Stadsnära Norrskensturism : Viktiga parametrar gällande artificiell belysning för utvecklingen av norrskensturism i ett stadsnära läge

Stadsnära

norrskensturism

Viktiga parametrar gällande artificiell belysning för utvecklingen

av norrskensturism i ett stadsnära läge

Northern light tourism in

an urban environment

Important aspects of the artificial lighting regarding the

development of northern light tourism in an urban environment.

Postadress:

Besöksadress:

Telefon:

Förord

Under studiens arbete har vi haft stor hjälp och stöd från vår handledare Annika Jägerbrand. Vi vill tacka henne för bra och trevligt samarbete, med bra diskussioner och återkopplingar. Vi vill även utfärda ett tack till konsultföretaget Lighting Bureau för idéen till denna studie, samt den rådgivning vi fått från dem. Även Janice Wilson på Town of Southampton ska ha ett stort tack för tillåtelsen att använda deras bilder i detta arbete. Slutligen vill vi skicka ett stort tack till studiens intervjudeltagare för mycket trevliga och intressanta intervjuer.

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom huvudområdet Produktutveckling med inriktning Ljusdesign. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Examinator: Mathias R Adamsson Handledare: Annika K Jägerbrand Omfattning: 15 hp

Abstract

According to The Swedish Agency for Economic and Regional Growth (2019) the total consumption of tourism in Sweden has grown with 124% between the years 2000-2018. This trend that also applies for the Swedish nature-tourism where a study from Mid Sweden University (2014) shows that nature-based tourism each year has approximately 3.6 billion SEK in turnover, and that 40% of concerned businesses is in a phase of growth (Fredman & Margaryan, 2014). Northern light-tourism is a form of nature-tourism that has grown quickly in northern Sweden in recent years (Jóhannesson & Lund, 2017; Mathisen, 2017; Friedman, 2010). In Kiruna alone it is estimated that the northern light tourism alone has a revenue of 100 million SEK each year (Swedish Nature and Ecotourism Association, 2019). This form of tourism often has a high traveling costs and is concentrated to the countryside with far traveling distances between each site. In the same time, a lot of tourists on the countryside has a negative impact on the nature and wildlife (Björnsdóttir, 2015).

The purpose of this study is therefore to point out and discuss around different aspects concerning the artificial lighting with an impact on how we can develop a northern light-tourism in a more urban environment. The study shall also give general suggestions for how these aspects can be adapted into a light installation.

The method that is use in this research is a literature study, interviews and an analyse of four cities’ lighting masterplans. The literature study was used to specify the foundation and aim of the study. Where the interviews clarified the important aspect for an urban development of northern light-tourism from a lighting designers’ point of view. In the last phase of the study, four lighting masterplans with a clear focus on how to prevent light pollution where analysed. These analyses then gave some action proposals that can be compared to the answers from the interview participants.

The results from the study show that shielded luminaires, light distributions, luminaire installation height and lighting controls are considered to have the largest impact on the lighting installation regarding the visibility of the northern light. Also, laws and regulations were a common answer, with some reasoning about the regulations of max and min requirements from an installation. Regarding the general proposals some suggestions concerning luminaire colour temperature and light distribution can quite easy be applied to an installation, in comparison to a more complicated lighting control.

To everyone that would like to develop a project of this kind it is recommended that in an early stage get in contact with any stakeholders and listen to their opinions. In that way any mistakes are minimised even though the topic of this study is relatively unexplored.

The study is limited to only show and discuss the answers that came up under the interviews, and that these answers is only reproduced from a lighting designers’ point of view.

Sammanfattning

Enligt Tillväxtverket (2019) har den totala konsumtionen inom svensk turismnäring ökat med 124% mellan åren 2000–2018. Denna trend kan även utläsas för den svenska naturturismen där en studie från Mittuniversitet (2014) visade att det inom naturturism omsätts ca 3.6 miljarder kronor varje år och att 40% av företagen var i en tillväxtfas (Fredman, Margaryan, 2014). En form av naturturism som växt sig stark norra Sverige under senare år är norrskenturismen (Jóhannesson & Lund, 2017; Mathisen, 2017; Friedman, 2010), som i enbart Kiruna kommun beräknas omsätta runt 100 miljoner varje år (Naturturismföretagen. 2019). Idag är denna typ av turism framförallt koncentrerad till landsbygden med långa avstånd och höga resekostnader som följd. Samtidigt som många turister har en negativ påverkan på djur och natur (Björnsdóttir, 2015).

Syftet med studien är således att ta fram och föra en diskussion kring vilka aspekter av en belysningsanläggning som är viktiga för att göra norrskensturismen mer stadsnära och tillgänglig för en större del av befolkningen. Arbetet ska även ge förslag på generella anpassningar av den artificiella belysningen som kan appliceras på anläggningen.

Metoden som används är en kombination av litteraturstudie, intervjuer och en analys av befintliga belysningsprogram. Litteraturstudien gav en bakgrundsundersökning inom ämnet samt tydliggjorde hur studiens syfte skulle formuleras. Intervjuerna genomfördes med fyra ljusdesigners där deras tankar och idéer gällande vilka aspekter som anses viktiga för att skapa en stadsnära norrskensturism. I studiens sista steg analyserades redan befintliga belysningsprogram från städer där belysningsanläggningen anpassats för att minimera stadens ljusföroreningar. Analyserna gav sedan konkreta åtgärdsförslag som jämfördes med intervjudeltagarnas resonemang.

Studiens resultat visar på att armaturavskärmning, ljusfördelning, ljuspunktshöjder och belysningsstyrning anses vara de viktigaste aspekterna för den artificiella belysningen. Lagar, standarder och andra former av styrdokument är en annan aspekt som ofta togs upp, med resonemang för hur dessa kan påverka en belysningsanläggnings hösta respektive lägsta nivå. Gällande de generella förslagen på anpassningar redovisas att både anpassningar av ljuskällors färgtemperaturer och ljusriktning kan appliceras på en anläggning förhållandevis enkelt. Men att en väl anpassad belysningsstyrning är svårare, det ska dock tilläggas att denna anpassning kan ha större och mer positiv påverkan för en norrskensanpassad belysningsanläggning. Till de personer som vill utveckla denna typ av projekt rekommenderas att i ett tidigt skede blanda in eventuella intressenter och ta hänsyn till deras aspekter. Arbetets ämnesområde är relativt outforskat och en väl utförd förstudie inför projektet är därför av stor vikt för att minimera eventuella misstag.

Studien begränsas av att enbart ta hänsyn till och föra en diskussion kring de aspekter som uppkommit under intervjuerna. Dessa aspekter är endast hämtade ur en ljusdesigners perspektiv och tydliggör således inte andra intressenters intressen inom ämnet.

Nyckelord: Norrsken, naturturism, artificiell belysning, ljusföroreningar, stadsnära turism, Aurora borealis, Aurora australis, stadsgestaltning

Innehållsförteckning

Förord ... 2

Abstract ... i

Sammanfattning ... ii

Innehållsförteckning ... iii

1

Introduktion ... 5

1.4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING...9

1.5 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNINGAR ...9

1.6 DISPOSITION ...9

2

Teoretiskt ramverk ... 10

2.1 LJUSFÖRORENINGAR ... 10

2.2 STADSNÄRA TURISM OCH SMARTA STÄDER ... 10

2.3 ARMATURUTFORMNING ... 11

2.4 LAGAR OCH REGLER KOPPLAT TILL LJUSFÖRORENINGAR ... 12

2.5 POLARSKEN ... 13

3

Metod och genomförande ... 14

3.1 METODUTFORMNING ... 14

3.1.1 Litteraturstudie ... 14

3.1.2 Intervjuer ... 14

3.1.3 Analys av belysningsprogram ... 16

3.2 METODENS RELEVANS FÖR FRÅGESTÄLLNINGEN ... 18

3.3 ARBETSGÅNG ... 19

4

Resultat ... 22

4.1 INTERVJUER – VIKTIGA ASPEKTER AV DEN ARTIFICIELLA BELYSNINGEN UTIFRÅN ETT LJUSDESIGNERPERSPEKTIV ... 22

4.1.1 Gestaltning ... 22

4.1.2 Ljusdesign och armaturutformning ... 23

4.1.3 Lagar och regler ... 23

4.1.4 Belysningsstyrning ... 24

4.1.5 Befintlig anläggning ... 25

4.1.6 Tillvägagångssätt ... 25

4.2 ANALYS AV BELYSNINGSPROGRAM –ANPASSNINGAR FÖR ATT UNDVIKA LJUSFÖRORENINGAR 25 4.2.1 Kravspecifikation från IDA ... 26

4.2.2 Stadsspecifik kravspecifikation ... 26

5

Diskussion och slutsatser ... 27

5.1 RESULTATDISKUSSION ... 27

5.1.1 Viktiga aspekter av den artificiella miljön ... 27

5.1.2 Anpassningar av den artificiella belysningen. ... 28

5.2 METODDISKUSSION... 29

5.3 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 30

5.4 VIDARE FORSKNING ... 31

6

Referenser ... 32

1 Introduktion

Detta arbete är utfört som ett examensarbete inom kandidatutbildningen ljusdesign på Tekniska Högskolan i Jönköping, och är utfört i samarbete med konsultföretaget Lighting Bureau, ett dotterbolag till AFRY AB. Arbetet behandlar ämnet norrskensturism och hur man kan främja dess utveckling genom anpassningar av den artificiella belysningen.

1.1 Bakgrund

Sveriges avlånga utformning och placering på världskartan, ger upphov till flera naturliga ljusfenomen så som polarsken, midnattssol och polarnätter. Dessa fenomen är inte begränsade till men vanligare i närheten av jordens två polcirklar. Jordens södra polcirkel omfattar landområdet Antarktis vilket saknar permanenta invånare (Australian Antarctic Division, 2003). Den norra polcirkeln omfattar landområden inom länderna USA, Kanada, Danmark (Grönland) Norge, Sverige, Finland Ryssland samt Island och har drygt 4 miljoner invånare år 2014 (Nymand Larsen, Fondahl, 2014). Det representerar ca 0,5 promille av jordens befolkning vid samma tidpunkt. Då en stor del av världens befolkning saknar möjligheten att uppleva dessa ljusfenomen i sin hemmiljö har efterfrågan på dessa naturupplevelser ökat vilket har lett till investeringar från företag, till exempel norrskenssafari på ishotellet i Jukkasjärvi, byggandet av Aurora Sky Station i Abisko 2007 och midnattssolsvandringar på Kebnekaise (Swedish Lapland, u.å.).

Polarsken uppstår när partiklar från solvinden träffar jordens atmosfär och de atomer som finns där. När partiklarna krockar frigörs energi och ger ifrån sig ett svagt ljus. Då solvindens partiklar påverkas av jordens magnetfält är polarsken vanligare i polartrakterna. Det finns således både sydsken (Aurora australis) på södra halvklotet och norrsken (Aurora borealis) på det norra halvklotet. Norrsken har på senare år blivit en starkt växande turismnäring för flera länder inom den norra polcirkeln (Heimtun, Jóhannesson, Tuulentie, 2014; Mathisen, 2017) Naturturism definieras enligt naturturismföretagen som: “Naturturism är förflyttad konsumtion i form av aktiviteter, boende, måltider och andra turismtjänster där själva naturupplevelsen är i centrum” (Naturturismföretagen, Svensk Turism AB, Visita, 2018). Det är en av de snabbast växande trenderna i den globala besöksnäringen (Balmford, Beresford, Green, Naidoo, Walpole, Manica, 2009). I Svensk Turism AB halvtidsanalys utav strategin för hållbar besöksnäring 2020, framhålls att ”Sveriges natur utgör inte sällan själva reseanledningen för både nationella och internationella besökare” (Svensk Turism AB, 2016). Denna strategi har i sin tur legat till grund för den nationellt antagna strategin för naturturism, som är framtagen av Naturturismföretagen, Svensk Turism AB och Visita. Naturturismen i Sverige har som mål att vara topp tre i världen inom hållbar natur- och ekoturism år 2025 (Naturturismföretagen et al., 2018). Det finns tyvärr ingen tillväxtstatistik på enbart naturturism men enligt Tillväxtsverkets rapport om Svensk Turism har den totala konsumtionen av turism ökat med 124% mellan 2000–2018 och omsatte över 337 miljarder (Tillväxtverket, 2019).

Ser man till olika företag inom naturturismsektorn ökade som exempel antalet jordbruksföretag som bedriver någon form av turismnäring med drygt 160% mellan 2000–

naturturism finns det därför mycket som tyder på att denna sektor följer samma trend som övrig turismnäring i Sverige.

Denna typ av turism är framförallt koncentrerad till landsbygden då städernas ljusföroreningar minskar möjligheten att beskåda natthimlen där (Miller, 2006). Samtidigt kan man i rapporten Ett land att besöka - En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95) utläsa att det finns stor potential och efterfrågan för att utveckla den stadsnära naturturismen i Sverige. Det finns således flera anledningar till att undersöka ämnet för denna studie.

1.2 Problembeskrivning

Det finns idag ett fåtal studier med fokus på norrskensturism och dess attraktiva och expansiva bransch (Jóhannesson, Lund, 2017; Mathisen, 2017; Friedman, 2010). Oss veterligen täcker dessa in norrskensturismen som helhet, och hur detta naturliga ljusfenomen används som en identitet och unicitet. Norrsken är ett okontrollerbart ljusfenomen som påverkas av solvindar. Heimtun et al., (2014) påvisar i sin studie att turister kan söka efter norrsken under flera dagar utan att resultat. Osäkerheten kring om man får se norrsken eller inte kan lätt leda till en stor besvikelse och ekonomisk förlust för besökare.

Norrskensturismen i Sverige är idag framförallt koncentrerad till platser på landsbygden där avsaknaden av artificiellt ljus är stor. Detta medför ofta långa avstånd och dyra resekostnader, samtidigt som turisternas negativa påverkan på naturliv, infrastruktur och miljö ökar (Björnsdóttir, 2015) I strategin för naturturism påtalar att tätortsnära naturupplevelser är ett område med stor utvecklingspotential som förhöjer stadens attraktionskraft (Naturturismföretagen et al., 2018). Yildiz, Akbulut, Tolga, (2013) konstaterar i sin studie om trender inom den urbana turismen att samarbetet mellan arkitekter och turistnäringen blir allt viktigare för att den stadsnära turismen ska utvecklas i symbios med staden. Förutom de turistföretag som livnär sig på norrskensturism finns det även en drivkraft att utveckla norrskensturismen inom ljusdesignbranschen. Som exempel finns Kirunas stadflytt där man enligt konsultföretaget Afry (2019) anpassat stadens belysningsanläggning för norrsken och snö.

För att kunna anpassa en belysningsanläggning för norrskensturism behövs det således både förståelse och kunskap för vad som är viktigt och hur man ska anpassa anläggningen för att beskåda norrskenet samt vilka faktorer beträffande den artificiella belysningen som bör beaktas när en ny anläggning ska projekteras.

1.3 Begreppslista

Artificiell belysning – Med artificiell belysning menas all form av ljusenergi som ej framställts på naturlig väg. Till det artificiella ljuset räknas all form av belysning oavsett om den är installerad med konstnärlig eller funktionell anledning. Det kan exempelvis vara belysning av vägar, parker, konstverk mm.

Färgtemperatur –Färgtemperatur är den fysikaliska definitionen av ljusets färg och mäts i den absoluta temperaturskalan Kelvin med sin nollpunkt på -273,17 grader Celsius. Ett högre antal Kelvin ger ett svalare ljus med en mer blåaktig ton. Med ett längre antal Kelvin får ljuset istället en varmare och gulare ton.

Ljusets våglängd (nanometer) – Ljus är den elektromagnetisk strålning som en människa kan se med blotta ögat och ligger inom frekvensen 380 – 740 nanometer (nm). Utanför dessa frekvenser finns annan elektromagnetisk strålning så som radio-, gamma- och röntgenstrålning. Av de våglängderna vi se har korta våglängderna runt 380nm en violett ton, medans strålningen runt 740 nm upplevs istället som röd.

Ljusföroreningar – Med ljusföroreningar menas allt överflödigt ljus som inte utnyttjas för ett områdes funktion. Det kan till exempel vara felriktade armaturer, onödigt höga ljusflöden ut från armaturen eller fel upptändningstider.

DALI – Digital Adressable Lighting Interface är ett standardiserat protokoll för styrning av belysning. Protokollet är framtaget av Europas ledande tillverkare av drivdon till ljuskällor och bygger på en digital styrsignal som via en programvara kan anpassas efter varje plats specifika behov.

International Dark Sky Association (IDA) – Är en USA baserad, icke vinstdrivande organisation med syftet att bevara och skydda nattmiljön för framtiden genom en högkvalitativ utomhusbelysning.

Dark Sky Community – En stad, kommun eller samhälle som aktivt arbetar för att bevara natthimlen och samtidigt uppfyller en kravspecifikation som IDA tagit fram kan ansöka om att bli en Dark Sky Community som ett bevis på deras ansvarstagande för deras ljusföroreningar. Koffertarmaturer – Ett smeknamn på en äldre klassisk gatuarmatur. Ofta i en väderbeständig plast eller metall med en funktionell fyrkantig form och en undersida med ett kupat glas som ger ljuset en bredare spridning. De vanligaste ljuskällorna för dessa armaturer är kvicksilver hög- eller lågtrycksnatrium i effekter från 100 watt och uppåt.

Bländning (Glare) – uppstår när kontrasten mellan ljusa och mörka material blir så stor att obehag eller synnedsättning uppstår.

Himmelsströljus/Himlaglim (Skyglow) – innebär att artificiellt ljus riktas eller reflekteras upp i atmosfären, detta är vanligt förekommande över städer.

Skotopiskt seende - Synförhållandet för en människa vid mörker. Används vid lägre ljusnivåer än för det fotopiska seendet. Under dessa förhållanden minskar möjligheten att urskilja färger och små rörelser, dock krävs inte lika höga ljusnivåer under dessa förhållanden.

Belysningsstyrka – Mängden ljus som träffar en yta. Måttenheten för belysningsstyrka är lux. Ljusstyrka – Den mängden ljus som sprids från en ljuskälla i en specifik riktning, återges i enheten candela.

Luminans – Är ett mått på hur ljus en yta är och återges i ljusstyrka per ytenhet (candela/kvadratmeter). En ytas luminans är beroende av betraktarens position då den återger den mängden ljus som riktas mot betraktaren.

Avskärmning-/Bländningsklasser – Är ett sätt att ställa krav på mängden bländande ljus från en anläggning. I denna studie återges avskärmningsklass G-klass vilket specificerar mängden ljus som får spridas ut från en ljuskälla i ett antal angivna vinklar.

1.4 Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att ta fram och exemplifiera olika sätt att anpassa en belysningsanläggning och främja möjligheten att se norrsken i ett stadnära läge. På längre sikt kommer förhoppningsvis studien att bidra till att göra norrskensturismen mer lättillgänglig för fler människor, både i Sverige och internationellt. I arbetet med studien kommer åsikter från en ljusdesigners perspektiv preciseras och jämföras mot konkreta exempel på hur man kan minska belysningsanläggningens ljusföroreningar. Studiens första frågeställning ska återge olika ljusdesigners resonemang kring ämnet och blir följaktligen:

1. Vilka aspekter i den artificiella belysningen anses viktiga utifrån en ljusdesigners perspektiv för att göra norrskensturismen mer stadsnära?

Resultatet från den första frågeställningen skall sedan jämföras mot redan vedertagna exempel för att minska ljusföroreningar och skapa en diskussion kring hur dessa generellt kan tillämpas i en belysningsanläggning. Studiens andra frågeställning blir därmed:

2. Hur kan artificiell belysning anpassas för att möjliggöra upplevelsen av norrsken i stadsmiljön?

1.5 Omfattning och avgränsningar

Studien avgränsar till att enbart återge aspekter och anpassningar inom den artificiella belysningen sett ur en ljusdesigners perspektiv. Således kommer resultatet ge en subjektiv bild där åsikter från övriga ämnesintressenter så som turistnäringen och stadsplanerare inte återges.

Intervjuerna avgränsas till att enbart ta upp de ämneskategorier som identifierats av författarna som intressanta för studiens syfte. Eventuella diskussionsämnen som inte direkt påverkar artificiell belysning eller belysningsplanering kommer inte omfattas i studien mer än ett omnämnande i studiens resultat- eller diskussionsavsnitt. Exempel på ämnen som författarna tror skulle kunna uppkomma skulle kunna vara infrastruktur, finansiering stadsplanering marknadsföring osv.

Analysen av belysningsprogrammen kommer enbart fungera som ett underlag till diskussion kring hur redan vedertagna exempel för att minska ljusföroreningar kan användas i en belysningsanläggning anpassad till norrskenet. Resultatet i litteraturstudien hänvisar därför enbart till specificerade krav ur International Dark Sky Association (IDA) guidelines för att bli en certifierad Dark-Sky Community. Dokumenten som granskas i denna studie har avgränsats till att enbart omfatta IDA godkända städer i Europa då dessa anses ha liknande lagstiftningar och styrdokument som Sverige.

1.6 Disposition

Efter att studiens bakgrund, problembeskrivning och syfte preciseras fortsätter rapporten med ett teoretiskt ramverk med för ämnet tidigare relevant forskning. Vidare tydliggörs arbetets metodutformning, genomförande och trovärdighet. I rapportens avslutande delar återfinns resultatet, resultat- och metoddiskussioner samt vilka slutsatser som kan dra av studien.

2 Teoretiskt ramverk

I det teoretiska ramverket redovisas relevant tidigare forskning som ligger till grund för denna studies syfte och frågeställningar.

2.1 Ljusföroreningar

Enligt IDA kan ljusföroreningar grupperas i följande kategorierna bländning, himmelsströljus, ljusintrång och ljusinflation. Dessa föroreningar i städer ses idag som ett stort problem då de påverkar dygnsrytm och levnadssätt hos både människor och djur negativt (Schulte-Römer, Meier, Dannemann, Söding, 2019). Ljusföroreningarna begränsar även astronomers möjlighet att beskåda stjärnhimlen (Miller, 2006) samt ger samhällen stora kostnader i outnyttjad energiåtgång (Antonio & Sędziwy, 2020).

Enligt en studie av Fouquet och Pearson (2006) använde människan cirka 100 gånger mer ljus vid millenniumskiftet år 2000 än vid sekelskiftet 1800–1900, och fortsätter att öka med ca 6% varje år (Kyba et al., 2017; Hökner et al., 2010). Det artificiella ljuset som reflekteras upp i atmosfären begränsar även möjligheten för människor att betrakta natthimlen i ett stadsnära läge (Pierantonio, Falchi, Elvidge, Baugh, 2000). Ljusföroreningar innebär att energi går åt i onödan för belysningsanläggningen och ur ett miljöperspektiv har dessa föroreningar en stor påverkan på klimatet. Bara i USA uppskattas att 72.9 TWh varje år försvinner via ljusföroreningar till en kostnad av 6.9 miljarder dollar (Gallaway, Olsen, Mitchell, 2010). Befolkningsmängden i Sveriges städer förväntas öka fram till 2040 (Boverket, 2012) vilket antyder att även mängden ljusföroreningar och dess potentiella inverkan på hälsa och miljö kommer att öka.

2.2 Stadsnära turism och smarta städer

Urban turism har sedan 1980 setts som en egen del inom turismnäringen (Ashworth, Page, 2011). I takt med att fler människor väljer att turista i stadnära miljöer ökar påfrestningarna på stadens sevärdheter. La Rocca (2014) ser stora utmaningar i att både marknadsföra och skydda sevärdheter i stadnära miljöer samt att få turister och stadens invånare att samverka ihop. Den ökande turismen har på senare år lett till att flera städer gjort lagförändringar för att komma till stånd med turismens påverkan på städerna som exempelvis Rom, Venedig och Barcelona (SVT Nyheter, 2019). I Yildiz, Akbulut, Tolga (2013) studie påvisar vikten av att turistorganisationer och stadsarkitekter arbetar tillsammans för att utveckla stadsnära turism. De tar upp flera exempel på hur stadsplaneringen kan främja den urbana turismen, till exempel Barcelonas olympiska spel 1992, konstmuseet Tate Modern i London och Guggenheim museet i Bilbao. En studie av Boyce (2019) påpekar att ljus kan användas för att marknadsföra och skapa en attraktionskraft till en specifik plats eller objekt. Således kan en väl planerad belysning öka en stads attraktionskraft och ha en positiv inverkan på turismen.

Smart Cities är en ny aspekt att ta hänsyn till i stadsplaneringen. Genom att digitalt sammanlänka olika system kan stadens effektivitet gällande bland annat kollektivtrafik, utryckningsfordon, och informationsspridning förbättras (Zanella, Bui, Castellani, Vangelista, Zorzi, 2014). Det finns fler fördelar med uppkopplade städer och Internet of things (IoT) inom turismnäringen. Buhalis och Amaranggana. (2014) framhäver till exempel möjligheterna att snabbt nå ut med information och marknadsföring, göra analyser av rörelsemönster och turistkonsumtion som två viktiga aspekter för turism och smarta städer och på så vis kunna fokusera arbetsinsatser där det behövs. Det kan till exempel vara en marknadsföring, förbättrat underhåll eller effektivisera kollektivtrafiken eller liknande.

2.3 Armaturutformning

Armaturens utformning, bestyckning och placering påverkar hur mycket av natthimlen man ser. En LED-ljuskälla genererar mer ljus i kortare våglängder än klassiska glöd- och urladdningsljuskällor. I och med det ökande användandet av LED har kallare färgtemperaturer på ljuset blivit vanligare vilket ökar armaturens energieffektivitet samtidigt som färgåtergivningen och synbarheten upplevs bättre (International Dark-Sky Association, 2010). Ljus med kortare våglängder har i flera studier påvisat negativa effekter. Det finns till exempel ett flertal studier som påvisar att LED-ljuskällor i kallare färgtemperaturer ger ökade ljusföroreningar jämfört med varmare färgtemperaturer (Schulte-Römer, Meier, Söding, Dannemann, 2019; Baddiley, 2017; Bierman, 2012). Kinzey, Perrin, Miller, Kocifaj, Aube, Lamphar (2017) påvisar dock att vissa färgtemperaturer per automatik inte minskar en belysningsanläggnings ljusföroreningar. När mätningarna anpassades efter människans mörkerseende visade det sig att mängden ljusföroreningar ifrån vissa LED-armaturer till och med kan öka i jämförelse med en befintlig högtrycksnatrium ljuskälla trots att varmare färgtemperaturer användes för den nya LED-belysningen.

IDA anger ett antal riktlinjer för att minimera den negativa effekten av utomhusbelysning (se tabell 1) utan att göra avkall på funktionen i ljussättningen och ger exempel på bra och dålig armaturutformning (se figur 2). Som goda armaturexempel anges helt avskärmade armaturer där ingen del av ljuskällan är synlig över armaturens horisontalplan. Armaturen kan således inte avge något direkt ljus uppåt, sett från ljuskällans underkant.

Tabell 1. IDAs riktlinjer för användande av utomhusbelysning (International Dark Sky Association [IDA], u.å.).

Belysning ska användas där funktionen behövs. Belys enbart området som kräver det.

Belys endast med de ljusnivåer som funktionen kräver. Minimera användandet av blått ljus.

Använda helt avskärmade armaturer som inte sprider ljus över ljuskällans horisontalplan.

Inte använda färgtemperaturer över 3000 Kelvin.

Unacceptable luminares Acceptable luminares

Figur 2. Exempel på bra och dålig armaturutformning.

Illustration av Bob Crelin för staden Southampton, NY. Använd med tillåtelse.

2.4 Lagar och regler kopplat till ljusföroreningar

I Sverige saknas idag lagstiftning och krav gällande ljusföroreningar för utomhusbelysning. I Trafikverkets publikation Vägar och gators utformning återfinns endast rekommendationer för hur man kan minimera bländningen från armaturer genom att minska mängden ljus som sprids ovanför armaturens horisontalplan (TRV 2020:029). Som tillägg till detta regelverk finns Vägbelysningshandboken, vilket är ett rådgivande dokument för projektering av utomhusbelysning (Trafikverket, 2014). Denna handbok redogör för vikten av att minimera ljusföroreningar samt hänvisar till ljusföroreningsklasserna i standarden SS-EN 12464–2:2007 om ljus på arbetsplatser utomhus (Trafikverket, 2014). I standarden finns rekommendationer gällande maxvärden av: belysningsstyrka på fastigheter, ljusstyrka från ljuskälla, mängden uppåtriktat ljus, fasadluminans och skyltluminans samt i vilken miljözon belysningen är installerad i (SS-EN 12464–2:2007). Dessa regelverk och rekommendationer är endast ett krav för statliga vägar och därför frivilligt att använda för exempelvis kommuner.

Även i upphandlingsmyndighetens vägledning nummer 3, Upphandling av hållbar utomhusbelysning hänvisar man till ljusföroreningars negativa påverkan på miljön. I dokumentet saknas exempel för hur man kravställer ljusföroreningar men att detta är en viktig aspekt att ställa krav på vid projektering (Upphandlingsmyndigheten, 2017).

Ljusföroreningar är just en förorening, vilket går under miljöbalken (SFS 1998:808) och då närmare bestämt kapitel 2, paragraf 3. Där går följande text att utläsas:

”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik.

Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.”

Då ljusföroreningar har en bevisat negativ påverkan på både människor, djur och natur (Jägerbrand, 2018) är det således ett lagbrott att inte vidta de möjliga åtgärderna för att minimera dessa.

Frankrike har som jämförelse antagit en ny lag från och med 1 Jan 2019 gällande ljusföroreningar. Där ställer man krav på färgtemperatur, tändcykler, lumen/kvm, andelen uppåtriktat ljus samt mängden ljus som riktas över -75,5 grader från armaturens lodpunkt för olika områden inom och utanför städerna. Den franska lagstiftningen ställer även krav på åtgärder i befintlig belysningsanläggning för tidsperioden till och med 1 Jan 2025 (Martinsons. 2019).

2.5 Polarsken

Polarsken uppstår när laddade partiklar från solen träffar atomer i jordens atmosfär. Urladdningen mellan de elektriskt laddade partiklarna och atomerna avger det ljus som kallas polarsken (Rymdstyrelsen 2018). De laddade partiklarna påverkas av jordens magnetfält vilket gör polarsken vanligare vid någon av jordens två poler där magnetfälten är som starkast (Sveriges Metrologiska och Hydrologiska Institut, 2018). Norrskenets styrka är beroende av rymdvädret, vilket beskriver rådande förhållanden utanför jordens atmosfär. Rymdvädret i sin tur påverkas av solens utbrott, solstormar, jordens magnetfält och jordens position i solsystemet (Rymdstyrelsen, 2019). Förutom uppkomsten av norrsken kan energin i rymdvädret påverka vårt liv på jorden. Enligt Kappenman (2004) kan rymdvädret slå ut hela elnät och andra elektriska kommunikationssystem genom induktionsspänningar. På grund av detta övervakas och förutspås kommande rymdväder från olika observatorium världen över. Man kan således till viss del förutse när kraftfulla utbrott uppstår och norrsken lättare kan beskådas (Pirjola, Kauristie, Lappalainen, Viljanen, 2005).

3 Metod och genomförande

Studien avses att genomföras med en kvalitativ utgångspunkt i tre steg. I det första steget genomförs en grundlig litteraturstudie inom ämnet för att hitta befintlig och närliggande forskning till området stadsnära norrskensturism. Denna studie ger även en utgångspunkt för inriktningen på nästkommande moment där ett antal djupintervjuer kommer genomföras med personer i nära anknytning till ljusplanering i nordiska och arktiska klimat samt deras syn på en utveckling av en mer stadsnära norrskensturism. I ett sista steg av studien kommer en analys av belysningsprogram för städer godkända av IDA som en International Dark Sky Community genomföras.

3.1 Metodutformning

3.1.1 Litteraturstudie

En litteraturstudie är ett bra sätt att skapa sig en grund och ett underlag inom ämnet som studien ska behandla (Davidson & Patel, 2016). I vårt fall ger litteraturstudien en bredare bakgrundskunskap om ämnet, sammanställning av tidigare forskning samt en utgångpunkt för utformningen av frågeställningen. Genom att läsa sig till en grundkunskap blir det lättare att precisera relevanta områden inom ämnet (Blomkvist & Hallin, 2015).

Vid genomförandet av litteraturstudien har det framkommit att stadsnära norrskensturism är ett relativt outforskat område med få studier begränsade till detta. Litteratursökningen utvidgades därför till att innefatta norrskensturismen som helhet och nuvarande trender inom detta område. Som komplement genomfördes även litteratursökningar inom närliggande ämnen som påverkar möjligheten att betrakta och uppleva norrsken, till exempel ljusföroreningar, smarta städer, urban turism. etcetera. För att täcka in ett större antal studier användes tekniken snöbollssökning, vilket betyder att artiklarnas referenslista används för att hitta ny relevant forskning inom ämnet. Sökningarna genomfördes under januari och februari månad 2020. Samtliga databaser samlar vetenskapliga publikationer från flera olika bibliotek och möjliggör därför för en bredare träffbild samt en ökad andel relevanta artiklar för sökningarna.

Sökorden vi använde oss av var ”Northern light”, ”Aurora”, ”Aurora borealis”, ”Aurora australis”, ”Tourism”, ”Norrsken”, ”Norrskensturism”, ”Natur-based tourism” samt ”Naturturism”. Sökorden användes i olika kombinationer med både sökoperatorn AND och OR för att ge en bredare träffbild. Sökningen är genomförd i databaserna Primo, Google Scholar, Directory of Open Access Journals (DOAJ), Artificial Light at Night (ALAN) Research Literature Database, Proquest samt Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA).

Resultaten från litteraturstudien används som en grund för ämnet som avhandlas i rapporten samt framtagningen av studiens teoretiska ramverk. I förlängningen har denna litteraturstudie även legat till grund för de ämneskategorierna som författarna tagit fram till intervjuerna.

3.1.2 Intervjuer

Genom intervjuer med ett antal utvalda personer vill vi skapa en djupare förståelse för det ämnesområde där intervjudeltagaren är aktiv, samtidigt som intervjun ska återge tankar och synpunkter gällande frågeställningen ur respondentens perspektiv. Intervjuer är ett bra sätt att samla information från olika aktörer gällande ett gemensamt problem (Wilson, 2012).

Intervjuerna har utförts med ett fyra ljusdesigners med erfarenheter inom belysningsplanering inom ett nordiskt och arktiskt klimat. Intervjuerna genomfördes med en semi-strukturerad

intervjuteknik där ett antal ämneskategorier avhandlades. Dessa ämneskategorier har sin utgångspunkt i studiens teoretiska ramverk och har identifierats av författarna som viktiga för att besvara studiens frågeställningar. Till varje ämneskategori togs ett antal exempelfrågor fram som kunde användas för att driva intervjun framåt eller rikta in intervjudeltagaren mot ämnet (Davidson & Patel, 2016). Dessa frågor var av öppen karaktär så att svaren skulle återge intervjudeltagarens tankar och åsikter samt minska risken att frågeställningen påverkar respondentens svar (Bryman, 2012). I varje intervju har samtliga ämneskategorier avhandlats, vissa exempelfrågor ignorerades dock för att skapa en bättre struktur i intervjun och undvika att ett ämne behandlas flera gånger.

Själva intervjun var sedan uppbyggd i fyra sektioner och startade med en kort bakgrunds- och målbeskrivning av examensarbetet. Under denna del gjordes intervjudeltagaren dessutom uppmärksam på intervjuns förutsättningar, att studien behandlar personuppgifter enligt Vetenskapsrådets rapport om god forskningsed (VR 2017:08), att allt deltagande är frivilligt och att resultaten kommer kunna publiceras i en öppen databas. När deltagaren godkänt detta fick hen sedan börja med att berätta lite om sig själv, vad hen jobbar med och vilken arbetsbeskrivning personen har. Efter detta genomfördes själva intervjun där de bestämda ämneskategorierna avhandlas. De ämnen som berördes var av bred karaktär och framtagna med kopplingar till hur man kan minimera en belysningsanläggnings ljusföroreningar. Det teoretiska ramverket är hämtat ur den litteraturstudie som utgjort arbetets grund. Genom att sedan dela in dessa ämnen i olika grupper kunde relevanta ämneskategorier med tydliga kopplingar till ljusdesign skapas. I tabell 2 redovisas valda ämneskategorier, frågeställningar samt deras koppling till studiens teoretiska ramverk utläsas.

Tabell 2. Ämneskategorier och exempelfrågor samt deras koppling till det teoretiska ramverket.

Ämneskategorier Frågeställningar Teoretiskt

Ramverk Gestaltning För ett belysningsprojekt i innerstadsmiljö,

finns det något specifikt du brukar tänka på? Ser du några trender i dagens

belysningsplanering?

Brukar du använda dig av och referera till vetenskap i projekten?

När man gör ett utomhus projekt som handlar om gator i innerstadsmiljö, Vad tänker man på då?

Hänvisar ni till forskning som stöd i era projekt?

Ser ni trender av ljusinflation vid projektering i städer?

Ljusföroreningar, stadsnära turism och smarta städer, polarsken

Använder du några generella principer vid din projektering av utomhusbelysning, t.ex. användning av armaturer med indirektljus, avskärmning osv.

Lagar och regler Hur brukar förhållandet till lagar och standarder se ut i projekten?

Skulle en standard som VGU kunna utvecklas ytterligare och i så fall hur? Tror du att en hårdare lagstiftning kring ljusföroreningar, likt t.ex. Frankrike skulle vara bra för Sverige?

Ljusföroreningar, lagar och regler

Belysningsstyrning Hur skulle du resonera kring

belysningsstyrningen för en anläggning anpassad efter norrskenet?

Upplever du att det kan finnas en målkonflikt mellan att styra reglera belysningen och platsens upplevda trygghet?

Ljusföroreningar, stadsnära turism och

smarta städer

Befintlig anläggning Emot en befintlig belysningsanläggning, hur skulle man kunna gå tillväga för att förbättra synbarheten av natthimlen?

Ljusföroreningar, armaturutformning Tillvägagångssätt Hur skulle man kunna gå tillväga för att

utveckla norrskensturism i ett stadsnära läge?

Vilka intressenter och potential ser du för ämnet? Hur ska man göra för att tillgodose dessa?

Ljusföroreningar, armaturutformning, stadsnära turism & smarta städer, polarsken, lagar och regler

3.1.3 Analys av belysningsprogram

Genom att analysera ett antal belysningsprogram med fokus på att minimera ljusföroreningar gavs underlag för en djupare diskussion kring studiens andra frågeställning. För att ge en likvärdig utgångspunkt för alla program analyserades belysningsprogram för städer godkända av IDA som en Dark Sky Communitys. Dessa dokument bygger i grunden på sunt förnuft och vedertagna erfarenheter men tar samtidigt stöd i viss vetenskaplig forskning genom till exempel deras egen vetenskapliga databas ALAN (Artificial Light at Night, u.å.).

Att av IDA bli godkänd som en Dark Sky Community innebär att staden har vidtagit kraftfulla åtgärder för att minimera stadens negativa påverkan på natthimlen via ljusföroreningar. Detta görs genom en formell ansökan till IDA där staden påvisar vilket arbete de redan genomfört, planerar att genomföra i framtiden samt hur de ska arbeta med belysningen vid en eventuell nyinstallation. Innehållet i ansökan ska specificera ett antal krav för att erhålla en status som en Dark Sky Community. Nedan i tabell 3 kan kategorierna samt vad som ska ingå i kravspecifikationen för varje kategori utläsas.

Tabell 3, Minimikriterier som ska uppfyllas för att bli en godkänd Dark Sky Community

Kategori Kravspecifikation

Belysningsanläggningen - Armaturavskärmningar - Färgtemperaturspecifikation

- Restriktioner för oavskärmade ljuskällor - Policy för hur man ska arbeta med

ljusinflation

- Restriktioner för nyinstallation av belysning - Restriktioner för belysta skyltar

- Restriktioner för belysning av sportanläggningar

- Tidsplan för åtgärder av befintlig belysningsanläggning

Samhällsengagemang - Kommunfinansierad marknadsföring mot ljusföroreningar genom exempelvis publikationer, flyers eller bidrag. Företagssamarbeten - Kommunalt stöd för samarbeten mellan

ljusföroreningar mellan verksamheter som till exempel, elfirmor, hyresvärdar, återförsäljare av belysning osv.

Kunskapsspridning - Minst två event per år med fokus på minimeringen av ljusföroreningar

- Riktlinjerna för belysning skall finnas med i kommunens allmänna informationsdokument - informationsdagar om ljusföroreningar inom

utbildningsverksamheter i kommunen. Framgångsfaktorer - säkerställa belysningsprogrammets effekt

genom verkliga projekt, antingen inom nybyggnation eller renovering.

Effektmätningar - Bilda en organisation för att mäta stadens ljusföroreningar, samt kunna följa upp resultaten över tid.

För belysningsprogrammen identifierades de kravspecifikationer med konkreta kopplingar till ämneskategorierna gestaltning, ljusdesign/armaturutformning och belysningsstyrning som tagits fram för intervjuerna. Då intervjuerna preciserar viktiga aspekter för ämnet ur en ljusdesigners perspektiv är med målet analysen att koppla dessa aspekter till redan vedertagna och bevisat lyckade lösningar för att minska en belysningsanläggnings ljusföroreningar. Med analysen sammanställs möjliga lösningar och vedertagen information inom det avgränsade

3.2 Metodens relevans för frågeställningen

I figur 3 förklaras hur studiens olika metodval är sammanlänkade med varandra och vart i studien de två frågeställningarna besvaras. Litteraturstudien har utgjort grunden i arbetet och gett det dess förutsättningar för det teoretiska ramverket och vilka metoder som ska användas för att besvara dessa.

Då stadnära norrskensturism är ett outforskat område med flera intressenter ansågs djupgående intervjuer med en låg grad av strukturering och standardisering som en god utgångspunkt för att besvara den första frågeställningen. Detta möjliggjorde för respondenten att resonera fritt inom ämnet och således öka möjligheten att täcka in fler variabler i resultatet. (Kvale, 1997). För att kunna besvara studiens andra frågeställning om hur den artificiella belysningen kan anpassas för norrskenet, används resultatet från intervjuerna och sammankopplas mot riktlinjer IDA tagit fram samt hur dessa krav förverkligats i redan befintliga belysningslösningar.

En kvalitativ utgångspunkt möjliggör för en ökad relevans i studien då flera parametrar än de som författarna identifierat kan återges i resultatet (Jacobsen, 2017). Då studien omfattar ett relativt outforskat ämne menar författarna att detta är ett bra utgångsläge.

Figur 3. Studiens arbetsprocess samt hur metoderna är kopplade mot varandra och till vilken frågeställning.

3.3 Arbetsgång

En vetenskaplig arbetsprocess är uppdelad i sju steg med start i en problemformulering och avslutande i ett resultat. För att förenkla vår egen arbetsprocess delade vi upp studien i tre delmoment med en tydlig målavstämning innan nästa delmoment kunde påbörjas. I figur 4 syns dessa delmoment samt ungefär hur de låg tidsmässigt i förhållande till varandra.

Figur 4. Tidsplanering som följts under arbetet.

3.4 Intervjudeltagare

Intervjuerna i studien syftar till att ge mer kunskap om hur man kan anpassa en belysningsanläggning för att öka möjligheten att se och uppleva natthimlen och i förlängningen norrsken. Urvalet av intervjudeltagare föll sig således naturligt mot ljusdesigners och då framförallt mot personer med erfarenheter av större projekt i ett nordiskt och arktiskt klimat. Genom att intervjua personer med erfarenheter inom större projekt där hela projektgruppen spänner över flera konsultverksamheter, så som arkitektur, konstruktion el, ventilation med mera tror vi att intervjudeltagaren kan ha en bredare erfarenhet om hur olika belysningslösningar påverkar andra branscher i projekten. I tabell 4 kan man se de ljusdesigners som intervjuades, deras arbetslivserfarenhet samt tidsåtgången för intervjuerna. Tabell 4. I tabellen syns antalet intervjudeltagare, deras erfarenhet samt tidsåtgången för varje intervju

Person Arbetslivserfarenhet Aktiv idag Tidsåtgång för intervju

Ljusdesigner 1 10 år Ja 55 min Ljusdesigner 2 9 år Ja 40 min Ljusdesigner 3 5 år Ja 50 min Ljusdesigner 4 14 år Ja 40 min

3.5 Genomförande

3.5.1 Intervjuer

En första kontakt med de fyra intervjudeltagarna togs via e-post under våren 2020. I detta mejl fanns en kortare sammanfattning av studiens bakgrund, syfte och mål samt önskan att kunna få intervjua den personen i fråga. Av de personer som kontaktades i det första utskicket föll tre

De första personerna som kontaktades för en intervju hade samtliga en viss erfarenhet från belysningsprojekt med fokus på antingen möjligheten att beskåda norrsken eller belysningsplanering för att minimera anläggningens ljusföroreningar. När deras möjlighet att ställa upp försvann och nya intervjudeltagare kontaktades gjordes detta på rekommendationer från andra erfarna ljusdesigners o.ch forskare

Intervjuerna genomfördes både fysiskt och digitalt via plattformen Microsoft Teams enligt strukturen i metodutformningen (se avsnitt 3.1.2). Efter avslutad intervju sammanfattade intervjuaren tillsammans med respondenten vad som sagts. Då intervjuerna spelades in transkriberades dessa sedan i sin helhet från det att intervjudeltagaren godkänt intervjuinnehållet. Båda studiens författare var antingen med under intervjuerna eller lyssnade på dem i efterhand för att bilda sig en egen uppfattning om vad som sagts. Efter avslutad intervju diskuterades sedan intervjun mellan författarna för att säkerställa att de tolkat respondenternas svar likadant innan transkriberingen påbörjades. Att författarna gemensamt gått igenom och diskuterat intervjuerna innan transkribering och avkodning gjorde att denna kunde genomföras av endast en av författarna och resultatet sedan delges författarna sinsemellan.

3.5.2 Analys av belysningsprogram

Belysningsprogrammen för de fyra städerna Moffat (Paterson, 2015), Coll (Coll Dark Sky Community, 2016) i Skottland, Møn och Nyord (Vordingborg Kommune, 2017) i Danmark och Fulda (Fulda Dark Sky Community, 2017) i Tyskland granskats. Alla program förutom Moffat är grundade i samma IDA guideline från år 2015 (International Dark-Sky Association, 2015). Moffat grundar sig i en tidigare utgiven guideline men har uppdaterats med anpassningar till IDA guideline från 2013 (International Dark-Sky Association, 2013). Storleksmässigt är dessa städer jämförbara med ett flertal städer i norra Sverige till exempel Gällivare, Jokkmokk och Piteå. Städernas placering på världskartan ligger mellan latituden 50º–56º grader nord och longitud -12º–9º grader öst. Vilket gör dem koncentrerade till västra Mellaneuropa, med liknande klimat och industriell utveckling.

3.6 Metod vid dataanalys

Studiens empiriska data har analyserats med utgångspunkt i de två frågeställningarna där resultatet från intervjuerna är inriktad mot den första frågeställningen om hur man kan anpassa en belysningsanläggning för att förbättra upplevelsen av norrsken. Intervjuerna har transkriberats och avkodats genom att nyckelfraser i svaren tagits ut och kategoriseras i underkategorier. Dessa härleddes sedan tillbaka till de ämneskategorier som togs fram för intervjuerna i metodutformningen. Genom att sammanställa underkategorierna och ämneskategorierna med varandra kan olika intervjudeltagares nyckelfraser jämföras mot varandra. På detta sätt kan resultaten enklare ställas emot varandra och teman i svaren kan identifierats (Bryman, 2012). För exempel på hur citat och nyckelfraser härleddes till en underkategori och ämneskategori, se bilaga 1, intervjusammanställning.

Analysen av belysningsprogrammen genomfördes genom att båda författarna läste igenom alla program vid minst en gång var. I ett första steg identifierades de kravspecifikationer i programmen som hade en koppling till ämneskategorierna som tagits fram under rubrik 3.1.3. I nästa steg undersöktes om dessa krav var ett specificerat krav från IDAs guideline eller om det tagit fram som ett ytterligare krav för just den staden. Kraven sammanställdes sedan under kategorierna IDAs kravspecifikation och tilläggskrav för belysningsprogrammen.

3.7 Trovärdighet

Genom att använda oss av flera metoder och datainsamling från olika källor ökar chansen att perspektiv som annars kan förbises fångas upp i arbetet, samt ger möjligheten till ett brett

deltagarunderlag (Carter, Bryant-Lukosius, DiCenso, Blythe, Neville, 2014). Bristen på tidigare studier inom ämnet har gjort att författarna själva fått identifiera de ämneskategorier som tros vara viktiga utifrån studiens bakgrund vilket säker studiens validitet. Även antalet intervjudeltagare kan ha en negativ påverkan på studiens validitet då risken att personliga åsikter lyft fram är högre med få intervjurespondenter. En möjlig lösning på detta hade kunnat vara att utöka antalet intervjudeltagare, vilket dock är tidskrävande och ej möjligt under studiens tidsram (Denscombe & Larson, 2018).

I analysen av belysningsprogrammen granskas flera offentliga dokument utan möjlighet att få tydliggörande från dokumentets författare. Tolkningen av dokumenten sker således av författarna själva vilket möjliggör för misstolkningar (Nyström & Tonell, 2012). Författarna anser dock att möjligheten att misstolka dokumenten minskar då informationen i belysningsprogrammen härleds tillbaka till riktlinjerna framtagna av IDA.

Studiens olika metodval och sammanlänkningen mellan dessa ger en viss triangulering av ämnet, vilket också ökar studiens reliabilitet (Carter, Bryant-Lukosius, DiCenso, Blythe, Neville, 2014).

4 Resultat

I detta kapitel redovisas det resultat som framkommit i studien. Resultatredovisningens upplägg följer ordningen i frågeställningen där varje fråga avhandlas efter de identifierade ämneskategorier som tagits fram i metodutformningen. Frågeställning 1 är därför uppdelad i ämneskategorierna gestaltning, ljusdesign och armaturutformning, lagar och regler, belysningsstyrning, befintlig anläggning och tillvägagångssätt. För frågeställning 2 är resultaten uppdelade i kategorierna kravspecifikation från IDA och stadsspecifik kravspecifikation.

4.1 Intervjuer – Viktiga aspekter av den artificiella belysningen utifrån ett

ljusdesignerperspektiv

Totalt har fyra intervjuer genomförts i arbetet där samtliga respondenter är aktiva ljusdesigners med minst 5 års erfarenhet inom ljusdesigneryrket och projektering av utomhusbelysning, idag arbetar respondenterna på konsultbasis mot olika beställare. Alla intervjuer förutom en genomfördes på distans via telefon eller videolänk och pågick mellan 40–55 minuter. Då alla svar är anonymiserade kommer eventuella citat och personliga åsikter i texten redovisas med hänvisningar till ljusdesigner 1, ljusdesigner 2 etcetera. Från intervjuernas transkribering framkom mycket underlag som inte är relevant för studiens frågeställningar eller de ämneskategorier som togs fram för arbetet. Denna information har således sorterats bort och återges inte i resultatet.

4.1.1 Gestaltning

Inom kategorin gestaltning är tanken att respondenten ska resonera kring trender inom de projekt de driver idag jämfört med tidigare projekt. Trots att några av deltagarna saknar mångårig arbetslivserfarenhet inom ljusdesignbranschen kan vissa trender utläsas. Den mest påtagliga trenden som samtliga respondenter tog upp är omställningen till LED för att skapa en energieffektivare anläggning. När LED i större utsträckning började installeras i utomhusmiljön sågs samma trender som i inomhusbelysningen, där ljusflödena (mängden ljus en ljuskälla avger) ökade och ljusutbytet (förhållandet mellan en ljuskällas ljusflöde och energiförbrukning) från armaturen var en starkt bidragande faktor till försäljning. Enlig ljusdesigner 3 har detta mer och mer börjat att trappas av då kunskap och erfarenhet hos beställare ökat. Just yrket ljusdesigner har även på kort tid gått från att vara en relativt okänd bransch till att idag vara delaktig och ha en allt större del i många byggnadsprojekt. Just detta med marknadsföring tar ljusdesigner 3 upp i följande citat:

”Ljusdesignyrket är något som har växt de senaste 20 åren. I alla fall om man ser till våran möjlighet att påverka designen i en anläggning. Jag tycker ändå att vi som jobbar med ljus blir bättre och bättre på att marknadsföra oss, även utanför våran egen bransch. Ett exempel på detta är väl att det idag finns många fler ljusdesigners på arkitektkontor jämfört med tidigare.”

Både ljusdesigner 1 och ljusdesigner 2 säger att ljusföroreningar är ett ämne som fått mer och mer fokus idag jämfört med tidigare. Ljusdesigner 2 resonerar även om att de standardiserade kraven i många fall varit de samma upplevs medvetenheten om ljusföroreningar och dess miljöpåverkan ha ökat. Ljusdesigner 1 tar i följande citat upp att det finns en större vetskap om ljusföroreningar, samtidigt som möjligheten att minska dessa ökat i och med dagens teknikutveckling:

”Det pratas mer om lightpollution idag och det är ett begrepp som har blivit mer känt för allmänheten. Man pratar om att hela Europa lyser medan Afrika lyser inte. Det finns ju

framförallt annan teknik idag till skillnad för tio år sen. Jag tror och hoppas att man tänker mer på människan och att inte allting är en tabell. Det upplevda ljuset ska vara det primära.” Städers ökande användande av utarbetade belysningsprogram och dess funktion som rådgivande och stödjande dokument vid en belysningsplanering tror ljusdesigner 3 är en starkt bidragande orsak till att kunskapen får en större spridning och beaktning i projekten.

4.1.2 Ljusdesign och armaturutformning

På frågor om hur man kan anpassa sin projektering för att främja möjligheten att se natthimlen och norrsken är både ljusdesigner 1 och 2 överens om att låga ljuspunktshöjder som minskar risken för störande bländning är en möjlig väg att gå vilket kan utläsas i följande svar från ljusdesigner 2:

”Men gestaltningsmässigt kanske man då kan arbeta med låga ljuspunkter så att man inte har alla ljuspunkter ovanför huvudet. Kanske pollare. På så sätt skulle det bli mindre störande ljus när man ser uppåt.”

Vidare resonerar ljusdesigner 2 att helt avskärmade armaturer är att föredra för att minimera ljuset som sprids ovanför armaturens horisontalplan. Och för fasadbelysning bör armaturerna monteras så att ljusbilden riktas nedåt och ha en spridningsvinkel anpassad för storleken på objektet som ska belysas.

Ljusdesigner 3 och 4 var inne på en liknande linje, men gav inga konkreta exempel på hur man kan anpassa utformningen av armaturen, utan hamnade istället kring ett resonemang kring anpassningar inom belysningsstyrning eller tillvägagångssätt, vilket återges under kapitel 4.1.4 och 4.1.6.

4.1.3 Lagar och regler

För statliga vägar gäller Trafikverkets publikation Vägars och gators utformning 2020(VGU, 2020) som det styrande dokumentet vid utformning av en ny belysningsplanering. Ljusdesigner 1 säger att detta dokument i många fall även används som ett rådgivande ramverk vid planering av kommunalt ägda belysningsanläggningar. Det är dock lättare att göra avsteg från VGU i en kommunal anläggning då det är upp till beställaren i projektet att avgöra om VGU skall följas eller inte.

Att beställare ofta hänvisar till VGU tror ljusdesigner 2 beror på att det är det man som beställare har vetskap om och det är ett enkelt sätt att ha ”ryggen fri”. Hen säger dock att detta inte behöver vara negativt, om man som ljusdesigner besitter både kunskap om belysning och regelverket kan det till och med göra det lättare att få en beställare att göra avsteg från VGU. I jämförelse med flera andra länder saknar Sverige ett regelverk som behandlar ljusföroreningar. På intervjufrågor gällande om Sverige ska följa andra länders exempel och tydligare lagstifta kring specifika krav på en belysningsanläggning genom exempelvis upptändningstider, färgtemperaturer osv. visade samtliga ljusdesigners en viss negativitet till hur detta kan påverka anläggningens slutresultat.

”I Sverige finns det idag ganska bra standarder för hur exempelvis ett hus ska se ut, gällande höjder, placeringar osv. Där tycker jag tycker att miljön som helhet blir bra och jämn. I jämförelse med Japan där vissa projekt kan bli bra och jättefina medan andra inte blir det, vilket ger mycket blandning och en lite kaotisk miljö. Jag tycker det därför kan behövas en viss standard för att skapa en lägstanivå.”

4.1.4 Belysningsstyrning

Alla respondenter var överens om att en belysningsstyrning har en betydligt större del i projekten idag än tidigare. Ljusdesigner 4 är idag verksam utomlands och redogör för att det i hens arbete sällan genomförs någon mer avancerad styrning än ljusrelä för gator och offentlig infrastruktur. Utan att detta framförallt appliceras på mindre projekt och i samråd med varje enskild beställare.

Ljusdesigner 3 säger att en modern nyinstallerad belysningsstyrning idag ofta gör mer än bara uppfyller kraven på upptändning/släckning efter solens rörelser och att detta har blivit allt vanligare i och med den snabba teknikutvecklingen som sker. Vidare säger hen att kommuner idag ser stora fördelar i att kunna övervaka sin anläggning och anpassa underhållet efter de förutsättningarna som gäller för just det området. Ofta vill man även försöka att framtidssäkra sin anläggning genom att förbereda anläggningen med exempelvis DALI-don eller annan extern styrning i samband med armaturutbyten. Hen redogör dock för att belysningsstyrningen i en anläggning är kostnadsdrivande och därför ofta kan bli det första som förändras eller tas bort för att klara projektets budget. Vidare tror hen att detta kan beror på en viss kunskapsbrist inom projektgruppen då styrningen ofta landar på el-konstruktörens bord med endast funktionskrav som skall uppfyllas. En modern belysningsstyrning skall både uppfylla ljusdesignerna designkrav likväl som de funktionskrav som ställs på anläggningen. För att uppfylla detta ställs stora kunskapskrav på den som ska projektera anläggningens belysningsstyrning. I framtiden tror därför ljusdesigner 3 därför att det kommer bli vanligare med separata projektörer för belysningsstyrning som är inblandade i både projektering och driftsättning av en anläggning: ”När fler och fler kommuner utvärderar ”smarta städer” skapas oändliga möjligheter att anpassa en anläggning efter behoven som uppstår. För att klara av de behoven kommer fler som är experter på just styrning behövas. Jag tror varken vi ljusdesigner eller de som sitter på belysningsprojektörer kommer ha tid och möjlighet att besitta den kunskapen utöver det vi gör idag.”

Ljusdesigner 2 tror att det kan finnas en målkonflikt mellan att dimra eller släcka belysningsanläggning och den upplevda tryggheten för platsen, men att en väl genomtänkt planering minimerar den effekten. Det måste finnas alternativa upplysta vägar för de personer som inte vill röra sig i de nersläckta områdena. Det är även viktigt hur områdena släcks ner för att fortfarande ha en god synbarhet trots att platsen totala ljusnivå minskat. Ljusdesigner 3 för ett liknande resonemang där hen säger att nerdimringen av en plats bör vara uppbyggd så att platsens rörelsemönster tydliggörs samtidigt som ljusnivån gradvis ökar ut i från platsens centrum och skapar en naturlig anslutning mot de närliggande områdena. Även ljusdesigner 1 är inne på en liknande linje och säger att den upplevda tryggheten på en plats till stor del handlar om en god ljusplanering med rätt kontrastförhållanden mellan ljusa och mörka områden och säger:

”Jag har aldrig känt mig otrygg i Köpenhamn men om ni tittar så är det otroligt mörkt i den staden. Snarare att man inte behöver brassa på så mycket ljus när vi ritar från början. Det handlar nog om att ha en grundtanke som lirar med hela staden. Att det inte är för höga nivåer på en plats och lägre på en annan för kontrasterna kommer skapa en större skillnad än vad luxtalen visar.”

4.1.5 Befintlig anläggning

Vid frågan om vad man kan göra för att förbättra synbarheten av natthimlen för en redan befintlig belysningsanläggning resonerar ljusdesigner 1 om svårigheterna i att implementera komplicerade belysningsstyrningar. Istället kan man arbeta med att fysiskt skärma av betraktaren från ljuset i staden via till exempel plank, byggnader eller växter. Ljusdesigner 2 hänvisar dock till att många äldre armaturer består av så kallade koffertarmaturer med ett kupat glas vilket ger en bredare ljusspridning, samt ökar risken för att ljuset reflekteras upp över armaturens horisontalplan och att en avskärmning av dessa kan vara svårt. Möjligheten att i efterhand kunna skärma av befintliga armaturer från att sprida ljuset utanför armaturens funktionsområde är en enkel lösning som ger snabba effekter enligt ljusdesigner 4:

”Självklart kan man jobba mycket med avskärmningar. Men en stor del av dagens äldre belysningsanläggningar består av många äldre koffertarmaturer och deras kupade glas är nog svårt att skärma av. Där är nog ett armaturbyte den bästa vägen att gå ändå.”

4.1.6 Tillvägagångssätt

Samtliga fyra ljusdesigners var överens om att det borde finns stora möjligheter och intressen för att anpassa belysningen efter norrskenet. Att via rymdvädersprognoser förutse norrsken och reglera belysningen i förhållande till omgivningen och himmeln bör man kunna skapa optimala förhållanden för att betrakta norrskenet utan att göra för stora avkall på trygghet och säkerhet enligt ljusdesigner 3. Hen säger även att det är viktigt att hitta ett bra sätt för att kommunicera ut denna information till både stadens invånare och besökare, så att de vet när och varför belysningen förändras, samt hur man skall göra för att bäst beskåda norrskenet.

”Det finns ju redan idag prognoser för när man kan se norrsken. Det måste ju gå att utnyttja dessa för att bara styra belysningen när chansen att se norrsken är som störst. Frågan är ju bara hur gemeneman ska få veta när det händer och vart man ska gå.”

Samarbetet mellan olika verksamheter tror både ljusdesigner 1 och ljusdesigner 4 kommer vara viktigt för att skapa en attraktiv norrskensturism. För att kunna skapa en fungerande anläggning anpassad efter stadens utformning, användningsområden, funktioner, position etcetera. krävs ett gott samarbete mellan stadsplanerare, trafikplanerare, arkitekter, turistnäring, ljusdesigner med flera. Ljusdesigner 4 lyfter Alingsås med deras ljuspromenad som ett bra exempel där turismnäring, näringslivet och stadens energibolag har flera kringaktiviteter så som löptävlingar och shoppingkvällar i anslutning deras ljuspromenad vilket ökat attraktiviteten för hela staden.

”Till exempel Alingsås har blivit känd för deras ljus walkshow där ljusinstallationen har blivit en del av turismen. Där jobbar turismen och ljusplaneringen av staden tillsammans, norrskensturismen kan kanske kan göra liknande samarbeten.”

4.2 Analys av belysningsprogram

– Anpassningar för att undvika

ljusföroreningar

Då analyserna av belysningsprogrammen är kopplade till ämneskategorierna gestaltning, armaturutformning/ljusdesign samt belysningsstyrning som togs fram för intervjuerna är sedan grupperade efter om det är en kravspecifikation från IDA eller städerna själva. Resultatet

minimikrav inom bland annat armaturernas utformning och belysningsstyrning. (International Dark-Sky Association, 2015). Det är sedan upp till varje stad att själv välja om deras kravställningar sedan skall vara hårdare än IDAs minimikrav. I nedanstående text redovisas de i studien identifierade kravspecifikationerna för armaturer och belysningsstyrning som i studien går att härleda till de ämneskategorier som identifierats för intervjuerna och därför anses intressanta för norrskensturismen utifrån en diskussionssynpunkt.

4.2.1 Kravspecifikation från IDA

I IDAs armaturspecifikation från 2015 skall alla armaturer med ett ljusutbyte på över 1500 lumen vara fullt avskärmade. Detta kan likställas med avskärmningsklassen G6 där ljusintensiteten över armaturens horisontalplan skall vara noll. I Colls och Møn och Nyord belysningsprogram går det att utläsa en ännu hårdare specifikation där alla armaturer över 1300 lumen (Møn och Nyord) samt 1000 lumen (Coll) skall vara helt avskärmade uppåt (Vordingborg Kommune, 2017; Coll Dark Sky Community, 2016). För Fulda gäller detta krav samtliga armaturer oavsett om dess funktion är för dekorativa ändamål eller ej (Fulda Dark Sky Community, 2017). För Moffat är detta krav dock satt till 3000lm för fullt avskärmade armaturer (Paterson, 2015).

Vidare skall all belysnings kortvågiga ljus begränsas genom att enbart använda färgtemperaturer under 3000 Kelvin. Detta krav finns specificerat i belysningsprogrammen för Moffat (Paterson, 2015), Møn och Nyord (Vordingborg Kommune, 2017 och Fulda (Fulda Dark Sky Community, 2017) där det tydligt står att armaturer med färgtemperaturer över 3000 Kelvin inte får användas. För Coll är detta inte lika tydligt specificerat då de endast hänvisar till att man skall minimera användandet av vitt ljus i en installation (Coll Dark Sky Community), 2016).

Vidare skall det för armaturer som saknar avskärmning finnas en begränsning i mängden ljus som får riktas upp mot himlen, via exempelvis antal lumen/hektar eller lumen/tomt. Där har alla program valt att specificera detta på lika olika sätt. Møn och Nyord och Fulda har satt ett maximalt ljusflöde för området, detta värde kan dock förändras efter vad platsen funktion och användning. Moffat specificerar istället ett maximalt lumenantal från armaturen på 600 lumen (Paterson, 2015). Coll använder sig av en uträkning där mängden ljus som får användas för en byggnad är baserad efter dess storlek. I uträkningen finns ett grundvärde på 750 lumen samt ett påslag på 4.5 lumen per kvadratmeter (Coll Dark Sky Community).

4.2.2 Stadsspecifik kravspecifikation

I Møn och Nyord (Vordingborg Kommune, 2017) har man förutom att hårt kravspecificera vilka standarder och armaturspecifikationer som gäller för en respektive plats istället tydliggjort vad de menar med ljusinflation. Om en yta belyses med mer än 100 000 lumen/hektar anses denna vara överbelyst och måste genomgå en förändring. Även ljusintrång är något som specificerats i programmet och anpassas efter om det sker i stadsmiljö eller på landsbygden. Om en belysningsanläggning i stad belyser en närliggande tomt med mer än 4 lux ses detta som ett ljusintrång.

I den tyska staden Fulda har mängden ljus som får spridas från en butiks skyltfönster specificerats och får inte överstiga en medelbelysningsstyrka på över 40 lux på marken en meter utanför butiken. Belysningen i skyltfönstret får dessutom inte vara tänd efter butikens öppettider, samt måste vara släckt under stadens nattsläckningstider mellan 22:30 och 05:30 (Fulda Dark Sky Community, 2017).