MANLIG OMVÅRDNADSHANDLEDNINGSGRUPP

1 Hälsa och samhälle

MANLIG OMVÅRDNADS-

HANDLEDNINGSGRUPP

En kvalitativ studie om faktorer som påverkar

upplevelserna, förväntningarna samt

yrkesidentiteten vid deltagande i en homogen

omvårdnadshandledningsgrupp

ANJA EKBERG

JOHANNA LIDFORS

Examensarbete i omvårdnad Malmö Högskola

46-55 p Hälsa och Samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

2

MANLIG

OMVÅRDNADS-HANDLEDNINGSGRUPP

En kvalitativ studie om faktorer som påverkar upplevelserna,

förväntningarna samt yrkesidentiteten vid deltagande i en

homogen omvårdnadshandledningsgrupp.

Anja Ekberg

Johanna Lidfors

Ekberg, A & Lidfors, J Manlig omvårdnadshandledningsgrupp. En kvalitativ studie om faktorer som påverkar upplevelserna, förväntningarna samt

yrkesidentiteten vid deltagande i en homogen omvårdnadshandledningsgrupp.

Examinationsarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och

Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006.

Omvårdnadshandledning har utvecklats och definieras som ett stödjande forum där möjlighet ges att reflektera över upplevelser, tankar och känslor i olika omvårdnadssituationer. Vid sjuksköterskeutbildningen introduceras

omvårdnadshandledning för att studenterna ska ges möjlighet att utveckla ett yrkesetiskt riktigt förhållningssätt samt att kombinera teori och praktik. Det finns vid Hälsa och Samhälle, Malmö Högskola, omvårdnadshandledningsgrupper med endast manliga deltagare, här benämnda som homogena grupper. Syftet med studien var att kartlägga de faktorer som påverkade manliga studenternas upplevelser av och förväntningar på deltagandet i en homogen

omvårdnadshandledningsgrupp samt hur de upplevt att deltagandet har påverkat deras yrkesidentitet. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex män som deltagit i en homogen grupp. Innehållsanalys användes för bearbetning och analys av resultatet, som indelades i olika kategorier under respektive frågeställning. Under faktorer som påverkar upplevelsen av deltagandet framkom fem olika kategorier; Strukturens, stämningens,

diskussionsämnets, personlighetens och gruppsammansättningens betydelse. Förväntningarna bland deltagarna har varit såväl höga som låga och deltagandet i gruppen har i ringa grad påverkat deras yrkesidentitet. De resultat som erhållits tyder på att många faktorer varit avgörande för hur gruppen fungerat. Det

framkom att bortsett från könstillhörighet, var det deltagarnas personligheter som hade störst betydelse för hur gruppen fungerade.

Nyckelord: Förväntningar, homogen grupp, omvårdnadshandledning,

3

CLINICAL SUPERVISION GROUP

WITH MEN ONLY

A qualitative study about the factors which influence the

experiences, expectations and professional identity during

participation in a clinical supervision group with men only.

Anja Ekberg

Johanna Lidfors

Ekberg, A & Lidfors, J. Clinical supervision group with men only. A qualitative study about the factors which influence experiences, expectations and professional identity during participation in a clinical supervision group with men only. Degree

Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and

Society: Department of Nursing, 2006.

Clinical supervision has developed within nursing and is defined as a supportive forum where the opportunity is given to reflect upon experiences, thoughts and feelings in different caring situations. During nursing education clinical

supervision is introduced in order to give the students an opportunity to develop an ethically correct behaviour in their profession and to combine theory and practice. At Health and Society, Malmö University, there are clinical supervision groups with only male participants, in this study denominated homogeneous groups. The aim of the study was to map out the male students’ experiences and expectations of participating in a homogeneous clinical supervision group and how they experienced that their participation affected their professional identity. The study is qualitative and semi structured interviews were carried out with six men who had participated in a homogeneous group. Content analysis was used to analyse the findings. The following categories emerged; the significance of structure, atmosphere, topic of discussion, personality and the composition of the group. The expectations among the participants have been high as well as low and the participation has had small effect on their professional identity. The received results indicate that plenty of factors have been conclusive for how the group has functioned. It emerged that, apart from gender, the participants’ personalities were of great importance for the functioning of the group.

Key words: Clinical supervision, expectations, experiences, homogeneous group

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Omvårdnadshandledning hos sjuksköterskestuderande8 Omvårdnadshandledning hos sjuksköterskor 8 Genusperspektiv och yrkesidentitet 9

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 10

METOD 10

Litteraturgenomgång 10

Intervjumetod 10

Urval och avgränsningar 11

Datainsamling 11

Analysmetod 11

Etiska överväganden 12

RESULTAT 12

Frågeställning 1: 13

Kategori 1; Strukturens betydelse 13 Kategori 2; Stämningens betydelse 14 Kategori 3; Diskussionsämnets betydelse 15 Kategori 4; Personlighetens betydelse 15 Kategori 5; Gruppsammansättningens betydelse 16

Frågeställning 2: 17

Kategori 1; Höga förväntningar 17

Kategori 2; Låga förväntningar 17

Frågeställning 3: 18

DISKUSSION 19

Validitet och förförståelse 19

Metoddiskussion 19

Intervjumetod och datainsamling 19

Analysmetod 20

Urval och etiska överväganden 20

Resultatdiskussion 21 Strukturens betydelse 21 Stämningens betydelse 22 Diskussionsämnets betydelse 22 Personlighetens betydelse 23 Gruppsammansättningens betydelse 23 Frågeställning 2 23 Frågeställning 3 24

5 SLUTSATS 24 FRAMTIDA VÄRDE 25 REFERENSER 26 BILAGOR Information om studie 28 Samtycke 29 Intervjufrågor 30 Stegen i innehållsanalys 31

6

INLEDNING

Malmö Högskola implementerar ett genusperspektiv som genomsyrar alla utbildningar som erbjuds. Detta innebär rent praktiskt att de stereotypa

indelningar av manligt och kvinnligt som existerar i vårt samhälle skärskådas och analyseras, och studenterna får möjlighet att fundera över hur deras egna

utbildningar kan skapa en förändring till ett mer jämställt samhälle (O lausson, 2004). Fler män har börjat söka sig till sjuksköterskeutbildningen under det senaste årtiondet, trots detta utgjorde männen fortfarande bara åtta procent av landets sjuksköterskestuderande år 2003 (Hovelius och Johansson, 2004).

Vid Hälsa och Samhälle, Malmö Högskola finns omvårdnadshandledningsgrupper med endast manliga sjuksköterskestudenter med även manlig sjuksköterska som handledare Denna uppsats behandlar faktorer som påverkar upplevelsen av att delta i en homogen omvårdnadshandledningsgrupp, förväntningar på deltagandet samt hur medverkan i gruppen påverkat de manliga deltagarnas yrkesidentitet. I Nationalencyklopedin definieras genusperspektiv som följande:

”Med genusperspektiv avses att man analyserar företeelser, förhållanden och

processer i samhället inom politik, ekonomi, utbildning, vetenskap, kultur etc. utifrån ett perspektiv som beaktar att relationer mellan kön kan inverka även i till synes könsneutrala sammanhang och att tillskrivna kollektiva könskarakteristika som skapar systematisk olikhet mellan könen, uppmärksammas”

(http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=739155 ,2006).

BAKGRUND

Under denna rubrik tar författarna upp historik, omvårdnadshandledning som fenomen samt hur gruppdynamik påverkar en grupps funktion.

Historik

Handledning definieras som en typ av praktisk-pedagogiskt stöd som ges kontinuerligt under utbildning eller praktik. Syftet är att underlätta och öka

förmågan att ge god behandling, att ha en stödjande funktion i svåra och krävande situationer och vid etiska dilemman (Nationalencyklopedin, 2005). Handledning har funnits så länge det funnits tillfälle att lära. Exempel på tidig handledning är mästare- lärling. Begreppet handledning kan vara synonymt med vägledning, mentorskap eller coaching. Olika riktningar har vuxit fram under tidens gång. Benämningar talar om vilket fokus handledningen har, eller i vilket sammanhang det bedrivs. Inom vårdvetenskapen kallas inriktningen omvårdnadshandledning. Tidigast med att använda processinriktad handledning var den psykiatriska vården. På 1950-1960-talet var institutionssköterskan den som undervisade och handledde studenter. På 1970-talet var det kliniklärare som kom från

vårdhögskolan och bedrev undervisning på vårdavdelningar. Under 1980-1990-talet har omvårdnadshandledning utvecklats till att bli en tvåvägskommunikation mellan sjuksköterskestuderande och handledare (Grönquist, 2004).

Omvårdnadshandledning

Omvårdnadshandledning definieras här som ett stödjande forum där studenterna får möjlighet att reflektera över sina upplevelser, tankar och känslor i olika

7

studenterna ska utveckla ett yrkesetiskt riktigt förhållningssätt i samt att kombinera teori och praktik. Sjuksköterskestudenter vid Hälsa och Samhälle, Malmö Högskola medverkar under hela utbildningen i

omvårdnadshandledningsgrupper om ca sju-åtta personer per grupp. Gruppernas sammansättning och schemaläggning planeras av skolans ledning. En

sjuksköterska med speciell handledarutbildning utses som handledare.

Handledaren har ansvar för introduktionen och följer därefter gruppen genom hela utbildningen. Vid det första mötet med gruppen är det handledarens ansvar att se till att gruppens deltagare får reda på vilka normer och regler som gäller. Det är av yttersta vikt att sekretess råder inom gruppen. Grupperna träffas cirka fyra gånger per termin. Dess syfte är att utveckla och fördjupa studenternas yrkesidentitet, att utveckla omvårdnadskvaliteten, att integrera teori och praktik i utbildningen samt att utveckla yrkesetisk förståelse (Lindell, 2003, Dahlberg, 1998).

Som omvårdnad definieras de åtgärder i vårdyrket som utförs för att främja hälsa, lindra smärta, bevara liv och ge möjlighet till en smärtfri och fridfull död. Dessa åtgärder utförs på ett sådant sätt att de överrensstämmer med vårdtagarens individuella behov (Grönquist, 2004).

Strukturen på ett omvårdnadshandledningspass vid Hälsa och Samhälle, Malmö Högskola:

Uppvärmning: Samling och kort mjukstart för att ge deltagarna möjlighet att fokusera på handledningstillfället i stället för på vardagens händelser.

Bearbetning: En utav deltagarna redogör för ett problem vid en

omvårdnadssituation. De övriga deltagarna lyssnar aktivt, för att förstå mening och sammanhang. Tanken är att alla i gruppen ska sätta sig in i problemet för att därefter i tur och ordning få förklara hur de hade tänkt, känt och handlat om de befunnit sig i samma situation. Därefter får deltagaren som kommit med problemsituationen reflektera över de tankar, känslor och handlingar som de övriga deltagarna beskrivit, och de får i sin tur kommentera detta. Nedtoning: Avslutningsvis sammanfattar handledaren det som uppmärksammats under passet och stämmer av så att deltagarna känner sig nöjda med passet och så att inga missförstånd skett (Lindell, 2003, Vånar Hermansen m. fl. 1992).

Gruppdynamik

Som människor är vi alltid delaktiga i olika grupper; i vår familj, på arbetet, i skolan och på fritiden. Det gäller konstant att kunna kommunicera, samarbeta och kompromissa med våra medmänniskor. Många olika faktorer spelar in i hur en grupp fungerar. Sådana faktorer kan till exempel vara hur stor gruppen är, deltagarnas personligheter och tidigare erfarenheter samt hur väl de olika

deltagarna kan kommunicera och samarbeta tillsammans. Ju mindre en grupp är, desto mer kan deltagarnas personlighet och åsikter komma fram och de känner sig mer engagerade och delaktiga i gruppen. Är gruppen däremot större upplevs den som en enhet med ett eget liv som inte den enskilde individen känner sig lika delaktig i. Detta leder till en minskad känsla av ansvar och ökar anonymiteten inom gruppen. Vid arbete med relationer bör gruppen inte innehålla fler än 4-8 medle mmar för att uppnå ett optimalt gruppklimat. Gruppklimatet spelar en stor roll för de diskussioner som kan föras. Har gruppen god sammanhållning skapas öppenhet, trivsel, effektivitet, kvalitet och närvaro, medan medlemmarna i en grupp med dålig sammanhållning ofta är tysta, stela, avmätta och saknar

spontanitet. I och med att en grupp alltid är en blandning av människor med olika personligheter och erfarenheter går det inte att förutsäga hur den kommer att fungera (Nilsson, 2005).

8

TIDIGARE FORSKNING

Här tar författarna upp tidigare forskningsresultat som behandlar

omvårdnadshandledning bland såväl sjuksköterskestuderande som legitimerade sjuksköterskor samt en studie där manliga sjuksköterskors yrkesidentitet

undersöks.

Omvårdnadshandledning hos sjuksköterskestuderande

Holm m fl (1997) undersökte i en kombinerad kvalitativ och kvantitativ studie 80 sjuksköterskestudenters upplevelser av omvårdnadshandledning. I studien

framkom det att studenterna ansåg omvårdnadshandledningen ligga till grund för en successivt ökad utveckling av sjuksköterskeidentiteten, med allt vad det innebär av kommunikationsförmåga, empatiförmåga, ökad självinsikt samt säkerhet i de arbetsuppgifter som föreligger. Många studenter talade om hur de vid omvårdnadshandledningstillfällena kände en lättnad efter att ha ventilerat problem i olika omvårdnadssituationer, då de övriga studenterna i gruppen visat stöd och förståelse. De kunde då bli av med den känsla av skuld som kan

framkomma i situationer som känts svåra att behärska. Många av studenterna ansåg att kommunikationen inom gruppen lett till en förbättring av deras förmåga både att förstå andra och bli förstådda själva. Möjligheten att i grupp diskutera omvårdnadserfarenheter och jämföra sina egna upplevelser med de andra studenternas gav en ökad säkerhet, självinsikt samt en ökad förmåga att lyssna aktivt. Majoriteten såg det som positivt att få olika alternativ på hur man kan handskas med en omvårdnadssituation.

Lindgren m fl (2004), undersökte i en kvantitativ studie 43 olika sjuksköterskestuderandes syn på och tillfredsställelse med

omvårdnadshandledningen under sin utbildning. Resultaten visade att 25 % av studenterna haft en negativ syn på omvårdnadshandledningen innan den påbörjats, men att denna syn förändrats under studietidens gång. I slutet av studien

rapporterade alla studenter att de tyckt att omvårdnadshandledningen varit ett viktigt stöd för dem under utbildningen och 98 % hoppades få fortsätta med omvårdnadshandledning även efter utbildningen. Faktorer som togs upp av studenterna som viktiga för omvårdnadshandledningstillfällena var stöd, acceptans, ärlighet och empati. Många poängterade också vikten av strukturen i omvårdnadshandledningsgruppen; att de övriga gruppmedlemmarna såväl som handledaren var aktiva under omvårdnadshandledningstillfällena.

Omvårdnadshandledning hos sjuksköterskor

Berggren och Severinsson (2000) intervjuade i en studie femton legitimerade sjuksköterskor som samtliga deltagit i omvårdnadshandledning vid de avdelningar de arbetade på. Syftet med studien var att undersöka hur

omvårdnadshandledningen påverkade deras beslutsfattande på en moralisk nivå. Intervjumaterialet kunde delas in i fyra olika huvudteman; ökad självkänsla, ökad förmåga att ge stöd till patienterna, ökad förmåga att kommunicera med patienten samt ökad förmåga att ta ansvar. Det som kom fram tydligast vid intervjuerna var känslan av ökad självkänsla, som i sin tur föranlett ett ökat mod att fatta beslut gällande etiska situationer. Sjuksköterskorna sade sig reflektera mer över etiska dilemman efter att ha deltagit i omvårdnadshandledningsgrupper och fann därmed ökat mod att reagera när de ansåg något vara etiskt fel. Reflekterandet som

9

att ge stöd åt och kommunicera med patienterna samt en ökad förmåga att ta ansvar.

Edwards m fl (2005) undersökte i en kvantitativ studie vilka olika faktorer som påverkar omvårdnadshandledningstillfällens effektivitet. Frågeformulär skickades ut till 817 psykiatrisjuksköterskor i Wales, varav 260 personer, 32 %, besvarade formulären. De frågor som ställdes behandlade bland annat betydelsen av omvårdnadshandledningspassens längd, antal träffar samt var man träffades. Resultaten visade tydligt att de sjuksköterskor som haft

omvårdnadshandledningspass som var över en timme långa ansåg dessa som mer effektiva än de sjuksköterskor vars omvårdnadshandledningspass var kortare än en timme. De sjuksköterskor som ingått i grupper som träffats en gång i månaden påvisade också en högre känsla av effektivitet än de som ingått i grupper som träffats varannan eller var tredje månad. I de fall där omvårdnadshandledningen hållits på annan plats än arbetsplatsen visade sig effektiviteten vara bättre, eftersom deltagarna kände det lättare att reflektera över det som tagits upp.

Genusperspektiv och yrkesidentitet

I sin doktorsavhandling Tarzan och Jane studerade Per Ekstrand (2005) hur män som sjuksköterskor formar sin identitet. Under åtta månader följde han

sammanlagt sju manliga sjuksköterskor dels på en akutavdelning och dels på en äldrevårdsavdelning i en kombinerad observations- och intervjustudie med en etnografisk analysmodell. Då forskaren tog upp hierarkin inom sjukvården med informanterna framkom det att många av dem föredrog att söka sig till andra män som arbetar inom vården, och att detta till viss del suddar ut de gränser som finns inom hierarkin. I samspel med till exempel manliga läkare sade sig en del av informanterna ha en bättre relation till dem än vad deras kvinnliga kollegor har. Detta, i kombination med stort intresse för medicintekniska frågor, gav männen som sjuksköterskor en annan auktoritet gentemot läkarna än vad de kvinnliga sjuksköterskorna fick. Det som möjligtvis låg till grund för denna relation är det som informanterna benämnde som ”killsnack” och en ”grabbig jargong”.

Tillsammans med andra män kunde de ventilera det som anses vara manliga ämnen, till exempel idrott, medan kvinnor troddes prata om familj, barnomsorg och matlagning. En av informanterna tog även upp att män och kvinnor inte kommunicerar på samma sätt, utan att män har en rakare kommunikation. En annan informant trodde att manliga sjuksköterskor kan skoja mer med patienterna. Alla informanter var positivt inställda till att arbeta med sina kvinnliga kollegor, men att de, när tillfälle ges, föredrar att samtala med andra män. Denna relation mellan männen underställer de kvinnliga sjuksköterskorna, som utesluts ur gemenskapen, något som i förlängningen ger de manliga sjuksköterskorna en förhöjd status på det yrkesmässiga planet.

De manliga sjuksköterskorna kunde ibland stöta på en problematik som ligger i de normer och värderingar som finns i samhället. Deras sexualitet och manlighet kan ibland ifrågasättas av omvärlden, som sammankopplar sjuksköterskeyrket med kvinnliga egenskaper, som tros vara omtänksamhet, empati och lyhördhet. Många av informanterna anser sig behöva poängtera sin heterosexualitet samt det faktum att sjuksköterskeyrket inte är något ”fjolligt” yrke (Ekstrand, 2005).

Vid Hälsa och Samhälle, Malmö Högskola finns, som tidigare nämnts,

omvårdnadshandledningsgrupper med endast manliga sjuksköterskestudenter med även manlig sjuksköterska som handledare. Det finns ett intresse från

10

skolledningen vid Hälsa och Samhälle, Malmö Högskola, av att utvärdera och kartlägga deltagarnas upplevelser av att ha deltagit i en sådan grupp för att kunna planera för kommande studenter. Det saknas för närvarande, såvitt författarna erfar, forskning om homogena omvårdnadshandledningsgrupper.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet med denna studie är att kartlägga faktorer som påverkar manliga studenters upplevelser av och förväntningar på deltagandet i omvårdnadshandledningsgrupp med endast manliga deltagare samt hur de upplever att det har påverkat deras yrkesidentitet. Syftet mynnar ut i följande frågeställningar:

? Hur har männen i gruppen upplevt deltagandet i den homogena gruppen?

? Vad hade männen för förväntningar på omvårdnadshandledningstillfällena och hur uppfylldes dessa?

? Hur har deltagandet i den homogena gruppen påverkat männens yrkesidentitet?

METOD

Under denna rubrik beskrivs tillvägagångssättet för hur studien genomförts.

Litteraturgenomgång

Studien inleddes med en litteratursökning för fördjupning i ämnet. Den litteratur som använt s söktes på biblioteken vid Hälsa och Samhälle, Malmö Högskola, och på Malmö Stadsbibliotek För att undersöka tidigare forskning användes databasen ELIN. De sökord som användes var clinical supervision, nursing students och namn på ledande forskare inom ämnet som vi fått information om.

Intervjumetod

Författarna har genomfört en empirisk, kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer enligt Kvale (1997) med inledande frågor i ämnet, samt

uppföljningsfrågor för att få djupare förståelse. Genom samtal lär vi känna andra människor och får veta något om deras erfarenheter. Den kvalitativa forskningen har utvecklats för att förvärva kunskap. Till professionella samtal hör den

journalistiska intervjun, den religiösa bekännelsen, den akademiska tentamen, den terapeutiska dialoge n och den kvalitativa forskningsintervjun. Varje professionellt samtal bygger på vardagens samtal och definieras som en intervju vars syfte är att erhålla beskrivningar den intervjuades syn på och upplevelse av fenomenets mening, och att få nyanserade beskrivningar av olika aspekter, specifika

situationer och handlingar. Det är inte ett samtal mellan likställda parter eftersom det är forskaren som kontrollerar situationen och på så vis styr samtalet. Det är ett samtal där forskaren har en struktur att följa. I ett intervjusamtal lyssnar forskaren till hur människor själv berättar om sina åsikter och synpunkter för att få

11

Urval och avgränsningar

Inklusionskriterier för studien var medverkan i en homogen

omvårdnadshandledningsgrupp vid Hälsa och Samhälle, Malmö Högskola. Namnuppgifter om sammanlagt åtta deltagare erhölls från studierektorn, som därmed agerat som ”gate keeper”. Två av dessa deltagare gick ej att komma i kontakt med. Dessa två räknas som bortfall i studien. Det totala antalet informanter uppgick härmed till sex män.

Då det primära syftet var att kartlägga manliga deltagares upplevelser av en

homogen grupp har kvinnor av naturliga skäl exkluderats ur studien. Inledningsvis fanns en tanke om att jämföra upplevelserna dessa män haft, med män som

deltagit i en grupp med både män och kvinnor, för att undersöka om skillnader fanns i deras syn på omvårdnadshandledning. Denna jämförelse har dock uteslutits på grund av tidsbrist.

Datainsamling

Semistrukturerade intervj uer genomfördes enskilt efter att samtycke erhållits från gruppmedlemmarna (Bilaga 2). De intervjufrågor vi utvecklat utifrån vårt syfte och våra frågeställningar efterföljdes vid intervjuerna (Bilaga 3). Efter

överenskommelse med de olika gruppmedlemmarna bestämdes tid och plats för intervjuerna. Tre av deltagarna valde att genomföra intervjuerna på sina

arbetsplatser. En deltagare intervjuades i en lokal på Hälsa och Samhälle, Malmö Högskola. Två intervjuer genomfördes via högtalartelefon. Varje intervju var från början beräknad att ta ca 45 minuter och spelades in på band. Tiden varierade dock mellan 20 och 40 minuter. Ingen av intervjuerna blev avbruten och miljön bedömdes av författarna vara lugn, lättsam och avspänd. Akademiskt språkbruk undveks vid intervjusituationerna för att informanterna inte skulle känna ett underläge gentemot intervjuarna (Kvale, 1997). Båda författarna var närvarande vid samtliga intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan enligt de 14 stegen i innehållsanalys (Bilaga 4).

Analysmetod

Innehållsanalys ger möjlighet att kunna koda fram begrepp ur data om hur ett fenomen har upplevts (Bilaga 4). Enligt Downe-Wamboldt (1992) anses innehållsanalys vara en välanpassad analysmetod för forskande sjuksköterskor och andra hjälpande professioner. Innehållsanalys har även fokus på mänsklig kommunikation. För att bearbeta och analysera intervjuresultaten valde författarna att använda sig av denna metod. Innehållsanalys passar bra för att analysera innehållet i datan, då denna metod fokuserar på djupet i en text. När alla

transkriberingar var färdigställda skrevs de ut på olikfärgade papper för att de lätt skulle kunna urskiljas. Båda författarna läste först igenom transkriberingarna enskilt och antecknade generella teman som framkom. Detta utfördes för att öka validiteten. Därefter jämfördes de teman som kunnat urskiljas för att sedan indelas i kategorier med underrubriker, så kallad öppen kodning. Oviktigheter i

transkriberingarna som till exempel utfyllnadsord och sidospår i intervjuerna rensades bort. Liknande kategorier slogs därefter samman. Transkriberingarna skickades till handledaren som ombads läsa igenom dessa som utomstående för att ytterligare öka validiteten. Vid ett senare möte med handledaren diskuterades och accepterades kategorilistan och dess underrubriker efter vissa justeringar.

Transkriberingarna lästes sedan igenom återigen och jämfördes med

kategorilistan. De framkomna kategorierna klipptes ut och delades upp. Ett första utkast till resultatredovisning sammanskrevs och skickades till handledaren och tre av informanterna för ytterligare validitetskontroll. Bandinspelningar och

12

fullständiga utskrifter av intervjuerna sparas under rapportskrivning, opponering och examination av vårt examensarbete, och förstörs därefter.

Etiska överväganden

Tillstånd för att genomföra studien söktes vid det lokala etikprövningsrådet på Hälsa och Samhälle, Malmö Högskola. Namnen på deltagarna erhölls från skolans studierektor via e-post. Därefter kontaktades de män som deltagit i en homogen omvårdnadshandledningsgrupp för att se om de var intresserade av att medverka i vår studie. De delgavs skriftlig information om studien och dess syfte samt fick information om att deltagandet var frivilligt och att de när som helst under studiens gång hade möjlighet att avbryta sin medverkan (Bilaga 1).

Författarna är medvetna om att de som ingår i en omvårdnadshandledningsgrupp har tystnadsplikt inom gruppen. Detta kan ha försvårat för deltagarna att

kommentera och ge specifika exempel på det som diskuterats i gruppen. Detta var inte heller syftet med studien vilket också klargjordes inför intervjuerna. Det ringa antalet medverkande i studien kan ha minskat den garanti för anonymitet som bör finnas. Samtliga deltagare har avidentifierats och konfidentialitet utlovats.

Intervjuerna spelades in på band. Ingen av intervjuerna har använts i sin he lhet. Banden och transkriberingarna kommer efter opponering att överlämnas till Hälsa och Samhälle, Malmö Högskola, där de kommer att förvaras.

RESULTAT

Under intervjuerna och arbetet med analysen av dessa framkom faktorer som påverkat deltagarnas upplevelser av omvårdnadshandledningstillfällena och vilka förväntningar de haft på omvårdnadshandledningen, samt huruvida deltagandet har påverkat deras yrkesidentitet. Författarna har valt att använda sig av många olika citat för att förstärka deltagarnas personliga upplevelser av deltagandet i gruppen. Vid användandet av /.../ i citaten har utfyllnadsord och sidospår

utelämnats. Inget av vikt har dock utelämnats. Namnen på deltagarna har fingerats för ökad anonymitet. Resultatet har sedan delats in i olika kategorier. Under frågeställning 1 framkom följande faktorer som påverkade upplevelsen av att delta i en homogen omvårdnadshandledningsgrupp: ? Strukturens betydelse ? Stämningens betydelse ? Diskussionsämnets betydelse ? Personlighetens betydelse ? Gruppsammansättningens betydelse Under frågeställning 2 framkom två kategorier:

? Höga förväntningar

? Låga förväntningar

Under frågeställning 3 framkom att deltagarna ej ansåg att deras medverkan i den homogena omvårdnadshandledningsgruppen påverkat deras yrkesidentitet

nämnvärt.

13

Frågeställning 1: Hur har männen i gruppen upplevt deltagandet i den homogena gruppen?

Strukturens betydelse

Vid kursstart fick deltagarna information om omvårdnadshandledningens funktion och upplägg. Merparten av deltagarna ansåg att strukturen vid

omvårdnadshandledningstillfällena påverkade deras upplevelse av deltagandet i gruppen. Det framkom att några trodde att det hade varit mer givande att delta om strukturen hade efterföljts bättre. Någon trodde att strukturen kunde ha blivit bättre om de inte endast varit manliga deltagare i gruppen, eftersom tillfällena möjligtvis hade blivit mer seriösa om gruppen hade varit blandad. Detta ansågs dock inte vara endast negativt.

”…vi hade ju nog inte så bra struktur på den här gruppen som det kanske skulle varit /.../ samtidigt som någon gång hade vi bra struktur, men det var när man verkligen tog upp ett allvarligt problem ju../../ och så skulle stenen gå runt så att

säga.../.../ Fast vi hade ingen sten. Det var synd. Det skulle vi haft.”

(Pelle)

”Jag tror det hade blivit mer strukturerat om det hade varit kvinnor med faktiskt. /…/ Alltså, jag tror att det hade blivit seriösare om man tagit in tjejer, men jag

skulle inte vilja ha haft det seriösare tror jag.”

(Bengt)

Flera av deltagarna ansåg också att deras engagemang eller brist på engagemang hade betydelse för hur de upplevt sitt deltagande. Detta var en bidragande orsak till att strukturen inte alltid efterföljdes. Vissa av deltagarnas ointresse präglade ibland omvårdnadshandledningstillfällena och därmed även strukturen.

”Hela gruppen, vi var väl inte så engagerade överhuvudtaget tycker jag. Utan... ja, det var ganska segt i vår grupp överhuvudtaget. Det var inte så många som var intresserade av att vara där, och själv så tyckte jag.. ja, att det var sådär.”

(Lasse) ”Men engagemanget var inte sådär på topp alltid.”

(Olle)

Alla deltagarna anser att handledarens roll är viktig för upprätthållandet av strukturen. De är nöjda med hans insats, och anser att han haft en svår uppgift, då vissa haft en negativ inställning till omvårdnadshandledningen och därmed försvårat möjligheten till en bra struktur vid vissa tillfällen.

”Vi hade en bra handledare. Han försökte ju strukturera upp det i alla fall.” (Bengt) ”Det var inte lätt för honom: Ja, vem ska nu ta upp ett problem nästa gång? Alltså, ja, så var det jag då… Jaja, då kom inte jag nästa gång. Också, ja, vem ska

nu hålla i det nästa gång? Ja, det ska han göra. Nä, så kom inte han, också… Ja, vem ska hålla i det nästa gång? Ja, det ska han, och så kom han en halvtimme

försent. Hur lätt är det?(Skrattar)”

14

”Så tyckte folk att, ja vad fasen, jag gör det jag måste göra. Närvaron var man ju tvungen att ha, och sen så... kör de sitt race… Så att de krafterna var ju lite tråkiga, men för övrigt, de som var intresserade av det /…/ ...där hade man ju ett

utbyte.”

(Gunnar) Stämningens betydelse

Vid intervjuerna framkom att stämningen i den homogena gruppen överlag varit synnerligen god. Upplevelserna av detta har framhållits som lättsamt, avslappnat, typiskt manligt, skämtsamt och roligt, men inte alltid så seriöst. Tryggheten i gruppen har varit avgörande för deltagarnas syn på upplevelsen. Det ansågs av vissa som en sorts brödraskap och en fristad dit man kom för att prata av sig även om vardagliga händelser.

”Mycket mer avslappnad stämning. Inga tuppar som ska slåss. Eeh, nä, det blir en annan jargong /.../ Just det här att komma till de tillfällena, att bara få snacka

skit, det… var trevligt. Komma ifrån lite det vanliga.”

(Bengt) ”Alltså, stämningen... Alltså, den var ju bra mellan oss som var där. Det kan jag

ju inte säga att det var något fel på.”

(Ville) ”Ja, alltså, det blir ett annat arbetsklimat. Man kanske mer skojar på ett annat

sätt…”

(Lasse)

Deltagarna kände att de kunde använda sig utav ett annat språk som de definierar som ”killsnack”. Flera utav deltagarna har upplevt att de kunnat prata friare än vad de anser sig kunna göra när det är kvinnor närvarande. Skämten låg på en annan nivå eftersom de bara var män i gruppen och därmed kunde använda en annan jargong.

”Jag upplevde det som positivt att ha en homogen grupp/.../ Det var mer avslappnat alltså /.../ Man slappnar av, man sänker garden, man bryr sig inte så

mycket ifall man kläcker ur sig en groda eller att man uttrycker sig fel. Man behöver inte tänka så mycket, det var mer från hjärtat.”

(Gunnar) ”Killar snackar om sina saker och tjejer pratar om sina saker, och det var mycket sånt där. Det blev mycket killsnack. /.../ Så att…eeh… visst liksom. Det var fisar

och rapar. Det var ingen som brydde sig om sånt, och det gör man väl inte när tjejer är där kanske.”

(Pelle)

Gemenskapen i gruppen har även gett deltagarna en chans att ventilera situationer där de som manliga blivande sjuksköterskor har stött på förutfattade meningar om vilka egenskaper de förväntas besitta bara för att de är män. Flertalet av deltagarna har vid intervjuerna nämnt situationer som inträffat under klinisk praktik där problem av denna typ har uppstått.

15

”Det har man ju själv fått höra: Ja, kan du gå och fixa den där tv: n och sladdarna och sånt där./.../ Det har ju ingenting med manlighet att göra.”

(Lasse) ”Ja, det har väl varit uppe en och annan gång, har det varit/.../ Jamen, du ska väl börja jobba på ambulansen sen? Det blir väl jättebra? Nä, jag hade tänkt läsa till barnmorska, kunde jag kläcka ur mig då. Inte för att jag vill läsa till barnmorska,

men bara för att gå emot återigen, de här sociala konventionerna som finns.” (Gunnar) Diskussionsämnets betydelse

Ämnena som kom upp till diskussion i den manliga

omvårdnadshandledningsgruppen visade sig vara mer beroende av deltagarnas tidigare erfarenheter och valet utav dem sades ofta vara utav det slag som kan uppfattas som typiskt manliga. Deltagarna har ibland känt ett behov av att försöka överträffa varandra i fråga om dramatiska situationer som uppstått under

praktiken. Flertalet av deltagarna, i synnerhet de som inte tidigare arbetat inom vården, hade svårt att relatera till fall av den typen. Enligt flera av deltagarna kom problem som uppstått vid vardagliga omvårdnadssituationer sällan upp.

”Det hade med att göra i så fall det ämnet som togs upp eller den situationen som togs upp. Och så hade man inte varit med om den situationen själv och så…

(Olle) ”Du får inte ut… alltså, visst, det är ju deltagarna också, för det är ju de som tar upp problemen naturligtvis, men jag har ju den uppfat tningen att män då, som jag

sade innan, att det här med att man.. Det ska vara så traumatiskt, dramatiskt som möjligt själva omvårdnadsproblemet man har varit med om, så att... och då finns

det ju liksom ingen annan i gruppen som kan relatera till detta.”

(Ville) ”Där skulle allt vara så jävla smaskigt. Det skulle vara blod och slagsmål helst.

Då kan man ta upp det./.../ Det var ren skär bråd död, mer åt det hållet.” (Bengt) Personlighetens betydelse

Gruppens funktion styrs inte enbart av traditionella könsroller enligt deltagarna, utan även deltagarnas personligheter har ansetts vara av betydelse för samspelet och kommunikationen i gruppen. Hur deltagarnas personligheter stämmer överens påverkar relationerna och samarbetet i gruppen. Några deltagare har uttryckt att detta inte har med kön att göra, utan att det snarare beror på personlighet och gruppdynamik.

”Man kanske hade behövt lite andra personligheter också. Jag vet inte om det skulle varit just kvinnor, alltså, det… det beror ju på vad de har för personligheter

med. Men man kanske kunde fått någon annan diskussion och sådär.” (Lasse) ”Men å andra sidan så… så kanske vi är såna personligheter att vi inte hade

fungerat i någon annan grupp heller, va.”

16

Gruppsammansättningens betydelse

Vid intervjuerna framkom att deltagarna ansåg det vara svårt att jämföra den homogena gruppen med hur det kunnat vara i en blandad grupp, då erfarenheten av detta saknas. Den enda jämförelsebas de har är samtal med kurskamrater som ingått i blandade omvårdnadshandledningsgrupper, samt den förförståelse de har från arbetsplatser, utbildningar och privatliv där samarbete med kvinnor

förekommit.

”Man kanske kan ha några grupper, eller kanske åtminstone en grupp, med fyra tjejer och fyra killar. Alltså exakt 50/50. /…/ Totalt blandad som ju en arbetsplats

bör vara, för att det ska bli så bra stämning och så som möjligt. Så att det kanske… det skulle vara bra… med blandat.”

(Olle) ”Alltså, jag har ju den uppfattningen att det är bättre, för att när man arbetar, att

det är bättre att man… när man är uppdelad… Inte bara ett kön, utan man har blandade, både män och kvinnor.”

(Ville) ”/../det finns ju många grupper där det bara är kvinnor, också, och varför ska man inte bara kunna ha grupper med bara män? /.../ Vi män på

sjuksköterskeutbildningen får ju smaka på det som kvinnor har smakat på i årtusenden och återigen årtusenden. Att vara en minoritet, att inte kunna hävda oss som vi är vana vid att kunna göra rent kulturellt sett.”

(Gunnar)

En majoritet av deltagarna hade hellre valt att delta i en blandad grupp. På så sätt tror de att de hade kunnat få fler infallsvinklar och möjligtvis bättre struktur, samt större motivation att följa denna och att de möjligtvis hade förberett sig bättre inför träffarna genom att ta större ansvar för sitt eget deltagande. Vissa ansåg dock att gemenskapen inte hade blivit densamma och att det tagit längre tid att skapa förtrolighet i en blandad grupp. De menade att den speciella jargong och

avslappnade stämning som varit i gruppen kanske inte hade varit densamma om gruppen hade varit blandad.

”Jag säger inte /.../ att man ska dela in kvinnor och män för sig, absolut inte, för jag tror man behöver mixen också, men för min del har det varit en fristad.”

(Gunnar) ”Killar är en så lite, alltså, så liten skara i klassen ändå ju, så just det här med att… Vi är ändå ganska sammansvetsade från början. Och sen få träffas under de

omständigheterna tror jag bara det blir positivt, så att säga. Roliga diskussioner.”

(Bengt) ”Jag har väl haft den bilden att man får nog ut mest om man delar så att man är ungefär hälften hälften, eller i alla fall i detta fallet blir det nog ganska svårt när

det är ett kvinnodominerande yrke, men att det hade varit mer blandning.” (Ville) ”Självklart tror jag att det blir bättre om det är blandning i gruppen, för att jag fungerar när det är en blandning. /.../ …då har du en bra blandning av kunskaper

17

och olika saker i en grupp. /.../ Det skulle framför allt varit lite trevligare (Skratt).”

(Pelle) ”Jag tror att det blir mer olika personligheter då alltså, om man blandar gruppen

lite. Och även då att man kan få lite kulturella skillnader.”

(Lasse) ”Men jag tror att det kan vara en idé att blanda.”

(Olle)

Frågeställning 2: Vad hade männen för förväntningar på

omvårdnadshandledningstillfällena och hur uppfylldes dessa?

Vilka förväntningar deltagarna hade på omvårdnadshandledningstillfällena berodde dels på tidigare arbetslivserfarenheter och dels på deras förförståelse. De deltagare som tidigare arbetat inom vården var bekanta med

omvårdnadshandledning som fenomen. Detta var dock inte avgörande för vare sig höga eller låga förväntningar, utan varierade från person till person. Även bland de deltagare som saknade vårderfarenhet och inte var bekanta med

omvårdnadshandledning varierade svaren. Författarna har valt att dela in svaren i två olika kategorier; höga och låga förväntningar.

Höga förväntningar

De svar som erhållits från deltagarna har haft spridning från höga förväntningar som uppfyllts till höga förväntningar som ej uppfyllts. Det är oklart om

förväntningarna har berott på att gruppen varit homogen eller på den information deltagarna har fått om gruppens funktion.

”Ja, i början trodde man ju att… eeh…att det skulle vara lite mer ämnen. /…/ I början kanske man skulle haft lite fasta ämnen /../ Innan första så tyckte man ju att det kunde vara schysst sådär…men sen så, ja, sen tyckte jag inte det gav så

mycket.”

(Lasse) ”Ehh… Jag hade väl lite större förväntningar på att kunna prata kanske lite mer

om vad man upplever /.../. Så jag hade väl lite högre förväntningar, kanske mera… ehh… kvalitativa förväntningar på hur det skulle vara, som inte uppfylldes

varje gång jag hade omvårdnadshandledning. En del gånger var det väldigt snabbt överstökat. Vissa gånger var det rätt så bra kvalitet på tillfället. Så kan man säga. Så att det uppfylldes väl både si och så. /.../ Men det har inget att göra

med att jag är man. Det var bara mina förväntningar, tror jag.”

(Olle) Låga förväntningar

Även här har deltagarnas svar varierat. Vissa har haft låga förväntningar, men blivit positivt överraskade. Andra har haft låga förväntningar och fått dessa bekräftade och anser inte att det varit givande att delta i den homogena omvårdnadshandledningsgruppen.

”Sådär, jag gick ju dit med ganska tomt… alltså empty minded, alltså… tyckte

att… Jag gillar modellen, jag gillar… strukturen på det hela. /…/ Förväntningar alltså, nej, jag hade inga direkta förväntningar, utan… Det var ju kul med tanken

18

att se vad det gav, men också de gånger man hade ett problem att ta upp, så att säga, när man hade varit ute på praktik eller man hade stött på någonting så… var det ju… intressant att höra vad de andra hade upplevt i liknande situationer,

eller hur de hade agerat i liknande situationer, eller hur de tänkte.”

(Gunnar) ”Ja, från början hade jag väl inte direkt några förväntningar. Men senare så blev det… Jag tyckte det var rätt skönt att komma dit och bara snacka skit i en och en

halv timme.”

(Bengt) ”/.../ och jag trodde, trodde att man skulle ha större nytta av det.”

(Ville) ”Alltså, egentligen så hade jag väl inga förväntningar, men… Vi fick ju reda på

innan då; Ja, så här och såhär är det /.../ Så här och så här kommer det att struktureras, såna här saker kan man ta upp. /.../ Det var bara jobbigt, och alla

tiderna… det var alltid dagen innan tenta klockan åtta på morgonen. /.../ Omvårdnadshandledningen låg från första stund till sista stund lägst i

prioriteringen.”

(Pelle)

Frågeställning 3: Hur har deltagandet i den homogena gruppen påverkat männens yrkesidentitet?

Flertalet av deltagarna är eniga om att deras yrkesidentitet inte har påverkats nämnvärt av deltagandet i den homogena gruppen. Det har framkommit att personligheten har större betydelse för hur man utvecklas som sjuksköterska. Några deltagare anser att allt man upplevt påverkar en, men de har svårt att förklara exakt hur deltagandet i den homogena gruppen har påverkat deras yrkesidentitet.

”Den har faktiskt inte påverkats på något sätt, tycker jag. /.../ Jag är alltid mig själv, och… och det kommer jag alltid att vara, oavsett vilken, i vilket sammanhang jag är i. /.../ …och det påverkar ju inte den här lilla, lilla tiden som

vi hade tillsammans så att säga.”

(Olle) ”Du, jag tror inte det har påverkat min yrkesidentitet nämnvärt mycket, f aktiskt.

Eeh… Jag har ju inte tagit med mig någonting därifrån, har jag inte.” (Ville) ”Allting påverkar ju, ja, just i skolan också, det gör det ju, men… (suckar) Jag vet

inte. Man kommer ju knappast att jobba på en arbetsplats med bara manliga direkt heller sådär, i och med att man har valt sjuksköterskeyrket. Men jag vet inte

hur det skulle kunna påverka.”

(Lasse) ”Yrkesidentiteten alltså, jag tror väldigt mycket på det här att man ska fortsätta vara den människan man är. Man ska inte ändra på sig själv bara för att man blir

sjuksköterska…/.../ Jag har en ganska hög nivå på det mesta, gillar när det är liksom, tufft men glatt så att säga. Det har ju varit hela tiden i alltså, det var ju en

19

hög nivå, och skämt och var man lade ribban så att säga, alltså, man kunde ju vara rätt tuffa mot varandra. Och det har ju passat mig väldigt bra med tanke på att däri ligger ju min personlighet också. Så att det har väl snarare bara förstärkt

min roll som sjuksköterska, så att säga, va, idag.”

(Gunnar)

DISKUSSION

Diskussionen inleds med en beskrivning av hur en studies validitet styrks samt hur författarnas förförståelse kan ha påverkat studien. Därefter följer metoddiskussion och resultatdiskussion.

Validitet och förförståelse

En studies inre validitet styrks av beskrivning av författarnas förförståelse, beskrivning av urvalet samt beskrivning av analysprocessen. Även yttre validitet kan användas genom att generaliseringen kan användas och detta innebär att någon utav informanterna läser igenom materialet och godkänner detta (Malterud, 1998). Alla människor bär med sig en viss förförståelse i alla sammanhang. Detta innebär att de erfarenheter människor har med sig formar tolkningen av olika företeelser, och det går inte att totalt lägga den egna förståelsen för världen åt sidan (Hartman, 2004). Förförståelsen kan i vissa fall begränsas av förutfattade meningar eller fördomar om ett fenomen (Dahlberg, 1997). Författarnas

förförståelse utgörs av att som sjuksköterskestuderande delta i en

omvårdnadshandledningsgrupp, samt bristande förförståelse då författarna är kvinnor som har intervjuat män. Detta kan ha försvårat för informanterna att uttrycka sig sanningsenligt då många av intervjuerna har berört personliga uppfattningar om vad informanterna anser vara manligt och kvinnligt. Om intervjupersonerna hade varit män kanske resultatet blivit annorlunda.

Metoddiskussion

Nedan redogörs i tur och ordning för intervjumetod och datainsamling, analysmetod samt urval och etiska överväganden.

Intervjumetod och datainsamling

För att erhålla deltagarnas upplevelse av den homogena

omvårdnadshandledningsgruppen som fenomen och få en nyanserad bild av denna valde författarna att använda sig av semistrukturerade intervjuer. Denna form av intervju är lämplig när man har ett antal ämnen att behandla och vill att

informanten ska tala fritt om under en intervju (Polit m fl, 2001). Då författarna inte har någon tidigare erfarenhet av att intervjua insågs snabbt svårigheterna med att ställa relevanta följdfrågor samt att undvika att intervjuerna kom in på

sidospår. På grund av tidsbrist genomfördes ingen pilotintervju, vilket i efterhand insågs hade kunnat underlätta, då förförståelse kunnat tillskansas för själva intervjuandet och därmed även underlättat insikten av följdfrågornas betydelse. Den första intervjun som genomfördes blev därför lite av en pilotintervju, där informanten, som hade större förförståelse på grund av tidigare erfarenhet av intervjuande, blev lite av en drivande kraft. Lärdom togs utav detta och vid de följande intervjuerna fanns en ökad medvetenhet om följdfrågornas vikt för att i största möjliga mån styra tillbaka till den aktuella frågan då intervjun kommit in

20

på sidospår. Författarna lärde sig efterhand att använda sig utav tystnad mellan de olika intervjufrågorna för att på så sätt ge informanten tillfälle att reflektera över och ges tillfälle att själv uttrycka sina uppfattningar och upplevelser av

deltagandet i gruppen på ett mer nyanserat sätt.

Triangulering är en metod som ökar en studies trovärdighet, vilket innebär att flera personer med olika relation till ett fenomen intervjuas (=källtriangulering) samt att analys av data utförs av mer än en person, och även att andra metoder, såsom till exempel observationer, används för insamlandet av data (Malterud, 1998). Båda författarna valde att närvara vid samtliga intervjuer. Detta på grund av oerfarenhet vid intervjusituationer som kunde underlättas utav bådas närvaro, och för att missförstånd och missuppfattningar skulle uteslutas. På detta sätt kunde båda författarna skaffa sig en uppfattning om informanternas svar för att vid analyseringen kunna diskutera dessa. Vi är medvetna om att båda författarnas närvaro kan ha påverkat informanterna som därmed eventuellt kan ha känt sig i underläge. Detta försökte motverkas geno m att inleda varje intervju med några minuters ”kallprat” för att skapa en förtrolig och avslappnad stämning.

Analysmetod

Författarna använde sig utav innehållsanalys enligt Burnard (1991). Metoden innehåller 14 steg (Bilaga 4). Författarna följde dock inte alla stegen precist. I efterhand insågs att vid steg nio var citaten ur intervjuerna lättare att överblicka utan att de klippts ut och skulle istället ha bibehållits i originalform. Burnard rekommenderar forskare att uppvisa materialet för oberoende kollegor för att återspegla sanningen i transkriberingarna och öka validiteten i

kategoriindelningen. Då två författare samarbetat med denna studie och granskat materialet enskilt ansågs detta icke nödvändigt. Däremot ombads handledaren att granska transkriberingarna för att sedan jämföra dessa med författarnas första förslag till kategorilista. Smärre justeringar genomfördes och en slutgiltig kategorilista utformades. Utifrån denna kategorilista formades därefter första utkastet till resultatredovisningen. Burnard rekommenderar att validitetstest utförs genom att låta en informant kontrollera kategorisystemets tillämpbarhet.

Författarna valde att e-posta första utkastet av resultatredovisningen till tre utav informanterna, då upplevelserna av gruppen varit varierande. Detta utfördes för att erhålla ett sanningsenligt resultat. En utav tre informanter svarade och ansåg sig känna igen beskrivningen utav gruppen. Uteblivna svar från två informanter påverkar studiens trovärdighet. Det är för författarna oklart hur uvida detta beror på missnöje med resultatredovisningen, tidsbrist eller ointresse för studien. På grund av tidsbrist finns ingen möjlighet för författarna att invänta eventuella svar.

Urval och etiska överväganden

Inklusionskriterier för deltagande i studien var män som under sin sjuksköterskeutbildning ingått i samma homogena

omvårdnadshandledningsgrupp. Sammanlagt uppgick antalet till åtta män, varav två inte kunde medverka i studien och räknas därför som bortfall. Möjlighet till att bredda vårt urval fanns ej, då fler män som stämde in på dessa inklusionskriterier ännu inte avslutat sina studier på Malmö Högskola. Enligt Kvale (1997) anses 5-25 informanter vid kvalitativa studier vara fördelaktigt för att materialet ska vara hanterbart.

21

I enlighet med Helsingforsdeklarationen (2002) ska deltagandet i ett forskningsprojekt vara frivilligt och deltagarna måste på förhand ha fått

information om studien. Information om studien samt förfrågan om intresse av att medverka skickades till de sex deltagarna och de informerades samtidigt om att deltagande var frivilligt och kunde avbrytas när som helst under studiens gång utan närmre förklaring. Forskare måste värna om informanternas integritet och självbestämmanderätt samt vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder fö r att respektera deltagarnas privatliv. Informationen i materialet ska behandlas konfidentiellt (a.a). Det faktum att sekretess är av yttersta vikt inom en omvårdnadshandledningsgrupp gör författarna medvetna om eventuella svårigheter deltagarna haft att tala ingående om gruppens funktion. Det

klargjordes dock att syftet med studien inte var att ta upp de specifika ämnen som förekommit under omvårdnadshandledningstillfällena, utan att få inblick i

deltagarnas upplevelser utav gruppen som fenomen.

Då deltagarna var få till antalet kan detta påverka anonymiteten sinsemellan inom gruppen eftersom deltagarna kan känna igen varandras citat i studien. Författarna har dock gjort sitt yttersta för att avidentifiera deltagarna och öka

konfidentialiteten. För att fö rsvåra för deltagarna att identifiera varandra och för att omöjliggöra identifiering av deltagarna för utomstående är namnen vid citaten i resultatdelen fingerade. Som tidigare nämnts kan det faktum att två kvinnliga författare intervjuar en manlig informant påverka både stämningen under intervjun samt resultatet som framkommer. Det finns risk för att informanten undviker kommentarer som av det motsatta könet anses stötande. Närmare beskrivning av sådana situationer återkopplas till i resultatdiskussionen.

Resultatdiskussion

Resultatdiskussion presenteras nedan under respektive frågeställning. Det framkom under analysen av materialet att de faktorer som påverkat

deltagarnas upplevelser av att delta i en homogen omvårdnadshandledningsgrupp kunde indelas i fem kategorier. De kategorier som anses vara av bemärkelse för deltagarnas upplevelse är: ? Strukturens betydelse ? Stämningens betydelse ? Diskussionsämnets betydelse ? Personlighetens betydelse ? Gruppsammansättningens betydelse

Nedan görs en tolkning av författarna hur gruppen har upplevts av deltagarna.

Strukturens betydelse

Vid intervjuerna framkom ganska snart att strukturen haft stor betydelse. I en studie av Edwards m fl (2005) visade det sig att struktur har en avgörande

betydelse för omvårdnadshandledningens effektivitet. Såväl träffarnas längd, antal träffar och mötesplats var av vikt för deltagarna. Vid Malmö Högskola träffas omvårdnadshandledningsgrupperna ca fyra gånger per termin och varje tillfälle varar 1 timme och 45 minuter, vilket överensstämmer med ovanstående studies resultat. Dock antydde flera av informanterna i den homogena gruppen att antalet tillfällen var för många under den teoretiska delen av utbildningen, men passande då de var ute på klinisk praktik. Flera av deltagarna trodde att det skulle ha varit mer givande om strukturen efterföljts på ett bättre sätt. Ett intressant fynd som

22

framkom var att merparten av informanterna trodde att

omvårdnadshandledningstillfällena blivit mer strukturerade och seriösa om gruppen inte hade varit homogen. Detta föranleder en misstanke om att det finns förutfattade meningar hos informanterna om vad som anses vara traditionella maskulina och feminina drag. Kvinnor tros vara mer strukturerade än män. Något som också togs upp av flertalet utav deltagarna var engagemang eller brist på engagemang. Bristen på engagemang var något som även påverkade strukturen negativt, då ett antal av deltagarna hade en negativ syn på

omvårdnadshandledningen. Det är oklart om detta har berott på att det bara var män i gruppen eller på omvårdnadshandledningen som fenomen.

Stämningens betydelse

Stämningen i gruppen har haft ansenlig betydelse för deltagarnas upplevelser av gruppen. Flertalet av deltagarna har ansett stämningen vara positiv, beroende på att den varit avslappnad, lättsam och inte alltid så seriös. Tryggheten i gruppen föranledde att deltagarna upplevt att de kunnat prata friare och använda sig utav det de definierar som killsnack. Jargongen och skämten låg enligt deltagarna på en utpräglat manlig nivå innebärande ett råare språk än vad som använts om gruppen hade varit blandad. Tryggheten innebar också att deltagarna upplevt att de inte behövt ”vakta sin tunga”, för att undvika de missuppfattningar som enligt somliga deltagare kan förekomma i en blandad grupp. Detta överensstämmer med

Ekstrands avhandling (2005) där det framkommer att de manliga sjuksköterskor som intervjuats föredrar att samtala med andra män då de ges tillfälle, beroende på de gemensamma intressen männen delar samt den raka kommunikationen män anses kunna föra sinsemellan. Även informanterna i Ekstrands avhandling (2005) använder sig utav begreppet ”killsnack”, som anses ligga till grund för den

gemenskap som utvecklas mellan männen och där kvinnorna utesluts. Flertalet av informanterna i Ekstrands studie (2005) uppger att de intresserar sig mer för de medicintekniska arbetsuppgifterna än de rent omvårdnadstekniska, såsom omtänksamhet, empati och lyhördhet, som anses vara karakteristiskt kvinnliga intresseområden. Deltagarna i den homogena omvårdnadshandledningsgrupp som studerats omnämner att de stött på förutfattade meningar då de praktiserat under sin utbildning. Under omvårdnadshandledningen har de kunnat ventilera

situationer som uppstått då de som manliga sjuksköterskestuderande förväntats besitta exempelvis tekniska kunskaper. De har även stött på förutfattade meningar om var de förväntas arbeta som färdiga sjuksköterskor, till exempel inom

ambulanssjukvård eller inom rättspsykiatrin, då dessa betraktas vara typiskt manliga arbetsplatser. Även hä r kan förutfattade meningar påvisas om vad som anses utpräglat manligt och kvinnligt, denna gången riktat mot männen.

Diskussionsämnets betydelse

Något som förvånade författarna var att majoriteten av de ämnen som

avhandlades i gruppen inte visade sig vara av den karaktär som förväntats, då författarna förmodade att upplevelsen av att som man vara i minoritet inom vården skulle ha diskuterats i större omfattning än vad som framkom under intervjuerna. Flertalet av informanterna har tagit upp diskussionsämnets betydelse för upplevelsen av gruppen. De fall som togs upp under

omvårdnadshandledningen var sällan vardagliga omvårdnadssituationer, utan snarare av mer dramatisk karaktär, som enligt en traditionell syn kan uppfattas som karakteristiskt manliga. Många utav deltagarna hade svårt att relatera till fallen, oberoende av tidigare erfarenhet inom vården. Val av dramatiska diskussionsämnen uppfattades som både positivt och negativt. Å ena sidan var

23

fallen dramatiska och intressanta, men å andra sidan efterlys te några av deltagarna mer vardagliga problem där en djupare diskussion hade kunnat föras om ämnet. Merparten utav deltagarna tror att andra diskussionsämnen av mer känslosam typ skulle ha uppkommit i en blandad grupp. Detta styrks även av Ekstrands

avhand ling (2005) där det känslomässiga ,av informanterna, anses vara utpräglat kvinnligt.

Personlighetens betydelse

Vid arbete med relationer i en grupp, exempelvis en

omvårdnadshandledningsgrupp, bör antal deltagare inte överstiga åtta personer, men även deltagarnas personligheter och tidigare erfarenheter och deras förmåga att kommunicera är avgörande för gruppens funktion (Nilsson, 2005). Betydelsen av ovanstående har framkommit tydligt under de intervjuer som genomförts med deltagarna i den homogena omvårdnadshandledningsgruppen. Enligt deltagarna i en studie utförd av Lindgren m fl (2004) poängteras även vikten av deltagarnas stöd, empati och aktivitet under omvårdnadshandledningstillfällena. Alla deltagarna har uttryckt åsikter om hur både den egna och andras personligheter samt tidigare erfarenheter haft betydelse för hur gruppen fungerat. Det

engagemang och ansvar som varje enskild deltagare visar är avgörande för hur gruppen utvecklas. Deltagarnas engagemang har varierat mellan passivt och aktivt, vilket till viss del varit en grogrund för missförstånd inom gruppen. Passiva deltagare har av de aktivt engagerade deltagarna uppfattats som negativa krafter. De aktiva deltagarna har ansetts vara dominanta och de passiva deltagarna har frivilligt stått tillbaka. Trots detta har gruppklimatet varit relativt gott. Författarna anser detta vara en aning motsägelsefullt, men tror att det kan bero på deltagarnas olika förväntningar på omvårdnadshandledningen, vilka närmare preciseras senare i diskussionen. Dessa förväntningar avgörs förmodligen av tidigare erfarenheter och förankring av omvårdnadshandledningens syfte innan kursstart.

Gruppsammansättningens betydelse

Då syftet med vårt examensarbete var att kartlägga den homogena gruppen och deltagarnas upplevelser utav denna anser författarna det viktigt att implementera ett genusperspektiv. Detta genusperspektiv har genomsyrat alla de intervjuer som genomförts. Deltagarna i gruppen ansåg det vara svårt att jämföra hur det skulle ha kunnat vara i en blandad grupp. Som tidigare framkommit tydligt i

diskussionen anser merparten att en blandad grupp troligtvis hade fungerat annorlunda. Åsikterna om huruvida en blandad grupp är att föredra eller ej skiljer sig mellan deltagarna. Majoriteten anser att det är fördelaktigare ur flera

synvinklar att ha grupper med både män och kvinnor, då såväl strukturen, diskussionsämnena och stämningen skulle ha påverkats och förmodligen blivit mer seriös. Några deltagare säger sig dock inte vilja ha varit utan erfarenheten att delta i den homogena gruppen, då den för dem fungerat som en fristad i en kvinnodominerad miljö.

Vad hade männen för förväntningar på omvårdnadshandledningstillfällena och hur uppfylldes dessa?

I en studie av Lindgren m fl (2004) framkom det att 25 % av studenterna haft en negativ syn på omvårdnadshandledningen innan kursstart. Under utbildningens gång förändrades denna syn och i slutet av utbildningen ansåg samtliga studenter att omvårdnadshandledningen varit ett viktigt stöd. Resultatet av de intervjuer som genomförts överensstämmer inte med det resultat som framkommer i Lindgrens studie (2004). Bland deltagarna i den homogena gruppen varierade

24

förväntningarna på omvårdnadshandledningstillfällena. Det är oklart om förväntningarna har berott på det faktum att gruppen endast bestod av manliga deltagare eller omvårdnadshandledningen som fenomen. Förväntningarna var oberoende av deltagarnas förförståelse. Vissa av deltagarna hade tidigare erfarenhet av att medverka i omvårdnadshandledningsgrupper, men detta

påverkade inte deras förväntningar nämnvärt. Majoriteten av deltagarna ansåg inte att de förväntningar de haft uppfyllts. Somliga deltagare blev dock positivt

överraskade, då de haft låga förväntningar på omvårdnadshandledningstillfällena, men efterhand ansett att tillfällena varit intressanta och givande. De deltagare som haft höga förväntningar som ej uppfyllts var bland annat missnöjda med

diskussionsämnen, strukturen och deltagarnas engagemang.

Hur har deltagandet i den homogena gruppen påverkat männens yrkesidentitet?

Under arbetet med resultatredovisningen har författarna insett att frågeställningen ovan har negligerats något. Då författarna inte innan intervjutillfällena införskaffat tillräckliga kunskaper vad som påverkar yrkesidentiteten, har relevanta följdfrågor inte ställts. Resultatet på denna frågeställning kan därmed anses otillräckligt och hade kunnat utvecklas med större fördel om författarna varit mer inlästa på ämnet. I efterhand har Ekstrands avhandling (2005) varit behjälplig under

resultatbearbetningen, då den givit författarna som kvinnor en viss förförståelse för den problematik manliga sjuksköterskor möter i en kvinnodominerad yrkeskår. I en studie av Holm m fl (1997) påvisades omvårdnadshandledningens betydelse för utveckling av sjuksköterskestudenters kommande yrkesidentitet.

Omvårdnadshandledningen grundlade en ökad säkerhet och empatiförmåga samt större självinsikt. I Berggren och Severinssons studie (2000) framkom att även legitimerade sjuksköterskors yrkesidentitet styrkts av deltagande i

omvårdnadshandledningsgrupp på arbetet, gällande ökat mod att fatta beslut vid etiska dilemman samt en ökad förmåga att ta ansvar. Deltagarna i den homogena omvårdnadshandledningsgruppen ansåg inte att deras yrkesidentitet påverkats nämnvärt av medverkan i gruppen. Detta resultat kan anses ofullständigt på grund av ovan nämnda brist. Det framkom dock tydligt att personligheten ansågs vara mer betydelsefull för utveckling av yrkesidentitet.

SLUTSATS

Författarnas intention var att kartlägga upplevelser av och förväntningar på deltagandet i en omvårdnadshandledningsgrupp med endast manliga deltagare samt att undersöka hur deltagandet har påverkat deras yrkesidentitet. Det resultat som erhölls har åskådliggjort att olika faktorer var avgörande för hur en grupp fungerar. Dessa faktorer visade sig vara strukturens, stämningens,

diskussionsämnets, personlighetens samt gruppsammansättningens betydelse. I synnerhet har ett genusperspektiv framträtt under samtliga intervjuer. Många tankar har framförts om betydelsen av gruppsammansättning som har baserats på förutfattade meningar om vad som anses vara utpräglat kvinnliga och manliga egenskaper, och hur dessa egenskaper påverkar grupprocessen. Samtliga deltagare har ansett att deltagarnas personligheter är väsentliga för hur en grupp fungerar men att detta inte beror på könstillhörighet. Av detta kan författarna dra slutsatsen

25

att deltagarnas personligheter har större inverkan på grupprocesser än vad könstillhörigheten har.

FRAMTIDA VÄRDE

Såvitt författarna erfar finns inte några tidigare studier som behandlar homogena omvårdnadshandledningsgrupper. Därför kan denna studie vara av värde för Hälsa och Samhälle, Malmö Högskolas, planering utav framtida

omvårdnadshandledningsgrupper.

Förslag till fortsatt forskning är att jämföra deltagares upplevelser av en homogen grupp med deltagares upplevelser av en blandad grupp för att utläsa vad

eventuella skillnader beror på och på sikt utvärdera huruvida homogena grupper fyller en funktion eller om blandade grupper är att föredra. Ett annat förslag till fortsatt forskning är att undersöka skillnader mellan strukturen i olika grupper för att utröna huruvida kvinnor är mer strukturerade än män.

26

REFERENSER

Berggren, I & Severinsson, E (2000) The influence of clinical supervision on nurses’ moral decision making. Nursing Ethics, 2000 7 (2); 124-133.

Burnard,P (1991) A method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse Education Today (11), 461-466.

Dahlberg, K (red) (1998) Handledning i yrkesmässig växt inom vården. Lund: Studentlitteratur.

Dahlberg, K (1997) Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur. Downe-Wamboldt, B (1992) Content Analysis: Method, Applications, and Issues.

Health Care for Women International 13 (3) 313-321.

Edwards, D, Cooper, L, Burnard, P, Hannigan, B, Adams, J, Fothergill, A & Coyle, D (2005) Factors influencing the effectiveness of clinical supervision.

Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing 12 405-414.

Ekstrand, P (2005) “Tarzan och Jane”. Stockholm: Elander Gotab.

Grönquist, G (2004) Handledning inom vård och omsorg ur ett psykosocialt

perspektiv. Växjö: Förlagshuset Gothia AB.

Hartman, J (2004) Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur.

Holm, A-K, Lantz, I & Severinsson, E (1997) Nursing students’ experiences of the effects of continual process-oriented group supervision. Journal of Nursing

Management, 1998, (6), 105-113.

Hovelius, B & Johansson, E (2004) Kropp och genus i medicinen. Lund: Studentlitteratur.

Kvale,S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lindell, L (2003) Omvårdnadshandledning - en möjlig väg till reflekterat

erfarenhetsbaserat vetande. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle.

Lindgren, B, Brulin, C, Holmlund, K & Athlin, E (2004) Nursing students’ perception of group supervision during clinical training. Journal of Clinical

Nursing, 2005, (14), 822-829.

Malterud, K (1998) Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.

Nationalencyklopedin (2005)

http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=198594 (2005-09-21). Nationalencyklopedin (2006)

27

Nilsson, B (2005) Samspel i grupp. Lund: Studentlitteratur.

Nilstun, T (2002) Världsläkarförbundets Helsingforsdeklaration. Läkartidningen,

2002, (99), 1214-1216.

Olausson, L (red.2004) Genus, miljö, migration och etnicitet. Om konsten att

arbeta med perspektiv. Malmö Högskola: Holmbergs.

Polit, D F, Beck, C T & Hungler, B P (2001) Essentials of Nursing Research. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Vånar Hermansen, M, Bruland Vråle, G & Carlsen, L B (2003)