tydlig skillnad när de jämför styrdokumenten 2005 och 2016. I olika sammanhang utgår pedagoger från barns bästa och barnet som subjekt, men verksamheten initieras och styrs av vuxna utan tydliga krav på att synliggöra barnens intressen eller barns perspektiv.

9

3.2 Förskolepersonalens attityder gentemot mat

Syftet med Sepp, Abrahamsson och Fjellströms (2005) studie var att sätta den pedagogiska måltiden i fokus och att identifiera förskolepersonalens attityder till mat och måltider. De använde sig av kvalitativa och kvantitativa metoder och de intervjuade 12 förskolor med 34 deltagare. Det fanns inga skillnader i uppfattningar om och attityder till den pedagogiska måltiden förutom när det gällde två frågor: undervisning medan vi äter och mat i den pedagogiska verksamheten. Frågorna handlade om pedagogerna ska ha undervisning medan de äter en pedagogisk måltid med barnen och om de ska ta in pedagogisk mat i verksamheten. Men det framkommer också att personalens brist på eller otillräcklig utbildning och kunskap om mat och näring resulterade i osäkerhet bland förskolans personal. Slutligen i deras studie tolkar de att informanter i studien uttryckte att deras identitet som lärare hade förändrats under åren och att de ännu inte hittat en pålitlig grund för att bestämma hur mat och måltider skulle integreras i vardagen som förskollärare.

3.3 Lärarens interaktion med barn i skolmåltidssituationen

Persson Osowski, Göranzon och Fjellström (2013) beskriver också i sin artikel måltiden som en undervisningssituation där barnen lär sig om mat och måltiden. Deras syfte med studien var att studera hur den pedagogiska måltiden utförs i förskola och skola, med fokus på hur lärare agerar när de interagerar med barnen. Lärarna fick inta tre olika roller för hur de skulle vara med barn vid måltiden. Rollerna var sociala, utbildande och undvikande under måltiden under en period. Lärarna blev sedan intervjuade av författarna om hur det hade gått och vilka resultat som kom fram. Författarna gjorde även observationer i cafeterian. Det fram kom att även om rollerna delades upp i sociala, utbildande och undvikande så framkom det att ett problem eftersom pojkar kan vara dominerande i diskussionerna. I denna studie visade sig att dominerande individerna var antingen pojke eller flicka. Pedagogerna involverade alla barnen i gruppdiskussioner genom att aktiv hjälpa de blyga barnen in i diskussionerna, men trots hjälpen var barnen fortfarande tystare än de dominerande.

10

3.4 Mat- och måltidskultur

Decker, Iversen och Sabinskys (2011) studie gick ut på att undersöka mat- och måltidskulturer i danska daghem, hur stämning, pedagogernas syn på lunchen och struktur ser ut vid den pedagogisk måltid. Studien genomfördes med observationer av måltiden och intervju av pedagoger som kompletterar varandra. Under studien uttryckte sig sex personer att de var missnöjda med livsmedelssystemet för att de inte fick vara och ta beslut i processen när det gäller genomförandet av livsmedelssystemet. Pedagogerna menar att de inte har något att säga till om gällande hur det ska gå tillväga vid till exempel lunchen. De menar att de ville vara med och skapa livsmedelsystement. Där en pedagog saknade engagemang i beslutsprocessen när det kom till genomförandet. Författarna drar utifrån studies resultat slutsatsen att kommunerna bör fokusera på att inkludera dagvårdsinstitutioner i beslutsprocessen, för att pedagogerna vill vara mer delaktiga och blir lättare att jobba med.

3.5 Sammanfattning

I Mansikka och Lundkvists (2019) studie undersöktes hur delaktighet kom till uttryck i styrdokument. I denna studie kommer jag istället att undersöka delaktighet utifrån förskollärarnas berättelser.

Sepp, Abrahamsson och Fjellström (2005) berättar i sin forskning om hur pedagogernas attityd gentemot maten har för betydelse. Vilket jag kommer undersöka i min studie genom att intervjua förskollärare för att höra på deras perspektiv och synpunkter.

Decker, Iversen och Sabinskys (2011) beskriver i sin studie att de olika daghem vill pedagogerna vill vara delaktiga i olika beslut som handlar bland annat om hur struktur kring lunchen men pedagogerna får inte vara med i beslutsprocessen, vilket jag ska undersöka i förhållande till hur förskollärarna tänker kring måltidens strukturer.

Persson Osowski, Göranzon och Fjellström (2013) beskriver måltiden som ett undervisningstillfälle för barnen, jag kommer undersöka om förskollärare anser att måltiden är ett undervisningstillfälle eller inte.

11

4. Metod

I detta kapitel kommer jag presentera val av metod och mina forskningsetiska överväganden.

4.1 Val av metod

Larsen (2018) förklarar att kvalitativ metod bland annat består av intervjuer och att i kvalitativa undersökningar möter forskaren ofta informanterna ansikte mot ansikte. Studien utgår från kvalitativ metod. Studiens syfte är att se hur förskollärare ser på barns möjlighet till delaktighet vid måltiden i förskolan. För att få en inblick i hur förskollärares syn på barns delaktighet i måltiden valde jag att göra intervjuer. Larsen (2018) tar upp att en fördel med kvalitativa intervjuer är att man kan ställa följdfrågor. Alvehus (2013) beskriver att en intervju är ett sätt för forskaren att komma åt personers känslor, åsikter, erfarenheter och tankar. Därav kan intervju som metod ses som relevant för denna studie. Intervjuerna spelades in med diktafon för att jag som intervjuare skulle kunna vara närvarande i processen och för att transkriberingar av intervjuerna skulle vara möjliga.

4.2 Urval

Tre förskolor i en kommun valdes ut till studien. Anledningen till att det valdes tre olika förskolor i samma kommun var för att en av förskolorna jobbar intensivt med måltidspedagogik och de andra två inte gör det. Jag ville får ett bredare perspektiv på min studie för att se om det var någon skillnad på förskollärarnas svar kring deras syn på barnens delaktighet vid måltiden. Intervjuerna gjordes med tre olika förskollärare på tre olika förskolor och avdelningar, som arbetar med olika åldrar på barnen för att få så bred bild som möjligt i mitt resultat.

12

4.3 Genomförande

Studien börjades med att jag skrev en samtyckesblankett. Därefter skrev jag ihop ett mejl som skickades ut som ett massmeddelade till tre olika förskolor för att undersöka om det var någon som ville delta i min studie. De tre förskollärarna som svarade ja på att de ville delta, fick ta del av samtyckesblanketten. Via mejlkontakt bestämde vi tid, plats och datum för intervjuerna. Alla intervjuerna började med att jag informerade om min studie och dess syfte. Sedan ställde jag min första fråga om barns delaktighet vid måltiden och sedan flöt det på, jag ställde frågorna och förskollärarna svarade. De som intervjuades pratade på bra och reflekterade mycket kring sin egen yrkesroll hur dem såg på delaktighet och att ibland kunde de tänka att såhär ska det ju vara att barnen ska vara delaktiga men att det i praktiken inte alltid blir så.

4.4 Forskningsetik

Vetenskapsrådet (2012) beskriver forskning som viktigt och nödvändigt för både individens och samhällets utveckling. Vetenskapsrådet (2012) har principer om hur forskning etiskt skall gå till väga. Sammanlagt har Vetenskapsrådet fyra riktlinjer som är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

4.4.1 Informationskravet

Informationskravet innebär att ge information angående studiens syfte och i stora drag förklara hur undersökningen genomförs. Pedagogerna som deltog i min studie blev informerade om studiens syfte och hur undersökningen skulle genomföras. När vi träffades för intervjun så berättade jag ännu en gång om studiens syfte och att de när som helst kunde avbryta sin medverkan.

4.4.2 Samtyckeskravet

Samtyckeskravet innebär att de som ingår i intervjuerna blir tillfrågade och lämnar sitt godkännande att vilja delta. Jag intervjuade bara de som ville delta i min studie. De som deltog i

13

min studie fick en samtyckesenkät som de fick fylla i där det stod att deltagarna när som helst kan dra tillbaka sin medverkan (se bilaga 1).

4.4.3 Konfidentialitetskravet

Konfidentialitetskravet handlar om att de uppgifter som finns om deltagarna är förvarade på universitet där inga obehöriga kan ta del av informationen. Jag har skyddat deltagarna i min studie genom att fingera namnen på förskolorna och namnen på de medverkande. Intervjumaterialet som samlats in förstörs efter att examinationen är färdig.

4.4.4 Nyttjandekravet

Nyttjandekravet innebär att det som har kommit fram i intervjuerna enbart används till denna studie och inget annat. Deltagarna i min studie fick förklarat för sig att det som kommer fram i intervjuerna bara kommer användas till min studie och inget annat och att när materialet är använt och arbetet är färdigexaminerats kommer materialet att förstöras.

4.2 Analysmetod

Intervjuerna som gjordes spelades in med diktafon, som jag sedan transkriberade ordagrant. Förskollärarnas namn och förskola är fingerat utifrån Vetenskapsrådets (2012) principer. Materialet analyserades genom att jag lyssnade på intervjuerna om och om igen och jag hade som fokus att lyssna på hur förskolläraren beskriver barns delaktighet vid måltiden i förskolan. Därefter jämförde jag det jag hade hört från de olika intervjuerna för att se om det fanns någon skillnad i synen på barns delaktighet och hur förskollärarna tolkar begreppet. Vidare analyserade jag min text utifrån Harts delaktighetsstege för att se hur barnen egentligen är delaktiga. Harts delaktighetsstege har 8 trappsteg som förklarar olika nivåer av delaktighet som jag kommer använda mig av i analysen.

14

Resultat och analys

I detta kapitel kommer jag presentera resultatet av det insamlande materialet genom att jag analyserar materialet utifrån mina frågeställningar, Hur ser förskollärare på barns delaktighet vid måltiden i förskolan? hur skiljer sig möjligheten att ge barnen delaktighet mellan måltidssituationen och andra situationer på förskolan? och hur ser en typisk måltidssituation ut? Jag har valt att dela upp analysen efter frågorna som ställdes under intervjun och analyserar utifrån Harts (1992) delaktighetsstege, manipulation, dekoration, symbol, anvisad, men informerad, beslutsfattande initierat av vuxna, delat av barn, initierat och styrt av barn, beslutsfattande initierat av barn, delat med vuxen. som blir mitt teoretiska begrepp i studien.

5.1 Hur förskollärare ser på barns delaktighet

Kalle jobbar på förskolan Lingon, avdelningen Röd som är en barnavdelning för yngre barn. Kalle uttryckte sig så här när han skulle förklara var barnen kunde ha delaktighet och inflytande i:

Vad kan barn ha delaktighet och inflytande i? Barnen kan inte ha det i allt, för så ser det ut i verkligheten. Där vi anser att barnen är mogna för att göra ett aktivt beslut ska de kunna göra det men ibland måste en vuxen stötta och hjälpa barnen.

Den andra intervjun genomfördes med Eva som jobbar på förskolan Hallon bland de äldre barnen: Delaktighet för mig är att barnen bestämmer själva hur mycket mat de ska ta upp. Jag ser det som positivt men jag anser att man ska testa på det som erbjuds. Det blir ett annat lugn när barnen får ta upp hur mycket mat de vill ha och barnen äter oftast upp det de själva tar upp. Men även att barnen får tycka till om maten t ex att de tycker det är för starkt och att vi samarbetar med köket att idag tyckte barnen maten var för stark, att vi har en öppen dialog med varandra. Barnen kan ha inflytande i hur mycket de kan ta upp och i dukningen. Det är ganska svårt med delaktighet och inflytande just vid måltiden hos oss i och med att barnen äter på avdelningen.

Tobias jobbar med mellanbarnen på förskolan Gurka, han säger:

Delaktighet för mig är att barnens röster görs hörda och lyssnade till och att det är deras perspektiv som ska stå i fokus. Allt kan inte barnen vara med och påverka under deras vistelsetid men i den mån det går tycker jag det är väldigt viktigt. En delaktighet för barnen kan vara att bestämma gemensamma regler till exempel, hur ska vi ha det på förskolan och hur ska miljöerna se ut ex. Även

15

att det är utifrån deras röster, perspektiv och åsikter som verksamheten ska utgå ifrån. Sen kan inte alla barn vara delaktiga i allt som vi gör, men på något sätt.

Utifrån det Kalle beskriver, tolkar jag att förskollärarna gör en tolkning på barnens mognad och därefter ser vilka barn som är mogna att göra egna beslut utan stöd av en vuxen. Medan Evas citat förklarar att delaktighet för henne är att barnen får själv bestämma mängden mat på sin tallrik samt lägga upp själv. På Evas förskola samarbetar avdelningar med köket om vad barnen ansåg om maten tillexempel stark, mindre god och god. Vidare beskriver Tobias vad delaktighet är för honom, det är att barnens röster blir hörda och att förskollärarna lyssna samt att barnen får påverka delar av sin vistelsetid på förskolan som tillexempel gemensamma regel samt hur miljöerna ska se ut. Under alla intervjuerna så nämndes det att barnen inte alltid kan vara delaktighet i allt samt att barnen inte kan vara delaktiga vid måltiden på de förskolor där man äter inne på avdelningen. Utifrån hur Kalle beskriver hans syn på barns delaktighet så tolkar jag utifrån Harts (1992) delaktighetsstege så ligger Kalles synsättet på trappsteg 5 (konsulterad och informerad), vilket betyder att Kalle informerar barnen om vad som gäller och sedan får barnen utrymme att ge sina åsikter.

Både Eva och Tobias citat liknar varandra, båda pratade om att barnen ska få vara med och fatta beslut och ta initiativ. Tobias beskriver bland annat delaktighet som att barnens röster blir hörda och lyssnade på samt att barnens perspektiv ska vara i fokus. Det Eva förklarar i sitt citat är hur hon ser på barnens delaktighet kring måltidssituation utifrån hennes avdelning. Utifrån det Eva och Tobias berättade så förefaller de att ha en ambition om att arbeta mot det sjätte trappsteget (beslutsfattande initierat av vuxen delat av barn) på Harts delaktighetsstege.

Delaktighet för de tre olika förskollärarna såg nästan likadant ut. Några saker som förskollärarna berättade om vad delaktighet är för dem var bland annat bestämma mängd mat själv, duka, ta mat själv, barnens röster hörda, bli lyssnade på samt gemensamma regler. Alla tre förskollärarna nämnde att barnen inte kan vara delaktig i allt samt att allt sker efter mognad. Jag kom fram till att alla vill göra barnen delaktiga och men att det inte alltid är så lätt i förskolans verksamheter samt att barnen inte kan vara med på allt under en dag på förskolan.

16

5.2 Hur ser en målsituation ut

Kalle förklarar hur barnen har delaktighet vid måltiderna och hur köket är involverat under måltiden.

Jag tycker barnen har mest delaktighet vid frukost och mellanmål. Lunchen har vi beslutat att barnen ska sitta ner medan vi pedagoger hämtar maten till barnen. Barnen vet att det finns annat om de vill ha, för innan barnen sätter sig ner får barnen gå fram där maten är och se vad det finns att äta. De äldre barnen är i köket 1–2 dagar i veckan och hjälper köket på olika sätt. Vi samtalar mycket kring maten vid bordet. Kökspersonalen skriver ibland frågor som vi ska samtala om med barnen.

Kalle berättade även att de benämner mat som barnen inte tycker om på följande sätt:

Vi samtalar mycket om att maten inte är äcklig utan att vi säger att det här smakade inte bra i min mun.

Eva berättade hur deras måltid kan se ut:

Måltiden på vår förskola är ganska styrd då vi får upp maten på avdelningen, vi dukar så allt är färdigt när vi ska äta. Barnen får själva lägga upp maten på sina tallrikar. Vårt kök är inte så engagerat i själva måltidspedagogiken.

Tobias förklarar hur det ser ut hos dem under deras måltid:

En typisk måltidssituation där jag jobbar ser ut som så att barnen har sina bestämda bord att sitta vid, men får själv bestämma vilken plats vid bordet de ska sitta på. Detta har vi gjort för att skapa ett lugn för barnen så att inte alla går till ett och samma bord, utan de vet vilket bord de alltid ska gå till. Vi personal sitter vid vars ett bord i en vecka i taget, för att sedan byta.

Utifrån det Kalle berättar så utmanar pedagogerna barnen vid måltiderna att inte benämna maten som äcklig utan att dem benämner det som att det inte smakar bra i deras mun. Samtidigt berättar Kalle hur deras rutiner ser ut vid de olika måltider att bland annat får de yngre barnen inte hämta sin egen mat. Men samtidigt utifrån det Kalle berättar så har barnen mest delaktighet vid frukosten och mellanmålet än vad barnen har vid lunchen. Utifrån det Kalle berättar så ligger den situationen på trappsteg fyra (anvisad, men informerad) och trappsteg fem (konsulterad och informerad) dels för att barnen blir informerade om att det finns annan mat men att i slutändan är det pedagogerna som lägger upp maten och som i sin tur bestämmer vad som läggs upp på barnets tallrik. Utifrån det Kalle förklarar så är de äldre barn mer delaktig då de hämtar sin egen mat och är i köket 1–2 dagar i veckan och hjälper till på olika sätt, vilket är väldigt högt upp på Harts delaktighetsstege. Evas och Tobias beskrivningar påminner om varandra. De beskriver att barnen har bestämda bord som dem ska sitta vid, ända skillnaden är att hos Eva har barnen bestämda platser vid borden

17

medan hos Tobias har de bara bestämda bord för barnen men att barnen har chans att yttra sig om vilken plats vid det valda bordet de vill sitta vid. Eva berättade bland annat att på deras avdelning får barnen träna på att lägga upp sin mat själv på tallriken och välja hur mycket.

Utifrån deras berättelser så arbetar de mot trappsteg fem (konsulterad och informerad) att barnen blir informerade men får en chans att yttra sig om situationen. Vidare syns även olikheter kring de barn som äter på sina avdelningar oftast får hjälpa till att duka borden, medan de barn som äter i restaurang är det färdigdukat till. Förskollärarna som intervjuades berättade att barnen har bestämda platser vid lunchen när de äter för det ska bli matro när barnen äter och ett samtal där alla barnen är inkluderade.

Förskollärarna berättade att kökspersonalen ibland skrev frågor på en tavla för att öka samtalen kring måltiderna, där kunde stå till exempel ”Samtala om vad vi har gjort idag och om maten, hur ser den ut? Och vad tror du den smakar?” Det var några exempel på samtal som pedagogerna uppger att barnen diskuterar kring måltiden. Min tolkning från intervjuerna är att förskollärarnas ambitioner är liknande. De arbetar mot samma mål, att göra barnen så delaktiga de kan vid de olika måltidssituationerna, men att de har kommit olika långt.

5.3 Skillnad på delaktighet mellan måltid och andra situationer på

förskolan

Kalle förklarade så här när jag frågade om han tyckte det var någon skillnad på barns delaktighet vid måltiden gentemot andra situationer på förskolan.

Jag tyckte inte det var stor skillnad på barns delaktighet kring maten än övriga situationer i förskolan, men att det kanske är lättare i andra situationer. Vi jobbar mycket med barns delaktighet och det är viktigt för oss alla som jobbar här.

Eva svarade såhär när hon fick frågan om det är skillnad på delaktighet mellan måltid och andra situationer i förskolan:

Ja, jag tycker de har mer delaktighet i andra situationer i förskolan än vid måltiden, för det är lättare.

18

Jag anser att deras delaktighet kring måltiderna är annorlunda då det känns som att det är svårt att röra om för mycket kring den situationen. Barnen kan exempelvis inte bestämma vilken tid på dygnet det ska serveras lunch även fast vissa barn säkert är vana att äta vid andra tider när de är hemma. Alla barn mår bra av rutiner och jag anser inte att barn behöver mer delaktighet kring måltiderna än vad de redan har. Där jag jobbar i alla fall. För mig är det viktigaste att måltiderna ska vara en mötesplats där man får komma ner i varv och fylla på med energi. De ska inte känna att måltiderna ska vara jobbiga för att de MÅSTE smaka på allt, utan det är en tid där vi vuxna, tillsammans med barnen, på ett nyfiket sätt ska berika våra smakupplevelser och ha tid för att samtala.

Kalle berättar att på deras förskola jobbar de hela tiden med barnens delaktighet i förskolan. Utifrån det Kalle berättar så är barns delaktighet viktigt för dem som jobbar den förskolan.

Utifrån det Eva berättade under intervjun är det svårt att göra barnen delaktiga vid just måltiden gentemot andra situationer på förskolan, vilket var svårt att förklara varför hon kände så. Medan Tobias kände liknade som Eva, men Tobias förklarar ur sin synvinkel att det inte ska röras om för mycket vid måltiden.

En tolkning utifrån Harts (1992) delaktighetsstege av vad Tobias berättar är bland annat trappsteg två (dekoration), att barnen blir som en dekoration i ett syfte. Att de måste äta för att barnen inte kan bestämma vilken tid de ska äta. Samtidigt blir det trappsteg fem (konsulterad och informerad), barnen får vara med och fatta beslut angående deras smakupplevelser och samtalet kring måltiden. Det alla tre förskollärarna uttryckte var att de tyckte det var lättare att göra barnen mer delaktig i andra situationer på förskolan gentemot måltiden. Under intervjuerna framkommer det att förskollärarna upplever att barnen har delaktighet vid måltiden utifrån deras mognad, som till exempel att barnen får lägga upp maten själva, hjälpa till att duka fram och duka av bordet. Hela förskolans verksamhet bygger på barnen och deras utveckling.

Vidare tolkar jag att förskollärarna tycks tycka att andra undervisningssituationer är enklare att hantera än just måltidspedagogik. Detta kan ha med att göra att det saknas kunskaper kring just måltidspedagogik, men även hur man ska kunna ta tillvara på barns delaktighet.

19

6. Diskussion

I detta kapitel kommer jag diskutera förskollärarnas syn på barns möjlighet till delaktighet vid måltiden i förskolan och metodval utifrån Harts (1992) delaktighetsstege samt tidigare forskning.

6.1 Barns delaktighet vid måltiden

Under studiens gång och all läsning så återkom jag till att de på förskolan tillbringar cirka 10–15 timmar i veckan vid måltidsbordet.

Lundkvist, Mansikka (2019) skriver i sin artikel om barns perspektiv och delaktighet och efter att jag hade läst artikeln tyckte jag att det fanns likheter med det jag har skrivit om barns perspektiv och delaktighet. För att kunna göra barn delaktiga så måste förskollärarna klargöra vad delaktighet innebär för dem själva, då alla tolkar begreppet olika och det finns inga rätt eller fel. Under intervjuerna så pratade förskollärarna mycket om hur de arbetar med att göra barnen mer delaktiga kring måltiderna, samtidigt pratade några om att barnen inte kan vara delaktighet i allt. Kanske behöver barnen inte ha delaktighet i alla situationer, men pedagogerna kan involvera dem och undervisa dem på ett roligt sätt och se barnens perspektiv på det hela. Genom att bjuda in barnen i olika matsituationer kanske kunskapen om maten ökar hos barnen och de vågar smaka och testa nya saker och smaker. Informanternas syn på delaktighet var liknande varandra.

När jag analyserar förskollärarnas syn på delaktighet syns olika perspektiv, några känns mer säkra på vad barns delaktighet är, medan andra mer tveksamma. Som Skolverket (2018) skriver så betyder delaktighet att vara en del i en aktivitet eller del i ett sammanhang. Det kan tyckas vara ett svårt begrepp delaktighet, då det kan tänkas vara som en del i gruppen, men att delaktighet även betyder att vara en del i en undervisning, i en lärarledd situation mm. Jag kan själv tycka att vi borde prata mer om delaktighet och dess innebörd. Vad innebär det att vara delaktig i förskolan och hur kan man bli delaktig just i måltiden?

Utifrån Harts (1992) delaktighetsstege tycks jag kunna urskilja att pedagogerna verkligen kan ha nytta av detta redskap. Hart menar på att det önskvärda av detta redskap handlar om att barnen

20

själv ska kunna välja vilket trappsteg de klarar av. Jag tycks se att förskollärarna inte alltid låter barnen välja trappsteg själv utan blir bedömda utifrån deras mognad och vad de klarar av, i stället för att låta den utvecklas. Men jag ser även situationer där förskollärarna låter barnen vara delaktiga i att välja trappsteg.

6.2 Förskollärarens roll

Persson Osowsaki, Göranzon och Fjellström (2008) skriver i sin artikel om lärarens interaktion med barnen i måltidssituationen. Där ser jag likheter med hur förskollärarna jag intervjuade ofta betonar vikten av samtalet kring måltiden, hur vi inkluderar barnen i samtalen. Det som jag tolkar under intervjuerna samt i artiklarna är att det inte är självklart att föra en dialog med barnen, ofta pratar barnen med varandra eller så pratar barnen med den vuxna när det kanske borde föras ett samtal som alla kan delta i.

Det som jag fann intressant var att personen som arbetar i köket är delaktig vid måltiden utan att vara närvarande. Ett sätt var att kökspersonalen hade 2–4 frågor, som hen skrev på en tavla, som förskollärarna skulle samtala om med barnen. Som till exempel ”Vilka färger har pastan? Varifrån kommer mjölken? Vilka grönsaker äter vi idag?” Dessa frågor bidrar till en inspiration hos både pedagoger samt barn, dels ger det förskollärarna ett intressant samtalsämne dels får barnen ta del av frågor som berör måltiden och på så sätt få möjlighet att erövra nya kunskaper. En svårighet som kan uppstå med detta arbetssätt är att de barn som inte är lika verbala inte kan delta i samtalen i samma utsträckning som de barn som är verbala.

Det gäller att hitta knep som gör att de barnen kan vara delaktiga i diskussionerna utifrån sina förutsättningar, men även att hitta strategier kring hur förskollärare agerar kring maten, som till exempel att på Kalles förskola benämner de inte maten som något äckligt, utan att det smakar inte så bra i munnen. Hur förskollärare agerar när de samtalar kring maten kan ha inverkan på hur barnen uppfattar maten och måltidssituationen. Anser en förskollärare att en maträtt inte är så god behöver den inte benämna maten som äcklig eller göra ansiktsuttryck då barnen kan uppmärksamma det och göra likadant. Då är det bättre att förskollärare lär barnen att vi inte tycker om allt genom att säga att det här smakar inte så bra i min mun, hur smakar det i din mun? På så sätt kan maten bli ett intressant samtalsämne och väcka nyfikenhet hos barnen på hur olika saker smakar.

21

Sepp, Abrahamsson och Fjellström (2015) skriver i sin artikel om förskollärarnas attityder gentemot mat och det ser jag likheter med informationen som har framkommit i min studie. Utifrån Sepp, Abrahamsson och Fjellströms (2015) artikel tolkar jag det som att förskollärarens roll är bland annat att skapa goda matvanor för barnen. Förskollärares roll är bland annat att vara förebilder till barnen samt att undervisa barnen kring god hälsa och kunskap om mat. Samtidigt som förskollärare ska undervisa barnen i god hälsa och samtala kring maten så ska barnen samtidigt vara delaktiga. Förskollärarna är förebilder för barnen vid bland annat matsituationerna och där får förskollärare skapa undervisningstillfällen som gör barnen delaktiga i måltiden.

6.3 Metoddiskussion

Alvehus (2013) beskriver intervjuer som ett bra verktyg att få svar från de som blir intervjuade och där den som intervjuar kan tyda deras berättelse om handlingar och hur de kommer till uttryck, därav tyckte jag att mitt val med att göra intervjuer var bra för att få ett bra perspektiv på hur förskollärare ser på barns delaktighet. Ibland kan det vara svårt för informanter att förklara saker, jämförelsevis med att göra observationer av vad informanterna faktiskt gör. Men jag anser att mitt val av att göra intervjuer fungerade bra då förskollärarna gav mig mycket givande och intressanta svar. Jag har reflekterat över huruvida jag hade fått andra svar på mina frågeställningar om jag även hade gjort filmobservationer. Det kan framkomma skillnader i vad informanterna säger och vad de gör i verkligheten. Det hade även kunnat vara intressant att intervjua barn kring hur de ser på delaktighet i förskolan och vid måltiden.

Utifrån min utgångspunkt i syftet valde jag kvalitativ metod vid genomförandet av mina intervjuer. Larsen (2009) beskriver kvalitativ metod genom att denna metod får fram tankar hos personen som blir intervjuad, vilket mitt syfte var med denna studie.

22

6.4 Vidare forskning

Det var svårt att hitta forskning som undersökte barns delaktighet vid måltiden. Jag menar att det är ett forskningsområde som det saknas kunskap kring. I min studie har jag utgått från förskollärarnas tolkning kring barns delaktighet vid måltiden och andra situationer på förskolan. Vidare forskning kan vara att fortsätta studera måltidspedagogiken utifrån barns inflytande samt delaktighet, eller bara måltidspedagogik i förskolan.

23

Referenser

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur AB

Dolk, Klara (2013). Bångstyriga barn: makt, normer och delaktighet i förskolan. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2013

Emilson, Anette (2008). Det önskvärda barnet: fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2008 Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/18224

Halldén, Gunilla (2018). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson bokförlag

Hart, Roger (1992) Lunds kommun (uppdaterad 10 mars 2020). 75. Barns delaktighet och inflytande. Tillgängligt på:

https://lund.se/naturskolan/naturskolebladet/barns-delaktighet-och-inflytande-fokus-skolgardsprojekt/ (hämtad 6/4-2020)

Iversen Decker, Jeppe & Sabinsky, Marianne (2011). En undersökning af mad- og måltidskulturen i daginstitutioner med forskellige madordninger. Danmarks Tekniske Universitet. Tillgänglig på internet: file:///C:/Users/Namn/Downloads/En-undersoegelse-af-mad-og-maaltidskulturen-i-dag institutioner-med-forskellige-madordninger.pdf

Larsen, Ann Kristin (2018). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Författaren och Gleerups utbildning AB

Livsmedelverket (2016). Måltider i förskolan. Uppsala: Lenanders grafiska. Tillgängligt på internet: https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer/bra-maltid er-i-forskolan.pdf?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=bra+m%c3%a5ltider+ i+f%c3%b6rskolan&_t_tags=language%3asv%2csiteid%3a67f9c486-281d-4765-ba72-ba391473

24

9e3b&_t_ip=78.72.22.217&_t_hit.id=Livs_Common_Model_MediaTypes_DocumentFile/_290f 19ad-9631-4814-a921-066fce1880b0&_t_hit.pos=1

Mansikka, Jan-Erik & Lundkvist, Marina (2019). Barns perspektiv och delaktighet som ideologisk orientering för småbarnspedagogiken i Finland. Finland: Helsingfors Universitet. Tillgängligt på internet: https://pedagogikkogkritikk.no/index.php/ntpk/article/view/1367

Osowski Persson, Christine, Göranzon, Helena & Fjellström, Christina (2008). Teachers interaction whit children in the school meal situation: The example of pedagogic meals in Sweden. Uppsala: Uppsala Universitet. Tillgängligt på internet: https://www.jneb.org/article/S1499-4046(13)00103-6/fulltext

Läroplan för förskolan Lpfö 18 (2018). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet: https:// www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001.pdf

Sepp, Hanna (2017). Måltidspedagogik i förskolan: ett lustfyllt lärande. Stockholm: Gothia fortbildning AB

Skolinspektionen (2018). Att skapa förutsättningar för delaktighet i undervisningen. Tematisk kvalitetsgranskning 2018. Tillgänglig på internet: https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och- rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/att-skapa-forutsattningar-for-delaktighet-i-undervisningen/

Svenning, Bente (2009). Vad berättas om mig? Barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur

Sepp, Hanna, Abrahamsson, Lillemor & Fjellström, Christina (2005). Pre-school staff´s attitudes toward foods in relation to the pedagogic meal. International journal of consumer studies, mar2006 vol. 30 (sida 224-232) Tillgänglig på internet https://onlinelibrary-wiley-com.proxy.mau.se/doi/full/10.1111/j.1470-6431.2005.00481.x

Vetenskapsrådet (2012). Etik i forskningen. Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgängligt på internet: https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html

25 Bilaga 1

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN-UNGA-SAMHÄLLE

Datum: 2019-11-08

Samtycke till medverkan i studentprojekt

Mitt namn är Emelie Andersson och jag studerar sjätte terminen på förskollärarutbildningen vid Malmö Universitet. Jag ska skriva mitt examensarbete den här terminen. Arbetet handlar om barns delaktighet och inflytande vid måltiden i förskolan. För att kunna genomför studien vill jag intervjua förskollärare. Vid intervjun kommer jag att ställa några frågor om barns delaktighet och inflytande vid måltiden i förskolan. Jag kommer inte använda några namn i intervjun, utan bara er titel förskollärare. Under

intervjun kommer jag använda ljudinspelning. Kommer att använda jobbets Ipad som ljudupptagning som aldrig kommer lämna förskolan, det kommer att transkriberas. Privata mobiltelefon kommer inte att användas. Tanken är bara få en förståelse hur du tolkar barns delaktighet/inflyttande i måltiden. Det är bara jag som kommer ha tillgång till intervjun och när det är transkriberat kommer materialet att förstöras. Insamlat material och personuppgifter lagras på Malmö Universitets server under arbetet med

examensarbetet, samt att samtyckesblanketterna förvaras oåtkomligt på Malmö Universitet. Varje deltagare har rätt at avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser. Under mitt arbete kommer jag utgå från vetenskapsrådets forskningsetiska principer.

(https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html)

På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).

26 ……… Studentens underskrift och namnförtydligande

27 Bilaga 2

Intervjuguide

● Kan du berätta om hur en typisk måltidssituation ser ut här på förskolan? ● Hur förbereds måltiden?

● Hur ser det ut under själva måltiden?

● Hur ser du på barns delaktighet vid måltiderna?

● Hur blir barnen delaktiga i måltiden? / Hur får barnen inflytande i måltiden? ● På vilket sätt kan barnen påverka sin måltidssituation?

● Vad innebär delaktighet och inflytande för dig?

● Anser du att det är skillnad mellan delaktighet/inflytande när det gäller måltider respektive andra situationer på förskolan?