Sport-bh för större kupor: Framtagning av gradering till sport-bh:ar för större byst

(1)

Kandidatexamen i Designteknik Textilhögskolan

2020-01-20 2019.17.11

Sport-bh för större kupor

Framtagning av gradering till sport-bh:ar för större byst

Rebecka Göransson

(2)

Besöksadress: Skaraborgsvägen 3 ^⚫ Postadress: 501 90 Borås ^⚫ Hemsida: www.textilhogskolan.se

(3)

(4)

Sammanfattning

Denna studie görs i samarbete med ett svenskt modeföretag som har upplevt problem med passformen av deras sport-bh:ar i storlekarna L-XL. Problemet som uppstår är att de större storlekarna inte ger tillräckligt med täckning över bysten. Graderingen på sport-bh:arna behövs därför studeras och en fungerande gradering tas fram för att uppnå önskad passform på sport-bh:arna över bysten. Två graderingsmetoder granskas och appliceras på ett mönster från företaget. Prototyper i storlek L och XL sys upp enligt dessa metoder för avprovning och de två resultaten jämförs sedan. Metoden som uppnådde bäst passform utvecklas därefter vidare och en plaggmåttlista med de olika skillnadsmåtten tas därefter fram. Resultatet visade att Johnsons metod uppnådde en bättre passform men att en justering vid axelbanden

behövdes göras innan måttlistan kunde sammanställas.

Nyckelord

Gradering, Sport-bh, Byst, Sport, Plus-size

Abstract

This study was done in collaboration with a Swedish fashion company that has experienced problems with the fit of their sports bra in the sizes L-XL. The problem that arises is that the larger sizes do not provide enough coverage over the bust. The grading on the sports bra is therefore needed to be studied and a functional grading system needs to be produced to achieve the desired fit on the sports bra over the bust. Two grading methods are reviewed and applied to a pattern from the company. Prototypes in size L and XL are sewn according to these methods for fitting and the two results are then compared. The method that achieved the best fit is then developed further and a garment measurement list with the difference

measurements is then manufactured. The result showed that Johnson's method achieved a better fit but that an adjustment to the shoulder straps was needed before the measurement list could be compiled.

Keywords

Grading, Sports bra, Bust, Sport, Plus-size

(5)

Innehållsförteckning

Inledning och bakgrund ... 9

Problemformulering ... 9

Syfte ... 10

Frågeställningar ... 10

Avgränsningar ... 10

Litteratur- och teoriöversikt ... 11

Passform ... 11

Mått ... 11

Gradering ... 11

Avprovning ... 11

Metod ... 13

Förberedelser ... 13

Gradering ... 13

Sömnad ... 14

Avprovning ... 14

Analys ... 15

Framtagning av måttlista ... 15

Resultat ... 16

Förberedelser ... 16

Gradering ... 16

Avprovning ... 17

Avprovning prototyp 1 Storlek L ... 18

Avprovning prototyp 1 Storlek XL ... 19

Avprovning prototyp 2 Storlek L ... 20

Avprovning prototyp 2 Storlek XL ... 21

Analys ... 22

Avprovning prototyp 3 Storlek L och XL ... 22

Framtagning av måttlista ... 23

Resultat- och metoddiskussion ... 25

Slutsats ... 26

Slutord ... 26

Källförteckning ... 27

Bilaga 1 Företagets plaggmåttlista ... 28

Bilaga 2 Plaggskiss med måttpilar ... 29

Bilaga 3 Avprovningsprotokoll ... 30

Bilaga 4 Avprovningsprotokoll prototyp 1, provperson A, storlek L ... 31

Bilaga 5 Avprovningsprotokoll prototyp 1, provperson B, storlek L ... 32

Bilaga 6 Avprovningsprotokoll prototyp 1, provperson C, storlek XL ... 33

Bilaga 7 Avprovningsprotokoll prototyp 1, provperson D, storlek XL ... 34

Bilaga 8 Avprovningsprotokoll prototyp 2, provperson A, storlek L ... 35

(6)

Bilaga 10 Avprovningsprotokoll prototyp 2, provperson C, storlek XL ... 37

Bilaga 14 Plaggmåttlista ... 41

Bilaga 15 Skillnadsmåttlista ... 42

(7)

Figuröversikt

Figur 1 Tillvägagångssätt för studien. ... 13

Figur 2 Avprovning företagets prototyp, provperson A, storlek L. ... 13

Figur 3 Jämförelse Svensson (2016) och Johnson /2011) tillvägagångssätt för gradering. ... 16

Figur 4 Avprovning prototyp 1, provperson A, storlek L. ... 18

Figur 5 Avprovning prototyp 1, provperson B, storlek L. ... 18

Figur 6 Avprovning prototyp 1, provperson C, storlek XL. ... 19

Figur 7 Avprovning prototyp 1, provperson D, storlek XL. ... 19

Figur 9 Avprovning prototyp 2, provperson B, storlek L. ... 20

Figur 10 Avprovning prototyp 2, provperson C, storlek XL. ... 21

Figur 12 Problemområde prototyp 2, provperson D, storlek XL. Axelbanden är för långa. ... 22

Figur 13 Jämförelse prototyp 2 och slutgiltiga resultatet. ... 22

Tabellöversikt

Tabell 1 Skillnadsmåttlista Prototyp 1 efter Svensson (2016) tillvägagångssätt för gradering i cm. .. 14

Tabell 2 Skillnadsmåttlista Prototyp 2 efter Johnson (2011) tillvägagångssätt för gradering i cm. .... 14

Tabell 3 Plaggmåtttlista Prototyp 1 efter Svensson (2016) tillvägagångssätt för gradering i cm. ... 17

Tabell 4 Plaggmåttlista Prototyp 2 efter Johnson (2011) tillvägagångssätt för gradering i cm. ... 17

Tabell 5 Provpersonernas mått ... 17

Tabell 6 Plaggmåtten som valdes ut till måttlistan. ... 24

(8)

Förord

Denna studie har varit spännande och utmanande och jag hoppas att denna studie kommer att vara nytta till näringslivet i framtiden. Jag vill tacka mönsterkonstruktörerna på företaget och min handledare för stöd och hjälp genom processen att ta fram studien framåt samt mina medstudenter Anni Lundkvist Grönberg och Elin Astorsson för all feedback. Jag vill även tacka mina provpersoner för att de har ställt upp vid avprovningar av mina prototyper.

Terminologi

Alfanumeriska storlekar – En storleksserie där storlekar namnges med bokstäver istället för siffror.

Avprovning – I denna studie: Tillfälle där prototyper provas av på verkliga personer.

Gradering – Metod för att ta fram ett plagg i flera storlekar.

Grundmönster – Ett mönster utan detaljer som ett plagg utgår ifrån vid konstruktion.

Grundstorlek – Den storlek ett företag utgår ifrån när de utför sin gradering

HPS – Highest point shoulder. Inre axelspets, den punkten på axeln närmast halshålet.

Kroppsmåttlista – En måttlista med bestämda mått på en kropp.

Kupa – Den delen av bh:n som täcker bröstet.

Lectras cad program, Modaris – Datorprogram som används för att skapa mönsterdelar.

Lectras cad program, Kaledo Style– Datorprogram som används för att arbeta eller skapa illustrationer av mönsterdelar från Modaris.

Skillnadsmåttlista – En måttlista med skillandsintervaller mellan de olika storlekarna.

Storleksserie – En serie av storlekar från den minsta till den största storleken.

Prototyp – I denna studie: Ett provplagg enkelt uppsytt för att provas av för att kontrollera passformen.

Passform – Hur plagget sitter på kroppen.

Plaggmåttlista – En måttlista över olika mått för ett plagg.

Produkutveckling – I denna studie: Framtagning av ett plagg från skiss till färdig produkt,

(9)

9

Inledning och bakgrund

Dagens aktiva kvinna behöver oftast ta hjälp av en sport-bh för att få stöd för bysten vid fysisk aktivitet. Ju större byst en kvinna har desto mer stöd krävs för att hålla bysten på plats och passformen av sport-bh:n är därför en viktig faktor.

Det är vanligt att en sport-bh kommer i alfanumerisk storlek (XS-XL) och det kan därför vara svårt att få till passformen så att det passar flera olika kroppar och kupor då omkretsen också ökar för varje storlek.

Vid produktutvecklingen av sport-bh:ar har företaget vid mottagandet av storleksprover stött på problem gällande passformen, detta i och med att de större storlekarna inte har uppfyllt den passform som krävs, även fast måtten har stämt och graderingen följts. Kvinnor som behöver storlek L-XL har oftast en större byst eller är bredare över bröstet, detta kräver därför en annan gradering än för de mindre storlekarna för att uppnå den passformen som krävs. En kvinna med en större byst behöver också oftare mer täckning över bysten av sport-bh:n och passformen är därför väldigt viktig för att funktionen ska uppfyllas.

En illasittande sport-bh kan orsaka allvarliga hälsoproblem som nack- och ryggsmärtor hos kvinnor med större byst, detta kan i värsta fall leda till att en bröstreduktion kan bli aktuell eller hindra kvinnan att utföra fysiska aktiviteter (McGhee & Steele 2010).

Enligt Johnson (2011) tillvägagångssätt för gradering behöver de största storlekarna av en bh graderas med större intervall för att passformen ska bli så bra som möjligt. Passformen för en bh är avgörande för bekvämligheten samt minskar smärtor, därför är det också viktigt att välja rätt storlek (White & Scurr 2012).

Problemformulering

Företaget överlämnar mönsterkonstruktion och gradering till leverantörerna i dagsläget då det inte finns tid eller tillräckligt med kunskap inom området. Företaget skickar endast en skiss samt en måttlista med relevanta mått och skillnadsmått i alla önskade storlekar. Detta har medfört att graderingen ej blivit korrekt och passformen har därför inte blivit som önskat i de större storlekarna. Företaget har storlekarna XS-XL i sport-bh:ar men det är endast L-XL som inte har uppnått önskad passform då graderingen inte har blivit korrekt.

(10)

10

Syfte

Syftet med studien är att ta fram ett förbättrat tillvägagångssätt för att gradera större storlekar på sport-bh:ar, och som kan appliceras på flera olika sorters modeller av sport-bh:ar. Det kan också vara till nytta för företaget att jämföra olika graderingslösningar som går att applicera på flera modeller.

Frågeställningar

• Vilka plaggmått är relevanta att ha med i en måttlista för att få en korrekt gradering?

• Vilka skillnadsmått behöver graderas annorlunda för att sport-bh:n ska ge önskad passform för storlekarna L-XL?

Avgränsningar

Denna studie kommer fokusera på att undersöka graderingen på storlekarna L-XL och kommer att utgå från ett grundmönster i storlek S och måttlista som erhålls från företaget. Mönstret som används kommer inte att ha några avskärningar för form och sport-bh:n kommer inte att vadderas. Materialet som används för prototyperna kommer inte att vara identiskt med företagets material men har samma egenskaper och bör inte påverka resultatet. Prototyperna kommer endast avprovas på kvinnor inom storlekspannet L-XL.

(11)

11

Litteratur- och teoriöversikt

En bh är ett underklädesplagg som bärs av kvinnor och är utformat för att stöda en kvinnas byst.

Oavsett hur bra design en bh har, om kunden inte väljer rätt storlek kommer inte bh:n att ge tillräckligt med stöd (White & Scurr, 2012). I en studie av Filipe, Carvalho, Montagna, och Freire, (2015) anses storleken 70D och större kupstorlekar, vilket skulle översättas i en storlek L, för en plus size storlek inom bh-storlekar. Det är kvinnor med dessa storlekar som kräver extra stöd för bysten.

Passform

Enligt White & Scurr (2012) är passformen av en bh avgörande för bekvämlighet och kan minska bröstsmärtor. Om storleken är fel kan detta medföra att inget stöd kommer att tillhandahållas och det är extra viktigt för kvinnor med större byst att bysthållaren har en bra passform och ger stöd.

Bredden på axelbanden spelar stor roll för hur bra stöd sport-bh:n kommer att ge bysten och är avgörande för hindrandet av rörelsen i bysten när en fysisk aktivitet utförs. Det har uppmärksammats att en högre täckning mitt fram samt ett vidare framstycke som täcker hela bysten tillför att bysten hålls på plats när den på så sätt pressas mot bröstkorgen. (Zhou, Jie ; Yu, Winnie ; Ng, Sun-Pui, 2013).

Mått

Enligt Winnie Wing-man (2006) är de detaljerade måtten speciellt viktiga för att definiera kroppsform samt kurvor vid konstruktion av en bh. Ett bystmått är svårare att ta då bysten hänger i olika höjd och sitter olika långt ifrån varandra beroende på person. Det kan också påverkas av hållning och hur personen andas. Det rekommenderas därför att avmätningen utförs med en ovadderad topp med minimum stöd. Måtten som var viktiga för att få en korrekt avmätning var bystmått (chest), under bystmått (under bust) samt axel till bystpunkt (shoulder to breast point).

Skillnadsmåtten enligt SIS - Swedish Standards Institute. (2017) presenterar en standard i storleksmärkning av kläder för att underlätta för kunden att hitta rätt storlek.

Gradering

Genom att gradera ett mönster ökar eller minskar ett plaggmönster för att kunna tillämpa flera storlekar. Gradering av en bh är en mer komplicerad gradering tillskillnad mot överplagg då mönstret måste ändras efter bystens form. Mönsterdelarna graderas både på höjden och på bredden för att volymen på kuporna ska öka.

Enligt Warberg (2018) graderas en klassisk bh dubbelt så mycket på bredden till skillnad från höjden. I Svensson (2016) material om kupgradering illustreras det hur en bh bör graderas för att få en jämn gradering över hela plagget. Johnson (2011) beskriver att kuphöjden behöver graderas med större intervall för de större storlekarna på kuphöjden samt bredden på kupan.

Avprovning

För att en avprovning ska bli så exakt och konsekvent som möjligt bör ett avprovningsprotokoll användas som stöd vid avprovning. I White & Scurr (2012) studie illustreras olika passformsproblem och hur en bh bör sitta för att uppnå bästa passform. Bh:n ska ligga slätt över

(12)

12

brösten och täcka hela brösten, bh:n får inte glipa och axelbandet får inte gräva sig in i axeln.

Enligt Magnusson (2014) avprovningsprotokoll bör provpersonen stå upprätt och vara avslappnad, bysten får inte puta ut vid sidan, armhålen eller i ringningen och axelbandet ska inte kunna dras upp mer än 3 cm från axeln.

(13)

13

Metod

För att uppnå syftet med denna studie användes det olika metoder, Figur 1.

Figur 1 Tillvägagångssätt för studien.

En litteraturstudie genomfördes för att få kunskap inom området och få stöd för resultatet. Efter litteraturstudien utfördes en avprovning av företagets prototyp och sedan applicerades det två olika tillvägagångssätt av gradering, Johnson (2011) och Svensson (2016), på ett befintligt mönster från företaget och två prototyper framtogs i storlek L och XL per tillvägagångssätt. Ett avprovningsprotokoll, delvis baserat på Magnusson (2014) metod, utvecklades som stöd till avprovning av prototyper. Dessa provades sedan av på fyra provpersoner, två provpersoner i respektive storlek. Efter avprovningen analyserades resultatet och det valdes ut vilken utav tillvägagångssätten som skulle vidareutvecklas för att sedan skapa en ny måttlista. En prototyp skapades och provades av för att säkerställa att det slutgiltiga resultatet blev korrekt.

Förberedelser

Företaget har erhållit storleksprover från leverantören som avprovas på provperson A för att få en uppfattning om sport-bh:ns passform och problemområden, figur 2.

Figur 2 Avprovning företagets prototyp, provperson A, storlek L.

Företaget har inte begärt prover i storlek XL och därför kunde inte storlek XL provas av för granskning.

Gradering

(14)

14

Företagets plaggmåttlista, bilaga 1, med storleksintervaller analyserades först och jämfördes med Svensson (2016) och Johnson (2011) metoder för gradering av bh.

Kroppsmåttlistan som företaget utgick ifrån är Skillnadsmåtten enligt SIS - Swedish Standards Institute. (2017) och dessa jämfördes med skillnadsmåtten för graderingen av sport-bh: n.

Ett mönster med grundstorlek S på en sport-bh som företaget har varit nöjda graderades med de två olika tillvägagångssätten. De två tillvägagångssätten för gradering som följdes vid graderingen var enligt Svensson (2016) som stod till grund för prototyp 1 och Johnson (2011) tillvägagångssätt stod till grund för prototyp 2. Skillnadsmåttlistor för respektive tillvägagångssätt togs fram med relevanta mått, tabell 1–2, tillsammans med en plaggskiss med måttpilar, bilaga 2, för att underlätta för graderingen och få en översikt över skillnaderna mellan tillvägagångssätten. Skillnadsmåtten applicerades sedan på företagets mönster i programvaran Modaris. (Lectra 2018)

Tabell 1 Skillnadsmåttlista Prototyp 1 efter Svensson (2016) tillvägagångssätt för gradering i cm.

Prototyp 1 XS S M L XL

A ½ Chest -4 0 4 8 12

B ½ Bottom relaxed -4 0 4 8 12

C ½ Bottom stretched -4 0 4 8 12

D Height of bottom rib 0 0 0 0 0

E Armhole depth from HPS -1 0 1 2 3

F Shoulder width 0 0 0,5 1 1,5

G Across front 14 cm from HPS -2,5 0 2,5 5 7,5

H Neck width -1 0 1 2 3

I Centre front height -1,4 0 1,4 2,8 4,2

J Front length from HPS -1,3 0 1,3 2,6 3,9

Tabell 2 Skillnadsmåttlista Prototyp 2 efter Johnson (2011) tillvägagångssätt för gradering i cm.

A ½ Chest -4 0 4 8 12

B ½ Bottom relaxed -4 0 4 8 12

C ½ Bottom stretched -4 0 4 8 12

E Armhole depth from HPS -1 0 1 2 3

F Shoulder width 0 0 0,5 1 1,5

G Across front 14 cm from HPS -2,5 0 2,5 5 7,5

H Neck width -1 0 1 2 3

I Centre front height -1,3 0 1,3 3,3 5,3

J Front length from HPS -1,3 0 1,3 2,9 4,5

Sömnad

Två sport-bh:ar syddes upp i storlekarna L och XL av respektive tillvägagångssätt då det är dessa storlekar som företaget har upplevt haft sämre passform innan. För att få en så snarlik uppfattning av passformen på prototyperna valdes det ett material som var så likt företagets prototyp som möjligt och det var ett stretchigt polyestertyg. Prototyperna syddes med samma metoder som företagets prototyp med bandkantade kanter, dubbelt tyg på framstycket samt ett 5 cm brett resårband i nederkanten. Sömnaden utfördes på en 4-trådig overlockmaskin samt en 2-trådig trikåmaskin med täcktråd.

Avprovning

(15)

15

Prototyperna provades av på fyra provpersoner, två provpersoner i respektive storlek.

Provpersonerna valdes ut genom avmätning av provpersonernas byst enligt SIS (2017), storlek L är 98–106 cm, storlek XL är 106–118 cm och omkrets under byst. Dessa jämfördes sedan med företagets kroppsmåttlista. För att behålla provpersonernas anonymitet tilldelades provpersonerna namn A-D då det inte är relevant för studien att känna till deras identitet.

Under avprovningen utvärderades prototypernas passform av författaren samt provpersonerna och ett avprovningsprotokoll följdes av författaren för att säkerställa att ingenting under avprovningen missades, bilaga 3.

Analys

Efter sömnaden och avprovningen sammanställdes resultatet från avprovningsprotokollen och avprovningen, där fokus låg på hur sport-bh:arnas passform över bysten samt hur provpersonerna upplevde passformen. De två olika tillvägagångssätten för gradering jämfördes mot varandra genom avprovning och i programvaran Kaledo Style (Lectra 2018) för att få fram vilket tillvägagångssätt som skulle vidareutvecklas. En prototyp skapades och provades av för att säkerställa att det slutgiltiga resultatet blev korrekt.

Framtagning av måttlista

När resultatet hade uppfyllts togs de sedan fram en ny plaggmåttlista med storleksintervaller med relevanta mått, måtten lades in i ett dokument med storleksintervaller för alla storlekar.

Företagets plaggskiss kompletterades med pilar för att illustrera hur plagget ska mätas på korrekt sätt.

(16)

16

Resultat Förberedelser

Företagets prototyp i storlek L provades av på provperson A tillsammans med två stycken mönsterkonstruktörer på företaget för att granska vilka problemområden som behövdes åtgärdas, se figur 2 s. 13. De problem som belystes var att sport-bh:n var för urringad och att den inte gav tillräckligt med täckning på sidan av bysten.

Gradering

Efter analysen av resultatet vid avprovningarna av företagets sport-bh:ar påbörjades arbetet att gradera det erhållna mönstret från företaget i programvaran Modaris (Lectra 2018).

Tillvägagångssätten för graderingen var enligt Svensson (2016) och Johnson (2011). Svensson (2016) tillvägagångssätt för gradering döptes till prototyp 1 och Johnson (2011) tillvägagångssätt för gradering döptes till prototyp 2. De olika tillvägagångssätten för gradering jämfördes mot varandra i Kaledo style (Lectra 2018) för att få en bild utav skillnaden på graderingen, figur 3.

Figur 3 Jämförelse Svensson (2016) och Johnson /2011) tillvägagångssätt för gradering.

Prototyp 2 illustreras med en streckad linje för att skilja tillvägagångssätten åt. Gradering illustreras i storlekspannet XS-XL där storlek S är grundstorleken. Reslutatet efter jämförelsen visade att Prototyp 2 ger en högre Centre front height och Front length from HPS. Det visar sig och att prototyp 2 har graderats mer neråt vid Bottom på måtten Centre front height och Front length from HPS som man kan se på, figur 3. Detta resulterade i att prototyp 2 gav mer täckning över bysten än prototyp 1.

Graderingarnas skillnadsmått lades också in i två olika plaggmåttlistor för att kunna se vilka mått som skildes åt, tabell 4 och 5.

(17)

17

Tabell 3 Plaggmåtttlista Prototyp 1 efter Svensson (2016) tillvägagångssätt för gradering i cm.

A ½ Chest 29 33 37 41 45

B ½ Bottom relaxed 28,5 32,5 36,5 40,5 44,5

C ½ Bottom stretched 24,5 28,5 32,5 36,5 40,5

E Armhole depth from HPS 15,5 16,5 17,5 18,5 19,5

F Shoulder width 3,5 3,5 4 4 4

G Across front 14 cm from HPS 25,5 28 30,5 33 35,5

H Neck width 18 19 20 21 22

I Centre front height 12,1 13,5 14,9 16,3 17,7

J Front length from HPS 21,7 23 24,3 25,6 26,9

Tabell 4 Plaggmåttlista Prototyp 2 efter Johnson (2011) tillvägagångssätt för gradering i cm.

A ½ Chest 29 33 37 41 45

B ½ Bottom relaxed 28,5 32,5 36,5 40,5 44,5

C ½ Bottom stretched 24,5 28,5 32,5 36,5 40,5

E Armhole depth from HPS 15,5 16,5 17,5 18,5 19,5

F Shoulder width 3,5 3,5 4 4 4

G Across front 14 cm from HPS 25,5 28 30,5 33 35,5

H Neck width 18 19 20 21 22

I Centre front height 12,2 13,5 14,8 16,8 18,8

J Front length from HPS 21,7 23 24,3 25,9 27,5

Skillnadsmåttlistorna för prototyp 1 och prototyp 2 visar att prototyp 2 har större intervall mellan storlekar M-L och L-XL på måtten Centre front height och Front length from HPS.

Centre front height på prototyp 1graderas med 0,1 cm större intervall på de mindre storlekarna med har ett konstant intervall mellan alla storlekar.

Avprovning

Efter sömnaden av prototyperna i storlek L och XL provades de av på fyra provpersoner, två provpersoner per respektive storlek. Storlek L provades av på provperson A och B och storlek XL provades av på provperson C och D. Provpersonerna mättes av innan avprovning för att kontrollera att de hade rätt mått enligt SIS - Swedish Standards Institute. (2017) för respektive storlek, tabell 5.

Tabell 5 Provpersonernas mått

Mått SIS-

standard Strl L

SIS- standard Strl XL

Provperson A (L)

Provperson B (L)

Provperson C (XL)

Provperson D (XL)

Bystvidd 98-106 106-118 102 100 112 108

Under byst 86 88 93 89

Axel - bystpunkt

29 27 30 29

(18)

18

Avprovning prototyp 1 Storlek L

Provperson A har en större byst än provperson B vilket man kan se i figur 4–5, och prototyp 1 ger därför inte tillräckligt med täckning för bysten på provperson A. Provperson B tyckte att täckningen över bysten var tillräcklig men att den inte satt tillräckligt tight över bysten, bilaga 4. Prototypen upplevdes för urringad vid ärmhålet på provperson A och det hade behövts ökats på Across front. Det glipar vid ärmhålet på provperson A på vänster sida vilket man kan se på figur 4, detta kan bero på att provperson A har en större byst än provperson B, bilaga 5.

Figur 4 Avprovning prototyp 1, provperson A, storlek L.

Figur 5 Avprovning prototyp 1, provperson B, storlek L.

(19)

19

Avprovning prototyp 1 Storlek XL

Provperson D har en större byst än provperson C men har ett mindre mått under bysten.

Provperson C har ett större bystvidd än provperson D och detta medför att prototyp 1 ger mer täckning vid sidan av bysten på provperson D än på provperson C, figur 7-8 Prototyp 1 i storlek XL upplevdes inte lika urringad vid ärmhålet som prototyp 1 i storlek L. Både Provperson C och D tyckte att axelbanden var för långa och att det behövdes mer täckning vid ärmhålet, bilaga 6–7.

Figur 6 Avprovning prototyp 1, provperson C, storlek XL.

Figur 7 Avprovning prototyp 1, provperson D, storlek XL.

(20)

20

Avprovning prototyp 2 Storlek L

Prototyp 2 ger mer täckning över bysten på provperson A till skillnad från prototyp 1, figur 9–

10. Ringningen vid ärmhålet ger också tillräckligt med täckning då man inte kan se sidan av bysten. Passformen på provperson A och provperson B är väldigt lik även fast provperson A har en större byst än provperson B. Överlag satt prototyp 2 bra över bysten på båda provpersonerna i storlek L enligt både författaren och provpersonerna, bilaga 8–9.

Figur 9 Avprovning prototyp 2, provperson B, storlek L.

(21)

21

Avprovning prototyp 2 Storlek XL

Prototyp 2 i storlek XL ger också en bättre täckning över bysten till skillnad från prototyp 1, speciellt för provperson D som har en större byst, figur 11–12. Provperson C som har ett större bystviddsmått har inte fått tillräckligt med täckning vid sidan av bysten vid armhålan och det hade behövts graderas ytterligare på across front. Axelbanden på prototyp 2 upplevs också som för långa enligt både samtliga provpersoner och författaren, bilaga 10–11.

Figur 10 Avprovning prototyp 2, provperson C, storlek XL.

(22)

22

Analys

Resultatet från avprovningarna, avprovningsprotokollet och jämförelser av gradering i Kaledo Style (Lectra 2018) analyserades för att välja ut vilket tillvägagångssätt för gradering som skulle vidareutvecklas. Enligt författaren, provpersonerna samt anställda mönsterkonstruktörer på företaget gav prototyp 2 bäst täckning över bysten men att vissa små ändringar hade behövts utföras. Samtliga provpersoner samt författaren upplevde att axelbanden var för långa för att kunna ge tillräckligt med stöd för att utföra en fysisk aktivitet, figur 12.

Figur 12 Problemområde prototyp 2, provperson D, storlek XL. Axelbanden är för långa.

Axelbanden behöver minskas 0,5 cm och across front behöver ökas 0,5 cm. En ny prototyp behöver sys upp för att säkerställa att det slutgiltiga resultatet uppnår den önskade passformen, ändringarna som kommer att utföras illustreras i programvaran Kaledo Style (Lectra 2018), figur 13. Prototyp 2 illustreras här med en streckad linje för att kunna särskilja prototyp 2 och det slutgiltiga resultatet lättare.

Figur 13 Jämförelse prototyp 2 och slutgiltiga resultatet.

Illustrationen visar att det slutgiltiga resultatet av graderingen har Across front blivit bredare och Front length from HPS har graderats med mindre skillnadsmått i storlekarna L och XL vid axelpunkten för att få kortare axelband.

Avprovning prototyp 3 Storlek L och XL

Prototyp 3 ger överlag en bättre täckning över bysten på båda provpersonerna eftersom axelbanden lyfter upp bysten mer nu när de har blivit kortare, figur 14-15. Provperson B menade att axelbanden hade kunnat vara ytterligare lite kortare, bilaga 12. Dock har

provperson B en mindre byst och ett mindre mått vid shoulder to breastpoint. Provperson D har fortfarande inte fått tillräckligt med täckning vid armhålet men tyckte att täckning över

(23)

23

bysten var överlag bra, bilaga 13. Axelbanden gör nu så att sport-bh:n ger mer stöd och får en bättre passform än tidigare prototyper då bysten lyfts upp av axelbanden.

Framtagning av måttlista

När graderingen var framtagen kunde en måttlista sammanställas. Det är viktigt att ha med rätt mått för att kunna säkerställa att graderingen blir korrekt. Måtten valdes ut för att få med de viktiga vidd- och längdökningar som utfördes på graderingen. Plaggmåtten för måttlistan togs fram under utvecklingen av graderingen och måtten sammanställdes, tabell 4. Måtten neck drop front och neck drop back togs bort från måttlistan för att de inte ansågs relevanta för graderingen eller passformen, måttet centre front height lades istället till för att få korrekt mått på bysthöjden fram. Slanting shoulder och across back togs också bort från måttlistan då de inte har någon inverkan på passformen för denna typ av plagg. Måttlistan blev kortare och enklare att gradera efter då endast de relevanta måtten var med för att kunna uppnå önskad passform.

(24)

24 Tabell 6 Plaggmåtten som valdes ut till måttlistan.

Plaggmått A ½ Chest

B ½ Bottom relaxed C ½ Bottom stretched D Height of bottom rib E Armhole depth from HPS F Shoulder width

G Across front 14 cm from HPS H Neck width

I Centre front height J Front length from HPS

Måtten fördes sedan in i en plaggmåttlista med en plaggskiss med måttpilar för att illustrera hur de olika måtten ska mätas, bilaga 14. En skillnadsmåttlista skapades också för att lättare kunna se de olika graderingsintervallerna som görs i de olika storlekarna, bilaga 15.

(25)

25

Resultat- och metoddiskussion

Efter att företagets plaggmåttlista, bilaga 1, analyserades upptäcktes det att plaggmåttlistan inte var anpassad för en bh utan de hade applicerat en plaggmåttlista från ett överdelsplagg. Detta medförde att passformen inte blev korrekt eftersom skillnadsmåtten på ett överdelsplagg och en bh inte stämmer överens. De hade applicerat måttet Neck drop front i plaggmåttlistan vilket medförde att sport-bh:n blev mer urringad för varje storlek, vilket man inte önskar på en bh.

Efter avprovningen av prototyp 1 och 2 visade det sig att Johnsons (2011) tillvägagångssätt för gradering med större intervaller för de största storlekarna var det som gav bäst resultat. Dock behövdes intervallerna ökas ytterligare vid front length from HPS för att uppnå önskad passform och stöd. Detta har stärkts enligt Zhou, Jie ; Yu, Winnie ; Ng, Sun-Pui, (2013) där de har kommit fram till att en bh ska istället täcka mer ju större storlek den har. Genom att applicera en korrekt gradering för en bh kunde detta problem åtgärdas.

Enligt White & Scurr (2012) studie var det viktigt att axelbanden inte grävdes ner i axeln, men då en sport-bh har så pass breda axelband var det inte riktigt lika relevant. Snarare att axelbanden ska ge så bra stöd som möjligt för att en fysisk aktivitet ska kunna utföras. Detta har belysts av Zhou, Jie ; Yu, Winnie ; Ng, Sun-Pui, (2013) studie som menar att bredden på axelbandet har en viktig roll i hur bra stöd en sport-bh vid en fysisk aktivitet, detta hade redan applicerats på företagets skillnadsmått då de har graderat axelbandet bredare på de största storlekarna.

Vid avprovning av företagets prototyp upplevdes inte axelbanden för långa men vid avprovning av prototyp 1 och 2 belystes detta problem av samtliga provpersoner. Detta kan ha förekommit då kvalitén på tyget på prototyp 1, 2 och var mer elastiskt än företagets prototyp och att bandkantningen av sport-bh:n inte var tillräckligt spänd då utrustningen heller inte var samma som hade använts vid tillverkningen av företagets prototyp. Det har dock framkommit i denna studie att bredden på axelbandet inte spelar någon roll så länge längden på axelbanden är för lång när det gäller stöden för bysten.

Warbergs (2018) tillvägagångssätt för gradering var väldigt lik Svensson (2016) tillvägagångssätt för gradering och det valdes då att fortsätta med Svensson (2016) tillvägagångssätt. Svenssons (2016) hade ett mer följsamt tillvägagångssätt och måtten presenterades på ett enklare sätt än på Warberg (2018) tillvägagångssätt. Då samtliga tillvägagångssätt för gradering var på en klassisk bh med avskärningar och bygel kan det vara svårt att få graderingen att exakt stämma överens mot studiernas gradering, då det saknades studier på hur man graderar en sport-bh.

Genom att följa White & Scurr (2012) illustrationer för hur en bh bör sitta över bysten kunde avprovningar utföras på ett mer kontrollerat sätt och resultatet fick en högre kvalité då avprovningsprotokollet följdes. Illustrationerna ligger också som grund över hur en bra passform ska vara och var mycket till hjälp för att kunna säkra att den önskade passformen uppfylldes. Det hade dock varit lättare att utgå från illustrationerna om de inte hade varit en bh med en vadderad kupa då passformen upplevs på ett annat sätt till skillnad från en sport-bh.

Speciellt att axelbanden inte ska skära in i axlarna, vilket inte upplevs lika lätt på en sport-bh då banden är tjockare och av samma tyg som sport-bh:n. Det upplevs också att en sport-bh ska ha mer åtspända axelband för att kunna ge det stöd som behövs.

(26)

26

Slutsats

• Vilka plaggmått är relevanta att ha med i en måttlista för att få en korrekt gradering?

Att ha med relevanta mått i en plaggmåttlista är viktigt för att gradering ska blir korrekt. För att få en korrekt gradering visade det sig att de mått som graderas är de mått som bör vara med i måttlistan. Dessa innefattar de längd- och viddmått som förändras mellan varje storlek. Det bör också vara med en tydlig plaggskiss med måttpilar till måttlistan för att illustrera hur måtten ska tas för att graderingen ska bli så korrekt som möjligt.

• Vilka skillnadsmått behöver graderas annorlunda för att sport-bh:n ska ge önskad passform för storlekarna L-XL?

De mått som behövdes ökas ytterligare visade sig vara Across front och Front length from HPS samt Centre front height. Eftersom det var de måtten som var viktiga för att passformen över bysten skulle bli så önskvärd som möjligt och att bysten skulle få den önskade täckningen.

Slutord

Under studiens gång framkommer det att det finns en del forskning angående bh:ns passforms betydelse för kvinnans välmående. Det har också framgått att det finns kunskap om att en bh för en större byst behöver ha en annan gradering men den har inte varit så pass utvecklad som det hade behövts. Jag hoppas att denna studie ska vara nytta för näringslivet och att den ska kunna gå att appliceras av personer inom branschen.

Förslag för fortsatt forskning enligt studien är att applicera graderingen på en sport-bh med avskärning för att ge form till bysten. Då denna studie enbart har graderat ett mönster utan avskärningar kan det ge ett annat resultat beroende på vilket typ av mönster graderingen appliceras på. Det hade också varit intressant att kontrollera ifall det går att göra vissa ändringar på mönstret istället för gradering då denna studie inte innefattade att göra ändringar på det befintliga mönstret. Vissa passformsproblem hade kunnat ändras på mönstret istället för att ändra graderingen.

(27)

27

Källförteckning

Filipe, Carvalho, Montagna, & Freire. (2015). The Fitting of Plus Size Bra for Middle Aged Women. Procedia Manufacturing, 3, 6393-6399.

Johnson, B. (2011). Additional techniques for bra design, draft, fit and construction.The bra- makers manual Volume 2.

Magnusson, M. (2014) Vidareutveckling av sport-bh för större byst. Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.

Mcghee, Deirdre E. & Steele, Julie R. (2010) Optimising breast support in female patients through correct bra fit. A cross-sectional study. Journal of Science and Medicine in Sport.

[Online] 13 (6), 568–572.

Shoben, M., & Taylor, P. (2004). Grading for the fashion industry : The theory and

practice. (Rev. 3rd ed. with women's, men's and children's wear styles, techniques suitable for manual and computer grading / Martin Shoben, Patrick Taylor.. ed.). London: LCFS Fashion Media.

SIS - Swedish Standards Institute. (2017). Storleksbeteckning av kläder D. 3,

Storleksmärkning baserad på kroppsmått och intervall Size designation of clothes P. 3, Size labelling based on body measurements and intervals (3. utg.. ed., Svensk standard, SS-EN 13402-3:2017). Stockholm: SIS.

Svensson, C. (2016) Gradering av BH. [opublicerat dokument]. Borås: Textilhögskolan.

White, J & Scurr. J (2012). Evaluation of professional bra fitting criteria for bra selection and fitting in the UK. Ergonomics, 55(6), 704-711.

Warberg, E. (2018) Gradering av BH. [opublicerat dokument]. Borås: Textilhögskolan Yu, W., Fan, J., Ng, S., & Harlock, S. (2006). Innovation and Technology of Women's Intimate Apparel. Elsevier Science.

Zhou, Jie ; Yu, Winnie ; Ng, Sun-Pui (2013). Identifying effective design features of commercial sports bras. Textile Research Journal, September Vol.83(14),

(28)

28

Bilaga 1 Företagets plaggmåttlista

(29)

29

Bilaga 2 Plaggskiss med måttpilar

40

Bilaga 13 Avprovningsprotokoll prototyp 3, provperson D, storlek

XL

(41)

41

Bilaga 14 Plaggmåttlista

(42)

42

Bilaga 15 Skillnadsmåttlista

(43)

43