Examensarbete biomedicinsk laboratorievetenskap Malmö universitet
UTVÄRDERING AV EKG–
STÖRNINGAR UNDER
ARBETSPROV MED OCH UTAN
SPORT–BH VID ANVÄNDNING
AV ENGÅNGSELEKTRODER
UTVÄRDERING AV EKG–
STÖRNINGAR UNDER
ARBETSPROV MED OCH UTAN
SPORT–BH VID ANVÄNDNING
AV ENGÅNGSELEKTRODER
DIMA BADR
Badr, D. Utvärdering av EKG-störningar under arbetsprov med och utan sport– BH vid användning av engångselektroder. Examensarbete i biomedicinsk
laboratorievetenskap 15 hp. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och
samhälle, institutionen för biomedicinsk laboratorievetenskap, 2020.
Abstrakt: Arbetsprov utförs i syfte att undersöka hjärtats funktion under belastning. Under underökningen registreras elektrokardiografi (EKG) på bar överkropp med hjälp av EKG-elektroder. För kvinnliga patienter kan cyklingen med bar överkropp utan stöd i form av BH upplevas som obehagligt. Idag används det olika sorters elektroder vid olika kliniker. En tidigare studie visade att
sugelektroder som användes vid koppling av EKG under arbetsprov då kvinnliga frivilliga deltagare hade mjuk sport–BH inte gav några signifikanta EKG–
störningar jämfört med om deltagarna genomförde arbetsprov utan sport-BH. Syftet med denna studie var därför att undersöka om en mjuk sport-BH orsakar störningar på EKG med engångselektroder jämfört med arbetsprov utfört utan sport-BH. Vid registrering av EKG kan olika störningar uppstå. Dessa störningar kan vara i form av muskelstörningar, bero på elektrodglapp eller
växelströmstörningar. Utvärderingen av EKG-störningarna baserades på analys av 20 olika EKG–remsor från 10 frivilliga kvinnliga deltagare. Analysen utfördes med hjälp av sammanställda värden för QRS– och QT-durationerna samt amplituderna för R- och T–vågen. Samtliga EKG-registreringar bedömdes
visuellt, avseende störningsnivå, av en läkare. Därefter genomfördes ett statistiskt tvåsidigt test med hjälp av Wilcoxons teckenrangtest. Resultatet visade att
amplituderna inte påverkades vid användning av sport–BH, Resultatet visade att amplituderna inte påverkades vid bärandet av sport–BH, dock så avvek QT–tiden från resterande värden. Artefakter i form av svaga baslinjestörningar detekterades vid maxbelastning vid användning av sport–BH men även utan. Utifrån den statistiska analysen av den visuella bedömningen av störningsnivåerna drogs slutsatsen att inga signifikanta skillnader på EKG–registreringarna förekom mellan undersökningarna.
EVALUATION OF ECG
INTERFERENCE DURING
EXERCISE TEST WITH AND
WITHOUT A SPORTS BRA WHEN
USING DISPOSABLE
ELECTRODES
DIMA BADR
Badr, D. Evaluation of ECG interference during exercise test with and without a sports bra. Gegree project in Biomedical Science 15 Credits. Malmo University: Faculty of Health and Society, Department of Biomedical Laboratory Science, 2020.
Abstract: Exercise tests are performed in order to examine the heart function under exertion. Electrocardiography (ECG) is recorded using ECG electrodes attached to the chest. For female patients, cycling bare-chested without support in the form of a bra may be perceived as uncomfortable. Today, different types of electrodes are used in different clinics. A previous study showed that suction cup electrodes used to register ECG during exercise tests when female participants had soft sports bra did not give significant ECG interference compared with performing exercise tests without it. The aim of the present study was to investigate whether a soft sports bra causes disruptions in the ECG with
disposable electrodes compared to exercise tests performed without a sports bra. Different errors can occur during the registration of an ECG such as somatic tremors artifact, due to baseline sway or electrical interference. The evaluation of the ECG disorders was based on analysis of 20 different ECG from 10 female participants. The analysis was made in compiled values for the QRS and QT durations as well as the amplitudes for the R and T waves. All ECG recordings were visually assessed by a physician in regard of noise quality. Subsequently, a statistical two-sided test was performed using Wilcoxon's character rank test. The results showed that the amplitudes were not affected by wearing of sports bra, however the QT– time differed from the remaining values. Interference in form of minor baseline disorders were seen at maximum workload in in both tests. Based on the statistical analysis by the visual analysis of the ECG noise levels, it was concluded that no significant differences on the ECG registrations were found between the tests.
Keywords: artifacts, disposable electrodes, electrocardiography, ergometer
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD BAKGRUND EKG Störningar på EKG Arbetsprov SyfteMATERIAL OCH METOD
Etik bedömning Urval Material Metod Registrering av EKG Arbetsprov Gradering av störningar Statistik RESULTAT
Analys av amplituder och durationer i EKG–komplexet Gradering av störningsnivå DISKUSSION Urvalsdiskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Statistikdiskussion Begränsningar KONKLUSION REFERENSER BILAGA 1 BILAGA 2 4 5 5 5 6 6 7 7 7 7 7 8 9 10 11 12 12 12 13 15 16 16 18 18 19 20 22 24
FÖRORD
Jag vill rikta ett stort tack till följande personer som har varit delaktiga under studiens gång Samt samtliga deltagare som valde att vara en del av studien. Utan ert stöd hade genomförandet av arbetet inte varit möjligt;
Handledare: Andreas Malmgren, legitimerad biomedicinsk analytiker och doktorand inom klinisk fysiologi vid Lunds Universitet, som har visat mig förtroende och varit ett fantastiskt stöd under projektets gång. Tack för att du gjorde mitt och många andras examensarbeten till en verklighet.
Handledare: Katarina Dani–Claesson, legitimerad biomedicinsk analytiker, som har varit en enorm tillgång under studiens praktiska del. Tack för att du trots ditt stressiga schema kunde ställa upp.
Läkare: Hanna Ovenholm, läkare vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö, som bedömde samtliga EKG–registreringar.
Läkare: Anders Nelsson, läkare vid Skånes Universitetssjukhus i Lund, som hjälpte till med bedömningsprotokollet.
Lena Nguyen, legitimerad biomedicinsk analytiker, tack ör all din tid och extra vägledning som du bidrog med under studiens gång.
Slutligen vill jag tacka min underbara familj och mina vänner som alltid har funnits vid min sida under utbildningens tre lärorika år.
BAKGRUND
Arbetsprov utförs i syfte att undersöka hjärtats funktion under belastning. Vid underökningen registreras elektrokardiografi (EKG) på bar överkropp med hjälp av EKG-elektroder [1]. För kvinnliga patienter kan cyklingen med bar överkropp utan stöd i form av BH upplevas som obehagligt. Idag används det olika sorters elektroder vid olika kliniker. En tidigare studie visade att sugelektroder som användes vid koppling av EKG under arbetsprov då kvinnliga frivilliga deltagare hade mjuk sport–BH inte gav några signifikanta EKG–störningar jämfört med om deltagarna genomförde arbetsprov utan sport-BH [2].
Elektrokardiografi är en metod för registrering av hjärtats elektriska aktivitet. Med hjälp av elektroder som fästs på huden och med en EKG-apparat registreras den elektriska spänningen som hjärtmuskulaturen alstrar från kroppsytan. En EKG– undersökning utförs oftast inför operationer, i syfte för utredning av patologi i hjärtats rytm och retledningssystem samt för att studera hjärtats funktion [3]. Registrering av ett standard EKG sker i 12 avledningar med 10 elektroder som placeras på specifika platser på kroppen. De 10 standardiserade elektroderna delas upp i 4 extremitetsavledningar (placeras på armar och ben) och 6
prekordialavledningar (placeras över bröstkorgen). Prekordialavledningarna avspeglar hjärtat i ett transversalplan och extremitetsavledningar i ett frontalplan. EKG-komplexet indelas i P-våg (förmaksdepolarisation), QRS-komplex
(kammardepolarisation) och T-våg (kammarrepolarisation) [4]. Störningar på EKG
Vid registrering av EKG kan olika störningar uppstå, vilka kan påverka eller försvåra tolkningen av EKG:et, se figur 1. Dessa störningar kan vara i form av muskelstörningar, bero på elektrodglapp eller växelströmstörningar [3]. Vid aktivering av skelettmuskulaturen uppstår olika spänningsvariationer som vid registrering av EKG ger upphov till oregelbundna störningar. När kontakten mellan elektroderna och huden är dålig uppstår det elektrodglapp, vilket orsakar stora störningar i EKG–komplexet i form av plötsliga hopp i registreringen. Störningar som har en regelbunden vågform beror främst på växelström, vilket alstras av elektrisk apparatur i undersökningsrummet [5]. EKG-komplexet påverkas även av signaler med höga frekvenser och varierande amplituder. Som följd av dessa störningar blir baslinjen avvikande och kan likna onormal
hjärtaktivitet [5–7]. Variationer i baslinjen kan vara lågfrekventa eller högfrekventa och beror därmed på olika orsaker. De lågfrekventa
baslinjevariationerna beror på faktorer som exempelvis dålig kontakt mellan elektroderna och huden, variation i andningsmönstret samt patientens oro. Högfrekventa störningar beror däremot på elektriska störningar som alstras av elektrisk apparatur i rummet och muskelstörningar [7,8].
Figur1. Exempel på olika typer av EKG–störningar. (Modifierad bild från
thephysiologist.org, Malmö).
Arbetsprov
Det kliniska arbetsprovet utgör en viktig förutsättning till att studera hjärtat under belastning med olika syften som exempelvis att bedöma en persons
prestationsförmåga eller undersöka hjärtfunktionen [5]. De främsta indikationerna för arbetsprov är olika hjärtsjukdomar som exempelvis ischemi. Under
arbetsprovet belastas personen med successiv ökning av belastning på en ergometercykel tills avbrytskriterierna uppnås. Belastningen vid ett arbetsprov bestäms utifrån kön, ålder och längd. För att säkerställa bra kvalité på
undersökningen måste individen som genomgår arbetsprovet komma upp till minst 85 % av sin maxpuls (220-ålder). Parallellt med cyklingen mäts blodtrycket regelbundet varannan minut. Mätning av blodtrycket under cyklingen sker för att kontrollera att puls- och blodtrycksreaktionen är normal men även för att
detektera ett eventuellt blodtrycksfall. Borgskalan används under arbetsprov för att bedöma den upplevda ansträngningsgraden, där pulsen sätts i förhållande till graden av ansträngning. Användandet av Borgskalan underlättar bedömning av deltagarnas prestation samt ger den ansvariga biomedicinska analytikern en känsla för när arbetsprovet bör avbrytas [9–10]. Arbetsprovet avslutas när symptom som bröstsmärta, andfåddhet, bentrötthet upplevs men även när önskad maxpuls har uppnåtts [5].
Det föreligger ett kliniskt intresse för att undersöka om störningar på EKG kan förekomma under ett arbetsprov i samband med bärandet av sport–BH samt vid användandet av engångselektroder för koppling av EKG. Detta för att utesluta faktorer som påverkar bedömningen av EKG–registreringen, vilket är avgörande för patientens välmående.
Syftet
Syftet med studien var att undersöka om en mjuk sport-BH orsakar störningar på EKG med engångselektroder jämfört med arbetsprov utfört utan sport-BH.
MATERIAL OCH METOD
Studien bestod av en praktisk del som omfattar utförandet av arbetsprov med samma deltagare vid två olika tillfällen, med och utan mjuk sport–BH, samt en teoretisk del för att bearbeta den erhållna informationen. Utvärderingen av EKG-störningarna baserades på analys av de erhållna 20 olika EKG–remsorna. Etisk bedömning
Studien följde de etiska riktlinjerna (Lag 2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor där deltagarnas personinformation förblir anonym genom användning av koder.
Inför studiestart krävdes det ett godkännande av etikrådet vid Malmö Universitet, Fakulteten för Hälsa och Samhälle, därför skickades en ansökan med nödvändig studieinformation in. Ansökan, vilken fick ärandenummer HS2020 och
löpnummer 14, blev godkänd 2020-02-03 och därmed kunde studiens praktiska del inledas som planerat.
För att säkerställa bra kvalité på undersökningen bestod studiegruppen av 10 kvinnliga deltagare vars deltagande var helt frivilligt. Varje deltagare utförde ett arbetsprov vid två olika tillfällen, där deltagarna använde en sport-BH vid andra testet och det första testet utfördes utan sport-BH. Inför genomförandet av undersökningen bokades två tider på Klinisk fysiologi och nuklearmedicin i Malmö. Vid undersökningsstart informerades deltagarna om studien samt tilldelade en samtyckesblankett som undertecknas i samband med utförandet av arbetsproven (se bilaga 2). De erhållna EKG–remsorna analyserades vid ett senare tillfälle genom jämförelse samt mätningar av olika parametrar.
Urval
Under studiens gång deltog tio kvinnliga försökspersoner (22–54 år) frivilligt. Inklusionskriterierna för deltagandet var en åldersgräns på 18 år samt att
deltagarna var friska. Definitionen av att vara frisk begränsades till att deltagarna inte led av känd kardiovaskulär sjukdom eller medicinerade för detta. I
rekryteringssyfte blev personal på avdelningen för Klinisk fysiologi och
nuklearmedicin i Malmö tillfrågade om deltagande i studien (se bilaga 1). För att maximera chanserna till att det önskade antalet deltagare uppnåddes riktades en förfrågan även till kurskamrater och vänner.
Material
EKG-remsorna samlades in på avdelningen för Klinisk fysiologi och
nuklearmedicin i Malmö med hjälp av utrustningen som fanns på plats. För att möjliggöra datainsamlingen användes en EKG-apparat (GE Healthcare, CASE), ergometercykel (Lode Corival CPET) samt en Doppler (Hadeco ES100). En EKG-linjal användes vid mätning av de olika EKG-parametrarna.
I denna studie användes engångselektroder av märket Ambu A/S (Corporate Headquarters, Denmark) vid EKG-kopplingen. Samtliga mätningar av durationer och amplituder gjordes av en biomedicinsk analytikerstudent.
Metod
Metoderna som tillämpades under studien är framförallt EKG-registrering men även mätning av puls- och blodtrycksreaktionen under utförandet av ett
arbetsprov. Mätning av puls- och blodtrycksreaktionen genomfördes som en säkerhetsåtgärd för att övervaka att försökspersonerna var hemodynamiska stabila under hela undersökningen. Arbetsprov utfördes vid två olika tillfällen med tio deltagare där samma deltagare cyklade en gång med en mjuk sport-BH och en gång utan, vilket är rutin vid undersökningarna idag.
Registrering av ett 12-avlednings–EKG med engångselektroder utgjorde den första delen av de praktiska momenten. Samma legitimerade biomedicinska analytiker ansvarade för kopplingen vid samtliga tillfällen. Detta för att utesluta några variationer i kopplingsmomentet. Under resterande delmoment av
undersökningen deltog en biomedicinsk analytikerstudent och en legitimerad biomedicinska analytiker som ansvarade för blodtrycksmätningen. Ackrediterad metodbeskrivning inom arbetsprov och EKG-registrering på klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS, följdes vid undersökningarna.
Registrering av EKG
Ett vilo-EKG registrerades genom att koppla V1 – V6 som utgjorde
prekordialavledningarna och sex extremitetavledningar. För att kunna koppla prekordialavledningarna placerades elektroderna på anatomiskt bestämda punkter på bröstkorgen enligt 12-avlednings–systemet, figur 2 [3]. Den första av de sex explorerande prekordialavledningarna, V1, placerades till höger om sternum i
fjärde interkostalrummet. V2 placerades i höjd med V1 till vänster om sterum. V4
placerades på vänster sida i femte interkostalrummet i medioklavikularlinje. Därefter placerades V3 mitt emellan V2 och V4. V5 placerades på vänster sida i
främre axillarlinjen i samma plan som V4. V6 placerades slutligen i mellersta
axillarlinjen i samma plan som V4 och V5 [11, 12].
Figur2. Elektrodplacering av prekordialavledningarna enligt 12-avlednings–EKG [3]. Vid registreringen av extremitetavledningarna kopplades elektroderna på armar och ben. Underlättande för processen var att elektroderna var markerade med text och färg. Distalt och nedanför armbågsleden på höger arm kopplades en röd elektrod markerad med R (R=right). På vänster sida av kroppen kopplades en gul elektrod markerad med L (L=left) distalt på vänster arm och en grön elektrod markerad med F (F=foot) nedanför knäleden på vänster fot. Tillsammans registrerade dessa tre elektroder hjärtats elektriska aktivitet utifrån sex
avledningar I, II, III, aVR, aVL och aVF. Dessa avspeglade hjärtats aktivitet i frontalplanen i olika riktningar. För att filtrera störningar, i huvudsak elektriska störningar, användes en svart elektrod, jordelektrod, som markerades med N (N=neutral). Det finns inga riktlinjer angående var på kroppen jordelektroden ska placeras. Samma placering av jordelektroden valdes för samtliga deltagare (på högersida av bröstkorgen och under nyckelbenet). Detta för att minimera eventuella variationer som skulle ha kunnat påverka bedömningen av EKG– registreringen [11,13].
Potentialskillnaderna mellan två elektroder registrerades med
extremitetavledningarna I, II och III, vilket förtydligas med figur 3. Med avledning I registrerades potentialskillnaderna mellan vänster och höger arm. Potentialskillnaderna mellan vänster ben och höger arm registrerades med avlednings II. Mellan vänster ben och vänster arm registrerades
potentialskillnaderna med avledning III [3,11].
Avledning aVR, aVL och aVF benämndes unipolära. Dessa extremitetavledningar mätte mellan en referenspotential och olika punkter på kroppen, se figur 3. Där referenspotentialen var en sammansättning av det elektriska motståndet över elektroderna på två punkter på kroppen [11]. Avledningen aVR erhölls med höger arm som explorerande elektrod och sammankoppling av vänster arm och vänster ben som referenselektrod. När vänster arm var den explorerande elektroden och referenselektroden var en sammankoppling av höger arm och vänster ben erhölls aVL. aVF mättess med vänster fot som explorerande elektrod samt referenselektrod som sammankoppling mellan höger- och vänster arm [3,11,13].
Samtliga extremitetavledningar kopplades så distalt som möjligt för att undvika förändringar på EKG-bilden som kan vara missvisande vid diagnostiska syften. Om extremitetavledningarna kopplades för proximalt kunde signifikanta EKG-fynd som förknippas med inferior infrakt falla bort [8,14].
Figur3. Kopplingsschema för extremitetavledningarna enligt 12-avlednings–EKG. (Modifierad bild från källa 3).
Arbetsprov
Utförandet av arbetsprov inleddes med blodtrycksmätning i vila och registrering av vilo-EKG. För att bestämma startbelastning användes programmet Molnify. Genom Molnify erhölls det utifrån vikt, längd, kön och ålder information om den rekommenderade startbelastningen samt den förväntade maximala
arbetsförmågan. Ett normalmaterial från Kalmar användes som grund för
rekommendationerna [15]. För att kunna välja optimal startbelastning graderade varje deltagare sin kondition på en skala från 1–5. Siffran ett motsvarade att deltagarna inte motionerade ofta och fem att deltagarna hade bra kondition samt träningsvana [5]. Samma belastningsprotokoll användes för samma deltagare vid båda tillfällen för att få ett jämförbart resultat.
Efter registreringen av vilo–EKG och första blodtrycksmätningen liggandes på undersökningsbritsen i vila omplacerades extremitetavledningarna proximalt. Detta i syfte att minimera eventuella störningar på EKG:t under cyklingen samt enligt metodbeskrivningen på Klinisk fysiologi och nuklearmedicin. Vid
omplacering av elektroderna flyttades den röda elektroden markerad med R upp till höger överarm, den gula elektroden markerad med L till vänster överarm och slutligen den gröna elektroden markerad med F till vänster höft. Efter
omplaceringen av elektroderna flyttades deltagaren till ergometercykeln. Sittande på ergometercykeln mättes blodtrycket igen, en Doppler–mätare fästes över a. radialis, underarmsartären, därefter påbörjades cyklingen.
Under cyklingen hänvisades deltagarna till Borgskalan för gradering av sin ansträngning. Deltagarna blev ombedda att ange en siffra motsvarande sin upplevda ansträng av skalans 20 siffror. Siffran 6 på skalan motsvarade ingen upplevd ansträngning och siffran 20 motsvarade den maximala upplevda ansträngningen [16,17]. För att gradera andfåddheten användes istället en 10 gradig skala som vanligen används i kliniken för att gradera bröstsmärta [16]. Belastningen ökade successivt med 10–15 W/minut under arbetsprovet tills 85 % av maxpulsen eller tills något av avbrytningskriterierna uppnåddes [5,14]. I anslutning till pågående cykling följdes deltagarens symptom, som kunde vara i form av yrsel eller andfåddhet, samt EKG–bilden på skärmen. Det systoliska blodtrycket registrerades varannan minut under belastningsdelen, detta då det diastoliska blodtrycket oftast är falskt under belastning. Frågan om gradering av upplevda symptom ställdes varannan minut men kunde upprepas oftare vid behov [3,5,14].
Efter avslutad cykling flyttades deltagaren tillbaka till undersökningsbritsen för att återhämta sig. När cirka tre minuter efter arbete hade passerats kontrollerades återigen både det systoliska samt det diastoliska blodtrycket. Undersökningen avslutades när EKG:et, blodtrycket och hjärtfrekvensen återgått till normalt jämfört med utgångsvärden [5,8].
EKG-remsorna skrevs ut med pappershastigheten 50 mm/s under vila och maximalbelastning samt enligt standard svensk rutin för bedömning av EKG-bilden, vilket innebär att 10 millimeter i amplitud motsvarade 1 mV.
Avledningarna som fokuserades på för mätningarna var V2, V5 och extremitet-avledning [3,8].
Gradering av störningar
För att undersöka EKG–störningarna mättes durationer (QRS- och QT-tiden) och amplituder (R- och T-vågen) utifrån EKG-bilden i vila och vid maximal
belastning då högst hjärtfrekvens erhölls. Mätningarna utfördes på
medelvärdekomplexen, där baslinjen utgjordes av PQ-sträckan, i V2, V5 och
extremitetsavledningen med högst R-vågsamplitud, se figur 4.
Figur 4. Normal EKG-kurva som illustrerar hur parametrarna mättes. (Modifierad bild
från källa 3)
Bedömning av störningsnivån utfördes visuellt av samma läkare utifrån en skala mellan 0–3, där en högre siffra innebar bättre kvalitet och med fyra olika
definitioner enligt tabell 1. Alla 20 EKG–registreringar fick olika siffror inför graderingen av störningsnivån vid vila och maximal belastning. Läkaren bedömde samtliga EKG–registreringar i avledning V2, V5 samt V6 utifrån störningar i baslinjen. Detta bedömningsprotokoll tillämpades vid den tidigare studien som undersökte störningsnivån på EKG-bilden under bärandet av sport-BH [2]. Av den anledningen var tillämpningen av detta protokoll för bedömning av EKG-störningar mest relevant även för denna studie.
Tabell 1. Mall för visuell bedömning med definition av störningsnivå på EKG. Störningsnivå Definition
0 Obedömbar
1 Dålig kvalitet med svårtolkade komplex
2 Acceptabel kvalitet med läslig QRS-komplex, T- våg och ST-sträcka
3 Bra kvalitet med tydlig QRS-komplex, T-våg och ST-sträcka
Statistik
För att kunna utföra den statistiska analysen bearbetades de uppmätta värdena för durationer och amplituder i Excel (version 2016, Microsoft). Där beräknades medianvärden för respektive parameter med och utan BH vid maximal belastning. Genom att utföra en statisk analys med hjälp av IBM SPSS Statistics Data Editor
för medianjämförelser när studiegrupperna är små samt då materialet inte är säkert normalfördelat [18]. Genom att använda Wilcoxon teckenrangtest undersöktes skillnader i störningsnivåerna mellan arbetsprovstillfällen genom att analysera mediandifferenserna. Ett tvåsidigt test valdes eftersom förändringen kunde ske i två riktningar, förbättring eller försämring. Nollhypotesen som formulerades var att det inte förekom en signifikant skillnad mellan undersökningarna. För att kunna avgöra om en statistik signifikant skillnad förelåg mellan undersökningarna valdes en signifikantgräns (felrisk) på 5 %. Beslutet om att förkasta nollhypotesen grundades därför på p–värde som var lägre än 0,05 (5 % signifikansnivå) [18].
RESULTAT
Nedan presenteras resultatet från studien i form av tabeller och figurer under tillhörande rubriker. Samtliga 20 EKG–registreringar analyserade utifrån manuella mättningar av olika parametrar i V2, V5 och extremitetsavdelningar samt en statistik undersökning med Wilcoxons teckenrangtest. Samtliga deltagares ålder var mellan 22–54 år (30,6 9,4).
Uppskattning av trygghetskänsla
För att få en uppfattning om hur deltagarna upplevde skillnaden i
trygghetskänslan mellan arbetsproven med och utan BH fördes en dialog med respektive deltagare. Resultatet av det blev att majoriteten av deltagarna upplevde en förbättrad trygghetskänsla vid bärandet av sport–BH i samband med
arbetsprov.
Analys av amplituder och durationer i EKG-komplexet
Tabell 2 visar resultatet utifrån de beräknade medianvärdena för durationer och amplituder i V2, V5 och extremitetavledningar erhållna från arbetsprov utförda utan sport-BH. Tabell 3 visar motsvarande värden erhållna från genomförda arbetsprov vid användande av sport-BH. Medianvärden beräknades i Excel och statistisk analys utfördes med hjälp av SPSS för samtliga värden hos varje deltagare under det första och andra arbetsprovtillfället.
Tabell 2. Medianvärden för durationer och amplituder vid maxbelastning under
arbetsprov med och utan sport– BH. Durationerna är angivna i millisekunder och amplituderna i millimeter. MAXBELASTNING MED BH MAXBELASTNING UTAN BH V2 V5 EXTREMITET-AVLEDNING V2 V5 EXTREMITETS– AVLEDNING QRS-tiden 95 80 75 80 80 80 QT-tiden 280 250 240 280 280 270 R-våg 4,00 10,75 3,25 3,75 7,50 4,50 T-våg 2,00 2,00 1,75 2,50 1,75 1,50
Absolut differens beräknades som skillnaden mellan medianvärden i varje avledning från båda arbetsprovstillfällen. Det togs ingen hänsyn till tecknet på differensen. Ett genomsnittligt värde på differensen för durationsvärdena mellan arbetsprovstillfället med sport-BH och utan sport–BH beräknades till 20 ms medan en skillnad för amplituderna var 0,96 mm mellan medianvärden. Analysen med Wilcoxons teckenrangtest gav två värden under den valda signifikantgränsen på 0,05, vilket innebar signifikanta skillnader avseende QT–tiden i V5 och
extremitetavledningar mellan arbetsproven (tabell 3).
Tabell 3. Beräknat p-värde och absolut differens utifrån medianvärden för arbetsprov med
och utan sport–BH vid maxbelastning för respektive parameter i olika avledningar.
ABSOLUT DIFFERENS P-VÄRDE V2 QRS-tiden QT-tiden R-våg T-våg 15 0,00 0,25 0,50 0,317 0,833 0,570 0,831 V5 QRS-tiden QT-tiden R-våg T-våg 0,00 30 3,5 0,25 0,245 0,024 0,203 0,207 EXTREMITETS-AVLEDNING QRS-tiden QT-tiden R-våg T-våg 5 30 1,25 0,25 0,289 0,040 0,123 0,415 Gradering av störningsnivå
Enligt läkarens visuella bedömning hade samtliga EKG-registreringar i vila bra kvalitet (störningsnivå 3). Vid maxbelastningen avvek bedömningen mer, där bedömdes några registreringar ha dålig kvalitet med svårtolkade parametrar (störningsnivå 1) både vid användande av sport–BH och utan. Därmed saknades EKG–registreringar med bra kvalitet (störningsnivå 3). Dock var alla 20 EKG– remsorna tolkningsbara och inget EKG bedömdes ha störningsnivå 0. Tabell 4 förtydligar den individuella bedömningen av störningsnivåerna för respektive deltagare under arbetsprovtillfällen.
Tabell 4. Resultatet från den visuella graderingen av störningsnivå för respektive
deltagare.
DELTAGARE
VILO-EKG MAX-BELASTNING
MED BH UTAN BH MED BH UTAN BH
1 3 3 2 2 2 3 3 2 3 3 3 3 2 2 4 3 3 2 2 5 3 3 2 2 6 3 3 1 1 7 3 3 1 1 8 3 3 2 1 9 3 3 1 2 10 3 3 1 1
1 = Dålig kvalitet, 2 = Acceptabel kvalitet, 3 = Bra kvalitet.
Signifikant skillnad avseende störningsnivå mellan EKG–registreringarna i vila och vid belastning undersöktes med Wilcoxon teckenrangtest. Registreringarna i vila samt maximal belastning sattes i förhållande till varandra, utan sport-BH mot användande av sport-BH. Från analysen erhölls p-värden för vilo–EKG som låg på 1 samt 0,083 för maximal belastning. Båda p-värdena är högre än 0,05, signifikansgränsen, vilket säger att det inte föreligger någon signifikant skillnad avseende störningsnivåerna mellan arbetsproven.
Nedan redovisas bildmaterial, i form av figur 5 och 6, från studien. Båda figurerna visar två olika EKG–registreringar i V5 vid maxbelastning med och utan sport– BH för samma deltagare. Figur 5 visar att bättre kvalitet på EKG–registreringen uppnåddes vid användning av sport–BH. Figur 6 förtydligar att det uppstod störningar på EKG–bilden vid användandet av sport–BH i samband med arbetsprovet, vilka påverkade EKG–komplexets utseende.
Figur 5. EKG-komplex i V5 från en deltagares resultat vid maxbelastning där EKG:et
visuellt bedömdes ha bättre kvalité vid användning av sport–BH än utan sport-BH. 1 = störningsnivå 1, 2 = störningsnivå 2. (Modifierade bilder från Studiematerialet).
Figur 6. EKG-komplex i V5 från en deltagares resultat vid maxbelastning där EKG:et visuellt bedömdes ha bättre kvalité utan sport–BH än vid användning av sport-BH. 3 = störningsnivå 3, 2 = störningsnivå 2. (Modifierade bilder från Studiematerialet).
DISKUSSION
Resultatet från studien visar att inga signifikanta skillnader mellan arbetsproven, avseende störningsnivå, med och utan sport-BH kunde hittas. Antalet studier som har undersökt den kliniska betydelsen av att använda sport–BH under arbetsprov är väldigt begränsat. Därför kunde resultaten av denna studie endast diskuteras utifrån en tidigare utförd studie vid Klinisk fysiologi och nuklearmedicin i Lund [2].
Metoddiskussion
Avledning V2 och V5 valdes för analyserna av EKG–komplexet då det
möjliggjorde jämförelse av resultaten med den tidigare genomförda studien [2]. Att valet föll på prekordialavledningarna V2 och V5 förklaras med att det är dessa avledningar som rimligen påverkas av en åtsittande BH. Mätning av amplituderna (R–och T–vågen) och durationerna (QRS– och QT–tiden) var enklast att genom-föra i V2. För den visuella bedömningen valdes även avledning V6, registreras av vänsterkammarens laterala sida som är av betydelse vid diagnostik av infarkt och ischemi. Avledning V5 valdes för fokus avseende störningar, detta med anledning av att ST–T–förändringar avseende form och nivå oftast ses i V5 [3].
Samtliga mätningar gjordes av samma person under två dagar. EKG–
registreringar analyserades för en deltagare åt gången. Mätningarna gjordes först på vilo–EKG och därefter maximal belastning. Resultatet för respektive
arbetsprovstillfälle antecknades separat. Genom att utföra mätningarna i denna ordnings minimerades risken för variation i värden, vilket hade kunnat vara som följd av ökad erfarenhet i mätning. Svårigheterna vid mätningen utgjordes av att mäta P–vågen samt PQ–tiden under maxbelastningen. Detta på grund av P– vågens bortfall vid hög arbetsbelysning då den ”drunknar” i föregående hjärtslags T-våg. Av denna anledning exkluderades dessa parametrar från vidare analys. Parametrarna i extremitetsavledningarna mättes där högst R-vågsamplitud erhölls. Detta kunde innebära att mätningarna utfördes i olika extremitetsavledningar och av denna anledning blev variationen i R–vågamplituderna störst.
var av denna anledning lämpligare att välja. För att standardisera valet av BH kunde deltagarna ha använt sig av samma BH–modell fast med varierande storlek. För att undvika att deltagarna använde en för åtsittande sport–BH blev alla
deltagare individuellt informerade om att medta en löst sittande sport–BH. Urvalsdiskussion
Samtliga deltagares ålder var mellan 22–54 år (30,6 9,4). En större variation i ålder och ett större antal deltagare hade varit önskvärd för ett mer generaliserbart resultat. Majoriteten av deltagarna var verksamma biomedicinska analytiker vid avdelningen för Klinisk fysiologi och nuklearmedicin Malmö, Skånes
Universitetssjukhus. I samband med planerandet av studien utsågs den målgruppen av deltagare vara mest optimal för deltagandet i studien. Under genomförandet av studiens praktiska del uppkom det tidsfördörjningar med anledning av att deltagarna inte kunde komma. Urvalet av deltagare hade med fördel kunnat inkludera kvinnliga deltagare utanför kliniken dels för att omfatta en större variation men även för att underlätta genomförandet av studiens praktiska del. Förfrågan om deltagande riktades inte till individer med kardiovaskulär sjukdom för att inte utsätta dessa personer för onödig risk. Detta eftersom att arbetsprov innebär en fysisk ansträngning vilket i denna patientgrupp ska utföras som prognostisk test eller i diagnostiskt syfte [3].
Resultatdiskussion
En variation i ålder samt BH–storlek erhölls bland studiegruppen. Under arbetsprovstillfällena tillfrågades deltagarna angående trygghetskänslan vid användandet av sport–BH under cyklingen. Ingen skriftlig dokumentation rörande den informationen fördes men en ökad förståelse för deltagarnas upplevelser erhölls. En del deltagare utryckte en ökad trygghetskänsla vid användande av sport–BH. Vissa kunde känna en värmekänsla under cyklingen och valde därför att enbart cykla med sport–BH utan bomullvästen som erbjöds på plats. Det var färre antal deltagare som inte upplevde en skillnad i trygghetskänsla. Skriftlig dokumentation av den upplevda trygghetskänslan hade underlättat en möjlig statistisk analys och bör övervägas i framtida studier. Gällande
prestationsförmågan detekterades en förbättring av uppnådd prestation vid andra arbetsprovstillfället där deltagarna fick använda sport–BH. Detta sågs hos samtliga deltagare. Resultaten av båda tillfällena förblev däremot likvärdiga. Förbättringen av prestationen kan förklaras av att deltagarna upplevde mer bekvämlighet vid att genomföra arbetsprovet vid användande av sport–BH. Det går inte att utesluta att deltagarna vid det andra undersökningstillfället förstod vad undersökningen gick ut på och därmed presterade bättre eller att de var
tävlingsinriktade och på så vis ville förbättra sin egen prestation. För att i en större studie undersöka om användandet av sport-BH leder till förbättrad prestation och trygghetskänsla så bör ordningen av de två testerna utföras slumpmässigt. Kopplingen av engångselektroderna under andra arbetsprovstillfället med sport– BH underlättades genom att påbörja kopplingen med prekordialavledningarna och sedan, efter att deltagaren tog på sig sport–BH, avsluta genom att koppla
extremitetavledningar. I övrigt kunde en svårighet upplevas vid koppling av prekordialavledningarna på deltagare med stor byst [19]. I den tidigare studien som utvärderade EKG–störningar uppmärksammades det att en löst sittande BH föredrogs att använda. En förklaring till detta kan vara att kopplingen av
Tabell 2 visar analysen av durationerna och amplituderna med och utan sport-BH. Ett genomsnittligt värde på differensen i durationsvärden mellan
arbetsprovstillfället med sport-BH och utan sport–BH beräknades till 20
millisekunder. En differens på 0,96 mm erhölls mellan medianvärden för R– och vägsamplituderna. Största skillnaden i differens sågs för R–vågens amplitud, se tabell 3. Däremot visade den statistiska analysen att det inte förekom en statistisk signifikant skillnad mellan dessa värden. P-värdet avvek då för QT– tiden i avledning V5 och i extremitetsavledningarna. I V5 låg p-värdet på 0,024
respektive 0,04 i extremitetavledningarna, vilka båda hamnar under den statistiska signifikantgränsen på 0,05. Att båda p-värden är signifikanta innebär att
nollhypotesen inte kan förkastas avseende variation mellan värdena, med och utan sport-BH vid maxbelastning, för just dessa avledningar. Detta skulle kunna
undersökas vidare genom att mäta QT–tiden i V5 samt extremitetavledningarna vid 85 % av förväntad maxpuls för respektive deltagare med och utan sport-BH. QT–tiden likt PQ–tiden samt P–vågen påverkas av hjärtfrekvensen vilket kan förklara den uppkomna variationen. Det kan även förklara varför P–vågen uteblev vid maximal belastning, vilket uteslöt P–vågen samt PQ–tiden från vidare analys. Enligt en nyligen publicerad studie kan variationer i PQ–tidens vara
könsberoende. Kvinnor som deltog i studien hade en längre fördröjning av PQ– tiden [20]. Resultatet gällande p-värden och mediandifferensen skiljer sig inom den aspekten från den tidigare genomförda studien, där inga signifikanta störningar kunde påvisas [2].
Samtliga EKG–registreringar bedömbara med likvärdig gradering av
störningsnivån (3) vid vilo–EKG. Vid maximal belastning fanns mer variation i bedömningen. En deltagare bedömdes ha en förbättring av signalkvaliteten vid bärande av sport–BH och två andra deltagare bedömdes ha en försämring av signalkvaliteten vid användandet av sport–BH. Däremot förblev sju deltagares EKG–registreringar oförändrade. Vid jämförelse med den tidigare studien visade denna studie större likvärdiga bedömningar i vila men ett mindre antal av
deltagarna fick förbättrad effekt avseende störningsnivå vid användande av sport– BH [2]. Försämringen av signalkvaliteten vid maxbelastning kan bero på
muskelstörningar [3]. Förbättringen av signalkvaliteten kan bero på att deltagaren hade stor byst vilket fick stöd i form av sport–BH. Det kan i dessa fall tänkas att elektroderna satt bättre på plats, vilket resulterade i mindre störningar på EKG– registreringen [19].
Den visuella bedömningen i denna och i den tidigare studien utfördes av två olika observatörer utifrån samma tregradiga skala och med samma definitioner, bortsett från P–vågen och PQ–tiden. Bedömningen grundades främst på huruvida ST– sträckan förhöll sig. Vid mycket störningar kan bedömningen av ST–T– förändringar försvåras avseende morfologin samt nivån (höjningar eller
sänkningar). Variationen kan bero på faktorer som kroppsläge samt ålder, vilket har visats i tidigare studier [22, 23]. Det är vanligt förekommande vid klinisk användning av EKG undersökning att störningar påverkar EKG–registreringarnas bedömbarhet [6,7,12, 21]. Studiens resultat visade samma typ av störningar, lågfrekventa baslinjestörningar, som ökade men även minskade vid användande av sport–BH. Denna iakttagelse kan vara till följd av slumpen och det är svårt att dra någon generell slutsats baserat på det låga antalet deltagare [18].
diskussion med läkaren som bedömde den nuvarande studiens EKG–registreringar fanns, trots angivna definitioner av störningsnivåerna, oklarheter kring hur
bedömningen skulle utföras samt hur definitionerna skulle tolkas. Dessa oklarheter förtydligades av bedömande läkare i den tidigare studien. Detta kan förklaras av att det använda bedömningsprotokollet inte är validerat som bedömningsmatris och det går därför inte att utesluta en intervariabilitet mellan olika bedömare avseende störningsnivå på EKG.
Användningen av tregradiga skalor för bedömningar kan behöva kompletterade kriterier som är uteslutande för felbedömningar. Genom att komplettera med tydliga kriterier kan en god jämförbarhet mellan bedömningarna trots olika bedömare erhållas. Med tydliga kriterier menas specifika förklaringar till
observationerna som bedöms [24]. Andra studier visar att intervarialitet även kan förekomma vid tillämpning av standardiserade riktlinjer för bedömning inom kliniska studier [25]. I en studie där fragmenterade QRS–komplex, komplex med hack i R–vågen, visuellt bedömdes vid fler än 100 EKG–registreringar av mer än två bedömare med olika erfarenheter sågs att överensstämmelsen i bedömningen varierade till följd av flera faktorer. Variationerna förklarades dels av att vissa bedömare var mer erfarna än andra. Således sågs störst variation bland bedömare med minst erfarenhet. En ytterligare faktor var att om antalet EKG–registreringar som skulle bedömas ökade så minskade överensstämmelsen mellan bedömarna. Vid mindre än 50 EKG-registreringar så konstaterade studien en perfekt
överensstämmelse mellan observatörerna [26]. När det gäller de två bedömare som ingick i denna studie och i den tidigare studien så skilde det drygt ett års erfarenhet mellan dem. I denna studie graderades endast 20 EKG–registreringar vilket enligt den tidigare studien skulle utesluta eventuella variationer som kan bero på antalet bedömda registreringar. Trots det bör resultatet från den visuella bedömningen tolkas med viss försiktighet. Detta med tanke på att
bedömningsmatrisen inte är validerad. Statistiskdiskussion
Valet av den statistiska analysmetoden Wilcoxons teckenrangtest baserades främst på studiens begränsade antal deltagare som inte möjliggjorde en normalfördelning av mätvärdena. Därmed kunde inte mätvärden relateras till varandra i form av medelvärden utan fick vara i form av jämförelse mellan medianvärden. Med ett större antal deltagare hade en jämförelse mellan arbetsproven kunnat genomföras med parat t–test. Till skillnad från Wilcoxons teckenrangtest är parat t–test en effektivare metod för att detektera skillnader, detta då jämförelsen mellan värden sker utifrån normalfördelningen och på 95 % konfidensintervall [17]. Utifrån den statistiska analysen av störningsnivåerna kunde inga signifikanta skillnader på EKG–registreringarna påvisas.
Begränsningar
Arbetet fokuserade på att studera störningsnivåerna på EKG under maximal belastning vid användandet av engångselektroder. Vidare hade förhållandet mellan BH–storlek och störningsnivå kunnat studeras. För att kunna studera det förhållandet hade ett tillägg i etikansökan varit nödvändigt. Eftersom studien var tidsbegränsad fanns det inte möjlighet till att genomföra det. Även antalet
inkluderade deltagare begränsades till följd av tiden och det faktum att
undersökningarna behövde utföras under dagtid då undersökningsrummen stod lediga samt att den krävde närvarande av tre biomedicinska analytiker. En kopplade EKG, en annan ansvarade för blodtrycksmätningen och en var själva
deltagaren. En större studiegrupp hade möjliggjort större variation i BH-storlek och dess inverkan avseende störningsnivå, vilket hade kunnat innebära ett mer tillförlitligt resultat. Studieresultatet kan inte heller generaliseras till andra patientgrupper, exempelvis de med kardiovaskulära sjukdomar eftersom endast friska deltagare inkluderades.
KONKLUSION
I denna studie sågs ingen signifikant skillnad avseende störningsnivå vid användande av sport-BH jämfört med utan. Dock påvisades en skillnad i QT– tiden från de resterande värden. Resultatet i sig är av intresse då det kan innebära att kliniker som utför arbetsprov kan erbjuda kvinnliga patienter sport-BH vid arbetsprov, vilket inte är rutin i klinik idag men som kan upplevas bekvämare för denna patientgrupp.
REFERENSER
1. Bodegard J, Erikssen J, Erikssen G (2004) Exercise ECG. Tidsskr Nor
Laegeforen, 124 (3) 339-41.
2. Nguyen L (2019) Jämförelse av störningar på EKG under arbetsprov med och utan sport- BH. Malmö University Electronic Publishing, 2019, 24.
3. Jonson B, Wollmer P, (red). Brauer K, (bildred). (2011) Klinisk Fysiologi med
nukelarmedicin och klinisk neurofysiologi. Stockholm: Liber. 397 s. 4. Henriksson O, Rasmusson M, (2017) Fysiologi med relevant anatomi.
Dimograf, Poland. 302s.
5. Persson J, Stagmo M, (2014) Persons kardiologi: Hjärtsjukdomar hos vuxna. Lund: Studentlitteratur AB.
6. Steinberg C, Philippon F, Molin F, Biller L, Nault I, Sarrazin J, Champagne J, O’Hara G, Roy K, Steinberg C, (2019) A Novel Wearable
Device for Continuous Ambulatory ECG Recording: Proof of Concept and Assessment of Signal Quality. Biosensors, 9(1) 17.
7. Keller, K. B., & Lemberg, L. Electrocardiographic artifacts. American Journal of Critical Care: An Official Publication, American Association of Critical-Care Nurses; 2007, 16(1), 90-92.
8. Jorfeldt L, Pahlm O, (2013) EKG: Kliniska arbetsprov- metoder för diagnos
och prognos. Lund: Studentlitteratur AB.
9. Haug E, Bjålie J, Sand O, Sjaastad Ö, (2006) Människokroppen. Oslo, Liber 10. Ericson E, Ericson T, (2012) Medicinska sjukdomar. Lund, studentlitteratur 11. Jorfeldt L, Pahlm O, (2011) EKG: Grunder, handledning vid tolkning och
101 kliniska fall. Lund: Studentlitteratur AB.
12. Kligfield P, Leonard S, James J, Childers R, Barbra J, Hancock W, Wagner G S, Rautaharju P, Pahlm O, Mirvis D M, (2007) Recommendations for the standardization and interpretation of the electrocardiogram: part I: The
electrocardiogram and its technology a scientific statement from the American Heart Association Electrocardiography and Arrhythmias Committee, Council on Clinical Cardiology; the American College of Cardiology Foundation; and the Heart Rhythm Society endorsed by the International Society for
Computerized Electrocardiology. Journal of the American College of
Cardiology, 49(10), 1109-27.
13. Pahlm O, Sörnmo L, (2006) Elektrokardiologi: Klinik och teknik. Lund: Studentlitteratur AB.
15. Pahlm O, Jorfeldt, Brudin L, (2014) Compraison of tow commly used
reference materials for exercise bicycle tests with a Swedish clinical database of patients with normal outcome. Clinical Physiology Functioning Imaging.
34(4) 297–907.
16. Borg 1 G, (1994) Borg´s perceived exertion and pain scale. USA, Human Kinetices.
17. Borg 1 G (1994) En enkel metod för bestämning av upplevd ansträngning. Stockholm, Borg Perception.
18. Björk J, (2012) Praktisk statistik för medicin och hälsa. Stockholm: Liber. 19. Rautaharju, P. M., Park, L., Rautaharju, F. S., & Crow, R, (1998) A
standardized procedure for locating and documenting ECG chest electrode positions: Consideration of the effect of breast tissue on ECG amplitudes in women. Journal of Electrocardiology, 31(1), 17-29.
20. Toman O, Hnatkova K, Sametana P, Huster K, Novotny T, Malik M, Schmidt G, Barthel P, Sisakova M, (2020) Physiologic heart rate dependency of the PQ interval and its sex differences. SCIENTIFIC REPORTS, 10: 2551.
21. Pahlm O, Sörnmo L, (1987) (ED.) Data processing of exercise ECGs. IEEE
Trans Biomed Eng, 34, 158–165.
22. Drew F B, Adams M G, (1997) Body position effects on the ECG: Implication for ischemia monitoring. Journal of Electrocardiology, 30 (4), 285–291. 23. Simonson E, (1972) The effect of age on the electrocardiogram. The American
Journal of Cardiology, 29 (1), 64–73.
24. Tominaga J, Franquet T, Fujimoto K, Sugiyama Y, Sakai F, Lee K, Lynch D A, Noma S, Song J W, Johkoh T, (2019) Inter-observer agreement in
identifying traction bronchiectasis on computed tomography: its improvement with the use of the additional criteria for chronic fibrosing interstitial
pneumonia. Japanese Journal of Radiology, 37, 773–780.
25. Sohail S, Saeed S A, Rasool M, Masroor I, (2016) To asses inter- and intra-observer variability for breast density and BIRADS assessment categories in mammographic reporting. Journal of the Pakistan Medical Association, 66 (2), 0030–9982.
26. Helsen F, Claeys M, Vandenberk B, Robyns T, Goovaerts G, Soest S V, Huffel S, Ector J, Willems R, Graweg C, (2018) Inter- and intra-observer variability of visual fragmented QRS scoring in ischemic and non-ischemic cardiomyopathy. Journal of Electrocardiology, 51 (3), 549–554.
BILAGA 1-Informationsbrev till deltagare
Projektets titel:
Utvärdering av uppkomna EKG–
störningar under arbetsprov med och utan sport–BH vid användning av
engångselektroder. Datum: 01–2020 - 03–2020 Studieansvariga: Dima Badr Din E-post: dima.alsalihi@gmail.com
Studerar vid Malmö universitet, Fakulteten vid hälsa och
samhälle,
205 06 Malmö, Tfn 040–6657000 Utbildning: Biomedicinska analytikerprogrammet Nivå: Kandidatnivå Jag heter Dima Badr och jag går sista terminen på Biomedicinska
analytikerprogrammet vid Malmö universitet. Inför examen skall jag skriva en kandidatuppsats som undersöker om störningar på EKG kan uppstå vid
bärandet av en sport–BH.
Vad går studien ut på?
Arbetsprov utförs i syfte att undersöka hjärtats funktion under belastning. Under underökningen registreras EKG på bar överkropp med hjälp av EKG-elektroder. För kvinnliga patienter kan cyklingen med bar överkropp utan stöd i form av BH upplevas som obehagligt. Idag används det olika sorter av
elektroder vid olika kliniker. Tidigare studie visar att sugelektroder som användes vid koppling av EKG under arbetsprov då kvinnliga frivilliga deltagare hade mjuk sport–BH inte gav några signifikanta EKG–störningar. Idag är det därför av intresse att undersöka om samma effekt uppnås vid användandet av engångselektroder för koppling av EKG. Metoderna som kommer att tillämpas är EKG samt mätning av puls- och blodtrycksreaktion. Syftet med studien är att undersöka om sport-BH kan orsaka störningar på EKG med engångselektroder istället för sugelektroder i samband med genomförandet av ett arbetsprov.
För att säkerställa bra kvalité på undersökningen kommer studiegruppen minst omfatta 10 kvinnliga deltagare vars deltagande är helt frivilligt. Varje deltagare kommer att utföra ett arbetsprov vid två olika tillfällen, där första gången får vara under bärandet av en sport–BH och andra utan sport–BH. Inför
genomförandet av undersökningen bokas två tider på Klinisk fysiologi och nuklearmedicin i Malmö. Avsatt tid för varje undersökningstillfälle är max en timme och kommer att vara under arbetstid. En legitimerad biomedicinsk analytiker kommer närvara under hela undersökningen. Vidare kommer de erhållna EKG–remsorna att analyseras genom jämförelse samt mätningar av olika parametrar.
Hur redovisas resultaten?
Resultaten av studien kommer att sammanfattas i ett examensarbete som kommer att publiceras på Malmö universitets databas MUEP samt inkluderas i en muntlig redovisning av studien. En återrapportering till verksamheten för
klinisk fysiologi och nuklearmedicin i Malmö kommer även att ske om möjligt. Efter avslutad studie kommer det avidentifierade informationen att raderas.
Medför undersökningen några risker?
Arbetsprov anses vara fysiskt ansträngande för samtliga deltagare men beräknas inte medföra några risker på fysisk eller psykisk nivå.
Väljer du att delta?
Du som deltagare i studien får gärna ta med bekväma skor och kläder att cykla i. För undersökningstillfället med sport–BH får du även ta med en egen mjuk sport–BH utan bygel. Inga resultat från undersökningen kommer att
presenteras. Inga personliga uppgifter såsom personnummer eller namn kommer att offentliggöras eller insamlas, Du kommer därför att få en kod som endast studieansvarig får tillgång till. Din information som samlas in kommer endast att bearbetas och vara åtkomliga för projektansvariga. Ditt deltagande är helt frivilligt och du kan utan krav på motivering välja att avbryta den utan tidsbegränsningar. Vid val av att avbryta deltagandet i studien kommer allt material att exkluderas från projektet.
Du är varmt välkommen att höra av dig för att bestämma tid för genomförandet av arbetsproven! Jag finns tillgänglig för att besvara alla eventuella frågor eller funderingar kring ditt deltagande i studien och går att nås vid frågor eller tidsbokning via följande mail: dima.alsalihi@gmail.com.
BILAGA 2
Samtycke från deltagare i projektet Bilaga
2
Projektets titel: (ifylles av student)
Utvärdering av uppkomna EKG–störningar under arbetsprov med och utan sport–BH vid användning av engångselektroder.
Datum: (ifylles av student) 01–2020 - 03–2020
Studieansvariga: Dima Badr
Din E-post:
dima.alsalihi@gmail.com
Studerar vid Malmö universitet, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040-6657000 Utbildning: Biomedicinska analytikerprogrammet Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.
Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning: Datum: ……….. Deltagarens underskrift: ………
