Ungdomars attityder till kondomer och deras kunskaper om smittspridning

Malmö högskola

Lärarutbildningen Natur Miljö Samhälle

Examensarbete

10 poäng

Ungdomars attityder till kondomer och deras

kunskaper om smittspridning

Attitudes concerning condoms and knowledge of STD transmission

amongst youth

Olof Wahlberg och Jesper Åkesson

Grundskollärarutbildningen 4 – 9 MaNO Handledare: Mats Lundström Vårterminen 2008 Examinator: Johan Nelson

Sammanfattning

Efter alla larmrapporter kring att klamydia ökar bland ungdomar ville vi ta reda på hur

ungdomarnas attityd gentemot kondomanvändning ser ut och om de är medvetna om hur olika STD smittar. Vi ville också ta reda på vem och/eller vad som har stort inflytande på

ungdomarnas kondomanvändning. En enkätundersökning genomfördes våren 2008 på en skola i södra Sverige. De elever som deltog i undersökningen gick tredje året på teoretiska program på gymnasiet. Det visade sig att elever har positiva attityder gentemot att använda kondom och att de överlag har goda kunskaper om hur STD smittar. Det råder en viss osäkerhet kring oralsex som smittspridare av HIV. Lärare, media, sjukvård, kompisar spelar alla en stor roll vad det gäller information till ungdomarna men när det kommer till inflytande så minskar lärares roll.

Innehållsförteckning

3.2 VARFÖR HAR VI ATTITYDER?...9

3.3 KOGNITIV DISSONANS...10 3.4 STYRDOKUMENT...10 3.5 HUR PÅVERKAR VI?...11 3.6 SMITTVÄGAR...12 4. METOD...14 4.1 URVAL...14 4.2 DATAINSAMLINGSMETOD...14 4.3 PROCEDUR...15 4.4 DATABEARBETNINGSMETOD...16 5. RESULTAT ...19 6. DISKUSSION...29 6.1 SAMLAGSDEBUT...29

6.2 ATTITYDER OCH KONDOMANVÄNDNING...29

6.3 INFORMATION OCH INFLYTANDE...32

6.4 KUNSKAPER OM SMITTSPRIDNING...33

6.5 TILLFÖRLITLIGHET...34

6.6 FRÅGOR FÖR VIDARE FORSKNING...35

7. REFERENSER...36

7.1 TRYCKTA REFERENSER...36

7.2 WEBREFERENSER...37

1. INLEDNING

Under de senaste åren har det kommit många larmrapporter kring ungdomar och deras vanor att skydda sig vid sexuella kontakter. Margareta Forsberg (2000) visar att under 1980-talet var antalet klamydiafall i Sverige högt, och 1988-inkluderades denna infektion i

smittskyddslagen. Under de kommande åren fram till 1994 sjönk antalet klamydiafall men den trenden stannade av och sedan dess har antalet fall av klamydia stadigt ökat år för år. Det har saknats en nationell handlingsplan för STD/HIV-prevention (STD: sexually transmitted diseases, sexuellt överförbara sjukdomar) med mål som går att följa upp (FHI 2001:14) Det ökande antalet klamydiafall kan vara ett tecken på att kondomanvändningen ej är tillräcklig bland ungdomar. Deras attityd gentemot kondomer kan ha en koppling till användandet. En positiv attityd gentemot kondomanvändning bör leda till att kondomer används i större utsträckning. Herlitz (2007) påpekar att det har lagts ner mycket arbete för att öka kondomanvändandet i Sverige, men visar att arbetet har haft liten effekt.

Forsberg (2000) menar att preventivmedel är en känslig fråga för ungdomar, framförallt kan det vara svårt att ta upp detta i början av en relation. Ungdomar behöver alltså en stark övertygelse om att preventivmedel och kondomanvändning är viktigt för att inte utsätta sig själv för onödiga risker. Denna övertygelse kan skapas av källor som är vitt spridda. En anledning till att antalet fall av STD ökat kan vara att kunskapen kring hur olika STD smittar inte är tillräcklig.

2. SYFTE

Som vi nämnt tidigare har det kommit rapporter kring att STD, som t.ex. klamydia,

HIV/AIDS och gonorré, ökar i alarmerande takt. Detta tyder på att personer är dåliga på att skydda sig själv, och andra, vid sexuella kontakter. Syftet med denna uppsats är att försöka ta reda på vad elever som går på teoretiska program på gymnasiet anser om att använda kondom, dvs hur deras attityd gentemot kondomanvändning ser ut och hur denna attityd stämmer överens med deras faktiska handling. Vi vill även undersöka vilka kunskaper de har kring hur STD, framförallt hur HIV/AIDS och klamydia, smittar. Något som även är av intresse är vem ungdomarna anser har inflytande över deras kondomanvändning för att få reda på om lärare kan förändra deras beteende.

Därför är våra frågeställningar:

• I vilken grad stämmer elevernas attityd till kondomanvändande överens med deras praktiska handling?

• Varifrån får ungdomar information om kondomer och vilka av dessa anser ungdomarna själva har störst inflytande över deras kondomanvändning? • Vilka kunskaper har ungdomar om hur HIV och klamydia sprids?

3. BAKGRUND

3.1 Hur uppkommer attityder?

Bohner & Wänke (2002) definierar, i boken Attitude and attitude change, en attityd som en evaluativ summering av ett tankeobjekt. Ajzen (2005) menar att de formella definitionerna varierar men att de flesta forskare är överens om att attityder finns för att kunna bedöma om saker är bra/dåliga eller goda/onda. En attityd kan vara vad som helst som en person

diskriminerar eller har tankar kring. Bohner & Wänke (2002) menar att det kan vara både konkreta och abstrakta ting.

De skriver också att attityder omges av kognition, affektion eller beteendemönster. Med detta menas att människor vet något (kunskap/kognition) och reagerar på detta med känslor

(affektion) och kan därigenom förändra sitt beteendemönster. Eller enklare uttryckt människor handlar utifrån sina attityder. Vidare menar de också att dessa tre faktorer inte alltid går att skilja åt som separata faktorer men ibland kan attityder bestå av enbart affektiva eller kognitiva faktorer (Bohner & Wänke, 2002). Ett exempel på detta skulle kunna vara att människor har uppfattningen (attityden) att blonda människor skulle vara mer korkade än andra eller att tjocka människor skulle vara mer lata än andra, sådana attityder grundar sig mer på fördomar (affektion) än faktisk kunskap (kognition). Medan andra attityder grundar sig på faktisk kunskap (kognition) som t.ex. att man har en negativ inställning/attityd till cigaretter på grund av att man är medveten om att det är farligt för hälsan.

Forsberg (2000) menar att attityder och normsystem som rör sexualitet är förankrade i individens personliga sfär. Detta innebär enligt henne att dessa attityder är svåra att förändra. Vidare menar hon också att det därför krävs lång tid och att upplysningsarbetet kommer personerna nära. Detta visar att det inte räcker med en förändring av skolans sex- och samlevnadsundervisning för att få en förändring av ungdomars attityd och beteende utan de krävs även ett stort arbete från andra institutioner och en förändring av attityder inom hela samhället.

3.2 Varför har vi attityder?

Bohner & Wänke menar att attityder kan ha två syften.”Serving knowledge organisations and guiding approach and avoidance. Serving higher psychological needs” (Bohner & Wänke, 2001, s.7). Man kan enkelt säga att det första skälet har att göra med att man sorterar världen i gott och ont, även Ajzen (2005) menar detta. Vi vill helt enkelt undvika det som är dåligt och omfamna det som är bra. Medan det andra skälet har som syfte att t.ex. upprätthålla vårt självförtroende eller självbild. Genom att ge uttryck för en viss typ av attityder får man vänner som delar dessa (Ajzen, 2005).

Edgardh (1992) kommer i sin undersökning fram till att ungdomar har högt förtroende för kondommetoden. Hon visar också att många ungdomar använt kondom som preventivmetod vid sitt senaste samlag, vilket hon menar kan tolkas som att kondom är ungdomars föredragna preventivmetod. Det vill säga att de har positiv attityd gentemot kondomer. Hon kommer dock fram till att de har begränsad erfarenhet vad det gäller antalet samlag med kondom och

hon visar även att metoden har visat sig osäker för ungdomarna. 30 % har varit med om någon form av kondomhaveri. Hon visar också att de ungdomar som har haft någon STD har sämre attityd till kondomer än de som inte drabbats. ”Uppenbarligen ogillar och vantrivs just de ungdomar med kondom som verkligen skulle behöva den som smittskydd.” (Edgardh, 1992 s.74).

Herlitz (2007) visar att i 2007 års undersökning var det en tredjedel av deltagarna som svarat att kondom är ett säkert skydd mot smitta. Dock menar hälften av deltagarna att kondom endast delvis är ett säkert skydd. De yngre deltagarna har högre förtroende, dvs mer positiv attityd, för kondommetoden som preventivmedel.

3.3 Kognitiv dissonans

Kognitiv dissonans kan enklast beskrivas som en teori som går ut på att människor försöker rationalisera sina dåliga val och därför uppstår det dissonans mellan kognitionen, attityderna och handlandet. Ett exempel på detta kan vara att personer som röker oftast är medvetna om riskerna med rökandet, då uppstår dissonans mellan handlandet och kognitionen. (Festinger, 1976). Festinger (1976) menar också att människor försöker att minska denna dissonans genom att ursäkta sina handlingar, som t.ex. rökaren som anser att faran är överdriven etc.

Vi har tidigare beskrivit att attityder kan uppstå för att skydda oss mot det som är dåligt för oss (Bohner & Wänke, 2002), men den kognitiva dissonansteorin motsäger detta. Våra handlingar motsvarar inte alltid våra attityder, och när vi handlar mot vad vi vet eller tycker borde vara det bästa för oss försöker vi helt enkelt minska den kognitiva dissonansen genom att hitta förklaringar till varför vi handlar som vi gör. Naido & Wills (2000) påpekar att något som leder till en kortsiktig belöning är en större motivation än den möjliga skadan det kan orsaka på längre sikt.

3.4 Styrdokument

I Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, LPO94 står det att rektor bär ansvar för att se till ämnesövergripande kunskapsområden integreras i

undervisningen. Ett exempel som LPO94 nämner är sex- och samlevnadsundervisning (Skolverket, 2006). Även i gymnasiets läroplan Läroplan för de frivilliga skolformerna, LPF94 står det om rektors har ett särskilt ansvar för att eleverna får kunskap kring sex och samlevnad (Skolverket, 2006). I kursplanerna för grundskolan finner vi bland annat sex- och samlevnadsundervisning inom de samhälls orienterande ämnena och biologi. Inom

samhällskunskapen ska eleverna diskutera och reflektera utifrån begrepp som sexualitet, kärlek och jämställdhet (Skolverket, 2008). Inom ramen för biologiundervisning finner vi att eleverna ska ha kunskap om sexuallivets biologi, preventivmetoder och sexuellt överförbar smitta samt kunna föra diskussioner om sexualitet och samlevnad (Skolverket, 2008). Enligt Kindeberg (1997) innehöll LGR80 och andra skrifter från skolöverstyrelsen, som t.ex. Ge eleven en chans, SÖ 89:33, tydliga riktlinjer för hur undervisningen kring HIV/Aids skulle bedrivas. LGR80 och de övriga styrdokumenten visade på vikten av en

samlevnadsundervisning som riktade in sig på att förändra ungdomars beteende, och inte bedriva kortare kampanjartad undervisning. Vidare så lades vikt vid faktakunskaper som t.ex. smittspridning och smittorisker m.m.

3.5 Hur påverkar vi?

I sin studie försöker Kindeberg (1997) undersöka om man genom förändrad

undervisningsmetodik kan påverka elevers faktakunskaper, attityder och deras handlingskraft vad gäller AIDS och sex. Hon föreslår att genom att gå från en mer ytinriktad metodik till en mer djupinriktad metodik kan man uppnå positiva effekter inom dessa tre områden (fakta, attityd, handlingskraft). Skillnaden mellan djupinriktad respektive ytinriktad metodik skiljer sig såtillvida att vid ytinriktad metodik försöker läraren förmedla begrepp och vid

djupinriktad metodik ska läraren inte förmedla begrepp utan istället att försöka få eleverna att förstå begreppen genom att de själva får tolka ett innehåll. Hon kommer i undersökningen fram till att genom att förändra undervisningsmetoderna, från mer ytinriktade, till mer djupinriktade och återkommande inslag kan man påverka elevers faktakunskap och deras attityder men osäkrare vad gäller handlingskraften (ibid.).

Naido & Wills (2000) visar att flera forskare (Rosenstock, 1966, Becker, 1974) anser att för att en person ska förändra sitt beteende krävs att personen tjänar något på att förändra sitt beteende, känner att det nuvarande beteendet utgör ett hot, att förändringen har få negativa konsekvenser och att personen känner sig kompetent nog att genomföra förändringen.

Personers beteende vägleds av konsekvenser. Om dessa konsekvenser leder till att en

förändring är något positivt så är sannolikheten större att personen ändrar sitt beteende. Denna modell för beteendeförändring har blivit kritiserad för att den inte tar hänsyn till att beteendet styrs av mer komplexa faktorer (ibid.). Enligt Naido & Wills (2000) menar Ajzen & Fishbein (1980) att beteende är beroende av två variabler, nämligen attityder och subjektiva normer, dvs vad som är normen inom den grupp man tillhör.

Kindeberg (1997) menar att det krävs en konsekvensinriktad undervisning där man utmanar individens tänkande för att kunna påverka handlingsberedskapen. Det är även viktigt för läraren att tydliggöra meningen med arbetsområdet och varför det är viktigt. Engagemanget från lärarens sida är också av betydelse.

3.6 Smittvägar

År 2000 registrerades 19 284 fall av klamydia och 2007 hade denna siffra stigit till 47 127 fall. Av dessa var ca 55 % i åldern 20-29. En orsak till ökningen kan vara att man bytt till ett test som upptäcker fler varianter av klamydiabakterien, en annan orsak kan vara att fler personer har testat sig. Trots detta kan man se en ökning av antalet fall även i de län som använt sig av ett test som tog den nya varianten av klamydia redan 2006

(Smittskyddsinstitutet, 2008)

Under 2000 anmäldes 242 personer med HIV-infektion och år 2006 var samma siffra 387 (Smittskyddsinstitutet, 2008). Edgardh (1992) påpekar att oron för att drabbas av HIV är lika stor hos både pojkar och flickor, cirka 10 % av ungdomarna i hennes undersökning oroar sig ofta för HIV. Hon menar även att oron för mer vanligt förekommande STD är högre, men inte lika stark, som den för HIV. Mångas rädsla för HIV/AIDS har minskat på grund av de

medicinska framstegen (Herlitz, 2004). Projektet Allmänheten och hiv/aids visade att

kunskapen kring HIV:s smittvägar är goda. 2003 kände 89-98 % av de tillfrågade till hur HIV smittar (Herlitz, 2004). Det är endast 3 % som anser att risken för att smittas av HIV är stor och denna siffra har legat på samma nivå under en längre tid. Andelen som anser att risken för att smittas av klamydia är betydligt högre och ökade mellan 1997 och 2007 (Herlitz, 2007).

HIV-frågan diskuteras allt mindre i dag än i mitten på 80-talet. Detta p.g.a. att rädslan för HIV/aids har minskat och det då inte längre är lika angeläget att diskutera. I sin tur kan detta leda till att folk inte är lika intresserade av att skydda sig (Herlitz, 2004). Ökningen av antalet klamydiafall kan vara ett tecken på att kondomanvändandet inte ökar. Om så är fallet finns en risk att andra könssjukdomar, som t.ex. HIV, också sprids i större utsträckning. Herlitz (2007) påpekar att det har lagts ner mycket arbete för att öka kondomanvändandet i Sverige, men visar att arbetet har haft liten effekt. Man kan också se att det är främst personer i åldrarna 15 – 29 som smittas av klamydia (Smittskyddsinstitutet, 2008).

HIV/AIDS orsakas av ett retrovirus, vilket innebär att det lagras i den smittades arvsmassa (Smittskyddsinstitutet, 2006). Enligt Herlitz (2007) har de allra flesta en god uppfattning om hur HIV smittar. De sätt som HIV kan smitta är genom, blod, sperma och slidsekret

(Smittskyddsläkarföreningen, 2005). Herlitz (2007) visar även att de allra flesta visste att HIV kan smitta genom sperma och slidsekret, men att det finns en viss osäkerhet kring dessa smittvägar. Agardh (2007) pekar också på att det råder en osäkerhet bland ungdomar vad gäller smittoriskerna vid oralsex. Många vet helt enkelt inte om eller hur de ska skydda sig vid oralsex. Klamydia orsakas av en bakterie som kan finnas i urinröret, slidan, ändtarm och svalg. Detta innebär att klamydia smittar genom samlag och andra oskyddade sexuella kontakter (Smittskyddsinstitutet, 2005).

4. METOD

4.1 Urval

Vi ville undersöka hur ungdomar förhåller sig till kondomer och deras kunskaper om hur HIV/AIDS smittar. För att ungdomarna skulle ha någon kännedom och åsikt i frågan så krävdes det att de var mogna nog för att svara på frågor gällande deras privatliv. Detta ledde till att vi valde att genomföra vår undersökning med elever i årskurs tre på gymnasiet, dvs ungdomar som är 18-19 år gamla. Enligt undersökningen Sex i Sverige, sammanfattad av RFSU, så är medelåldern för samlagsdebut 16,4-16,9 år (RFSU) vilket innebar att de flesta ungdomarna i undersökningen borde ha debuterat sexuellt.

Vi skickade förfrågan till ett flertal skolor i större städer i södra Sverige via deras allmänna e-post. Vid detta tillfälle fick vi inga svar och gick därför vidare och skickade förfrågan direkt till rektorer för de olika programmen på skolorna. De flesta avböjde att delta i undersökningen eller svarade inte alls, men en skola visade sig vara intresserad av att delta i

enkätundersökningen. På denna skola förekommer endast naturvetenskapliga och

samhällsvetenskapliga program och sju klasser/185 elever i årskurs tre erbjöds möjlighet att delta. Av dessa var det en klass som ej hade tid att deltaga och ett antal elever som vid enkättillfället ej var närvarande. Totalt samlades 121 enkäter in från tre klasser från de naturvetenskapliga programmen och tre klasser från samhällsprogrammen. För att säkerställa undersökningens reliabilitet och validitet ville vi genomföra en pilotgruppsunderökning där eleverna kunde ge feedback på enkäten, dvs så att eventuella brister kunde upptäckas. Det visade sig att skolan inte kunde erbjuda oss denna möjlighet på grund av tidsbrist från deras sida.

4.2 Datainsamlingsmetod

Vi har valt att genomföra en kvantitativ enkätundersökning. Enligt Johansson & Svedner (2001) är detta inte den bästa metoden för att undersöka förhållningssätt dvs attityder. De menar att det är lätt att göra frågor som är svårtydda för den som ska svara på dem. Trost (2007) menar att när man vill undersöka hur stor del av en population som gjort/tycker det ena

eller andra så är undersökningen kvantitativ. Vi ville undersöka hur många som hade god attityd till kondomer i förhållande till hur många som använt det vid sin samlagsdebut och därför valde vi att genomföra en kvantitativ undersökning. Eftersom inte enbart elevernas attityd var av intresse, utan även deras kunskap gällande smittspridning ansåg vi att denna metod var den bästa för att få svar på våra frågeställningar.

När frågorna till enkäten formulerades följde vi råden som finns i Examensarbetet i

lärarutbildningen. Dessa råd handlar om att försöka hålla nere enkätens längd och att man i första hand ska formulera frågor med fasta svarsalternativ (Johansson & Svedner, 2001). Med bakgrund av detta valdes frågor som vi ansåg gav litet utrymme för tolkningar. Antalet öppna frågor minimerades utifrån ovanstående råd men även för att få en enkät som var så enkel som möjligt att analysera. Eleverna som deltog i undersökningen informerades om att enkäten skulle behandlas anonymt, detta gjorde vi för att skydda individens integritet och för att få så sanningsenliga svar som möjligt. Enkäten finns i sin helhet som bilaga 1.

Eftersom kvinnor har fler valmöjligheter vad gäller preventivmedel, och i större utsträckning besöker ungdomsmottagningar än män, ville vi se om det fanns skillnader mellan kvinnors och mäns attityder gentemot kondomer och vad som har störst inflytande över

kondomanvändningen. Anledningen till frågan om man haft sin samlagsdebut är till för att förklara eventuellt bortfall från fråga 2. Fråga 2 till 7 finns med för att hjälpa till att besvara vår första frågeställning Fråga 8 och 9 finns med för att hjälpa oss att besvara vår andra frågeställning. Fråga 10-12 är för att besvara den sista frågeställningen. Fråga 4 och fråga 7 på enkäten är lika varandra, ”I vilka situationer kan det hända att du inte använder kondom?” och ”När anser du att det är ok att låta bli att använda kondom?”, men det finns ändå en skillnad mellan dem, nämligen att vi i fråga 4 vill ha reda på hur de tror att de agerar i olika situationer och i fråga 7 mer om hur de vill agera i olika situationer.

4.3 Procedur

Enkäterna distribuerades till en av rektorerna på skolan i fråga under vecka 9. Rektorn tog på sig ansvaret att fördela enkäterna till de berörda klassföreståndarna. För att alla elever skulle få samma information skickades det med ett följebrev, se bilaga 2, som skulle läsas upp av klassföreståndarna innan genomförandet av enkäten. I följebrevet informerades eleverna om

undersökningens syfte och att all data behandlas anonymt. Klasserna genomförde enkäterna under vecka 9-11. Enkäterna hämtades av oss under vecka 11.

4.4 Databearbetningsmetod

På fråga 4 och fråga 7, vilka var öppna frågor, valde vi att först anteckna alla svar och sedan utifrån dessa svar skapa ett antal kategorier. På fråga 4, ”I vilka situationer kan det hända att du avstår från kondom?”, delades svaren in i följande kategorier:

• Kategori 1: Elever som ej svarat, En del elever valde att inte besvara denna fråga och därför samlades de i en kategori.

• Kategori 2: Oaktsamhet, det vill säga de elever som ej använder kondomer av tillfällighet t.ex. vid berusning och vid avsaknad av kondom.

• Kategori 3: Fast förhållande, en del elever angav att fast förhållande var det skäl som kunde få dem att avstå från kondom.

• Kategori 4: Fast förhållande, annat preventivmedel och/testade för könssjukdomar. • Kategori 5: Inga skäl, eleverna i denna kategori ansåg att det inte finns några skäl för

att inte använda kondom.

• Kategori 6: Övrigt, svar som inte passade in i någon av de ovanstående kategorierna

Vi märkte också att en del elever angav flera olika situationer då det kunde hända att de avstod från att använda kondom. Därför är antalet svar skiljt från antalet elever som svarat på frågan men de elever som inte svarat på fråga är angivet. Man kan då utläsa hur många som svarat på denna fråga

På fråga 7, ”När anser du att det är OK att låta bli att använda kondom?”, kunde vi utifrån svaren dela in dem i följande kategorier:

• Kategori 1: Elever som ej svarat. En del elever valde att inte besvara denna fråga. • Kategori 2: Önskad graviditet. Dessa elever svarade att det är ok att låta bli kondom då

man önskar att bli gravid.

• Kategori 3: Fast förhållande. En del elever svarade att fast förhållande var ett av de tillfällen då det var ok att låta bli att använda kondom.

• Kategori 4: Fast förhållande, annat preventivmedel och/eller testade för könssjukdomar.

• Kategori 5: Vid användning av andra preventivmedel. Det vill säga de elever som angav att man kan låta bli kondom då man använder andra former av preventivmedel • Kategori 6: Preventivmedel och testad. Dvs de elever som ansåg att det är ok att låta

bli kondom då båda är testade för könssjukdomar och annat preventivmedel används. • Kategori 7: Inga situationer. De som svarat inom denna kategori menar att det finns

inga situationer då det är ok att låta bli att använda kondom.

• Kategori 8: Övrigt. I denna kategori sorterades de som inte angav något skäl som passade in i någon av de övriga kategorier.

Även i denna fråga svarade en del elever med flera olika alternativ då de tyckte att det var OK att låta bli att använda kondom. Därför är det, precis som på fråga 4, så att antalet svar kan vara högre än antalet som blivit tillfrågade.

På fråga 13, som handlade om vilket/vilka preventivmedel som skyddar mot könssjukdomar kunde svaren delas in i tre olika kategorier.

• Kategori 1: Inget svar. Det vill säga de elever som avstått från att svara på frågan. • Kategori 2: Enbart kondom. Elever som angivit att kondom är det enda

preventivmedel som skyddar mot STD.

• Kategori 3: Kondom och annat preventivmedel. Eftersom en del svarade att det fanns fler preventivmedel än kondom som skyddar mot STD.

Frågorna 8 och 9 handlar om att värdera hur mycket information man fått angående kondom från olika källor respektive hur stort inflytande dessa har haft över kondomanvändandet för de undersökta eleverna. Vid sammanställningen av dessa frågor valde vi att ge varje

svarsalternativ från 0 – 3 poäng. Noll poäng motsvarar ingen information eller inget inflytande och tre poäng motsvarar mycket information eller mycket stort inflytande. För varje svarskategori, kompisar, föräldrar, partner, media, lärare, sjukvård och syskon, summerades sedan poängen för att visa en inbördes rangordning av information eller

inflytande. På fråga 9 valde vi också att ha med kategorin annan. De siffror som presenteras i resultatdelen är alltså hur många poäng varje kategori har samlat på sig vid sammanställandet.

Efter insamlingen av enkäterna visade det sig att fråga 11, där vi bad eleverna rangordna hur smittsamma de olika alternativen på fråga 10 var, var lätt för eleverna att missförstå. Därför kunde vi inte sammanställa något resultat från denna fråga.

5. RESULTAT

I detta avsnitt kommer vi att redogöra för insamlad data. Vi har också valt att presentera en del resultat från andra undersökningar. Detta för att erbjuda möjligheten att sätta våra resultat i ett sammanhang. För att göra det lättöverskådligt vill vi gärna repetera våra frågeställningar:

• I vilken grad stämmer elevernas attityd till kondomanvändande överens med deras praktiska handling?

• Varifrån får ungdomar information om kondomer och vilka av dessa anser ungdomarna själva har störst inflytande över deras kondomanvändning? • Vilka kunskaper har de om har de om hur HIV och klamydia smittar?

Tabell 1: Hur många som haft samlag respektive ej haft samlag.Siffrorna inom parentes är procentandelar

ANDEL SOM GENOMFÖRT SAMLAG

KVINNOR MÄN

JA (HAR HAFT SAMLAG) 38 (54 %) 33 (65 %)

NEJ _{29 (42 %) 15 (29 %)}

EJ SVARAT 3 (4 %) 3 (6 %)

n = 121

Forsbergs (2006) sammanställer i skriften ”Ungdomar och sexualitet” flera olika

undersökningar gjorda på ungdomar gällande deras sexualvanor. Andelen som debuterat sexuellt och går i årskurs tre på gymnasiet ligger enligt denna sammanställning mellan 68 till 74 % för flickor och 64 till 74 % för pojkar. I tabell 1 ser vi att andelen flickor som debuterat sexuellt i vår undersökning ligger på 54 % vilket är något lägre i jämförelse med Forsberg och pojkarna ligger på 65 % vilket är inom intervallet.

Tabell 2: Hur många av de som deltagit i enkäten som använt kondom vid första samlaget. Alla kvinnor som haft samlag valde att svara på denna fråga. En av männen valde att inte svara. Siffrorna inom parentes är den procentuella andelen.

KONDOMANVÄNDNING VID SAMLAGSDEBUT

KVINNOR MÄN

JA (KONDOM

ANVÄNDES) 24 (63 %) 24 (75 %)

NEJ _{14 (37 %) 8 (25 %)}

n= 70

Tabell 2 visar att en majoritet av både kvinnor (63 %) och män (75 %) använde kondom vid sin samlagsdebut, men andelen som valde att inte använda kondom är ej obetydlig. Herlitz (2007) visar i sin undersökning, HIV och aids i Sverige, att år 2007 använde 67 % av männen, i åldern 16-17 år, kondom någon gång den senaste månaden och 42 % av kvinnorna i samma ålderskategori. Enligt RFSU ligger åldern för samlagsdebut inom samma åldersintervall. Tabell 3: Hur viktigt anser eleverna i undersökningen att det är att man använder kondom. Alla kvinnor som deltog i undersökningen svarade på denna fråga och två av männen valde att inte svara. Siffrorna inom parentes är procentandelar.

VIKT AV ATT ANVÄNDA KONDOMER EJ VIKTIGT GANSKA VIKTIGT VIKTIGT MYCKET VIKTIGT KVINNOR 0 (0 %) 7 (10 %) 19 (27 %) 44 (63 %) MÄN 0 (0 %) 5 (10 %) 19 (39 %) 25 (51 %) n= 119

Tabell 3 visar att en majoritet (90 %) av både kvinnor och män anser att det är viktigt eller mycket viktigt att använda kondom vid samlag. Det är även värt att notera att ingen angivit ej viktigt som ett svarsalternativ.

Tabell 4: Visar hur deltagarna besvarat frågan ”I vilka situationer kan det hända att du inte använder kondom?” antalet svar är högre än antalet deltagare på grund av att en del elever angav flera svarsalternativ. n är antalet svar, ej antalet som svarat

EVENTUELLA SITUATIONER

KVINNOR MÄN

ELEVER SOM EJ SVARAT 17 20

OAKTSAMHET 15 16

FAST FÖRHÅLLANDE 10 4

FAST FÖRHÅLLANDE ANNAT PREVENTIVMEDEL

OCH/ELLER TESTADE FÖR KÖNSSJUKDOMAR 20 6

INGA SKÄL 8 2

ÖVRIGT 3 5

n= 126

I tabell 4 ser vi att den vanligaste situationen då det kan hända att man inte använder kondom var bland männen som besvarat frågan någon form av oaktsamhet, som t.ex. berusning. För kvinnor var ett fast förhållande där annat preventivmedel används och/eller att båda var testade för STD den vanligaste situationen då det kunde hända att de ej använder sig av kondom.

Tabell 5: Resultaten av svaren på frågan om de tillfrågade skulle avstå från samlag om kondom ej fanns tillgänglig. Två av de kvinnliga deltagarna och en av männen har valt att inte besvara denna fråga. Siffrorna inom parentes är procentandelar.

ANTAL PERSONER SOM SKULLE AVSTÅ FRÅN SAMLAG

JA NEJ KANSKE

KVINNOR 24 (35 %) 9 (13 %) 35 (52 %)

MÄN 12 (25 %) 7 (14 %) 30 (61 %)

n= 118

För både kvinnor och män råder det enligt tabell 5 en osäkerhet ifall de skulle avstå från samlag. En större andel av kvinnorna, än männen, svarar att de skulle avstå. Andelen som svarar att de inte skulle avstå från samlag är lika hög för män och kvinnor.

Tabell 6: Redovisning av hur deltagarna svarat på frågan ”Vem har ansvar för att se till att kondom används?”. Alla de tillfrågade kvinnorna svarade på denna fråga och två av männen avstod. Siffrorna inom parentes är procentandelar.

De elever vi frågat anser att båda har lika stort ansvar vad gäller att se till att kondom används. ANSVARSFÖRDELNING DU SJÄLV PARTNER BÅDA KVINNOR 6 (9 %) 1 (1 %) 63 (90 %) MÄN 5 (10 %) 1 (2 %) 42 (88 %) n= 119

Tabell 7: Redovisar svaren på fråga 7 som var en öppen fråga. Frågan behandlade i vilka situationer eleverna ansåg att det var ok att låta bli använda kondom. n motsvarar antalet svar.

SITUATIONER DÅ DET ÄR OK ATT INTE ANVÄNDA KONDOM

KVINNOR MÄN

ELEVER SOM EJ SVARAT 5 11

ÖNSKAD GRAVIDITET 8 9

FAST FÖRHÅLLANDE 8 10

FAST FÖRHÅLLANDE ANVÄNDANDE AV ANNAT PREVENTIVMEDEL

OCH/ELLER TESTAD FÖR KÖNSSJUKDOMAR 28 7

ANVÄNDNING AV ANDRA PREVENTIVMEDEL ÄN KONDOM 5 6

ANVÄNDNING AV ANDRA PREVENTIVMEDEL OCH TESTAD FÖR

KÖNSSJUKDOMAR 5 6

INGA SITUATIONER 8 2

ÖVRIGT 3 4

n= 125

Det vanligaste svarsalternativet bland kvinnorna i vår undersökning var fast förhållande där annat preventivmedel används och/eller båda partners är testade mot STD. De som ingår i kategorin övrigt var enstaka elever som ej svarade enligt någon av de andra kategorierna, t.ex. var det någon elev som angav smärta och att enbart vara testad för könssjukdomar som ett skäl att inte använda kondom.

Nästa del av enkäten var med för att besvara vår andra frågeställning. På fråga 8 ville vi att eleverna skulle värdera hur mycket information de fått angående kondom från kompisar, föräldrar, partner etc. Hur vi gått till väga vid sammanställningen av denna fråga finns beskrivet i metoddelen.

Tabell 8: Fördelning av poängen mellan de olika kategorierna på fråga 8. Alternativen är rangordnade utifrån kvinnornas svar.

För kvinnorna som deltog i undersökningen var de främsta informationskällorna, media, sjukvård, kompisar och lärare. En del av kvinnorna angav barnmorska, ungdomsmottagningar och skolsköterska som viktiga källor dessa svar har sorterats in i kategorin sjukvård. För männen ser resultatet liknande ut. Dock är kompisar inte en lika viktig informationskälla. Tabell 9: Redovisar resultatet av fråga 9 ”Värdera hur stort inflytande följande kategorier har haft på dig vad gäller kondomanvändande”. Resultaten har rangordnats efter kvinnornas svar.

I tabell 9 ser vi att media, partner respektive sjukvård är de källor som av eleverna anses ha störst inflytande över elevernas användning av kondom. Man kan se att skillnaden i storleken av inflytandet mellan partner och media är liten. Flera elever skrev också att det angår endast dem och deras partner.

INFORMATION ANGÅENDE KONDOMER

KVINNOR MÄN MEDIA 134 75 SJUKVÅRD 106 69 KOMPISAR 104 47 LÄRARE 102 72 FÖRÄLDRAR 61 35 PARTNER 54 37 SYSKON 25 20

INFLYTANDE ÖVER KONDOMANVÄNDANDE

KVINNOR MÄN MEDIA 95 63 PARTNER 93 64 SJUKVÅRD 89 58 KOMPISAR 74 36 FÖRÄLDRAR 71 45 LÄRARE 66 42 SYSKON 21 18 ANNAN 3 8

Frågorna 10, 12 och 13 hjälper oss att besvara vår sista frågeställning. Fråga 10 handlar om HIV:s smittvägar och resultatet från denna fråga är uppdelat i två olika tabeller, en för

kvinnorna och en för männen. I de följande tabellerna 10.1 – 11.2 kommer vi inte att redovisa n på grund av att svarsfrekvensen varierar mellan de olika kategorierna.

Tabell 10.1: De kvinnliga deltagarnas svar på frågan om vilka smittvägar som kan innebära en risk för HIV spridning. De möjliga smittvägarna för HIV är vaginalt samlag, oralsex, analsex, blodtransfusioner och att dela sprutor.

SMITTVÄGAR FÖR HIV JA NEJ VET EJ KRAMAR 0 65 1 KYSSAR 10 55 5 ANVÄNDA SAMMA TOALETT 7 46 13 VAGINALT SAMLAG 66 0 4 ORALSEX 36 16 16 ANALSEX 54 3 11 BLODTRANSFUSIONER 67 0 0 DELA SPRUTOR 67 1 0 ANVÄNDA SAMMA DRICKSGLAS 6 55 6

Enligt folkhälsoinstitutet finns det en teoretisk risk att smittas av HIV genom kyssar då HIV-virus har påträffats i saliv men det finns inget känt fall av smittspridning genom kyssar (Winfridsson, Folkhälsoinstitutet). Därför har vi valt att inte räkna detta som en smittväg. Utifrån resultaten i tabell 10.1 kan vi se att de flesta har en god kännedom om hur HIV

smittar. Värt att notera är att andelen som anser att oralsex inte är en smittväg, eller inte vet att det är en smittväg, är ganska stor

Tabell 10.2: Resultatet för de manliga deltagarna på fråga 10. SMITTVÄGAR FÖR HIV JA NEJ VET EJ KRAMAR 2 45 0 KYSSAR 6 32 9 ANVÄNDA SAMMA TOALETT 4 35 8 VAGINALT SAMLAG 43 4 0 ORALSEX 27 10 12 ANALSEX 40 2 5 BLODTRANSFUSIONER 43 3 1 DELA SPRUTOR 47 2 0 ANVÄNDA SAMMA DRICKSGLAS 4 36 7

Även de tillfrågade männen har goda kunskaper vad gäller smittvägar för HIV och även här ser vi en relativt stor andel som inte tror eller inte vet att HIV smittar genom oralsex.

För att ha något att jämföra med valde vi att även ha med en fråga om hur klamydia smittar, eftersom detta är den vanligaste könssjukdomen i Sverige. Resultaten av denna fråga redovisas här nedan i tabell 11.1 för de kvinnliga deltagarna och 11.2 för de manliga.

Tabell 11.1: Resultatet av de kvinnliga deltagarnas svar på fråga 12 som behandlar hur klamydia smittar. Klamydiainfektion kan spridas genom vaginala samlag, oralsex och analsex. SMITTVÄGAR FÖR KLAMYDIA JA NEJ VET EJ KRAMAR 0 62 0 KYSSAR 1 55 6 ANVÄNDA SAMMA TOALETT 6 44 12 VAGINALT SAMLAG 63 0 2 ORALSEX 45 6 12 ANALSEX 47 5 12 BLODTRANSFUSIONER 6 46 14 DELA SPRUTOR 7 43 11 ANVÄNDA SAMMA DRICKSGLAS 1 52 7

En majoritet av de kvinnliga deltagarna har god kännedom om hur klamydia smittar men osäkerheten är större än för HIV.

Tabell 11.2: De manliga deltagarnas resultat på fråga 12. MÄN: SMITTVÄGAR FÖR KLAMYDIA JA NEJ VET EJ KRAMAR 0 40 4 KYSSAR 2 37 5 ANVÄNDA SAMMA TOALETT 9 28 7 VAGINALT SAMLAG 42 1 1 ORALSEX 39 4 3 ANALSEX 35 6 5 BLODTRANSFUSIONER 14 14 15 DELA SPRUTOR 12 20 12 ANVÄNDA SAMMA DRICKSGLAS 0 34 10

Även en majoritet männen som deltagit i undersökningen har god kännedom om hur klamydia smittar förutom gällande de två varianterna av blodsmitta där det är många som angivit

felaktiga svarsalternativ.

Tabell 12: Fördelning av svaren på fråga 13 som behandlar vilket eller vilka preventivmedel som skyddar mot STD. Kategorisering av svaren finns att läsa i metoddelen. Siffrorna inom parentes anger procentandelar.

PREVENTIVMEDEL SOM SKYDDAR MOT STD

KONDOM ANNAT EJ SVARAT

KVINNOR 65 (93 %) 0 (0 %) 5 (7 %)

MÄN 37 (72 %) 6 (12 %) 8 (16 %)

Som tabell 12 visar är samtliga svarande kvinnor medvetna om att det enda preventivmedel som skyddar mot STD är kondom dock råder det en viss osäkerhet bland de manliga deltagarna.

6. DISKUSSION

6.1 Samlagsdebut

I vår undersökning ingick 121 ungdomar varav 70 kvinnor och 51 män. Alla gick i årskurs tre på gymnasiet och var därför mellan 18-19 år gamla. Av dessa hade minst 54 % av kvinnorna och 65 % av männen haft sin samlagsdebut. Enligt HIV och aids i Sverige har cirka 80 % av männen och nästan 90 % av kvinnorna, i samma åldersgrupp som i vår undersökning, har haft sin samlagsdebut (Herlitz, 2007), medan Forsbergs (2006) sammanställning visar att 68 – 74 % av kvinnorna och 64 – 74 % av männen har haft sin samlagsdebut. Resultatet av vår undersökning visar på lägre siffror eller hamnar långt ner i intervallet. Detta kan bero på att vårt underlag, i jämförelse med Herlitz och Forsberg, är väldigt litet och därför statistiskt sett osäkrare. En annan anledning som kan vara bidragande till detta är vi genomfört vår

undersökning på en skola med enbart teoretiska program. Edgardh (1992) visar att andelen 17-åringar som har haft samlagsdebut är högre på praktiska än teoretiska program.

6.2 Attityder och kondomanvändning

I vår undersökning kom vi fram till att en majoritet, 63 % av kvinnorna och 75 % av männen använt kondom vid det tillfälle då de haft sin samlagsdebut. Edgardhs (1992) undersökning visar att 62 % av kvinnorna på studieförberedande program och 46 % av männen använde kondom vid första samlaget. Motsvarande andel för de som går yrkesförberedande program är 48 % av kvinnorna och 40 % för männen. Hennes undersökning genomfördes 1990 och de som deltog var 17 år gamla. Sedan dess har, enligt Herlitz (2007), kondomanvändandet inom denna åldersgrupp ökat och ökningen har varit tydligast bland kvinnor.

Vi kan också se att många anser att det är viktigt eller mycket viktigt att man använder kondom. 90 % av både kvinnor och männen i vår undersökning har svarat att de tycker så (sammanslagning av de som svarat viktigt och mycket viktigt i tabell 3), men färre använder sig av kondom. Detta kan vara kopplat till den kognitiva dissonansen, dvs alla, eller nästan alla, anser att det är viktigt eller mycket viktigt att använda kondom men en lägre andel gör det då de debuterar sexuellt. Handlingen motsvarar inte attityden.

Både Bohner & Wänke (2002) och Ajzen (2005) menar att attityder skapas för att försvara oss mot det som kan skada oss, eller att de skapas för att förstärka individens självbild. Det är därför inte förvånande att ungdomarna hyser en positiv attityd mot kondomer på grund av att detta är något som skyddar dem.

Edgardh (1992) menar att ungdomar har stort förtroende för kondommetoden som

preventivmetod. Även Herlitz (2007) visar att ungdomar anser att kondom är ett säkert skydd mot smitta. Över 80 % av både män och kvinnor i åldrarna 18-19 anser detta. Han visar även i samma undersökning att användningen av kondom minskar med stigande ålder. År 2007 har 67 % av männen i åldern 16 – 17 använt kondom någon gång den senaste månaden samt 42 % av kvinnorna. I åldersgruppen 18 – 19 har denna siffra sjunkit till 42 % för männen och 30 % för kvinnorna (ibid.). Vi kan ej jämföra denna siffra eftersom vi inte ställt samma fråga men det visar att med stigande ålder är personer mindre benägna att använda kondom. Detta kan bero på att t.ex. p-piller blir vanligare bland kvinnor efter det att de debuterat sexuellt (Socialstyrelsen, 2006).

Vi frågade också efter vilka situationer det kunde hända att ungdomarna kunde avstå från att använda kondom. Ungefär en tredjedel av dem som deltog i undersökningen avstod från att svara på denna fråga. Detta kan bero på dels att man ej debuterat sexuellt och dels att det ligger nära den privata sfären och därför väljer man att inte svara. Den vanligaste situationen då kvinnor låter bli att använda kondom är när de är i ett fast förhållande och använder annat preventivmedel och/eller de båda parterna är testade. Cirka 30 % av kvinnorna och 12 % av männen angav detta som ett giltigt skäl. Hos männen var det cirka 30 % som angav att det vanligaste skälet var någon form av oaktsamhet, som t.ex. vid berusning eller att kondom inte fanns tillgängligt. Samma siffra hos kvinnorna var lägre, ungefär 20 %. Detta visar att de män som ingått i undersökningen har större benägenhet, än kvinnorna, att strunta i kondom vid risksituationer. Vi ser samma tendens på nästa fråga, då vi frågade om de skulle avstå från samlag om de inte hade tillgång till kondomer. 35 % av kvinnorna och 25 % av männen svarade att de skulle avstå från samlag. Dock är det cirka 15 % av både kvinnor och män som angivit att de inte skulle avstå från samlag om kondom ej fanns tillgänglig.

Vi frågade eleverna om vem som har ansvar för att se till att kondom används. I enkäten fanns det tre olika alternativ, du själv, partnern och att ansvaret var fördelat på båda parter. De allra flesta, ca 90 % av de tillfrågade, tyckte att ansvaret borde vara lika fördelat mellan parterna. I

stort sett alla övriga tyckte att ansvaret låg helt och hållet på dem själv. Det är ytterst få som helt och hållet skjuter över ansvaret på sin partner vilket vi anser vara positivt.

Vi kan se en viss tendens till att ungdomarna i vår undersökning har tolkat fråga 4 och 7 lika, eller att de anser att det är samma fråga eftersom en del har skrivit ”se fråga 4” som svar på fråga 7, vilket gör att skillnaden i svaren på frågorna kan ifrågasättas. En företeelse som försvunnit i fråga 7 som fanns i fråga 4 är oaktsamhetskategorin. Däremot har det uppstått en ny kategori som handlar om önskad graviditet vilket tyder på att många lagt in ett

framtidsperspektiv gällande svaren på fråga 7. För de kvinnliga deltagarna i undersökning var fast förhållande, användande av annat preventivmedel och/eller testad för könssjukdomar fortfarande den största kategorin. Vi kan se av svaren på dessa frågor att många kvinnor har en vilja att skydda sig både mot graviditet och mot könssjukdomar, dvs även detta tyder på en positiv attityd gentemot kondomanvändande. Svaren från de manliga deltagarna är väldigt spridda därför är det svart att dra några slutsatser. Värt att notera är också att fler har valt att svara på denna fråga än fråga 4.

Hur ser ungdomars attityd gentemot kondomanvändning ut, och stämmer attityden överens med handlingen? I litteraturen kan vi se att man är mer benägen att skydda sig vid första samlagstillfället än om man har varit sexuellt aktiv ett tag. Vi har även kommit fram till att de allra flesta tycker att det är viktigt att man använder kondom. Man kan också se att många tycker att det är ok att låta bli att använda kondom när man är i ett fast förhållande och

använder andra preventivmedel. Många angav p-piller som ett alternativ och de var medvetna om att denna preventivmetod inte skyddar mot könssjukdomar. Det var också många som angav att en förutsättning för andra preventivmetoder än kondom skulle användas var att båda partnerna var testade för könssjukdomar. Ansvaret för att se till att kondom används ligger hos båda parter enligt de tillfrågade. Vi kan därför dra slutsatsen att attityden gentemot kondomer är positiv hos de tillfrågade men vi ser även att det är många som inte handlar efter denna attityd. Oaktsamhetskategorin på fråga 4 är ett tecken på den kognitiva dissonansen. Kindeberg (1997) kom i sin undersökning fram till att genom att förändra metodiken så kan man också förändra attityder och kunskaper men inte lika säkert deras handlingskraft. Hon tittade framförallt på attityder och kunskaper kring HIV och vi har tittat på attityder och kring kondomanvändning och kunskaper om HIV:s smittvägar. Frågan kvarstår dock, hur skall man förändra sin undervisning för att påverka elevernas handlingar?

6.3 Information och inflytande

Frågorna 8 och 9 på enkäten handlade om var ungdomar får information ifrån och vem som har störst inflytande på dem gällande deras användande av kondom. De viktigaste

informationskällorna, i fallande ordning, angående kondomer var för kvinnorna i vår undersökning, media, sjukvård, kompisar och lärare. Media var den överlägset största informationskällan medan lärare, sjukvård och kompisar värderas ungefär lika högt. För männen var det media, lärare, sjukvård som var de viktigaste informationskällorna och de värderas ungefär lika högt. De kategorier som haft störst inflytande på deltagarnas

kondomanvändande är partner, media och sjukvård detta gäller både de kvinnliga och manliga deltagarna i undersökningen. Partner och media har störst inflytande och sjukvård kommer först på tredje plats. Lärares betydelse som informationskälla angående kondomer är stort. I jämförelse har lärare lägre inflytande över kondomanvändandet. Detta tyder på att

undervisningen kring kondomfrågan ger eleverna mycket information men det påverkar inte beteendet hos ungdomarna. Däremot kan vi säga att sjukvård, media och partner utövar stort inflytande gällande denna fråga. Att sjukvården har ett stort inflytande kan bero på att de gör kondomer lättillgängliga för ungdomarna. Skulle lärares inflytande över kondomanvändandet vara större om de försåg ungdomar med kondomer? är en fråga man kan ställa sig.

Som vi visat tidigare är ungdomar positivt inställda till att använda kondom dvs att deras attityd är god. Vad man väljer att göra beror enligt Ajzen & Fishbein på hur ens attityd är och sociala, subjektiva normer dvs vad den grupp man tillhör väljer att göra (Naido & Wills, 2000). Som Kindeberg (1997) visat går det att förändra attityder och kunskap hos ungdomar genom att använda sig av en djupinriktad undervisningsmetod. Hon påpekar att det dock är svårt att komma åt handlingsberedskapen. För att man ska kunna påverka detta måste man angripa de sociala normerna, vilket kräver att man riktar insatser och information till den bredare gruppen istället för den enskilda individen. Nilson (2006) kommer i sin C-uppsats fram till att olika former av sex- och samlevnadsundervisning, som t.ex. lärarledd

undervisning och peer education (ungdomar som undervisar ungdomar), har svårt att påverka beteendet hos ungdomar. Kondomanvändningen förändras inte nämnvärt oavsett vilken metod man använder.

Vid genomgången av enkäterna märkte vi att en del av de elever som uppgivit att de ej haft sitt första samlag svarade annorlunda på fråga nio. Det vi kunde se var att framförallt lärare

hade större inflytande på kondomanvändningen bland ungdomar inom denna grupp i

jämförelse med dem som haft sin samlagsdebut. Vi tycker att detta samband är intressant. Det tyder på att källor som har värderats högt innan sexualdebut värderas lägre efter. Eller att de ungdomar, som ej debuterat sexuellt, helt enkelt värderar lärares budskap högre. I övrigt kan vi inte se några skillnader mellan de som debuterat sexuellt eller ej.

6.4 Kunskaper om smittspridning

Utifrån våra data kan vi säga att deltagarna i vår undersökning har god kunskap vad det gäller alla smittvägar för HIV förutom en, nämligen oralsex. Vi blev väldigt förvånade av detta resultat. Det var ca: 50 % av de svarande kvinnorna och ca: 45 % av de svarande männen som inte trodde eller inte visste att HIV kunde spridas via oralsex. Vi har dock senare märkt att andra undersökningar pekar åt samma håll. Enligt Herlitz (2007) hade de flesta kunskap om att sperma och slidsekret är smittbärare, även om det råder en viss osäkerhet kring detta. Agardh (2007) fann att många ungdomar har frågor kring hur och om de ska skydda sig vid oralsex. Det var en elev, i vår undersökning, som på sista frågan, om vilka/vilket

preventivmedel som skyddar mot könssjukdomar, skrev ”en sån där slicklapp”. Det tyder på att få elever har fått denna information, eller att de helt enkelt glömt denna information över tiden. Anledningar till deras osäkerhet kring oralsex som smittväg kan vara att i läroböcker i biologi som t.ex. PULS Biologi (2005) nämns tre smittvägar för HIV, nämligen samlag, blodöverföring och från mor till foster. Här nämns inte oralsex explicit som en möjlig smittväg. Även om läroboksförfattarna inkluderar oralsex i begreppet samlag så är det inte säkert att ungdomarna gör detsamma. I läroplaner och kursplaner skrivs det inget om att eleverna ska kunna detta, det nämns dock i kursplanerna för biologi att eleverna ska ha kunskaper om sexuellt överförbar smitta men det är möjligt att oralsex helt enkelt glöms bort vid undervisningen.

På frågan om hur klamydia smittar var deltagarna i vår undersökning något osäkrare än på frågan om hur HIV smittar. Dock visste fler att klamydia kan smitta via oralsex. Männen var något osäkrare på om klamydia kan smitta via blod. Skillnaden i kunskap gällande

smittspridning av HIV och klamydia kan bero på att klamydia är mer vanligt förekommande än HIV, vilket gör att ungdomarna bör i högre grad vara medvetna om hur klamydia smittar. I HIV och aids i Sverige kan vi se att 21 % av männen och 33 % av kvinnorna i åldern 18 – 19

år anger att det är mycket eller ganska stor risk att de kan bli smittade av klamydia, siffrorna för HIV ligger på 4 % för männen och 6 % för kvinnorna i samma ålder (Herlitz, 2007). Enligt Herlitz (2004) kan man förvänta sig att aids-epidemin skulle leda till en ökning av kondomanvändandet men detta har visat sig inte stämma. Andelen som använt kondom senaste månaden var lika högt 2003 som 1989. Det man kan se är att kondomanvändandet har ökat för kvinnor mellan 2000 och 2003 samt att fler unga använder kondom än äldre. Det mest oroande är att det är ungefär hälften av 16-17 åringar som använt kondom senaste

månaden och långt under hälften av de i äldre tonåren. Samtidigt som de vet att kondom är det bästa skyddet mot STD så agerar de inte därefter vilket har gjort att klamydia har ökat

kraftigt. Vi har i vår undersökning observerat att ungdomarna som deltagit har en god grundläggande kunskap. De allra flesta ansåg att det var viktigt att använda kondom, men detta innebär inte att kunskapen omsätts i praktiken. Även detta kan vara kopplat till kognitiv dissonans. I undersökningen kan vi observera att i stort sett alla tycker att kondom är viktigt att använda. Vi har också sett att kunskaperna kring kondom som smittskydd är goda. När människor handlar mot vad de vet, eller tycker är bra, så uppstår kognitiv dissonans. För att minska denna dissonans försöker man förklara bort riskerna, eller försvarar sitt handlande. Ett exempel som kan vara aktuellt i fallet med kondom är att man ofta hör att kondom är

obehagligt, krångligt, ”som att käka kola med papper på”, alla dessa förklaringar minskar den kognitiva dissonansen. Ett annat exempel kan vara att man är medveten om riskerna med att inte använda kondom vid samlag men att man tänker att det drabbar inte mig etc.

6.5 Tillförlitlighet

Av dem som var närvarande vid undersökningstillfället var det få (2 av 121) som valde att inte delta. Därför kan vi säga att vi har en hög svarsfrekvens och detta förbättrar

tillförlitligheten. Utifrån enkätsvaren kan vi utläsa att två andra deltagare inte besvarat enkäten på ett seriöst sätt. Likheterna mellan fråga 4 och 7 gör att en del av deltagarna svarat identiskt, vilket i sin tur gör att tillförlitligheten för svaren på dessa frågor sjunker. Vi har även ett visst bortfall av svar på fråga 10 och 12 där en del av deltagarna valt att bara svara på några av alternativen.

Eftersom undersökningen enbart genomförts på en skola och i sex klasser så kan vi säga att generaliserbarheten är begränsad. För att få en större generaliserbarhet hade man kunnat göra

undersökningen med större geografisk spridning och haft ett större antal deltagare. Vi har genom att titta på tidigare genomförda undersökningar kunnat jämföra vårt resultat och kan se att våra svar trots allt inte skiljer sig alltför mycket från dessa.

6.6 Frågor för vidare forskning

Läget i Sverige är oroande, statistiken visar på ökande siffror för alla STD, myndigheter går ut med alarmerande rapporter. Ministrar talar om läget i media.

• Hur kan man som lärare öka sitt inflytande över elever vad gäller kondomanvändning? Vilka metoder skall användas för att åstadkomma detta?

• I vår undersökning har vi kommit fram till att media spelar en stor roll både som informationskälla och har ett stort inflytande över ungdomarna, vad skulle media kunna göra för att påverka elevernas beteenden åt rätt håll? Bär medierna något ansvar för denna fråga? Vad anser de själva?

• Vår undersökning visar också att ungdomar har god kännedom om hur HIV smittar förutom när de gäller oralsex, vad detta beror på och vad man göra åt det skulle vara mycket intressant att ta reda på?.

7. Referenser

7.1 Tryckta referenser

Ajzen, Icek (2005), Attitudes, Personality and Behaviour, Maidenhead: Open University Bohner, Gerd & Wänke, Michaela (2002), Attitudes and Attitudes Change, Hove: Psychology Press

Edgardh, Karin (1992), Tonåringar, sex och samlevnad. Göteborg: Förlagshuset Gothia. Festinger, Leon, (1976), A Theory of Cognitive Dissonance, Stanford

Folkhälsoinstitutet (2001). Nationell handlingsplan för STD/hiv-prevention under perioden 2000 – 2005. Stockholm: Folkhälsoinstitutet (Rapport 2001:14)

Forsberg, Margareta (2000), Ungdomar och sexualitet: en kunskapsöversikt år 2000, Stockholm: Folkhälsoinstitutet. (Rapport 2000:15)

Forsberg, Margareta (2006), Ungdomar och sexualitet: en kunskapsöversikt år 2005, Stockholm: Folkhälsoinstitutet (Rapport 2006:18)

Herlitz, Claes (2004). Allmänheten och hiv/aids: Kunskaper, attityder och beteende 1987 – 2003, Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut. (Rapport 2004:7)

Herlitz, Claes (2007), Hiv och AIDS i Sverige: Kunskaper, attityder och beteende 1987 – 2007, Stockholm: Socialstyrelsen

Johansson, Bo & Svedner, Per Olof (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Kindeberg, Tina (1997), Undervisningens möjligheter att förändra elevernas tänkande inom området aids och sex, Lund: Studentlitteratur.

Naido, Jennie & Willis, Jane (2000), Health promotion – Foundations for Practice, 2nd Edition

7.2 Webbreferenser

Agardh Anette, (2007) Ungdomars frågor om sexualitet hämtat 2008-03-29 http://www.skane.se/pages/225745/Rapport%202007_3%20Ungd.%20frågor.pdf Nilson Caroline, (2006) Peer, pirr och påverkan, hämtat 2008-04-19

http://dspace.mah.se:8080/bitstream/2043/4067/3/uppsatspeerpirr.pdf RFSU hämtat 2008-03-08 http://www.rfsu.se/sex_i_sverige.asp Skolverket (2008) hämtat 2008-03-19 http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=23&skolform=11&i d=3882&extraId=2087 Skolverket (2008) hämtat 2008-03-19 http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=24&skolform=11&i d=3879&extraId=2087 Smittskyddsinstitutet (2008) hämtat 2008-03-20 http://www.smittskyddsinstitutet.se/statistik/klamydiainfektion/ Smittskyddsinstitutet (2008) hämtat 2008-03-20 http://www.smittskyddsinstitutet.se/statistik/hivinfektion/ Smittskyddsinstitutet (2008) hämtat 2008-03-20 http://www.smittskyddsinstitutet.se/statistik/klamydiainfektion/?t=age#statistics-nav Smittskyddsinstitutet (2006) hämtat 2008-03-15 http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/hivinfektion/ Smittskyddsinstitutet (2006) hämtat 2008-03-15 http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/klamydiainfektion/ Smittskyddsläkarföreningen (2005) hämtat 2008-03-15 http://www.slf.se/templates/AssociationPage.aspx?id=21480 Socialstyrelsen (2006) hämtat 2008-04-13 http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/8F12875B-9A68-455E-80CF-46AA2721BAD0/5128/20061031.pdf

Winfridsson Gudrun, Folkhälsoinstitutet

Bilagor

Bilaga 1

Enkätfrågor – angående attityder gentemot kondom och faktakunskaper

kring smittspridning

Kvinna Man Kön

Ja Nej

1. Har du haft samlag?

(om ja gå till fråga två, om nej hoppa till fråga 3) 2. Använde du kondom första gången du hade samlag?

1 2 3 4

3. Hur viktigt anser du att det är att man använder kondom? 1 - Ej viktigt 4 - mycket viktigt

4. I vilka situationer kan det hända att du inte använder kondom?

Ja Nej Kanske 5. Skulle du avstå från samlag om du inte har tillgång till kondomer?

Du själv Partner Båda

6. Vem har ansvar för att se till att kondom används?

8. Värdera hur mycket information du fått angående kondomer från följande:

1 – Ingen information, 4 – Mycket information

1 2 3 4 • Kompisar • Föräldrar • Partner • Media • Lärare • Sjukvård • Syskon

Har du fått information från någon annan källa?

9. Värdera hur stort inflytande följande har haft på dig vad gäller kondomanvändande:

1 – inget inflytande, 4 – Mycket stort inflytande

1 2 3 4 • Kompisar • Föräldrar • Partner • Media • Lärare • Sjukvård • Syskon • Annan Nämligen:___________________

10. HIV smittar genom: Ja Nej Vet ej Rangordna här

• Kramar • Kyssar

• Använda samma toalett • Vaginalt samlag

• Oralsex • Analsex

• Blodtransfusioner • Dela sprutor

• Använda samma dricksglas

11. Rangordna alternativen på fråga. 10 – mest smittsamt 0 – ej smittsamt

12. Klamydia smittar genom: Ja Nej Vet ej • Kramar

• Kyssar

• Använda samma toalett • Vaginalt samlag

• Oralsex • Analsex

• Blodtransfusioner • Dela sprutor

• Använda samma dricksglas

13. Vilket/vilka preventivmedel skyddar mot könssjukdomar?

Om du kan tänka dig att bli intervjuad angående dessa frågor skriv din e-mailadress här. Så klart blir också detta behandlat anonymt precis som enkäten.

Bilaga 2

Läs denna del för eleverna:

Hej vi skriver vårt examensarbete vid lärarhögskolan i Malmö. Vi har valt att undersöka hur gymnasieelevers attityd gentemot kondomanvändning ser ut och vilka kunskaper ungdomar har kring könssjukdomars smittovägar.

Den enkät ni nu ska kommer att genomföra kommer så klart att behandlas helt anonymt, vi är bara intresserade av att få en överblick över era attityder, och hur mycket ni kan kring HIV respektive klamydias smittspridning, inte kring vilka era personliga åsikter är.

För att vi ska kunna använda oss av enkäten är det mycket viktigt att ni besvarar den så ärligt som ni kan och att ni verkligen försöker att svara på frågorna och inte svarar vad ni tror vi vill höra.

Vi har beräknat att enkäten tar cirka en kvart att genomföra. På vissa av frågorna vill vi att ni formulerar era egna svar på dessa frågor finns det rader att skriva på. Räcker inte dessa rader så skriv på baksidan av enkäten men var då noga med att markera vilken fråga det handlar om. På de andra frågorna räcker det med ett kryss eller en siffra.

Om ni har några frågor angående enkäten eller resten av vår studie kan ni kontakta oss på olof@mac.se

Jay@eldsjal.org Till läraren:

Samla ihop enkäterna i bifogat kuvert och lägg dem till Rita Winberg efter det att enkäten är genomförd.

Mvh