Träfönsters beständighet svenska forskningsrapporter 1975-84

(1)

Rune Rydell

Träfönsters beständighet

Svenska forskningsrapporter 1975 - 84

TräteknikCentrum, Rapport serie P nr 31

TräteknikCentrum

I N S T I T U T E T FÖR TRÄTEKNISK F O R S K N I N G Swedish Institute for Wood Technology Research

(2)

Rune R y d e l l TRÄFÖNSTERS BESTÄNDIGHET S v e n s k a f o r s k n i n g s r a p p o r t e r 1 9 7 5 - 8 4 TräteknikCentrum, Rapport s e r i e P nr 51 Nyckelord durability lumber research Sweden windows Stockholm maj 1983

(3)

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G

Sid

INLEDNING 3 UNDERSÖKNINGAR HELT ELLER DELVIS BEKOSTADE AV BFR 5

(4)

INLEDNING

Rötskador i endast 515 år gamla tr*afönster har som bekant v a r i t e t t a l l -v a r l i g t problem under senare år. I s y f t e a t t ge en samlad b i l d ö-ver hur långt f o r s k n i n g e n h i t t i l l s har kommit inom området har TräteknikCentrum g j o r t denna sammanställning över f o r s k n i n g s r a p p o r t e r och l i k n a n d e p u b l i k a -t i o n e r som a n s e -t -t s vara av i n -t r e s s e , d e l s v i d bedömningen av orsak -t i l l fönsterskador, dels v i d a r b e t e t med hur skadorna s k a l l undvikas i fortsätt-ningen. Även en d e l r a p p o r t e r som i n t e d i r e k t rör fönster men ändå kan ha i n t r e s s e i sammanhanget har t a g i t s med. Rapporterna har utkommit i Sverige under åren 1975-84.

För v a r j e r a p p o r t ges en k o r t f a t t a d sammanfattning. I sammanfattningarna har v i framför a l l t beaktat i vad mån r a p p o r t e n innehåller undersökningar e l l e r s l u t s a t s e r rörande o l i k a tramaterialfaktörers inverkan på beständig-heten.

R a p p o r t t i t l a r n a har i första hand hämtats från Byggdoks databas BODIL och TräteknikCentrums b i b l i o t e k . L i s t a n har d e l a t s upp i två a v d e l n i n g a r , en för undersökningar som h e l t e l l e r d e l v i s b e k o s t a t s av Statens Råd för Bygg-n a d s f o r s k Bygg-n i Bygg-n g (BFR) och eBygg-n för uBygg-ndersökBygg-niBygg-ngar med aBygg-nBygg-naBygg-n f i Bygg-n a Bygg-n s i e r i Bygg-n g . IBygg-nom v a r j e a v d e l n i n g är r a p p o r t e r n a ordnade e f t e r utgivningsår. T o t a l t o m f a t t a r sammanställningen 37 r a p p o r t e r .

(5)

UNDERSÖKNINGAR HELT ELLER DELVIS BEKOSTADE AV BFR YTBEHANDLING AV TRÄ. Del 1. TRÄUNDERLAGET

L i n d b e r g , B. och N i l s s o n , E.

BFR a n s l a g s r a p p o r t anslag 750106-9.

Nordiska I n s t i t u t e t för Färgforskning. Rapport T21-76 M. 1976.

Sammanställning av grundläggande kunskap ur l i t t e r a t u r e n om trä, s p e c i e l l t beträffande egenskaper av betydelse för trä som underlag för målning.

Tr^ÄFÖNSTERS BESTÄNDIGHET

B i l l g r e n , G. och Grönlund, A.

BFR-rapport R12:1977. STFI-meddelande s e r i e A nr 478.

B e s i k t n i n g och orsaksanalys av e t t a n t a l rötskadefall. Virkesegenskaper un-dersöktes i n t e , och s l u t s a t s e r beträffande träkvalitetens i n v e r k a n på ska-dorna drogs i n t e . Som främsta skadeorsaker anges vägg- och fönsterkonstruk-t i o n . För u fönsterkonstruk-t s a fönsterkonstruk-t fönsterkonstruk-t a lägen rekommenderas impregnering.

YTBEHANDLING AV TRÄ. Del 2. LJUSETS INVERKAN Andersen, G. H. och L i n d b e r g , B.

Nordiska I n s t i t u t e t för Färgforskning. Rapport T20-77 M. 1977.

Inverkan av s o l l j u s på färgfilm och träunderlag. U t v e c k l i n g av i n s t r u m e n t för mätning av UV-transmission genom f r i f i l m .

TRÄFÖNSTERS BESTÄNDIGHET. Del 2. FÖNSTER UTFORMADE ENLIGT AKTUELL SIS STANDARD

B i l l g r e n , G.

BFR-rapport R44:1978.

Fortsättning av undersökning e n l i g t BFR R12:1977 av fönster med andra kon-s t r u k t i o n e r . I kon-s l u t kon-s a t kon-s e r n a bedömkon-s i förkon-sta hand fönkon-sterkonkon-struktionen vara orsaken t i l l skadorna. Vidare anges a t t " v i r k e t s k v a l i t e t är av s t o r bety-delse för rötbeständigheten hos träfönster", v i l k e t dock i n t e v e r i f i e r a s i undersökningen eftersom ingen undersökning av virkesegenskaper g j o r d e s .

TRÄFÖNSTERS REAKTION PA KLIMATPÄFRESTNINGAR. FULLSKALEPROV Larsson, B., B i l l g r e n , G. och Wilhelmsen A. M.

BFR a n s l a g s r a p p o r t , anslag 720625-8, 1978.

Mätning av f u k t k v o t , temperatur och tryckförhållanden i 4 träfönster i provhus i svårt k l i m a t . V a t t e n - och lufttäthet mätt före och e f t e r prov-n i prov-n g . U t v e c k l i prov-n g av mättörfaraprov-nde. Iprov-nga uprov-ndersökprov-niprov-ngar e l l e r s l u t s a t s e r be-träffande i n v e r k a n av träkvalitet.

MÄTNING AV FUKT I OCH RUNT OMKRING ETT FÖNSTER Grönlund, A.

BFR a n s l a g s r a p p o r t . Svenska Träforskningsinstitutet 1978.

Mätningar av f u k t k v o t e r i fönsterkarmar i l a b o r a t o r i u m . Det v i s a s a t t v i d olämpligt utformad a n s l u t n i n g mellan karm och vägg kan f u k t k v o t e n i karm-b o t t e n s t y c k e t uppgå t i l l för röta f a r l i g nivå på grund av f u k t som enkarm-bart

(6)

YTBEHANDLING AV TRÄ. Del 3. FUKT-TRÄ-FÄRGSKIKT N i l s s o n , E. och Lindberg, B.

Nordiska I n s t i t u t e t för Färgforskning. Rapport T7-78 M.1978.

Rapporten behandlar fuktmekaniken i målat trä och ger i n f o r m a t i o n om t e k n i k för a t t minska problemen med f u k t a n s a m l i n g i trä. Metoder för bestämning av p e r m e a b i l i t e t s k o n s t a n t för färg på trä. F a k t o r e r som kan påverka f u k t v a n d -r i n g i ytbehandlat t-rä.

YTBEHANDLING AV TRÄ. Del 4. INTRÄNGNING AV TORKANDE OLJOR OCH TRÄLASYRER Koskelainen, 3. och Lindberg, B.

Nordiska I n s t i t u t e t för Färgforskning. Rapport T l l - 7 8 M. 1978.

Det påvisas a t t inträngningen påverkas av v i s k o s i t e t , bindemedlets m o l e k y l -s t o r l e k , pigmenttyp och - -s t o r l e k -samt träunderlaget-s egen-skaper.

HYDROFOBERING AV BYGGNADSMATERIAL. En förstudie Puhringer, 3.

BFR a n s l a g s r a p p o r t anslag 770532-0, 1979.

Rapporten utgör ingen r e d o v i s n i n g av f o r s k n i n g s a r b e t e , utan ger med t e o r e -t i s k a resonemang förslag -t i l l o l i k a lösningar och f o r s k n i n g s u p p s l a g . Rap-p o r t e n behandlar endast t i l l en mindre d e l trä. För trä föreslås en modi-f i e r i n g med k i s e l o r g a n i s k a modi-föreningar.

FC3NSTER

B j e r k i n g , S-E.

BFR-rapport R150:1979. S l u t r a p p o r t från BFRs "Fönstergrupp".

Diskussion om tänkbara orsaker t i l l rötskador. Redovisning av b e s i k t n i n g a r av rötskadefall med bedömning av vägg- och fönsterkonstruktion. Inga under-sökningar av virkesegenskaper. L i s t n i n g av forskningsbehov.

MOISTURE MOVEMENT IN PAINTED WOOD N i l s s o n , E. och Hansen, C. M.

Nordiska I n s t i t u t e t för färgforskning. Rapport T 12-79 M, 1979. Undersökning av f u k t - och f u k t v a n d r i n g i trä med o l i k a y t b e h a n d l i n g a r . KARTLÄGGNING AV FÖNSTERSKADOR GENOM STICKPROVSUNDERSÖKNING

K l i n t b e r g , L. och W a l l i n , U.

BFR a n s l a g s r a p p o r t anslag 781428-6. S t a t i s k a Forskningsgruppen, Stockholm.

Undersökning av rötskadefrekvens i träfönster i hus byggda 1960-1974, base-rad på enkätundersökning t i l l s t a t i s t i s k t u r v a l . Rötskador i ca 10 % av fönstren i f l e r b o s t a d s h u s , ca 4 % i enbostadshus. I r a p p o r t e n påpekas r i s -ken för s t a t i s t i s k a felkällor. B l a var svarsfrekvensen större från hus i rötdrabbade områden.

(7)

FUKT I FÖNSTER. Förstudie med s p e c i e l l i n r i k t n i n g på ytterväggens i n v e r k a n Andersson, A-C. och G a f f n e r , D.

BFR a n s l a g s r a p p o r t anslag 791067-1,

Lunds Tekniska Högskola, Byggnadsteknik 1, Byggnadskonstruktionslära. Rapport BKL 1980:8.

T e o r e t i s k a d i s k u s s i o n e r och beräkningar av hur f u k t i fönster påverkas av ytterväggens k o n s t r u k t i o n . Undersökningar av fuktförhållanden i trä med o l i k a y t b e h a n d l i n g . Fältundersökningar av rötskadade fönster i två bostads-områden. Som främsta orsak t i l l rÖtskadorna bedöms fönstrets k o n s t r u k t i o n och ytbehandlingens s k i c k tillsammans med regnbelastningens s t o r l e k . Inga s t u d i e r e l l e r s l u t s a t s e r beträffande i n v e r k a n av v a r i e r a n d e trämaterial-egenskaper.

TRÄLASYRERS VÄDERBESTÄNDIGHET Koskelainen, 3. och L i n d b e r g , B. BFR a n s l a g s r a p p o r t anslag 780162-0.

Nordiska I n s t i t u t e t för Färgforskning. Rapport T3-80 M, 1980.

Provning av utomhusbeständighet för 15 o l i k a kommersiella trälasyrer jäm-fört med några täckande färger och l a b o r a t o r i e t i l l v e r k a d e l a s y r e r . Mätning av kulörändring, glansändring, v i s u e l l bedömning, svampväxt och f u k t k v o t . INVERKAN AV TORKMETOD PÄ LÄNGTIDSBE5TÄNDIGHETEN FÖR FÖNSTERVIRKE

R y d e l l , R.

Undersökningen d e l f i n a n s i e r a d av BFR. Anslag 790521-4. STFI-meddelande s e r i e A n r 7 3 1 , 1981.

Laboratorieundersökning av absorptionsegenskaper, svällning och rötbestän-d i g h e t för v i r k e som t o r k a t s e n l i g t 3 o l i k a förfaranrötbestän-den, "normal" och "hård" a r t i f i c i e l l t o r k n i n g samt brädgårdstorkning. Inga s k i l l n a d e r i de undersökta virkesegenskaperna kunde påvisas.

ÄRSRINGSTÄTHET I FÖNSTERSNICKERIVIRKE Söderlind, A., Hultén, S. och Flowson, T.

BFR a n s l a g s r a p p o r t a n s l a g 810041-2. Träinformation och ASTA 1981.

Mätningar av S r s r i n g s b r e d d i v i r k e v i d sågverk och fönsterindustrier.Inga undersökningar e l l e r s l u t s a t s e r beträffande samband mellan årsringsbredd och virkesegenskaper.

FÖNSTERHÄLET. INBYGGNAD AV TRÄFÖNSTER I NYA HUS Holmberg, A.

F l e r a exempel på h u r f e l a k t i g a inbyggnadssätt har förorsakat omfattande rötskador. Förslag t i l l lämpliga inbyggnadssätt för 12 o l i k a väggkonstruk-t i o n e r .

(8)

UNDERSÖKNING AV KEMISKA-BIOLOGISKA FÖRÄNDRINGAR PÄ BYGGNADSMATERIAL MED HYGIENISKA OCH MILJÖPÅVERKAN - KONSEKVENSER

Del I , 1981. A l b e r t s s o n , A-C. och B a n h i d i , Z.

Del I I , 1983. A l b e r t s s o n , A-C., B a n h i d i , Z. och Land, C.3. BFR a n s l a g s r a p p o r t anslag 810617-5.

I n s t i t u t i o n e n för P o l y m e r t e k n o l o g i , KTH.

Undersökning av mögelangrepp på trähus i två gruppbebyggelser. Angreppen bedöms härröra från mögelinfektion på sågverket. (Undersökningen behandlar y t l i g a mögelangrepp på o h y v l a t p a n e l v i r k e , och är därför i n t e r e l e v a n t för p r o f i I h y v l a d e s n i c k e r i d e t a l j e r . )

DIFFUSIONSIMPREGNERING AV FÖNSTER I BEFINTLIGA KONSTRUKTIONER Edlund, M-L.

BFR a n s l a g s r a p p o r t .

STFI-meddelande s e r i e A n r 741. 1982.

Utprovning av metod för e f t e r b e h a n d l i n g av fönster genom tillförande av vattenlöslig f u n g i c i d i f a s t form i borrade hål. Metoden användbar på lätt rötskadade fönster e l l e r fönster som löper r i s k a t t b l i skadade.

FUKT. YTTERVÄGGAR - FÖNSTER

Becker, B., F o l l i n , T., P e t t e r s s o n , H. och Söndergaard, S

BFR anslag 800922-0 och 810750-3. Byggforskningsrådet 130:1981.

Redovisning av hur f u k t på o l i k a sätt kan tränga i n i väggar och fönster, samt a n v i s n i n g a r om hur fuktinträngning kan förhindras. E v e n t u e l l inverkan av varierande träegenskaper behandlas e j .

RISKANALYS AV FÖNSTER. EN METOD FÖR UTVÄRDERING AV KRAV Andersson, A-C. och Sentner, L.

T e o r e t i s k r i s k a n a l y s av o l i k a orsaker t i l l fönsterröta. Rapporten innehål-l e r f innehål-l e r a antaganden och s innehål-l u t s a t s e r beträffande o innehål-l i k a trämateriainnehål-lfaktörers b e t y d e l s e för träfönsters beständighet, v i l k a dock i n t e s t y r k s , varken med egna undersökningar e l l e r l i t t e r a t u r r e f e r e n s e r .

MATERIALPROBLEM VID ENKELGLASNING AV FÖNSTER Burström, P.G.

BFR a n s l a g s r a p p o r t 800451-6.

Lunds Tekniska Högskola, avdelningen för byggnadsmateriallära. Rapport TVBM-3010, 1982.

Provning i l a b o r a t o r i u m och utomhus av e t t f l e r t a l f a b r i k a t av g l a s n i n g s -k i t t .

DEFORMATIONER OCH FUKTBETEENDE AV TRÄMATERIAL Puhringer, J.

BFR a n s l a g s r a p p o r t anslag 810634-1, 1982.

Genom t e o r e t i s k a resonemang ges idéer och förslag t i l l o l i k a möjligheter a t t påverka f u k t a b s o r p t i o n och f u k t b e t i n g a d e rörelser i trä. Endast mindre "slaskförsök" (författarens t e r m i n o l o g i ) utförda.

(9)

MÖGLETS MEKANIK. ETABLERING PÄ TRÄ Lundgren, S.Ä.

Rapporten behandlar f u k t - och näringstransport i trä och förutsättningar för e t a b l e r i n g av mögel. De undersökningar som l i g g e r bakom s l u t s a t s e r n a r e d o v i s a s i n t e a l l s e l l e r mycket s c h e m a t i s k t .

FOGAR I TRÄFÖNSTER. Förstudie Andersson, A. och Burström, P.G. BFR-rapport R141:1983.

Kartläggning av hörnfogar som orsak t i l l fönsterskador. Undersökning av e f f e k t av ändträtätningar. L a b o r a t o r i e p r o v n i n g av e f f e k t av o l i k a ändträ-förslutningar. Förslag t i l l hur man kan åtgärda gamla fönster och råd v i d n y t i l l v e r k n i n g .

RÖTSKADADE FÖNSTER. KONDITIONSBESIKTNINGAR OCH SKADEAVHJÄLPANDE ÄTGÄRDER. ERFARENHETER FRÄN EN FÖRSÖKSVERKSAMHET

B i l l g r e n , G.

BFR-rapport R 161:1984.

12 o b j e k t med rötskadade fönster har s t u d e r a t s . U t v e c k l i n g av b e s i k t n i n g s -r u t i n e -r , s k a d e b e s i k t n i n g , p -r o j e k t e -r i n g av skadeavhjälpande åtgä-rde-r, - redo-v i s n i n g aredo-v e r f a r e n h e t e r från d e t p r a k t i s k a genomförandet aredo-v åtgärderna samt kostnader. Som orsak t i l l skadorna anges i s a m t l i g a f a l l olämplig fönster-k o n s t r u fönster-k t i o n o c h / e l l e r väggfönster-konstrufönster-ktion i n fönster-k l u s i v e fönsterinbyggnad. Inga undersökningar e l l e r s l u t s a t s e r beträffande inverkan av träkvalitet.

(10)

10

UNDERSÖKNINGAR MED ANNAN FINANSIÄR ÄN BFR

EFFEKTERNA AV VÄTLAGRING AV TIMMER ( D e l 1 ) . INVERKAN PÄ BETSNING OCH TÄCKANDE MÅLNING

B o u t e l j e , J., I h l s t e d t , B. och Jonsson, U. STFI-meddelande s e r i e A n r 486, 1979.

Trä från timmer som våtlagrats under den varma årstiden v i s a s få ökad vätskeupptagningsförmåga genom bakterieangrepp. Rekommendationer ges för maximal t i d i v a t t e n e l l e r under b e v a t t n i n g för f u r u r e s p e k t i v e g r a n t i m -mer.

FURUVIRKE MED HÖG KÄRNANDEL AVSETT FÖR FÖNSTERSNICKERIER Grönlund, A., K a r l s s o n , G. och K a r l s s o n , L.

STFI-meddelande s e r i e A n r 553, 1979.

Provsågningar och p r o v s o r t e r i n g a r som ger a n v i s n i n g a r om h u r fönstervirke med hög kärnvedsandel kan sågas fram.

MONTERING AV FÖNSTER I FASAD - FUNKTIONSANALYS Marklund, P.O.

Träförädlingsbyrån. Rapport på uppdrag av s t y r g r u p p Trähus, 1980.

Kartläggning av använda metoder för i n m o n t e r i n g av fönster i fasad, främst i enbostadshus med trästommar, översiktlig analys av o l i k a metoders för-och nackdelar med hänsyn t i l l f u k t i s o l e r i n g s - , täthets-, s t a b i l i t e t s - för-och långtidsegenskaper.

SAMBAND MELLAN ÄRSRINGSBREDD OCH EGENSKAPER FÖR FÖNSTERVIRKE. LITTERATUR-GENOMGÄNG OCH SLUTSATSER

R y d e l l , R.

Genomgång av ca 20 svenska och utländska l i t t e r a t u r r e f e r e n s e r . Inga samband har där kunnat fastställas mellan årsringsbredd och egenskaper som har be-t y d e l s e för e be-t be-t be-träfönsbe-ters besbe-tändighebe-t.

KARTLÄGGNING AV RÖTSVAMPAR I TRÄFÖNSTER Henningsson, B. och Kaärik, A.

Svenska Träskyddsinstitutet. Meddelande 141, 1982.

Undersökning av v i l k a rötsvampar som förekommer i rötskadade fönster i Sverige. Redovisning av de o l i k a svamparnas miljökrav och tillväxtbetingel-ser.

SAMBAND MELLAN DENSITET OCH ÄRSRINGSBREDD SAMT NÄGRA ANDRA EGENSKAPER HOS SVENSK FURU

R y d e l l , R.

Laboratorieundersökning av samband mellan å ena sidan S r s r i n g s b r e d d e l l e r d e n s i t e t , å andra s i d a n v a t t e n / f u k t a b s o r p t i o n , s p r i c k b i l d n i n g s t e n d e n s och rötbeständighet. Inga samband kan k o n s t a t e r a s mellan S r s r i n g s b r e d d och

(11)

un-11 dersökta egenskaper. Hög d e n s i t e t ger lägre v a t t e n a b s o r p t i o n och något långsammare f u k t a b s o r p t i o n , men även större r i s k för s p r i c k b i l d n i n g . Inget samband kunde påvisas mellan d e n s i t e t och rötbeständighet som sådan.

KVISTLAGNING AV TRÄFÖNSTER Grönlund, A.

Träteknikrapport n r 30, TräteknikCentrum 1983.

Provning i utomhusklimat och i l a b o r a t o r i u m av k v i s t l a g n i n g a r , d e l s med träplugg, dels med o l i k a t y p e r av spacklingsmassor.

ANALYS AV RÖTSKADADE FÖNSTER Grönlund, A. och R y d e l l , R.

Träteknikrapport nr 23, TräteknikCentrum 1983.

Fyra husområden med rötskadade fönster har s t u d e r a t s . Undersökning av vägg-k o n s t r u vägg-k t i o n , inbyggnad, fönstervägg-konstruvägg-ktion, rötsvägg-kadornas angreppspunvägg-kt, s p r i d n i n g och o m f a t t n i n g samt det ingående v i r k e t s d e n s i t e t , årsringsbredd och kärnvedsandel. Skadorna bedöms huvudsakligen bero på k o n s t r u k t i o n e r n a . Inga samband kunde påvisas mellan d e n s i t e t e l l e r årsringsbredd och rötska-dornas o m f a t t n i n g .

LAMELLIMNING AV FÖNSTERÄMNEN. ERFARENHETSÄTERFÖRING Grönlund, A. och Zaunschirm, P.

TräteknikCentrum, TräteknikRapport n r 25 1983.

Sammanställning av vad som g j o r t s v i d o l i k a europeiska f o r s k n i n g s i n s t i t u -t i o n e r . Rekommenda-tioner och synpunk-ter från limleveran-törer och föns-ter- fönster-t i l l v e r k a r e . B e s i k fönster-t n i n g a r med orsaksanalyser från några s k a d e f a l l .

INVERKAN AV AVVERKNINGSTID OCH -PLATS, VÄTLAGRING, TRÄDSLAG OCH DENSITET PÄ VIRKETS BESTÄNDIGHET. DEL 1 : BESTÄNDIGHET MOT RÖTA

B o u t e l j e , J. och N i l s s o n , T.

TräteknikCentrum, TräteknikRapport n r 73 1985.

Furu och gran har undersökts beträffande inverkan av a v v e r k n i n g s t i d , v a t -t e n l a g r i n g och d e n s i -t e -t på bes-tändighe-t mo-t -två brunrö-te- och en vi-trö-te- vitröte-svamp. Undersökningen visade ingen tendens t i l l a t t sommaravverkning s k u l l e ge större rötbenägenhet. I v i s s a f a l l var snarare sommaravverkat v i r k e bättre. Sambandet mellan d e n s i t e t och rötbenägenhet var svagt och i n t e en-t y d i g en-t .

INVERKAN AV AVVERKNINGSTID OCH -PLATS, TRÄDSLAG, VÄTLAGRING OCH DENSITET PÄ VIRKETS BESTÄNDIGHET. Del 2. BESTÄNDIGHET MOT HUSBOCK

B o u t e l j e , 3. och Rassmussen, S.

TräteknikCentrum, TräteknikRapport (under u t g i v n i n g ) .

Husbockslarvernas tillväxt visade s i g vara större i v i n t e r a v v e r k a t v i r k e än i sommaravverkat, större i e j v a t t e n l a g r a t v i r k e än i v a t t e n l a g r a t samt större i f u r u än i gran. S k i l l n a d e r n a var dock små jämfört med v a r i a t i o n e n mellan i n d i v i d u e l l a träd, m e l l a n o l i k a l a r v e r och mellan y t t r e och i n r e s p l i n t v e d .

(12)

TräteknikCentrum

INS in T ri-: i' I-OK I KA I I.K N I S K I O R S K N I N C

S, . ,/;>/; liisniKh A " U'J'i'J liiliHiiloiiv Rcscdirli

Detta digitala dokument skapades med anslag från

Stiftelsen Nils och Dorthi Troedssons forskningsfond

P O S T A D R H S S

Postal address

S T O C K H O L M Box S609, S-114 86 Stockholm, Sweden S K E L L E F T E Å Box 354, S-931 24 Skellefteå

J Ö N K Ö P I N G Å s e n v ä g e n 9, S-553 58 J ö n k ö p i n g

B E S Ö K S - O C H ( l O D S A D R E S S T E L E F O N T E L E X Office address Tcleplione S'n. L hw Drottning Kristinas väg 67 08-14 53 00 14445 trateks B o c k h o l m s v ä g e n 18 0910-88140 650? 1 expolar s Åsen vägen 9 056-126041 P O S T G I R O 5 19 29-8 B A N K G I R O 220-5110 B A N K Svenska Handelsbanke i