Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poäng
Hjärtats väg
– levande sufism som religionsdidaktisk utgångspunkt i
undervisningen om islam
?
The Way of the Heart
– vivid Sufism as a Religious Education basis of the Education of Islam?
Ulrika Andersson
Lärarexamen 180 poäng
Religionsvetenskap och lärande 2007-06-01
Examinator: Bodil Liljefors Persson Handledare: Torsten Janson
Sammanfattning
Andersson, Ulrika (2007) Hjärtats väg – levande sufism som religionsdidaktisk utgångspunkt i undervisningen om islam? (The way of the heart vivid Sufism as a Religious Education basis of the Education of Islam?) Individ och samhälle, Religionsvetenskap och lärande,
Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Syftet med detta arbete är att undersöka vilka uttryckssätt den mystiska folkfromheten inom islam, sufismen, kan ha och om undervisning om den kan bidra till en mer allsidig bild av islam i den svenska kontexten.
Med det hermeneutiska förhållningssättet som utgångspunkt har dels en läromedelsanalys och dels en fallstudie genomförts. Läromedelsanalysen behandlar i vilken omfattning och på vilket sätt sufismen presenteras i läroböcker som används i grundskolans senare år samt i gymnasiet. Fallstudien bygger på både deltagande observationer samt kvalitativa intervjuer i en sufiorden. Läromedelsanalysen visar att sufismen knappt behandlas i läroböckerna. Den bild som ges av sufismen är en historisk sufism där det religiösa utövandet inte beskrivs. Fallstudien visar att den sufism som utövas inom sufiorden är en levande sufism som inte beskrivs i undervisningen idag. Den slutsats som kan dras av undersökningen är att den levande sufismen mycket väl kan användas i ett didaktiskt syfte för att visa en mångfald inom islam.
Nyckelord: Religionskunskap, sufism, sufi, undervisning om islam, religionsdidaktik, läromedelsanalys.
Ulrika Andersson Handledare: Torsten Janson
Övedsgatan 5 A Examinator: Bodil Liljefors Persson 217 72 Malmö
1. Inledning
7
1. 1 Problemområde
7
1.2 Syfte och frågeställning
9
1.3 Avgränsningar
9
2. Litteraturöversikt
10
3. Bakgrund
13
3.1 Vad är sufismen? Tro, riter och historia…
13
3.2 Sufi idag
14
3.3 Presentation av den sufiorden som är föremål för fallstudien
15
4. Metod, urval och källor
16
4.1 Vetenskaplig utgångspunkt
16
4.2 Etiska överväganden
17
4.3 Undersökningens upplägg och syfte med delundersökningarna
17
4.4 Urval och utförande av läromedelsanalysen
18
4.5 Urval och undersökningsgrupp för fallstudien
19
4.5.1 Deltagande observation – utförande och problematisering 20 4.5.2 Intervjuer – utförande och problematisering 21
4.6 Metodreflektion
22
5. Resultat
23
5.1 Läroboksundersökningen
23
5.2 Min första hadra
27
5.3 Min andra hadra
29
5.4 Min tredje hadra
31
5.5 Intervjuer
33
5.5.1 Gudssyn 33
5.5.2 Människosyn och genus 34
5.5.3 Religionens kontext 35
5.5.4 Religiösa påbud 37
5.5.5 Den personliga upplevelsen 37
6. Diskussion
38
6.1 Religiöst utövande inom sufiorden
38
6.2 Personlig upplevelse hos en sufier
39
6.3 Läroböckerna och sufismen
39
6. 4 Sufism som didaktisk utgångspunkt i undervisningen om islam?
40
8. Referenser
44
8.1 Litteratur
44
8.2 Hemsidor
45
8.3 Läroböcker
45
8.4 Intervjuer
46
Bilaga 1: Frågeschema vid intervjuerna
Bilaga 2: Läromedel för grundskolans senare år
Bilaga 3: Läromedel för gymnasieskolan
1. Inledning
1. 1 Problemområde
I skolan ska vi som lärare i religionskunskap behandla inte bara de olika grundsatserna i religionerna, utan det är minst lika viktigt att visa fram mångfalden i religiösa uttryck.1 En religion som vi möter allt mer i det svenska samhället är islam. Den bild av islam som möter oss i media präglas allt för ofta av den regelstyrda islam, t.ex. kan vi på Aftonbladet.se den 1 maj 2007 läsa följande:
Hon vill leva sitt liv bakom slöja
Elin Andersson konverterade till islam när hon var 23: Jag föll för reglerna
Hon är född och uppvuxen bland knätofsar och folkdräkter i Leksand. 27 år senare bär hon slöja och heltäckande svarta kläder. Elin Andersson har valt ett muslimskt liv. Och visst finns det saker hon saknar. Som simning och musik.2
Givetvis är det viktigt att vi som lärare ger en bild av den regelstyrda islam och diskuterar denna med eleverna. Men alla muslimer tänker inte som Elin. Inom islam finns även en stark betoning av gudskärlek och många muslimer lever helt sekulariserade på samma gång som de aktivt utövar sin religion. Dessa muslimer möter vi inte lika ofta i media.
När vi som lärare går in i klassrummet för att undervisa om islam möter vi helt olika situationer beroende på var vi är rent geografiskt och vilka elever vi har i klassen. Det är skillnad på att vara lärare i en skola i Malmö och en skola i norra Bohuslän: i de mindre orterna i norra Bohuslän finns det ytterst få muslimer, men i Malmö desto fler. Väl i Malmö är det skillnad mellan olika skolor. Rosengård och Limhamn har helt olika social och religiös struktur. Vårt uppdrag är att ge eleverna en möjlighet att utifrån ett individuellt perspektiv bearbeta de egna livsfrågorna och i ett samhällsperspektiv ge ”en förståelse av religion som ett mångfasetterat fenomen bland andra i samhället”3 oavsett var i landet vi befinner oss. De grundproblem vi möter som religionskunskapslärare är dels på vilket sätt vi kan ge icke-muslimska elever en bild av muslimer som inte är exotisk, främmande, skrämmande eller ensidig, och dels på vilket sätt vi kan ge muslimska elever både en bild av islam som de känner igen sig i och som visar övriga muslimska inriktningar. De pedagogiska och didaktiska problem vi ställs inför måste vi hitta en lösning på. Vi kan inte fortsätta att undervisa om islam utifrån en bild som inte längre överensstämmer med verkligheten i den svenska kontexten.
1 Kursplanen i religionskunskap för grundskolan; Skolverkets hemsida: 2007-05-19 2http://www.aftonbladet.se/vss/kvinna/story/0,2789,1057738,00.html 2007-05-01 3 Kursplanen i religionskunskap för grundskolan; Skolverkets hemsida: 2007-05-19
Hur kan vi då lösa denna pedagogiska och framförallt didaktiska situation? Alla elever har rätt till att få en saklig och allsidig bild4 på samma gång som de traditioner eleverna själva bär med sig från olika kulturer ska utgöra en del av ämnet religionskunskap.5 I undervisningssituationer har jag mött både muslimska elever som har protesterat mot det som står i läroboken och det som förmedlas från läraren under en genomgång och icke-muslimska elever som har anammat den generella och enkla bild som vi så ofta möter i media av hur en muslim är. Läroböckerna förstärker många gånger denna generaliserande bild när problemet inte diskuteras. Alla gånger har vi som lärare kanske inte en tillräckligt allsidig bild av islam för att kunna förmedla alla sidor av vad islam kan innebära och därmed ge en mer nyanserad bild av religionen och religionsutövandet. Hur skulle vi då kunna hitta en ingång till att visa eleverna en mer allsidig bild av islam?
Inom islam finns det en fromhetstanke som varit utbredd i de breda folklagren, denna tanke präglas av en mer känslobetonad islam och brukar benämnas sufism. Mitt första möte med sufismen var under ett studiebesök vi gjorde inom huvudämnet Religionsvetenskap och lärande i ett suficenter, en zawiya. Jag hade tidigare mött en beskrivning av sufismen i Christer Hedins Abrahams barn. Han skriver:
Fromhetslivet inom islam har tagits sig många olika former. Det är lätt att uppfatta islam som regelfixerad. Men genom tiderna har den laginriktade lydnaden betytt mindre än den känslobetonade kärleken till Gud. I den folkliga fromheten har upplevelsen av det gudomliga varit central. Genom hela islams historia balanseras det lärda intresset för bud och regler av hängivelsen för känslor och gudsgemenskap. Sufismen brukar betecknas som islams mystik även om den innefattar mycket mer än så.6
Sufismen fokuserar på kärleken till Gud och det är den inre utvecklingen som är viktigast. Till skillnad från de fem pelarnas islam och sharia där det är de yttre attributen som är betydelsefulla. Sufismen är således en islam som grundar sig i andra religiösa tolkningar och yttringar än de fem pelarnas islam. Kan då undervisning om sufismen bidra till en mer vidsynt bild av vad det innebär att vara muslim?
En tendens i västvärlden idag är framväxten av den s.k. eurosufismen/neosufismen. Begreppet eurosufism syftar på den moderna sufism som har formats i en europeisk kontext. Det är den moderna sufismen som avses när beteckningen neosufism används, men denna beteckning har en vidare kontext då den beskriver alla sorters sufism som uppstår i en modern kontext i världen. Vissa menar även att en s.k. blå-gul islam börjar formas i vårt samhälle. Med detta menas
4 Lpo 94; Värdegrunden Sid. 4, Skolverkets hemsida: 2007-05-19
5 Kursplanen i religionskunskap för grundskolan; Skolverkets hemsida: 2007-05-19
6 Christer Hedin (2004) Abrahams barn; Vad skiljer och förenar judendom, kristendom och islam?. Stockholm:
framförallt att den svenska kontexten påverkar både utövandet av islam och att de människor som betecknar sig som muslimer även har en svensk identitet.7 Hur påverkar detta skolan och hur påverkar det vårt sätt att behandla religionen islam i undervisningen? Ska vi välja annat stoff för att kunna visa en bättre bild av vad det innebär att vara muslim än den som nu förmedlas i många svenska skolor?
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med detta arbete är att undersöka vilka uttryckssätt den mystiska folkfromheten inom islam, sufismen, kan ha och om undervisning om den kan bidra till en mer allsidig bild av islam i den svenska kontexten. Frågeställningarna är:
På vilka sätt kan undervisning om sufism leda till att undervisningen om islam blir mer allsidig? • Hur kan det religiösa utövandet se ut inom en sufiorden?
• Hur beskriver en person som betecknar sig som sufi sin religion och sitt religiösa utövande?
• Hur behandlas sufismen i läroböckerna?
1.3 Avgränsningar
Den del av sufismen som undersöks är den s.k. eurosufism/neosufism och undersökningen utgår från ett nordiskt perspektiv, dvs. hur sufismen formas i den nordiska kontexten. Genom att studera en grupp sufier kan element inom sufismen identifieras som är specifika för denna grupp och dessa kan sedan relateras till den bild av islam som ges i läroböckerna. Undersökningen kan inte uttala sig om sufismen i dess hela innebörd och omfattning, men ge en ledtråd till om sufismen kan användas i didaktiskt syfte för att förklara islams mångfald. Arbetet behandlar bara själva praktiska utövandet av sufismen i dagens samhälle. Hur sufismen har påverkat politik, historien osv. behandlas inte. Inte heller behandlas sufismens historia, med undantag för en kort bakgrundsbeskrivning. Det är den nu levande och moderna sufismen som är i fokus eftersom skolans undervisning om religonsutövande ska ge elever förståelse för fenomen som de kan möta i sin vardag. När det gäller att translitterera de arabiska termerna har jag valt att följa David Westerlund, både i stavning och att inte använda mig av diakritiska8 tecken.9
7 Svanberg, Ingvar & David Westerlund (1999) ”Från invandarreligion till blågul islam? 50 år av organiserad
muslimsk närvaro” Svanberg, Ingvar & David Westerlund (red.), Blågul islam? Muslimer i Sverige. Nora: Nya Doxa. Sid. 9 ff.
8 Diakritiska tecken avser ”litet tecken i skrift med särskiljande funktion och i form av ring, prick(ar), streck,
hake e.d. som utgör ett led i en bokstav (ett grafem) såsom i å, ö, è och ç.” http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_sect_id=153111
2. Litteraturöversikt
Idag har religion åter igen blivit ett högaktuellt ämne och sakraliseringen och privatiseringen av religionen är ett ämne som flera forskare ägnar sig åt. Forskarna menar att en ny typ av religiositet har växt fram där fokus är på det personliga planet. Nyandlighet är ett faktum på samma gång som de traditionella religionsformerna utvecklas. Sverige möter en förändrad religionsutövning och nya religiösa organisationer.10 Den muslimska befolkningen i landet har många olika ursprung och olika inriktningar av islam finns representerade inom vårt lands gränser. Forskare pratar om en islam i förändring och att det är på väg att utvecklas en blågul islam, dvs. en islam som på betydande sätt har en svensk kontext.11 Många vetenskapliga undersökningar har gjorts de senaste åren som behandlar sufismen ur olika synvinklar. Då detta arbete har fokus på eurosufismen/neosufismen ges en kort presentation av litteratur som behandlar den moderna sufismen som helhet, medan den litteratur som behandlar eurosufismen presenteras mer ingående. Alla verk om sufismen i ett historiskt perspektiv lämnas därhän då det är den nu rådande religiösa kontexten som undersöks. Den svenska och nordiska kontexten är utgångspunkt för detta arbete och därför ges även en kort översikt över litteratur som behandlar islam i denna kontext. Sist men inte minst följer den litteratur med skolanknytning och om didaktik som är av relevans för detta arbete.
Det finns få undersökningar om sufismen i Sverige. I ett europeiskt perspektiv finns det fler, även om de flesta har gjorts i miljöer utanför det vi benämner som Västvärlden. De flesta undersökningar som har bedrivits om sufism är fallstudier där enskilda forskare har gjort etnografiska undersökningar i form av antropologiska studier. En sådan har jag inspirerats av i val av metod. Denna undersökning har gjorts av Catharina Raudvere och presenteras i The book and the roses; Sufi Women, Visibility, and Zikir in Contemporary Istanbul (2002).12
Levande sufism (2001) innehåller en rad artiklar om nutida sufism. David Westerlund står som redaktör för boken och har även skrivit flera kapitel. Antologin behandlar sufismen ur flera perspektiv; alltifrån sufism som nyandlighet till politisk sufism i Damaskus. I ”Euro-sufism – universalister och konvertiter” (1999)13 beskriver David Westerlund vad som kännetecknar den sufism som finns i Europa idag. Det finns både invandrade sufier och personer som har konverterat till islam och gått med i en sufiorden. Han tar även upp att sufismen kan spela en viktig roll i formandet av europeisk islam, genom sin tendens till inklusivitet och öppenhet.
10 Frisk, Liselotte (1998) Nyreligiositet i Sverige. Nora: Nya Doxa. Sid. 11-20 11 Svanberg, Ingvar & David Westerlund (1999). Sid. 9 ff.
12 Raudvere, Catharina (2002) The book and the roses; Sufi Women, Visibility, and Zikir in Contemporary
Istanbul Istanbul: Svenska forskningsinstitutet
13 Westerlund, David (1999) ”Euro-sufism – universalister och konvertiter”, Ingvar Svanberg & David
De invandrade sufiordnar vi har i Sverige beskrivs av Ingvar Svanberg i ”Alveismen och invandrade sufiordnar”(1999)14. Det finns inga heltäckande undersökningar av sufismens utbredning i Europa och Sverige idag, men han konstaterar att det i Västeuropa är känt att Frankrike, Nederländerna och Storbritannien har betydande inslag av sufiordnar.
Jonas Otterbeck problematiserar i sin artikel ”Skolan, islam och muslimer” (1999) hur skolan är en viktig plats för mötet mellan muslimer och majoritetssamhället. Han beskriver att skolan är den svårundvikliga mötesplatsen och att det därför är lätt att det uppstår konflikter. Många gånger grundar sig dessa konflikter i okunskap hos både föräldrar och skolpersonal. Resultatet blir att barnen kommer i kläm Han diskuterar vidare muslimska elever och konstruktionen av islam i förhållande till socialisation och utveckling hos barnet. De socialisationsmiljöer som unga växer upp med i dagens Sverige är mer komplicerade än vad de var förr.15 Allt detta ska hanteras och lösas inom skolans värld för att undervisningen ska kunna fungera i enlighet med de styrdokument och riktlinjer som finns.
Skolverket gör regelbundet undersökningar över hur skolan fungerar. I rapporten I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. (Rapport 285 2006) som presenterades i december 2006 var uppdraget att undersöka hur läroböcker bidrar till undervisningen i frågor som rör kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Uppdragsbeskrivningen utgår från läroplanens värdegrund.16 Rapportförfattaren i delen om religions/trosuppfattning, Kjell Härenstam, kom fram till att samtliga läroböcker i religionskunskap ”framställer islam som en religion som kan tolkas på ett sätt som harmoniserar med läroplanerna”. Han påpekar dock att flera av böckerna ”inte helt utnyttjar Koranens etiska potential” samt att bildmaterialet är ensidigt i en bok.17
I EDUCARE:s rapport Religionskunskap i årskurs 9; Rapport från den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU03) (2006) framkommer att eleverna önskar ”att få arbeta mer med livsfrågor, kulturmötesfrågor och frågor om samhällsförändring”.18 Rapportförfattarna, Rune Jönsson och Bodil Liljefors Persson, konstaterar även att ”eleverna har brister i kunskaper om religion om vi relaterar resultaten till uppnåendemålen i kursplanen. (…) Framför allt tycks elever
14 Svanberg, Ingvar (1999) ”Alveismen och invandrade sufiordnar”, Ingvar Svanberg & David Westerlund (red.),
Blågul islam? Muslimer i Sverige. Nora: Nya Doxa. Sid. 70 ff.
15 Otterbeck, Jonas (1999) ”Skolan, islam och muslimer” Svanberg, Ingvar & David Westerlund (red.), Blågul
islam? Muslimer i Sverige. Nora: Nya Doxa. Sid. 157-172
16 I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion
och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. (Rapport 285 2006). Sid. 6 Skolverkets hemsida:
2007-05-19
17 Rapport 285 2006. Sid. 34 f Skolverkets hemsida: 2007-05-19
18 Jönsson, Rune och Bodil Liljefors Persson (2006) Religionskunskap i årskurs 9; Rapport från den nationella
ha brister då det gäller förståelse av den existentiella innebörden i såväl religiösa traditioner som i religiösa texter.”19
Kjell Härenstam har gjort ett flertal studier på hur läromedel presenterar religioner. Framförallt i Kan du höra Vindhästen? Religionsdidaktik – om konsten att välja kunskap (2000) diskuterar han hur en del av en religion kan exotiseras och mysticifieras i förhållande till hur andra inriktningar beskrivs. Han betonar att även om utrymmet i läromedlen är litet måste den bild som ges vara så rättvisande som möjligt. Hur detta kan genomföras diskuteras i ett avsnitt där han kommer fram till att läroplanens krav på saklighet och allsidighet är svåra att uppnå om inte ett medvetet urval görs utifrån de grundläggande värdena i värdegrunden.20 Han fortsätter sin diskussion med att kunskapssynen påverkar det didaktiska valet och att detta får konsekvenser för den pedagogiska textens utformning.21 Den kanske mest intressanta diskussion han för, är om undervisningen ska handla om att lära om eller att lära av religioner. Härenstam skriver:
… den multikulturella situationen skulle också, (…), kunna ge upphov till nya möjligheter att lära av och inte bara om. I denna nya situation kommer det att handla om inte bara vad man kan tänkas lära om världens religioner, utan också vad man kan lära av dem, eller snarare hur studiet av dem kan bidra till elevens personliga utveckling.22
Med andra ord förordar han en religionsdidaktik som bygger på den hermeneutiska/dialektiska synen där kunskapsprocessen går ut på att låta elevens förståelsehorisonter vidgas. Lärobokstexten ska väcka nyfikenhet hos eleven för att söka nya perspektiv.23
Den rent didaktiska sidan av religionskunskapsundervisning har Dorotea Rosenblad intresserat sig för. I projektet ”Abrahams barn” har hon hittat en ingång till hur judendom, kristendom och islam kan behandlas i grundskolans senare år på en skola med elever från varierande ursprung. Hon har gett ut två olika böcker om sitt projekt, Abrahams barn annorlunda undervisning om religion i dagens Sverige (1994)24 och Samma rötter: Abrahams barn i tre religioner. lärarhandledning (2004)25. Metoden bygger på att se det gemensamma ursprunget och utifrån detta se likheter och skillnader.
19 Jönsson, Rune och Bodil Liljefors Persson (2006). Sid. 58
20 Härenstam, Kjell (2000) Kan du höra vindhästen?; Religionsdidaktik – om konsten att välja kunska.p Lund:
Studentlitteratur. Sid. 108, 120 ff.
21 Härenstam (2000). Sid. 141 ff. 22 Härenstam (2000). Sid. 147 23 Härenstam (2000). Sid. 160
24 Rosenblad, Dorothea (1994) 2:a uppl. Abrahams Barn; Annorlunda undervisning om religion i dagens Sverige.
Djursholm: Stiftelsen Abrahams Barn
25 Rosenblad Dorothea och Fanny Rosenblad (2004) Samma rötter; Abrahams barn i tre religioner
3. Bakgrund
3.1 Vad är sufismen? Tro, riter och historia…
Ordet sufism betecknar den mystiska fromheten inom islam. Var själva begreppet sufi kommer ifrån finns det skilda teorier om. En vanlig teori är att det kommer från ordet suf som betyder ylle på arabiska. Det var de tidiga asketerna och mystikerna allt sedan Muhammeds tid som bar en yllemantel. En annan härledning är det grekiska ordet sofos ”vishet” eller safa ”renhet”.26 Termen som används inom islam för att beskriva den personliga gudsrelationen och dialogen med Gud är tasawwuf, vilket betyder ”being a Sufi”.27 Två typiska karaktärsdrag för sufismen är betonandet av tawakkul, som betyder gudsförtröstan/gudshängivenhet, och dhikr, som betyder erinran. Dhikr är en andaktsform där man upprepar en bön/formel/ord gång på gång, ofta i samband med vissa rörelser och en viss andningsteknik. En vanlig recitation är ”de 99 skönaste namnen”, dvs. de 99 namnen på Gud.28 Dhikr handlar om att inte glömma Gud och att ständigt vara ett med Gud.29
Inom islam finns begreppen lilla och stora jihad. Lilla jihad avser det heliga kriget på slagfältet och det stora jihad är det heliga kriget mot egot, nafs. Det stora jihad avser att kontrollera ens egoism. Först när nafs är under kontroll kan det finnas utrymme för Gud i hjärtat och sanningen/insikten nås.30 Den insikt och uppenbarelse av Gud som sufierna försöker nå kan liknas vid slöjor som dras undan, ”av-slöjande” (kashf).31 För att sufin ska kunna vandra den rätta vägen behöver han en schejk, en lärare, som visar det rätta sättet att handla och leva. Framförallt gäller detta det rätta sättet att utföra dhikr på.32 Schejken blir ett levande exempel på Muhammeds leverne.33 Målet för en sufi är den gudomliga närheten.34 Sättet att nå Gud på kan ske antingen på ett nyktert eller ett berusat sätt. Med nykter i detta sammanhang avses en gudsrelation som bygger på en syn av Gud som något fjärran som fruktas på samma gång som Gud vördas. Den berusade gudsrelationen avser att bli överväldigad av Gud och förknippas med närhet och intimitet. Att prata om nyktra och berusade mystiker avser således på vilket sätt den troende försöker nå Gud.35
26 Hjärpe, Jan (1979/1992) Islam; Lära och livsmönster. Stockholm: Nordstedts förlag AB. Sid. 111
27 The Oxford Encyclopedia of the Modern Islamic World (1995) Esposito, John L. (red.), New York: Oxford
University Press, Uppslagsord: Sufism, Sid. 102 f
28 Hjärpe (1979/1992). Sid. 111
29 Mark J. Sedgwick (2000/2003) Sufism; The Essential.s Kairo: The American University in Cairo Press. Sid.
43
30 Sedgwick (2000, 2003). Sid. 10 - 11
31 The Oxford Encyclopedia of the Modern Islamic World (1995) Uppslagsord: Sufism, Sid. 105 32 The Oxford Encyclopedia of the Modern Islamic World (1995) Uppslagsord: Sufism, Sid. 104 33 Sedgwick (2000/2003). Sid. 29
34 The Oxford Encyclopedia of the Modern Islamic World (1995) Uppslagsord: Sufism, Sid. 103 35 Hjärpe (1979/1992). Sid. 113 samt The Oxford Encyclopedia of the Modern Islamic World (1995)
Sufierna är organiserade i olika sällskap, ordnar, som leds av en schejk. Det begrepp som sufierna själva använder är tariqah vilket betyder väg/stig och symboliserar att det finns en väg till Gud och det är schejken som hjälper sufin med detta. 36 De första sufiordnarna bestod av en schejk och hans anhängare, ofta en liten grupp människor som alla levde i närheten av schejken. På 1100-talet växte ett ordenssystem fram när bruket att namnge ordnarna efter en framstående schejk blev allt vanligare. Några av de största ordnarna idag är Qadiriya, Rifa`iya, Hadhiliya samt Naqshbandiya. Det finns många fler ordnar och det bildas ständigt nya. Att två ordnar bär samma namn behöver inte betyda att de har samma praktik i sitt religionsutövande. Många av de gamla ordarna har splittrats i olika grenar och det är mest organisatoriskt som det finns likheter mellan dessa grenar.37
Inom sufitraditionen finns det Jesus-hadither och sufiska helgon. Dessa tjänar som idealbilder av hur en sufi ska vara för att kunna se Gud. För många sufier är resor till dessa helgons gravar både viktiga och vanliga.38 Sufismen har även många framstående teologer som har behandlat den teoretiska sidan av sufismen. De två mest framstående teologerna är den iranska moralfilosofen Muhammad al-Ghazali (d. 1111) och den spanska mystikern och filosofen Muhyi al-Din ibn al-´Arabi (1165-1240).39
Sufismen har på många sätt dominerat folklivet i de islamska områdena ända från medeltiden in på 1900-talet,40 vilket medfört att vi idag ser sufismen som folkfromheten inom islam. Även på det kulturella området har sufismen haft betydelse, inte minst inom poesin.41
3.2 Sufi idag
Idag har sufismen spridits över en stor del av världen. Framförallt i norra Afrika finns det många sufier. Flera sufiordnar hade sitt centrum i Iran före 1979, men efter revolutionen blev situationen för sufierna ogynnsam och flera sufischejker flyttade till andra länder.42 I Turkiet har sufiordnar varit förbjudna officiellt sedan 1925. De som finns idag verkar under namn som inte omedelbart kan förknippas med sufismen. Delar av sufismen har dock statsmakternas medgivande. Främst handlar det om den kulturella yttring som finns i form av de dansande dervischerna, poesin och musik. 43 De försämrade villkoren i de länder där sufismen av tradition
36 The Oxford Encyclopedia of the Modern Islamic World (1995) Uppslagsord: Sufism, Sid. 109 37 Sedgwick (2000/2003). Sid. 62ff
38 Hjärpe (1979/1992). Sid. 111 -112 39 Sedgwick (2000/2003). Sid. 18 40 Hjärpe (1979/1992). Sid. 113-114 41 Hjärpe (1979/1992). Sid. 113
42 Dahlém, Ashk (2001) Westerlund, David Red. Levande sufism. Nora: Nya Doxa. Sid. 140 ff.
43 Olsson, Tord (2001) ”Dervischerna i Karagümrük”, Westerlund, David Red. Levande sufism. Nora: Nya Doxa.
har funnits, medför att sufierna har hittat andra vägar för att kunna praktisera sin tro och att västvärlden har fått ta emot människor som bekänner sig till sufivägen. Den förändrade sufismen brukar benämnas som neosufism. I den europeiska kontexten kan det vara mer korrekt att diskutera om det är en eurosufism som har växt fram.
Ett drag inom neosufismen är att den specifika sufiorden ofta har verksamhet i många olika länder och världsdelar. Medlemmarna umgås mest med dem som bor i närheten, men det görs flera resor varje år för att besöka de andra centren som tillhör orden. I Sverige har vi inte många suficentra, men det finns personer som betraktar sig som tillhöriga olika sufiordnar. Många sufiordnar och deras medlemmar använder sig av Internet för att sprida sitt budskap och hålla ihop orden.
Ett fenomen som har uppstått är inriktningar som betecknar sig som sufism men som inte tillhör islam. Enligt dessa synkretiska inriktningar är de viktigaste budskapen som sufismen innebär att religion handlar om något inre, vår själsliga utveckling, där begrepp som upplevelse, känsla och insikt är viktiga.44 De synkretiska inriktningarna ser sig som universella och betonar upplevelse mer än praxis.45
3.3 Presentation av den sufiorden som är föremål för fallstudien
46"Sufiordnen"47 finns i norra Afrika med Sudan och Egypten som de länder där det finns flest medlemmar. I mellanöstern finns det medlemmar på den arabiska halvön och i Pakistan. I västvärlden finner vi medlemmar både i Nordamerika och i större delen av Västeuropa samt i Ryssland.48 Tyskland är det land i Europa som har det största centret och hit brukar medlemmar från de andra länderna åka flera gånger per år på besök. Sufimästaren bor i Tyskland.49 Sufiorden har center där medlemmarna samlas i flera länder. Dessa center kallas för zawiya och är samlingsplats både för det religiösa och det sociala livet inom orden. Den viktigaste religiösa tilldragelsen är hadran, som är benämningen på mässan när gruppen ber till Allah, reciterar stycken ur Koranen och Haditherna samt utför dhikr. Orden symboliseras av tre färger, vit, grön och gul, som representerar det innersta budskapet i läran.50 En annan viktig symbol är den lampa som används under hadran. Lampan är utformad som en hög kon med tyg i ”Sufiordens” färger
44 Hammer, Olav ”Sufism som nyandlighet” (2001) Westerlund, David (red.), Levande sufism. Nora: Nya Doxa.
Sid. 201 f
45 Hammer, Olav (2001). Sid. 199
46 Denna presentation är en bakgrundsbeskrivning för att läsaren ska kunna förstå det sammanhang som
Sufiorden befinner sig i. Beskrivningen är endast en preliminär beskrivning av Sufiorden.
47 Citattecken används för att utmärka att det är Sufiorden som är föremål för studien som diskuteras. 48 Sufiordens hemsida, utskrift finns i författarens ägo 2007-05-23
49 Enligt vad informanterna har berättat om sin sufiorden under mina observationer och intervjuer. 50 Sufiordens hemsida, utskrift finns i författarens ägo 2007-05-23
som skärm. När den tänd börjar hadran och den lyser när hadran pågår. Andra viktiga symboler för medlemmarna i orden är deras nu levande sufimästare och hans far och farfar som var de första två sheikherna i moderna tid.51 "Sufiordnen" anser att sufismen är hjärtat i den islamiska uppenbarelsen. Islam och sufism är odelbart förbundna som ekrarna och navet i ett hjul, där islam är hjulet, sufismen navet och ekrarna de olika vägarna, tariqah, som finns till att upptäcka den inre verkligheten av religionen.52
4. Metod, urval och källor
4.1 Vetenskaplig utgångspunkt
Den hermeneutiska vetenskapsteorin utgår från ett holistiskt synsätt och att ge korrekta beskrivningar av individers livsvärld.53 Forskarens uppgift är att nå ”förståelse för hur människan upplever sin situation”54, vilket innebär att arbeta med hur världen tolkas.55 Att göra en undersökning enligt ett hermeneutiskt förhållningssätt innebär att inte på förhand ha en bestämd uppfattning om vad undersökningen kommer att resultera i. Det gäller som forskare att vara ödmjuk inför de eventuella problem som uppstår och att vara nyfiken inför andra företeelser än de som först var i fokus. För att kunna genomföra en kvalitativ undersökning behövs mer ingående metodbeskrivningar än vad hermeneutiken kan erbjuda. Det är här som den kvalitativa metodteorin kommer in.56 Ett sätt att arbeta utifrån en kvalitativ metod är den analytiska induktionen. Denna präglas av tre faser, planerings-, insamlings- och analysfasen, som alla tre innehåller olika moment. Syftet är att analysera insamlat material och utifrån detta finna samband som resulterar i en teori om det undersökta problemområdet.57 Ett sätt att strukturera materialet för att kunna se mönster är att kategorisera det utifrån faktorer som sedan bearbetas i förhållande till frågeställningen och problemområdet.58
För att få en djupare förståelse av problemområdet har jag flera infallsvinklar, både kvalitativa intervjuer och deltagande observation.59 Dessa kompletteras med en översiktlig läromedelsanalys, som också följer den kvalitativa metoden med undantag för den del av analysen som jämför antalet sidor om ämnesområdet i olika läroböcker. Den delen är kvantitativ. Hela
51 Enligt vad informanterna har berättat om sin sufiorden under mina observationer och intervjuer. 52 Sufiordens hemsida, utskrift finns i författarens ägo 2007-05-23
53 Jan Hartman (1998/2004) 2 uppl. Vetenskapligt tänkande: Från kunskapsteori till metodteori. Lund:
Studentlitteratur. Sid. 188 54 Hartman (1998/2004). Sid. 273 55 Hartman (1998/2004). Sid. 106 56 Hartman (1998/2004). Sid. 274 f 57 Hartman (1998/2004). Sid. 277 ff. 58 Hartman (1998/2004). Sid. 287 f
59 Johansson, Bo och Per Olov Svedner (2006) Examensarbetet i lärarutbildningen; Undersökningsmetoder och
undersökningen har en komparativ ansats, dvs. att jag utgår från ett jämförande perspektiv för att se eventuella likheter och skillnader.
4.2 Etiska överväganden
I Examensarbetet för lärarutbildningen redogör Johansson och Svedner för den forskningsetik vid samhällsvetenskaplig forskning som påverkar ett examensarbete. De punkter som är aktuella i min undersökning är att ge deltagarna en rättvisande och begriplig beskrivning av undersökningsmetoderna och undersökningens syfte, att upplysa dem att de när som helst kan avbryta sin medverkan utan negativa följder samt att de ska vara säkra på att deras anonymitet skyddas.60 I min undersökning har jag ställts inför två olika situationer som har krävt ett etiskt övervägande. I den ena situationen, intervjuerna, har jag kunnat vara helt öppen och ärlig med mina avsikter med undersökningen och varför det var av intresse att de deltagande personerna besvarade mina frågor. I den andra situationen, observationerna, har jag inte fått möjlighet att informera alla som jag har observerat om min roll och mitt syfte med undersökningen. Då jag har svarat på alla frågor som har ställts och berättat för de personer som jag pratat med varför jag var där, har de etiska kraven på att inte ge falska förespeglingar och att alla har rätt till att ge sitt samtycke till att medverka ändå uppfyllts. De personer som helt har avböjt att bli intervjuade och som har markerat att de inte vill bli observerade har jag inte beskrivit i mina observationer. Min undersökning kan inte medföra någon skada för personerna som ingår, men i vissa lägen har gränsen för att göra ett intrång i privatlivet inte kunnat hållas. Den religiösa ritualen är både högst personlig och högst privat. Jag har valt att försöka beskriva själv ritualerna så ingående som möjligt utan att det ska gå att identifiera vem som har sagt och gjort vad.61
4.3 Undersökningens upplägg och syfte med delundersökningarna
Undersökningen består av två delar där den första är en läromedelsanalys och den andra är en fallstudie av en sufiorden.
Läromedelanalysens syfte är att se på vilket sätt författarna till läroböckerna har strukturerat sin text och vilket innehåll den har för att sedan kunna analysera i vilken mån vi som lärare kan använda oss av läroböckerna för att undervisa om sufism och för att visa på mångfalden i religiösa uttryckssätt inom islam.
Fallstudien har gjorts för att studera hur en sufiorden kan fungera och om det religiösa uttryck som finns där kan vara en didaktisk ingång till att visa en islam som är mer inriktad på
60 Johansson och Svedner (2006). Sid. 29 f
gudskärlek än regelverket och sharia. För att jag ska få en djupare insikt i hur sufiorden fungerar har jag valt att både delta i två mässor, hadra-sessioner,62 samt gjort intervjuer med medlemmar i orden. Intervjuerna har bearbetats utifrån faktorer enligt det hermeneutiska förhållningssättet, se ovan. De valda faktorerna är; Gudssyn, Kvinnosyn, Religionens kontext, Religiösa påbud samt Religiöst utövande. Jag har valt att låta den allra första hadran jag bevittnade vara en del av resultatsbeskrivningen för att det ska bli lättare att följa hur det ser ut i zawiya och hur själva hadran utförs. Denna observationsbeskrivning bygger endast på min minnesbild och på den utgångspunkt jag hade vid det tillfället, dvs. att få uppleva en annan63 religions mässa. Jag har med andra ord inte haft det vetenskapliga perspektivet i fokus under själva observationen, utan mer min egen personliga förkovring i ämnet. Intresset för ämnet väcktes vid detta tillfälle och har varit utgångspunkt för min studie genom att det har gett mig en referensram att förhålla mig till vid litteraturstudierna av andra vetenskapliga undersökningar. Framförallt har Catharina Rauderveres studie om sufikvinnor i dagens Istanbul64 gett mig vägledning både i förhållningssätt i själva observationen såväl som i vilka delar av religionen som i en vetenskaplig studie kan vara av värde att analysera.
4.4 Urval och utförande av läromedelsanalysen
De läroböcker som har valts är utifrån kriterierna att de är utgivna på olika förlag och har olika författare. Orsaken till att det endast är läroböcker som analyseras är att det oftast är dessa som eleverna har störst tillgänglighet till. Andra former av läromedel används oftast utifrån den enskilda lärarens didaktiska val och är ofta ett komplement till läroböckerna. För grundskolans senare år har det varit möjligt att välja böcker som har utkommit från samma förlag men i olika upplagor/reviderade versioner. Dessa har valts för att se om det har skett någon förändring av innehållet ur en didaktisk synvinkel. Totalt har fem läroböcker för grundskolans senare år analyserats. För gymnasieskolan har en bok, Religionskunskap med etik och livsfrågor (1991), valts för att se om Lpo 94 har påverkat det didaktiska upplägget i de senare läroböckerna. I övrigt har alla andra böcker skrivits efter Lpo 94. Islam som världsreligion behandlas för grundskolans senare del i åk 9 och i gymnasiet i kursen Religionskunskap A. De valda läroböckerna omfattar därför endast läroböcker för åk 9 samt Religionskunskap A, med undantag för boken Relief B (1998). Denna valdes för att se om sufismen tas upp i samband med de etik- och livsfrågor som ska
62 Dessa mässor redovisas som nummer två respektive tre i resultatredovisningen.
63 Jag har själv växt upp i ett litet samhälle där kyrkan och religionen hade en central plats i samhällslivet. Att
delta i de aktiviteter för barn som kyrkan anordnade gjorde i princip alla och i min högstadieklass var det bara en person som valde att inte konfirmera sig. Det blir därför naturligt för mig att relatera till min bakgrund och tidigare erfarenheter av religiösa mässor.
behandlas i Religionskunskap B enligt kursplanen. Totalt har fem läroböcker för gymnasieskolan analyserats.
Johansson & Svedner rekommenderar att stoffets karaktär ska styra hur analysen görs, men att det är viktigt att kategorisera och systematisera det för att se en struktur.De ger exempel på att utifrån olika kategorier kan textinnehållet i läroböckerna analyseras.65 I enlighet med dessa rekommendationer har jag först gjort en översikt i antal sidor i respektive bok om islam och sufism, detta för att kunna se vilket utrymme islam och sufism får i läroböckerna. Denna del av undersökningen har en kvantitativ karaktär. Därefter har jag jämfört vilka rubriker författarna har valt samt vilka ord som har kursiverats eller markerats på annat sätt i texten i framställningen av islam. Utifrån kapitelindelningen samt namnen på rubrikerna syns strukturen som läroboksförfattarna har valt och därmed viken didaktisk framställning de har tänkt sig. Den struktur som läroboksförfattarna har valt styr till viss del hur vi som lärare kan hantera den didaktiska situationen. Därför är det intressant att se vilka möjligheter och begränsningar läromedlen ger oss i de didaktiska valen.
4.5 Urval och undersökningsgrupp för fallstudien
Eftersom sufism inte är en enhetlig företeelse och de som betecknar sig som sufier inte är en heterogen skara, är fallstudiens syfte heller inte att dra generella slutsatser om sufismen som sådan. Jag har därför valt att endast studera en grupp sufier som är organiserade i en sufiorden för att se vilket förhållande de har till sin religion samt hur de utövar denna. Min första kontakt med denna sufiorden var som redan nämnts genom ett studiebesök via lärarutbildningen. Studiebesöket var en del av en kurs som behandlade nyreligiösa rörelser, där vi först fick en föreläsning om nysufism och sedan fick vi delta vid en hadra. När det var dags för mitt examensarbete fick jag mejlkontakt med kvinnan, Amina, som föreläst för oss och hon välkomnade mig att göra undersökningen. Genom henne fick jag sedan kontakt med andra medlemmar och information om när det passade att jag besökte orden. Hon har i min undersökning fått en roll som grindvakt och nyckelinformant.66
Den sufiorden jag har besökt har sitt center, zawiya, i en dansk stad. Församlingen har cirka 150 vuxna medlemmar och av dessa är det cirka 50 – 60 stycken som besöker zawiya minst en gång i veckan. Jag har valt att göra intervjuer med tre personer, två kvinnor och en man, för att få en bild av hur de resonerar kring sin religion. De personer som jag har valt att intervjua tillhör alla den aktiva skaran av medlemmarna, dvs. de som besöker zawiya regelbundet. Själva
65 Johansson och Svedner (2006). Sid. 79 66 Bryman (2001). Sid. 282 ff.
urvalet har följt principen för tillfällighetsurval.67 Jag har styrts av vilka som har kunnat tänka sig att bli intervjuade samt vid vilka tillfällen när jag har varit välkommen att besöka zawiya. Som komplement till intervjuerna har jag deltagit som en deltagande observatör vid två hadra-sessioner68, en gång i rummet där kvinnorna befinner sig och en gång i rummet där männen befinner sig. Vid de deltagande observationerna har jag även fått möjlighet att prata med andra medlemmar i sufiorden än de som jag har intervjuat.
4.5.1 Deltagande observation – utförande och problematisering
Vilken roll en forskare får och tar under en deltagande observation styrs av ett flertal faktorer. Dels handlar det om vilken tillgång forskaren får till gruppen och i vilken omfattning det är känt att det är en undersökning som utförs.69 Dels handlar det om forskaren är aktiv eller passiv i sammanhanget.70 För att vara trovärdig som forskare är det viktigt att vara ödmjuk inför den situation som ska studeras och de villkor som denna situation ställer på utförandet av observationen.71 Min intention från början var att delta som en känd observatör. Väl i observationen fick jag aldrig tillfälle att presentera mig för alla, men valde att berätta för de personer som frågade varför jag var med under hadran. Detta innebär att jag fick en dubbel roll, för vissa var jag en känd observatör och för andra en okänd. Jag har i det religiösa utövandet haft en passiv roll, medan det sociala samspelet har växlat mellan en passiv och en aktiv roll. Framförallt inför barnen har jag haft en aktiv roll och behandlat dem på samma sätt som jag hade behandlat dem i en vardaglig situation, detta delvis med syftet att få en ökad tillgänglighet till gruppen. Genom barnen har jag fått en kontakt med deras föräldrar och därmed har jag kunnat föra in mina frågor i ett mer naturligt sammanhang.
De intryck jag får under observationen påverkas både av det som faktiskt sker i nuet och vad jag tidigare har upplevt i mitt liv. En deltagande observation kan därför aldrig vara helt objektiv. Det är viktigt att spegla de uppfattningar man får med de personer som man studerar.72 Jag har därför valt att prata med medlemmarna i sufiorden så mycket som jag har fått tillfälle till. Min personlighet påverkar även vilken tillgång jag får till gruppen och hur väl de accepterar att jag studerar dem. Jag har valt att göra min undersökning ensam. Som kvinna har jag tillträde till både de kvinnliga och manliga rummen i zawiya. Det är dock inte säkert att jag har tillgång till båda
67 Bryman (2001). Sid. 312 f
68 Hadra är benämningen på mässan när gruppen ber till Allah, reciterar stycken ur Koranen och Haditherna
samt utför dhikr.
69 Ely, Margot m.fl. (1993) Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken – cirklar inom cirklar. Lund:
Studentlitteratur. Sid. 52 ff.
70 Bryman (2001). Sid. 288 f 71 Ely m.fl. (1993). Sid. 49 ff 72 Ely m.fl. (1993). Sid. 61 f
sfärerna. Den språkliga faktorn påverkar även vilken uppfattning jag får av skeenden och ordväxlingar. Under en deltagande observation är många sinnen med; syn, lukt, hörsel och känsla. Dock är det omöjligt att kunna observera och uppfatta allt som händer i en situation.73 Det jag har fokuserat på under mina observationer är hur jag upplever det sociala samspelet mellan medlemmarna i sufiorden samt det beteende som jag uppfattar som någon form av religiös ritual. Jag valde att i själva observationen ta rollen som deltagare som observerar74, dvs. jag deltog i den sociala samvaron men tydliggjorde varför jag var där och vad mitt syfte med undersökningen var.
4.5.2 Intervjuer – utförande och problematisering
Jag har genomfört totalt två intervjuer, den första intervjun är en gruppintervju där jag samtalade med en kvinna och en man ur sufiorden i ungefär två timmar. Samtalet styrdes av de frågor75 som jag hade förberett där stort utrymme lämnades till informanterna själva att diskutera och förklara vad de själva ville klargöra. Intervjun följde kriterierna för en semistrukturerad intervju76
Den andra intervjun är en enskild intervju där jag samtalade med en kvinna i cirka en halvtimme innan hadran skulle börja. Även vid denna intervju följde jag den struktur som jag hade vid gruppintervjun, fast jag begränsade antalet frågor för att hinna med intervjun innan hadran skulle börja. Frågorna begränsades till de ämnen som jag kände att jag behövde mer information kring efter den första intervjun. Intervjuerna har bandats med hjälp av en diktafon och sedan transkriberats. De informella intervjuer 77 som har gjorts under observationerna har dokumenterats i efterhand med penna och papper.
Eftersom mina informanter inte förstår svenska och jag själv inte förstår danska helt, har de flesta samtal förts på engelska. Intervjuerna har i sin helhet genomförts på engelska med undantag för vissa ord som den som pratat inte har kunnat det engelska uttrycket för. I dessa lägen har svenska och danska använts för att klargöra vad som menas. Mina informanter har vid några tillfällen använt arabiska sinsemellan för att konfirmera att de pratade om samma begrepp. Jag kommer i citat att behålla den ursprungliga ordalydelsen, dvs. jag översätter inte citaten till svenska då det finns risk för att själva andemeningen i det sagda förloras.
4.5.3 Informanterna
För att framställningen ska bli enklare att följa har jag valt att namnge de personer som jag har intervjuat och varit i kontakt med. De namn jag har valt har inget alls med deras riktiga namn att
73 Ely m.fl. (1993). Sid. 55 74 Bryman (2001). Sid. 286 ff.
75 Se bilaga 1: Frågeschema vid intervjuer 76 Bryman (2001). Sid. 301 ff.
göra och har valts för att skydda anonymiteten. Av samma skäl har jag valt att kalla sufiorden för ”Sufiordern” för att det inte ska gå att identifiera den zawayia jag har besökt.
Mina informanter är:
Amina – ung kvinna som läser på universitetet Karim – medelålders man som arbetar
Mona – ung kvinna som läser på universitetet Rama – ung kvinna som är mammaledig Ahmed – äldre man
4.6 Metodreflektion
Mitt urval av läroböcker för läromedelsanalysen kunde ha validerats bättre genom att jag hade undersökt på några skolor vilka läromedel de använder. Jag hade då kunnat välja enbart läroböcker som används idag i skolan.
Om jag hade vetat om vilka aktiviteter sufiorden har tidigare än vad jag gjorde hade jag kunnat delta även i dessa, både för att få en djupare insikt i den deltagande observationen och för att få fler möjligheter att välja ut intressanta informanter att intervjua. Jag hade dessutom kunnat arbeta mer med att göra mig känd för medlemmarna i orden och förhoppningsvis fått en större tillgänglighet till gruppen och enskilda individer.
Ett problem som jag stötte på var barnen, framförallt en liten flicka under min sista observation. De var ett problem genom att de upptog min uppmärksamhet. Jag märkte vid flera tillfällen att jag mer studerade deras lek än att observera den religiösa ritualen. Den lilla flickan under min sista observation distraherade mig genom att hon ville sitta i mitt knä och titta på mina saker (väskan, mobiltelefonen, scarfen jag hade runt halsen och min klocka). Med henne i knäet och med alla kvinnor på andra sidan draperiet kände jag mig tvungen att passa henne. Männen var inte i samma rum och de var dessutom inne i dhikr. På samma gång tror jag att barnen var en tillgång genom att jag intresserade mig för dem blev deras föräldrar lättare att prata med. Jag upplever att det var en styrka att jag var ensam observatör, även om det hade varit bra att ha någon att kunna diskutera upplevelserna med. Genom att jag var ensam tvingades jag att verkligen aktivt söka individer att prata med och blev på samma gång mer välkomnad in i gemenskapen, vilket ökade min tillgänglighet till gruppen. Antagligen blev det inte lika påtagligt för medlemmarna i sufiorden varför jag var där.
Att genomföra intervjuerna på engelska var bra ur synvinkeln att både mina informanter och jag själv automatiskt pratade mer långsamt och fick utrymme för att tänka efter innan svaren gavs. De missförstånd som uppstod på grund av språkliga skäl klargjordes snabbt när samtalet
fortsatte, eftersom det blev klart att fel ord hade använts när återkopplingarna gjordes. Ur synvinkeln med tillförlitlighet och att personer var villiga att bli intervjuade tror jag att min undersökning kan ha blivit lidande. Flera personer som jag frågade om jag fick intervjua tackade nej och jag tror att det beror på att de kände sig osäkra inför att prata med mig på engelska samt att prata om sin religion. De personer som ändå var villiga att bli intervjuade och prata med mig upplever jag som sanningsenliga och att de försökte ge mig en förklaring till vad de står för och varför. En känsla jag fick, speciellt under gruppintervjun, är att det föreföll som att mina informanter var vana att prata om sin tro inom zawiya men att de annars valde att inte berätta för andra om att de är medlemmar i en sufiorden och vad denna sufiorden står för och tror på.
5. Resultat
5.1 Läroboksundersökningen
I läroböcker för åk 9 i religionskunskap får islam ca 10 – 20 % av det totala antalet sidor. Sufismen behandlas inte i någon av böckerna vare sig som eget avsnitt eller som begrepp inom islam.78 I läroböcker för A-kursen i Religionskunskap får islam ca 7 % av det totala antalet sidor i tre läroböcker, medan en bok behandlar islam på 18 % av det totala antalet sidor. Sufismen behandlas i tre av böckerna som ett begrepp inom islam och i en av dessa böcker har sufismen ett eget avsnitt. I boken som har valts som kontroll för att se om B-kursen tar upp sufism finns varken islam eller sufism med.79
Fördelningen av sidantal i läroböcker
0% 20% 40% 60% 80% 100% Kom pakt SO Dire kt SO b oken SO L 30 00 SO L 20 01 Rel .kun skap Män nisk an o ch tro n Hel a liv et Rel ief A Rel ief B Totalt Islam Sufism Figur 1.80 78 Se bilaga 2, för GS 79 Se bilaga 3, för GY 80 Se bilaga 2 och 3
I A-kursen i Religionskunskap för gymnasiet har alla läromedelsförfattare valt den mer neutrala huvudrubriken ”Islam” eller ”Muslimer”. För grundskolans senare år är inte huvudrubrikerna lika neutrala, eleverna som har tre av böckerna får läsa följande: ”Islam – under Guds vilja”, ”Islam – enhetens religion” samt ”Islam – utveckling, lära och livsmönster”. Framförallt de två första ger en övergripande bild av islam som något där Gud bestämmer allt respektive att det inte finns olikheter. I alla böcker finns det avsnitt som beskriver Muhammed och hans liv, Koranen, de fem pelarna, heliga platser, var islam finns samt sunni- och shi´ainriktningarna. Begreppet fundamentalism finns förklarat i klartext i alla utom en bok, där företeelsen beskrivs fast utan att begreppet ”fundamentalism” används. Ett didaktiskt grepp som flera av läroboksförfattarna använder sig av är att låta intervjua en representant för en muslimsk organisation alternativt en praktiserande muslim. Det är ingen bok som har intervjuer med mer än en muslim som ett eget avsnitt, men flera böcker har korta citat från olika muslimer. På bilderna och i bildtexterna får vi möta andra muslimer, vilket ger en något nyanserad bild av islam.
I Hela livet (1994) har författarna valt att jämföra islam med judendom och kristendom under rubriken ”Jordangruppens jämförelseuppgifter”.81 Islam i Europa och i Sverige behandlas i alla böcker, dock med varierande utrymme. Den bild eleverna får av hur islam i Europa och Sverige ser ut handlar antigen om vilken utbredning religionen har, t.ex. i SO Direkt (1998)82, eller om de problem som muslimer kan möta i den europeiska kontexten. T.ex. beskrivs det i SOL 3000 (2003):
I Sverige möter de ofta förhållanden som de kan ha svårt att anpassa sig till. Barn till muslimska invandrare försöker till exempel undvika vissa av skolmatens rätter. Korv och ärtsoppa innehåller griskött, som Koranen förbjuder dem att äta. Blodpudding är också förbjuden mat. I allt fler skolor serveras därför nu alternativa rätter, som de muslimska barnen kan äta utan att bryta mot sin religion.83
Läroboken tar vidare upp att det saknas moskéer att samlas i och att det kan vara svårt att leva efter Koranens bud. Stycket avslutas med att det finns även sekulariserade muslimer. Det är i stort sett samma text som återfinns i SOL 2001 (1997).84 Även SO boken (1998) beskriver hur det är att vara muslim i Sverige på ett liknande sätt.85 I Relief A (1998) beskrivs både utbredning, hur
81 Olivestam, Carl Eber, Håkan Thorsén och Ann Westermark (1994) Hela livet; Religion * Etik * Livsfrågor.
Uppsala: Almqvist & Wiksell. Sid. 142
82 Högberg, Ole och Mats Sundqvist (1998) SO Direkt Religion 3. Stockholm: Bonnier Utbildning. Sid. 55 83 Berg, Leif (2003) SOL 3000 Religion och liv 9. Stockholm: Natur och kultur. Sid. 450 f
84 Berg, Leif och Lennart Husén (1997) SOL 2001 Religion och liv 9. Stockholm: Natur och kultur. Sid. 279 85 Hermansson, Magnus och Nils-Åke Tidman (1992) 2:a uppl., SO-boken Religionskunskap åk 9. Malmö:
det är att leva som muslim i Europa samt om det finns en euroislam.86 Religionskunskap Kompakt (1999) behandlar, förutom utbredning och hur det är att leva som muslim i Sverige, även att det finns en svensk islam. Boken fokuserar framförallt på hur det är att vara ung och den dubbla identitet som kan uppstå för unga muslimer i Sverige.87
I Religionskunskap med etik och livsfrågor (1991) behandlas sufism dels under kapitlet ”Islam” och dels som ett eget kapitel, ”Sufism”. I avsnittet under rubriken ”Islam” beskrivs sufismen som en inriktning inom islam som har påverkats av både kristendom och hinduism. Den sufism som beskrivs i det egna kapitlet handlar om en synkretisk inriktning som har Inayat Khan som grundare. Sufismen som synkretisk inriktning där det finns variationer mellan olika ordnar och samfund beskrivs inte alls. Istället ges en bild av en sufism som något enhetligt och nyandligt:
Den moderna sufismen organiserades 1923 och fick sitt centrum i Genève, Schweiz. Enligt dess uppfattning är människans innersta natur god och ren. Denna sin rena, innersta natur skall människan söka förverkliga. Sufismen vill vara ett budskap om kärlek, harmoni och skönhet. Man lägger vikt vid tystnad och meditation för att hjälpa människorna tränga igenom det som hindrar henne att se ljuset och skönheten. Gärna tänder man vid gudstjänsterna ljus för var och en av de stora världsreligionerna och läser ur deras heliga skrifter.88
Den del av sufismen som beskrivs under kapitlet ”Islam” framstår som något som handlar om den inre upplevelsen av Gud och att sufism liknar andra religioner och därför har de ”renläriga” förföljt dem. I jämförelse med hur den synkretiska sufismen framställs är det en stor skillnad.
Inom sufismen spelar den inre upplevelsen av gemenskap med Gud den största rollen (mystik). Yttre former har mindre betydelse. Musik och dans kan vara till hjälp för att nå gudsupplevelse. Dervischer (av ett persiskt ord som betyder fattig) har blivit kända för sin dans.
Sufismen har i islam ofta blivit förföljd av renläriga. Eftersom sufiernas gudsupplevelser liknar de upplevelser som kan nås i andra religioner blir gränsen mellan trogna och otrogna oklar.89
Om vi bortser från de faktafel och generaliseringar som görs i de båda ovanstående citaten är det anmärkningsvärt att det enbart är i avsnittet där sufism beskrivs som en egen religion där det religiösa utövandet beskrivs.
86 Arvidsson, Bengt, Hans Axelsson, Magnus Hermansson och Nils-Åke Tidman (1998) Relief A –
Religionskunskap. Malmö: Gleerups Förlag. Sid. 74 ff.
87 Hermansson, Magnus och Nils-Åke Tidman (1999) 2:a uppl., Religionskunskap Kompakt. Malmö: Gleerups
utbildning AB. Sid. 137-141
88 Arvidsson, Bengt, Hans Axelsson, Magnus Hermansson och Nils-Åke Tidman (1998). Sid. 186 f
89 Rodhe, Sten och Bo Nylund (1991) Religionskunskap med etik och livsfrågor. Uppsala: Almqvist & Wiksell.
I Relief A (1998) beskrivs sufismen som något som har fått sina impulser både från annorlunda islamiska traditionsberättelser och filosofiska inriktningar:
Den betonar mystik, hög andlig disciplin och askes, självplågeri. Det innebär ingen antisexuell inställning utan människan kan med måtta glädjas åt livets möjligheter. Särskilda andaktsövningar med djup meditation under Koranrecitation är kännetecknande för sufismen som även uppmuntrar till sång, religiös dans och extas. Därför tillåts inte gudstjänstfirandet ske i en moské utan måste hållas i särskilda lokaler.90
Att kvinnor har haft en framskjuten plats i många sufiordnar och sällskap samt att vetenskap och kultur har varit viktiga ställs mot bilden av att sufierna har påverkats av ursprungsfolkens religioner:
Under islams utveckling har sufismen spelat en stor roll inom politiken genom påverkan från ordnar och slutna sällskap där inte minst kvinnor har haft en framskjuten plats. Vetenskap och kultur har stått högt i kurs. Flera av arabvärldens mest berömda författare har varit sufier. (…) Betoningen av andlighet, känsla, hängivenhet och kärlek har stått i kontrast till underkastelse, lagar och lydnad. I den folkliga religiositeten har inslag av sufism varit vanlig.
Överallt i den muslimska världen har sufismen tillåtit öppen kontakt med andra religioner – inte minst naturfolkens. Detta har inneburit att helgondyrkan, mirakeltro, relikkult och andetro har haft sin givna plats inom inriktningen. Trostankar från de stora världsreligionerna har också funnit sin väg till sufismen. Denna religionsblandning, synkretism, har motarbetats av rättrogna teologer.91
Hela livet (1994) beskriver sufismen som en inriktning inom islam i likhet med sunni, shi´a och ahmadiya. Sufismen framställs som en minoritetsinriktning där individen är i centrum och där närheten till Gud betonas:
Fasta, självdisciplin, asketism, bön och meditation var medel som de kunde använda för att nå enhet med Gud. Kända är dervischerna som använt dansen i detta syfte. Gemensamt för de olika sufiska företrädarna är att de uppfattade Muhammed som den förste mystikern och sig själva som hans sanna efterföljare.92
Läroboken tar även upp sufismens utveckling och att det finns sufiordnar som har kunnat påverka det omgivande samhället. De förföljelser som sufierna har utsatts för beskrivs också kort. Den sufism som framträder i lärobokstexten är en historisk sufism och det beskrivs inte alls hur sufismen ser ut idag, varken de traditionella sufiordnarna och de som har påverkats av nya
90 Arvidsson, Bengt, Hans Axelsson, Magnus Hermansson och Nils-Åke Tidman (1998) Sid. 69 91 Arvidsson, Bengt, Hans Axelsson, Magnus Hermansson och Nils-Åke Tidman (1998) Sid. 69 f. 92 Olivestam, Carl Eber, Håkan Thorsén och Ann Westermark (1994). Sid. 136
kontexter. Ordet sufism förklaras i alla läroböcker komma från ordet suf och att det syftar på de första sufiernas yllekläder. Ingen bok har beskrivit de andra förklaringar som finns till ordet. Förklaringar som kanske skulle ge eleverna en mer saklig och allsidig bild av sufismen som en del inom islam.
Läroböckerna har en struktur som är lätt att följa och som ger förklarande exempel. Den bild vi som läsare får av islam är att de fem pelarnas islam, dvs. en islam som är enhetlig och där det viktigaste som muslim är att följa de fem pelarna och leva ett muslimskt liv. I de läroböcker som beskriver sufismen ställs denna mot ”de rättrogna”. Överlag ges en mer saklig och allsidig bild av islam i läroböckerna för gymnasieskolan än i läroböckerna för grundskolan. Om detta har en pedagogisk orsak eller inte är omöjligt att uttala sig om, men min bedömning av hur texterna framställs är att det är fler förenklingar och mindre av de etiska frågorna som presenteras för grundskoleeleverna vilket talar för att det finns en pedagogisk tanke bakom.
5.2 Min första hadra
93En mörk novembereftermiddag begav vi, en grupp lärarstudenter på termin 5 i Religionskunskap och lärande, oss till en dansk stad för att besöka en sufiorden. Vårt syfte med studiebesöket var dels att få en föreläsning om neosufism och dels att få uppleva en hadra.
När jag begav mig iväg denna novemberdag hade jag ingen aning om vad som väntade mig och tyckte mest att det skulle bli spännande och roligt att få uppleva en annan religionsutövning än den jag är van vid. Min föreställning var att det skulle vara mycket exotiskt och främmande samt att de troende vi mötte skulle bära speciella kläder. Jag hade hört talas om de dansande dervischerna och hade denna bild framför mig. Trots att jag visste att vi inte skulle till någon moské trodde jag att byggnaden skulle vara utmärkande på något sätt. Döm om min förvåning när vi steg av tåget och gick en bit i ett kvarter som hade kunnat vara var som helst i Danmark. Gatan kantades av villor och plötsligt var vi framme vid en byggnad som hade kunnat vara samlingslokal för vilken förening som helst eller ett vanligt bostadshus.
Väl inne i byggnaden fick vi ställa våra skor på en lång skohylla och hänga av oss våra ytterkläder. Vi välkomnades in i ett rum (nr 1) där det stod stolar längs med väggarna som på ena sidan var täckt med bokhyllor. I mitten fanns det ett bord med kaffe, te, kakor, frukt och godis. Föreståndarinnan berättade att vanligtvis brukade de soffor vi såg i den angränsande delen av rummet stå vid bordet. Hon visade oss de övriga rummen som låg i fil med varandra. Det fanns ytterligare två rum, varav det längst in (nr 3) endast är avsett för männen under hadran. Rummet
(nr 2) som fanns precis innan det innersta hade en dörr ut till entrén och ett draperi som kunde dras för mot det rum som låg närmast rummet som vårt fika var uppdukat i.
Föreståndarinnan berättade att kvinnorna under hadran befann sig i rummet (nr 1) bakom draperiet. Hon poängterade att det var kvinnornas eget val om de ville vara bakom draperiet eller i mellersta rummet (nr 2) under hadran, men att de flesta valde att befinna sig bakom draperiet.
Figur 2.
I det innersta rummet fanns det en lampa vars skärm var gjord i tyg med färgerna gult, vitt och grönt. Dessa färger symboliserade ”Sufiorden”. På väggarna i det mellersta rummet fanns det porträtt av ordens nuvarande schejk och de tidigare som var far och farfar till den nuvarande.
Efter föreläsningen och en efterföljande frågestund märkte vi att det hade börjat komma fler människor till lokalen och att det pågick aktiviteter i de olika rummen. Jag tolkade dessa aktiviteter som förberedelser inför hadran då det bland annat var några män som fixade med lampan på något sätt och som höll på med andra saker som jag inte uppfattade vad det var. De lade även ut madrassliknande kuddar i rummet som var precis utanför det innersta. Amina berättade att hadran snart skulle börja och bad oss ta plats på madrasskuddarna och att sätta oss bekvämt. Vi fick instruktioner om att vi inte fick gå in i det innersta rummet där männen utförde dhikr och ombads att inte störa de troende i deras ritual.
Någon drog för draperiet till den del där kvinnorna håller till och hadran började. I början var det inte så många män i det innersta rummet men efterhand blev de fler och fler som kom in och snabbt kastade sig in i den del av mässan som pågick. Under hadran befann sig männen i en halvcirkel som blev dubbel när det kom fler deltagare. De växlade mellan att sitta på knä och att stå upp och hela tiden rörde de sig i takt med sången och handklappningen. De flesta männen blundade. Det var tydligt att de som anlände sent hade stressat dit och att de tog ett djupt andetag innan de gick in i dhikr. Efter bara ett kort ögonblick var de flesta helt inne i dhikr, även om några av dem verkade lite mer ofokuserade. Männen turades om att läsa och sjunga och det kändes som att det inte var helt uppgjort i förhand om vem som skulle göra vad utan att det bestämdes under själva hadran.
