Musik under anestesi,
hur det påverkar patientens smärta
perioperativt
- En systematisk integrativ litteraturstudie
Music during anesthesia,
how it affects the pain among patients
during perioperative care
- An systematic integrative literature review
Författare: Angelica Karlsson & Ellinor Ivehag
HT 20
Examensarbete: Avancerad nivå, 15 hp Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap
Specialistsjuksköterskeprogrammet, anestesisjukvård
Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet
Handledare: Gunnel Andersson, Universitetslektor, Örebro universitet Examinator: Elisabet Welin, Professor, Örebro universitet
Sammanfattning
Bakgrund: Musik kan ha god effekt på psykologiska och fysiologiska aspekter men är inte
etablerat i det perioperativa förloppet jämfört med farmakologiska behandlingsåtgärder för smärta. Musik anses vara en lätthanterlig och kostnadseffektiv omvårdnadsåtgärd. Syfte: Att beskriva hur musik kan påverka patientens smärta i det perioperativa förloppet. Metod: Systematisk integrativ litteraturstudie med deskriptiv design. 13 originalartiklar från databaserna CINAHL, PubMed och Web of Science har sammanställts och analyserats baserat på Whittemore och Knafl “Integrative review”. Resultat: Resultatet genererade en huvudkategori: effekt av musik. Kategorin utmynnar i två subgrupper: positiv effekt och ingen skillnad. Musik sågs minska självskattad smärta och mängd behov av smärtstillande läkemedel perioperativt. Slutsats: Inkludering av musik i underhållsbehandling vid multimodal smärtlindring rekommenderas, i syfte att minska patientens smärta och lidande.
Nyckelord: Lidande, Musik, Perioperativt förlopp, Smärta
Abstrakt
Background: Positive effects of music have been seen on psychological and physiological
aspects but it isn't established in the perioperative care compared to all pharmacological measures to treat pain. Music is seen as a simple and inexpensive measure within healthcare.
Aim: To describe how music can affect pain among patients in the perioperative care. Method: Systematic integrative review with descriptive design. 13 original articles from the
databases CINAHL, PubMed and Web of Science are compiled and analyzed based on Whittemore and Knafl "Integrative review". Results: The result generated in one major categorie: effect of music. This categorie ends up in two subcategories: positive effect and no difference. Music was seen to reduce self-reported pain and the need for painkillers perioperatively. Conclusion: The inclusion of music in maintenance therapy for multimodal pain relief is recommended, with the aim of reducing the patient's pain and suffering.
Innehållsförteckning
Sammanfattning Abstrakt 1. Inledning 1 2. Bakgrund 1 2.1 Musik i vardagen 12.2. Det perioperativa förloppet 1
2.3. Smärta 1
2.4. Tidigare forskning inom området 2
2.5. Omvårdnadsvetenskaplig referensram 2 3. Problemformulering 3 4. Syfte 3 5. Metod 3 5.1. Design 3 5.2. Datainsamling 3 5.3. Urval 3 5.4. Flödesschema/Screening 4 5.5. Kvalitetsgranskning 4 5.6. Dataanalys 5 5.7. Forskningsetik 5 6. Resultat 6 7. Diskussion 11 7.1. Metod 11 7.1.1. Design 11 7.1.3. Urval 12 7.1.4. Kvalitetsgranskning 12 7.1.5. Dataanalys 13 7.1.6. Forskningsetik 13 7.2. Resultat 13
8. Slutsats och klinisk nytta 15
9. Referenser 16
10. Bilaga
10.1. Sökmatris 10.2. Artikelmatris
1. Inledning
Litteraturstudiens syfte uppstod utifrån erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning där omvårdnadsåtgärder gällande smärta skiljde sig beroende på vem som var patientansvarig anestesisjuksköterska. I vissa anestesisjuksköterskors dagliga arbete är musik en naturlig del som inkluderas i den anestesiologiska omvårdnaden, medan andra sällan använder sig av det. Intresset att fördjupa kunskaperna och studera tidigare forskning inom musik som smärtbehandling i det perioperativa förloppet växte. Musik skulle möjligen vara en enkel, okomplicerad och kostnadseffektiv metod om effekt kan påvisas och på så vis lindra patientens lidande.
2. Bakgrund
2.1 Musik i vardagen
Musik finns överallt i vår vardag. Forskning visar att musik har positiv verkan på människan både psykiskt och fysiskt (Sterne, 1997). I kommersiella miljöer som affärer, hotell och restauranger är “bakgrundsmusik”, även kallat MUZAK, välanvänt. Musik används för att kunna influera och påverka lyssnaren omedvetet samt påverka atmosfären positivt. Det har visats göra kunden mer benägen att tänja gränserna rent ekonomiskt (North m.fl., 2000). Hur mycket en person avser att konsumera i affärer ökar samtidigt när glad musik spelas under tiden (Broekemier m.fl., 2008; Nilsson m.fl., 2005). Flygplatser, väntrum och hissar använder även musik för att lugna människan (Sterne, 1997).
2.2. Det perioperativa förloppet
Det perioperativa förloppet kan patienten uppleva som traumatiskt, med stress och ångest som följd inför ingreppet (Marques Vieira m.fl., 2016). Musik har visat positiv verkan på ångest samt ökad förmåga att slappna av (McCaffrey & Locsin, 2002). Nilsson (2008) förklarar att musikens påverkan på patienten fortsatt är oklar. En tolkning är att musik möjliggör distraktion och patienten går från att uppmärksamma negativ stimuli till att erfara positiv stimuli (Nilsson, 2008).
De flesta sinnen vid induktion är reducerade, men hörseln är fortfarande intakt (Nilsson, 2008). Newman m.fl. (2010) menar att hög ljudvolym i operationssalen oftast är oundviklig och beror på många faktorer, såsom kirurgiska instrument, larmtelefoner och kommunikation mellan personalen. Det har setts påverka anestesiupplevelsen och ge fysiologiska förändringar hos patienten, som förhöjd puls och förhöjt blodtryck (Newman m.fl., 2010).
2.3. Smärta
Smärta är en subjektiv upplevelse och fungerar som varningssignal vid tecken på hotande eller pågående kroppsskada. Oönskade effekter kan uppstå om smärtan inte behandlas (Gordh & Sjölund, 2016). Konsekvenserna kan bli fördröjd återhämtning, risk för infektioner, andningsproblem och kardiovaskulära rubbningar samt risk för utveckling av kronisk smärta (Arango-Gutiérrez m.fl., 2019). Anestesisjuksköterskor monitorerar ständigt fysiologiska vitalparametrar för att upptäcka tecken på smärta. Smärta hos patienter intraoperativt kännetecknas av ökat blodtryck och ökad puls, fuktig eller klibbig hud, förändrat andningsmönster, dilaterade pupiller eller tårfyllda ögon (Warrén Stomberg m.fl., 2001). Enligt Gordh och Sjölund (2016) kan symtom även vara hypotension, atelektaser, hypoxi, ökad koldioxidproduktion och syrgaskonsumtion. Tecken på smärta ses oavsett om patienten är vid medvetande eller sövd. Smärta kan samtidigt leda till psykisk påfrestning som ångest, oro och depression (Gordh & Sjölund, 2016). Som följd riskerar patienten långvarigt lidande (Gordh & Sjölund, 2016) samt sänkt smärttröskel (Arango-Gutiérrez m.fl., 2019).
Måttlig till svår smärta vid operation är ett förutsett och normalt tillstånd. Det kan öka konsumtionen av smärtstillande läkemedel, som ökar risken för komplikationer (Arango-Gutiérrez m.fl., 2019), såsom försämrad återhämtning (Serna m.fl., 2020). Multimodal smärtlindring anses behövligt för att ge patienten en god vård. Buvanendran och Kroin (2009) beskriver fortsatt behov av att utforska kombinationer för att skapa den bästa multimodala smärtlindringen vid akut postoperativ smärthantering. Inte minst på grund av de biverkningar och konsekvenser som härleds av opioider (Buvanendran & Kroin, 2009). Serna m.fl. (2020) belyser opioidepidemin som alltmer vanligt problem världen över. Socialstyrelsen (HSLF-FS 2016:1) redovisar att cirka 4000 personer i Sverige är inskrivna för läkemedelsassisterad behandling emot opioidberoende. Läkemedelsbehandling eller nedtrappning bör erbjudas ifrån hälso- och sjukvården i syfte att bland annat förebygga återfall samt minska medicinska komplikationer och dödlighet (Socialstyrelsen, 2019).
2.4. Tidigare forskning inom området
Nilsson (2008) beskriver musikens historia. Redan före kristus ansåg den grekiska filosofen Pythagoras att musik kunde gynna hälsa. Han betraktas nu som grundaren av musikterapi (Nilsson, 2008). Under Krimkriget på 1800-talet etablerades musik på sjukhusen av Florence Nightingale, vilket sågs gagna sårläkningen (Nightingale, 1992).
Musik har visat sig möjliggöra effektivare återhämtning (Nilsson m.fl., 2001), mindre ångest (Nilsson m.fl., 2005; Nilsson, 2008) samt reducerad stress postoperativt (Nilsson, 2009). Musik är en potentiell hjälp för att minska patientens allmänna besvär under hela perioperativa förloppet (Nilsson, 2008). Patientens förmåga att koppla av ökar och får positiv verkan på oxytocinfrisättningen (Nilsson, 2009).
Inom andra vårdinstanser har musik visats vara effektivt, exempelvis för patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar (Golino m.fl., 2019). I studien påvisades signifikant skillnad i sänkning av respirationsfrekvens, hjärtslag i minuten, självrapporterad smärta samt ångestnivån. Golino m.fl. (2019) menar således att musik kan användas som icke-farmakologisk intervention på intensivvårdsavdelningar. Det stöds av Aouad m.fl. (2016) som påvisade att konsumtionen av smärtstillande läkemedel postoperativt ökade när patienten upplevde ångest pre- och postoperativt.
Musik har positiv verkan relaterat till frånvaro av biverkningar, i jämförelse med smärtstillande preparat som annars ges vid smärta (Kühlmann m.fl., 2018). Musik är kostnadseffektivt och en lätthanterlig åtgärd för sjuksköterskor att använda (Kankkunen & Vaajoki, 2019). Trots stor mängd av studier inom ämnet är musik som omvårdnadsåtgärd inte särskilt vedertaget i kliniken (Kühlmann m.fl., 2018).
2.5. Omvårdnadsvetenskaplig referensram
Det vårdvetenskapliga begreppet lidande är ett kärnbegrepp som utmynnar i flera grundbegrepp, såsom vårdlidande och sjukdomslidande (Eriksson & Bergbom, 2017). Arman (2017) belyser att lindra lidande är den primära uppgiften och ska i allra största mån prioriteras. Lidande är subjektivt, vilket kan speglas av patienten på olika sätt. Exempelvis genom oro, ångest, depression och hopplöshet (Arman, 2017). Nilsson och Jaensson (2016) beskriver de karaktäristiska för anestesiologiska omvårdnadsåtgärder, att vaka över patienten och dess vitalparametrar samt vara steget före i sitt arbetssätt. Det gör att anestesisjuksköterskan använder sin kompetens för att identifiera och förebygga lidande under det perioperativa förloppet. Kärnelementet blir personcentrerad vård där människan är i fokus och resurserna läggs på omvårdnad samt göra gott (Nilsson & Jaensson, 2016).
Begreppet lidande kommer ligga till grund för litteraturstudiens resultat som en omvårdnadsvetenskaplig referensram.
3. Problemformulering
Överallt i samhället exponeras människor för musik, oavsett om det är självvalt eller inte. Historiskt inom vården har goda psykologiska och fysiologiska effekter kunnat kartläggas, såsom minskning av ångest och gynnande återhämtning. Trots det är musik inte särskilt vedertaget i kliniken och farmakologiska åtgärder har börjat överkonsumeras för att behandla smärta. Musik är kostnadseffektivt och lätthanterligt samt en möjlig omvårdnadsåtgärd att inplementera som rutinbehandling i den dagliga anestesiologiska omvårdnaden. Studien är således viktig för att utforska hur musik kan påverka smärta och därmed minska lidande för patienten i det perioperativa förloppet.
4. Syfte
Att beskriva hur musik kan påverka patientens smärta i det perioperativa förloppet.
5. Metod
5.1. Design
En systematisk integrativ litteraturstudie med deskriptiv design utifrån Whittemore och Knafl (2005).
5.2. Datainsamling
Datainsamling utfördes mellan 2020-04-03 och 2020-04-16 på databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL), PubMed och Web of Science. Ämnesorden pain, music och perioperative valdes utifrån syftet. Synonymer till ämnesorden skrevs ned och formulerades till de ord som tillsammans med trunkering gav flest träffar i sökningen. Synonymerna utformade sökblock med boolesk sökteknik OR. Varje sökblock kombinerades sedan med booleska termen AND. I samtliga databaser användes begränsning publikationsår 2010-2020 och engelsk text. I CINAHL begränsades sökningen även med “Peer Reviewed”. Ytterligare begränsningar i Web of Science var “Article” och “Clinical Trial” och exkludering av “Review”, “Early Access”, “Meeting”, “Case Report” och “Editorial”. Dubbletter mellan de olika databaserna togs bort. Sökningarna genererade i totalt 295 artiklar från samtliga databaser. Se fullständig sökmatris i bilaga 10.1.
5.3. Urval
Inklusionskriterier var originalartiklar som är vetenskapligt granskade och där musik har använts som intervention för att påverka smärta i det perioperativa förloppet. Exklusionskriterierna var för tidigt födda barn, artiklar som endast belyste ångest, studier utförda på intensivvårdsavdelningar eller andra vårdavdelningar, musik som rehabiliteringsverktyg, studier där fokus var på sjuksköterskors inställning till smärtbehandling med musik samt intervention och mätning av smärta mer än 24 timmar efter ingreppet. Urval utifrån inklusions- och exklusionskriterierna utfördes genom att granska artiklarnas titlar, där titlarna som verkade svara på studiens syfte sparades. Samtliga sparade artiklars abstrakt lästes. De artiklar som fortsatt svarade till studiens inklusionskriterier lästes i fulltext. Artiklar funna på Web of Science granskades på Ulrichsweb där en tidskrift inte innehöll vetenskapligt granskade artiklar, varpå den artikeln exkluderades. Efter att dubbletter tagits bort kvarstod sju artiklar från CINAHL, fyra artiklar från PubMed och tre från Web of Science. Samtliga artiklar var randomiserade kontrollerade studier. Var god se figur 1.
5.4. Flödesschema/Screening
Figur 1. Flödesschema för screening av studier
5.5. Kvalitetsgranskning
Valda artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av SBUs granskningsmall, “Bedömning av randomiserad studie” (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), 2019). Frågor i granskningsmallen värderar om det föreligger risk för bias och innehåller sex rubriker/block med efterföljande frågor. Rubrikerna var randomisering, avvikelser från planerade interventioner, bortfallet, mätning av utfallet, rapportering och jäv/intressekonflikter. Granskningen utfördes gemensamt med fortlöpande diskussion angående låg, måttlig eller hög risk för bias utifrån blockens frågor. Ett poängsystem utformades där varje block med låg risk gav två poäng, måttlig risk ett poäng och hög risk för bias noll poäng. Artikeln kunde få högst tolv poäng. Ett gemensamt beslut togs, för att en artikel skulle klassas som hög kvalitet behövde den erhålla 10-12 poäng, medel 7-9 poäng och låg kvalitet 0-6 poäng. En artikel var av låg kvalitet och exkluderades från studien, se tabell 1.
Studier som indentifierades genom databassökningar CINAHL + PubMed + Web of Science
495 st
Studier efter att dubbletter tagits bort 295 st
Screenade via titel 295 st Genomlästa i fulltext 57 st Exkluderade 124 st Screenade via abstrakt 171 st Exkluderade 114 st Exkluderade 43 st Granskad med granskningsmall 14 st Exkluderade 1 st
Studier som inkluderades i litteraturstudien 13 st
Tabell 1. Inkludering och exkludering efter kvalitetsgranskning.
Författare/år Inkluderade Exkluderade Motivering till
exkludering Binns-Turner m.fl. (2011) X Chantawong & Charoenkwan (2017) X Choi m.fl. (2018) X Dabu-Bondoc m.fl. (2010) X Doğan Bakı m.fl. (2018) X
Gokçek & Kaydu (2019) X
Graversen & Sommer (2013)
X
Guerrero m.fl. (2012) X Låg vetenskaplig kvalitet
pga hög risk för bias gällande rapporteringen i
studien samt intressekonflikter.
Kahloul m.fl. (2017) X
Kurdi & Gasti (2018) X
Li Y m.fl. (2012) X Motahedian m.fl. (2012) X Sen m.fl. (2010) X Wu m.fl. (2012) X Totalt granskade: 14st 13st 1st
5.6. Dataanalys
Studien utgick ifrån Whittemore och Knafl (2005) integrativa innehållsanalys. De vetenskapliga artiklarna i studien har lästs individuellt och sedan analyserats och utarbetats gemensamt utifrån Whittemore och Knafls fyra steg: ordning, kodning, kategorisering och syntetisering (Whittemore & Knafl, 2005). Meningsbärande enheter ur artiklarna som svarade på litteraturstudiens syfte ströks över med överstrykningspenna som sedan fördes in i ett Exceldokument. Där kategoriserades de genom att se liknande mönster och teman mellan olika data, för att framställa systematiska kategorier. De kodade kategorierna resulterade till en syntetisering som redovisas i tabell 2, 3 samt 4. Syntetiseringen ligger till grund för studiens resultat.
5.7. Forskningsetik
Av de valda artiklarna var 12 etiskt granskade och godkända av en etisk kommitté, för att säkerhetsställa att forskarna tagit hänsyn till de tre etiska principerna rättviseprincipen,
autonomiprincipen och godhetsprincipen (Polit & Beck, 2008). Det bekräftar att deltagarna har behandlats väl och inte kommit till skada i samband med utförandet av studierna. Studier som utförs inom ramen för högskoleutbildning behöver inte granskas av en etikprövningsnämnd (Polit & Beck, 2008). I en studie nämndes inget om etiskt ställningstagande men artikeln återfanns som vetenskapligt granskad på Ulrichsweb. Deltagarna har fått information om studierna och godkänt att medverka. Litteraturstudiens resultat har undvikits att förvrängas. Samtliga artiklar till resultatet är skrivna på engelska, vilket författarna anses behärska men Google Translate har använts som hjälp relaterat till att engelska inte är författarnas modersmål samt för att minska risken för feltolkning. Studiernas resultat presenteras utan tolkning.
Litteraturstudien har inkluderat samtliga relevanta artiklar utifrån studiens syfte, oavsett artiklarnas resultat, för att minska risk för bias och vinkling av studiens resultat. Litteraturstudiens resultat har som avsikt att göra gott för framtida bruk.
6. Resultat
Resultatet utgår från 13 valda artiklar, “n” presenteras som antal. Resultatet genererade i en huvudkategori: effekt av musik som utmynnade i två subgrupper: positiv effekt och ingen skillnad. Litteraturstudien har sammanställt effekterna av musik utifrån patientens självskattning av smärta, vitalparametrar och behovet av smärtlindring i det perioperativa förloppet. Ingen av studierna påvisade negativa effekter av musik, såsom förvärrad smärta. Studiernas tillvägagångssätt skiljdes åt, vilket presenteras nedan.
Studiernas population, typ av ingrepp och utförandet skiljdes åt perioperativt, se tabell 2. Populationen från samtliga studier (n=1082) var 66% kvinnor (n=714), 21% män (n=228) och 13% okänt kön (n=140), se figur 2. Antalet deltagare som randomiserades till en musikinterventionsgrupp var 54% (n=581) och kontrollgrupp 46% (n=501), visas i figur 3.
Figur 2: Könsfördelning för population. Figur 3: Antal deltagare i kontroll- och musikgrupp.
Operationerna i studierna utfördes antingen i lokalanestesi (n=6) eller generell anestesi (n=7). I fyra studier gavs premedicinering inför ingreppet. Tre studier gav deltagarna Midazolam preoperativt och en studie gav Ibuprofen preoperativ i kombination med lokal blockad. Se tabell 2.
Tabell 2. Studiernas population, typ av ingrepp och utförande.
Författare Deltagare Typ av ingrepp Anestesiform Premedicinering
Binns-Turner m.fl. (2011)
K: 30 M: 0, 42-70år Mu: 15st, C: 15st
Mastektomi Generell Midazolam
Chantawong & Charoenkwan (2017) K: 150 M: 0, >18år Mu: 74st C: 76st Cervikal intraepitelial neoplasi Lokal - Choi m.fl. (2018) K: 33 M: 19, 50-80år Mu: 23st C: 29st, Gråstarrsoperation Lokal - Dabu-Bondoc m.fl. (2010) K: 38 M: 22, 18-65år Mu: 40st C: 20st (3 grupper) Blandade elektiva operationer Generell - Doğan Bakı m.fl. (2018) K:15 M: 35, 3-10år Mu: 25st C:25st
Tonsillektomi Generell 0.5mg/kg oral
Midazolam
Gokçek & Kaydu (2019)
K: 64 M: 56, 18-70år, Mu: 60st C: 60st
Septumplasik Generell 30 min innan, im
0.03mg/kg midazolam Graversen & Sommer (2013) K: 55, M: 20, >18år Mu:40st C:35st Elektiv lapraskopiskt cholecystektomi Generell - Kahloul m.fl. (2017) Kön okänt: 140, >18 år Mu: 70st C: 70st
Elektiv bukkirurgi Generell -
Kurdi & Gasti (2018)
K: 189, M: 0, >18år Mu: 126st C: 63st
Akut kejsarsnitt Lokal -
Li Y m.fl. (2012) K: 60, M: 0, 20-35år
Mu: 30st C: 30st
Elektivt kejsarsnitt Lokal -
Motahedian m.fl. (2012) K: 0, M: 60, 18-44år, Mu:30st C:30st Elektiva urologi- samt bukoperation Lokal/Spinal - Sen m.fl. (2010) K: 70, M: 0, 20-40år Mu: 35st C: 35st
Elektivt kejsarsnitt Generell -
Wu m.fl. (2012) K: 26, M: 0, 18-50år Mu: 13st C: 13st Elektiv kirurgisk abort Lokal 800mg Ibuprofen, lokalblockad
Förkortningar: K: Kvinna M: Man Mu: Musikgrupp C: Kontrollgrupp
Tidpunkt i det perioperativa förloppet och på vilket sätt deltagarna fick lyssna på musik skildes i studierna där även musikgenre varierade. Mätning av smärta utfördes preoperativt (n=1), intraoperativt (n=5) och postoperativt (n=13). Se tabell 3 för utförandet av interventionen.
Tabell 3. Studiernas utförande av intervention.
Författare Musikgenre/Sätt Intervention
Pre/Intra/Post
Mätningar Smärtmätning
Binns-Turner m.fl. (2011)
Valfritt mellan klassisk musik, lugn
musik, inspirationsmusik eller
New Age. iPod/earphones
Pre, intra & post VAS, VP &
smärtlindring
Pre, intra & post
Chantawong & Charoenkwan (2017) Förvald lugn instrumental musik. Stereo headset
Pre & intra VAS När instrumentet
placerades & precis efter ingreppet
Choi m.fl. (2018) Förvald koreansk musik (lugn utan text).
Earphones/MP3
Intra VAS & VP VAS direkt post. VP
intra & post
Dabu-Bondoc m.fl. (2010)
Egenvald & förvald lugn musik. Headset
Pre 30min & intra VAS, VP &
Smärtlindring
Ankomst postop & 10-20min post Doğan Bakı m.fl. (2018) Förvald lugn instrumental musik. Headphone
Intra Wong-Baker Faces
pain Rating Scale, VP & smärtlindring
Precis vid ankomst till postop, 10min & 30min. VP innan, 5min, 10min, 30min
intra & direkt efter slut.
Gokçek & Kaydu (2019)
Valfri lugn inhemsk och utländsk musik
(pop, arabisk, jazz, alaturka, classical, ethnic), vald klassisk musik utan preferens.
Headphones
Intra VAS post, VP &
smärtlindring
Post
Graversen & Sommer (2013)
Förvald lugn musik. Musikkudde (inbyggd
MP3)
Pre, intra & post VAS Post, 1h & 3h efter
Kahloul m.fl. (2017) Egenvald utifrån förvald musik, instrumental om utan preferens. Headphone/MP3
Intra VAS & VP T.om. 24h post
Kurdi & Gasti (2018) Två olika sorters förvald meditationsmusik. Headphone/MP3-spelare
Pre & intra VAS &
smärtlindring
1h, 6h & 24h post
Li Y m.fl. (2012) Valfri kinesisk
klassisk musik (slow-rhythm). Oklart sätt
30min pre & intra VAS & VP 6h post
Motahedian m.fl. (2012)
Förvald lugn musik.
Headphone/MP3-spelare
Pre & intra VAS &
smärtlindring
T.om. 3h post
Sen m.fl. (2010) Valfri egenvald.
Headphone
1h post VAS, VP &
smärtlindring
Tom 24h post
Wu m.fl. (2012) Valfritt mellan
klassisk, pop, jazz/R&B, new age,
hip-hop/rapp. Earphones/iPod
Intra & post 11-point verbal
numerical scales
4 gånger intra & 30min post
Förkortningar: VP: Vitalparametrar Pre: Preoperativt Intra: Intraoperativt Post: Postoperativt
Angående om musik var förutbestämd eller om studiedeltagarna själva fick välja vilken musik de ville lyssna på varierade. Den förutbestämda musiken (n=6) var generellt lugn/avslappnande musik. När studiedeltagarna fick välja musik själva var det antingen helt valfri musik (n=1) eller valfri musik utifrån förutbestämda genrer (n=4). Ingen av studierna redovisade vilken musik deltagarna valde när valet av musik var fritt. När valet av musik i studierna var fritt utifrån förutbestämda genrer var exempelvis klassisk musik, modern musik och etnisk musik genrer att välja mellan, se tabell 3. Två studier använde sig av två
musikgrupper där ena gruppens musik var förutbestämd och den andra gruppen fick välja fritt. Se figur 4.
Vid användning av earphones (n=3) hade patienten hörlurar som var placerade inne i örat medan headphones (n=8) syftade till hörlurar som var placerade över hela örat. Musikkudde (n=1) var en kudde med inbyggd MP3-spelare. I en studie redovisades inte hur patienterna lyssnade på musik. Se figur 5.
Figur 4. Deltagarnas musikval. Figur 5. Tillförsel av musik under intervention.
6.1. Effekt av musik
För att mäta hur musik påverkar patientens smärta i det perioperativa förloppet använde studierna en eller flera mätinstrument. Självskattning av smärta inkluderade visuell analog skala (VAS) (n=11), Wong-Baker Faces pain Rating Scale (n=1) och 11-point verbal numerical scale (n=1) vilket är liknande VAS. Andra mätinstrument var vitalparametrar (n=8) och behov av smärtlindrande läkemedel (n=7). Vitalparametrar som mättes var systoliskt- och diastoliskt blodtryck, hjärtfrekvens och/eller MAP, se tabell 4.
Tabell 4. Studiernas effekt av musik. Författare &
signifikant p-värde
Effekt: Självskattning av
smärta
Effekt: Vitalparametrar Effekt: Behov av
smärtlindring Binns-Turner m.fl. (2011) (p=0.05) Positiv p=0.007 Positiv MAP p=0.003 Ingen skillnad Intra p=0.426 Post p=0.538 Chantawong & Charoenkwan (2017) (p=0.05) Ingen skillnad p=0.15 - - Choi m.fl. (2018) (p=0.05) Positiv p=0.013 Ingen skillnad ST intra-op p=0.512 DT intra-op p=0.160 ST post-op p=0.312 DT post-op p=0.162 HF intra-op p=0.731 HF post-op p=0.178 - Dabu-Bondoc m.fl. (2010) (p=<0,05) Positiv 1h post-op p=0,02 24h post-op p=0,005 Ingen skillnad ST intra-op p=0,58 DT intra-op p=0,21 Positiv p=<0,05
HF intra-op p=0,63 Doğan Bakı m.fl. (2018) (p=<0.05) Positiv 30min post p=0.035 Positiv HF 30min intra p=0.047 HF slut intra p=0.015 Positiv Intra p=<0.001
Gokçek & Kaydu (2019) (p=0.05) Positiv p=<0.001 Ingen skillnad p=>0.05 Positiv p=<0.001 Graversen & Sommer (2013) (p=<0,05) Ingen skillnad 1h post p=0,927 3h post p=0,207 - - Kahloul m.fl. (2017) (p=0,05) Positiv p=0,01 Positiv 10min intra p=<0.001 30min intra p=<0,001 -
Kurdi & Gasti (2018)
(p=<0.05) Positiv 1h post-op Musikgrupp 1 p=0,050 Musikgrupp 2 p=0,066 6h post-op Musikgrupp 1 p=0,042 Musikgrupp 2 p=0,034 24h post-op Musikgrupp 1 p=0,025 Musikgrupp 2 p=0,022 - Positiv Musikgrupp 1 p=0,031 Musikgrupp 2 p=0,026 Li Y m.fl. (2012) (p=<0,05) Positiv 6h post p=<0,01 Positiv HF 6h post p=<0,05 - Motahedian m.fl. (2012) (p=0.05) Positiv p=0,005 - Positiv p=0,041 Sen m.fl. (2010) (p=<0.05) Positiv p=<0.05 Ingen skillnad Post p=>0.05 Positiv 4h post p=0.007 Wu m.fl. (2012) (p=0.05) Ingen skillnad p=>0,05 - - Förkortningar: p: p-värde - : Effekt ej mätt ST: Systoliskt blodtryck DT: Diastoliskt blodtryck HF: Hjärtfrekvens MAP: Medelartärtryck Positiv: Minskad självskattad smärta Ingen skillnad: Mellan
musikgrupp och kontrollgrupp
Positiv: Sänkning av vitalparametrar Ingen skillnad: Mellan musikgrupp och kontrollgrupp
Positiv: Minskat behov av smärtlindring Ingen skillnad: Mellan
musikgrupp och kontrollgrupp
6.1.1. Positiv effekt
Effekterna av musik var positiva gällande deltagarnas smärtskattning (n=10), vitalparametrar (n=4) och/eller mängd behov av smärtlindring (n=6), se figur 6. Deltagarna uppskattade sin smärta i mindre grad när de fick lyssna på musik under det perioperativa förloppet. Då effekten av musik på vitalparametrarna var positiv genererades en sänkning av värdena. När musik användes perioperativt minskade behovet av mängd smärtlindring för musikgruppen.
6.1.2. Ingen skillnad
I ett antal studier gav inte musik någon effekt och ingen skillnad påvisades hos musikgrupperna jämfört med kontrollgrupperna på varken patientens smärtskattning (n=3), vitalparametrarna (n=4) eller mängd behov av smärtlindring (n=1) perioperativt, se figur 6. Smärtskattingen mellan musikgrupp och kontroll gav ingen signifikant skillnad. Ingen tydlig sänkning av vitalparametrarna kunde uppvisas. Behovet av smärtlindring i det perioperativa förloppet visade ingen skillnad mellan grupperna.
Figur 6. Sammanställning av studiernas effekt av musik.
7. Diskussion
7.1. Metod
7.1.1. Design
För att sammanställa befintlig data inom valt ämne valdes systematisk integrativ litteraturstudie med deskriptiv design utifrån Whittemore och Knafl (2005). Whittemore och Knafls integrativa litteraturstudie möjliggör kombination av olika metodologier, så som experimentell och icke-experimentell forskning, för att sammanställa och presentera data för evidensbaserat förhållningssätt inom omvårdnad (Whittemore & Knafl, 2005). Kombinationen av olika metodologier möjliggör bredare infallsvinkel för studien. Trots att Whittemore och Knafl integrativa dataanalys möjliggör inklusion av både kvantitativ och kvalitativ forskning i samma studie, resulterade litteraturstudien endast i randomiserade kontrollerade studier som presenterar kvantitativ data. Annan design hade varit möjlig om intentionen varit att endast inkludera randomiserade kontrollerade studier, men utfallet gick inte att förutspå och påverkade inte studiens val av design. Med deskriptiv design kan kvantitativ data summeras och beskrivas (Polit & Beck, 2008). Enligt SBU har randomiserade studier ett högt bevisvärde, vilket innebär att varje enskild studie har besvarat den angivna frågan på ett tillförlitligt sätt (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), 2007). Randomiserade studier är konkreta och svåra att misstolka eller förvränga och lyfter litteraturstudiens vetenskapliga evidensgrad.
7.1.2. Datainsamling
CINAHL och PubMed valdes relaterat till dess omvårdnadsfokus. För att inte förbigå väsentlig data valdes Web of Science som tredje databas. Olika potentiella databaser undersöktes där Psychinfo inte ansågs användbar eftersom musikens påverkan på det psykologiska inte besvarar studiens syfte. Sökning på Scopus resulterade i många dubbletter som återfanns på Web of Science. Därför exkluderades Scopus och Web of Science inkluderades. 200 dubbletter återfanns på de tre databaserna och datamättnad ansågs uppnått. Vid stor massa att processa kan data förbigås och enligt Polit och Beck (2008) resultera i bias. För aktuell forskning inom fenomenet begränsades publiceringsår från 2010 till 2020. “Peer Reviewed” och Ulrichsweb användes för att säkerställa att studierna var vetenskapligt granskade och därmed höja litteraturstudiens kvalité. Begränsning engelsk text valdes för att förstå data. I datainsamlingen användes kontrollerade ämnesord och fritext. Svensk MeSH nyttjades för korrekta sökord utifrån studiens ämnesord samt för att finna synonymer. Flera sökningar utfördes med olika kombinationer av sökorden för att undersöka om något ord begränsade eller breddade sökningen. Initialt var sökningarna breda och därefter avsmalnande, i syfte att försäkra validiteten. Fler sökord hade troligtvis inte ökat validiteten.
7.1.3. Urval
Litteraturstudien anses uppfylla egenskapen som Polit och Beck (2008) hänvisar till, där omfattande granskning vid sökning efter potentiella informationskällor är grunden. Emellertid är urvalet subjektivt och kan resultera i bortfall av relevanta artiklar. Men studien är framarbetad av två personer som reducerar risken att väsentlig data gallrats bort. Genom att presentera söktermer, använda databaser samt inklusions- och exklusionskriterier för att finna relevanta primärkällor till studien menar även Whittemore och Knafl (2005) att en integrativ litteraturstudie är uppnådd.
Studien inkluderar endast en artikel innefattande barn och således inte generaliserbar på alla åldrar. Förtidigt födda barn exkluderades relaterat till att enbart vitalparametrar samt föräldrarnas uppfattningar om barnets smärta mättes, vilket inte ansågs vara tillräckligt konkret. Polit och Beck (2008) beskriver samtidigt barn som en utsatt grupp. Dock uppstår motsatt effekt om forskning på barn inte utförs. Resultatet blir okunskap inom ämnet som kan skada patientgruppens hälsa och ge lidande.
Ingen beaktning togs gällande vilket land som publicerat studien då musik är en möjlig omvårdnadsåtgärd överallt oavsett sjukvårdens uppbyggnad och utveckling. Möjligen kan musik vara en fördel i utvecklingsländer där tillgången på opioider kan vara begränsad. Sjukvård i Sverige kan ha svårare att implementera musik som omvårdnadsåtgärd på grund av opioidernas lättillgänghet.
7.1.4. Kvalitetsgranskning
Tolkning vid kvalitetsgranskning är subjektiv och varierar mellan olika personer. Instrumentets tydlighet och hur välförstått det är påverkar poängsättningen. Även hur frågorna i instrumenten är utformade påverkar svaren (Polit & Beck, 2008). Riskerna tydliggör att värderingarna är subjektiva. Men styrkan i studien är att den utformats av två personer då tolkningar och tydligheten i kvalitetsgranskningen har kunnat diskuterats för optimala värderingar. När riskerna för bias vägde mellan hög, medel eller låg risk valdes alltid högsta risken för att säkerställa hög kvalitet på artiklarna. Kvalitetsgranskningen blev således konsekvent och reliabel. Gränsen för låg kvalitet av studier sattes vid 6 poäng (50%) vilket bedöms gynna litteraturstudiens kvalitet.
7.1.5. Dataanalys
Systematisk integrativ granskningsmetod vid dataanalys krävs för att undvika partiskhet och förbättra noggrannheten. Det möjliggör primära forskningsmetoder att bli en större del av evidensbaserade initiativ i daglig praxis (Whittemore & Knafl, 2005). Dataanalysen ger en ökad validitet och möjliggör att ämnet belyses från flera infallsvinklar. En enhällighet fanns i dataanalysen vilket ökar reliabiliteten för litteraturstudien. Presentation av de inkluderade studiernas p-värde, som speglar sannolikheten för typ 1-fel, ger mätbar effekt (Polit & Beck, 2008) och risken för subjektiv tolkning av resultat begränsas vilket gynnar reliabiliteten. För att åstadkomma hög kvalitet behöver studien vara reproducerbar (Polit & Beck, 2008). Således har metodval noggrant presenterats och anses ge likartade slutsatser för utomstående granskare.
7.1.6. Forskningsetik
Valda studier har kontrollerats gällande närvaro av etisk kommitté, för att optimera god forskningsetik. En studie inkluderades trots avsaknad av presentation av etisk kommitté. Litteraturstudien kan inte säkerhetsställa att etiskt resonemang har utförts. Dock är studien publicerad i en tidskrift som är vetenskapligt granskad och inkluderades därför. Polit och Beck (2008) avser vetenskapligt granskad forskning som det bästa för att säkerställa omfattande och tydliga studier, vilket ökar sannolikheten för att etiska aspekter är beaktade. Det ansågs vara tillräckligt med belägg för att studien var korrekt etiskt utförd.
Frånvaro av bias är önskvärt i litteraturöversikter och därför utvärderar forskargrupper varandras slutsatser för att minska risken (Polit & Beck, 2008). Slutsatser har diskuterats sinsemellan för att ständigt undvika partiskhet och feltolkning av data. Studien har tillämpat olika hjälpmedel med hänsyn till att minimera risk för bias.
7.2. Resultat
Den integrativa litteraturstudiens resultat visade att musik påverkar patientens smärtupplevelse perioperativt. En minskning vid självskattning av smärta samt mindre behov av smärtlindring är de områden där positiv effekt har visats. Inga tydliga slutsatser kan dras gällande musikens påverkan på patientens fysiska effekter av smärta, som minskning av samt stabilare vitalparametrar. Hälften av studierna där vitalparametrar registrerats perioperativt påvisade inte en signifikant påverkan på smärta under interventionen. En teori är att musik har effekt som kombinerad underhållsbehandling vid smärta och lidande men inte som behandlingsmetod vid akut smärta, när fysiologiska tecken på vitalparametrar blir tydliga. Smärtstillande läkemedel har liten påverkan på patienters upplevelse av smärta (Yin m.fl., 2012) och vanlig inställning till opioider är att det endast skall brukas vid outhärdlig smärta (Leegaard m.fl., 2008). Dessutom har patienten en önskan att kunna bemästra sin smärta själv (Joelsson m.fl., 2010; Leegaard m.fl., 2008). Icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder är vedertaget inom andra områden i hälso- och sjukvården. Vid hypertoni har goda behandlingsresultat uppnåtts med hjälp av fysisk aktivitet, patientutbildning, viktnedgång och stressreduktion (DeSimone & Crowe, 2009). Vid strokebehandling har självskattad smärta minskat med hjälp av distraktion (Widar m.fl., 2004). Nilssons (2008) förklaring om musikens distraktion från negativ till positiv stimuli bör kunna appliceras på smärta perioperativt och parallell till litteraturstudiens resultat kan dras. Patienten distraheras av musiken och avledande effekt från smärta sker (Nilsson, 2008). Musik anses därför vara en god icke invasiv metod i syfte att lindra smärta i det perioperativa förloppet. Musiken bidrar till personcentrerad vård samt förebygger vård- och sjukdomslidande.
Serna m.fl. (2020) hävdar att kompletterande strategier utöver opioider vid smärtbehandling krävs och Manchikanti m.fl. (2012) beskriver rådande opioidepidemi. Orsaker såsom felaktig tro på att smärta är underbehandlat, förespråkande argument uppbyggda på traditioner samt brist på kunskap är hinder som måste övervinnas för att minska opioidanvändningen. År 2010 var uppskattningsvis 22,6 miljoner av USAs befolkning opioidmissbrukare. Det skördar fler dödsoffer än självmord, trafikolyckor samt kokain- och heroinmissbruk gör tillsammans (Manchikanti m.fl., 2012). Litteraturstudien har visat på minskat behov av smärtstillande läkemedel om musik används, vilket kan främja folkhälsan. Hsu m.fl. (2017) uppger att lidande är en följd av biverkningar och enligt Kühlmann m.fl. (2018) ger musik inte några biverkningar i jämförelse med opioider. Vid överförbarhet av resultat måste nytta kontra kostnad utvärderas (Polit & Beck, 2008) och socioekonomiskt kan musikens kostnadseffektivitet (Kankkunen & Vaajoki, 2019) samt fördelaktiga effekter gynna samhället. Vilket långsiktigt motverkar fortsatt opioidepidemi.
Arango-Gutiérrez m.fl. (2019) menar att smärta är en naturlig del i det perioperativa förloppet. Barber (1997) påtalar den minskning i smärtintensitet som uppstår om medicinering ges innan smärta uppkommit istället för vid smärtgenombrott. En liknelse mellan farmakologiska åtgärder, som infusion intravenöst med smärtstillande preparat, kan göras med icke farmakologiska åtgärder såsom musik. Musik skulle i teorin kunna användas på samma sätt. Att tillföra ständig smärtlindring i form av musik perioperativt för minskat lidande hos patienten vid smärtgenombrott. Litteraturstudiens resultat styrker musikens effekt och är ett tänkbart komplement i multimodal smärtlindring.
Ur ett genusperspektiv är kvinnor inte lika prioriterade som män inom vården. Behandlingsmöjligheter skiljer och gör kvinnor underbehandlade (Sveriges Kommuner och Landsting, 2019). Smärta samt lidande är subjektivt (Arman, 2017) och är tillstånd som drabbar alla människor, utan hänsyn till tillhörighet. Utifrån de mänskliga rättigheterna bör därför alla människor behandlas lika och med värdighet, det anses möjliggöra personcentrerad vård och därmed minska lidande för patienten. En studie i litteraturstudien redovisade inte könstillhörighet, vilket kan tolkas som att kön är oväsentligt gällande musikens effekt på smärta. Anestesisjuksköterskan har ansvar att applicera musik i den anestesiologiska omvårdnaden till samtliga patienter oberoende av genus.
Utifrån Patientlagen (SFS 2014:821) ska patienten få omsorgsfull vård som har grund i vetenskaplig och beprövad erfarenhet. Anestesisjuksköterskan ska leva upp till Hälso- och sjukvårdslagens (SFS 2017:30) krav på god vård. Sjuksköterskan har eget ansvar att förbättra sitt kliniska arbete (Bell & Duffy, 2009) och anestesisjuksköterskan har krav att ständigt implementera nya kunskaper (Riksföreningen för anestesi och intensivvård och Svensk Sjuksköterskeförening, 2019). Med vetskapen om litteraturstudiens resultat kan anestesisjuksköterskan vara steget före i planeringen av omvårdnadsåtgärder för att lindra patientens lidande med hjälp av musik perioperativt. Anestesisjuksköterskan i det perioperativa förloppet skall agera som patientens advokat för att utge trygghet och förhindra risk för skada samt lindra lidande (Windle m.fl., 2008). Det kan skapa beroendeställning hos patienten som måste beaktas av anestesisjuksköterskan vid handlingar och åtgärder. Att se hela människan och dennes unika form av lidande (Arman, 2017) är en förutsättning för att implementera åtgärder som kan öka patientens autonomi och självbestämmanderätt, som ligger till grund för god vård.
Trots oändlig forskning på fenomenet smärta (Rejeh m.fl., 2009) och att lindring av lidande är en av sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden (International Council of
Nurses & Svensk sjuksköterskeförening, 2014), beskriver Rejeh m.fl. (2009) att patienter fortfarande upplever måttlig till svår smärta i samband med operation. Behandlingsstrategier för patienter som lider av smärta har visats brista kunskapsmässigt bland vårdpersonal (Rejeh m.fl., 2009). Studerat ämne är därför aktuellt och bidrar med välbehövlig kunskap till kliniskt verkande anestesisjuksköterskor.
8. Slutsats och klinisk nytta
Litteraturstudien har visat att musik som intervention inom det perioperativa området är en god anestesiologisk omvårdnadsåtgärd som kan minska smärta och lidande. Det ger klinisk nytta och är lättillgängligt för anestesisjuksköterskor att använda samt kostnadseffektivt. Det är en enkel omvårdnadsåtgärd som rutinmässigt kan appliceras, oberoende av vilken anestesisjuksköterska som vårdar. Inkludering av musik som underhållsbehandling vid multimodal smärtlindring ses som en möjlig anestesiologisk omvårdnadsåtgärd. Följden blir möjligen minskat behov av smärtlindring och således förebyggande av opioidöveranvändning. Studien bidrar med nya infallsvinklar vilket kan appliceras och överföras till daglig praxis. Litteraturstudien visar att musik och dess effekter kan gynna patienten, personalen och samhället i stort. Studiens resultat har inte påvisat effekt på fysiologiska faktorer hos patienten vid användning av musik perioperativt. Vidare forskning krävs där musikens effekter på vitalparametrar vid smärta studeras samt hur musik påverkar smärta hos barn under det perioperativa förloppet. Utifrån genusperspektiv belysa musikens effekter på smärta perioperativt ses likväl relevant inför framtiden i syfte att stärka evidensen för musik som intervention vid perioperativ smärta.
9. Referenser
* Artiklar inkluderade i litteraturstudiens resultat Referenshantering enligt APA 7, Lunds Universitet
Aouad, M. T., Kanazi, G. E., Malek, K., Tamim, H., Zahreddine, L., & Kaddoum, R. N. (2016). Predictors of postoperative pain and analgesic requirements following abdominal hysterectomy: An observational study. Journal of Anesthesia, 30(1), 72– 79. https://doi.org/10.1007/s00540-015-2090-0
Arango-Gutiérrez, A. S., Buitrago-Cifuentes, L. J., Medina-Hinestroza, A. M., Molina-Paniagua, S. A., Moreno, E., Rivera-Díaz, J. S., Vásquez-Trespalacios, E. M., Arcila-Lotero, M. A., & González-Obregón, M. P. (2019). Sonotherapy in the reduction of anxiety and postoperative pain in patients with regional anesthesia as a sole technique: Randomized, controlled clinical trial. Cirugía y Cirujanos, 87(5), 545–553.
https://www.medigraphic.com/cgi-bin/new/resumenI.cgi?IDREVISTA=10&IDARTICULO=88916&IDPUBLICACION =8484
Arman, M. (2017). Lidande. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (2. uppl., s. 213–224). Studentlitteratur AB.
Barber, D. (1997). The physiology and pharmacology of pain: A review of opioids. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 12(2), 95–99.
https://doi.org/10.1016/S1089-9472(97)80022-6
Bell, L., & Duffy, A. (2009). Pain assessment and management in surgical nursing: A literature review. British Journal of Nursing, 18(3), 153–156.
https://doi.org/10.12968/bjon.2009.18.3.39042
*Binns-Turner, P. G., Wilson, L. L., Pryor, E. R., Boyd, G. L., & Prickett, C. A. (2011). Perioperative Music and Its Effects on Anxiety, Hemodynamics, and Pain in Women Undergoing Mastectomy. AANA Journal, 79(4), S21–S27.
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=rzh&AN=65141266&site=e host-live
Broekemier, G., Marquardt, R., & Gentry, J. W. (2008). An exploration of happy/sad and liked/disliked music effects on shopping intentions in a women’s clothing store service setting. Journal of Services Marketing, 22(1), 59–67.
https://doi.org/10.1108/08876040810851969
Buvanendran, A., & Kroin, J. S. (2009). Multimodal analgesia for controlling acute postoperative pain. Current Opinion in Anesthesiology, 22(5), 588–593. https://doi.org/10.1097/ACO.0b013e328330373a
*Chantawong, N., & Charoenkwan, K. (2017). Effects of Music Listening During Loop Electrosurgical Excision Procedure on Pain and Anxiety: A Randomized Trial. Journal of Lower Genital Tract Disease, 21(4), 307–310.
https://doi.org/10.1097/LGT.0000000000000323
*Choi, S., Park, S.-G., Bellan, L., Lee, H.-H., & Chung, S. K. (2018). Crossover clinical trial of pain relief in cataract surgery. International Ophthalmology, 38(3), 1027–1033. https://doi.org/10.1007/s10792-017-0554-y
*Dabu-Bondoc, S., Vadivelu, N., Benson, J., Perret, D., & Kain, Z. (2010). Hemispheric Synchronized Sounds and Perioperative Analgesic Requirements. Anesthesia & Analgesia, 110(1), 208–210. https://doi.org/10.1213/ANE.0b013e3181bea424 DeSimone, M. E., & Crowe, A. (2009). Nonpharmacological approaches in the management
of hypertension. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 21(4), 189–196. https://doi.org/10.1111/j.1745-7599.2009.00395.x
Music during Tonsillectomy Affect Sevoflurane Consumption? Medical Principles and Practice, 27(4), 343–349. https://doi.org/10.1159/000488319
Eriksson, K., & Bergbom, I. (2017). Begrepp och begreppsbildning inom vårdvetenskap som disciplin. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (2. uppl., s. 31–47). Studentlitteratur AB.
*Gokçek, E., & Kaydu, A. (2019). The effects of music therapy in patients undergoing septorhinoplasty surgery under general anesthesia. Brazilian Journal of
Otorhinolaryngology. https://doi.org/10.1016/j.bjorl.2019.01.008
Golino, A. J., Leone, R., Gollenberg, A., Christopher, C., Stanger, D., Davis, T. M., Meadows, A., Zhang, Z., & Friesen, M. A. (2019). Impact of an Active Music Therapy Intervention on Intensive Care Patients. American Journal of Critical Care, 28(1), 48–55. https://doi.org/10.4037/ajcc2019792
Gordh, T. E., & Sjölund, K.-F. (2016). Smärta. I S. Lindahl, O. Winsö, & J. Åkeson (Red.), Anestesi (3. [omarb.] uppl., s. 599–614). Liber.
*Graversen, M., & Sommer, T. (2013). Perioperative music may reduce pain and fatigue in patients undergoing laparoscopic cholecystectomy. Acta Anaesthesiologica
Scandinavica, 57(8), 1010–1016. https://doi.org/10.1111/aas.12100
*Guerrero, J. M., Castaño, P. M., Schmidt, E. O., Rosario, L., & Westhoff, C. L. (2012). Music as an auxiliary analgesic during first trimester surgical abortion: A randomized controlled trial. Contraception, 86(2), 157–162.
https://doi.org/10.1016/j.contraception.2011.11.017
HSLF-FS 2016:1. Gemensamma författaningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemdel, folkhälsa m.m..
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2016-2-3.pdf?fbclid=IwAR1lDxkLzU1eVSvyhQEIVxz2uDFzrcflUf6cRDEba9cB2pvzw5gl4 YleDhQ
Hsu, H.-T., Lin, K.-C., Wu, L.-M., Juan, C.-H., Hou, M.-F., Hwang, S.-L., Liu, Y., & Dodd, M. J. (2017). Symptom Cluster Trajectories During Chemotherapy in Breast Cancer Outpatients. Journal of Pain and Symptom Management, 53(6), 1017–1025.
https://doi.org/10.1016/j.jpainsymman.2016.12.354
International Council of Nurses, & Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Svensk sjuksköterskeförening.
Joelsson, M., Olsson, L.-E., & Jakobsson, E. (2010). Patients’ experience of pain and pain relief following hip replacement surgery. Journal of Clinical Nursing, 19(19–20), 2832–2838. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2010.03215.x
*Kahloul, M., Mhamdi, S., Nakhli, M. S., Sfeyhi, A. N., Azzaza, M., Chaouch, A., & Naija, W. (2017). Effects of music therapy under general anesthesia in patients undergoing abdominal surgery. Libyan Journal of Medicine, 12(1), Article 1.
https://doi.org/10.4314/ljm.v12i1.
Kankkunen, P., & Vaajoki, A. (2019). The effectiveness of music on postoperative pain among adults and children: The unused resource. Pain Management, 9(4), 339–341. https://doi.org/10.2217/pmt-2018-0074
*Kurdi, M. S., & Gasti, V. (2018). Intraoperative Meditation Music as an Adjunct to Subarachnoid Block for the Improvement of Postoperative Outcomes Following Cesarean Section: A Randomized Placebo-controlled Comparative Study. Anesthesia, Essays and Researches, 12(3), 618–624. https://doi.org/10.4103/aer.AER_114_18 Kühlmann, A. Y. R., Rooij, A. de, Kroese, L. F., Dijk, M. van, Hunink, M. G. M., & Jeekel,
J. (2018). Meta-analysis evaluating music interventions for anxiety and pain in surgery. BJS (British Journal of Surgery), 105(7), 773–783.
https://doi.org/10.1002/bjs.10853
Leegaard, M., Nåden, D., & Fagermoen, M. S. (2008). Postoperative pain and self-management: Women’s experiences after cardiac surgery. Journal of Advanced Nursing, 63(5), 476–485. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2008.04727.x *Li Y, Dong Y, Li, Y., & Dong, Y. (2012). Preoperative music intervention for patients
undergoing cesarean delivery. International Journal of Gynecology & Obstetrics, 119(1), 81–83. https://doi.org/10.1016/j.ijgo.2012.05.017
Manchikanti, L., Helm, S., Fellows, B., Janata, J. W., Pampati, V., Grider, J. S., & Boswell, M. V. (2012). Opioid epidemic in the United States. Pain Physician, 15(3 Suppl), ES9-38.
Marques Vieira, M., do Nascimento Oliveira, D. M., Abrantes de Carvalho, M. W., & Lima da Nóbrega, M. M. (2016). Nursing Diagnosis, Outcomes and Interventions for Patients in the Surgical Clinic of a University Hospital. Journal of Nursing UFPE / Revista de Enfermagem UFPE, 10(12), 4517–4523.
https://doi.org/10.5205/reuol.9978-88449-6-ED1012201612
McCaffrey, R., & Locsin, R. C. (2002). Music Listening as a Nursing Intervention: A Symphony of Practice. Holistic Nursing Practice, 16(3), 70–77.
*Motahedian, E., Movahedirad, S., Hajizadeh, E., Lak, M., & Faculty of Nursing, B. U. of M. S., Tehran, Iran. (2012). The effect of music therapy on postoperative pain intensity in patients under spinal anesthesia. Iranian Journal of Critical Care Nursing, 5(3), 139– 144.
Newman, A., Boyd, C., Meyers, D., & Bonanno, L. (2010). Implementation of Music as an Anesthetic Adjunct During Monitored Anesthesia Care. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 25(6), 387–391. https://doi.org/10.1016/j.jopan.2010.10.003
Nightingale, F. (1992). Notes on Nursing: What it Is, and what it is Not. Lippincott Williams & Wilkins.
Nilsson, U., Rawal, N., Uneståhl, L. E., Zetterberg, C., & Unosson, M. (2001). Improved recovery after music and therapeutic suggestions during general anaesthesia: A double-blind randomised controlled trial. Acta Anaesthesiologica Scandinavica, 45(7), 812–817. https://doi.org/10.1034/j.1399-6576.2001.045007812.x
Nilsson, U., Unosson, M., & Rawal, N. (2005). Stress reduction and analgesia in patients exposed to calming music postoperatively: A randomized controlled trial. European Journal of Anaesthesiology, 22(2), 96–102.
https://doi.org/10.1017/S0265021505000189
Nilsson, Ulrica. (2008). The Anxiety- and Pain-Reducing Effects of Music Interventions: A Systematic Review. AORN Journal, 87(4), 780–807.
https://doi.org/10.1016/j.aorn.2007.09.013
Nilsson, Ulrica. (2009). The effect of music intervention in stress response to cardiac surgery in a randomized clinical trial. Heart & Lung, 38(3), 201–207.
https://doi.org/10.1016/j.hrtlng.2008.07.008
Nilsson, Ulrica, & Jaensson, M. (2016). Anesthetic Nursing: Keep in Touch, Watch Over, and Be One Step Ahead. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 31(6), 550–551. https://doi.org/10.1016/j.jopan.2016.09.005
North, A. C., Hargreaves, D. J., & Mckendrick, J. (2000). The Effects of Music on Atmosphere in a Bank and a Bar1. Journal of Applied Social Psychology, 30(7), 1504–1522. https://doi.org/10.1111/j.1559-1816.2000.tb02533.x
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2008). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Lippincott Williams & Wilkins.
Rejeh, N., Ahmadi, F., Mohammadi, E., Kazemnejad, A., & Anoosheh, M. (2009). Nurses’ experiences and perceptions of influencing barriers to postoperative pain
management. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23(2), 274–281. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2008.00619.x
Riksföreningen för anestesi och intensivvård & Svensk Sjuksköterskeförening. (2019). Kompetensbeskrivning för specialistsjuksköterskor inom anestesisjukvård. Svensk sjuksköterskeförening omvårdnad för sjuksköterskor. https://www.swenurse.se/Sa-
tycker-vi/publikationer/Kompetensbeskrivningar-och-riktlinjer/Specialistsjukskoterska-inom-anestesisjukvard/
*Sen, H., Yanarateş, O., Sızlan, A., Kılıç, E., Ozkan, S., & Dağlı, G. (2010). The efficiency and duration of the analgesic effects of musical therapy on postoperative pain. Agri: Agri (Algoloji) Dernegi’nin Yayin Organidir = The Journal of the Turkish Society of Algology, 22(4), 145–150.
Serna, J., Talwar, R., & Lee, D. J. (2020). Reducing Opioid Use After Endourologic
Procedures. Current Urology Reports, 21(5), 20. https://doi.org/10.1007/s11934-020-00975-2
SFS 2014:821. Patientlag. Socialdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821 SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Socialstyrelsen. (2019). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2019-1-16.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). (2007). Nya evidensgrader bäddar för rekommendationer. https://www.sbu.se/sv/publikationer/vetenskap-och-praxis/nya-evidensgrader-baddar-for-rekommendationer/
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). (2019). Bedömning av randomiserad studie.
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_randomiserad_studie.pdf Sterne, J. (1997). Sounds like the Mall of America: Programmed Music and the
Architectonics of Commercial Space. Ethnomusicology, 41(1), 22–50. JSTOR. https://doi.org/10.2307/852577
Sveriges Kommuner och Landsting. (2019). (O)jämställdhet i hälsa och vård. https://learn- eu-central-1-prod-fleet01-xythos.s3-eu-central- 1.amazonaws.com/5d11d45244c9e/3840870?response-content- disposition=inline%3B%20filename%2A%3DUTF-8%27%27%2528O%2529j%25C3%25A4mst%25C3%25A4lldhet%2520i%2520h%2 5C3%25A4lsa%2520och%2520v%25C3%25A5rd.pdf&response-content- type=application%2Fpdf&X-Amz-Algorithm=AWS4-HMAC-SHA256&X-Amz- Date=20200208T154502Z&X-Amz-SignedHeaders=host&X-Amz- Expires=21600&X-Amz- Credential=AKIAZH6WM4PLYI3L4QWN%2F20200208%2Feu-central- 1%2Fs3%2Faws4_request&X-Amz-Signature=f42b7950ee016915fecffbc64ff93579a6b3da1a815bc5460a0bd175f10ad449 Warrén Stomberg, M., Sjöström, B., & Haljamäe, H. (2001). Routine intra-operative
assessment of pain and/or depth of anaesthesia by nurse anaesthetists in clinical practice. Journal of Clinical Nursing, 10(4), 429–436. https://doi.org/10.1046/j.1365-2702.2001.00492.x
Whittemore, R., & Knafl, K. (2005). The integrative review: Updated methodology. Journal of Advanced Nursing, 52(5), 546–553.
Widar, M., Ek, A.-C., & Ahlström, G. (2004). Coping with long-term pain after a stroke. Journal of Pain and Symptom Management, 27(3), 215–225.
https://doi.org/10.1016/j.jpainsymman.2003.07.006
Windle, P. E., Mamaril, M., & Fossum, S. (2008). Perianesthesia Nursing Advocacy: An Influential Voice for Patient Safety. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 23(3), 163– 171. https://doi.org/10.1016/j.jopan.2008.03.008
*Wu, J., Chaplin, W., Amico, J., Butler, M., Ojie, M. J., Hennedy, D., & Clemow, L. (2012). Music for surgical abortion care study: A randomized controlled pilot study.
Contraception, 85(5), 496–502. https://doi.org/10.1016/j.contraception.2011.09.018 Yin, H. H., Tse, M. M., & Wong, F. K. (2012). Postoperative pain experience and barriers to
pain management in Chinese adult patients undergoing thoracic surgery. Journal of Clinical Nursing, 21(9–10), 1232–1243.
10. Bilaga
10.1. Sökmatris
Databas CINAHL 2020-04-16 Sökord Begränsning ar Resultat av sökning Antal träffar Urval 1 Titlar Urval 2 Abstrakt Urval 3 Inkluderade artiklar #1 (MH "Music") 10,920 #2 (MH "Music Therapy") 6,260 #3 music* 20,440 #4 melod* 632 #5 #1 OR #2 OR #3 OR #4 20,726 #6 (MH "Perioperativ e Care") 11,133 #7 (MH "Perioperativ e Nursing") 16,775 #8 (MH "Anesthesia Recovery") 1,689 #9 (MH "Post Anesthesia Care Units") 1,815 #10 preoperativ* 70,415 #11 intraoperativ * 40,516 #12 postoperativ * 176,931 #13 perioperativ* 46,859 #14 #6 OR #7 OR #8 OR #9 OR #10 OR #11 OR #12 OR #13 259,244#15 (MH "Analgesia") 6,962 #16 (MH "Hyperalgesi a") 3,459 #17 (MH "Pain") 76,546 #18 (MH "Pain Management ") 6,521 #19 (MH "Pain Measuremen t") 50,015 #20 pain* 336,550 #21 #15 OR #16 OR #17 OR #18 OR #19 OR #20 338,532 #22 #5 AND #14 AND #21 273 #23 #22 Peer Reviewed 236 #24 #22 Engelsk text 222 #25 #22 Publisering 2010-2020 144 50 25 7 Databas PubMed 2020-04-16 Sökord Begränsning ar Resultat av sökning Antal träffar Urval 1 Titlar Urval 2 Abstrakt Urval 3 Inkluderade artiklar #1 "music"[Me SH Terms] 13,878 #2 "music therapy"[Me SH Terms] 3,466 #3 music* 29,257 #4 melod* 3,209 #5 #1 OR #2 OR #3 OR #4 31,061
#6 "perioperativ e care"[MeSH Terms] 148,800 #7 "perioperativ e nursing"[Me SH Terms] 13,601 #8 "anesthesia recovery period"[MeS H Terms] 5,151 #9 postoperativ * 873,504 #10 preoperativ* 343,964 #11 intraoperativ * 189,338 #12 perioperativ* 125,965 #13 #6 OR #7 OR #8 OR #9 OR #10 OR #11 OR #12 1,186,587 #14 "pain"[MeS H Terms] 391,025 #15 "pain management "[MeSH Terms] 33,186 #16 "pain measurement "[MeSH Terms] 84,929 #17 "analgesia"[ MeSH Terms] 43,636 #18 "hyperalgesi a"[MeSH Terms] 11,555 #19 pain* 819,840 #20 #14 OR #15 OR #16 OR #17 OR #18 OR #19 916,266
#21 #5 AND #13 AND #20 278 #22 #21 Publisering 2010-2020 172 #23 #21 Engelsk text 166 63 18 3 Databas Web Of Science 2020-04-16 Sökord Begränsninga r Resultat av sökning Antal träffar Urval 1 Titlar Urval 2 Abstrakt Urval 3 Inkluderade artiklar #1 music* 201,494 #2 melod* 14,832 #3 #1 OR #2 210,017 #4 perioperativ* 127,377 #5 preoperativ* 378,852 #6 intraoperativ* 207,920 #7 postoperativ* 937,746 #8 “Anesthesia Recovery Period” 5,218 #9 #4 OR #5 OR #6 OR #7 OR #8 1,282,241 #10 pain* 1,159,708 #11 analges* 286,086 #12 hyperalges* 27,904 #13 #10 OR #11 OR #12 1,300,938 #14 #3 AND #9 AND #13 431 #15 #14 Publisering 2010-2020 277 #16 #14 Engelsk text 263 #17 #14 Exkludering REVIEW 205 #18 #14 LETTER 203
#19 #14 EARLY ACCESS 201 #20 #14 MEETING 195 #21 #14 NEWS 194 #22 #14 EDITORIAL 187 #23 #14 CASE REPORT 185 58 14 3 1 2
10.2. Artikelmatris
Författare Syfte Metod Värdering Resultat
Binns-Turner, P. G., Wilson, L. L., Pryor, E. R., Boyd, G. L., & Prickett, C. A. (2011).
Perioperative Music and Its Effects on Anxiety,
Hemodynamics, and Pain in Women Undergoing Mastectomy.
AANA Journal, 79(4), S21–S27.
USA.
Att undersöka effekten av musik perioperativt på medelartärtryck, hjärtfrekvens, ångest och smärta
postoperativt hos kvinnor som genomgår mastektomi
Inklusionskriterier: ASA I-III Exklusionskriterier: Tidigare behandling av bröstcancer, KOL, psykisksjukdom, användning av bensodiazepin och antipsykotisk medicin, CAVE midazolam, hörselskada
Intervention: RCT-studie. Kvasi-experimentell design. 30
kvinnliga deltagare delades in i en musikgrupp (15st) samt en kontrollgrupp (15st). Analys: t-test, x2.
Kvalitetsbedömning: Medel, 8p. Risk för bias: låg 3, medel 2, hög 1
Styrka: Inget bortfall under studien, blindade observatörer Svaghet: Liten studiegrupp och deltagarna var ej blindade
Signifikant lägre smärtnivå postoperativt i musikgruppen.
Författare Syfte Metod Värdering Resultat
Chantawong, N., & Charoenkwan, K. (2017). Effects of Music Listening During Loop Electrosurgical Excision Procedure on Pain and Anxiety: A Randomized Trial.
Journal of Lower Genital Tract Disease, 21(4), 307–310.
Thailand.
Att jämföra smärta, ångest, och tillfredsställelse mellan kvinnor, som lyssnade på musik, och dem som inte gjorde det under
elektrokirurgiskt excisionsförfarande (LEEP). Inklusionskriterier: 18 år >, god kommunikationsförmåga på thailändska. Exklusionskriterier: Överkänslighet lokalanestetikum, graviditet, neurologisk sjukdom, drogmissbruk, gynekologisk infektion och hörselnedsättning. Intervention: RCT-studie. 150 patienter deltog och delades in i två grupper, en musikgrupp (74st) och en kontrollgrupp (76st). Analys: t-test, Mann-Whitney U-test, x2-U-test, Fisher exact test
Kvalitetsbedömning: Hög, 9p. Risk för bias: 4 låg, 1 mellan, 1 hög
Styrka: Inga bortfall under studien Svaghet: Oförmåga att blinda deltagare och operatörer
Genomsnittliga procedurella smärtvärden var lika mellan grupperna. Skillnaderna i de procedurella smärtvärdena från baslinjen var statistiskt jämförbara mellan
Författare Syfte Metod Värdering Resultat
Choi, S., Park, S.-G., Bellan, L., Lee, H.-H., & Chung, S. K. (2018).
Crossover clinical trial of pain relief in cataract surgery.
International Ophthalmology,
38(3), 1027–1033. Korea.
Att bestämma effekterna av intraoperativ traditionell koreansk musik på smärta som upplevs av koreanska patienter som genomgår sekventiell bilateral gråstarrkirurgi.
Inklusionskriterier: De patienter som givit informerat samtycke att under operationen lyssna på musik och gråstarr bilateralt. Exklusionskriterier: Hörselskador, kommunikationssvårigheter och andra okulära sjukdomar. Intervention: En randomiserad crossover design. Totalt 52 patienter (19 män, 33 kvinnor) med grå starr delades upp i två sekvensgrupper (23st i ena, 29st i andra).
Analys: SAS
Kvalitetsbedömning: Medel, 9p. Risk för bias: 3 låg, 3 medel Styrka: Bra metodval utifrån syfte.
Svaghet: Patienten lyssnade endast på musik intraoperativt trots att mätningar gjordes även postoperativt.
En signifikant minskning av medelvärdet på VAS kunde ses i musikgruppen. Inga statistiska skillnader fanns gällande blodtryck och puls.
Författare Syfte Metod Värdering Resultat
Dabu-Bondoc, S., Vadivelu, N., Benson, J., Perret, D., & Kain, Z. (2010).
Hemispheric Synchronized Sounds and Perioperative Analgesic Requirements.
Anesthesia & Analgesia,
110(1), 208–210. USA.
Att undersöka effekten av Hemisync på postoperativ smärta och smärtstillande krav.
Inklusionskriterier: 18-65år, ASA I-II, generell anestesi
Exklusionskriterier: Psykisk sjukdom samt hjärtproblem. Intervention: RCT-studie. 60 personer deltog i studien.
Deltagarna delades in i tre grupper (20st i vardera grupp). En
musikgrupp med Hemisync, en musikgrupp med valfri musik samt en kontrollgrupp. Analys: x2-test, ANOVA
Kvalitetsbedömning: Hög, 9p. Risk för bias: 4 låg, 1 medel, 1 hög
Styrka: Bra metodval utifrån studiens syfte
Svaghet: Några av ingreppen var mindre och krävde i grunden mindre smärtlindring, vilket kunde påverka effekten av musik positivt
Hemisyncgruppen hade signifikant lägre konsumption av Fentanyl intraoperativt samt lägre självskattad smärta postoperativt.
