Elevernas möjligheter till estetiska erfarenheter i skolan och på fritiden

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Kultur-Språk-Medier

Examensarbete

10 poäng

Elevernas möjligheter till estetiska

erfarenheter

i skolan och på fritiden

Students estetics experiences in school and sparetime

Ann-Cristine Borg

AnnaKarin Dahlstedt

Lärarexamen 140 poäng

Kultur, medier och estetiska uttrycksformer Höstterminen 2005

Examinator: Jonas Aspelin

(2)

Sammanfattning

I detta arbete har vi utgått från ett elevperspektiv. Vi har intervjuat elever om deras möjligheter till estetiska erfarenheter i skolan och på fritiden. Eleverna går i femte klass och är 11-12 år gamla. Vi har undersökt om eleverna i skolan får möjligheter att ta till vara sina estetiska erfarenheter från fritiden och hur detta i så fall synliggörs. Vi har också undersökt om de ges tillfälle att använda sig av estetiska uttrycksformer vid redovisningar. Vår frågeställning är:

Vilka möjligheter ges eleverna

• att skaffa sig erfarenheter av de estetiska uttrycksformerna i skolan och på fritiden?

• att koppla samman sina estetiska erfarenheter från fritiden med skolan? • att använda sig av dessa erfarenheter vid redovisningar?

Vår undersökning tyder på att eleverna önskar få arbeta mer med- och använda sig mer av de estetiska ämnena och de estetiska uttryckssätten. Vidare visar den att elevernas erfarenheter av estetiska uttrycksformer inte följdes upp av skolan och att lärarna inte integrerade elevernas estetiska erfarenheter med skolarbetet. Vi menar att elevernas fritidintressen och de kunskaper de skaffar sig under fritiden måste tas till vara. Vi ska möta eleven där hon eller han just befinner sig och utgå därifrån.

(3)

Innehållsförteckning

1 Inledning

1.1 Bakgrund

7 1.2 Val av forskningsområde

8 2 Litteraturgenomgång

9 3 Syfte och problemställning

12 4 Metod

4.1 Val av metod

13 4.2 Urval

13 4.3 Intervjuplats

13 4.4 Bearbetning av material

14 5 Resultat och analys

5.1 Elevernas erfarenheter från fritiden

15 5. 2 Elevernas estetiska erfarenheter från skolan

18 5.3 Vad saknar eleverna och vad vill de ha?

22 6 Slutdiskussion

6.1 Slutsats

25 6.2 Yrkesrelevans och framtida forskning

27 6.3 Självkritik

28 Litteraturlista

30 Bilagor

Bilaga 1

31

(4)

1 Inledning

1. 1 Bakgrund

Efter många diskussioner kring ”estetik och kreativitet” och vad det kan innebära för de inblandade i skolans värld har vi enats om att forska kring elevernas egna uppfattningar om deras möjligheter till kreativt arbete i skolan och i vilken utsträckning de får använda sig av estetiska uttrycksformer; bild/visuell kommunikation, musik, slöjd, rörelse och drama i alla olika ämnen i skolan.

Vi har funderat över vad kreativt arbetssätt är och hur eleverna använder sig av de olika arbetssätten/uttryckssätten. Vi är också nyfikna på om pedagogerna ger eleverna möjligheter till att prova på olika sätt att uttrycka sig kreativt i de estetiska uttrycksformerna.

Något som har väckt vårt intresse är hur elever uttrycker sig estetiskt. Kan det vara så att läraren/pedagogen har en uppfattning om hur det är att arbeta kreativt/estetiskt och eleverna en annan. Vilka möjligheter har eleverna att uttrycka sig estetiskt i det dagliga skolarbetet och vid redovisningar? Vilka erfarenheter har de av sådana uttrycksmedel? Vi kommer att skriva om detta ämne och se det ur ett elevperspektiv.

1.2 Val av forskningsområde

Vårt intresse och val av forskningsområde har väckts under vår lärarutbildning i diskussioner kring frågor som rör de estetiska uttrycksformerna. Vårt val bygger också på erfarenheter från vår VFT (verksamhetsförlagda tiden i lärarutbildningen). Under utbildningen har det uttryckts en undran över skillnaderna i hur man arbetar med det estetiska beroende på vilka åldrar och ämnen det gäller. I diskussionerna har det framkommit att någonstans, mellan fjärde och sjätte klass avtar eller minskar det estetiska arbetssättet både vad avser i tid och kvalité och därför valde vi att undersöka en klass mitt emellan dessa årskurser, elever från femte klass. I diskussionerna under utbildningens gång har det också kommit fram att pedagogerna använder sig mer eller

(5)

mindre av de olika estetiska uttrycken i sin undervisning som ett verktyg för att koppla samman de olika estetiska uttryckssätten med andra ämnen.

Eftersom eleverna lär sig på olika sätt anser vi att det är viktigt att integrera de estetiska ämnena med andra ämnen och att ge eleverna möjligheter till att få använda sig av estetiska uttrycksformer även vid redovisningar. Då ställer vi oss frågan; Är det tillåtet för eleverna att använda sig fritt av dessa uttrycksmedel även vid redovisningar? Med fritt menar vi friheten att välja till exempel att göra film, vernissage, spela teater, göra en musikal, skapa skulpturer och mycket mer. Finns det valet? Eller är det så att det är lärarna/pedagogerna som alltid bestämmer vilken form redovisningen ska ta?

(6)

2 Litteraturgenomgång

I Att skabe sig selv menar Kirsten Drotner (2001) att ungdomars fritidintresse har ändrats sig kraftigt på senare tid. Bild, musik och kropp har blivit allt viktigare sätt att uttrycka sig för våra unga och detta utmanar oss pedagoger till nytänkande för att kunna bemöta eleverna och deras vardag. Vi måste kunna möta eleverna där de är och ta tillvara deras intressen. Vidare menar hon att vi måste se till att det finns möjligheter för eleverna att utveckla sina färdigheter inom olika uttrycksformer.

Detta skriver även Lena Aulin-Gråhamn och Jan Thavenius (2003) om i sin rapport

Kultur och estetik i skolan. ”Skolan har alltså en ny roll att spela och måste då förändra

en del gamla traditioner som har med synen på kunskap, kultur och estetik att göra. Kunskaper är inte något ensidigt rationellt och logiskt utan handlar också om känslor och erfarenheter” (Aulin-Gråhamn och Thavenius 2003 s115).

Els-Mari Törnqvist (2000) betonar hur viktigt det är att fånga upp elevernas fritidsintresse och föra in det i klassrummet och skapa en lustfylld läroprocess. Hon menar vidare att skapandet är viktigt för att kunna förstå sig själv och andra. Som människor har vi alla ett behov att uttrycka oss och kommunicera med andra. Vi menar att alla människor är kreativa, det gäller bara att hitta sin form att uttrycka sig på. Genom att hitta en eller flera former som man känner sig trygg med kanske man vågar prova på och utmana andra former. Det är då vi växer som människor och ökar vår självkänsla.

Kari Carlsen och Arne Marius Samuelsen är två bildlärare som i sin bok Intryck och

uttryck vill inspirera och locka pedagoger till positiv användning av de estetiska

ämnena. De skriver om att ge eleverna en hel upplevelse. Med det menar de att eleven exempelvis får höra ”berättelsen Petter och vargen och därefter upplever det hela via Prokovjevs musikstycke med samma namn – och kanske är med i en dramatisering och återberättande tillsammans med andra barn och vuxna” (Carlsen och Samuelsen 1991 s 25). Vidare menar de att eleverna vill ha utmaningar och att vi som pedagoger måste ge dem relevanta utmaningar så att de utvecklas framåt.

(7)

I Skolan och den radikala estetiken skriver Jan Thavenius och Magnus Persson (2003) om hur svårt det är att få in den nya typen av estetik i skolan. De menar att den estetik vi använder oss av är den modesta estetiken. Vidare menar de att det finns en annan estetik utanför skolan, marknadsestetiken. Marknadsestetiken är mer än estetik i snäv mening (konst) det är något som införlivar politiska, religiösa, konstnärliga, kulturella och vetenskapliga idéer och fenomen. Den finns med i hela vår vardag, i musik, förpackningar, tidningar, TV, datorn m.m. Hela vårt samhälle genomsyras av marknadsestetiken och skolan [...] måste förhålla sig till den på ett aktivt sätt, åtminstone om man tar idealet om skolan som en demokratisk offentlighet på allvar” (Persson och Thavenius 2003 s 85).

Detta tolkar vi som att författarna menar att skolan måste bjuda in eleverna till en dialog och diskutera aktuella frågor som är avgörande för vår tid. Eleverna lever i denna marknadsestetik i både tanke och känsla och det kopplas inte bort när de kommer till skolan. Fortsättningsvis menar författarna att skolan måste erkänna elevernas erfarenheter och bemöta eleverna i detta samt ge dem möjligheter till diskussion, reflektion och kritisk granskning. Genom att eleverna aktivt får använda sig av populärkulturen och marknadsestetiken så ges de möjlighet att tolka och granska även dessa former av kultur. Vi håller med författarna om att skolan försöker blunda för denna populärkultur men, skolan kommer ändå att påverkas av den.

Den ryske psykologen Lev S Vygotskij (1896-1934) utvecklade en teori om hur människan tolkar och förstår sin omgivning med hjälp av olika språk (däribland de estetiska). Han menar att ju mer erfarenheter och upplevelser ett barn har desto stadigare grund har de att stå på. Han studerade människan i förhållandet till konsten och menar att det estetiska finns redan hos det lilla barnet och att i leken existerar det estetiska. Det är i leken barnet ofta bearbetar sina tidigare upplevelser och gör situationen till ”sin egen” i samspel med andra eller med sig själv. I leken bearbetar barnen sina erfarenheter och utvecklar sin fantasi och kreativitet (Vygotskij, 1995). Vi anser att de estetiska uttrycksformerna reflekterar till det verkliga livet. Vygotskij menar vidare att om människan inte får använda sin kreativitet blir det bara

(8)

upprepningar av tidigare erfarenheter. Han menar också att det är kreativitet som gör människan till en framtidsinriktad varelse och då förändrar hon även sin nutid

(Vygotskij 1995).

I läroplanen Lpo 94 står det att eleverna skall fostras till självständiga och demokratiska medborgare samt att de ska kunna ”utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så många olika uttrycksformer som möjligt som språk, bild, musik, drama och dans” (Lpo94 s12). Vi tolkar dessa mål som att vi som pedagoger måste ge eleverna möjlighet till att prova på alla dessa uttrycksformer i så många ämnen som möjligt. Detta tror vi i en förlängning ökar elevers självkänsla och möjlighet till att våga uttrycka sina tankar och åsikter, men också till att kunna samarbeta med andra och därmed kunna respektera andra människor; trots att vi är olika och har olika åsikter. Vidare står det att eleverna ska ”ha utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud” (Lpo94 s12). Får eleverna möjligheter att besöka teater, bio, konsthallar m.m. och därmed erfarenheter av dessa kulturutbud? Eller sker den huvudsakliga undervisningen på skolan i klassrummet och hur används i så fall kreativitet och estetik i klassrummet?

(9)

3 Syfte och frågeställning

Syftet med vår undersökning är att vi vill få mer kunskap om vad eleverna anser om sina möjligheter att uttrycka sig estetiskt under lektioner och vid redovisningar. Vad tänker och tycker eleverna om skolans redovisningsformer? Är detta något de har tänkt på eller reflekterat över?

Våra erfarenheter från vår yrkesverksamma tid och i diskussioner med yrkesverksamma lärare visar att många är övertygade om att de jobbar estetiskt och att de ger eleverna variation i undervisningen. Erbjuds eleverna även det vid redovisningar? Hur uppfattar eleverna det? Vi har valt att bygga vår undersökning på elevernas erfarenheter och deras möjligheter till dessa uttryck. Vi vill poängtera att vår undersökning sker ur ett elevperspektiv och har därmed sammanställt följande frågeställning

Vilka möjligheter ges eleverna:

(10)

4 Metod

4.1 Val av metod

Vi har använt oss av den kvalitativa metoden enligt (Repstad 1999) i vår forskning innehållande ett antal djupintervjuer. Vi tyckte att denna metod var mest lämpad för vår undersökning eftersom vi kunde bemöta elevernas svar med lämpliga följdfrågor, vilket vi ser som en omöjlighet vid enkäter. Vi använde oss av bandspelare vid intervjuerna. Fördelarna med detta är att man slipper att sitta med papper och penna, du är därmed som intervjuare mer närvarande i intervjun (Repstad, 1999).

4.2 Urval

Eftersom vårt arbete utgår från ett elevperspektiv valde vi att intervjua elever. Vi ansåg inte att pedagogerna var en intressant målgrupp för våra frågeställningar eftersom det var elevernas uppfattningar och upplevelser vi ville undersöka.

Vi har intervjuat åtta elever från två olika skolor. Den ena är en storstadsskola med klasserna F-9 och den andra är en mindre skola med klasserna F-6 belägen i ett litet samhälle. De elever vi har valt att intervjua är elva och tolv år gamla. Innan intervjutillfällena bad vi klasslärarna att dela ut ett informationsblad (bilaga 1) till de berörda eleverna/föräldrarna och lärarna. Sammanlagt delades det ut fyrtiofyra stycken informationsblad. Vi fick tillbaka samtliga påskrivna och av dessa fick vi godkännande från trettiofyra stycken. Därefter valde vi slumpmässigt ut fyra elever från varje skola. Intervjuerna utvecklades mer som samtal och vi uppfattar att alla våra intervjuer har god kvalité och är betydelsefulla för vårt syfte med undersökningen samt våra frågeställningar. Vi använde oss av en intervjuguide (bilaga 2).

4.3 Intervjuplats

Intervjuerna ägde rum på elevernas respektive skolor. Vi valde att göra enskilda intervjuer där intervjuaren och eleven är kända för varandra. Vi bad om att få tillträde till ett avskilt och ostört rum för intervjuerna. Detta togs det hänsyn till på en av

(11)

skolorna, men på den andra skolan blev intervjuerna avbrutna vid ett flertal tillfälle. Intervjuaren uppfattade inte avbrotten som störande för kvalitén på intervjuerna.

4.4 Bearbetning av material

Vi lyssnade av de inspelade intervjuerna och skrev ner dem ordagrant på datorn. Den ljudmässiga kvalitén varierade i de olika intervjuerna och till följd av det kunde vi inte använda oss av viss information på grund av att vi inte uppfattade vad eleven/eleverna svarade. Detta var dock endast vid enstaka tillfällen. Vi skrev ut intervjuerna och läste igenom dem några gånger och antecknade våra första intryck. Utifrån intervjuerna och vår frågeställning valde vi följande tre kategorier; elevernas estetiska erfarenheter från skolan, fritiden och vad eleverna saknade i sin undervisning. Därefter delade vi in texten i kategorierna och sållade bort det som inte tillhörde våra valda kategorier. Efter detta mödosamma, men roliga arbete kunde vi påbörja arbetet med resultat och analysdelen av vårt arbete.

(12)

5 Resultat och analys

5.1 Elevernas erfarenheter från fritiden

I Att skabe sig selv skriver Kirsten Drotner (2001) om hur ungdomar använder estetiken på sin fritid och hur vi som pedagoger tar tillvara på deras estetiska kunskaper. Vi ska titta på vad eleverna gör på sin fritid och om skolan tar tillvara den kunskap eleverna skaffat sig där.

En elev berättar hur han skaffat sig kunskap om att göra film

Jag kollade olika skatefilmer på nätet och tillsammans med en kompis hittade fler och fler saker och hjälpte varandra hemma. Jag har filmat mig själv och frågade pappa om hjälp, men han kunde inte. Sen frågade jag Sebastian och då sa han att det finns ett som heter Windows movie maker.

Under intervjun framgick det att eleven var mycket intresserad och hade stor kunskap om film.

En elev berättade att han hade tagit foto med digitalkamera och lagt in bilderna på datorn, ”midsommarafton så min systers kompis hon har en hund så var hon där hemma hos mig så hade hon med en hund till så fotta jag dom”. Han visste också att man kunde manipulera med bilderna i ett särskilt program men det hade han inte använt sig av. Ingen av eleverna hade använt sig av dessa tekniker i skolan. Det finns ett stort intresse hos eleverna att göra film i skolan, men det gick inte för skolan hade ingen utrustning till det.

Här kan vi se att eleverna har kunskap som skolan inte bygger vidare på. Enligt Törnquist (2000) har barnet redan från början lusten att lära och vi som pedagoger har som uppgift att förvalta och uppmuntra denna drivkraft. Vi anser att det måste vara lättare att utgå ifrån något som eleverna redan har ett intresse för och jobba vidare utifrån det, men ibland kan det vara svårt eftersom det saknas verktyg i skolan till att

(13)

genomföra det. Skola och fritid går idag jämsides men de borde ta varandras händer och gå tillsammans istället. Alltså; eleverna har sin fritid jämsides med skolan, men för att öka elevernas lust att lära och göra skolan mer spännande borde elevernas fritid tas in i skolans värld mycket mer.

Persson och Thavenius (2003) skriver om den radikala estetiken och där de menar att för att kunna hjälpa eleverna att hantera och kritiskt granska alla de visuella intrycken eleverna får på sin fritid behöver eleverna möjligheter att bearbeta och reflektera detta tillsammans med andra och då är skolan ett bra forum. Enligt våra intervjuer framgick det inte att eleverna gavs denna möjlighet till reflektion och kritiskt granskande.

Utifrån våra intervjuer kunde vi se att alla eleverna har kunskap om datorer. Några har mer kunskap än andra. Vi kan även se att alla har tillgång till datorer hemma. Det var endast en elev som uttryckte att det inte var roligt med datorer, ”nej jag tycker inte det är roligt fast vi har dator hemma”. Alla elever kunde använda sig av Internet men de flesta spelade mest spel antingen köpta eller sådana som finns att använda på Internet.

När det gäller musik lyssnade alla elever på musik hemma, CD-skivor, radio och TV. Flera av eleverna gillade Hip-hop. Det var endast en elev som spelade instrument på sin fritid

Jag spelar i en orkester, asså det är så där jag får välja mellan fem olika blåsinstrument. Sen till nästa termin då får jag välja av dem fem och om jag vill fortsätta. Jag tycker trombon är roligast. Hm ja det är kul med instrument man kan ha nytta av det i hela livet.

En annan elev kanske skulle börja spela el-gitarr. Två elever sjöng i kör utanför skolan ”Det är skoj”. Någon hade slutat. Hon säger såhär

Jag gör det inte längre, det blev för mycket för mig och det blev samma grejor då blir det inte så roligt längre. Det hade varit roligare om det hade varit mer varierande. Och att man inte sjöng samma sång varje gång

(14)

En elev hade fått duk och oljefärg av sin syster och mamma, så hon höll på att måla en tavla hemma på sin fritid. I intervjun frågade vi om hon gick någon målarkurs men det gjorde hon inte. ”Jag tycker att det är sånna som inte kan rita” svarade hon. Alla eleverna håller på med någon typ av idrott. Det är volleyboll, ridning, fotboll, handboll, tai boxning, konståkning, hockey, bandy och att åka skateboard. Några av eleverna uttryckte att det var väldigt stressigt att hinna med sina träningstillfällen och läxor. De kunde ibland känna sig trötta och stressade, ”det är så stressigt ibland på kvällen när jag spelat hockey så blir jag trött på morgonen”. En annan elev beskriver såhär

Det blir stressigt på torsdagen för då har jag skola och sen hemspråk och sen ska jag hämta min systers son till skridsko. Jag blir helt stressad då och så ska han ta på sig och han har hel overall och så blir vi ovänner och arga. Men mamma säger jag ska ta det lugnt och att jag hinner och det gör jag för att jag stressar.

En av pojkarna spelar hockey tre gånger i veckan plus matcher på lördagar och söndagar. Idrotten tar en väldigt stor plats av elevernas fritid där vissa av dem har tre eller fler aktiviteter, medan kultur och estetik får en mindre roll.

Elevernas erfarenheter av teaterbesök förekommer inte i någon större omfattning. Det var ingen av dem som hade varit på teater på sin fritid utan det hade ägt rum någon gång med skolan. En av dem berättar

Min andra kompis som går i första ring han håller på med teater så skulle han uppträda på Kockums någon gång så kollade vi på den. Jag vet inte vad det var, dom spelade musik och min kompis då han gjorde roliga saker. Det var roligt.

Det framgick inte av våra intervjuer om eleverna hade varit på konserter konstutställningar m m. Alla elever såg på film, de flesta hyrde eller såg på TV. Det var inte så ofta de gick och såg film på bio.

(15)

Av våra intervjuer framkom det att eleverna skaffar sig estetiska erfarenheter på sin fritid, även om det inte var i någon större omfattning. Många av eleverna sysslade med lagsporter som kräver mycket samarbete. Det är en bra erfarenhet att ha med sig in i skolan. När vi nu i nästa avsnitt går in på vilka estetiska erfarenheter de får i skolan ska det bli spännande att se om dessa erfarenheter möts. Det måste ju ändå vara så att vi som pedagoger måste utgå ifrån elevernas egna intressen för att sedan kunna jobba vidare utifrån dessa. De elever som åker skateboard använder ju kroppen väldigt mycket och det krävs en oerhörd rörelse, balans, teknik och kroppsbehärskning och kanske kan det vara så att eleven har nytta av det i skolan? Alla elever uttryckte att de var intresserade av film och musik. Det är tacksamma områden att jobba med och vi anser att det kan plockas in i olika ämnen. Vi anser vidare att genom att eleverna får arbeta med exempelvis film kan de öka sina kunskaper och utveckla ett kritiskt tänkande till filmer.

5.2 Elevernas estetiska erfarenheter i skolan

De estetiska erfarenheterna skiljer sig mellan eleverna där hälften av dem har betydligt större kunskaper i alla estetiska ämnen. De ämnen som framkommer i våra intervjuer, utifrån vad eleverna säger är till största del musik, bild, trä- och metall och textilslöjd. Andra saker som kommer upp är erfarenheter från teater, olika datorspel, grupparbete och temaarbete som berör hela skolan.

Eleverna vi har intervjuat har ingen schemalagd dramaundervisning utan det har varit i samband med engelska, svenska och i visst temaarbete där de har fått använda sig av drama i form av teater både med dockor och med sig själva. En av eleverna berättar att de har ”tittat på teater som en annan klass spelade upp” där eleven säger att ”det var kul”. En annan elev berättar om en engelsklektion de hade haft ”Jo vi hittade på egna berättelser och träna i tio minuter och sedan fick man spela för klassen. Man fick göra mer än en. Det var kul”. I ett temaarbete fick eleverna välja att göra en teater antingen med sig själv som aktörer eller med dockor och på frågan vad hon lärt sig av arbetet med teater svarade hon, ”man lär sig komma ihåg saker”.

(16)

En del av eleverna har textilslöjd och där har de sytt mössor och en har sytt vantar. Det är bestämt så, säger de. Alla måste sy en mössa eller vantar innan de får göra något annat. De får välja i viss mån ”vissa saker får man inte göra förrän i åttan man kan säga vad man vill göra så säger hon om man kan det” säger en elev.

Alla elever har inte haft någon schemalagd bildundervisning under detta läsår utan de tar fram sitt ritblock och ”ritar i sina block när de är färdiga med annat” säger en av dem. En annan elev berättar att hon frågat sin lärare om de inte kan ha mer bild och då har hon fått svaret, att det ska det blir mer av sen. En annan elev uttrycker sig att ”ibland när man är klar med det man ska göra får man rita ibland.”.

Vi lever i ett bildsamhälle där barnen dagligen matas av reklambilder, TV och film. Genom dessa bilder får de en massa intryck och därigenom får barnen träning i att tolka bilder och den erfarenheten har de användning för i sitt eget bildskapande (Drotner, 2003). Persson och Thavenius (2003) menar att eleverna behöver bearbeta och reflektera över dessa intryck för att kunna förstå dem samt kunna förhålla sig kritiska till dem. En elev berättar vidare om ett arbete där de hade ”ritat träd, fåglar svampar”. Dessa bilder visade de inte för varandra eller satte upp på väggen för att beskådas utan bilderna sattes i en pärm. Eleven minns inte vad som hände med pärmen.

Den ena hälften av eleverna har arbetat med mer grupparbete i klassen. De har bland annat byggt reningsverk och skrivit om Norden och även deltagit i olika större teman med hela skolan. Teman som eleverna har arbetat med enligt intervjuerna är följande: H-C Andersen tema, Designtema, Uppfinnartema, Konstnärstema och Draktema. I dessa temaarbeten har eleverna fått möjligheter att jobba med estetiska uttrycksformer tillsammans i olika grupper där alla klasser på skolan har ingått. Grupperna har arbetat med teater, dockteater, målning, byggt skulpturer, spel och modeller, använt datorn och skrivit om sagor. På frågan om vilket arbetssätt som är bäst, grupparbete eller enskilt? svarar en av dem så här

(17)

Hm, det är lika bra båda två för det är bra att lära sig jobba självständigt. Man har ju inte varandra hela livet. Men det kan ändå vara bra att lära sig arbeta i grupp också. För då kan man få ett bra jobb sen när man blir större och där kan man jobba många ihop.

Dessa temaarbeten har avslutats på olika sätt och då kommer vi in på den delen som innehåller elevernas erfarenheter kring olika redovisningsformer. Det framkom ur intervjuerna att det inte förekommer mycket redovisningar i klasserna, utan det var något som eleverna relaterade till de större temaavslutningar som såg ut på olika sätt. En av dem berättar om Konstnärstemat ”på Konstnärstemat hade vi utställning och auktion på grejorna […] alla föräldrar, Petras mamma var helt tokig. Hon köpte saker för mycket pengar”. Några elever säger att de inte redovisar för varandra på något speciellt sätt eller inte alls ”nä kanske någon gång” och ”vi sitter på vår plats”

Två elever berättade att de redovisade för varandra efter att de läst ut en bok. Dessa böcker recenserar eleverna hur de vill, men alla i klassen har gjort på liknande sätt. En av dem säger att de redovisar ”framme vid tavlan när vi läst en bok så berättar vi om den”. En annan elev säger

Vi läser varje morgon och då ska vi göra en sådan där bokrecension och stå framme och berätta att den var bra och så då i början bara mumlade vi då blev det tråkigt, men nu så pratar vi tydligare man berättar om varför det har varit roligt. Man berättar vad man tyckte från ett till tio och varför man tyckte det var bra eller om man tyckte den var dålig. Vilka personer det handlar om. Innan sa vi bara vad boken hette och vilken författare det var och den var sådär bra. Nu kanske det är fem minuter innan var det kanske typ bara trettio sekunder.

Den här eleven kan se en progression i deras redovisningar om böckerna och att redovisningarna har blivit bättre och mer intressanta. Han förstår också att de har använt och utvecklat sina erfarenheter kring en framställning och vad man ska tänka på vid en redovisning; att man ska prata högt och tydligt och att det ska vara intressant för dem som lyssnar. Eleven nämner också att det är viktigt att ”man ska vara

(18)

intressant när man berättar det”. Det här stämmer helt med Vygotskij´s teori ju mer träning människan får desto mer erfaren blir hon (Vygotskij, 1995).

I arbetet kring reningsverken berättar en elev att de ”skrev lappar och satt på varje sån grej på reningsverket och skrev vad det var och så och fick man ta upp den och läsa och så berättade vi lite hur vi hade gjort det”. Innan arbetet började med reningsverken hade klassen ”varit på ett riktigt sånt reningsverk innan och tittat”. ”Det blev roligare också när man tänkte, hur skulle det nu va här då? Utan man visste precis så här ska det va”.

När eleverna har spelat upp en teater för varandra har de gjort det ute ”på torget”, som är en scen i matsalen, berättar en elev. Detta är mycket uppskattat av eleverna.

Eleverna använder och utvecklar sina estetiska erfarenheter till största delen i temaarbeten. Där kan vi se att det är de elever som har störst erfarenheter av de estetiska ämnena som också har störst möjlighet till att använda sig av det vid redovisningar. Alla temaarbeten som eleverna berättade om innehöll estetiska uttrycksformer på ett eller annat sätt. I några av temaarbeten fick eleverna välja fritt hur de ville arbeta och även på vilket sätt de skulle redovisa för varandra.

Under Snilleblixttemat jobbade de två och två och fick plocka isär olika mekaniska grejor och ”så skulle man försöka bygga något nytt” berättar en av eleverna. En annan elev berättar om samma tema ”[…] och vi har haft Snilleblixttema där alla skulle ta med sig en mekanisk sak så fick man då ta sönder den och då skulle man försöka bygga något nytt”. Här tycker vi att eleverna har getts en spännande uppgift genom att få plocka isär någonting och att få se hur någonting ser ut inuti. Eftersom eleverna skulle skapa något nytt av det gamla anser vi att det också främjar deras kreativitet och fantasi.

(19)

5.3 Vad saknar eleverna och vad vill de ha?

Vi ville belysa vad eleverna saknade eller var nöjda med i skolan kring de olika estetiska uttrycksformerna och på vilka olika sätt de gick till väga för att visa andra sina kunskaper, i form av olika redovisningsformer. Vi var även intresserade av att få veta om de fick använda och utveckla sina kunskaper kring de estetiska ämnena i det vardagliga arbetet i olika teman, grupparbeten, par eller enskilt. Det var även intressant för oss om de fick använda sig av olika estetiska uttryck i andra ämnen; som svenska, engelska, matematik med flera. Vi samtalade även om hur de själva skulle ha gjort om de vore lärare och hur de skulle undervisa och om det fanns skillnader i förhållande till deras egna lärare och i så fall vilka?

Flertalet av eleverna uttryckte att de ville ha mer av de estetiska ämnena. Framför allt saknade de bild, ”att spela upp någonting” som en elev säger, och ”att få använda datorer mer” säger en annan elev. Att få använda sig av digitalkamera och att göra film var också något de saknade och ville få använda och göra. Det var speciellt en av eleverna som gav uttryck för ett stort filmintresse, där ”att få göra film” var något som eleven önskade de kunde få göra i skolan. Eleven hade kunskap om hur man gjorde film, det hade eleven lärt sig på fritiden. På grund av att skolan varken hade program eller datorer för att kunna göra film blev det inte av och elevens önskan gick inte i uppfyllelse. Det framkom i intervjun att eleven hade frågat sin lärare om de kunde göra en film, men det fanns inte tid till det och som sagt ingen tillfredsställande utrustning.

Utifrån detta drar vi slutsatsen att skolan inte tar till vara på elevens intresse, kunskap och den erfarenhet av film som eleven har från sin fritid om film och lyfter inte in det i skolan.

Eleverna har olika intryck och erfarenheter med sig till skolan och de måste ges möjligheter till att få arbeta med det som är aktuellt för dem. Därigenom kan vi pedagoger möta eleverna och ge dem vidare möjlighet till reception och om skolan ska

(20)

vara en demokratisk offentlighet måste skolan öppna upp för elevernas populärkultur (Persson och Thavenius, 2003).

I musiken var det framför allt saknaden av att få spela instrument som kom fram i intervjuerna och att behöva vänta på varandra på grund av det inte fanns tillräckligt med instrument. En av eleverna berättar om hur det kan bli när de får vänta länge ”Ibland är det så att det är många som snackar, någon som inte lyssnar och inget blir som det ska annars är det att alla har koll på Stig och ingen som pratar och då är det jätteroligt. Då är det kul”. Eleverna får spela instrument ungefär var femte gång, det är inte ens en gång i månaden. Det gav också uttryck för att de sjöng för mycket samma sånger och då var det inte kul längre vilket i sin tur skapade oro och det blev rörigt och skrikigt.

En av eleverna säger, i samtal om musikundervisningen, att ”musiken är det ju också viktigt för dem som går i kören och så lär de sig jättemycket och bättre och kanske väcker intresse hos andra”.

En annan elev säger ”Det hade varit kul att använda digitalkameran, dans och annat estetiskt, jag vill ha mer av det. Det skulle ha varit kul. Jag tror det hade uppskattats av många. Det hade liksom varit lite annorlunda. Det hade skilts sig från det andra vi gjort”.

En annan elev var nöjd, han säger ”Nä jag är nöjd, man kan inte kräva mer än detta jag är nöjd med det vi har i skolan”. På frågan om hur han skulle ha undervisat om han var lärare?, svarar han ”Alltså om jag var jag skulle lära dom engelska, matte sånt viktigt dom viktigaste. Engelska, svenska och det finns matte de följer deras liv hela tiden”.

Vi tolkar det som att denna elev tror sig lära sig bäst genom att läsa och skriva och att han inte är så intresserad av det estetiska. Enligt vår åsikt har han även fått klart för sig vad skolan premierar, det vill säga svenska, engelska och matematik. Det framgick i intervjun att han inte gör något estetiskt på sin fritid, alltså har han troligtvis inte så

(21)

många erfarenheter av det estetiska. Vi menar då att han tappar sinnliga och känslomässiga upplevelser som är viktiga (Aulin-Gråhamn och Thavenius, 2003).

Vi fick en uppfattning om att han tänkte mycket ”rätt och fel” och han var väldigt noga med att göra det ”rätta”. Detta är en elev som vi uppfattar som utmanande för oss. Det är vår uppgift att ge eleverna erfarenheter så att de vågar uttrycka sig i olika former (Lpo94).

(22)

6 Diskussion

6.1 Slutsats

Vårt syfte med denna undersökning var att få en inblick i elevernas vardag och deras estetiska erfarenheter både från skolan och från deras fritid. Det var också vår intuition att se om sammankopplingen mellan elevernas fritid och skola existerade och i så fall i vilken utsträckning den förekom. Hur eleverna jobbade i skolan och hur de fick visa sina kunskaper, i form av redovisningar var också något vi ville ta reda på. Vår undersökning bygger på elevintervjuer och då vi har utgått från ett elevperspektiv är våra resultat och analyser byggda utifrån vad dessa elever svarat. Vår frågeställning var, vilka möjligheter ges eleverna:

Det visade sig att eleverna jobbade olika mycket med de estetiska ämnena och fick använda sig av de estetiska uttryckssätten olika mycket. Det förekom både grupparbete och enskilt arbete, men det var i de stora temaarbeten som eleverna redovisade för varandra. Vi är medvetna om att det finns skillnader över hur vi vuxna och elever tänker om vad en redovisning är och kan vara för något och hade innan intervjuerna diskuterat detta. Vi försökte vara så tydliga som möjligt och vi förklarade för eleverna vad vi menade med en redovisning.

Vi har med denna undersökning kunnat visa att sammankopplingen mellan elevernas fritid och skola inte fanns i någon större utsträckning. Vi har med intervjuerna kunnat påvisa att skolan inte tagit fasta på elevernas intresse och nyfikenhet. Detta gäller främst från elevernas fritidsintresse. Sammankopplingen mellan skola och elevers fritid måste bli tydligare. I Skolan och den radikala estetiken kan vi läsa om att skolan måste ta till vara på elevernas intressen. Skolan bör välkomna populärkulturen och

(23)

använda den i undervisningen. Eleverna måste tillåtas att få jobba aktivt och förhålla sig till denna populärkultur.

För att tillgodose allas behov i ”en skola för alla” behöver eleverna erfarenheter av olika uttrycksformer/arbetssätt. Vissa lär sig bättre genom målning, andra genom skrivning och läsning. Det ena utesluter inte det andra utan vi menar att det måste finnas samband och kombination mellan de olika uttrycken. Vi som pedagoger måste lägga mer vikt vid processen och inte så stor vikt vid slutprodukten. Med detta menar vi att det är vägen fram till resultatet av ett arbete/undersökning som är viktig och där verklig lärdom och utveckling sker. Det är under den processen vi skaffar oss kunskaper och utvecklas som människor ensamma eller tillsammans i kommunikation med andra.

Vi lär oss olika och ska alla barn erbjudas likvärdig utbildning under sin skolgång måste det också finnas möjligheter till både intryck och uttryck. Vår vision är att kunna arbeta tematiskt; det vill säga att arbeta ämnesövergripande och där alla ämnen ingår i ett klart sammanhang och där de estetiska ämnena får ta lika stor del som andra ämnen. Genom sinnesupplevelser och ”via de estetiska ämnena stimuleras utvecklingen av ett eget upplevelsesätt, det estetiska, som inte tillvaratas av något annat ämnesområde” (Carlsen och Samuelsen 1991 s 13). Det vill säga; det du lär dig med kroppen fastnar i knoppen och med det menar vi att ju fler sinnen du får använda desto lättare har du för att befästa nya kunskaper. Samtidigt tycker vi att det är viktigt att ge eleverna tid för reflektion för att öka deras förståelse över vad de gjort och lärt sig under processen.

Vi anser att eftersom eleverna får så mycket intryck måste de också ges möjligheter till uttryck i bild, film, musik, teater m.m. Vi ser det som att läraren i den aktuella klassen inte inser vad bilden har för betydelse för utvecklingen av elevernas skapande och kreativitet utan använder det som en utfyllnad där eleverna får rita något medan man inväntar sina kamrater för att det ska vara lugnt i klassrummet. Bilderna använder de inte sig av i skolan utan när ritblocket är fullt tar eleverna hem det. Vi anser att det är

(24)

beklagligt att det inte görs mer av elevernas bilder. I och för sig kan det vara skönt att i ren avkoppling få sitta och teckna, man behöver ju inte alltid visa upp det man gjort. Men med tanke på att dessa elever inte har någon schemalagd bildundervisning så tycker vi att det är beklagligt att bildskapandet används på detta sätt.

En av eleverna svarar på frågan om han skulle låta sina elever få jobba med de estetiska ämnena om han vore lärare? Och så här svarade han

Ja det skulle jag nog för jag har märkt att det är ganska viktigt att man gör det för annars hade man inte kunnat göra någonting som man ritar en gubbe som spelar fotboll, man hade bara ritat streckgubbar och en boll med taggar som hår, men nu kan man verkligen rita en gubbe som spelar fotboll. Och musiken är det ju också viktigt för dom som går i kören och så lär de sig jättemycket. Och bättre och kanske väcker intresse hos andra.

Eleven i fråga är väldig klar över betydelsen att få jobba med de estetiska ämnena och han har framförallt visat en stor förståelse för hur viktigt det är att få använda sig av sina kunskaper och kunna utvecklas och därmed ”bli bättre” på något. Han inser innebörden med att övning ger färdighet.

6.2 Yrkesrelevans och framtida forskning

I denna undersökning upptäckte vi att elevernas erfarenheter och kunskaper i de estetiska ämnena och kring de estetiska uttrycksformerna inte togs till vara i skolan på ett tillfredsställande sätt. Inte på det sättet som vi, som blivande KME- lärare hade önskat. De tankar och idéer eleverna hade fångades inte upp och byggdes inte vidare på. Vi menar att skolan måste ta till vara på elevernas erfarenheter och kunskaper för att göra det mer intressant och roligt och se det som en tillgång i elevernas lärande.

Vi ser en stor fördel med att ha varit två stycken som skrivit examensarbetet tillsammans och har under denna resa haft många diskussioner kring estetik och de estetiska ämnena i skolan och dess olika uttrycksformer. Vårt framtida yrke som

(25)

blivande lärare med inriktning mot de estetiska uttrycksformerna ser vi som en stor tillgång med tanke på vårt resultat i denna undersökning.

Som blivande KME-lärare ser vi oss väl behövda i dagens och i framtidens skola. Vi ser det också som en stor tillgång att på ett mer ämnesövergripande arbetssätt förmedla och göra undervisningen mer begriplig för eleverna där de estetiska ämnena blir levande i alla ämnen och får ta mer plats. Eleverna har ju i denna undersökning uttryckt en saknad av de estetiska ämnena och då känns det extra viktigt.

I denna undersökning och speciellt under vårt arbete med resultat- och analysdelen väcktes nya frågor och vi fick andra intressanta uppslag till vidare forskning kring vårt ämnesområde. Det hade varit mycket intressant och definitivt lärorikt att forska kring pedagogernas syn på de estetiska ämnena och uttrycksformerna. Pedagogernas uppfattningar om elevernas estetiska erfarenheter och kunskaper och vilka möjligheter de ger sina elever är också ett intressant område. Vidare kan man göra en undersökning där man gör en jämförelse mellan pedagogernas uppfattning och elevernas. Vi har i vår undersökning gjort intervjuer på två olika skolor men valde att inte göra någon jämförelse mellan dessa skolor. Även detta ser vi som ett vidare uppslag till forskning.

6.3 Självkritik

Med tanke på att vi endast intervjuat åtta elever har vi kanske dragit väl snara slutsatser. De uppgifter vi fått fram är ju inte relevanta för alla elever och skolor utan grundar sig på dessa elevers uppfattningar och erfarenheter. Under tiden vi skrev ut och analyserade intervjuerna upptäckte vi att vi missat en del följdfrågor som kunde ha varit betydelsefulla för vårt arbete. Det fanns en del svar vi fick av eleverna som vi kunde ha spunnit vidare på. Vi har även träffat en del av eleverna vid tidigare tillfällen i deras skolarbete, så vi hade vissa förutfattade meningar om dem och deras skolgång. Kanske skulle vi valt att intervjua, för oss helt okända elever på en skola vi aldrig besök förr för att få mer distans till de inblandade subjekten. Vi saknade även observationer, om vi haft gjort observationer hade vi haft ett bredare material att utgå

(26)

ifrån och då hade vi sett vad som faktiskt hände i elevernas vardag. Samtidigt kan vi se att det hade varit svårt att observera elevernas fritid medan observationer i skolan hade varit lättare att genomföra. Vi anser dock att det material vi haft till vårt förfogande ändå har gett oss svar på våra frågor och syftet med vår undersökning är genomfört.

(27)

Litteraturlista

Aulin-Gråhamn, Lena och Thavenius, Jan 2003 Kultur och estetik i

skolan, Malmö: Reprocentralen Malmö Högskola

Carlsen, Kari och Samuelson, Arne Marius 1991 Intryck och uttryck, Stockholm: Runa förlag

Drotner, Kirsten 2001 Att skabe sig selv, Copenhagen: Nordisk Forlag A/S

Johansson, Bo och Svedner, Per Olov 2004 Examensarbetet i

lärarutbildningen, Uppsala: X-O Graf Tryckeri AB

LpO 94 1994 Utbildningsdepartementet. Stockholm.

Patel, Runa och Davidson, Bo 1994 Forskningsmetodikens grunder, Lund: Studentlitteratur.

Persson, Magnus och Thavenius, Jan 2003 Skolan och den radikala

estetiken Malmö: Reprocentralen Malmö högskola

Repstad, Pål 1999 Närhet och distans, Lund: Studentlitteratur

Törnqvist, Els-Mari 2000 Skapande föreställning, Lund: Universitetstryckeriet vid Lunds universitet

Vygotskij, Lev S 1995 Fantasi och kreativitet i barndomen, Uddevalla: Media Print i Uddevalla AB

(28)

Bilaga 1

Elevers perspektiv på kreativt sätt vid redovisning/prov.

Vi är två lärarstudenter som ska skriva examensarbete.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur elever uppfattar sina möjligheter till att på ett kreativt sätt redovisa sina kunskaper.

Vi skulle vilja intervjua ett antal pojkar och flickor i ditt barns klass, det kommer inte att bli alla elever utan ca fyra fem stycken. Intervjuerna kommer att ske på skoltid. Naturligtvis kommer vi att använda oss av forskningsetiska regler så som tystnadsplikt samt anonymitet och använda fingerade namn på både skola och person i vår skriftliga rapport. Ni kan läsa mer om forskningsetiska regler på www.vr.se

Vi ber om ert tillstånd att få intervjua ert barn. Om ni har frågor får ni gärna ringa oss.

JA jag ger er mitt tillstånd att intervjua mitt barn.

Elevens namn_____________________________

Förälderns namn____________________________

NEJ jag ger er inte mitt tillstånd att intervjua mitt barn.

Elevens namn_________________________________

Förälderns namn_______________________________

Tack på förhand

______________________ ________________________ Ann-Cristine Borg AnnaKarin Dahlstedt

(29)

Bilaga 2

Intervjuguide

• Informera intervjupersonen om syftet och målet med intervjun.

• Gör intervjupersonen medveten om hans/hennes betydelse för vårt examensarbete.

• Klargör för intervjupersonen att vi forskar enligt god forskningsetik och vad som menas med det.

Vi utgick från följande huvudfrågor till alla våra intervjuer, men följdfrågorna såg olika ut beroende på vad eleverna svarade. Vi utgick från elevernas svar och byggde intervjun vidare därifrån.

Huvudfrågor

1.) Vad gör du på din fritid?

2.) Vad har du för erfarenheter i skolan när det gäller de estetiska uttrycksformerna?

3.) Hur uppfattar du dina möjligheter till estetiska uttrycksformer i era redovisningar?

4.) Vad är en redovisning för dig? 5.) Hur kan en bra redovisning se ut?

6.) Kan du vara med och påverka hur redovisningar ska se ut?

7.) Om du vore lärare skulle du då låta dina elever få jobba med estetiska ämnen 8.) Om du vore lärare skulle du då undervisa likadant som din/dina gör?