Munksjöbron från vision till : Bridge over troubled water

I

H

HÖGSKO LAN I JÖNKÖPI NG

Foto: Daniel Bacelj

Munksjöbron från vision till “brofästival”

Bridge over troubled water

Filosofie kandidatuppsats inom Statsvetenskap Författare: Albert Küller

Handledare: Benny Hjern Framläggningsdatum 25 Januari Jönköping Januari 2008

Kandidatuppsats inom Statsvetenskap

Kandidatuppsats inom Statsvetenskap

Titel: Titel: Titel:

Titel: MunMunMunMunksjöbron, från vision till ”brofäksjöbron, från vision till ”brofäksjöbron, från vision till ”brofäksjöbron, från vision till ”brofästivalstivalstival”””” stival Författare:

Författare: Författare:

Författare: Albert KüllerAlbert KüllerAlbert KüllerAlbert Küller Handledare:

Handledare: Handledare:

Handledare: Benny HjernBenny HjernBenny HjernBenny Hjern Datum Datum Datum Datum: 2008-01-25 Ämnesord Ämnesord Ämnesord

Ämnesord Statsvetenskap, Stadsplanering, Jönköping, ACFStatsvetenskap, Stadsplanering, Jönköping, ACFStatsvetenskap, Stadsplanering, Jönköping, ACFStatsvetenskap, Stadsplanering, Jönköping, ACF

Sammanfattning

I Jönköpings kommun har stora utvecklings- och ombyggnadsarbeten pågått under ett an-tal år. En av de största förändringarna är en bro som byggdes över Munksjön och stod fär-dig under år 2006. Bron kan ses som en katalysator för flera andra projekt som har löpt pa-rallellt med broprojektet. Uppsatsen fokuserar på processen som förlöpt från det att brons planeringsstadium inleddes 1990 till dess att det slutgiltiga byggnadsbeslutet togs 2004. Bron var kontroversiell i bland annat miljöhänseende, men även ekonomiskt och i trafik-hänseende ansågs den vara en tveksam lösning på centrums problem. Första steget i upp-satsarbetet var att samla in information, främst från olika kommunfullmäktigedokument samt underlag som använts när beslut fattats i kommunfullmäktige. För att identifiera in-tressanta problem granskades dessa med hjälp av källkritiskt metod och delades kronolo-giskt in i sex faser, där varje fas representerade ett delbeslut i broprocessen.

För det fortsatta arbetet behövdes en analysmodell, som inkluderade multipla aktörer, och som kunde användas för en analys av den process som löpt under cirka 15 års tid. Detta ledde först till klassiska implementeringsmodeller, främst Top-down och Bottom-up-modellerna och därefter vidare till Advocacy Coalition Framework (ACF) som utgör en vi-dareutveckling av de båda implementeringsmodellerna. Fördelarna med ACF var många. Den hanterar multipla aktörer, tidspannet lämpar sig väl, och den innehåller ett antal krite-rier vilka ger underlag för intressanta diskussioner. Med analysramen och dokumentstudien som bas kunde problemområde, hypotes, samt beroende och oberoende variabler faststäl-las.

Valet av analysram föll således på ACF, vilken har använts mycket i USA bland annat för analys av miljöproblem. Ett av de största problemen med analysramen har då varit att mo-tivera varför olika koalitioner uppstått. Detta problem kringgås här genom att peka på de svenska partiernas större homogenitet än deras motsvarigheter i USA, detta beroende på att det där i princip endast finns två partier.

För att motivera valet av ACF som analysram testades de nio kriterier som denna innefat-tar, och genom att dessa uppfylldes kunde analysramens relevans för forskningsområdet valideras. Med hjälp av analysramen och dess kriterier, samt den källkritiska analysen, upp-ställdes hypotesen: De mest miljömedvetna koalitionerna har fått göra flest eftergifter under broproces-sens gång.

Innan analysen fortskred redovisas ytterligare två metoder: kvantitativ innehållsanalys och statistisk Chi-två metod. Den kvantitativa innehållsanalysen användes för att utifrån de svenska politiska partiernas höga grad av homogenitet motivera varför olika koalitioner

hypotesen.

Analysen började med att identifiera de tre koalitioner, som bildats under processen, nämli-gen: Pro-bro, Avvaktande och Anti-bro. De olika aktörerna indelades därefter i den koali-tion de tillhört under varje fas. Vidare fastställdes de tillfällen då en koalikoali-tion fått göra en eftergift under processen. Totalt har den mest miljömedvetna koalitionen gjort sex eftergif-ter medan den mindre miljömedvetna inte behövt göra någon efeftergif-tergift.

Med hjälp av den kvantitativa innehållsanalysen har det varit möjligt att visa hur det bilda-des två koalitioner varav en mer och en mindre miljömedveten. Den mest miljömedvetna koalitionen bestod av: Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet medan den mindre miljömedvetna bestod av Folkpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Modera-terna.

Ur koalitionsbildningarna och fördelningen av eftergifter kunde det utläsas att den mest miljömedvetna koalitionen fått göra flest eftergifter, sex mot noll. För att ge statistiskt stöd åt resultatet genomfördes även en Chi-två beräkning, vars utfall var statistiskt signifikant och gav stöd åt hypotesen.

I den slutliga diskussionen ställs frågan varför kommunen inte följt Agenda 21 och de stat-ligt uppsatta miljömålen. Slutsatsen dras att det är vanstat-ligt med konflikter mellan kommuna-la miljö- och tillväxtmål. I detta fall har det blivit en tveksam kompromiss, som varken löst trafikfrågan i Jönköpings centrala delar eller kommit tillrätta med de existerande miljöpro-blemen.

Uppsatsen avslutas med funderingar om hur ACF kan användas i framtida forskningspro-jekt på liknande områden. I en undersökning med mindre homogena aktörer behöver ana-lysramen kompletteras med bättre metoder för att beskriva hur koalitioner bildas utifrån gemensamma basala värderingar.

Innehåll

1

Bakgrund till brobygget och uppsatsens syfte ... 3

1.1 En kort historik... 3

1.2 Uppsatsens syfte, uppläggning och metod... 4

1.2.1 Äkthet ... 5

1.2.2 Tidssamband... 5

1.2.3 Oberoende ... 6

1.2.4 Tendensfrihet ... 6

1.2.5 Urvalsmetod ... 6

1.2.6 Sammanfattning av källkritisk metod ... 7

2

Brobyggets förlopp ... 9

2.1 Fas 1 ... 9

2.1.1 Utredningsanslag för Munksjöbron 1989 ... 9

2.1.2 Projekt Norra Munksjön beslutsunderlag 1990 ... 10

2.1.3 Svar på tal och remissomgång ... 11

2.2 Fas 2 ... 12 2.2.1 Majoritetsrådets förslag 1990 ... 12 2.3 Fas 3 ... 13 2.3.1 Folkopinion 1992 ... 13 2.3.2 En bro på is 1993... 14 2.4 Fas 4 ... 15 2.4.1 Andra varvet 1998-00 ... 15 2.4.2 Behandling i kommunen ... 16 2.5 Fas 5 ... 17

2.5.1 Ramprogram Norra Munksjön 2002... 17

2.5.2 Remisser 2002... 18

2.5.3 Behandling i kommunstyrelse och Fullmäktige 2002 ... 21

2.5.4 Miljödomstolens utlåtande samt medborgarkrav 2003-04 ... 22

2.6 Fas 6 ... 22

2.6.1 Slutligt brobeslut 2004 ... 22

2.7 Sammanfattning av beslutsprocessen, fas 1 till 6 ... 23

3

Analysmodeller... 24

3.1 Översättningar och språkval... 24

3.2 Top down ... 24

3.3 Bottom-up... 26

4

Advocacy Coalition Framework ... 29

4.1 Externa faktorer: Stabila och dynamiska ... 31

4.2 Policy subsystem... 32

4.3 Policyförändring inom subsystem... 35

4.4 Jenkins-Smiths tillägg... 39

4.5 Analysmodellens kriterier ... 39

4.6 Analys enligt Sabatiers ACF-modell och Hypotes ... 41

5.1 Test med kriterier ... 43

5.2 Metoder för resultatredovisning... 45

5.3 Kvantitativ innehållsanalys ... 45

5.4 Statistisk metod Chi-två... 45

5.5 Koalitionsbildningar ... 46

5.6 Miljöengagemang... 48

5.7 Sammanfattning av resultat... 51

6

Diskussion ... 52

6.1 Agenda 21 och hållbar stadsbyggnad ... 52

6.1.1 Agenda 21 ... 52

6.1.2 Målkonflikter i politiskt beslutsfattande... 53

6.1.3 Resurser och policybrokers ... 54

6.1.4 Munksjöbron – En trafiklösning?... 55

6.1.5 Värderingssystem och inlärningseffekter ... 55

6.2 Avslutning... 55

1 Bakgrund till brobygget och uppsatsens syfte

I detta avsnitt ges kort historik av brobygget i Jönköping, samt något om uppsatsens syfte. Detta följs av en av källkritisk metod som används för studiet av dokument som ingick i beskrivning av den valda policyprocessen.

1.1 En kort historik

Jönköping är en av Sveriges tio största kommuner med sina drygt 122 000 invånare. Kom-munen ligger strategiskt mitt i Sverige, och runt 30% av Sveriges befolkning bor inom en 17-mils radie härifrån. Detta har gjort Jönköping till ett naturligt transportcentrum för Norden, människor söker sig till Jönköping från hela regionen, och kommunen är starkt expansiv. Detta kan märkas genom närvaron av flera stora företag såsom Saab och Electro-lux samt en högskola, som ligger i Jönköpings centrala delar, med över 9000 elever. (Jönköpings Kommuns Hemsida 2007-11-19)

Jönköpings centrala läge i Sverige har gett kommunen en särställning som transportcent-rum i Norden, och flera stora transportföretag har sökt sig hit. Detta ställer stora krav på att staden och statskärnan utvecklas till det regionala centrum som krävs för fortsatt attrak-tionskraft och förstärkt image som en central transporthub i Sverige. (Jönköpings Kom-muns Hemsida: 2007-11-19)

Byggandet av bron över Munksjön i Jönköping kostade mer än 100 miljoner kronor och är den genom tiderna största investeringen i kommunen. Brobygget startade 2004 och bron invigdes 2006. Brobygget var kontroversiellt ur miljösynpunkt, bland annat på grund av kvicksilverhaltiga sediment på sjöns botten.

Munksjön ligger helt inne i Jönköping och är en av Jönköpings tre sjöar. De andra är Vät-tern och Rocksjön. Munksjön var en gång stadens hamn. När fartyg från VätVät-tern löpte in via Munksjö kanal, öppnades i tur och ordning tågbron, svängbron och klaffbron.

Alltsedan 1400-talet och fram till 1960-talet har Munksjön utsatts för miljöföroreningar, bland annat från gruvindustrins tid. År 1862 startades Munksjöns pappersbruk, som också orsakat miljöproblem. Sjöns botten är starkt förorenad. I västra delen av sjön är botten täckt med cellulosafibrer som härrör från utsläpp från pappersbruket. Denna fiberbank be-räknas uppta cirka 7% av sjöns totala botten. Enligt undersökningar gjorda 1989 är djupet av fiberbanken mer än 7,7 meter och den har en volym av nära 1 miljon kubikmeter. Fiber-banken innehåller också höga halter av kvicksilver. Av den övriga sjöbottnen består cirka 15 % av ackumulationsbottnar, det vill säga botten där sediment deponeras.

1.2 Uppsatsens syfte, uppläggning och metod

Jönköpings kommun har genomgått och genomgår fortfarande stora förändringar till följd av flera parallella projekt som tagits fram de senaste 20 åren. Avgränsningen i uppsatsen in-nebär att fokus ligger på själva byggnationen av bron och dess direkta effekter. Tidsmässig avgränsning är mellan 1989 till 2004, eftersom man under dessa år kan följa brobygget från planeringsstadiet till dess att byggnationen påbörjades. Bron invigdes 2006.

Först presenteras den källkritska metod som använts för att identifiera och undersöka rele-vanta dokument för broprocessen. Här undersöks vilka de viktigaste aktörerna är, och om de ställer sig positiva (pro), negativa (anti) eller avvaktande till själva byggnationen av bron. Detta redovisas längre fram i texten under resultat och används senare i analysen. Den käll-kritiska metoden används också för att identifiera de viktigaste besluten och åtgärderna, dessa viktigaste beslut används för att dela in processen i faser, vilka redovisas i resultatet och används under analysen. Längre fram kommer två kvantititiva metoder som används i analysen och i resultatredovisningen (se avsnitt 5.2).

Vid analysen används en källkritisk metod, vald för att bedöma sanningshalten i data på ett objektivt vis. Källkritik är en samling metodregler som används för att ta reda på vad som är sant eller i alla fall sannolikt (Thurén 2005: 9). Källkritiken har sitt ursprung i historieve-tenskapen och används flitigt inom detta och andra ämnen. Inom journalistiken är det en vanlig metod. Thurén hävdar att man ska använda fakta som byggnadsmaterial. Visst gäller det att ha gott material när man ska bygga, men hur byggnaden slutligen kommer att se ut

beror minst lika mycket på arkitekten. Källkritik bygger på en grundläggande rationalism och är till viss del väldigt enkel. I grund och botten kan man bena upp den som fyra själv-klara, nästan banala kriterier (Thurén 2005: 10-13).

• Äkthet • Tidssamband • Oberoende • Tendensfrihet

Förutom dessa kriterier måste man skilja på berättelser och kvarlevor, exempelvis skillna-den mellan ett vittnesmål och ett fingeravtryck. Ganska solklart är fingeravtrycket ett mera säkert bevis än vittnesmålet. Dessutom tillkommer urval av fakta, tolkning av innebörd och sannolikhet. Alla dessa moment kan ses som självklara, men lika enkla som de verkar i teo-rin, lika svåra kan de vara att tillämpa i praktiken. Innan man börjar lösa sitt källkritiska problem, måste man bestämma mer exakt vilket problem som ska lösas, dessutom måste man definiera centrala begrepp och ord. Slarvar man med detta riskerar man att få oklara resultat och missa själva målet med undersökningen (Thurén 2005: 13-15).

1.2.1 Äkthet

Äkthet betyder att källan är vad den utger sig för att vara, att den inte är en förfalskning. Detta kan dock vara mera problematiskt än det låter, gränsen mellan äkta och falsk är ibland svår att dra. Förbättring av skriftliga källor och bilder är ganska vanligt, även inom vetenskapen förekommer förfalskning. Flera experiment, både gamla och nya har avslöjats som förfalskade. Det har förekommit på alla möjliga nivåer. Exempelvis har det framkom-mit att vetenskapsmän som Newton och Galilei ’förbättrade’ en del av sina forskningsexpe-riment (Thurén 2005: 19). Förfalskning kan vara ett relativt begrepp. Det finns allt från rena förfalskningar till ganska oskyldiga ändringar. Enklaste sättet att kontrollera att det inte föreligger någon förfalskning är att jämföra svaren från flera olika källor, vilket inte alltid är så enkelt som det kan låta (Thurén 2005: 29).

1.2.2 Tidssamband

Tidssamband är viktigt, ju längre tid som förlöpt mellan en händelse och att källan återbe-rättats eller nedtecknats desto större är risken att källan är otillförlitlig. Saker som kan på-verka en källa, där lång tid löpt mellan händelse och nedtecknandet av händelsen, är exem-pelvis: Narrativ smitta (att information från olika källor rörs ihop, med följden att olika ut-sagor blir svåra att särskilja), suggestion, ledande frågor, rädsla, förväntningar och dåligt minne (Thurén 2005: 31).

I regel brukar forskare se negativt på vittnesmål, detta på grund av minnets otillförlitlighet och påverkbarhet. Dock finns en tendens bland historiker att se i motsatt riktning. Svaret på frågan om berättelsens trovärdighet beror på flera olika faktorer, såsom berättaren, om-ständigheterna och syftet. Detta innebär att man måste vara mycket noggrann och försiktig, när man bedömer trovärdigheten i en berättelse, muntlig eller nedskriven (Thurén 2005: 52).

1.2.3 Oberoende

Ett slag av beroende är det som kallas tradering, när en uppgift har gått i flera led. Det är viktigt att göra skillnad på primär- och sekundärkällor. En primärkälla är en ’första-handskälla’ medan en sekundärkälla har traderats, i regel ser man primärkällor som tillförlit-ligare än sekundärkällor. En annan viktig aspekt är att en sekundärkälla aldrig får användas för att bekräfta en primärkälla till en absolut sanning. Kravet på oberoende är dock inte all-tid möjligt att tillämpa, det kan hända att det kommer i konflikt med all-tidssambandskriteriet, glömska, och kan i värsta fall vanställa sanningen mera än tradering. I sådana fall kan en andrahandskälla vara att föredra (Thurén 2005: 53).

1.2.4 Tendensfrihet

När en part sprider information samtidigt som den är en del i ett mål är den mycket benä-gen att låta sina egna intressen gå före sanninbenä-gen. Källan är då partisk eller tendentiös efter-som den har ett intresse av att ge en osann bild av verkligheten. Vanliga källor med tenden-tiösa beteenden är sådana som innehåller exempelvis: politisk propaganda, officiella utta-landen, disbyt mellan intressegrupper, och uttalanden inför domstol. En källkritiker måste vara en skeptiker och utgå från att alla som har något att vinna på att ljuga också kommer att göra det. Man ska dock inte förväxla detta genom att tro att det alltid är en part i en konflikt som ljuger medan den andra alltid talar sanning, sanningens största förkämpe kan ibland tvingas ljuga och tvärtom. Ett problem man kan stöta på som forskare är att man som enda källa har en som är tendentiös, men eftersom man själv sympatiserar med det så faller den igenom ens kontrollnät. För att undvika att falla för detta behöver man två regler

• Misstänker man att en källa är tendentiös måste man komplettera det med ytterliga-re minst en källa som antingen har motsatt tendens eller ingen tendens alls, det två motsatta parter är eniga om, är troligen sant.

• Har man endast en källa kan man tro på huvuddragen, förutsatt att källan är utan tendens. Har den tendens får den dock betraktas som värdelös.

(Thurén 2005: 66f).

Ett problem med dessa regler är att nästan alla källor har någon form av tendens. På grund av detta kan man inte tillämpa dessa regler fullt ut. Däremot gäller det att vara på sin vakt så man inte får förvrängda resultat.

Det ter sig alltså inte helt enkelt att uppfylla dessa fyra kriterier för en bra källkritisk studie, varje moment i sig är inte solklart och de kan dessutom gå stick i stäv med varandra. Ge-nom en kombination av kritiskt granskande, avvägningar och sunt förnuft kan man dock hitta en balans mellan dessa fyra kriterier och på så vis göra en god källkritisk studie.

1.2.5 Urvalsmetod

Att beskriva är att välja, det är helt enkelt inte möjligt att ge en fullständig beskrivning av något. När t.ex. en tidning försöker ’spegla’ vad som hänt i världen på senaste tiden på ett par sidor är man dömd att misslyckas. En beskrivning kan aldrig vara en spegling, det kan inte bli mycket mera än en ofullständig bild av verkligheten. Dock finns det beskrivningar och speglingar som bör kunna bli mera ackurata, men tyvärr finns det bortsett från statis-tiska undersökningar inte några regler som är allmänt accepterade. Detta betyder dock inte

att man kan göra ett godtyckligt urval (Thurén 2005: 87). Enligt Thurén finns det ett antal tumregler som kännetecknar ett gott urval, dessa kan formuleras på följande vis:

• Ett urval är förvrängt om fakta, som är relevanta utifrån det valda perspektivet, inte presenteras

• Ett urval är förvrängt om den som gjort urvalet har någon anledning att dölja urva-lets utförande

• Ett urval är förvrängt om ytterligare fakta skulle förändra helhetsbilden av det Dessa tre regler är egentligen tre olika sätt att säga samma sak. För att kunna avgöra på vil-ket vis urvalet är gjort måste man känna till från vilvil-ket perspektiv det är gjort. Utifrån ett visst perspektiv kan man sedan avgöra vilka fakta som är relevanta (Thurén 2005: 89). Ett dåligt urval görs långt från alltid medvetet, det kan bero på exempelvis en partiskhet som man inte själv är medveten om. Om det förvrängda urvalet görs medvetet är det dock frå-gan om urvalsförfalskning och det kan i flera fall vara en lika effektiv metod som lögn, om man önskar vilseleda (Thurén 2005: 90).

1.2.6 Sammanfattning av källkritisk metod

Den källkritiska metoden kan verka något osäker, men man måste ha i åtanke att den inte är en väg till absoluta sanningar. Precis som alla andra metoder är den ett sätt att systemati-sera tänkandet för att på så vis kunna komma fram till den mest logiska och sannolika lös-ningen på ett problem. Endast metodregler räcker inte så långt som man ibland kunde öns-ka, källkritiken måste kombineras med kreativitet, fantasi och omdöme. Det är dessutom av yttersta vikt att forskaren tar sig tid att lära känna det område som skall undersökas. Ska man göra en studie om handskars passform måste man också ha en del kunskap om händer (Thurén 2005: 198).

Den källkritiska metoden har här använts till att välja ut de dokument som anses ge en hel-hetsbild av processen med alla de relevanta fakta som behövs till studien. Den har också använts till att bedöma dokumentens äkthet, vilka tendenser de kan tänkas innehålla och att de är oberoende.

Den källkritiska studien består mestadels av dokument från kommunfullmäktige. Äkthets-graden på dokumenten är mycket hög. De är signerade av flera olika kommunpolitiker och arkiverade i diariet. De är förda i protokollform och nedskrivna i direkt samband med att ett speciellt beslut tas, därför finns det minimal risk att något ska ha ändrat på grund av stor tidsskillnad mellan beslut och nedtecknande. Dokumenten från kommunfullmäktige är så nära oberoende och tendensfria som man kan komma, eftersom de alltid är förstahandsdo-kument och alltid signerad av flera medlemmar från olika politiska partier.

Några av utredningsunderlagen som använts är ofta antingen positiva eller negativa till ett visst förslag, detta kan ses som en tendens. Samtidigt är det genom en jämförelse mellan dessa tendenser från olika sidor som man hittar det intressanta spelet mellan de politiska partierna och hur de använt sig av fakta för att lobba för sin sak.

Urvalet innefattar allt inom kommunalfullmäktige som rört beslutet om byggnationen av bron. Detta ger en helhetsbild av hela processen eftersom det varit i de beslutande

politi-kernas intresse att skaffa sig en klar bild av hela förloppet för att kunna fatta ett välgrundat beslut.

2 Brobyggets förlopp

Här följer en källkrisk analys av brobyggets beslutsprocess. De viktigaste aktörerna identifi-eras och används också senare i analysen. Aktörerna som är med genom hela processen är de politiska partierna som sitter med i kommunfullmäktige: Socialdemokraterna, Modera-terna, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Miljöpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. För-loppet delas in i sex faser, där varje [fas] representerar ett delbeslut i processen. En fas tar sin början vid ett beslut om en större åtgärd eller handling och ersätts av nästa fas när ett nytt beslut av vikt tas. Dessa sex faser används sedan i resultatredovisningen för att indenti-fiera hur de viktigaste aktörerna (de politiska partierna) ställer sig: pro, anti eller avvaktande, vid en viss tidpunkt under beslutprocessen. Varje fas är en avgränsad tvist där man kan läsa ut vilken koalition av aktörer (anti eller pro) som fått göra eftergifter.

2.1 Fas 1

2.1.1 Utredningsanslag för Munksjöbron 1989

Under 1989 beslutade Jönköpings kommun att börja ett omfattande förnyelsearbete för Jönköpings centrum. Målet var att förbättra miljön och öka de centrala delarnas attraktivi-tet och konkurrenskraft. Under denna tid pågick omfattade undersökningar och utvärde-ringar av trafiksituationen i Jönköping, dessa innefattade både funktions- och miljömässiga utredningar. Enligt kommunalrådet John Johansson (s), som stod för en skrivelse till kom-munen, var det absolut nödvändigt med en omläggning av trafiken i Jönköpings stadskärna och detta kunde bara ske på ett effektivt sätt med hjälp av byggnationen av en bro över Munksjön. John Johansson (s) påpekade i skrivelsen att bron var ett statsbidragsberättigat projekt och föreslog att 500 000 kr skulle anslås till tekniska nämnden för att utföra en förprojektering av en bro över Munksjön.

I kommunfullmäktige föreslog kommunalråd Ingvar Samuelsson (s) och Göte Johnsson, att termen förprojektering skulle bytas mot ingående undersökning, vilket godtogs. Ellen Almers(m) yrkade på att utredningen i sitt första steg skulle begränsas till påverkan på de kvicksilverhaltiga bottensedimenten vid en brobyggnation. Först när detta var redovisat skulle ytterligare resurser kunna tas i bruk. Ellen Almers förslag fick inte tillräckligt stöd. Kenneth Kindblom (v) yrkade avslag på hela förslaget om utredning. Nils-Erik Davelid (f) och Evert Svensson (c), yrkade bifall för förslaget om utredning.

Kommunstyrelsen beslutade, utan omröstning, att 500 000 kr avsattes för att genomföra en ingående utredning om en bro över Munksjön. Utredningen skulle vara klar första kvartalet 1990 och utföras av tekniska nämnden. Mot förslaget reserverade sig Vänsterpartiet och Miljöpartiet. (Jönköpings Kommun 1989-08-31: 1f)

2.1.2 Projekt Norra Munksjön beslutsunderlag 1990

I april 1990 presenterade utvecklingsavdelningen ett beslutsunderlag angående Munksjö-bron, vars huvudsakliga fokus låg på trafikaspekter, grundläggningsfrågor och statsbygg-nadsaspekter av ett frigörande av norra Munksjöstranden från trafik.

Ett av de allra viktigaste resultaten de presenterar var att det inte finns några kapacitets- el-ler framkomlighetssvårigheter, varför något motiv för en trafikomläggning inte förelåg. Det framkom att en centrumled måste finnas kvar som en fördelningsled till de centrala delarna. Den var inte och skulle heller inte byggas ut till en genomfartsled. De två stora vägbanorna i centrum var Södra och Norra Strandgatan. Eftersom Norra Strandgatan separerade Jön-köping från Vättern var det dock önskvärt att försöka leda all trafik genom en centrumled (Jönköpings Kommun 1990-09-27: 3). Eftersom bron i första hand skulle fungera som för-delningsled till centrum snarare än genomfartsled framkom det, efter tester av alternativa placeringar av bron, att placeringen över det smalaste stället, som ligger nära stadens östra centrum, var den optimala platsen för bron.

Denna strategiska placering gav, om man jämför med den tidigare centrumleden, en kortare ressträcka på 330 meter. Detta kan låta lite, men eftersom det är en relativt hårt trafikerad led innebär detta ganska stora skillnader i det underhållsarbete, som måste utföras varje år. Både antalet olyckor och utsläpp beräknades minska. De två största vinsterna ansågs av ut-redarna vara möjligheten att skapa en bilfri zon i centrum och att man skulle frilägga stran-den och återerövra delar av Munksjön som naturlig mötesplats (Jönköpings Kommun 1990-09-27: 7f).

Vid utredningen var det ännu inte klart hur själva bron skull designas och utformas. Dock var det klart att man i botten av sjön skulle behöva bygga någon form av brofästen. Munk-sjön har sedan mitten av 1800-talet utnyttjats för industriellt bruk, 1862 startades Munksjö AB. Under de senaste 150 åren de olika industrierna släppt ut stora mängder kvicksilverhal-tigt avfall, man räknade att flera hundra kilo kvicksilver släppts ut och mätningarna visade anmärkningsvärda halter av kvicksilver i bottensedimenten (Jönköpings Kommun 1990-09-27: 9).

Vid anläggning av en bro måste åtgärder vidtas för att miljön inte ska påverkas negativt. Man presenterade två möjliga åtgärder. Första alternativet var att spänna upp geotextils-kärmar på botten av sjön runt brobygget och på så vis innesluta de giftiga bottensediment som annars skulle virvla upp under arbetet. Det andra alternativet var att hela botten muddras och de giftiga partiklarna filtreras ut. Genom både maskinell och kemisk rening skulle kunna man få bort 99% av gifterna i bottensedimentet. På lång sikt sågs det andra al-ternativet som det bästa både miljömässigt och ekonomiskt men på kort sikt var det mycket dyrare än alternativ ett (Jönköpings Kommun 1990-09-27: 10f).

Till utvärderingen av stadsbyggnadsaspekterna togs hjälp från två arkitektkontor, som per-senterade visioner för hur östra centrum kunde gestaltas, om man frigjorde norra Munksjö-stranden från trafik. Dessa nämnde bland annat Köpenhamns centrum med dess torg och promenadstråk som förebild (Jönköpings Kommun 1990-09-27: 14ff). En utvärdering av alternativa broar över sjön på den valda sträckan, utförd av Gatukontoret, visade att en bro med 1990 års penningvärde skulle kostat någonstans mellan 50-65 miljoner kronor. (Jön-köpings Kommun 1990-09-27: 22f).

Ansvariga för beslutsunderlaget såg att det finns två möjliga vägar att gå:

1. ”Man värderar vinsterna och möjligheterna av ett friläggande av Munksjöstranden som så stora och intressanta att man beslutar att arbeta vidare med frågan med in-riktning på ett brobygge. Detta innebär bl.a. fortsatt utredning om broutformning m.m. samt fortsatt arbete för att klarlägga hur de frilagda områdena skall utnyttjas, hur centrum skall knytas till Munksjön samt finansieringsfrågor.” (Jönköpings Kommun 1990-09-27: 24)

2. ”Man finner ej vinsterna och möjligheterna med att frilägga norra Munksjöns strän-der från trafik tillräckligt stora utan säger nej till fortsatt arbete. Utredningsarbetet läggs ned.” (Jönköpings Kommun 1990-09-27: 24).

2.1.3 Svar på tal och remissomgång

Som ett svar på beslutsunderlaget kom kommunalråd John Johansson (s) i september år 1990 med en ny skrivelse där han kommenterade beslutsunderlaget. Han skrev att en re-miss som skickats ut till intressegrupper i samband med arbetet med beslutsunderlaget er-hållit 19 svar, där endast två var uttalat negativa (Gränna PRO och Demonstration mot Munksjöbron). Bland de övriga deltagarna fanns ett helhjärtat stöd för ett brobygge och två grupper såg de föreslagna åtgärderna i beslutsunderlaget som ett absolut villkor för att Öst-ra Centrum skulle kunna utvecklas till ett attÖst-raktivt och fungeÖst-rande stadscentrum (Jönkö-pings Kommun – skrivelse 1990-09-27: 1).

Vidare skrev Johansson att Jönköpings Centrum hade i Sverige enastående förutsättningar ur stadsmiljösynpunkt genom sin unika närhet till vatten. Dessa förutsättningar hade dock inte tillvaratagits eftersom stadskärnan var effektivt avskuren mot norr av järnvägen och mot söder av en närmast ogenomtränglig barriär av vägar, bilar och asfalt. Det var enligt honom oacceptabelt att de mest värdefulla områdena i staden ockuperas av trafik som ef-fektivt begränsade människans möjligheter till närhet till vatten. Förslagets huvudsyfte, som han såg det, var att återvinna centrum till människan samt att skapa ett trivsammare cent-rum. Dessutom skulle den årliga körsträckan minskas signifikant och avgaserna skulle hamna längre från stadens centrum (Jönköpings Kommun 1990-09-27 – skrivelse: 1). Johansson påpekade att det vid skrivelsens tidpunkt pågick omfattande upprustningsarbete i närliggande bostadsområden och utveckling av stadens centrala delar, runt 3000 lägenhe-ter och 2000 arbetsplatser var planerade eller under byggnation. Sett i detta perspektiv var investeringen i Munksjöbron en mindre del. Men för att hela satsningen skulle bli komplett och framgångsrik var denna investering, enligt Johansson, vital (Jönköpings Kommun 1990-09-27 – skrivelse: 2).

Det fanns en välgrundad anledning att anta ett principiellt ställningstagande för ett brobyg-ge. Detta ställningstagande skulle i så fall bli en vitamininjektion för upprustningen av hela centrum och skulle signifikant öka intresset och engagemanget från alla berörda parter. Jo-hansson argumenterade dessutom att bästa sättet att behålla en stark kollektivtrafik var att bygga ett starkt centrum eftersom de flesta resor vid den tidpunkten hade sin start eller målpunkt i de centrala delarna (Jönköpings Kommun 1990-09-27 – skrivelse: 2).

Eftersom Jönköpings kommunalekonomiska situation vid skrivelsens tidpunkt var pressad, var det en förutsättning för brons tillkomst att inga ytterligare kommunala skattemedel

an-vändes i planeringsarbetet eller till byggnationen av själva bron. Bron borde finansieras med hjälp av statliga medel och frilagda byggrätter. Kommunen skulle dock akta sig för en allt-för hård exploatering av strandtomterna som skulle friläggas efter brons uppallt-förande (Jön-köpings Kommun 1990-09-27 – skrivelse: 2).

Flera av de som svarade positivt på remissen efterlyste en arkitekttävling där genomförbara, verklighetsförankrade projekt skulle presenteras. John Johansson efterlyste också en sådan tävling, och föreslog att kommunfullmäktige beslutade att i princip acceptera en bro över Munksjön, eftersom en sådan bro, enligt honom, var en förutsättning för att skapa en bätt-re stadskärna (Jönköpings Kommun 1990-09-27 – skrivelse: 3).

Det inkom 19 remissvar; de viktigaste redovisas nedan. Dessa remissvar används senare för att identifiera aktörer i processen.

2.1.3.1 Byggnadsnämnden

Uppmuntrade vidare arbete med inriktning på att genomföra ett brobygge, samt utlyste en arkitekttävling om stadsområdets innehåll och gestaltning. Föreslog att de tillsammans med kommunen skulle utforma tävlingsregler för den nämnda arkitekttävlingen. (Jönköpings Kommun 1990-09-27 – sammanträdesprotokoll: 1f).

2.1.3.2 Parknämnden

Positiva till att friläggandet av stränderna från biltrafik förutsatt att dessa utnyttjades till grönområden, promenadstråk, m.m. och inte enbart till bebyggelse. Dessutom betonade de vikten av att skapa ett attraktivt Östra Centrum med grönområden. (Jönköpings Kommun 1990-09-27 – sammanträdesprotokoll: 2).

2.1.3.3 Fritidsnämnden

Meddelade att de önskade att ’roddstationen’ skulle vara kvar på sin plats och att övriga fri-tidsaktiviteter på Munksjön skulle kunna fortsätta. (Jönköpings Kommun 1990-09-27 - sammanträdesprotokoll: 3).

2.1.3.4 Miljö och Hälsoskyddsnämnden

Ansåg att det vidare måste utredas och redovisas hur ett ’bilfritt centrum’ skulle komma att se ut i förhållande till dagsläget och vilka miljövinster som egentligen skulle uppnås. Man efterlyste också en detaljerad beskrivning av hur bottnen skulle skyddas vid en grundlägg-ning av brostöd i Munksjön, så att miljön i Munksjön och Vättern inte skadades. Man efter-lyste också en satsning på effektiv och miljövänlig kollektivtrafik, så att ett brobygge inte ökade biltrafiken på kollektivtrafikens bekostnad (Jönköpings Kommun 1990-09-27 - sammanträdesprotokoll: 4).

2.2 Fas 2

2.2.1 Majoritetsrådets förslag 1990

Jönköpings kommuns majoritetsråd föreslog att man skulle anta John Johanssons skrivelse som beslut, och i princip acceptera en bro över Munksjön, under förutsättning att den

byggs utan insats av kommunala skattemedel och att 700 000 kr ställdes till förfogande för ytterligare utredningskostnader.

Under kommunstyrelsens möte inbjuds en medlem från Vänsterpartiet att deltaga, detta blir Kenneth Kindblom. Socialdemokraterna yrkade genom Gunnar Axelsson att kommun-styrelsen skulle föreslå kommunfullmäktige att besluta: Att i princip acceptera en bro över Munksjön, att denna skulle finansieras utan kommunala skattemedel, att utredningskostna-derna skulle tas från berörda förvaltningar samt exploateringsfonden och att ett brobygge borde förenas med en rensning av bottensediment i Munksjön. Moderaterna och Folkpar-tiet yrkade för bifall till Socialdemokraternas förslag. (Jönköpings Kommun 1990-09-27 – sammanträdesprotokoll: 6). Kristdemokraterna yrkade att beslutet inte skulle vara ett prin-cipbeslut om en bro, det skulle istället vara ett fortsatt utredningsarbete som skull visa:

• Möjlig markanvändning/byggnation på frigjorda ytor • Hur centrum kunde utvecklas

• Hur trafikföringen skulle påverkas • Miljöpåverkan

• Kostnader och finansiering

Utredningen skulle också innehålla en tävling med broskisser och markanvändning, kost-naderna skulle ombesörjas av berörda förvaltningar (Jönköpings Kommun 1990-09-27 - sammanträdesprotokoll: s7). Åke Johansson (c), yrkade med bifall av Ellen Almers (mp) och Kenneth Kindblom (v) att ytterligare medel ej fick satsas på denna utredning.

Efter votering beslutades det att kommunstyrelsen förslog kommunfullmäktige att besluta att i princip acceptera en bro över Munksjön som en förutsättning för det fortsatta arbetet att skapa en god trafik och stadsmiljö. Det förutsattes också att bron inte skulle bekostas av kommunala skattemedel. Detta gick igenom med 21 röster för och 15 röster emot. (Jönkö-pings Kommun 1990-09-27 – sammanträdesprotokoll: 7f).

Kommunfullmäktige beslutade efter votering att anta kommunstyrelsens förslag med 56 för och 14 röster emot. Mot beslutet reserverade sig Miljöpartiet, Centerpartiet och Krist-demokraterna till förmån för sina egna förslag. (Jönköpings Kommun 1990-09-27 – sam-manträdesprotokoll: 8f).

2.3 Fas 3

2.3.1 Folkopinion 1992

Vänsterpartiet skickade 1991-06-26 in en skrivelse till kommunfullmäktige där de kritisera-de beslutet ”Att i princip acceptera en bro över Munksjön”. Enligt kritisera-dem fanns kritisera-det en aktiv opinion mot bron, bland annat hade 5100 underskrifter mot brobyggt samlats in.

Deras tre huvudsakliga argument mot en bro över Munksjön var:

• En bro skulle underlätta privatbilismen i Jönköpings centrum, vilket skulle leda till en ökning av miljöfarliga ämnen, istället för en minskning, som vissa använde som argument för att bygga bron.

• Ett brobygge skulle få de giftiga kvicksilversedimenten att röras upp och återigen komma i omlopp i Munksjön och eventuellt i Vättern

• I stället för att kasta 50 miljoner i Munksjön borde kommunen satsa pengarna på effektiv och miljövänlig kollektivtrafik

Vänsterpartiet ansåg att det ännu inte var för sent att ta intryck av de argument som fram-förts mot en brobyggnation. Eftersom frågan var så viktig för hur kommunen skulle se ut i framtiden yrkade vänsterpartiet på att kommunfullmäktige skulle lyssna på kommunens in-vånare och utlysa en folkomröstning. (Jönköpings Kommun 1992-01-30 - motion till kommunfullmäktige: 1)

Kommunfullmäktige svarade på motionen genom att skicka en remiss till valberedningen vilken beräknade en kostnad för en folkomröstning till 1 500 000 kr vilket ansågs alltför dyrt. Ytterligare ett förslag framkom, som innebar att folkomröstningen skulle hållas i sam-band med de allmänna valen under 1994. Detta blev framlagt av Åke Johansson (c), och fick bifall av Ellen Almers (mp) med tillägget om brofrågan fortfarande var aktuell under valet. Kommunstyrelsens rekommendation till kommunfullmäktige var att avslå motionen om folkomröstning. Mot detta beslut reserverade sig Centerpartiet och Miljöpartiet.

Kommunfullmäktige beslutade att följa kommunstyrelsens rekommendation och avslog motionen om en folkomröstning i samband med allmänna valen 1994, förutsatt att brofrå-gan fortfarande var aktuell. Mot detta beslut reserverade sig Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. (Jönköpings Kommun 1992-01-30 – sammanträdesprotokoll: 1ff).

2.3.2 En bro på is 1993

Under andra halvan av 1992 utkom ett infrastrukturpaket för mellanstora städer för perio-den 1993-1998. Paketet innehöll bland annat riktlinjer för satsningar på kollektivtrafiken, vilka kommunen kunde använda som riktlinjer för det fortsatt arbete avseende infrastruk-turåtgärder i Jönköping (Jönköpings Kommun 1993-09-30 – sammanträdesprotokoll: 1). I en skrivelse från länsstyrelsen i augusti 1993 fick Jönköpings kommun beskedet att reger-ingen var beredda att ge kommunen 20 miljoner kronor i bidrag till ett ”genomförande av en genomgripande infrastruktursatsning”. Kommunen förväntades att själv bidraga med minst samma belopp. Val av objekt skulle ske tillsammans med Länstrafiken och Länssty-relsen (Jönköpings Kommun 1993-09-30 – sammanträdesprotokoll: 1).

Men detta som underlag beslutade majoritetsrådet i Jönköpings kommun att föreslå ett an-tal åtgärder till kommunfullmäktige, bland dessa återfinner man:

• Att godkänna ”infrastrukturpaketet Jönköping” som genomförandeplan för kom-munen

• Att fastställa kostnaden för projektets genomförande till 75 miljoner kronor • Att Munksjöbron skulle utgå ur infrastrukturpaketet

• Att återkalla det beslut kommunfullmäktige tog i september 1990, där de gav bygg-nadsnämnden i uppdrag att utarbeta ett konkret förslag till en bro över Munksjön (Jönköpings Kommun 1993-09-30 – sammanträdesprotokoll: 2f).

Kommunfullmäktige beslutade, utan omröstning, i enlighet med majoritetsrådets förslag. Centerpartiet lämnade dock in en reservation till beslutet där de skrev: Centergruppen var glada att Munksjöbron har utgått ur projektet. De ansåg att det inte var rimligt att kommu-nen, som var i ett svårt ekonomiskt läge, skulle ta så stor del av kostnaden. De skrev vidare

att de ansåg att staten borde täcka 50% av den motsvarande samhällsekonomiska vinsten (Jönköpings Kommun 1993-09-30 – sammanträdesprotokoll: 5f).

2.4 Fas 4

2.4.1 Andra varvet 1998-00

Efter att de större satsningarna på ett attraktivt centrum under början av 1990-talet blivit lagda på is, bland annat på grund av dålig ekonomi i kommunen och i Sverige, blev diskus-sionerna om att bygga ett mera attraktivt centralt Jönköping återigen aktuella under 1998. Under december månad det året beslutade kommunstyrelsen att ge statsbyggnadskontoret i uppdrag att utveckla en handlingsplan för en stadsbyggnadsvisionen för centrala Jönkö-ping. Huvudsyftet med detta projekt var att utarbeta en sammanhållen och väl förankrad vägledning för allt utvecklings- och projektarbete som rörde Jönköpings centrala delar (Jönköpings Kommun 2000-06-29 – sammanträdesprotokoll: 1).

I början av 2000 presenterade stadsbyggnadskontoret sin färdiga vision som de döpt till ”Från tanke till handling”. Gruppen som arbetat med denna vision var bland annat kom-munalråd från Socialdemokraterna, Moderaterna samt medlemmar från ett par berörda nämnder, exempelvis ordförande för tekniska kontoret. Den innehöll ett antal olika punk-ter som skulle hjälpa Jönköpings stadskärna att uppnå målet att bli ”Skandinaviens mest at-traktiva i sin storlek”. Några av idéerna de presenterade var:

• Utveckla de möjligheter norra Munksjöstranden rymmer att expandera stadskärnan och skapa kontakt med vattnet. Utveckla Munksjön till en ’stadssjö’ med vattenak-tiviteter och attraktioner

• Förstärka befintliga och utveckla nya intressanta mötesplatser och stråk

• Utforma en ny karaktärsfull bro över Munksjön för att kunna omforma trafiksy-stemet och därigenom utveckla stadsområdet kring norra Munksjön

(Jönköpings Stadsbyggnadskontor 2000-01: 1)

Arbetet med visionen genomfördes med bland annat seminarier, enkäter och genom att olika arkitektbyråer anlitades, som skapade sina visioner av stadskärnan. Viktiga aspekter som framkom av enkäterna, arkitektförslagen och seminarierna kunde sammanfattas:

• En hållbar stad kräver hållbar infrastruktur och god tillgänglighet för alla sorters trafik.

• Det var viktigt att förstärka bilden av Jönköping vid vatten – att göra mötet mellan stad och vatten mera intressant

• Det var av vikt att utnyttja den slumrande resurs som norra Munksjöstranden utgör, detta förutsatte dock en omformning av trafiksystemet.

• Enligt enkätundersökningar såg Jönköpings invånare otillgängligheten till Vättern och Munksjön som något mycket negativt, och ville gärna att stränderna skulle fri-läggas. Man ville också ha en bro över Munksjön, bibehålla det bilfria Östra Cent-rum och skapa flera bilfria miljöer.

• Högskolan ansåg att Munksjöleden, som var negativ för högskolan, borde bearbetas på ett vis som kunde medverka till högskolans expansion, exempelvis genom en omläggning med hjälp av en bro.

• De olika arkitektkontoren hade tagit fram centrumlösningar med något olika fokus, gemensamma nämnare var möjligheter för högskolans expansion och en omarbet-ning av Munksjöleden. Kontoren uppfattades som positiva till en friläggomarbet-ning av norra Munksjöstranden med hjälp av en bro, eller i ett fall en tunnel under sjön.

Återkommande i alla förslagen var brons betydelse för friläggning av värdefulla markytor i centrum. Den kunde därmed uppfattas som en katalysator för alla de andra projekten i centrum. (Jönköpings Stadsbyggnadskontor 2000-01: 3ff)

Precis som när biltrafiken redovisades under beslutsunderlaget i början av 1990-talet fram-kom att existerande trafikleder kunde hantera de trafikflöden som finns i dagsläget. Det var dock så att om två körfält (de vid norra Munksjön) skulle tas bort ledde detta till blocke-ringar i trafiken. Detta ansågs inte vara acceptabelt då de flesta personflyttningarna till Jön-köpings centrala delar skedde via bil. Vid trafikstockningar var risken stor att dessa bilister istället skulle välja något annat slutmål för sin resa.

Jönköping är internationellt känt för sin satsning på busstrafiken, men skulle bilismen till centrum minska med endast 20% skulle man behöva fördubbla de kollektiva möjligheterna för att behålla antalet besökare i centrum. Jönköping är också känt för den höga standarden på sitt centrala vägnät, något som de i visionen ibland kallar ’överstandard’. Detta har tyvärr skett på bekostnad av stadskärnan. För att kunna skapa ett bilfritt centrum, och en ökad vattenkontakt krävdes det en broförbindelse över Munksjön. Om man byggde en tvåfilig bro samt tog bort två filer i de centrala delarna av staden borde detta räcka för att täcka upp behoven av vägar i centrum samtidigt som man fick ett mera modernt och flexibelt bil-trafiksystem. (Jönköpings Stadsbyggnadskontor 2000-01: 13)

2.4.2 Behandling i kommunen

Kommunstyrelsen föreslog att kommunfullmäktige skulle ge i uppdrag till en styrgrupp att påbörja de olika projekt som framgick av stadsbyggnadskontorets vision ”Från Tanke till Handling” samt att utföra en mera ingående utredning om norra Munksjön. Ett hundratal remisser hade samtidigt skickats ut till politiska partier, föreningar och intressegrupper, sva-ren på dessa var genomgående mycket positiva. (Jönköpings Kommun 2000-06-29 – sam-manträdesprotokoll: 1ff).

I kommunfullmäktige yrkade Vänsterpartiet på att en bro över Munksjön skulle utgå ur projektet, Centerpartiet med stöd av Miljöpartiet instämmde och lät på dagordningen an-teckna att: Det finns idag inget bevis för att en ny Munksjöbron skulle vara nödvändig… Stadsbyggnadsvisionen är en idéskiss och varje projekt i den måste behandlas enskilt… Frågan om behovet av en bro får prövas vid ett senare tillfälle” (Jönköpings Kommun 2000-06-29 – sammanträdesprotokoll: 3)

Votering begärdes och förslaget att avvakta med bron röstades ned med 67 röster mot 13 röster. Slutligen beslutade kommunfullmäktige att bifalla kommunstyrelsens förslag. (Jön-köpings Kommun 2000-06-29 – sammanträdesprotokoll: 4f).

2.5 Fas 5

2.5.1 Ramprogram Norra Munksjön 2002

I januari 2002 presenterade en styrgrupp ett ramprogram som var inriktat på norra Munk-sjön och området däromkring. Styrgruppen ville värna om innerstaden och försöka undvika att kraft sugs ur de centrala delarna av staden, ett problem som är vanligt i medelstora stä-der. Styrgruppen, som bestod av bland annat kommunalråd från Socialdemokraterna och Moderaterna, samt medlemmar från ett par olika nämnder, skrev att de var övertygade om att ramprogrammet de presenterade skulle bli viktigt inte bara för norra Munksjön utan även för Jönköpings och hela regionens utveckling (Jönköpings Stadsbyggnadskontor 2002-01: 3).

Efter det att kommunfullmäktige beslutade sig för att ställa sig bakom visionen ”Från Tan-ke till Handling”, och acceptera de bärande idéerna till detta behövdes en noggrannare ut-redning angående norra Munksjöområdet. Detta eftersom norra Munksjön var det viktigas-te och kanske också mest komplexa området som visionen innefattar. Allt arbeviktigas-te med ramprogrammet genomsyrades av de riktlinjer som stadsbyggnadsvisionens program inne-höll (Jönköpings Stadsbyggnadskontor 2002-01: 4f).

Projekt norra Munksjön ansågs ge Jönköping och regionen stora utvecklingsfördelar. Al-ternativet till detta var ett scenario där de östra centrala delarna av Jönköping sakta tappade mark och viljan att investera i stadskärnan skulle minska. Detta andra scenario skulle på sikt vara negativt för hela regionen. För att projekt norra Munksjön skulle kunna genomföras behövdes en karaktärsfull bro över Munksjön. Återigen slog man fast att bron var en nöd-vändig del av projektet och skulle fungera som en katalysator för resten av ramprojekten. För att bygga en bro över Munksjön skulle det behöva göras en utfyllnad av en del av sjön. För detta krävdes prövning i miljödomstolen i Växjö. En ansökan om utfyllnad hade skick-ats dit som en del av arbetet med norra Munksjöprojektet (Jönköpings Stadsbyggnadskon-tor 2002-01: 9ff).

Även under detta projekt togs hjälp av arkitektgrupper, som arbetade med förslag på hur norra Munksjöområdet skulle se ut. Genom att bygga ett mer attraktivt centrum och ge-nom att låta högskolan växa skulle man öka andelen invånare med högre utbildning och även öka kulturutbudet. Båda låg vid denna tiden under genomsnittet bland Sveriges kom-muner (Jönköpings Stadsbyggnadskontor 2002-01: s8ff). Det arbetades vidare på utred-ningen av trafiksystemet och fortfarande gällde att minst 6 körfält behövs för att undvika framkomlighetsproblem i trafiken. Vidare skrevs det att för att kunna utnyttja den fulla po-tentialen som fanns på norra Munksjöstranden måste en karaktärsfull bro över sjön komma till stånd (Jönköpings Stadsbyggnadskontor 2002-01: 14f).

Två förslag till bro utvecklades, ett förslag av KHR R Arkitekter i Stockholm och ett för-slag från en Dansk konstellation bestående av Dissing+Weitling arkitekter. KHRs förför-slag var en vingformad stålbalksbro på grenformade rörstöd som löpte över sex spann och Dis-sing+Wietlings förslag var en linupphängd stålbro i fem spann.

En expertgrupp tillsattes för att uttala sig om vilken bro de ansåg mest lämplig och deras utlåtande löd: ”Den stadsomvandling som föreslås i Jönköping kring Munksjöns inre del betonar starkt helhetens betydelse.…. De två förslag till bro över Munksjön som de paral-lella uppdragen gett upphov till är tekniskt och estetiskt visserligen olika men utifrån sina utgångspunkter av hög och likvärdig klass. Det har därför inte känts nödvändigt att belysa

problemet med ytterligare förslag. Vi förordar med stöd av det som framförts ovan Dis-sing+Weitlings broförslag. Skälen är främst den delvis unika uppbyggnaden, den slanka men ändå påtagliga närvaron i stadsrummet, brons möjlighet att stå som tecken för den förnyelse Jönköpings centrum står inför” (Jönköpings Stadsbyggnadskontor 2002-01: 19). De båda alternativa broförslagen kostnadsbedömdes och båda uppskattades till en kostnad av 80-85 miljoner kronor (Jönköpings Stadsbyggnadskontor 2002-01: 48).

Utfyllning och grundläggning av brostöden i nordöstra delen av Munksjön krävde en pröv-ning i miljödomstolen i Växjö. För att klargöra miljöförhållandena hade man gjort en rad undersökningar. Dessa visade bland annat att området som skulle fyllas ut utgjorde 55% av sandbottnarna i Munksjön. Det var dessutom dessa som innehöll minst föroreningar. Ett antal pålar skulle också slås ner i sjöbottnen som stöd till bron. Dock hade varken utfyllna-den eller brostöutfyllna-den bedömts inverka på vattenomsättningen eller strömningsmönstret i sjön. Avståndet mellan de värst förorenade bottnarna och brostöden respektive utfyllnaden bedömdes vara så pass långt att risken för påverkan på föroreningarna var liten, pålning för brostöd och tippning för utfyllnad skulle ske under kontrollerade former (Jönköpings Stadsbyggnadskontor 2002-01: 24).

En sanering av Munksjön var inte aktuell som en del av projektet. Man hade funnit flera olika föroreningstyper på sjöbotten. De renaste delarna av sjön ansågs vara de som skulle fyllas ut. Dessa delar var också lekplats för bland annat gös och hemvist för signalkräfta och nissöga. Dessa arter kunde påverkas negativt av brobygget. Dock gjordes bedömning-en att det var fullt möjligt att sanera sjön ävbedömning-en efter ett brobygge, om detta skulle bli intres-sant i framtiden (Jönköpings Stadsbyggnadskontor 2002-01: 44).

2.5.2 Remisser 2002

Ramprojekt norra Munksjön skickades, efter beslut i kommunfullmäktige, ut som underlag för en remiss. Tillbaka kom svar från 43 remissinstanser och 73 privatpersoner. De väsent-liga delarna av dessa redovisas här, dessa redovisas för att indetifiera hur aktörernas inställ-ning till brobygget såg ut vid detta tillfället:

Länsstyrelsen

• Var angeläget att en sanering av sjön skulle ske snarast

• Ansåg att miljöaspekterna vid en utfyllning av sjön skulle redovisas ytterligare • De önskade en utredning angående en ökning av trafiken, ett alternativ med en

fyr-filig bro fick inte uteslutas

• Eventuella markföroreningar skulle saneras innan brobyggnation påbörjas

• Ville ha en utredning för hur de kvicksilverskadade bottnarna skulle påverkas av de ändrade strömmar som en bro innebär

Länstrafiken

• Ville att bron redan från början skulle ha kapacitet för att ta emot trafikströmning-arna (läs 4 filer)

• Viktigt med ökad satsning på kollektivtrafik Länsmuseet

• Invände mot utfyllnaden av sjön som de ansåg skulle förändra sjöns utseende till det sämre

• Invände mot bron som, oavsett dess elegans, skulle komma att förstöra stadsbilden Polismyndigheten

• Positiva till ramprogrammet i sin helhet Högskolan

• Mycket positiva till förslaget

• Beroende av den plats som frigjordes vid Munksjöleden Fritidsnämnden

• Ansåg att projektet skulle bli ett lyft för hela kommunen

• Önskade att bron skulle anpassas så att rodd och andra fritidssysselsättningar kunde fortgå som vanligt på sjön

Miljönämnden

• Önskade att sjön saneras

• Ansåg att ljud och luftföroreningsnivåerna skulle bli för höga och efterfrågade al-ternativa lösningar

Kulturnämnden

• Ansåg att båda broförslagen uppfyllde gestaltningskraven Tekniska nämnden

• Konstaterade att ramprogrammet var ett bra underlag för fortsatt arbete • Ville att infrastrukturen skulle ges hög kvalitet i material och utformning Stadsbyggnadsnämnden

• Ansåg att det var viktigt att Jönköpings centrum utvecklades och att ramprogram-met var en god grund för fortsatt arbete

• Betonade vikten av god utformning och gestaltning av området Kristdemokraterna

• Positiva till förslagets huvuddrag

• Förordade en tvåfilig pylonbro, med möjlighet till utbyggnad till fyra körfält Miljöpartiet

• Tveksamma till en bro över Munksjön

• Ansåg att miljöeffekterna av utfyllnad och brobygge inte var försumbara. Det var oansvarigt att planera dessa innan sjön är sanerad

• I övrigt delade de betydelsen av ett modernt regioncentrum Grön ungdom

• Ansåg att trafiklösningen var bristfällig, ville ha alternativa lösningar och satsningar på ökad kollektivtrafik

• Förstör inte gösens lekplatser med utfyllnad

• Ville istället att man helt stängde trafiken för bilar genom centrum och inför av-giftsfri kollektivtrafik

Vänsterpartiet

• Önskade att Munksjöbron togs bort ur programmet

• Hårdare satsning på kollektivtrafiken och alternativa trafiklösningar Folkpartiet

• Föredrog det danska broförslaget och önskade en fyrfilig bro Moderaterna

• Föredrog det danska broförslaget och önskade en fyrfilig bro • Mycket positiva överlag

Socialdemokraterna

• Ansåg att ramprogrammet utgjorde ett mycket bra underlag till fortsatt arbete och önskade att det gavs hög prioritet

Centerpartiet

• Stod bakom en utveckling av den centrala staden

• Ansåg att brolösningsförslaget var bra, vill dock ha ytterligare diskussion innan slut-giltigt beslut

Bymarken & Dalviks Socialdemokratiska Förening

• Ansåg att man redan från början borde överväga en bro med fyra körfält Gudmundsgillet

• Ansåg att utfyllnaden dödar fisken och de önskade att sjön saneras • Annars positiva till projektet

Naturskyddsföreningen

• Ansåg att kommunen borde arbeta för minskad biltrafik och ökad kollektivtrafik • Ansåg att sjön måste saneras innan vidare arbete

• Motsatte sig utfyllnad av Munksjön

• Krävde en redovisning av hur man skulle förhindra spridning av miljöfarligt avfall till Vättern vid en eventuell olycka

• Eventuella miljökonsekvenser borde utredas noggrannare Sofia Pro

• Ansåg att bron skulle göras fyrfilig redan från början Privatpersoner

Av de skrivelser som inkommit från privatpersoner var det en blandad fördelning mellan folk som var förtjusta och som inte alls tyckte om projektet. Av det 70 tal personer som ut-talade sig var 33 uttalat positiva till en bro över Munksjön och 13 personer var uttalat nega-tiva. De andra hade åsikter som rörde andra delar av ramverket. (Jönköpings Kommun 2002-06-18 – Samrådsredogörelse: 3-19)

2.5.3 Behandling i kommunstyrelse och Fullmäktige 2002

Som svar på Ramprogrammet för norra Munksjön inkom kommunalråd Per Larsson (s) med en skrivelse, där han föreslog att kommunstyrelsen skulle tillråda kommunfullmäktige att besluta bland annat följande:

• Att man skulle anta föreliggande förslag till ramprogram för norra Munksjön att lig-ga till grund för det fortsatta arbetet med utveckling av Jönköpings centrala delar • Att kommunfullmäktige skulle fatta slutgiltigt beslut angående varje enskilt

delpro-jekt när föreslagna utredningar var genomförda och politiskt behandlade och miljö-domstolen i förekommande fall lämnat sitt godkännande

• Att projektet skulle fortlöpa i den takt som ekonomin tillåter (Jönköpings Kommun 2002-06-18 – skrivelse: 3)

Kommunstyrelsen höll ett sammanträde 2002-06-05, där Moderaterna yrkade att Socialde-mokraternas förslag (Per Larssons skrivelse) skulle bifallas. Inger Ekengard (c), med bifall av Kenneth Kindblom (v) yrkade på att ärendet skulle återremiteras. Åke Johansson (c), samt deltagarna från Socialdemokraterna yrkade på bifall till Per Larssons (s) förslag. Åke Johansson (c) lät anteckna att han förutsatte flexibilitet för genomförandet och att kostna-den för projektet skulle ligga inom de beräknade ramarna.

Kommunstyrelsen beslutade att föreslå Kommunfullmäktige att anta Per Larssons (s) för-slag. Mot detta reserverade sig Inger Ekengard (c) och Kenneth Kindblom (v) (Jönköpings Kommun 2002-06-18 – sammanträdesprotokoll: 1ff).

När förslaget behandlades i kommunfullmäktige yrkade: Per Larsson (s), Carina Lunde-holm (m), Åke Johansson (c), Arne Andersson (s), Allan Wendefors (kd), Eva Lundemo (c), och Inger Gustafsson för hela Folkpartiet-gruppen för bifall till kommunstyrelsens för-slag. Bengt von Strokirch (c) yrkade för en återremittering där bland annat följande om-ständigheter skulle redovisas:

• Miljökonsekvenserna enligt miljöbalken angående utfyllnad av bro, brobygge och förändrad trafikförning, samt luftföroreningar

• Kommunalekonomiska konsekvenser av föreslagna infrastrukturinvesteringar • En alternativ lösning för norra Munksjön

Detta yrkande fick stöd av: Gunvor Runström (mp), Inger Ekengard (c), Per-Ola Gustafs-son (c), samt Thordis SamuelsGustafs-son (mp) som också yrkade på att det alternativa förslaget skulle bygga på minskad biltrafik i centrum, vilket alla instämmde i. Åke Johansson (c) lät anteckna att han förutsatte flexibilitet för genomförandet och att kostnaden för projektet skulle ligga inom de beräknade ramarna. Folkpartiet via Inger Gustafsson lät anteckna att de ansåg att det var viktigt att fortsätta med brons utredning inklusive ett fyrfiligt alternativ. Slutligen begärdes votering där de som röstade ja, önskade återremittera ärendet, och de som röstade nej, önskade avgöra ärendet vid dagens sammanträde. Det blev 67 nej röster mot 13 ja röster.

Efter voteringen beslutade kommunfullmäktige att utan fler voteringar bifalla kommunsty-relsens förslag. Emot detta beslut reserverade sig Vänsterpartiet, Gunvor Runström (mp), Inger Ekengard (c), Per-Ola Gustafsson (c) och Bengt von Strokirch (c). (Jönköpings Kommun 2002-06-18 – Sammanträdesprotokoll: 1ff).

2.5.4 Miljödomstolens utlåtande samt medborgarkrav 2003-04

Den 16e maj 2003 gav miljödomstolen i Växjö tillstånd till Jönköpings kommun att dels göra en utfyllnad på 40 000 kvadratmeter, samt att anlägga 4 eller 5 brostöd. Detta överkla-gades av Naturskyddsföreningen i Jönköping som hävdade att Munksjön är starkt förore-nad och det fanns risk för att dessa föroreningar kunde nå Vättern i samband med ett bro-bygge och att utfyllnaden som skulle täcka 55% av de minst förorenade sandbottnarna i Munksjön var oacceptabel. Dessutom hävdade de att den existerande miljökonsekvensbe-skrivningen inte var tillräcklig. Strandskyddsfrågan hade inte heller prövats på ett erforder-ligt sätt. Slutligen beslutade miljööverdomstolen att fastställa miljödomstolens beslut och ge kommunen tillstånd till utfyllnad och byggnationer. (Jönköpings Kommun 2003-08-29 & 2003-10-31: s1f & s1f). Beslutet överklagades också till högsta domstolen, som lät meddela att de inte fann skäl att pröva beslutet och därför stod miljööverdomstolens beslut fast. (Jönköpings Kommun 2004-09-30 – lägesrapport: 3).

Under 2003 inkom även ett förslag till sanering av Munksjön från medborgaren Jan Lund-berg. Han uttryckte rädsla för att förorenat bottenslam skulle läcka ut i Vättern under byggnationen av Munksjöbron. Detta förslag togs upp i kommunstyrelsen i början av 2004, där de, genom Per Larssons (s) yttrande, förslog att kommunfullmäktige skulle avslå försla-get, vilket de också gjorde under sitt sammanträde 2004-05-27. En av de största anledning-arna till avslag var miljödomstolens utlåtande, där det fastslogs att sanering kunde göras vid ett senare tillfälle.(Jönköpings Kommun 2004-05-27 – sammanträdesprotokoll: 1f).

2.6 Fas 6

2.6.1 Slutligt brobeslut 2004

2004-09-27 inkom stadskontoret med ett förslag till kommunstyrelsen, där de bland annat föreslog att 129 miljoner skulle tillsättas för byggnation av Munksjöbron, anslutande vägar och rondeller, förbättringar av gångstråk runt sjön och ett mobility management program (som innebar ökat användande av miljömässigt hållbara transportmedel). Dessa anslag skul-le finansieras genom disposition av det totala anslaget för stadsbyggnadsvisionen i 2004 års budget samt i förslag till investeringsplan för 2005-2007 (Jönköpings Kommun 2004-09-30: 1)

2004-09-29 behandlade kommunstyrelsen förslaget: Per Larsson (s), med instämmande av Carina Lundeholm (m) tillstyrkte stadskontorets förslag. Åke Johansson (c) instämmde också i deras förslag. Kenneth Kindbloms (v) yrkade på avslag för de delar av projektet som innefattade en brobyggnation med anslutande vägar. Inger Ekengard (c), instämmde och lät anteckna följande i protokollet: ”När beslutet om finansiering av Munksjöbron är fattat är det fortfarande min mening att bron leder till negativa effekter vad gäller miljön samt ökande biltrafik. Mobility management är en bra men inte tillräcklig åtgärd för att motverka detta. Kraftfulla åtgärder kommer att krävas för god miljö och utveckling i hela kommunen till följd av dessa nya förutsättningar.” Kenneth Kindblom (v) instämmde i Inger Ekengards (c) anteckningar. Kommunstyrelsen beslutade att utan omröstning föreslå stadskontorets förslag till kommunfullmäktige. (Jönköpings Kommun 2004-09-30: 2).

Kommunfullmäktige sammanträdde 2004-09-30 för att behandla förslaget. Åke Johansson (c), Per Larsson (s), Carina Lundeholm (m) och Nils-Erik Davelid (fp) yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag. Kenneth Kindblom (v) yrkade för sitt eget förslag som han lade fram i kommunstyrelsen. I detta fick han bifall av Inger Ekengard (c), Bengt von Strokirch och Thordis Samuelsson (v). Inger Ekengard (c) lät anteckna samma sak som hon anteck-nade i protokollet från kommunstyrelsen. Efter det att votering begärdes, vann kommun-styrelsens förslag över Kenneth Kindbloms (v) förslag med röster 73 mot 8.

Kommunfullmäktige hade beslutat i enlighet med stadskontoret och kommunstyrelsen och anslagit totalt 129 miljoner för byggnation av en bro över Munksjön samt sidoprojekt. (Jönköpings Kommun 2004-09-30: 3).

2.7 Sammanfattning av beslutsprocessen, fas 1 till 6

I broföploppet ingick ett stort antal aktörer, de är de politiska partierna var de viktigaste (Socialdekokraterna, Moderaterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljö-partiet och FolkMiljö-partiet) eftersom det var endast de som deltog i alla stegen i beslutsproces-sen. Det undersökta förloppet har också indelats i sex faser, dessa faser utgör viktiga etap-per i processen där man också kan se hur vissa av de politiska partierna gradvis ändrade ståndpunkt (mellan pro, avvaktande och anti) under processen. De viktigaste aktörerna in-delas, senare i analysen, in efter hur de förhåller sig til projektet under de olika faserna. Var-je fas är också viktig eftersom den kretsar runt en tvist angående ett delproVar-jekt, genom att se hur denna tvist föll ut kan man se när en koalition fick göra en eftergift.

De som varit mest genomgående pro-bro under processen är: Socialdemokraterna, Mode-raterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna. De som varit genomgående anti-bro under processen var: Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet.

3 Analysmodeller

För att kunna analysera processen på ett systematiskt vis krävs en modell som kan hantera många aktörer över en längre tidsperiod. Implementeringsforskning är en typ som kan an-vändas för analys. Sökandet efter en lämplig analysram, som kan fungera i sammanhanget, började med en genomgång av Top-down och Bottom-up modellerna. Men då dessa visade sig inte vara helt lämpliga för genomförandet av analysen styrdes litteraturstudien in till po-licyforskningen som kan ses som en vidareutveckling av implementeringsforskningen. Inom policyforskningen finns en analysmodell som kallas ’Advocacy Coalition Framework’ vilket i mångt och mycket är en vidareutveckling av Top-down och Bottom-up-arbetsramarna. Inom ACF-analysramen finns nio kriterier som, om de uppfylls, kan använ-das för att stärka analysramens relevans. Dessa beskrivs och används senare i resultatredo-visningen för diskutera relevansen av den modell som använts.

I detta avsnitt presenteras de modeller som är relevanta för analysen, först och främst kommer Top-down och Bottom-up som är föregångare och underlag för ACF modellen. Efter det följer ACF som huvudsakligen kommer att användas för att analysera broproces-sen. ACF härstammar från Top-down och Bottom-up och kan ses som en hydrid av dem båda. Även om ACF är den huvudsakliga analysmodellen behövs en genomgång av Top-down och Bottom-up för att läsaren ska få bra föreståelse för ACF.

3.1 Översättningar och språkval

Alla foskningmodellerna har engelska som ursprungsspråk. Detta orsakar vissa problem. För Top-down och Bottom-up-modellerna finns det forskningsprojekt på svenska och bra vedertagna översättningar existerar. Antalet svenska projekt som använder sig av ACF är däremot litet. När valet av språk gjordes till detta projekt var svenska det naturliga valet. Det finns flera anledningar, den viktigaste att arbetet handlar om en svensk kommun och det huvudsakliga intresset för denna uppsats finns på kommunal nivå.

Det begränsade antalet svenska studier med ACF analysram, gör att det inte finns några vedertagna översättningar av termerna i denna modell. Dessutom har många av de ämnes-specifika engelska termerna en betydelse för begrepp som är mycket svår att översätta på ett praktiskt vis. Trots dessa problem bestämdes att uppsatsen skulle skrivas på svenska med undantaget att de ämnesspecifika termerna, som inte kunde översättas på ett bra sätt, behölls i så stor utsträckning som möjligt på analysmodellens orginalspråk.

3.2 Top down

Det första perspektivet som presenterades inom implementeringsforskningen var Top-down perspektivet. Detta perspektiv förespråkades av Pressman och Wildavsky som all-mänt ses som de ledande företrädarna inom implementeringsforskning. Pressman och Wil-davsky definierade implementering som att ’föra ut ett beslut’, deras mål var att i en under-sökning se i hur stor grad och på vilket sätt en officiell beslutsfattare kan styra social för-ändring (Glemdal 2007: 37).