Ungdomars identitetsarbete: med fokus på media och kompisar

Full text

(1)2004:17. C/D-UPPSATS Ungdomars identitetsarbete med fokus på media och kompisar. Leif Berglund, Fredrik Granström. C/D-uppsats Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Industriell Produktionsmiljö. 2004:17 - ISSN: 1402-1781 - ISRN: LTU-C/DUPP--04/17--SE.

(2) Ungdomars identitetsarbete – med fokus på media och kompisar. Fredrik Granström Leif Berglund Handledare: Peter Waara Luleå Tekniska Universitet Institutionen för arbetsvetenskap C/D-uppsats i Sociologi, ARS307 2004-01-08.

(3) Sammanfattning Vi lever idag i en tid där media i hög grad är integrerat i vårt vardagsliv. Medieutbudet genomgår samtidigt en fas av både utökning och förändring. Till detta har vi alla att förhålla oss till. Detta gäller inte minst ungdomar i sitt identitetsarbete. Vår studie har som syfte att beskriva ungdomars identitetsarbete i en kontext av medial påverkan och kompisar. Studien är kvalitativ till sin ansats och det empiriska materialet bygger på djupintervjuer med fem ungdomar i åldrarna 18-19 år. Studien beskriver de miljöer ungdomarna vistas i som familj, hem, skola och kompisar. Den beskriver också den betydelse olika interaktionssammanhang har för ungdomarna, främst kompisar men även familj. Studien visar på de olika mediala uttrycken som ungdomar kommer i kontakt med, främst TV. Ungdomarnas identitetsarbete ges näring av och uttrycks genom de miljöer de vistas i, de interaktionssammanhang de befinner sig i och mediala budskap och påverkan. Ungdomarnas identitetsarbete präglas till hög grad av ett rutiniserat vardagsbeteende. Samtidigt finns det en relativt stark medvetenhet om de faktorer som påverkar detta identitetsarbete..

(4) Abstract Today we live in a time where media is highly integrated in our everyday life. The media flow is at the same time subject to a constant increase and change. We all need to be aware to this fact in a pragmatic way. This also goes for adolescent in the construction of their identity. The aim of our study is to describe adolescent’s identity construction in a context of media influence and different situations of interaction. The study is qualitative in its approach and the material is based on five interviews with five youths at an age of 18-19. The study describes the environments the adolescents primarily are connected to, such as, the family, home, school and peer group . It also describes the importance of different interactions they encounter, principally friends but also family. The study shows the different media expressions the youth’s encounters, primarily television. Adolescents identity construction gets nourishment and is expressed through their different environments, different situations of interactions and messages and influences of media. Adolescents’ identity construction is to the large made up by routinized everyday behaviour. At the same time there is a relatively strong awareness about the factors that affects this identity construction work..

(5) Förord Denna uppsats resa började på en buss på väg hem från Universitetet. Vi började tala om vad vår C/D-uppsats skulle handla om och kom in på ämnet film eftersom detta är ett stort intresse för oss båda. Diskussionerna gick fram och tillbaka, men handlade främst om filmens påverkan på oss människor, bl.a. dess avtrubbande effekt. Detta förde oss så småningom in på medie- och identitetsspåret.. Eftersom vi i huvudsak skriver materialet tillsammans har vi också spenderat mycken tid i varandras sällskap. Den enda tid vi suttit på varsitt håll har varit under inläsningsperioder och teoriskrivandet. Viktiga punkter under resan har varit de gemensamma besöken vid diverse vattenhål, som t ex modellbygge och en och annan filmrulle. När man spenderar mycket tid tillsammans så hinner man också med att diskutera både ett och annat som ligger bortom uppsatsens domäner. Detta har också varit välkomna och mycket givande stunder då arbetet gått i stå.. Vi vill också tacka våra huvudlärare Elisabeth Berg, Mats Jacobsson och Peter Waara för den kunskapsförmedling som gjort denna resa möjlig. De har också förmedlat mycket annat, inte minst atmosfär och erfarenheter som vi har uppskattat mycket. Vi vill också tacka vår handledare Peter Waara för det förtroende han visat oss. Det har kanske inte alltid handlat om vad han har sagt utan kanske mer hur han har sagt det. Hans positiva och avslappnade attityd har hjälpt till att avdramatisera hela denna resa betydligt.. Vi tror inte att våra familjer har upplevt skoltiden i allmänhet och uppsatstiden i synnerhet som särskilt betungande för dem. Vi har ända från början försökt göra denna tid till ett arbete som vilket som helst. Detta har i stort lyckats, så kvällar och helger har för det mesta inneburit tid för familj. Vi tycker båda att det är en förmån att få ha familj som inte bara har stött oss med ”glada tillrop” utan också milt tvingat oss till en mer praktisk inställning till livet.. Vi vill också rikta ett stort tack till vår kontaktperson Jan Enström. Utan hans hjälp hade det varit betydligt svårare att få kontakt med villiga intervjupersoner i en turbulent tid av hot om stängning av skolan pga. strejk och elevernas myckna upptagenhet då de vid denna tid brottades med avslutande och betygsavgörande tentor och inlämningsuppgifter. Här är det också på.

(6) sin plats att rikta ett stort, stort tack till de personer som ställde upp som respondenter i vår undersökning och därigenom gjorde den möjlig, ingen nämnd, ingen glömd.. Till sist också ett tack till varandra; tack Fredrik för att du har stått ut med mina, alltför ofta, långa utläggningar om både det ena och andra och även mina kanske alltför petiga anmärkningar. Du är en god lyssnare och en underbar samarbetspartner. Tack Leif för dina inspirerande tankar som så ofta fungerat som en katalysator för mina egna. Jag skulle inte ha velat göra denna resa med någon annan, hoppas tillfället kommer åter.. Piteå den 23 december 2003. Fredrik Granström Leif Berglund.

(7) Innehållsförteckning Inledning ............................................................................................................................................ 1 Teoretiskt ramverk......................................................................................................................................... 1 Frågeställningar ............................................................................................................................................. 2 Syfte .............................................................................................................................................................. 3 Avgränsningar ............................................................................................................................................... 3. Teori ................................................................................................................................................... 4 Ambivalensen i moderniteten........................................................................................................................ 4 Klassificering och tolerans ............................................................................................................................ 5 Självreflexivitet ............................................................................................................................................. 7 Identitet – medfödd eller socialiserad? ........................................................................................................ 10 Identitetsarbete sett ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv ............................................................. 10 Rollövertagande........................................................................................................................................... 11 Parasocial interaktion .................................................................................................................................. 12 Identiteten i självberättelsens form.............................................................................................................. 12 Modernitetens olika personlighetstyper....................................................................................................... 13 Ungdom ....................................................................................................................................................... 14 Massmedia................................................................................................................................................... 18. Metod ............................................................................................................................................... 21 Inledning...................................................................................................................................................... 21 Urvalet ......................................................................................................................................................... 21 Insamlingsmetoden...................................................................................................................................... 22 Tolkningsprocessen ..................................................................................................................................... 22 Upptäcktens väg .......................................................................................................................................... 23 Validitet och reliabilitet ............................................................................................................................... 25 Etiska överväganden.................................................................................................................................... 26. Resultat ............................................................................................................................................ 28 Vardagslivets platser ................................................................................................................................... 29 Hemmet .................................................................................................................................................. 29 Skolan ..................................................................................................................................................... 31 Ungdomarna och media............................................................................................................................... 32 Mediaanvändandet.................................................................................................................................. 32 Relationer .................................................................................................................................................... 42 Identitet........................................................................................................................................................ 47. Analys och avslutande diskussion.................................................................................................. 52 Ungdomarnas medvetenhet ......................................................................................................................... 52 Den fria aktören........................................................................................................................................... 53 Lokalt och globalt........................................................................................................................................ 55 Expertsystem ............................................................................................................................................... 56 Media........................................................................................................................................................... 56 Kompisar och reflexivitet ............................................................................................................................ 58 Självpresentation ......................................................................................................................................... 59 Identitet........................................................................................................................................................ 60. Referenslista .................................................................................................................................... 62 Litteratur...................................................................................................................................................... 62 Artiklar ........................................................................................................................................................ 64 Internet......................................................................................................................................................... 64.

(8) Inledning Teoretiskt ramverk I vår studie har vi valt att studera ungdomars identitetsarbete. Identitet och arbetet med den egna identiteten är idag ett högintressant undersökningsområde. Moderniteten har inneburit att traditioner och klassiska institutioner som familj, äktenskap och könsroller befinner sig i en omvandlingsprocess. Detta har i sin tur inneburit att synen på den egna identiteten och identitetsarbete inte är lika given och förutbestämd som förr. Identitetsarbete kan idag ses som ett projekt som rymmer både möjligheter och hot. Möjligheten ligger i att individen i högre grad kan bli det den vill vara och hotet i att det kan bli ett ensamt och otryggt projekt.. Undersökningspersonerna i vår studie är ungdomar. Detta val är gjort av två skäl. Ungdomar befinner sig i en viktig övergångsfas i livet där identitet och identitetsarbete har en framskjuten plats. Ungdomar är också den grupp i samhället som i högre grad än äldre har vuxit upp i moderniteten och hos vilka traditioner och gamla samhällsinstitutioner generellt har tappat mest av sin påverkanskraft.. En av de två påverkansfaktorer på ungdomars identitetsarbete vi valt att studera är media. Anledningen till vår fokusering på media är först och främst medias påtagliga närvaro, inte minst i ungdomars dagliga liv, men också medias speciella inriktning på ungdomar och roll som förmedlare av material för det egna identitetsarbetet. Den andra påverkansfaktorn vi vill undersöka är kompisar. Anledningen till detta är dels kompisgruppens gemensamma sociala positionering och dels deras gemensamma och förestående väg in i vuxenvärlden.. 1.

(9) Självpresentation. Media. Identitetsarbete. Kompisar. Figur 1. Ovanstående modell beskriver vårt undersökningsområde och de teoretiska begreppsramarna. I centrum för vårt undersökningsområde står identitetsarbetet. Med detta avser vi individens ständigt pågående arbete med att forma och utvärdera den egna identiteten i en interaktion med sig själv och sin omgivning. Två för ungdomarna viktiga faktorer i denna omgivning är media och kompisar. Media förmedlar material till människors identitetsarbete men samtidigt speglar den också den verklighet människor lever i. I valet av media som påverkansfaktor avser vi att lägga tyngdpunkten på ungdomarnas upplevelse, tolkning och samtal rörande media. I interaktionen med kompisar sker också en viktig förmedling av material till det egna identitetsarbetet men även en spegling av densamma. Tyngdpunkten i vår studie ligger även här på ungdomarnas egna berättelser och tolkningar av kompisgruppens betydelse och funktion. Självpresentation är på ett sätt identitetens display. Det är individens beteende, uttryckssätt och berättelser vi kan få en inblick i den enskildes identitet. Samtidigt är självpresentationen ett tillfälle där omgivningens reaktioner i form av en omedelbar feedback fungerar som underlag för fortsatt identitetskonstruktion. Det är genom den självpresentation som sker i ungdomarnas egna berättelser vi avser studera deras identitetsarbete. En viktig aspekt vi vill belysa i vår studie är ungdomarnas egen medvetenhet om sitt identitetsarbete.. Frågeställningar De frågeställningar vi ämnar söka svar på i vår studie är: •. Vilken roll spelar media i ungdomars identitetsarbete?. •. Vilken roll spelar kompisar i ungdomars identitetsarbete?. •. Hur ser självpresentationens koppling till identitetsarbetet ut?. 2.

(10) •. Hur ser ungdomarnas medvetenhet ut om deras eget identitetsarbete och påverkansfaktorerna media och kompisar?. Syfte Syftet med vår undersökning är att ge en fördjupad bild av ungdomars identitetsarbete utifrån media och kompisgruppens påverkan.. Avgränsningar Avsikten med vår studie är inte att söka svar på vad identitet är. Vår ambition är att få identitetsarbetets olika processer och uttryck belyst. Vi har som tidigare framgått valt att studera ungdomars identitetsarbete utifrån de två påverkansfaktorerna media och kompisar. Detta är inte de enda sociala faktorer som påverkar det egna identitetsarbetet utan bara två, om än intressanta aspekter av många. I studiet av media har TV på ett naturligt sätt hamnat i fokus och andra mediauttryck har hamnat i bakgrunden. I vår studie har vi valt att inte i huvudsak belysa producentledet och medias makt utan i stället har vi valt att anlägga ett användarperspektiv där vi söker se hur ungdomar faktiskt använder sig av media i sitt identitetsskapande. Valet av kompisar som påverkansfaktor innebär inte att dessa utgör den enda viktiga grupp av människor som har betydelse för ungdomars identitetsarbete. Den grundläggande familjesocialisationen spelar också en avgörande roll i detta arbete.. 3.

(11) Teori Ambivalensen i moderniteten I början av 1900-talet beskrev Simmel det urbana livet som en kamp mot det omgivande samhället1. Människan var utsatt för ständigt nya intryck och ett omgivande brus som hotade att uppsluka individen. Simmel menade vidare att människan lär sig leva med och utvecklar verktyg för att hantera sin omgivning.. Det Simmel skrev för 100 år sedan och som han såg som synonymt för det moderna livet är i allra högsta grad gällande också i dag. Människan har utvecklat olika verktyg för att klara av att hantera omvärldens tryck. Ett av dessa verktyg kan sägas vara behovet av att klassificera sin omgivning och den ambivalens som blir konsekvensen av det otillräckliga klassificeringsarbetet. Dessa två begrepp introducerades av den polskfödde sociologen Zygmunt Bauman som menade att ambivalens är ett av modernitetens mer genomgående drag och att klassificering är den metod individen använder sig av för att driva bort den upplevda ovissheten och osäkerheten i tillvaron2. Genom upplysningens och senare modernitetens ordningstänkande framstod vikten av att kunna klassificera objekten och subjekten i tillvaron som allt viktigare. Med klassificering förstås försöken att ge tillvaron struktur, manipulera dess möjligheter och att göra vissa möjligheter till mer troliga än andra. Klassificera handlar också om att inkludera och exkludera. När individen namnger något eller försöker att placera ett objekt i en bestämd klass så sker samtidigt en exkludering av alla objekt som inte hör hemma i denna bestämda klass och dessa lämnas alltså utanför och nekas tillträde och gemenskap med de redan identifierade objekten.. Ambivalensen är sammankopplad med vår förmåga att klassificera och kunna namnge objekt3. Ambivalensen ökar eller minskar beroende på hur effektivt individen klarar denna uppgift. En situation kan av individen upplevas som ambivalent i mötet med ett objekt eller ett subjekt som inte tillhör någon urskiljd klass eller när ett objekt faller inom ramen för flera klasser på samma gång. Detta skulle enligt Bauman innebära att individen upplever en känsla. 1. Simmel, G, (1981). s. 201 ur essän ”Storstäderna och det andliga livet”. Bauman, Z, (1991). 3 Ibid. 2. 4.

(12) av obeslutsamhet och tappad kontroll. Ambivalensen skapar en olustkänsla när en situation inte kan avläsas på ett tillfredsställande sätt.. Nutidsmänniskan översköljs av information och tvingas att hantera detta brus som ständigt omger henne. Individen skapar egna förståelseramar och använder dessa som verktyg för det egna livets utformning. Samtidigt tas expertutlåtanden tacksamt emot från dem som anses vara initierade.. ”By separating knowing from doing and knowers from doers, the mediating expertise and the attendant technology make the life-world of all members of society (no one is an expert in the totality of life-world functions) in to a territory of permanent and acute ambivalence and uncertainty. Indeed, a most prominent characteristic of modern society is ‘a fundamental insecurity about activities that people have successfully engaged in for tens of thousands of years. One is not to rely on ones own experience but of expert knowers…’” 4. Det stora utbudet av expertis presenteras bl.a. genom olika mediala kanaler som nutidsmänniskan har en aldrig sinande tillgång till. Genom dessa kanaler speglar individen sig själv, jämför sig med andra, reviderar och förkastar olika livsalternativ i jakten på att skapa en stringent livsberättelse. Denna livsberättelse rymmer alltid ett visst mått av instabilitet då den kan påverkas av motsägande uppgifter och andra reflektionsrevideringar som påverkar individens bild av sin identitet i en föränderlig värld.. Klassificering och tolerans Klassificeringsbehovet hos nutidsmänniskan tar sig bl.a. uttryck i kategoriseringen av individer. Exempel på detta är utbrända, arbetslösa, bokstavsbarn osv. Genom dessa etiketter får människan en identitet. Å andra sidan är det i dag inte på samma sätt stigmatiserande att vara annorlunda, att avvika från samhällets normer. Samtidigt som individen med nödvändighet tvingas att klassificera sin omgivning är hon också mer benägen att tolerera olika yttringar än tidigare. I dag är den västerländska människan ständigt omgiven av ett stort antal mediala kanaler av vilken TV är den viktigaste och vanligaste. Individen är utsatt för ett stort medialt tryck. Världen har blivit mindre och den ökade teknikaliseringen har gjort det möjligt att 4. Bauman, Z (1991) s. 212. Citatet i citatet är hämtat från Willem H.Vanderburgs bok ”Demcratic theory and technology society”, ed. Richard B. Day, Ronald Beiner och Joseph Masciulli (New York: M.E. Sharpe, 1988), p.10. 5.

(13) kommunicera globalt på ett helt nytt sätt. Individen kan på ett enkelt sätt och dagligen ta del av händelser från andra sidan jorden, ta del av alternativa livsåskådningar och vägar till självförverkligande. Detta kan för all del öka individens ambivalens och tvinga fram ett ännu mer omfattande klassificeringsarbete men det kan också leda till ökad pluralism och tolerans.. Man kan väl säga att vi står i ambivalensens och pluralismens brytningstid där man finner inslag av bägge delarna. Vi har fortfarande all anledning att klassificera vår allt mer komplexa omgivning, kanske är det en nödvändighet för att kunna sortera, tolka och förstå vår omgivning. Men å andra sidan kan man finna tecken på att pluralismen vinner allt mer terräng genom den tolerans som faktiskt finns gentemot andra. Vid en första anblick är det svårt att kanske tro att en sådan tolerans faktiskt existerar. Man behöver bara slå på TV-nyheterna för att ständigt påminnas om att vi inte är särskilt toleranta mot varandra, detsamma ser man när man öppnar tidningar, lyssnar på radio. Dessa mediala utryck fungerar till viss del som en spegel av det samhälle vi lever i och ger oss dagligen bevis för pluralismens motsats. Socialpsykologen Thomas Johansson beskriver detta på ett bra sätt när han säger:. ”I ett samhälle som är upplevelseorienterat fyller medierna funktionen av att bidra med material till människors identitetsskapande och behov av transcendens. Men mediekulturen bidrar inte enbart till överskridanden och till experiment med identiteter, utan har även en konserverande inverkan på vardagslivet. De bilder och föreställningar som sprids via medierna är i lika stor utsträckning, och faktisk inte sällan i högre grad än vad som är fallet i vardagslivet, konservativa och statiska. Det finns dock hela tiden ett potentiellt utrymme för överskridanden och i många fall erbjuder också TV och film alternativa versioner av livet, möjliga och omöjliga livsstilar och beteenden – utopiska fragment.”5.. Johansson pratar ovan om medias trancendala effekt på människan. Detta kan också ses som ett utryck för den ökande pluralismen i vår omgivning. Genom medierna ges individen tillgång och ingång till olika tolkningar av omvärlden. Medierna hjälper till att skapa en fond, en inramning av vårt vardagsliv. Genom de olika versionerna av tillvaron som presenteras genom medierna bidrar de till att skapa en pluralistisk syn på tillvaron, där avvikelser tillåts med den motiveringen att det som är tillåtet i mediernas värld också tillåts tränga igenom till den medvetna verkligheten.. 5. Johansson, T (2002) s. 170-171. 6.

(14) Självreflexivitet I en värld fylld av ambivalens är individen tvungen att inta ett självreflexivt förhållningssätt till tillvaron. En teoretiker som har skrivit om modernitet och självreflexivitet är Anthony Giddens. Han beskriver i ett flertal böcker individens svårigheter och möjligheter att klara av att leva i den komplexa moderniteten6. Giddens ser dock inte individen som en marionett, osynligt styrd av de omgivande samhälleliga strukturerna7. Giddens förnekar inte heller strukturernas existens men menar att de snarare är aktivt deltagande i människors handlande och sociala interaktion med varandra än något som ”svävar” ovanför människor. Han beskriver strukturer som både regler och resurser. Regler står för både de existerande, lagstiftade regelsystemen men också för de sociala reglerna i form av normer, värderingar och föreställningar. Resurser är både materiella och symboliska. Vissa människors makt över andra ingår även i begreppet resurser. Dessa regler och resurser ser Giddens som både begränsande och möjliggörande. I Giddens värld presenteras individen som en förhållandevis fri aktör8. I sitt handlande är de strukturer individen omges av en reell verklighet men individen är samtidigt fri att styra sitt agerande. I de vardagliga situationer som individen befinner sig i, styrs och leds människan av de befintliga strukturerna samtidigt som strukturerna förändras genom det individuella agerandet. Det är människor som har skapat strukturerna men det är också människor som förändrar dem. På detta synsätt målar Giddens upp bilden av människan som både strukturellt styrd men samtidigt med en makt att kunna påverka och förändra strukturerna genom sitt handlingssätt. Ett av människans grundläggande behov är tillit9. Detta är viktigt i en värld där traditioner och sociala institutioner i allt högre grad omvärderas. Begreppet ontologisk trygghet avser en tillit till att den verklighet individen lever i, på något sätt uppvisar en kontinuitet10. Med andra ord måste individen kunna lita på att morgondagen i någon mening inte betyder allt för drastiska förändringar. Giddens menar att detta är en viktig ingrediens i det självreflexiva arbetet moderna människor med nödvändighet måste syssla med. Individen befinner sig i en tid när om6. Giddens tar upp denna problematik i ett flertal böcker, t ex ”Modernitetens följder”, ”Modernitet och självidentitet”. 7 Giddens, A, (1984). 8 Ibid. 9 Giddens, A, (1984). Se även Giddens, A, (1996). 10 Giddens, A, (1984). Se även Giddens, A, (1991).. 7.

(15) världen ständigt omdefinieras. Det som var sant idag kan vara falskt imorgon. Detta medför att det har blivit alltmer viktigt för individen att definiera situationen som trygg och säker. Detta leder till att individen i vardagliga situationer i hög grad rutiniserar sina kunskaper, ställningstaganden och beteenden. Det innebär att ny kunskap bedöms utifrån en riskbedömning för att sedan övergå till ett rutiniserat beteende.. Till hjälp i detta riskbedömningsarbete finns expertsystem att tillgå. Expertsystem är ett samlingsbegrepp för konsulter, vetenskapsmän, politiker, media, samhällsvetare som alla på något sätt bidrar till tolkningen av en komplex värld. Det finns också ett intressant spänningsfält i detta scenario. Individen lever å ena sidan som fri aktör med strukturer som både begränsar och möjliggör och å andra sidan tvingas hon i en osäker värld till rationaliserade riskbedömningar, ofta serverade och tolkade av andra, för att upprätthålla bilden av en ontologiskt trygg värld.. Några i sammanhanget relevanta begrepp i Giddens ordlista är praktiskt och diskursivt medvetande11. Dessa, tillika med begreppet det omedvetna, ger sammantaget en bild av de mentala resurser en människa har och hur hon använder dessa. Det omedvetna är det individen inte känner till eller kan sätta ord på men som hon ibland ser verkningarna av. Praktiskt medvetande är enligt Giddens något som individen har kunskap om men inte direkt kan sätta ord på. Detta medvetande är nära förknippat med rutiniserat handlande. Det är handlande utan närmare reflektion över mål eller mening. Samtidigt kan individen, enligt Giddens ge godtagbara förklaringar till sitt handlande om hon blir ombedd. Det handlar om kunskap som är omvandlat till handling. Diskursivt medvetande är det individen kan ge uttryck för, det som hon talar om och kanske har diskuterat med andra människor om. Denna del blir därför synlig på ett annat sätt i och med att den görs tydlig i vad individen faktiskt uttrycker. Det är svårt att dra någon knivskarp gräns mellan praktiskt och diskursivt medvetande.. Om reflexivitet skriver Giddens:. ”Continuity of practices presumes reflexivity, but reflexivity in turn is possible only because of the continuity of practices that makes them distinctively ‘the same’ across space and time. ‘Reflexivity’ hence should be understood not merely as ‘self-consciousness’ but as the monitored character 11. Giddens, A, (1984). s. 44. 8.

(16) of the ongoing flow of social life. To be a human being is to be a purposive agent, who both has reasons for his or her activities and is able, if asked, to elaborate discursively upon those reasons (including lying about them).”12. Att vara reflexiv innebär alltså att söka skapa strategier för livet. Människor har i alla tider varit reflexiva, i den meningen att de i mer eller mindre hög grad har funderat över sina liv, planerat för förändring, värderat och ifrågasatt. Det som i hög grad skiljer den situation människan i moderniteten lever i från tidigare generationers är den komplexitet som vårt samhälle uppvisar. Den ökande reflexivitet som människor visar har sin grund först och främst i den ambivalens som de upplever. Individen är nödd och tvungen att reflektera. Den tysk-amerikanske psykologen och filosofen Erich Fromm skriver:. ”När individuationen har blivit fullständig och individen är fri från dessa ursprungliga förankringar, står han inför en ny uppgift: att orientera sig och finna fotfäste i världen och nå trygghet på andra sätt än de som kännetecknade hans förindividuella tillvaro.”13. Enligt Fromm har moderniteten satt oss inför en ny uppgift och här kommer reflexiviteten in. Själva begreppet reflexivitet är till sin karaktär starkt sammanknippat med modernitet. Den begränsas av existentiella frågor, den skapar ångest utifrån dess förutsättningar men den skapar också möjligheter i en värld där pluralism och subjektivism råder.. Den svenske socialpsykologen Thomas Johansson beskriver begreppet reflexivitet i sin bok ”Bilder av självet”. Han introducerar där tre olika sidor av begreppet reflexivitet; instrumentell, normativ och utopisk reflexivitet14 Instrumentell reflexivitet är den nyttobetonade reflexiviteten som syftar till att individen söker kunskap om hur hon på bästa sätt skall ”orientera sig och finna fotfäste” i sin värld. Här ryms många former av kunskap av praktisk och teoretisk karaktär, men även social kunskap. Normativ reflexivitet syftar till att lära sig och fundera över moraliska och etiska ställningstaganden. Denna form av reflexivitet är naturligtvis ”igång” i alla sociala interaktioner där individen kontinuerligt känner av vad andra människor anser vara norm, rätt eller fel, viktigt osv. Den sista formen utopisk reflexivitet avser den reflexivitet som syftar till att kritisera, ifrågasätta, omforma, omdefiniera, förändra samhället eller de olika sammanhang individen befinner sig i. Denna form av reflexivitet menar Johans-. 12. Giddens, A (1984), s. 3. Fromm, E (1943), s. 25. 14 Johansson, T (2002) s. 48. 13. 9.

(17) son, innehåller också en form av dynamik i det att den inte syftar till att behålla utan till att förändra.. Identitet – medfödd eller socialiserad? Är vår identitet något redan givet, något som getts till oss redan innan vi fötts och som vi sedan inte kan påverka? Är identiteten en serie egenskaper som tilldelats oss alla och är det dessa som ger den individuella särpräglingen? Eller är det så att identitet är något som konstrueras på social väg i samförstånd och i motstånd till det omgivande samhället och dess invånare. Vad identitetsfrågan gäller finns det kanske inga definitiva svar15 men att det finns en social sida som är verksam i formandet av den personliga identiteten är säkert. John Locke myntade det numera klassiska uttrycket ”Tabula Rasa”16. Locke menade att barnet föds som ett oskrivet blad där inget är givet och personligheten och identiteten efterhand skrivs in. Locke menade alltså att identiteten formas av individen själv, individens omgivning såsom det omgivande samhället med dess kultur, institutioner, normer och värderingar. Denna socialiseringsprocess förenar och separerar människor, den ger utrymme för individuell experimentlusta och kan eliminera kulturella och sociala ok som binder den enskilde individen till händer och fötter och förhindrar denne att bli vad den kan och vill vara. Ett socialt identitetsskapande innefattar med andra ord en hel del och kan se väldigt olika ut för olika människor.. Identitetsarbete sett ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv Inom socialpsykologin finns flera perspektiv och ett av dem är den symboliska interaktionismen17. Inom denna riktning talar man bl.a. om begreppet spegeljaget, som avser människans spegling i andra människor och hur dessa andra i interaktionsögonblicket uppfattar och varseblir individen påverkar henne i sin tolkning av sig själva. Med ett spegeljagsperspektiv så utvecklar alltså individen sin identitet i samspel med andra. I detta perspektiv är det omgiv-. 15. Marshall, G, (1998). Se avsnitt om identitet. Marshall, G, (1998). Se avsnitt om Tabula Rasa samt John Locke. 17 Charon, J. M, (1995). 16. 10.

(18) ningens tolkning av individen och individens varseblivning och reaktion på sin omgivning som skapar social identitet.. Rollövertagande Med rollövertagande18 avses individens försök att sätta sig in i en annan människas perspektiv, att försöka ta dennes definition av situationen och att göra den till sin egen. Det handlar om att försöka sätta sig in i den andres hela föreställningsvärld, inte bara försöka förstå hur en annan människa har det. Man kan sympatisera med någon när denne är sjuk eller lidit en svår förlust men detta är inte detsamma som att göra ett rollövertagande. För att det skall ses som ett rollövertagande måste individen känna en samhörighet och en empati med den som det berör. Anledningen till varför individen gör rollövertaganden är att främja och berika interaktionen, det egna identitetsbyggandet och att förstärka rollprestationen. Känner individen till hur andra har det, har hon också möjlighet att förstå deras beteende och därigenom anpassa sig till detta i interaktionstillfället.. Det moderna identitetsprojektet innebär flera komplexa situationer och kräver stor inovationsförmåga. Ett exempel på detta visades på TV4:s underhållningsprogram ”Fortet”19, då programledare Hans Fahlén agerade lagledare för ett lag bestående av unga rap-killar, några av dem från gruppen Latin Kings. Rap-killarna utförde en övertygande rollprestation helt i linje med vad man stereotypt kan förvänta sig av rappare. Det blev tydligt hur Fahlén påverkades av lagets stil och presentation av sig själva. Fahlén tycktes göra ett rollövertagande och förändrade sitt beteende till att mer likna lagets beteende. Detta är intressant då man kanske kan prata om en identitet av en mer fragmentarisk karaktär som man iklär sig för att passa in i sammanhanget. Är det så att vi idag ställs inför fler situationer än tidigare då vi tvingas reflexivt förhålla oss till vår egen identitet? Är det samhällets komplexitet som gör att vi ser identiteten som mer öppen till sin karaktär?. 18 19. Charon, J. M. (1995) s. 10 Avsnitt 8, 24/10 2003. 11.

(19) Parasocial interaktion Interaktionsbegreppet kan utvidgas till att också innehålla parasocial interaktion20. Detta begrepp står för den till synes abstrakta interaktionen mellan en åskådare och en medial aktör. Ett exempel på detta är när skådespelaren på TV upplevs som levande och betraktaren försöker att tala denne till rätta; ”gå inte in genom den dörren för där står mördaren”, och så vidare. Forskaren Johan Fornäs menar att interaktionsbegreppet i någon mening även kan användas mellan användare och medium. Fornäs menar att:. ”Reflexivity intensifies the need to mirror one´s identity in the concepts, images and responses of surrounding others, including using media texts in self-mirroring ways. The media also pose demands that speeds up the development of such a reflexivity. Digital media are no exception to this spiral movement.”21. Interaktionen med media innehåller inte den ömsesidighet vanliga interaktionssituationer har men den fungerar ändå som ett tillfälle för individen att reagera på olika sociala budskap via media. Denna interaktion har som funktion att dels uttrycka identitet men ger också material för det fortsatta identitetsarbete.. Identiteten i självberättelsens form ”Självets reflexiva projekt [är] den process varigenom självidentiteten konstitueras genom den reflexiva uppbyggnaden av självberättelser”22. Detta citat från Anthony Giddens bok ”Modernitet och självidentitet” visar på kopplingen mellan identitet och reflexivitet. Det man kan slå fast är att begreppet identitet är aktuellt och viktigt i vår tid. Giddens menar att självidentiteten skapas genom det reflexiva arbetet. Detta innebär att vi utifrån vårt behov av ontologisk trygghet, bearbetning av ångest, rationalisering av riskfaktorer, utestängandet av existentiella frågor och rutinisering tänker på, talar om, ger uttryck för och planerar för vårt handlande. Giddens talar om att detta självreflexiva arbete tar formen av en livsberättelse, eller ett livsprojekt. Det innebär att identiteten sätts in i ett berättande sammanhang. Vi ser på oss själva som ett subjekt insatt i en historia, ett nu och en 20. Sjöberg, U (2002) s. 165 Fornäs, J. (1998). Citatet är hämtat från början av artikeln, tredje stycket. 22 Giddens, A (1991) s. 276. 21. 12.

(20) framtid. I sin bok ”Intimitetens omvandling” redogör Giddens för innehållet i en studie av Sharon Thompson om amerikanska ungdomars syn på attityder, värderingar och sexuellt beteende.. ”Flickornas berättarförmåga närmade sig den skicklighet varmed professionella romanförfattare återberättar en detaljerad och komplicerad intrig. Många talade i timmar med endast mycket lite stöd av intervjuaren. Thompson hävdar att dessa självberättelsers flödande karaktär i stor utsträckning byggde på att de var väl inövade. De var resultat av många timmars samtal mellan tonårsflickorna och deras väninnor; samtal där känslor och hopp såväl diskuterades som formas.”23. Detta är ett exempel på det reflexiva arbetets utformning idag. Naturligtvis är inte alla så drivna som dessa tonårsflickor på att uttrycka sin egen livsberättelse och de livsplaner de har men de kan stå som experter i en värld som alltmer fylls av självreflexivitet, identitetsskapande och självberättelser.. Det är alltmer viktigt hur individen framställer mig själv. Individens självpresentation har hamnat i fokus på ett nytt sätt i dag och är kanske det individuella identitetsarbetets främsta uttryck. I dag talas det om en estetisering av vardagslivet och med detta menas då det sätt som vi presenterar oss själva på har fått en allt mer viktig och tydligare roll för individen. Det har blivit allt mer viktigt hur vi ser ut, i vilka sammanhang vi syns i, hur vår kropp ser ut, vem vi kan få andra att tro att vi är. Här fungerar massmedia som en del i ett expertsystem som förser människor med de verktyg och råd som behövs för att kunna skapa en identitet och en självpresentation som man är tillfreds med. Tydligheten i detta märks inte minst i de dokusåpor vi nu kan se på i ett flertal TV-kanaler.. Modernitetens olika personlighetstyper När Simmel i början av 1900-talet skrev om främlingen, flanören, äventyraren och andra personlighetstyper i det förmoderna samhället såg han också universella drag av moderniteten24. Den narcissistiska personligheten har beskrivits som en: ”som framhäver människans ständiga och omåttliga längtan och begär efter att uppnå rikedom, kroppslig skönhet, lycka, njut-. 23 24. Giddens, A. (1992) s. 51 Simmel, G, (1981). s. 139. 13.

(21) ning och bekräftelse.”25 Denna personlighetstyp är också idag intressant men inte som personlighetstyp utan mer som ett drag i kulturen. Det handlar inte om vissa människotyper utan mer om karaktärsdrag som genomsyrar oss alla i någon mån i moderniteten.. Det är inte någon tvekan om att definitionen av identitetsbegreppet är en komplicerad uppgift. Huruvida identiteten har en kärna med nedlagda egenskaper kan man anta eller förkasta men är samtidigt oerhört svårt att studera. I en diskussion om identitet tvingas man i huvudsak att uppehålla sig omkring de sociala faktorerna och dess påverkan och utformning av identiteten. På mikronivå är det den dagliga sociala interaktionen som formar henne. På en makronivå befinner vi oss i ett sammanhang av expertsystem som alla har en viktig roll för individens identitetsarbete. Roller och identitet är inte synonyma begrepp. De har med varandra att göra men kan inte anses stå för riktigt samma sak. En roll utgår från och har beröringspunkter med identitet och identiteten finns på samma sätt nedlagd i rollen men är inte samma sak. Däremot kan roll och identitet under tid växa ihop. Identitet är den individen uppfattar sig vara, utifrån livserfarenhet och tolkningar av andras respons av den egna identiteten. På detta sätt är den inte statisk men samtidigt inte heller formlös. Den uppvisar en varaktighet insatt i ett kronologiskt förr, nu och tänkt sedan.. Ungdom Sett ur ett historiskt perspektiv är begreppet ungdom något relativt nytt. Vetenskapen rörde sig länge mellan endast två kategorier när den beskrev människan. Dessa två kategorier var barn och vuxna. Här sågs barnet som en icke ”färdig” vuxen som framlevde sin tid i väntan på att bli vuxen och därmed synlig för sin omgivning som en samhällsnyttig varelse.. I Europa var det först på 1700-talet som ”unga” eller ”unga vuxna” började synliggöras som en egen grupp i samhället. Synliggörandet av de unga gick hand i hand med att borgerskapets söner i allt högre grad upptogs i olika utbildningar. Detta fick också den konsekvensen att de så småningom utvecklade sin egen praxis och kultur. Därmed synliggjordes också de unga som en egen gruppering som man kunde ställa mot andra grupper i samhället, t ex barn och vuxna. Detta förhållningssätt kom länge att vara begränsat till borgerskapet och i viss mån adeln innan det spreds vidare nedåt i den sociala hierarkin. Docent Mats Lieberg menar att: 25. Johansson, T. (1996) s. 235.. 14.

(22) ”De unga blir synliga som unga först när de tillvaratar möjligheterna till ungdomsliv och uppträder ’som unga’. Först när de unga börjar uppföra sig på särskilda sätt blir deras existens alltså synlig. Att vara ung är således en dubbel process, som både handlar om att betingelser för ungdom skapas i en samhällelig process och om att de unga under loppet av denna utveckling etablerar sig som unga”26. Detta ger en bild av att etableringen av en egen ungdomskategori har varit en långsam process. De lägre klasserna hade knappast resurserna att ge sina unga en utbildning och därmed försakades också de unga ur dessa klasser möjligheten att i en gemensam miljö etablera sig som en egen kategori. Det är först i samband med den allmänna skolplikten som möjligheten ges för ett bredare lager unga att kategorisera sig och synliggöras som just ungdom.. I den senmoderna eran som vi nu befinner oss i är det tämligen självklart att ungdom står som en egen kategori fri från andra men också bunden till andra grupper i samhället. Nu består snarare problematiken i att det råder flera olika förhållningssätt i betraktandet av ungdom. Det skulle vara ett vanskligt projekt att söka finna något entydigt svar på vad ungdom är. En så enkel sak som att definiera inom vilka ålderskategorier ungdomar befinner sig i låter sig inte så lätt göras. Det beror helt och hållet ur vilka aspekter man väljer att studera ungdom. Viss forskning definierar ungdom mellan 13 och 30 år och avser då att man inom detta åldersspann menar sig finna likheter i kulturen. Samtidigt leder detta till problem då det av naturliga skäl råder stora skillnader mellan en 13-årings sätt att uppfatta verkligheten och en 30-årings. Anlägger man en kulturell tonvikt på begreppet ungdom. ”blir den sociologiska termen generation användbar. Begreppet används inom forskningen på de individer inom ett samhälle som binds samman av så väl ålder som gemensamma värderingar och erfarenheter osv. och som avgränsar dem från andra generationer.”27. Tonvikten i denna studie ligger mer på den gemensamma ungdomskulturen som binder dem samman än differentieringen mellan olika ålderskategorier inom ungdom.. 26. Lieberg, M, (2001). Citatet är hämtat från sista stycket under rubriken ”Konstitueringen av ungdom – ett historiskt perspektiv”. 27 Lieberg, M, (2001). Citatet är hämtat från sista stycket under rubriken ”Ungdom som livsfas eller social kategori”.. 15.

(23) För att beskriva vilka miljöer, fysiska rum men också sociala kontexter som ungdomar rör sig i används olika begrepp som; rum, fält, områden, arenor, sfärer osv. Med detta avses då beskrivningen av olika dimensioner av de många sociala miljöer som ungdomar rör sig mellan. Ungdomar rör sig mellan olika rum och dessa är oftast hemmet, skolan, kamraternas hem, föreningslokaler och offentliga inrättningar. Ungdomarnas liv under vardag likväl som helg pendlar mellan dessa områden och följer också ett ganska rutiniserat mönster. En annan dimension av ungdomarnas skiftningar i vardagslivet är de olika kulturer som de kommer i kontakt med och som de också ofta är en del av. Ett exempel på detta skulle kunna vara den egna familjekulturen i kontrast till kamratkulturen. Det finns dessutom kulturkontraster inom kamratkretsen då denna består av olika individer med olika yttre förankringar.. I en generalisering av vardagslivet rör sig ungdomar mer eller mindre i olika miljöer. Man har också olika stark dragning till dessa miljöer. Mats Lieberg talar om tre kategorier eller typfall av ungdomar, kamratorienterade, föreningsorienterade, hemorienterade28. De kamratorienterade beskrivs som de som tillbringar lejonparten av sin fritid tillsammans med sina kamrater. De föreningsorienterade är de ungdomar som i huvudsak är med i organiserad verksamhetsform och de hemorienterade är de som tillbringar mycket av sin tid i hemmet, ensamma eller tillsammans med andra.. Den övergripande samhällskulturen är till sin karaktär i mångt och mycket en ungdomlig kultur. Det betyder att mycket av kulturens yttringar i hög grad är riktat till ungdom. Men det handlar också om att kulturen som sådan hyllar ungdomlighet. Det betyder inte att alla människor vill vara unga men väl att uppfattas som ungdomliga av sin omgivning. Kulturens fokus ligger i hög grad på självpresentationen. Det betyder att kroppen, mode, sexuell framtoning och estetik har hamnat i centrum för mångas intresse i dag. Detta vittnar inte minst TV och tidningsutbudet om. Vår tid kännetecknas av komplexitet, och individen tvingas förhålla sig till sin omgivning på ett reflekterande sätt. Detta gäller inte minst ungdomar. Kulturutbudet och människors reflexivitet lever i en växelverkan med varandra. Människors ökade reflexivitet skapar en efterfrågan som kulturen t ex media söker tillfredställa samtidigt som människor reflexivt använder sig av många av kulturens yttringar i sitt identitetsarbete.. 28 Lieberg, M i Fornäs, J, (1993) s. 214. 16.

(24) För ungdomar är media en av många källor till stoff i sitt identitetsarbete. Eftersom identiteten idag i hög grad är ett relativt öppet projekt, behöver individen hjälp i detta arbete. Identitetsarbetet är också på många sätt mer mångfacetterat i dag än tidigare. Det betyder att det står individen mer fritt att själv skapa sin identitet men det innebär samtidigt att individen står inför ett mer komplext arbete vilket kan skapa förvirring och ångest. För att dämpa denna ångest har bl.a. media en självklar plats som expertsystem som tillhandahåller verktyg för det personliga identitetsarbetet. Svårigheten ligger i att se om den påverkan media står för skapar något beständigt í identiteten.. Inom den socialpsykologiska forskningen talas det om de narcissistiska dragen som finns i moderniteten29. Med detta avses behovet att hitta sin egen identitet genom spegling. Här ser man tydliga drag i ungdomens sätt att bl.a. spegla sig i media. Idolerna som kulturella förebilder kan ses som en yttring av detta. Det handlar om att undersöka vilka möjliga identiteter individen kan anta. Ungdomarna står på tröskeln till ett vuxenliv och därmed en mer fixerad identitet och är därför i större behov av att experimentera och söka alternativa identiteter och här blir då speglingen av vikt för att samla material till detta arbete.. Shibutani som rör sig inom den symboliska interaktionismens område införde begreppet referensgrupper30. Med det avses olika grupper som individen förhåller sig till. Exempel på referensgrupper är: Föräldrar, familj, kamrater, skolklass och idrottslag. För ungdomar är familj och kamraterna två viktiga referensgrupper. Inom dessa grupper kan dock förhållningssättet skilja sig från varandra. Det kan handla om överenskomna normer, värderingar, attityder och beteenden som är olika före de olika grupperna. Ett exempel på detta skulle kunna vara när man väljer att berätta något hemma men inte för sina kamrater eller omvänt.. Kamratgruppen är en viktig referensgrupp för ungdomar. I den gruppen möter ungdomarna andra med likartade förutsättningar och funderingar. Tanken är att alla i denna grupp sitter i samma båt och gemensamt kan söka sig fram till svar som inte har en given natur.. 29 30. Johansson, T, (2002). s. 116 samt Johansson, T, (1999). s. 187ff. Charon, J, M, (1995). s. 30. 17.

(25) Massmedia Det är ingen underdrift att säga att massmedia genomgår en enorm förvandling i den tid vi nu lever i. Orsakerna till detta är flera. Genom ny teknik ges också nya möjligheter för massmedia att nå ut med sitt budskap. Det går allt mindre tid mellan de stora epokgörande uppfinningarna. Historiskt var 1400-talets boktryckarkonst den uppfinning som på allvar öppnade upp för massmediala yttringar även om det skulle dröja några hundra år innan det på allvar nådde den stora allmänheten. 1800-talets stora våg av dagstidningar innebar också stora förändringar för mediernas möjlighet att påverka. När radion slog igenom på 20-talet och TV på 60-talet fick det liknande konsekvenser. Videoapparatens väg in i folkhemmet har också betytt förändringar även om de är mer marginella i jämförelse med radio och TV. Persondatorns etablerande under 90-talet samt Internets genombrott i slutet av samma decennium har redan fått stora samhällskonsekvenser och öppnat upp för stora men kanske ännu inte överskådliga möjligheter.. Politiska beslut och samhällsförändringar har också stor del i den förändring massmedia genomgår. Något som fick en avgörande betydelse för de breda folklagrens möjlighet att tillgodogöra sig det tryckta ordet var skolreformen på 1840-talet. De politiska beslut som de senaste decennierna fått stor betydelse för utvecklingen av massmedia är den avreglering av media vi fått i Sverige. Utbudet av tillgängliga radio- och TV-kanaler har i och med detta ökat enormt. Ett annat politiskt beslut som i sammanhanget kan synas trivialt men som ändå har betytt mycket för Internetutvecklingen är de speciella skatteregler man införde i samband med företagsköp av hemdatorer till personal. Man räknar med att 73 % av de svenska hushållen har en persondator hemma och att 60 % har Internetuppkoppling31.. Kulturens omvandling har alltid haft en stor betydelse för massmedias utveckling. Det handlar om en slags växelverkan eller kanske symbios. Massmedia är till stor del integrerad i vår kultur. Den globalisering, individualisering, ökande subjektivism vi ser i vår kultur återspeglar sig också i den massmediala världen som i syn tur påverkar människors sätt att skapa kultur. Inom samhällsforskningen förs det diskussioner huruvida man kan skilja ett samhälles utveckling från dess kultur eller om det kanske är så att ett samhälles utveckling är dess kultur. Samhällets ansikte är dess kultur eller kulturen är samhällets ansikte om vi så vill.. 31. Siffrorna avser 2001 och är hämtade från www.if.swekom.se/it/eservice/dokument/forstudie_mjolby.pdf.. 18.

(26) Idag växer ungdomar upp med ett expanderande medialt utbud som tränger sig in i deras tillvaro på ett sätt som aldrig tidigare förekommit. Det är svårt att inte ta intryck av de många mediebudskapen eller låta bli att använda sig av den mediateknologi som omger dem och som ger dem tillgångspunkter i en alltmer medialiserad interaktionsmiljö. I samma grad som medierna blir alltmer sofistikerade så kan man också prata om en teknikalisering av ungdomars vardagsliv. I en tekniskt avancerad tid där medierna ständigt finner nya vägar för att nå användarna, blir människor alltmer intresserade av att använda den runtomliggande tekniken för att underlätta sin vardag. Ungdomar kan i viss mån lättare tillgodogöra sig den moderna teknik och därigenom också dagens medieutbud32. Det är idag inte helt ovanligt att ungdomar lär upp den äldre generationen i dataanvändande. En effekt av detta är att både produktutvecklare och reklambransch riktar sig främst till ungdomar. Detta är dock inte en enkelriktad väg utan den kännetecknas av en växelverkan där ungdomskulturen skapar behov som marknaden söker tillfredställa och där marknadens produkter också kan förändra ungdomskulturen.. Inom begreppet massmedia ryms en hel del. Det kan röra sig om TV, cd, telefon, video, radio, TV/videospel, dagstidningar, böcker, mobiltelefon, data m.m. Det är ingen tvekan om att TV är det mest etablerade av dessa medier. En TV-apparat finns i snart sagt varje hem och ofta flera stycken. En genomsnittlig dag tittar drygt 75 % av svenska folket på TV33. Den genomsnittlige TVtittaren ägnar drygt två timmar åt TV per dag. Trots ett ökat kanalutbud har inte TV-tittandet ökat speciellt mycket. Inte heller morgon-TV har ökat den genomsnittliga TV-tittartiden nämnvärt. På helgen ökar tittandet i genomsnitt med en timma. Bästa sändningstid är mellan 19.30 – 21.30, s.k. primetime. TV-tittandet ökar med stigande ålder även om de yngre också tittar en hel del. De som har tid till förfogande är också de som till stor ser å TV.. När det gäller förtroendet för medierna är bilden inte entydig utan det beror på vad som avses. Användarna skiljer på förtroendet för medierna som organisation och förtroendet för dess företrädare34. Man kan ha ett lågt förtroende för en viss kanal men ett högt för en specifik programledare eller program. Generellt kan man säga att TV har ett högre förtroendevärde än vad pressen har. Bland TV-kanalerna är det public service kanalerna som har det högsta för-. 32. Sjöberg, U (2002) s. 13 Hadenius. S, Weibull, L (1999) s. 412 34 Elliot, M (1997) s. 32 33. 19.

(27) troendet bland tittarna. Yngre tittare har ett högre förtroende för TV än vad äldre människor har, lägst förtroende för TV återfinns hos åldersgruppen 30-39 år. Socioekonomisk tillhörighet spelar också en viss roll för vilket förtroende man har för medierna. Högre utbildning medför oftare ett lägre förtroende för medierna än vad som kan sägas för lägre utbildade.. 20.

(28) Metod Inledning I vår studie av ungdomars identitetsarbete, vilken syftar till att ge en fördjupad bild av medias och kompisgruppens påverkan avseende det enskilda identitetsarbetet, valde vi att anlägga en kvalitativ ansats. Vårt syfte är inte att söka visa på frekvens utan att beskriva fenomenet ifråga. Vi har valt en deduktiv ansats på vårt arbete. Det betyder att vi har utgått från en rad teoretiska begrepp som har fungerat som en ram och inriktning i vårt arbete. De teoretiska begreppen som vi valt att använda oss av har också haft en avgränsande funktion för vår studie. Motiveringen av valet av metod ligger främst i studiens deskriptiva karaktär.. Urvalet Många medier är i dag direkt riktade till ungdomar och det kan vara svårt att värja sig mot dels medieflödet som sådant men också mot de budskap som dessa förmedlar. Det blir då intressant att se hur ungdomarna använder sig av de olika medierna i sitt eget identitetsskapande. Respondentvalet föll på ungdomar som studerade sista året på gymnasienivå. Ungdomarna har oftast inte hunnit flytta hemifrån och därmed inte hunnit etablera ett självständigt liv. Trots det lever man ändå relativt självständigt och är socialt sett delvis frikopplad från sina föräldrar. Kompisgänget har en viktig roll att fylla för den enskilde.. Vårt val föll på en klass med teoretisk inriktning då vi antog att en sådan i allmänhet skulle vara mer tränad i konsten att uttrycka tankar och åsikter än en icke-teoretisk klass. Vår förförståelse handlade också om att vi trodde att man i dessa mer teoretiska klasser i någon mån arbetat med media, att man hade reflekterat, uttryckt tankar och åsikter rörande media.. En lärare på skolan föreslog fem elever som vi skulle kunna intervjua. Gruppen bestod av tre killar och två tjejer från samma klass.. 21.

(29) Insamlingsmetoden Själva intervjuerna genomfördes på skolan under dagtid i två särskilt tilldelade rum. Vi valde att intervjua respondenterna en och en, detta för att de inte skulle kunna påverka varandra och söka uttrycka konformitet i sina svar. Intervjuerna utgick från tematiska frågeställningar35 som fungerade som en ram. Dessa följdes sedan upp med en rad underliggande följdfrågor. Vid intervjutillfällena använde vi oss av bandspelare.. Det finns olika fallgropar med intervjuer som bör undvikas. Den kanske största risken är att forskaren underskattar vikten av ett väl genomfört arbete. Det kan vara en stor frestelse att bara kasta sig in i intervjun och se vad man få, utan någon tydlig koppling till syftet. Därför är det viktigt att redan i förarbetet ha ett klart och tydligt avgränsat syfte som väl utgår från de frågeställningar man söker svar på.. Ytterligare en fallgrop ligger i att alltför starkt låsa sig vid de uppställda frågorna så att intressanta trådar som man i förväg inte tänkt på, tappas bort. Det viktiga är att vara väl bekant med syftet så att intressanta spår under intervjun snabbt kan följas upp.. En fördel med intervjutekniken är dess närhet till studieobjektet. Till skillnad från enkäter får man ett bredare informationsflöde. Kommunikationen sker inte bara verbalt utan också genom kroppsspråk, mimik, ögonkontakt, tonfall osv.. Tolkningsprocessen Vi skrev själva ut våra intervjuer ord för ord inom några dagar efter deras genomförande. Intervjumaterialet lästes därefter igenom i sin helhet och fick sedan vila under sommaren. Under hösten påbörjades ett flertal processer. Litteratur om ungdom och media genomlästes under första delen av hösten, samtidigt som de grundläggande teorierna för vår undersökning började finna sin form på papperet. Det huvudsakliga teoriskrivandet delades upp och arbetades med var för sig medan redigeringsarbetet gjordes gemensamt. I stort sett allt övrigt skrivarbete arbetades med gemensamt. Nackdelen med detta arbetssätt är att skrivarbetet emellanåt kan bli en omständlig formuleringsexercis men fördelen, som vi anser överväger, är att ett 35. Se bilaga I.. 22.

(30) gemensamt skrivande ger en möjlighet och skapar en nödvändighet till djupare diskussioner om formuleringarnas riktighet och betydelse samt att det skrivna får ett mer utryckligt gemensamt ursprung.. Intervjumaterialet lästes igenom på nytt ett flertal gånger men nu utifrån ett antal tematiska begrepp. Dessa begrepp hämtades i stort sett från den teoretiska ram vi satt upp vid arbetets början. Vid de första genomläsningarna gjordes markeringar i materialet som syftade till att dela upp och kategorisera materialet. Samtidigt med kategoriseringen av materialet markerades ungdomarnas mer eller mindre signifikanta sätt att uttala sig om media, referensgruppers betydelse, interaktionssituationer, olika grader av medvetenhet om medias och kompisgruppens betydelse och påverkan samt det egna identitetsarbetet. Här var vi intresserade av saker som avvek från det övriga. Det finns en uppenbar fara med detta tillvägagångssätt om dessa avvikande uttalanden och uttryck i alltför hög grad får dominera tolkningen och inte, som vårt resonemang har varit, låta dem få sin betydelse i sin egen kontext. Frestelsen att dra alltför långtgående slutsatser av enstaka intressanta uttalanden kan ibland bli stark men materialet har visat att det oftast är den underliggande, och ibland till synes tråkiga, verkligheten som är den mest intressanta och inte tvärtom.. Upptäcktens väg Trots en deduktiv ansats i arbetet utesluter detta inte en vandring längst efter ”upptäcktens väg”36. Valet att utgå från en eller flera teorier bestämmer inom vilket område och utifrån vilket perspektiv man har tänkt ”upptäcka” empirin.. Vårt arbete fortsatte efter kategorisering och kodning med att söka beskriva i en sammanfattande form den verklighet som materialet gav uttryck för. Detta gjordes i en uppställning baserad på den teoriram som inledningsvis gjorts. Syftet var att för oss själva och läsarna ge en så tydlig bild som möjligt av det liv ungdomarna levde, i vilka sammanhang detta liv fördes, vilka uttryck det tog och upplevelsen och tolkningen ungdomarna gav för allt detta. Denna process syftade till att ta fram de viktigaste strukturerna i deras liv och förhållningssätt till omgivning. Syftet med denna process var också att ”lyfta upp” empirin ett steg för att kunna 36. Uttrycket Upptäcktens väg är hämtat från Starrin, B, m.fl. (1991). I boken ”Från upptäckt till presentation” beskrivs ett teorigenererande arbetssätt. Det är inte detta arbetssätt som vi i huvudsak har använt oss av, vi vill bara mena att varje arbete i någon mån måste få vandra på en ”upptäcktens väg”.. 23.

(31) skönja mönster, likheter och olikheter, typiska drag. Det handlar här om att materialet blir aggregerat, hopklumpat för att på det sättet tydligare se åt vilket håll materialet lutar. Det finns naturligtvis en uppenbar risk med detta sätt att arbeta. De tolkningar och generaliseringar som görs är aldrig hela sanningen om ett visst fenomen. Ungdomarnas liv är tolkade av dem själva långt innan intervjuerna gjordes. En andra tolkning sker i en mycket avancerad interaktionsprocess i själva intervjusituationen. Därefter tolkas intervjumaterialet av oss utifrån teorier och olika, mer eller mindre subjektiva ansatser. Weber skriver om vikten av att först lägga fram allt subjektivt på bordet för att på ett framgångsrikt kunna lägga allt sedan åt sidan37. Popper antyder också något liknande när han menar att garanten för objektivitet inom vetenskapen är att den ständigt blir synliggjord, problematiserad och kritiserad38. Detta är det bästa och kanske enda sättet vi kan åstadkomma för att garantera vetenskaplighet och objektivitet.. En del av de likheter och olikheter vi har sett bland våra respondenter har vi valt att belysa och en del andra tona ned. En olikhet som vi medvetet valt att tona ned har varit skillnaden i de unga kvinnornas och unga männens interaktionsmönster med kompisar. Orsaken till detta har inte varit att tona ned skillnaden för att vi skulle mena att den inte finns eller för att vi skulle mena att den saknar betydelse utan snarare för att vi inte i huvudsak har velat lägga ett genusperspektiv på vårt material. Risken hade snarare varit att uppsatsen fått en slagsida åt det hållet och det har inte varit vår avsikt. Det har däremot varit omöjligt att helt undvika att göra denna distinktion.. Nästa steg i processen var att sy ihop teori med empiri. Här försökte vi att hålla oss till den ursprungliga planen med de teorier vi inledningsvis hade studerat och valt ut. I praktiken innebar detta att en del teorier användes mer översiktligt och som en fond för arbetet. Detta gäller i hög grad Baumans teorier om ambivalens och klassificering, Simmels samhällsbeskrivningar och till viss del Giddens och hans struktureringsteorier. Från symbolisk interaktionism och Giddens teorier har vi använt oss av diverse begrepp. Syftet med valet av teorierna är med andra ord att skapa ett rum där empirin kan samlas i men också tillhandahålla tolkningsnycklar i förklaringen av empirin.. 37 38. Weber, M. (1977) Popper, K.R. (1976) s. 95. Den tolfte tesen.. 24.

No results found