Samlaren
Tidskrift för
svensk litteraturvetenskaplig forskning
Å rg ån g 95 1 9 7 4
Svenska Litteratursällskapet
Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa
en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.
R E D A K T I O N S K O M M I T T É
Göteborg: Lennart Breitholtz
Lund: Staffan B jörck, Carl Fehrm an
Stockholm: Ö rjan Lindb erger, Inge Jo n sso n
Umeå: M agnus von Platen
Uppsala: G unnar Brandell, Thure Stenström
Redaktör: D ocent U lf W ittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, V illa vägen 7,
752 36 Uppsala
2 3 6
Övriga recensioner
m ässa, en d jävu lsm ässa, ett g ig an tisk t b ro tt m ot tid igare n o rm system ». D e n c iterad e m en in g en v i sar, h u r in ten siv t och lid e lse fu llt G ra n lid le v t sig in i d etta R y d b e rg s m ästerv erk .
J a , sin tes g e n o m fö r han o n e k lig e n m ed stor en erg i m en o ck så m ed v e te n sk a p lig sakligh et. V isst lo ckas han stu n d om till ö v e r d r ifte r, t. ex. i fråga o m d e t b ärk ra ftig a i » D e x ip p o s » o ch » S n ö fr id » , m en om d et v ä se n tlig a ö v e rty g a r han: att den stark a p e n d lin g en i R y d b e rg s ly rik lik so m i hans e g e t väsen m ellan d ju p p essim ism o ch in n e rlig hin sideslän gtan får sitt u ttry ck i en stän d ig strävan e fte r d en g e n u in a fo rm e n , som d å m åste b li den d ram atisk a ly rik e n s fo rm . H an har o ck så rätt i avsik ten m ed d en fo rsk n in g han m ed så sm ittan d e iv e r g e n o m fö rt: R y d b e r g ä r en d ik ta re o c k så fö r v å r tid.
Elof Ehnmark
C lau s S ec h er:
Seksualitet og samfund i Herman
Bangs romaner.
B o rg e n s B illig b o g s B ib lio te k 2 3 . H o lste b r o 1 9 7 3 .K lau s P. M o rte n se n :
Sonderinger i Herman Bangs
romaner.
V in te n s Forlag. K b h v n 1 9 7 3 .H e rm a n B a n g har u n d er d e sen are åren b liv it allt m er och m er aktuell. H an s b ö c k e r k o m m e r stän d igt i n y u tg åv o r och han är fö re m å l fö r ett in ten sivt studium . H an s n e rv ö st en gageran d e stil som g ö r läsaren till m ed sk ap an d e kän ns fö rb lu ffa n d e m o d ern , och d em ask e rin g en , t. ex. av b y id y lle n i V e d V e je n , av b o rg e rsk a p e t i k ö p en h am n sro m a- nen S tu k och av n ation ellt patos i rom an en T in e o m k rig e t 1 8 6 4 är i takt m ed v år tid.
C la u s S e c h e rs o ch K la u s P. M o rte n se n s stu d ier är två n y k o m n a v ärd efu lla b id rag till litteratu ren om B an g . B å d a b yg g er på en n ärläsning av tex ten m en e lje st är d et eg en tligen b ara det gem en sam m a u tgivn in g såret som g e r an led n in g till att d e här b eh an d las tillsam m ans.
C la u s Se c h e r an ger sitt s y fte p å fö lja n d e sätt: » A n a ly se rn e s sigte e r at g rib e ro m an ern e s h old - nin g til sek su alitet o g sam fu n d o g sam tid ig at på- v ise fö rb in d e lse n m ellem d e to o m råd er. D e tte kraever en so c ia lp sy k o lo g isk teo ri, so c ia lp sy k o lo g isk teo ri, som e fte r m in (og an dres) m en in g b er vaere resu ltate t a f en sam m entaenkning a f m arxis m en s o g p syk o an aly sen s te o re tisk e resu ltate r.» D e n n a d ek laratio n kan m åh änd a v ä c k a fa rh å g or om att fö rfa tta re n sk all v isa sig alltfö r låst v id sina te o rie r, m en fa rh å g o rn a v isar sig i så fall o b e rä t tigad e. Ä v e n o m sik tet är m e d v e te t b egrän sat kan m an inte säga att tex ten p ressa s fö r hårt. H ä r o ch var v ä rje r m an sig v isserlig en m o t Se c h e rs ana ly se r, m en o fta st b e r o r d et m in d re p å att m an vill g e h o n o m o rä tt än p å hans sp råk b ru k . N ä r fru
B e r g p å le k g ö m m e r T in e u n d er sän g k läd ern a o ch när T in e g u n g a r p å en g re n , sägs le k e n ha »en ty d e lig se k su e l k a ra k te r» . M an fö rstå r vad S e c h e r m en ar: i d e t en a fa llet d en äk te n sk ap lig a sän gen , i d et an d ra flad d rar k jo la r n a o m h en n es b en , m en u ttry ck e t ställer d et v a g t an ty d d a i alltfö r sk arp b elysn in g . J a g u p p le v e r d e t o c k så ibland som en sm u la stö ra n d e att d e t sällan fram g år o m d e t är B a n g s v e r k som tolkas — vad han kan h a av sett — e lle r o m d et är läsaren s v e r k som d isk u tera s. E tt p a r e x e m p e l till från rom an en T in e . E n k v in n a som g e n o m b o m b ard em an g et fö rlo ra t allt sitter o ch slår sin a h än d er m o t sk ö te t o ch jäm rar sig ö v e r fö rlu sten av »alt, hvad vi ej er o g h ar». S e c h e r fö rk la ra r att g esten o c k så » v ise r sk e d e t som k vin d en s en e ste ej en d o m » . D e t lå ter sig n atu r lig tvis sägas, lik so m att när B e rg s b e g ä r e fte r T in e väck s av h en n es röst, alltm edan k an o n e rn a s ju n g er, m åste v a rje tv iv e l fö rstu m m as o m att k a n o n ern a o c k så är en p en issym b o l. A tt d e från B a n g s sid a v a r av se d d a som d e t to rd e d o c k v a ra svårt att g ö ra sann olikt. V a d han v isa r in sik t i är na tu rlig tv is d e t fö rh ållan d et att u n d e r svår fö rtv iv la n o ch svåra yttre fö rh ållan d en s ö k e r k ro p p a r g ärn a varann .
S e c h e rs v ä rd e rin g av B a n g s insats kan n o g o ck så kännas d isk u tab el fö r m ånga läsare. H a n s k riv e r avslutn in gsvis: »E n m o tiv e rin g fo r at laese B a n g kan d e r fo r ik k e b yg g e p å fo rfa tte rsk a b e ts d y b e erken d elsem aessige p e rs p e k tiv e r. Laest i en så dan sam m enhaeng b liv e r d e t k u n v ild le d e n d e o g m y stific e re n d e . Laeser m an d e t d erim o d i d ets h isto risk e r e la tiv ite t som e k s e m p le r p å ty p isk e b e v id sth e d sfo rm e r, som tek stlig e b earb ejd - n in g er a f de p s y k o lo g isk e re a k tio n e r p å det k ap ita listisk e v a re sa m fu n d s o p k o m st, så b liv e r d e t en o rm t spaendende. O g d a b liv e r d e t h e lle r ik k e uvaesentligt at B a n g e r en stor k u n stn er [ . . . ] »
D e här fra m d ra g n a citaten kan g e in try ck av att S e c h e r hårt p ressa r se x u a lsy m b o lik e n i B a n g s v e rk o ch av att han p å b ek o stn ad av e ste tisk a k v a lite te r b ara in tre sse ra r sig fö r ro m a n e rn a som sp eg la r av dåtid en s sam h älle och k lassk am p . I s jä lv a v e r k e t är h e lh e tsin try c k e t av hans stu d ie ett h elt annat. S e x u aliteten s, d riften s roll i B a n g s v e rk är d o m in e ran d e och g ö r äv en rätt lå n g tg åen d e to lk n in gar b erättig ad e, äv en om de v isse rlig e n inte särsk ilt m ån ga F reu d c itaten och -re fe re n se rn a v a rk e n g ö r Fre u d e lle r an aly sern a någon stö rre tjänst. B an g s o m so rg o m att se sina p e r s o n e r i d eras m iljö bid rar till att g ö ra en stu d ie g iv a n d e av d et sam h älle de le v e r i. S e c h e rs n ärläsning av tex ten g e r p å det h ela taget fin t u tb yte. D e fik tiv a p e rs o n e rn a ana ly se ra s p sy k o lo g isk t, g ärn a e fte r F reu d , och m y c k e t ingåen d e. D e t sam h älle d e le v e r i b lo tt läggs o ch d en n a a sp ek t v isar sig h a en h e l d e l att ge. A n a ly se rn a kan v isse rlig e n sägas v a ra o rd rik a,
Övriga recensioner
2 3 7
m en d et är i g en g äld en lättläst o ch u n d erh ållan d e b o k han skrivit.
K la u s P. M o rte n se n in le d er sin stu d ie m ed en analys av H a a b la se Slaegter. H a n fin n e r att d ess b äran d e tem a är d e t att m än n isk orn as in n ersta v ä sen och längtan aldrig når fram till erk än n an d e och fu llb ord an . A lla B a n g s v e rk k re tsa r k rin g detta, alla hans h u v u d p e rso n e r lid er av d en n a splittrin g, d en n a k o n flik t.
M o rte n se n an vän d er sig nu av d en n a in fa llsv in k e l i sina an alyser av B a n g s rom an er. H an g ö r fö r ö vrig t e x a k t sam m a u rval av v e rk e n som S ech er. Fö rst d isk u tera s Faedra, V e d V e je n och L u d vig s- b ak k e såsom rom an er o m m än niskans allm än na v illk o r, o m d e t att v a ra en främ m an d e i värld en , iso lerad , o tillfred sställd . D ä r e fte r an alyseras Stu k och T in e såsom v e rk där B a n g sök t blo ttlägg a främ lin gsk ap ets u p p k o m st g e n o m d ju p b o rrn in g ar i d e t fö rflu tn a. T ill sist b eh an d las k o n stn ärsro - m an ern a M ik a e l o ch D e u d en Faedreland u r den asp ek ten att k o n stn ärs ja g e t trots sitt b estän diga k retsan d e k rin g främ lin g sk ap et o ch sp littrin gen ald rig når fram till en h arm o n isk lösning.
D e n m ed v e tn a b eg rän sn in g som ett sådan t val av in fa llsv in k e l in n eb är, m ö jlig g ö r en d ju p b o rr ning i rom an ern a. M an kan fö r ö vrig t säga: i en d ju p g å e n d e an alys av h u vu d p erso n e rn a, e fte rso m d etta e fte r M o rte n se n s sätt att se är detsam m a. Så får v i t. ex. k n a p p ast h ö ra talas om an d ra p e rso ner än dem .
A n a ly se rn a är sk ic k lig t och in telligen t g jo rd a. S k u lle m an rik ta n ågon an m ärk n in g v o r e det m ö j ligen den att de kan bli alltfö r te o re tisk t in te lle k tuella. B å d e S e c h e r och M o rte n se n har en annan syn p å m än n isk an s v illk o r och ly c k o m ö jlig h e te r än B a n g — o ch d e har inte sam m a. D e t är b ara n atu r ligt m en k rä v e r ett ex tra in kän n an d e i texten . B å d a är väl in lästa p å B a n g och fö rm å r o ck så ett sådant in kän n an de. Ä n d å ty c k e r jag att M o rte n se n , t. ex. i det sto ra m itten p artiet i sam ban d m ed att T in e an alyseras, har en lo v lig t in te lle k tu e ll — m åh ända o ck så lite m o raliseran d e — attityd. H a n s k riv e r att när realisten B a n g h ävd ar, att v e rk lig h e te n fö r e lig g e r o a v h ä n g ig av m än n iskan s in n ersta fö r h o p p n in g ar, b ek lag ar id ealisten B a n g att d e t fö r h åller sig så. » In g en a f d em har re t.» B a n g fö r b i ser, att d en e rfa re n h e t v i far,
också
bestäm s av d e fö rvän tn in g ar v i när till o ss sjä lv a o ch värld en . D e n n a » b lin d h e d » re su lte ra r i ro m an ern a s sam m an stö tn in g m ellan d rö m o ch v e rk lig h e t så att ro m an ern a p å » en u n d e rlig b ag v en d t m åd e» k o m m er att h an d la o m h u r nutid en inte kan in k o rp o reras i d e t fö rflu tn a, v a rs k ro p p s lig g jo rd a d rö m — m o d ersg estalten , A ls, trad itio n en — in ifrån fö rtärs av d en . T illä m p a t p å ro m an en T in e b lir resu ltate t av an alysen , att rom an en v a ck la r m ellan att fram ställa T in e sommänniskan
(och h en n es ö d e såsom d e te rm in e ra t av allm än n a v illk o r) o ch som en
bestämd slags människa,
dvs. d et m ak tlö sa, v ilje lö sa b y te t fö r andras v iljo r o ch m issg rep p .D e n fråga m an vill ställa är: in n eb är nu d etta något re n t p rak tisk t, k o n stn ärligt? U p p le v e r m an d en n a vack lan , om det nu är en sådan, som en svag h et i rom an en ? J a g kan inte inse det.
In vän d n in gen sk all ses som en rand anm ärkn ing. D e n som v ä lje r att när läsa tex ter, an aly sera d em och to lk a dem , kan alltid utgå från att an dra h ellre v elat se an dra in fallsvin k lar, andra an alysm eto d er, an dra to lk n in g sfö rslag . H ä r v ill m an d o ck sällan k o m m a m ed sådana invänd ningar. M an fö lje r M o rte n sen s stu die m ed sto rt in tresse och u p p le v e r hans so n d erin g ar som v äsen tlig a o ch riktiga.
Torbjörn Nilsson
K e la K varn:
Max Reinhardt og Strindbergs visionaere
dramatik.
A k a d e m isk Forlag. K b h v n 19 7 4 . A tt Strin d b erg s d ram atik spelad e en b etyd an d e roll vid fram v äx ten av den ty sk a exp ressio n istisk a rö re lse n stod k lart redan fö r sam tiden. M ån g a har dock säk erlig en såsom recen sen ten fu n nit o lik a litteratu rh isto rik ers fö rsö k att p re c ise ra Strin d b erg s b e ty d e lse fö g a ö verty g an d e. I sin avhan dlin g o m R ein h ard ts iscensättn in gar åren 1 9 1 2 - 1 9 2 1 av Strin d b erg s »visionaere» dram atik p e k a r den dans k e teater h isto rik ern K e la K varn på den fö rm o d li g en vik tig aste o rsak en till svårigh etern a. Frågan m åste stu deras tvärve ten sk ap lig t m ed h jälp av teaterh istoria. K e la K varn fo rm u lerar d e t så här: »Fn rst stu d iet a f R ein h ard ts reg ib n g er vil g iv e et n o gen lu n d e fyld estg n ren d e svar på, h vord an d er i det k rise h a e rg e d e T y sk la n d ku n n e op stå en fo rm e lig S trin d b erg -k u lt, o g v ise h v o r m an i dåti den s o p fe re lse r p lace red e ak cen tern e. V e d at be- ton e de strin d b erg sk e styk k ers m arerid tagtige o g an g stfy ld e k arak ter, v e d at v ise r d e re s»Zerrissen-
heit»,
b le v R ein h ard ts iscenesaettelser b estem - m en d e b åd e fo r Strin d b erg s ro lle som ek sp res- sion ism en s b a n n e rfe re r i T y sk la n d o g fo r den ek sp ressio n istisk e scen ek u n st, d e r k u lm in e re d e i T y v e r ne.»D e t är ett b egrän sat antal S trin d b erg sfö restä ll- ningar K varn an alyserat: D ö d sd a n sen ( 1 9 1 2 ) , O väd er ( 1 9 1 3 ) , P elik an en ( 1 9 1 4 ) , Sp ö k so n aten ( 1 9 1 6 ) och E tt d rö m sp el ( 1 9 2 1 ) . D e tta har den fö rd e le n att v a rje fö reställn in g blir fyllig t b esk ri v en o ch att en rik lig d o k u m en terin g v arit m ö jlig . K varn s b o k blir på så sätt ett u to m o rd en tlig t h jä lp m e d e l fö r den som sysslar m ed p e rio d e n s dram atik. H an e lle r hon kan utan att b e h ö v a söka sig till M ax R e in h a rd t Fo rsch u n g s- u nd G e d e n k - stätte i Salzb u rg få en u p p fattn in g o m den Strin d - b erg sfö restä lln in g som g jo r d e ett så sto rt in tryck
