Att vara smittad med Meticillin-Resistenta Staphylococcus Aureus - Patienters erfarenheter av att vårdas inom slutenvård

35 

Full text

(1)

Att vara smittad med Meticillin-Resistenta

Staphylococcus Aureus

- Patienters erfarenheter av att vårdas inom slutenvård

To be colonized with Methicillin-Resistant

Staphylococcus Aureus

- Inpatients experiences

Författare: Sara Iznin och Rebecka Axelsson

HT 2018

Examensarbete: Kandidat, 15 hp

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Sigrid Odencrants, Universitetslektor, Örebro Universitet Examinator: Annica Kihlgren, Professor, Örebro Universitet

(2)

Abstrakt

Bakgrund Meticillin-Resistenta Staphylococcus Aureus (MRSA) är en resistent variant av

Staphylococcus Aureus som utgör ett vårdhygieniskt problem globalt. Bakterien klassas som en allmänfarlig smitta och är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Syfte Syftet var att beskriva vad patienter smittade med MRSA har för erfarenheter av att bli vårdade inom slutenvård. Metod En litteraturstudie med systematiska sökningar och deskriptiv design. Sökningar gjordes databaserna CINAHL och MEDLINE och funna artiklar kvalitetsgranskades med stöd av Kristenssons frågeställningar. Resultatet sammanställdes med hjälp av integrerad analys. Resultat Informationen kring MRSA beskrevs som otydlig och bristfällig. Patienter uppmärksammade osäkerhet och bristande kunskap hos vårdpersonal. Att vårdas isolerat kunde ha en negativ inverkan på den psykiska hälsan. Patienter kände skuld och skam över att ha smittats med MRSA och liknelser gjordes med pest, lepra och HIV. Att vara smittad med MRSA beskrevs vara stigmatiserande. Slutsats Ett av huvudfynden är patienters erfarenheter av bristfällig kunskap bland vårdpersonal. En anledning kan vara att det i Sverige saknas nationella riktlinjer kring vården av patienter med MRSA. Avsaknaden av nationella riktlinjer kan resultera i osäkerhet bland både patienter och vårdpersonal. Kunskap om MRSA bland vårdpersonal är grundläggande för att kvaliteten på vården ska kunna säkerställas.

Nyckelord: Isoleringsvård, Methicillin-Resistenta Staphylococcus Aureus, Patienters

(3)

Innehåll

1. Inledning ... 1

2. Bakgrund ... 1

2.1. Meticillin-Resistenta Staphylococcus Aureus (MRSA) ... 1

2.2. Smittspridning ... 1 2.3. Teoretisk referensram ... 2 2.4. Problemformulering ... 3 3. Syfte ... 3 4. Metod... 3 4.1. Design ... 3 4.2. Sökstrategi ... 4 4.3. Urval ... 4 4.4. Granskning ... 5

4.5. Bearbetning och analys... 5

4.6. Forskningsetiska överväganden ... 5

5. Resultat ... 6

5.1. Otillräcklig information ... 6

5.2. Bristande kunskap hos vårdpersonal ... 7

5.3. Att vårdas isolerat ... 7

5.4. Att känna skuld och skam... 8

5.5. Stigmatisering ... 8 6. Resultatsammanfattning ... 9 7. Diskussion ... 9 7.1. Metoddiskussion ... 9 7.2. Resultatdiskussion ... 10 7.2.1. Otillräcklig information ... 10

7.2.2. Bristande kunskap kan bidraga till stigmatisering ... 11

7.2.3. Att isoleras ... 13

8. Slutsats... 13

9. Klinisk nytta ... 13

10. Fortsatt forskning ... 13

11. Referenslista ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 1 ... 18

Bilaga 2 ... 22

Bilaga 3 ... 30

(4)
(5)

1

1. Inledning

Det finns en grupp anmälningspliktiga smittor som, enligt smittskyddslagen, ska anmälas till landstingets smittskyddsläkare och Folkhälsomyndigheten. En av smittorna är Meticillin-Resistenta Staphylococcus Aureus (MRSA). Vid upptäckt smitta ska smittspårning utföras för att undvika vidare spridning. MRSA utgör ett stort vårdhygieniskt problem globalt (Folkhälsomyndigheten, 2018). Att undvika smittspridning beskrivs som viktigt, särskilt på vårdinrättningar, då vårdplatser prioriteras till patienter med allra störst vårdbehov. Vissa patientgrupper som äldre, immunförsvagade samt multisjuka beskrivs vara särskilt utsatta för infektioner (Shurland, Zhan, Bradham & Roghmann, 2007). Det är framförallt patienter med öppna sår som riskerar att ådraga sig progressiva infektioner (Demling & Waterhouse, 2007). MRSA sprids på vårdinrättningar (HA-MRSA*) såvälsom i övriga samhället (CA-MRSA*). I Sverige är prevalensen för MRSA cirka 1 procent. Trots låg prevalens beskrivs bakterien som ett stort samhälls- och sjukvårdsproblem (Stenhem et al., 2006). Infektioner orsakade av MRSA resulterar i ett lidande för patienten såväl som höga vårdkostnader (Humphreys, 2007). I Sverige uppskattas cirka 70 procent vara samhällsförvärvad smitta och de som smittas i samhället är oftast yngre än de som smittas inom vården (Socialstyrelsen, 2010).

2. Bakgrund

2.1. Meticillin-Resistenta Staphylococcus Aureus (MRSA)

Staphylococcus aureus är en bakterie som ingår i normalfloran hos cirka 30–50 procent av befolkningen globalt (Wertheim et al., 2005). Bakterien förekommer framförallt i näsa, hals, slemhinnor samt på hud (Klevens et al., 2007). Staphylococcus aureus kan orsaka abscesser och infektioner i samtliga organ, framförallt förekommer sår-, hud- och mjukdelsinfektioner (Wertheim et al., 2005). Staphylococcus aureus kan också orsaka infektioner som pneumoni, endokardit, bakteremi och osteomyelit (Lowy, 1998).

Ökad antibiotikaanvändning har lett till resistensutveckling för vissa bakterier. MRSA är en resistent variant av S. aureus. På grund av resistensen blir infektioner orsakade av MRSA svårbehandlade (Folkhälsomyndigheten, 2017). I Stockholms läns landsting anmäldes år 2016 846 fall av MRSA, följande år var motsvarande siffra 855 och antal anmälningar ökar stadigt (Källman, Rehn & Thollström, 2018). Dödsfall relaterade till MRSA uppskattades 2012 till cirka 260 per år i Sverige och antalet rapporterade dödsfall ökar. MRSA utgör ett hot mot folkhälsan och är ett av de största globala problemen vad gäller vårdhygien (Socialstyrelsen, 2012).

2.2. Smittspridning

MRSA är en kontaktsmitta och sprids via direkt samt indirekt kontakt. Den vanligaste smittvägen på vårdinrättningar är via vårdpersonals kontaminerade händer, men smittan sprids också via kläder och utrustning (Chou, Achan & Ramachandran, 2012; Morgan et al., 2012). Det är viktigt med följsamhet till basala hygienrutiner vilket innebär att desinfektera händerna

Health-care Associated MRSA Community Associated MRSA

(6)

2

före och efter patientkontakt, ha arbetskläder med kort ärm som byts dagligen samt använda handskar och skyddsförkläde vid risk för kontakt med kroppsvätskor. För att undvika smittspridning hålls också naglar korta och fria från nagellack. Smycken eller klockor som kan försvåra desinfekteringen av händer och underarmar får inte användas (SFS 2010:659). Utöver följsamhet till basala hygienrutiner ska regionens riktlinjer gällande patienter med misstänkt eller bekräftad positiv MRSA också följas (se bilaga 3).

I Sverige vidtar regionerna olika åtgärder för att undvika smittspridning. Det finns lokala anvisningar gällande märkning av vårdrum vid bedömd smittsamhet (Blomkvist & Janson, 2018). Inom Region Örebro län tillåts ingen märkning av vårdrum (Region Örebro län, 2018). Region Skåne har valt att tillåta märkning av vårdrum utan inhämtat samtycke från patienter, med hänvisning till patientsäkerhet och arbetsmiljö (Region Skåne, 2018). Inom vissa regioner får patienter med MRSA ett MRSA-kort som informerar om bärarskapet. Kortet ska visas upp vid all kontakt med sjukvård, tandvård samt fotvård (Andersson, Kalin, Fossum, Lindholm & Örtqvist, 2009).

MRSA är en zoonos, vilket innebär att bakterien kan överföras mellan människa och djur. Smittan finns hos ett flertal djurarter och förekommer främst bland boskap inom lantbruk. Det är vanligt att grisar är bärare av MRSA och smittade grisar har framförallt påträffats i Holland och Danmark. Första upptäckten av MRSA hos djur i Sverige gjordes år 2006 (Folkhälsomyndigheten, 2018; Statens veterinärmedicinska anstalt, 2015).

Att isolera smittkällan är en viktig strategi för att minska risken för vidare spridning. Isolering sker genom att den smittade vårdas i enkelsal eller i flersal med andra patienter som är MRSA positiva. Vårdpersonal använder skyddsutrustning i form av mask, skyddsrock och handskar i kontakt med patienter. För att minska risken för smittspridning får patienter restriktioner gällande besök, kontakt med vårdpersonal samt andra patienter. Ovanstående försiktighetsåtgärder beskrivs resultera i begränsningar av patienters sociala kontakter och kan därför väcka etiska, moraliska och humanitära frågeställningar (Barratt et al., 2011). Isolering och medföljande restriktioner kan innebära en negativ inverkan på patienters psykiska hälsa (Eriksson, 2015). Sjukvårdspersonal har en skyldighet att skydda medpatienter från att bli smittade av MRSA, samtidigt som de måste tillgodose smittade patienters psykosociala behov. Som sjukvårdspersonal är det därför viktigt att beakta hur isoleringen kan påverka patienter under tiden de vårdas (Barratt et al., 2011).

2.3. Teoretisk referensram

Personcentrerad omvårdnad beskrevs första gången år 1961 inom den humanistiska psykologin av psykologen Carl Rogers. För att kunna ge en god vård och på sikt kunna hjälpa en person betonades patientens perspektiv och upplevelse som en viktig aspekt (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Det kom att dröja fram till år 1997 som personcentrerad omvårdnad användes kliniskt, då inom demensvården av Tom Kitwood (McCance & McCormack, 2013). År 2010 definierades personcentrering som följande:

Personcentrering är ett förhållningssätt till praktiken som etableras när terapeutiska relationer formas och utvecklas mellan alla vårdgivare, patienter och andra som är betydelsefulla för dem i deras liv. Grunden är vården som respekt för personen, den enskildes rätt till självbestämmande, ömsesidig respekt och förståelse. Personcentrering blir möjlig i miljöer som främjar ett kontinuerligt utvecklingsarbete (McCance & McCormack, 2013)

(7)

3

Personcentrerad omvårdnad innebär att se, behandla och vårda hela personen, inte bara sjukdomen. Det innebär att förutom det fysiska behovet tillgodose existentiella, psykiska, sociala och andliga behov (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). McCormack beskriver fyra centrala begrepp inom personcentrerad omvårdnad; vara i relation, vara i en social värld, vara på plats och vara med sig själv. Begreppet vara i relation syftar till de mellanmänskliga processer som ligger till grund för att utveckla en terapeutisk relation samt betydelsen av den.

Vara i en social värld handlar om vad som är viktigt för individen i den sociala världen, något

som visar sig i individens värderingar. Begreppet vara på plats handlar om vårdmiljön och dess påverkan på vårdupplevelsen. För sjuksköterskan är också begreppet vara med sig själv av betydelse. Det innebär att skapa en uppfattning av patientens och sina egna värderingar, då egna värderingar kan påverka utförandet av vården och behandlingen (McCance & McCormack, 2013).

2.4. Problemformulering

Det är sparsamt beskrivet om patienters erfarenheter av att vara MRSA-positiva och hur det påverkar dem.Att vara smittad med MRSA och vårdas isolerat kan ha en psykosocial påverkan på patienten, vilket i sin tur kan leda till ett mer komplext vårdbehov. Rapporterade fall av MRSA ökar, därför är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om vad patienter smittade med MRSA har för erfarenheter av att bli vårdade inom slutenvård. Kunskap inom området är nödvändig för att kunna bemöta och vårda patienter med MRSA ur ett helhetsperspektiv.

3. Syfte

Syftet var att beskriva vad patienter smittade med MRSA har för erfarenheter av att bli vårdade inom slutenvård.

4. Metod

4.1. Design

För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie med systematiska sökningar och deskriptiv design. Via sökningar i databaserna Cinahl och MEDLINE gjordes en sammanställning av tidigare forskning (Kristensson, 2014). Sökprocessen redovisas i sökmatris (se bilaga 1).

(8)

4

4.2. Sökstrategi

Sökorden som användes och dess kombinationer redovisas nedan.

Tabell 1. Redovisning av litteraturstudiens sökblock i respektive databas.

Databas Sökblock 1 Sökblock 2 Sökblock 3 CINAHL Methicillin-Resistant Staphylococcus Aureus (MH) Staphylococcal Infections (MH) Patient* Inpatient* Patient care (MH) Experienc* Life experience (MH) MEDLINE Methicillin-Resistant Staphylococcus Aureus (MH) Patient* Inpatient* Patient care (MH) Experienc* Life experience *=Trunkering

Sökorden har framkommit genom identifiering av nyckelord i litteraturstudiens syfte. Enligt Kristensson (2014) rekommenderas att söka varje sökord för sig innan kombinationer görs. För bästa resultat användes en kombination av kontrollerade ämnesord och fritextsökningar. De ämnesord som användes i Cinahl var Staphylococcus Aureus, Staphylococcal Infections,

Patient care och Life experience. I MEDLINE användes ämnesorden Staphylococcus Aureus

och Patient care. Fritextsökning användes i databassökningarna dels då nyckelorden inte fanns som ämnesord, men också eftersom fritextsökning ökar sökningens känslighet och bidrar till fler träffar (Kristensson, 2014). Sökorden kombinerades med booleska sökoperatorerna OR och AND. Sökoperanden OR användes inom sökblocken och sökoperanden AND användes mellan sökblocken. Begränsningar som gjordes var artiklar publicerade på engelska mellan år 2003– 2018 samt “peer-reviewed”. Sökningen i MEDLINE resulterade i artiklar från tidigast 2006 per automatik.

4.3. Urval

Inklusionskriterier var studier där studiedeltagarna var vuxna patienter >18 år med MRSA som vårdats inom slutenvård. Valda artiklar skulle ha ett etiskt godkännande alternativt vara publicerade i tidskrifter med tydligt etiskt ställningstagande. Ett exklusionskriterie var systematiska litteraturöversikter. Den slutgiltiga systematiska sökningen resulterade i sammanlagt 374 artiklar. I urval 1 lästes samtliga artiklars titlar och 29 abstract lästes i urval 2. Av 29 abstract valdes 7 artiklar att läsas i full text. Slutligen valdes 6 artiklar att användas i litteraturstudien, då en artikel exkluderades på grund av avsaknad av etiskt ställningstagande. Valda artiklar påträffades i båda databaserna (se bilaga 1). Ytterligare två artiklar valdes genom manuell sökning, då de hittats ur redan funna artiklars referenslistor (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 2017). En av artiklarna som genererats via manuell sökning var från år 2001. Genom hela urvalsprocessen fördes diskussioner mellan författarna kring

(9)

5

artiklarnas relevans. Efter att artiklarna lästes i fulltext enskilt av författarna valdes gemensamt vilka artiklar som skulle gå vidare till fortsatt granskning. Det beskrivna tillvägagångssättet valdes för att öka litteraturstudiens trovärdighet (Kristensson, 2014).

4.4. Granskning

För att bedöma artiklarnas trovärdighet, styrkor och svagheter i de kvalitativa studierna gjordes en noggrann granskning med stöd av frågeställningar beskrivna av Kristensson. Frågeställningarna fokuserade på syfte, metod, resultat och diskussion. Granskning genomfördes individuellt av båda författarna för att slutligen vägas samman. För att bedöma trovärdigheten i studien med mixed method användes frågeställningar beskriva av Kristensson för den kvalitativa delen. Den kvantitativa delen granskades med stöd av Kristenssons sammanfattning av punkter för bedömning av tvärsnittsstudier listade av STROBE (STrengthening the Reporting of OBservational studies in Epidemiology), som är ett internationellt nätverk för observationsstudier. Frågeställningarna fokuserade på syfte, metod, resultat och diskussion (Kristensson, 2014).

4.5. Bearbetning och analys

För sammanställning av litteraturstudiens resultat användes en integrerad analys. Litteraturstudiens författare analyserade artiklarna var för sig för att öka resultatets trovärdighet. De valda artiklarna lästes i fulltext med fokus på att finna likheter och skillnader i resultaten. Därefter formulerade författarna kategorier som diskuterades tills samstämmighet uppnåddes. Kategorierna blev: Otillräcklig information, Bristande kunskap hos vårdpersonal, Att vårdas

isolerat, Att känna skuld och skam samt Stigmatisering. Slutligen sorterades informationen in

under respektive kategori som sedan kom att utgöra grund för rubriker i litteraturstudiens resultat (Kristensson, 2014).

4.6. Forskningsetiska överväganden

Enligt lagen om etikprövning av forskning som avser människor krävs inte någon formell etisk prövning av studier på högskolans utbildningar på grundnivå (SFS 2003:460). Forskningsetiska överväganden gjordes av författarna. Av de artiklar som användes i litteraturstudien hade 6 artiklar redovisat etiska resonemang. I två artiklar framgick det inte huruvida etisk prövning gjorts eller ej. Därför kontrollerades vilka etiska riktlinjer den publicerande tidskriften hade och sedan valdes de artiklar som publicerats i tidskrifter som redovisar ett tydligt etiskt ställningstagande. Det sammanställda resultatet är redovisat utan att på något sätt vara plagierat, vinklat eller förvanskat. Författarnas personliga åsikter och erfarenheter har inte påverkat litteraturstudien.

(10)

6

5. Resultat

Analysen av de valda artiklarna resulterade i sex kategorier som redovisas i Tabell 2. Kategorierna utgjorde grund för formulering av rubriker i litteraturstudiens resultat. Rubrikerna var; Otillräcklig information, Bristande kunskap hos vårdpersonal, Att vårdas isolerat, Att

känna skuld och skam samt Stigmatisering.

Artikel Otillräcklig information Bristande kunskap hos vårdpersonal Att vårdas isolerat Att känna skuld och skam Stigmatisering Andersson et al. (2011) X X X X Burnett et al. (2009) X X Goldsack et al. (2014) X X X X Lindberg et al. (2009) X X X X Newton et al. (2001) X X X X Skyman et al. (2010) X X X X Skyman et al. (2014) X X X X Skyman et al. (2016) X X X X X

5.1. Otillräcklig information

För de flesta patienter var beskedet om MRSA traumatiskt och väckte känslor av oro. Flera patienter uppgav att de fått för lite eller ingen information alls (Skyman, Thunberg Sjöström & Hellström, 2010). Information om allvarlighetsgraden samt vad MRSA var och vad det skulle innebära för patienten skilde sig åt beroende på informationskälla. Exempel på informationskälla kunde vara läkare, kontrollgruppen för MRSA, media och internet (Andersson et al., 2011; Lindberg et al., 2009; Skyman et al., 2010; Skyman, Lindahl, Bergbom, Thunberg Sjöström & Åhrén, 2016). Det resulterade i skilda uppfattningar om vad MRSA faktiskt var. Studier beskrev variationer bland patienters uppfattning från att det skulle vara ett

(11)

7

virus till att det skulle vara en dödlig sjukdom (Andersson et al., 2011). MRSA beskrevs också som ”modern HIV” och patienter kände skuld över att vara infekterade (Lindberg et al., 2009). Patienter lämnade sjukhuset utan vetskap om de kunde återgå till sitt normala liv eller inte (Skyman et al., 2010). Patienter upplevde den praktiska informationen om hur de kunde undvika smittspridning som adekvat, men önskade mer ingående information om själva bakterien (Lindberg et al., 2009).

5.2. Bristande kunskap hos vårdpersonal

Patienter observerade bristande kunskap hos vårdpersonal vad gäller MRSA, exempelvis vad det var, hur det spreds och vilka riktlinjer som fanns att följa (Andersson et al., 2011). Patienter uppgav att de uppfattade vårdpersonalen som uppjagade och skrämda samt att de kunde överhöra personalen diskutera patienten (Lindberg et al., 2009; Skyman et al., 2014; Skyman et al., 2016). Exempelvis hördes diskussioner gällande osäkerhet kring riktlinjer vid MRSA (Skyman et al., 2016).

Personalens kunskap ifrågasattes inte av patienter då personalen ansågs vara experter inom området. Det hände att patienter rådfrågades av vårdpersonal om hur de skulle agera i vissa vårdsituationer, vilket av patienter uppfattades som oprofessionellt (Skyman et al., 2016). Patienter uppgav att de gick miste om vård för deras primära sjukdom på grund av MRSA-infektionen och att de begränsades från att vistas i allmänna utrymmen (Skyman et al., 2010). De uttryckte en oro för att inte få adekvat vård vid eventuell framtida sjukdom på grund av att de smittats med MRSA (Andersson et al., 2011).

Patienter beskrev att de blev särbehandlade av vårdpersonal. Patienter upplevde att personal tog längre tid på sig att svara när de behövde hjälp och de kände sig negligerade. De upplevde att vissa rättigheter och privilegier hade blivit begränsade (Goldsack et al., 2014). Patienter rapporterade att de kände sig förnedrade och respektlöst bemötta. De upplevde att personal bemötte dem som om de vore smittade med pesten eller lepra (Skyman et al., 2014).

Patienter uppmärksammade vårdpersonals bristande handhygien. På grund av bristfällig information drogs egna slutsatser om att smittan överförts via personals händer, vilket beskrevs som en stor besvikelse (Skyman et al., 2010). Patienter ansåg att sjuksköterskebristen var en bidragande faktor till att de blivit smittade med MRSA. Andra faktorer som patienter ansåg kunde vara bidragande var bristfällig städning, brist på städpersonal samt gemensamma toaletter och duschutrymmen. Patienter ansåg att MRSA-screening av vårdpersonal skulle minska risken för smittspridning (Burnett et al., 2009; Lindberg et al., 2009).

Patienters erfarenhet var att personal på infektionskliniken hade ett bättre bemötande gentemot dem än vad vårdpersonal på andra avdelningar hade. Personal på infektionskliniken beskrevs ha mer kunskap och visade mer förståelse, vilket bidrog till att känslan av utanförskap minskades (Skyman et al., 2014; Skyman et al., 2016).

5.3. Att vårdas isolerat

Patienters erfarenheter av att vårdas isolerat varierade. Negativt var ensamheten samt att isoleringen ledde till mindre uppmärksamhet från vårdpersonal (Newton et al., 2001). Att vårdas isolerat upplevdes som begränsande och kränkande. Patienter kände sig instängda och uttråkade. Maten serverades på rummet och vårdpersonal kom bara in när det var nödvändigt

(12)

8

vilket innebar att spontana besök uteblev (Skyman et al., 2010). Positivt var att få mer avskildhet och mer frihet kring besök (Newton et al., 2001).

I en amerikansk studie visade Goldsack et al. (2014) att många sjukhus hade listor på personer som var MRSA-positiva för att, vid återinläggning, direkt kunna isolera dem. I samma studie beskrev patienter känslor av stigmatisering och begränsning av friheten.

5.4. Att känna skuld och skam

Återkommande var att patienter likställde MRSA med pest, lepra eller HIV (Andersson et al., 2011; Goldsack et al., 2014; Lindberg et al., 2009; Newton et al., 2001; Skyman et al., 2010; Skyman et al., 2016). Patienter uttryckte att de kände sig smutsiga och befarade att infektionen uppkommit till följd av dålig hygien, något som väckte känslor av skuld, skam och rädsla. Känslorna kunde resultera i exempelvis frekvent handtvättning (Andersson et al., 2011; Newton et al., 2001; Skyman et al., 2010; Skyman et al., 2016). För vissa patienter ledde känslorna till att hela livssituationen kändes betungande. Patienter kände sig skyldiga och skamfyllda inför det faktum att de kunde smitta närstående eller andra personer i deras omgivning (Lindberg et al., 2009).

Överdriven användning av skyddsutrustning bland personal, till exempel mask och skoskydd, bidrog till patienters känsla av att utgöra en fara för andra och hade en negativ inverkan på deras värdighet. Användningen av skyddsutrustning förstärkte också patienters skuld- och skamkänslor (Skyman et al., 2010; Skyman et al., 2016).

5.5. Stigmatisering

Patienter var osäkra på huruvida de kunde bli friskförklarade och hur länge de skulle ha sitt MRSA-kort. Trots deras osäkerhet valde de att visa upp det när de sökte vård, då ansvaret och skyldigheten vilade på dem (Goldsack et al., 2014; Skyman et al., 2010; Skyman et al., 2016). Reaktionerna på att få ett MRSA-kort varierade från att vissa var obekymrade och andra blev upprörda (Andersson et al., 2011). En del patienter ansåg att uppvisandet av MRSA-kortet kunde vara till fördel då de fick enskilt rum, medan andra ansåg att det var stigmatiserande och utpekande (Lindberg et al., 2009; Skyman et al., 2010; Skyman et al., 2014). Patienter kände sig tvingade att visa upp MRSA-kortet, ibland också inför andra människor. Det upplevdes märkligt att som patient bära så mycket ansvar samtidigt som vårdpersonalen, som varit i kontakt med MRSA-infekterade patienter och som sannolikt kunde vara bärare av MRSA, inte screenades (Lindberg et al., 2009).

En dominerande känsla var rädslan för att smitta andra (Andersson et al., 2011; Skyman et al., 2010). Patienter såg sig själva som ett hot för omgivningen och det sociala livet påverkades negativt. Rädslan för att smitta sin familj, vänner och bekanta beskrevs som traumatiskt och ångestframkallande. En del berättade om anhöriga som distanserat sig efter att MRSA-infektionen blivit känd (Andersson et al., 2011; Lindberg et al., 2009). Patienter kände sig ovälkomna och drog sig undan sociala tillställningar för att anhöriga var rädda att bli smittade (Skyman et al., 2010). Andra patienter valde att inte besöka anhöriga och bekanta och blev tillbakadragna, trots att de tidigare varit mycket sociala personer (Lindberg et al., 2009). Patienter uttryckte en oro för hur människor i deras omgivning skulle reagera när de berättade att de var smittade med MRSA. De uttryckte även en oro över ryktesspridning och skvaller på sina arbetsplatser och bostadsområden. Många befarade att de skulle mista sin nuvarande

(13)

9

anställning eller att i framtiden ha svårigheter att få nya anställningar. Därför kände de sig osäkra på om de skulle berätta att de bar på smittan eller ej (Andersson et al., 2011; Lindberg et al., 2009).

Rädslan över att smitta andra ledde till att patienter isolerade sig själva och sina familjer (Lindberg et al., 2009). Det beskrevs också en rädsla över att berätta för andra och riskera att bli särbehandlade (Andersson et al., 2011). En del patienter begränsades i sitt dagliga liv och kunde inte fortsätta leva ett normalt liv. Patienter kände sig tvungna att avstå aktiviteter som de tidigare ägnat sig åt, exempelvis att gå på gym, badanläggningar och spa (Andersson et al., 2011; Lindberg et al., 2009). Andra patienter berättade att MRSA-smittan inte påverkade dem i det dagliga livet och att den glömdes bort, då bakterien varken syntes eller kändes (Lindberg et al., 2009; Skyman et al., 2014).

6. Resultatsammanfattning

Flera studier redovisar liknande resultat. Återkommande var patienters beskrivningar av känslor av skuld och skam samt en rädsla för att smitta människor i sin närhet. Att vara smittad med MRSA beskrevs som stigmatiserande och liknelser gjordes med pest, lepra eller HIV. Patienters erfarenheter var att de blev särbehandlade och negligerade av vårdpersonal i samband med isoleringsvården. MRSA-kortet upplevdes som särbehandlande och utpekande, vilket upprörde en del patienter. Andra patienter var obekymrade och kunde se fördelar med kortet, som till exempel att de fick enskilt vårdrum. Patienter beskrev också en påverkan på det dagliga livet och att de inte kunde återgå till sin normala vardag efter beskedet om MRSA-smittan, något som i flera fall resulterade i social isolering.

Bristande kunskap hos vårdpersonal gällande vårdhygieniska rutiner och riktlinjer kring MRSA samt bristande information om var patienterna förvärvat smittan resulterade i att vårdpersonal många gånger skuldbelades för att ha orsakat smittan. Patienter ansåg att personalbrist samt avsaknad av MRSA-screening av vårdpersonal orsakade smittspridning.

7. Diskussion

7.1. Metoddiskussion

Av de åtta artiklar som använts i litteraturstudiens resultat har sex av de kvalitativ metod och två har mixed method. Artiklarna som använts redovisar studier från Sverige, Storbritannien och USA, vilket gör litteraturstudien relevant för västerländska sjukhus. Sett ur genusperspektiv framkom inga skillnader mellan könen i studierna. Åldersspannet bland studiedeltagarna var brett (18–90 år), vilket däremot tycks sakna betydelse, då erfarenheter av att vårdas med MRSA varierade oavsett ålder.

Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL och MEDLINE, två databaser som är inriktade på omvårdnadsvetenskap. Valda databaser ansågs lämpliga för att besvara litteraturstudiens syfte, något som kan anses stärka litteraturstudiens trovärdighet. Sökningar kunde ha gjorts i PubMed, men då den databasen framförallt är riktad mot medicinsk vetenskap ansågs det inte vara relevant för litteraturstudiens syfte, som fokuserar på omvårdnadsperspektivet. En ytterligare anledning till att inte genomföra sökning i PubMed var att MEDLINE är en sökmotor i PubMed

(14)

10

(Kristensson, 2014). I en större litteraturstudie kan kompletterande sökning i databasen PsycInfo anses vara lämplig för att bredda sökningen ytterligare.

Sökorden som använts identifierades ur litteraturstudiens syfte. Den systematiska sökningen kan anses ha resulterat i få artiklar, men då sökorden bör identifieras ur litteraturstudiens syfte för att få träffar på relevanta artiklar gjordes bedömningen att sökningen inte kunde breddas. I CINAHL valdes begränsningen Peer-reviewed när artiklar söktes för att finna studier som blivit vetenskapligt granskade, något som stärker litteraturstudiens trovärdighet (Kristensson, 2014). I MEDLINE finns inte möjlighet att söka artiklar med den begränsningen, vilket visade sig sakna betydelse för litteraturstudien då de funna artiklarna redan hade påträffats i CINAHL. Den systematiska sökningen kompletterades med manuell sökning. Genom redan valda artiklars referenslistor identifierades två artiklar som ansågs ha hög relevans och som besvarade litteraturstudiens syfte (Kristensson, 2014; SBU, 2017). En av artiklarna var från år 2001, vilket inte motsvarade inklusionskriterierna i den systematiska databassökningen. Med årtalet i beaktande gjordes en noggrann granskning av artikeln innan den inkluderades i litteraturstudien.

Det ansågs viktigt för litteraturstudiens trovärdighet att valda artiklar skulle vara etiskt granskade. Om beskrivning av etisk prövning inte framgick i artiklar gjordes en kontroll av etiska riktlinjer i publicerande tidskrifter. I analysen av artiklar har en noggrann granskning gjorts individuellt av författarna med stöd av Kristenssons granskningsmallar (2014). Vidare jämfördes granskningar som lyfte samma delar ur artiklarnas resultat, vilket anses stärka litteraturstudiens trovärdighet. Identifierade kategorier jämfördes och diskuterades tills enighet uppnåddes. Diskussioner fördes kring att ha ytterligare en kategori gällande påverkan på det dagliga livet. Vid närmare analys bedömdes att patienters erfarenheter kring påverkan på det dagliga livet kunde sammanföras med erfarenheter av stigmatisering under kategorin

Stigmatisering. Vidare diskuterades huruvida kategorin Att känna skuld och skam och kategorin Stigmatisering lyfter samma delar eller ej, då det finns en stark koppling mellan begreppen

(Goffman, 2011). Slutligen uppnåddes enighet om att särskilja kategorierna, då begreppet skuld och skam fokuserar på den enskilda individen, medan stigmatisering är ett mer övergripande begrepp som berör delar ur individ- såväl som samhällsperspektiv.

Det uppmärksammades att det inte finns mycket forskning kring patienters erfarenheter av att vårdas med MRSA inom slutenvården. En av de valda artiklarna redovisar patienters erfarenheter av att drabbas av vårdrelaterade infektioner. Den ansågs vara relevant för litteraturstudien då den även lyfter patienters erfarenheter kring MRSA. I litteraturstudien redovisas enbart studiens resultat gällande MRSA och inte vårdrelaterade infektioner generellt.

7.2. Resultatdiskussion

7.2.1. Otillräcklig information

Patienter har beskrivit att de fått tvetydig information om hur MRSA överförs och sprids. Patienter uppger i studier att deras anhöriga uppmanats att klä sig i skyddsutrustning vid besök, samtidigt uppmuntrar vårdpersonal patienter att återgå till sitt normala liv med familjen efter utskrivning. Motstridiga budskap resulterar i osäkerhet hos patienter angående hur de ska leva sitt dagliga liv utan att smitta människor i sin omgivning (Skyman et al., 2016). Att som patient vårdas isolerat innebär redan en utsatthet. Utifrån litteraturstudiens resultat kan det anses att preventiva åtgärder gällande smittöverföring bör vara välgrundade och evidensbaserade, för att undvika situationer där patienter får dubbla budskap. Dubbla budskap kan öka patientens känsla

(15)

11

av utanförskap och stigmatisering. Nyttan med att uppmana anhöriga att klä sig i skyddsutrustning vid besök kan därför ifrågasättas, då patienter och de anhöriga har för avsikt att fortsätta leva tillsammans efter utskrivning (Skyman et al., 2016).

Patienter kände en rädsla för att smitta andra, vilket kan bero på bristande information och tvetydighet från vårdpersonal. Problem, som att närstående tar avstånd och att patienter inte vågar berätta om sin smitta, hade kunnat avhjälpas med rätt information (Andersson et al., 2010; Goldsack et al., 2014; Lindberg et al., 2009). Information i media om antibiotikaresistenta bakterier kan anses förmedlas skrämmande istället för informativt, något som kan anses bidraga till stigmatisering och hur patienter med MRSA blir bemötta i samhället (Mozzillo, Ortiz & Miller, 2009).

Med personcentrerad omvårdnad kan vårdpersonal individanpassa vårdbehov och stötta patienter tillbaka till det dagliga livet, utifrån dennes behov och egna förutsättningar (McCane & McCormack, 2013). Identifiering av situationer i patienters dagliga liv, där risk för smittspridning finns, kan anses vara av vikt för att patienter ska känna sig trygga i att återgå till det dagliga livet efter utskrivning. Personcentrerad omvårdnad och begreppet att vara med sig

själv skulle kunna innebära att komplettera den generella informationen om MRSA, med

personliga råd utifrån patientens levnadssituation. Att ge personcentrerad omvårdnad kan resultera i ett minskat psykiskt lidande för patienter (McCane & McCormack, 2013).

7.2.2. Bristande kunskap kan bidraga till stigmatisering

Det kan anses finnas en kunskapslucka om MRSA både inom vården och i övriga samhället som bidrar till stigmatisering. Flera studier visar att patienter har uppmärksammat bristande kunskap hos vårdpersonal. Patienter upplever att vårdpersonal uttrycker en osäkerhet kring riktlinjer samt en rädsla för att bli smittade. Osäkerheten och rädslan resulterar i ett bemötande som upplevs som kränkande av patienter. Studier visade att vårdpersonal distanserade sig, undvek att gå in till isolerade patienter och ville inte vidröra dem utan handskar (Andersson, Andreassen Gleissman, Lindholm & Fossum, 2016; Seibert, Speroni, Mi Oh, DeVoe & Jacobsen, 2014). Skyddsutrustningen skapar en fysisk och mental barriär i mötet mellan vårdpersonal och patienter. Barriären skulle kunna utgöra ett hinder för den vårdande och tröstande beröring som annars kan uppstå i en terapeutisk relation, något som beskrivs av McCane & McCormack (2013) i begreppet vara i relation. Avsaknaden av den typen av beröring samt personals distansering kan öka patienters känsla av att vara smutsiga (Seibert, 2014). Vikten av att använda skyddsutrustning för att undvika smittspridning bör inte bortses. Att vårdas av personal iförd skyddsutrustning kan dock bidraga till patienters känsla av stigmatisering. Ur en etisk aspekt kan det därför anses vara viktigt att kunskap bland vårdpersonal gällande smittspridning är så pass god att skyddsutrustning endast används då det är nödvändigt.

Flera studier visar att patienter var osäkra på var, när och hur de smittats med MRSA. Efter att ha observerat bristande följsamhet till basala hygienrutiner och lokala riktlinjer kring MRSA beskylldes vårdpersonal för att ha spridit smittan (Andersson et al., 2011; Burnett et al., 2009; Lindberg et al., 2009; Newton, Constable & Senior, 2001; Skyman et al., 2010). För vissa patienter ansågs misstanken att ha smittats av vårdpersonal som den mest kränkande erfarenheten och resulterade i ett bristande förtroende för hela den svenska sjukvården (Skyman et al., 2010). Patienter ansåg att den rådande sjuksköterskebristen kunde utgöra en bidragande orsak till smittspridning (Burnett et al., 2009). Infektionsklinikens personal beskrevs ha mer kunskap, vilket visade sig i ökad förståelse och ett respektfullt bemötande. Kunnig personal

(16)

12

resulterade i ökad trygghet och minskad känsla av utanförskap för patienter (Skyman et al., 2016).

Studier visar att patienter uppmärksammat att kunskapsnivån gällande MRSA varierar bland vårdpersonal. Det patienter har erfarit och återberättat bekräftas av vårdpersonal. Studier gjorda på personals erfarenheter av att vårda patienter med MRSA tyder på att det råder brist på kunskap, vilket leder till osäkerhet. Vårdpersonal efterfrågar mer utbildning och tydlighet om gällande riktlinjer för att känna sig tryggare i sin yrkesroll och således kunnat vårda patienter med MRSA på ett bättre sätt (Andersson et al., 2016; Seibert et al., 2014). Korrekt information om smittspridning kan anses vara grundläggande för att få vårdpersonal att känna sig trygga i att vårda patienter med MRSA (Andersson et al., 2016). Kunskapsbristen och osäkerheten bland vårdpersonal resulterade i ett undvikande beteende gentemot patienter med MRSA.

Författarna av litteraturstudien har uppmärksammat att det saknas nationella riktlinjer kring MRSA. Det skiljer sig åt mellan regioner gällande vården av patienter med MRSA. Det som kan anses vara särskilt anmärkningsvärt är att det skiljer sig huruvida patienter kan bli friskförklarade eller inte. Inom vissa regioner anses patienter vara bärare av MRSA livet ut, däremot friskförklarar andra regioner patienter efter ett antal negativa provsvar (Andersson et al., 2011). Det skulle i praktiken kunna innebära att en patient med MRSA kan byta region för att på så sätt bli friskförklarad. I vissa regioner, exempelvis inom Region Örebro län, har patienter informationsplikt om att de tidigare haft MRSA, trots att de bedömts vara smittfria. En tabell redogör för skillnaderna inom de olika regionerna i landet (se bilaga 4) (Andersson et al., 2009).

Något som också kan anses vara anmärkningsvärt är att rutiner gällande märkning av vårdrum, där patienter med misstänkt eller bekräftad smitta vårdas, skiljer sig mellan regionerna. Vissa regioner har en varningstriangel som avråder tillträde innan vårdpersonal kontaktats. Region Örebro län tillåter ingen märkning av vårdrum (Region Örebro län, 2018). Region Skåne däremot tillåter märkning av vårdrum och citerar, i sina lokala anvisningar, ett stycke ur Vårdhandboken som rekommenderar märkning av vårdrum på ett neutralt sätt med patientens samtycke (Region Skåne, 2018). Region Skåne väljer dock att göra avsteg från Vårdhandbokens rekommendation och tillåter märkning av vårdrum även utan patienters samtycke, med hänvisning till ökad patientsäkerhet och en säkrare arbetsmiljö. Citatet ur Vårdhandboken som används i Region Skånes lokala anvisningar existerar inte. Vårdhandboken hänvisar enbart till de enskilda regionernas lokala anvisningar (Region Skåne, 2018). Märkning av vårdrum kan bidraga till ökning av stigmatisering, därför kan det ur en etisk aspekt anses att beslut om märkning av vårdrum bör tas på nationell nivå. Tvetydighet kan orsaka förvirring bland vårdpersonal, vilket skulle kunna resultera i en sämre kvalité på vården för patienter med MRSA.

Svensk sjukvård grundar sig i en lagstiftning som förordar vård på lika villkor för hela befolkningen på ett patientsäkert sätt (PSL SFS 2010:659; HSL SFS 2017:30). Huruvida patienter med MRSA får en lika vård i hela landet kan ifrågasättas i och med de stora variationerna mellan de olika regionerna. Bristande kunskap om MRSA hos vårdpersonal skulle kunna utgöra ett hot mot patientsäkerheten. De stora skillnaderna gällande vård av patienter med MRSA tycks orsaka förvirring både bland personal och patienter.

(17)

13

7.2.3. Att isoleras

Patienter som vårdats isolerat beskriver att isoleringsvården innebär mindre kontakt med vårdpersonal och andra patienter, i jämförelse med tidigare erfarenheter då de inte vårdats isolerat (Skyman et al., 2010). Det kan resultera i att patienter lider både fysiskt såväl som psykiskt. Studier visar att det finns en signifikant skillnad (P <0,01) vad gäller det psykiska måendet mellan patienter med MRSA som vårdas isolerat och övriga patienter. Patienter med MRSA som vårdas isolerat löper en högre risk att utveckla ångest och depression (Abad, Fearday & Safdar, 2010; Tarzi, Kennedy, Stone & Evans, 2001). Granskade studier har visat att isoleringsvård och dess medföljande restriktioner kan resultera i en sämre kvalitet på vården för den enskilde patienten (Goldsack et al., 2014; Newton et al., 2001; Skyman et al., 2010; Skyman et al., 2016). Vårdmiljön kan anses vara av stor vikt för hur patienter upplever vården. För att eftersträva personcentrerad omvårdnad blir McCane & McCormacks (2013) begrepp att

vara på plats relevant, då det syftar till att lägga vikt vid platsen.

I studier beskriver patienter att det innebär ett stort lidande att återgå till vardagen efter att de smittats med MRSA. Att leva med MRSA och anpassa sig till medföljande begränsningar beskrivs bidraga till social isolering och därmed psykiskt lidande. Det psykiska lidandet beskrivs flera gånger som ett större problem än det fysiska. Patienter vågar inte leva ett socialt liv och umgås med exempelvis sina barnbarn på samma sätt som de tidigare gjort. Inom personcentrerad omvårdnad omnämns begreppet vara i en social värld som syftar på vad som anses vara viktigt i våra liv och hur det formar oss. De begränsningar som beskrivs bidraga till social isolering hindrar patienter från att vara i en social värld (McCane & McCormack, 2013).

8. Slutsats

Litteraturstudiens resultat visar att patienter med MRSA efterfrågar mer information och ett mer respektfullt bemötande av vårdpersonal. Tvetydighet kring MRSA kan anses bidraga till stigmatisering. Patienter har uppmärksammat och beskrivit kunskapsbrist hos vårdpersonal, vilket i sin tur kan påverka patienters förtroende för vården.

9. Klinisk nytta

Det har framkommit att det saknas nationella riktlinjer i Sverige kring vården av patienter med MRSA. Rapporterade fall av MRSA ökar stadigt och framtagandet av nationella riktlinjer kan anses vara av klinisk nytta. Genom att öka beredskap och kompetens hos vårdpersonal inom hälso- och sjukvård skulle smittspridning och stigmatisering kunna minska.

10. Fortsatt forskning

Få studier har gjorts på patienters erfarenheter av att vårdas med MRSA inom slutenvård. En tänkbar anledning kan vara patienters ovilja att deltaga i studier kring ett ämne som kan vara stigmatiserande. En annan tänkbar anledning kan vara patienters rädsla för att få ett sämre bemötande och en sämre vård efter att de kritiserat vården (Polit & Beck, 2016). Vidare forskning är dock nödvändig för ökad kunskap och förståelse inom sjukvården, för att på så sätt minska stigmatisering av patienter med MRSA.

(18)

14

11. Referenslista

Abad, C., Fearday, A., & Safdar, N. (2010). Adverse effects of isolation in hospitalised patients: A systematic review. Journal of Hospital Infection, 76(2), 97–102. doi: 10.1016/j.jhin.2010.04.027.

Andersson, H., Andreassen Gleissman, S., Lindholm, C., & Fossum, B. (2016). Experiences of nursing staff caring for patients with methicillin-resistant Staphylococcus aureus, 63(2), 233– 241. doi: 10.1111/inr.12245.

Andersson, H., Kalin, M., Fossum, B., Lindholm, C., & Örtqvist, Å. (2009). Är MRSA-patienter olika smittsamma i olika län?. Hämtad 19 november, 2018, från Läkartidningen, http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/11370/LKT0907s412_413.pdf

Andersson, H., Lindholm, C., & Fossum, B. (2011). MRSA – global threat and personal disaster: patients’ experiences. International Nursing Review, 58(1), 47–53. doi:10.1111/j.1466-7657.2010.00833.x.

Blomkvist, A., & Janson, M. (2018). Vårdrutiner. Hämtad 13 december, 2018, från Vårdhandboken, https://www.vardhandboken.se/vardhygien-infektioner-och-smittspridning/infektioner-och-smittspridning/smitta-och-smittspridning/vardrutiner/

Burnett, E., Lee, K., Rushmer, R., Ellis, M., Noble, M., & Davey, P. (2009). Healthcare-associated infection and the patient experience: a qualitative study using ptient interviews. Journal of Hospital Infection, 74(1), 42–47. doi:10.1016/j.jhin.2009.07.027.

Chou, D.T., Achan, P., & Ramachandran, M. (2012). The World Health Organization '5 moments of hand hygiene': the scientific foundation, The Journal of Bone and Joint Surgery, 94(4), 441-445. doi:10.1302/0301-620X.94B4.27772.

Demling, R.H. & Waterhouse, B. (2007). The Increasing Problem of Wound Bacterial Burden and Infection in Acute and Chronic Soft-Tissue Wounds Caused by Methicillin-Resistant Staphylococcus aureus. Journal of Burns and Wounds, 7, e8, 86-98. Från https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2104747/pdf/jobw07e8.pdf

Eriksson, K. (2015). Den lidande människan. 2:a uppl. Stockholm: Liber.

Folkhälsomyndigheten. (2017). Meticillinresistenta gula stapfylokocker (MRSA). Hämtad 11

november, 2018, från Folkhälsomyndigheten,

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/sjukdomsstatistik/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/

Folkhälsomyndigheten. (2018). Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA). Hämtad 14

november, 2018, från Folkhälsomyndigheten,

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/sjukdomsstatistik/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/

(19)

15

Folkhälsomyndigheten. (2018). Sjukdomsinformation om meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA). Hämtad 14 november, 2018, från Folkhälsomyndigheten,

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/

Goffman, E. (2011). Stigma: den avvikandes roll och identitet. (3. Uppl.) Stockholm: Norstedt. Goldsack, J.C., DeRitter, C., Power, M., Spencer, A., Taylor, C.L., Kim, S.F., Kirk, R., & Drees, M. (2014). Clinical, patient experience and cost impact of performing active surveillance on known methicillin-resistant Staphylococcus aureus positive patients admitted to medical-surgical units. American Journal of Infection Control, 42(10), 1039–43. doi: 10.1016/j.ajic.2014.07.011.

Humphreys, H. (2007). National guidelines for the control and prevention of methicillin-resistant Staphylococcus aureus – what do they tell us?. Clinical Microbiology and Infection, 13(9), 846-853. doi: 10.1111/j.1469-0691.2007.01766.x.

Klevens, R.M., Morrison, M.A., Nadle, J., Petit, S., Gershman, K., Ray, S., … Fridkin, S.K. (2007). Invasive methicillin-resistant Staphylococcus aureus infections in the United States. The Journal of the American Medical Association, 298(15), 1763–1771.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Källman, O., Rehn, M., & Thollström, U-B. (2018). Antal anmälda fall av MRSA per år, Stockholm 2005–2017. Hämtad 13 december, 2018, från Vårdgivarguiden, https://www.vardgivarguiden.se/globalassets/behandlingsstod/smittskydd/statistik/mrsa/2017. pdf

Lindberg, M., Carlsson, M., Högman, M., & Skytt, B. (2009). Suffering from meticillin-resistant Staphylococcus aureus: experiences and understandings of colonisation. Journal of Hospital Infection, 73(3), 271–277. doi:10.1016/j.jhin.2009.07.002.

Lowy, F.D. (1998). Staphylococcus aureus infections. The New England Journal of Medicine, 339(8), 520–532. doi: 10.1056/NEJM199808203390806.

McCane, T. & McCormack, B. (2013). Personcentrerad omvårdnad. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 81–108). Stockholm: Liber AB.

Morgan, D.J., Rogawski, E., Thom, K.A., Johnson, K.J., Perencevich, E.N., Shardell, M., … Harris, A.D. (2012). Transfer of multidrug-resistant bacteria to healthcare workers’ gloves and gowns after patient contact increases with environmental contamination. Critical Care Medicine, 40(4), 1045–1051. doi:10.1097/CCM.0b013e31823bc7c8.

Mozzillo, KL., Ortiz, N., & Miller, LG. (2009). Patients with methicillin-resistant Staphylococcus aureus infection, twenty-first century lepers. Journal of Hospital Infection, 75(2), 132–134. doi: 10.1016/j.jhin.2009.10.031.

(20)

16

Newton, J.T., Constable, D., & Senior, V. (2001). Patients’ perceptions of methicillin-resistant Staphylococcus aureus and sou rce isolation: a qualitative analysis of source-isolated patients. Journal of Hospital Infection, 48(4), 275–280. doi:10.1053/jhin.2001.1019

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2016[2017]). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.

Region Skåne. (2018). Regional riktlinje för märkning av vårdrum: vid bedömd smittsamhet och vid infektionskänslighet. Hämtad 3 december, 2018, från Region Skåne,

https://vardgivare.skane.se/siteassets/1.-vardriktlinjer/regionala-riktlinjer--- fillistning/regional-riktlinje-for-markning-av-vardrum-vid-bedomd-smittsamhet-och-vid-infektionskanslighet-2018-08-23_rev.docx.pdf

Region Örebro län. (2018). Märkning av vårdrum, vårdhygienisk riktlinje. Hämtad 13

december, 2018, från Region Örebro län,

https://www.regionorebrolan.se/Platina/Riktlinjer/M%C3%A4rkning%20av%20v%C3%A5rd rum,%20v%C3%A5rdhygienisk%20riktlinje.406748.pdf?epslanguage=sv

Seibert, D J., Speroni, K G., Mi Oh, K., DeVoe, M C., & Jacobsen, K H. (2014). Preventing transmission of MRSA: A qualitative study of health care workers’ attitudes and suggestions. American Journal of Infection Control, 42(4), 405–411. doi: 10.1016/j.ajic.2013.10.008. SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialdepartementet.

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.

Shurland, S., Zhan, M., Bradham., D.D., & Roghmann, M.C. (2007). Comparison of mortality risk associated with bacteremia due to methicillin-resistant and methicillin-susceptible Staphylococcus aureus. Infection Control and Hospital Epidemiology, 28(3), 273–279.

Skyman, E., Thunberg Sjöström, H., & Hellström, L. (2010). Patients’ experiences of being infected with MRSA at a hospital and subsequently source isolated. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(1), 101–107. doi:10.1111/j.1471-6712.2009.00692.x

Skyman, E., Bergbom, I., Lindahl, B., Larsson, L., Lindqvist, A., Thunberg Sjöström, H., & Åhrén, C. (2014). Notification card to alert for methicillin-resistant Staphylococcus aureus if stigmatizing from the patient’s point of view. Scandinavian Journal of Infectious Diseases, 46(6), 440–446. doi:10.3109/00365548.2014.896029

Skyman, E., Lindahl, B., Bergbom, I., Thunberg Sjöström, H., & Åhrén, C. (2016). Being Met as marked – patients’ experiences of being infected with community-acquired methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA). Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(4), 813–820. doi:10.1111/scs.12309

Socialstyrelsen. (2010). Samlat grepp mot ökningen av MRSA. Hämtad 14 november, 2018,

från Socialstyrelsen,

(21)

17

Socialstyrelsen. (2012). Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012. Hämtad 14 november, 2018,

från Socialstyrelsen,

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18623/2012-3-6.pdf

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten. Hämtad 23 januari, 2019, från Statens beredning

för medicinsk och social utvärdering,

https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf

Statens veterinärmedicinska anstalt. (2015). MRSA- en antibiotikaresistent bakterie: MRSA hos djur. Hämtad 15 november, 2018, från Statens veterinärmedicinska anstalt,

https://www.sva.se/antibiotika/anmalningspliktig-resistens/mrsa/fragor-och-svar-om-mrsa?lid=32554

Stenhem, M., (2006). Epidemiology of methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) in Sweden 2000–2003, increasing incidence and regional differences. BMC Infectious Diseases, 6(30). doi:10.1186/1471-2334-6-30.

Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Personcentrerad vård. Hämtad 15 november, 2018, från Svensk sjuksköterskeförening, https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_2016.pdf Tarzi, S., Kennedy, P., Stone, S., & Evans, M. (2001). Methicillin-resistant Staphylococcus aureus: Psychological impact of hospitalization and isolation in an older adult population. Journal of Hospital Infection, 49(4), 250–254. doi: 10.1053/jhin.2001.1098.

Wertheim, H.F., Melles, D.C., Vos, M.C., van Leeuwen, W., van Belkum, A., Verbrugh, H.A., & Nouwen, J.L. (2005). The role of nasal carriage in Staphylococcus aureus infections. The Lancet Infectious Diseases, 5(12), 751–762. doi:10.1016/S1473-3099(05)70295-4.

(22)

18

Bilaga 1

Databas Sökord Resultat av sökningen Urval 1 Titel Urval 2 Abstract Urval 3 Hel artikel Urval 4 Valda CINAHL 2018-11-07 Kl. 10.15 S1 Inpatients (MH) 74, 050 0 0 0 0 S2 Methicillin-Resistant Staphylococcus Aureus (MH) 4, 654 0 0 0 0 S3 ”Experience” 193,311 0 0 0 0 S4. S1 AND S2 AND S3 Begränsningar: Peer reviewed, English language, 2011–2018 8 8 3 2 0 CINAHL 2018-11-08 Kl. 11.15 S1 Life experiences (MH) 19, 485 0 0 0 0 S2 ”Experience” 193,311 0 0 0 0 S3 ”Patient” 696,002 0 0 0 0 S4 Inpatient* 100, 986 0 0 0 0

(23)

19 S5 Patient care (MH) 28, 770 0 0 0 0 S6 Methicillin-Resistant Staphylococcus Aureus (MH) 4, 654 0 0 0 0 S7 Staphylococcal infections (MH) 9, 696 0 0 0 0 S8 S1 OR S2 206,403 0 0 0 0 S9 S3 OR S4 OR S5 892,773 0 0 0 0 S10 S6 OR S7 11,832 0 0 0 0 S8 AND S9 AND S10 Begränsningar: Peer reviewed, English language, 2003–2018 63 0 0 0 0 CINAHL 2018-11-08 Kl. 11.30 S1 Experienc* 351,730 0 0 0 0 S2 Life experiences (MH) 19, 485 0 0 0 0 S3 Patient* 1, 640, 280 0 0 0 0

(24)

20 S4 Inpatient* 100, 986 0 0 0 0 S5 Patient care (MH) 28, 770 0 0 0 0 S6 Methicillin-Resistant Staphylococcus Aureus (MH) 4, 654 0 0 0 0 S7 Staphylococcal infections (MH) 9, 696 0 0 0 0 S8 S1 OR S2 206,403 0 0 0 0 S9 S3 OR S4 OR S5 1,668,683 0 0 0 0 S10 S6 OR S7 11,832 0 0 0 0 S8 AND S9 AND S10 Begränsningar: Peer reviewed, English language, 2003–2018 163 163 22 7 6 MEDLINE 2018-11-09 Kl. 09.00 S1 Experienc* 991, 107 0 0 0 0 S2 Life experience 92, 303 0 0 0 0

(25)

21 S3 Patient* 6, 355, 487 0 0 0 0 S4 Inpatient* 102, 911 0 0 0 0 S5 Patient care (MH) 9, 226 0 0 0 0 S6 Methicillin-Resistant Staphylococcus Aureus 12, 264 0 0 0 0 S7 S1 OR S2 991, 107 0 0 0 0 S8 S3 OR S4 OR S5 6, 377, 753 0 0 0 0 S9 S6 AND S7 AND S8 Begränsningar: English language, 2006–2018 211 211 7 6 6*

(26)

22

Bilaga 2

1(8)

Författare, titel, tidskrift, land

Syfte Metod och design Värdering Resultat

Andersson, H., Lindholm, C., & Fossum, B. (2011). MRSA – global threat and personal disaster: patients’ experiences. International Nursing Review, 58(1), 47–53. doi: 10.1111/j.1466-7657.2010.00833.x. Sverige. Att fastställa och beskriva patienternas kunskap, uppfattningar och erfarenheter av att vara meticillin-resistent Staphylococcus aureus (MRSA) positiva.

Metod/Design: Kvalitativ metod med

deskriptivdesign.

Inkl.: ≥18 år, förstå svenska, bo i

Stockholm, vara MRSA-positiva och ha sår.

Exkl.: Framgår ej.

Urval: Avsiktligt urval. Efter erhållet

samtycke skickades skriftlig information ut. Tid och plats för intervju bestämdes.

Bortfall: En patient dök inte upp till

intervjun, en patient ångrade sig, en patient var för sjuk och en patient lämnade

Stockholm.

Studiegrupp: 7 män (21–90 år). 8 kvinnor

(22–83 år).

Datainsamling: Semistrukturerade

intervjuer

Analys: Kvalitativ innehållsanalys.

Styrkor:

- Tydligt syfte. - Pilotintervju x2. - Intervjuaren valde att inte inhämta information om informanten. - Varierat urval. - Triangulering. Svagheter: - En av intervjuerna var kort (13 min).

Patienter drog liknelser till pest eller lepra. Kände sig smutsiga och att de förvärvat infektionen på grund av dålig hygien. Uttryckte skuld/skam.

Rädsla/oro för att smitta andra, till exempel barnbarn.

Stigmatiserande.

Erfarenheter av bristande kunskap hos vårdpersonal. Skuldbelägger vårdpersonalen.

Tvetydig information kring vad MRSA innebär.

Påverkan på det dagliga livet samt framtiden.

(27)

23

2(8)

Författare, titel, tidskrift, land

Syfte Metod och design Värdering Resultat

Burnett, E., Lee, K., Rushmer, R., Ellis, M., Noble, M., & Davey, P. (2009) Healthcare-associated infection and the patient experience: a qualitative study using ptient interviews. Journal

of Hospital Infection, 74(1), 42–47. doi: 10.1016/j.jhin. 2009.07.027. Storbritannien. Att jämföra berättelser från patienter som hade blivit diagnostiserade med S. aureus i blodet med patienter från samma sjukhus som inte hade blivit infekterade.

Metod/Design: Kvalitativ

studie med komparativ design.

Inkl.: Patienter inlagda på

sjukhuset under samma tidsperiod.

Exkl.: Framgår ej.

Urval: Grupp 1: Patienter med

S. aureus valdes med ett avsiktligt urval.

Grupp 2: Patienter utan S. aureus valdes slumpmässigt.

Bortfall: Två patienter ur

grupp 1 exkluderades då deras infektion inte var orsakad av S. aureus. Studiegrupp: 20 patienter. Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer. Analys: Kvalitativ innehållsanalys. Styrkor: - Skriftligt samtycke. - Triangulering. - Uppger datamättnad. - Citat från intervjuer. Svagheter: - Bristande beskrivning av informanterna.

Patienter skyllde

MRSA-infektionen på vården. Ansåg att personalbristen (speciellt

sjuksköterskebristen) och oren miljö kunde ha orsakat deras smitta.

Patienter ansåg att MRSA-screening av personal skulle minska risken för

(28)

24

3(8)

Författare, titel, tidskrift, land

Syfte Metod och design Värdering Resultat

Goldsack, J.C., DeRitter, C., Power, M., Spencer, A., Taylor, C.L., Kim, S.F., Kirk, R., & Drees, M. (2014). Clinical, patient experience and cost impact of performing active surveillance on known methicillin-resistant

Staphylococcus aureus

positive patients admitted to medical-surgical units. American Journal of Infection Control, 42(10), 1039–43. doi: 10.1016/j.ajic.2014.07.011. USA. Undersöker den kliniska, patientens erfarenhet och kostnadseffekter av att utföra aktiv övervakning på kända MRSA-positiva patienter inlagda på 7 medicin-kirurgiska enheter, i syfte att avbryta

isoleringsvården.

Metod/Design: Mixed method.

Retrospektiv studie.

Inkl.: Inneliggande MRSA+ patienter. Exkl.: Patienter som visat sig positiva

≤12 mån, patienter som fått antibiotika under föregående 72 tim. Patienter med kognitiv nedsättning. Patienter som inte talade engelska.

Urval: Alla inneliggande patienter på

enheterna som var MRSA-positiva.

Bortfall: 2 patienter som visade sig vara

MRSA-negativa.

Studiegrupp: 32 patienter kval. del. 211

patienter kvant. del. Jämn

könsfördelning. Medelålder 61 år.

Datainsamling: Bekvämlighetsurval

(kval.). Frågeformulär. Data ur journaler och register (kvant.).

Analys: Statistisk analys och kvalitativ

innehållsanalys. Styrkor: - Tydligt syfte. - Exkluderat patienter med kognitiv nedsättning. - Exkluderat patienter som inte talar engelska. - Tydligt beskrivet genomförande. - Jämn könsfördelning. Svagheter: - Kort resultatdel. - Mer återberättande från patienter hade varit önskvärt.

Isoleringsvården påverkar besök. Familj hade undvikit. Patienterna upplevde att de blev särbehandlade/

negligerade och att vårdpersonalen kom mer sällan.

Stigmatiserande.

Patienterna var oroade över att smitta besökare.

Likställer MRSA med pesten. Kände ilska.

(29)

25

4(8)

Författare, titel, tidskrift, land

Syfte Metod och design Värdering Resultat

Lindberg, M., Carlsson, M., Högman, M., & Skytt, B. (2009). Suffering from meticillin-resistant Staphylococcus aureus: experiences and understandings of colonisation. Journal of Hospital Infection, 73(3), 271–277. doi: 10.1016/j.jhin.2009.07.002. Sverige.

Att utforska individers erfarenheter och kunskap om meticillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA) kolonisering. Metod/Design: Kvalitativ

studie med explorativ design.

Inkl.: ≥18 år, boende i

regionen och MRSA-positiva. Exkl.: Kognitiva

nedsättningar.

Urval: 26 pat. tillfrågades. 5 svarade inte, 1 hade kognitiv nedsättning och 3 hade inte tid att deltaga. 3 pat. intervjuades aldrig pga. praktiska omständigheter. Bortfall: 1 förlorad intervju pga. tekniska fel.

Studiegrupp: 4 män och 9 kvinnor, 29–78 år. Datainsamling: semistrukturerade intervjuer Analys: Kvalitativ innehållsanalys. Styrkor: - Tydligt syfte.

- Kognitivt nedsatt deltagare exkluderad. - Triangulering. - Tydlig beskrivning av deltagarna. - Tydligt resultat. - Använder citat. - Egna beskrivningar av trovärdigheten. Svagheter:

- Saknar tabell över analysen.

- Saknar beskrivning av forskarnas förförståelse. - Förlorad intervju.

Patienterna kände sig smutsiga. Skuldbelägger vårdpersonalen. Likställer MRSA med pesten och HIV.

Uttryckte skuld/skam.

Rädsla/oro för att smitta andra, till exempel partner och barn. Påverkan på det dagliga livet. Social isolering.

Rädsla över att förlora/aldrig få ett jobb.

Rädsla över ryktesspridning. Jobbigt att behöva berätta om sin MRSA vid varje vårdbesök, även om provresultaten visade negativt.

Tvetydig information kring vad MRSA innebär.

(30)

26

5(8)

Författare, titel, tidskrift, land

Syfte Metod och design Värdering Resultat

Newton, J.T., Constable, D., & Senior, V. (2001). Patients’ perceptions of methicillin-resistant Staphylococcus aureus and source isolation: a qualitative analysis of source-isolated patients. Journal of Hospital Infection, 48(4), 275-280. doi:10.1053/jhin. 2001.1019 Storbritannien. Att dokumentera patienternas

uppfattning av att vara MRSA-positiva och erfarenheten av isoleringsvården.

Metod/Design: Kvalitativ

studie med deskriptiv design.

Inkl.: MRSA-positiva

patienter som har vårdats isolerat.

Exkl.: Svårt

sjuka/deprimerade patienter samt patienter som var

oförmögna att kommunicera.

Urval: Framgår ej. Bortfall: Framgår ej. Studiegrupp: 12 kvinnor, 7 män (44–87 år), medelålder 67 år. Datainsamling: semistrukturerade intervjuer. Analys: Kvalitativ innehållsanalys. Styrkor: - Citat. - Triangulering. Svagheter: - Ingen information om bortfall. - Ingen information om etiskt ställningstagande.

Ilska gentemot sjukvården för att ha fått MRSA.

Patienter drog liknelser till lepra.

Kände sig smutsiga och att de förvärvat infektionen på grund av dålig hygien. Resulterade i frekvent tvättande av händerna. Bristande information om hur MRSA smittas och hur länge infektionen varar.

Isoleringsvården resulterade i bristande uppmärksamhet från sjuksköterskor och ensamhet.

(31)

27

6(8)

Författare, titel, tidskrift, land

Syfte Metod och design Värdering Resultat

Skyman, E., Thunberg Sjöström, H., & Hellström, L. (2010). Patients’ experiences of being infected with MRSA at a hospital and subsequently source isolated. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(1), 101-107. doi: 10.1111/j.1471-6712.2009.00692.x. Sverige. Att få kunskap om erfarenheter av patienter som smittats med MRSA på sjukhus och senare vårdats på

Infektionskliniken.

Metod/Design: Kvalitativ studie

med explorativ design.

Inkl.: MRSA+ patienter. Exkl.: Patienter som isolerats i

<1 v. <18 år. Talsvårigheter pga larynx- eller tungcancer.

Patienter med demens. Väldigt sjuka patienter.

Urval: 60 patienter hade varit

isolerade i >1 v. under 1997– 2001. 6 av dessa ansågs matcha kriterierna.

Bortfall: Framgår ej.

Studiegrupp: 2 kvinnor och 4

män. Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer. Analys: Kvalitativ innehållsanalys. Styrkor: - Tydligt syfte. - Intervjuplats valdes av informanterna. - Erfaren intervjuare. - Triangulering. - Citat. - Resultatet var lätt att följa. Svagheter: - Få deltagare. - Lång tid mellan smittotillfälle och intervju.

Patienterna beskrev isoleringen som begränsande och kränkande.

Måltiderna serverades på patientrummet, som patienterna inte fick lämna.

Patienterna saknade vårdpersonalen spontana besök.

Patienterna hade uppmärksammat bristande handhygien hos vårdpersonalen och drog slutsatsen att det var därför de blivit smittade. Bristfällig/ingen information om MRSA. Nekades vård/terapi för sin primära diagnos på grund av MRSA.

Likställde MRSA med pesten. Kändes sig orena och rädda.

Upplevde begränsningar i det dagliga livet. Var osäkra på om de fortfarande, 4 år senare, är MRSA-positiva och varför de måste ha MRSA-kortet.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :