Malmö högskola
Lärarutbildningen
Natur, miljö, samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängGeografi förr och nu
- en undersökning om skolgeografins utveckling och elevers syn på
geografi
Geography Now and Then
Sofie Granath
Anna Jeppsson
Lärarexamen 270 poäng Examinator: Agneta Rehn Geografi, miljö och lärande
Sammanfattning
Syftet med vårt arbetat är att undersöka geografiämnets historia och utveckling samt att analysera vilken bild eleverna har av ämnet idag. Vi har valt att analysera kursplaner och läroböcker från 1900-talet samt utföra en enkätundersökning bland årskurs 9 eleverna på en större skola i Skåne. Vår undersökning av kursplaner och läroböcker visade att läroböckerna följer kursplanerna och att kursplanerna förändras med samtiden. Enkätundersökningen visade på att naturgeografin dominerar men att deras förståelse för geografi är förhållandevis god.
Nyckelord: Geografi Kursplaner Läroböcker Utveckling Enkätundersökning Elever i åk 9
Förord
Tack till SO-lärarna på vår enkätskola för att de hjälpte oss med vår enkätundersökning. Ett stort tack till bibliotekarien på Universitetsbiblioteket i Lund för all den hjälp vi fick med att leta fram äldre läroböcker och för hennes vänlighet.
Innehållsförteckning
Sid.
1. Inledning 9
2. Syfte och frågeställningar 10
3. Bakgrund 11 3.1 Geografi 11 3.2 Skolgeografins utveckling 11 3.3 Kursplaner 16 3.4 Läroböcker 19 3.5 Elevattityder 20 4. Metod 22 4.1 Introduktion 22
4.2 Kursplaner och läroböcker 22
4.3 Enkäter 23
5. Resultat – Geografi i kursplaner och läroböcker 26
5.1 Den tidiga skolgeografin 26
5.2 1960-tal 27
5.3 1970-tal 29
5.4 1980/1990-tal 31
5.5 1990-tal 33
5.6 2000-tal 39
6. Resultat – Elevernas uppfattning om geografi 42
6.1 Introduktion 42 6.2 Fråga 1 42 6.3 Fråga 2 45 6.4 Fråga 3 47 6.5 Fråga 4 48 7. Diskussion 49 8. Slutsats 55 8.1 Fortsatt forskning 56 9. Referenser 57 10. Bilagor 60
1. Inledning
Efter att vi läst Lena Molins (2006) bok Rum, frirum och moral som behandlar geografiämnets utveckling som skolämne blev vi intresserade av geografiämnets historia samt hur det ser ut i skolan idag. Vi anser att frågan om geografiämnets utseende och validitet är aktuell med tanke på förslaget till ”hållbar utveckling”, 2005 då geografiämnet ifrågasattes.
Vi blev intresserade av att göra en egen undersökning om hur eleverna ser på geografi och vad ämnet innebär för dem. Som blivande geografilärare känns det både intressant och viktigt att ha kännedom om hur geografiämnet upplevs av eleverna.
Sedan vi började vår utbildning till geografilärare vid Malmö högskola har vår uppfattning om geografiämnet förändrats då ämnet har visat sig vara mycket bredare än vi tidigare trott. Vi kände därför att det vore intressant att se om ämnets bredd kommer fram i undervisningen i grundskolan eller inte. Molins (2006) bok fick oss även att inse att geografiämnet är ett ämne som genomgått stora förändringar och för att kunna förstå ämnets karaktär är det viktigt att känna till dess historia. Genom att titta på äldre kursplaner och skolmaterial vill vi se om och i så fall vilka förändringar som skett.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med vårt arbete är att undersöka geografiämnets historia och utveckling med målet att hitta förändringar i geografiämnets innehåll och mål. Vi vill titta på geografiämnets utveckling, för att avsluta med en undersökning av dagens kursplan (Kursplan 2000) och den skollitteratur som används på vår undersökningsskola. Detta ska vi sedan jämföra med resultaten från en enkätundersökning för att se om den motsvarar kursplanen och deras skollitteratur. VI har valt att fokusera enkätundersökningen på vilka begrepp eleven känner igen och kopplar till geografiämnet. Vi har inte för avsikt att se på elevernas kunskaper utan vårt syfte är att få fram elevernas bild av ämnet geografi och vad de får lära sig i skolan.
Vi har valt att använda oss av följande frågeställningar:
1. Hur har kursplaner och läroböcker i geografi förändrats för grundskolans senare år under 1900-talet fram till idag?
3. Bakgrund
3.1 Geografi
Geografi både som vetenskap och som skolämne har varit ett ämne under ständig förändring. För att kunna förstå utvecklingen inom skolämnet geografi måste man även ha kännedom om geografin som vetenskap (Olsson 1986).
Enligt Wennberg (1990) är skolgeografin beroende av vetenskapen, för att kunna utvecklas.
Geografi är ett brett ämne som gränsar till flera andra ämnesområden. Starkast är kopplingen till samhällskunskap och de naturorienterande ämnena. Ett område inom geografi som kulturgeografi har gemensamma punkter med samhällskunskapen och ett geografiområde som meteorologi har mycket gemensamt med de naturorienterande ämnena. Den närhet som finns till andra ämnen är både positiv och negativ. Det negativa ligger i att ämnet kan bli otydligt om inte läraren är tydlig med ämnets karaktär. Det positiva ligger i att det finns många upplägg för temaarbeten både inom ämnet och tillsammans med andra. I ämnesöverskridande arbetsformer är geografi ofta tacksamt att arbeta med. En stor del av geografiämnet idag är området miljö och klimat. Detta är ett område som även växt inom NO-ämnena och samhällskunskapen (Molin 2006).
3.2 Skolgeografins utveckling
Enligt Olsson (1986) fanns det innan 1820 inte några direkta mål formulerade för skolans verksamhet. 1820 kom det dock ut en skolordning med en bifogad text som hade anvisningar för undervisningen. Anvisningarna var utförliga och förklarade vad som skulle ingå i undervisningen. Geografi fanns vid denna tid inte som ett ämne men i undervisningen i geografi låg vikten på dessa anvisningar i att eleverna skulle ha kunskaper om jordklotet
”Hufvudsaken är att meddela barnet de första grundbegreppen af Jordklotets naturliga beskrifning” (Olsson 1986:61).
Genom undervisningen skulle eleverna bland annat lära sig om solens och jordens rörelse. I fokus låg den egna hemtrakten och mycket av undervisningen utgick härifrån. Det var i förhållande till den egna hemmiljön man studerade kartan. Geografiundervisningen skulle även ge kunskaper om sådant som vulkaner, floder, växter och djur. (Olsson 1986) Denna kunskap skulle eleverna ha som grund för kommande högre klasser där man studerade politisk geografi1 (Olsson 1986).
Under 1800-talet ansågs skolan vara en fostrare och kontrollen över skolan sköttes av kyrkan. 1842 beslutade man om en allmän obligatorisk folkskola (Molin 2006). Då var geografin en del av ett dubbelämne tillsammans med historia och inte förrän 1895 blev geografi ett eget ämne och då bara i de lägre klasserna. 1909 blev geografi ett eget ämne även i de högre klasserna och detta år blev geografi även ett ämne på gymnasienivå (Molin 2006).
Denna obligatoriska skola ställde krav på behöriga lärare vilket ledde till att det anordnades lärarseminarier där lärarna diskuterade den kunskap som eleverna skulle få genom skolan. Lärarnas tankar om kunskap blev folkskolans stadgar. Stadgarna byggde på
”att fostra, lära eleverna veta hut, utifrån kunskap om Gud och fosterlandet” (Molin 2006:87).
Det patriarkala samhälle som rådde under denna tid bidrog till uppdelningar mellan könen även i klassrummet. Man ansåg inte att pojkar och flickors kunskaper skulle vara desamma.
Det fanns enligt Orlenius (2001) flera anledningar till att folkskolan bildades. På grund av industrialiseringen ökade behovet av läs- och skrivkunniga arbetare. Tiden färgades även av stark nationalism, barnen skulle skolas till att bli goda medborgare av fäderneslandet.
Inledningsvis var folkskolan en skola som främst utbildade sina elever till att leva ett kristet och moraliskt liv och vara underdåniga mot staten och kyrkan.
”Ett centralt mål i folkskolans verksamhet var att barn skulle lära sig följa regler” (Orlenius 2001:47).
Industrialiseringen skapade klassklyftor som orsakade social oro i samhället då den nya samhällsstrukturen etablerades. Detta ansåg man skulle bäst kontrolleras via en allmän skola som skapade struktur och social kontroll. Eftersom behovet både av bildning och av social kontroll var störst i de fattiga arbetarområdena var det främst i dessa områden som folkskolan fick stort genomslag.
”Skolan blev i hög grad en del av fattigvården. Folkskolan hade länge en fattig- och underklasstämpel” (Orlenius 2001:49).
Folkskolorna i landet sköttes och drevs av män från kyrkan som till exempel klockaren eller kyrkoherden. Det står utskrivet i 1842 års folkskolestadga att helst skulle skolan förläggas nära kyrkoherdens bostad för att förenkla hans arbete (Orlenius 2001).
Då det inte fanns någon direkt läroplan eller några kursplaner fick lärarna själva bestämma innehållet och målet med undervisningen. Grunden för undervisningen var Gud och Fosterlandet. Dessa faktorer styrde undervisningen hårt och bestämde undervisningens riktning (Molin 2006).
1859 utkom nya anvisningar i samband med den skolplan som utkom samma år. I anvisningarna låg fokus på barnets egen omgivning. Under denna tid lyfts kulturgeografin fram i samband med att man ansåg att skolans uppgift var att:
”meddela dess lärljungar kännedom af jordens yta betraktad i och för sig samt i sitt förhållande till menniskan” (Olsson 1986:62).
Trots att kulturgeografin stärktes och lyftes fram under denna tid var det ändå naturgeografin som dominerade. Naturgeografin dominerade inte bara i skolan utan även inom vetenskapen (Wennberg 1990).
Fosterlandet betonades klart i undervisningen vilket resulterade i att majoriteten av undervisningstiden användes till att läsa om Sverige och Norden. De europeiska länderna och de främmande världsdelarna behandlades endast kort i undervisningen.
Under 1870-talet introducerades alltmer regionalgeografin2 (Molin 2006). Skolgeografin hade innan dess dominerats av det politiska perspektivet eftersom geografi under så lång tid hört ihop med ämnet historia.
Enligt Molin (2006) var det främst studier av regionalgeografi med tyngden på naturgeografi utfört av Alexander von Humboldt och Carl Ritter som låg till grund för hur geografiundervisningen såg ut i skolan. Humboldt och Ritter var naturdeterminister3 och ansåg att man genom att förstå naturen kunde förstå utveckling.
”Ritters sätt att presentera olika kulturområden kom att dominera kursplanerna för de lägre klasserna under 1800-talet och under första hälften av 1900-talet” (Lena Olsson i Molin 2006:70).
1906 förde man in mer kulturgeografi i undervisningen och man läste befolkningsgeografi samt näringsliv (Olsson 1986). Geografiundervisningen under denna tid skulle stärka de fosterländska känslorna. I stadgarna för läroverken stod det att man skulle;
”väcka och underhålla ett fosterländskt sinneslag” (Olsson 1986:65).
Detta syntes i undervisningen där fosterlandet och dess geografi fortfarande ansågs som viktigast. Därefter följde de viktigare delarna av Europa och de främmande världsdelarnas geografi. Vilka de viktigare delarna var framgick inte förrän 1947 då det beslutades att dessa var Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, USA samt Japan och de tillhörande kolonierna (Olsson 1986). Innan 1947 låg valet hos lärarna som själva fick besluta vilka delar de skulle ta upp i sin undervisning.
2 Med regionalgeografi menar vi geografi där man behandlar natur och kultur inom samma geografiska område.
3 Med naturdeterminism menar vi att det är naturens grundförutsättningar som bestämmer, naturförutsättningarna präglar människorna och samhället.
1919 infördes en ny undervisningsplan som ersatte de tidigare stadgorna (Molin 2006). Kristendomsperspektivet som så starkt påverkat och styrt den tidigare skolan började tappa styrka. Mängden kristendomsundervisning minskades och man ersatte Luthers lilla katekes med en mer allmänkristen inriktning. Undervisningen blev mer moralinriktad med läseboken i centrum. Skolan började nu även fundera över barnens personliga utveckling och började lämna den gamla skolinriktningen av fostran, disciplin och total lydnad.
När kyrkans styre över skolan minskade och skolan alltmer började gå sin egen väg efter sekelskiftet blev det vetenskapen som tog dess plats. Att allt gick vetenskapligt till blev A och O. Inställningen till vetenskap påverkade och färgade hela samhället. I samband med att kyrkans grepp om skolan lossnade blev det staten som styrde skolan.
”Skolans klerikala inriktning ersattes under den första hälften av 1900-talet av en
patriarkalisk inriktning. Den hierarkiska uppbyggnaden levde kvar, men
statskyrkans roll minskade” (Orlenius 2001:52).
Efter andra världskriget förändrades kunskapssynen i skolan. Positivismen4 utvecklades under denna tid och fick en viktig roll (Molin 2006).
Under 1950-talet ökade det globala intresset och eleverna skulle ges kunskap och samtidigt få en förståelse för andra länder och människor. Undervisningen blev alltmer internationellt inriktad.
Inom naturvetenskapen samt naturgeografin har naturdeterminismen varit ett styrande synsätt och har påverkat geografiundervisningen ända fram till grundskolereformen 1962 (Lgr 62).
Efter andra världskriget förändrades synen på vetenskap. Vetenskapen skulle vara objektiv och värdeneutral. Man använde modeller och metoder som var vetenskapliga och oberoende (Molin 2005).
4 Med positivismen menar vi kunskap som grundas på empiriska studier, man är endast intresserad av det som kan mätas eller vägas.
Efterkrigstiden präglades av samhällsförändring som även påverkade skolan.
Skolan fick rollen som demokratisk fostrare och 1950 infördes Enhetsskolan, en sammanhållen nioårig gemensam skola.
Med enhetsskolans införande 1950 fungerade inte 1919 års undervisningsplan. Staten formulerade då ToH 19555. ToH 1955 var en uppdaterad version av 1919 års
undervisningsplan med nya timplaner och huvudmoment (Molin 2006).
3.3 Kursplaner
Styrdokumenten är ett sammanfattande namn på skollagen med timplaner, läroplaner och kursplaner. Dessa dokument är det som styr läraren och läraruppdraget.
Styrdokument är nationella och finns till för att bestämma verksamheten i barnomsorg och skola (Larsson 2004).
”Skollagen innehåller de grundläggande bestämmelserna om utbildningen inom alla skolformer” (Larsson 2004:10).
Till skollagen finns också en timplan för grundskolan. Tiden är indelad efter ämne eller ämnesgrupp och beskriver den lärarledda tid som varje elev har rätt till.
Tillsammans med skollagen är det läroplanen som ska styra skolans verksamhet. Läroplanen är ett politiskt dokument som fastställs av regeringen. Läroplanen innehåller även kursplanerna för varje ämne.
”Vid sidan av kunskaperna betonar läroplanerna också normer och värden, liksom elevernas ansvar och inflytande” (Skolverket 1998:13).
Kursplanerna är en del av läroplanerna och de ger direktiv till varje ämne ifråga om innehåll och målsättning. Kursplanen skrivs oftast av ämneskunniga och är därför inte ett politiskt dokument som läroplanen även om de är färgade av sin samtid.
Enligt Molin (2006) präglades 1960-talets geografi i stor utsträckning av diskussionen runt undervisningens utseende. Många uppfattade geografin som ett ämne med mycket lösryckt detaljkunskap. Denna diskussion, som är aktuell än idag, behandlar en stor del
av geografiämnet vad gäller så kallad detaljkunskap t.ex. att lära sig huvudstäder och floder. GN6 publicerade 1964 en figur för att visa på skolgeografins utseende (Molin 2006). Deras figur innehåll Klimat, Naturlandskap, Befolkning, Näringsliv och Kulturlandskap.
3.3.1 Lgr 62
1962 beslutades om en obligatorisk nioårig grundskola och man lade fram en ny läroplan, Lgr 62. Denna läroplan brukar räknas som grundskolans första läroplan. Den bestod av mål, riktlinjer, timplaner samt anvisningar och kommentarer till undervisningen som hjälp till lärarna. Under denna tid saknade många av skolans lärare utbildning i de ämnen de undervisade i och därför blev Lgr 62 omfattande och mycket detaljerad för att på bästa sätt hjälpa lärarna i undervisningen (Molin 2006).
Molin (2006) anser att man kan se en tydlig regionalgeografi med länderkunskap samt en tydlig naturdeterminism. Wennberg (1990) anser till skillnad från Molin (2006) att man kan se en ökning av kulturgeografi genom att undervisningen tar upp mer om människans nyttjande av naturen och människans samspel med naturen.
Man införde även ett nytt betygssystem, normalfördelningskurvan (Molin 2006).
Det gick ut på att varje betyg 1-5 endast fick ges till en begränsad procent av eleverna. Det innebar att även om alla elever hade en hög nivå på sitt skolarbete så kunde inte alla eleverna få höga betyg.
Innehållet i kursplanen påminner om det som stod i ToH 55 och man kan se att målen är väldigt lika varandra (Molin 2006).
Man ville i Lgr 62 se tematisk undervisning i naturgeografi och Norden var fortfarande det som ansågs som viktigast inom naturgeografin (Wennberg 1990).
3.3.2 Lgr 69
Lgr 69 är enligt Wennberg (1990) en nedbantad kopia av Lgr 62 och hela 35 % av innehållet från Lgr 62 har försvunnit. I Lgr 69 tillfördes två nya perspektiv i geografiundervisningen;
”det internationella perspektivet och en medvetenhet om miljöfrågornas betydelse” (Molin 2006:109).
Dessa två perspektiv har varit av väldigt stor betydelse för skolgeografins utveckling och är idag mer aktuella än någonsin.
3.3.3 Lgr 80
I Lgr 80 delades ämnena in i ämnesblock. Geografi kom tillsammans med historia, samhällskunskap och religion att bilda de samhällsorienterade ämnena, SO-blocket.
Med Lgr 80 sker en stor förändring för grundskolans undervisning. Fokus ligger numera på målen, istället för på anvisningarna gällande metod och moment. De har tagits bort och överlämnats till läraren. Det demokratiska perspektivet spelar stor roll vilket syns i läroplanen där man anser att eleverna ska stimuleras till att bli aktiva deltagare i det demokratiska samhället.
Jämlikhet och solidaritet är viktiga begrepp som läraren uppmuntras att använda i sin undervisning (Molin 2006).
I Lgr 80 lyfts även samspelet mellan natur och kultur fram tydligare (Olsson 1986).
Kursplanerna består av mål och huvudmoment där målen innebär den riktning undervisningen ska ha. Huvudmoment innebär det ämnesstoff som ska finnas med i undervisningen. Den tidigare detaljplanen har försvunnit helt och lärare och elever ansvarar tillsammans för undervisningens innehåll (Molin 2006).
3.3.4 Lpo 94
Med Lpo 94 fick vi en mål- och resultatstyrd skola. Den så kallade målstyrningen är indelad i tre delar:
• Nationella mål i form av läroplan, programmål och kursplaner • Kommunala mål i form av skolplan
Målen är uppdelade i strävansmål och uppnående mål med undervisningen. Resultatet får man med hjälp av betygssystem, utvärderingar och resultatredovisningar (Molin 2006).
Begreppet demokratisk fostran finns med i Lpo 94 tillsammans med det nya begreppet värdegrund. Med värdegrunden menar man viktiga värden som skolan ska förmedla till eleverna.
I samband med Lpo 94 fick styrdokumenten omarbetas så att de lätt kunde utvärderas. De ämnen som tidigare bildat blockämnen blev nu enskilda ämnen eftersom man ville stärka ämnenas betydelse. Lpo 94 innebar även ett nytt betygssystem där 1-5-skalan ersätts med betygen IG - MVG. I Lpo 94 uppstår det som Molin (2006) kallar för frirum. Det innebär att instruktionerna för hur undervisningen ska genomföras har försvunnit och att läraren tillsammans med eleverna själv ska bestämma vilket innehåll man ska ta upp. År 2000 kom en kursplansrevidering då ett tydligare frirum hade efterfrågats. Syftet med den nya kursplanen var att minska ner på instruktioner och ämnesinnehåll samt ge den demokratiska värdegrunden större utrymme (Molin 2006).
3.4 Läroböcker
Inledningsvis färgades 1800-talets skola av religionen, mycket i form av Luthers lilla katekes som användes i undervisningen. 1868 publicerades ”Läsebok för folkskolan” Den skiljde sig från de tidigare böckerna eftersom den drevs fram av staten med mindre inblandning från kyrkan (Molin 2006). Den kom att användas under lång tid framöver. Användandet av läseböcker som läromedel i geografi har haft en lång tradition i Sverige. En av de mest lästa geografiböckerna är Selma Lagerlöfs ”Nils Holgersson
underbara resa genom Sverige” från 1906 (Molin 2006). Den var, som många andra
samtida skolböcker ämnesundervisande men även med lärdomar om moral och värderingar.
Under senare delen av 1800-talet skulle läroböckerna helst vara kortfattade. Det fanns ett liknande mönster av innehåll i de läroböcker som gavs ut under denna tid. Böckerna började oftast med en världskarta följt av ett kapitel om Sverige därefter ett om Skandinavien och sist ett om Europa och de övriga världsdelarnas geografi. I böckerna
fanns oftast även ett avsnitt om jordens form, rörelse och olika djur och växter. Historikern och geografen Ernst Carlsson skrev läroböcker som dominerade skolgeografin från den första 1887 och ända in på 1940-talet (Molin 2006). Den naturdeterminism som färgade hans litteratur var stark i skolgeografin ända fram till 1950-talet.
På 1950-talet skedde en förändring då läroböckerna började anpassas till det som stod i kursplanen och de började skrivas utifrån de mål och kriterier som fanns med där (Molin 2006). I de nya skolböckerna som utgavs på 1950- och 1960-talet skedde en ökning av samhällsgeografi i innehållet. Allt fler läroböcker gjordes även i en form som bidrog till att elevernas självstudier ökade. Under 1960-talet började man göra skolböcker i geografi som endast var avsedd för högstadiet.
Enligt Molin (2006) präglades skolböckerna ända in på 1960-talet av rastänkande och främlingsfientlighet. Den vita, protestantiska nordeuropeiska befolkningen framställdes som den bättre jämfört med både södra Europa och resten av världen.
Enligt Selander (Molin 2006) som gjort en undersökning 1990 av skolböckerna i geografi kan man inte säga att de böcker som användes in på 1990-talet är rasistiska, men de är fulla av schablonbilder och stereotyper i presentationerna av andra länder och kulturer. Molin (2006) påpekar även hur dagens geografiböcker visar på de skillnader som finns mellan olika folk och kulturer men inte på våra likheter.
Enligt Olsson (1986) är läromedlen i geografi ofta förlegade och dåligt uppdaterade. Ofta tas texterna över av nästa generation skolböcker och textinnehållet ifrågasätts för sällan (Olsson i Molin 2005).
3.5 Elevattityder
Det har gjorts olika utvärderingar av elevers attityder till olika skolämnen. Vi har valt att titta på en rapport gjord av Maja Lundahl m.fl. från 2006. De har gjort en utvärdering av NU03 (Nationella utvärderingen av grundskolan 2003) som har undersökt hållbar utveckling och geografi i årskurs 9. Meningen med rapporten har varit att se på i vilken grad eleverna uppfyller målen för geografi i årskurs 9. För att koppla till våra egna
enkätfrågor och dess resultat kan man se på dessa resultat på frågor om hur pass miljö och hållbar utveckling får utrymme i skolans geografiundervisning. På frågan om hur mycket tyngd miljöskydd får i undervisningen svarar 1/5 av eleverna att lärarna lägger stor vikt vid ett och över hälften av eleverna svarar att de flesta av deras lärare lägger vikt vid det. Det innebär att hälften av eleverna inte upplever att deras lärare lägger tillräckligt med tid på det. Enkäten i NU03 ställde även frågan till eleverna om hur mycket av undervisningen som ägnas åt miljöfrågor. Nästan hälften svarar att mycket lite eller inget alls av deras tre år på högstadiet har behandlat det. Positivt är att ¾ anser att miljöfrågan är ganska eller mycket viktig att behandla i geografiundervisningen. Eleverna som svarade på NU03 fick olika frågor för att testa vad eleverna i årskurs 9 kan. De klarade sig mycket bra på frågor om namngeografi. Författarna till rapporten (Lundahl m.fl. 2006) tror att en anledning kan vara den djupt rotade traditionen i svensk skola där man i hög grad arbetar med läroböcker och kartböcker. Författarna skriver att i denna tradition används kartböcker på ett deskriptivt sätt och inte som ett analytiskt hjälpmedel som får eleven att ställa varför-frågor.
NU03 geografiutvärdering visar på att eleverna i årskurs 9 har svårt med kunskaper av förståelseinriktad karaktär.
”I en enkätundersökning med blivande 1-7 lärare (Ojanne 1995, s.29) ställdes frågan ”vad anser du att skolämnet geografi handlar om?”. Svaren visade att de blivande lärarna varken prioriterar den process- och konsekvensorienterade geografin eller den miljöinriktade, ekologiska geografin. Det vill säga just de områden där denna nationella utvärdering finner att många elever i grundskolan uppvisar kunskapsbrister. Föreställningen om vad geografiämnet står för stämmer alltså inte alltid överrens med det som skolans kursplan i geografi ger uttryck för. Detta kan vara en förklaring till vårt resultat, men framförallt understryker det vikten av att utmana den gängse förställningen om vad ämnet geografi står för” (Lundahl m.fl 2006:38)
4. Metod
4.1 Introduktion
Vad gäller vår första frågeställning, hur kursplaner och läroböcker förändrats genom tiden, har vi valt att göra en del avgränsningar. Målet med undersökningen är att försöka se om böckerna och kursplanerna har följt med sin tid och om de har följt varandra. Till vår andra frågeställning, hur eleverna i nionde klass ser på geografiämnet har vi valt att genomföra en enkätundersökning. Vi valde att genomföra vår enkätundersökning i åk 9 på en större skola i Skåne. Vi har valt att presentera vårt resultat i tidsperioder för att förenkla läsningen. Varje tidsperiod avslutas med en sammanfattning och en kort analys. Målsättningen är att få fram ett resultat av enkätfråga 1-3 som vi kan sammanställa och sedan jämföra med målen i kursplanen från 2000 och även kunna jämföra med resultatet från elevernas läroböcker.
4.2 Kursplaner och läroböcker
4.2.1 Kursplaner
När vi började vår undersökning av kursplaner fann vi styrdokument hela vägen tillbaka till 1919, men vi valde att börja vår analys av kursplanerna med Lgr 62 (Kungliga skolöverstyrelsen 1962), då detta är första gången den svenska skolan får gemensamma styrdokument. Därefter fortsätter vi med Lgr 69 (Åkersten 1969), Lgr 80 (Thorsén 1980), Lpo 94 (Utbildningsdepartementet 1994) och till sist revideringen av Lpo 94 som kom år 2000 (Skolverket 2000). Analysen av kursplanerna består av att vi ser på hur kursplanerna är uppbyggda, vilka teman som anses viktiga och på vilka områden man lägger fokus. Detta för att se hur pass kursplanerna har följt med sin tid. Kursplanerna har vi funnit och läst på Orkanens bibliotek på Malmö högskola.
4.2.2 Läroböcker
Vår undersökning av läroböckerna har haft samma struktur som vår undersökning av kursplanerna. Vi har sett på hur de är uppbyggda, vilka områden som anses viktiga och var man valt att lägga fokus. Vi har tittat på läroböcker från och med 1960-talet och fram till idag, eftersom vi har valt att begränsa undersökningen av kursplanerna från Lgr 62 och framåt. Vi har dock tagit med Carlssons och Rönnholms Skolgeografi från 1922 a och b, då denna dominerade geografiundervisningen under en lång period och är
välkänd bland många. Vi tyckte också att det var intressant att se på skillnaden i synen på geografi men även samhälle och människosyn under de 80 år som gått. Vi har försökt att hitta läroböcker som alla är utgivna av samma förlag. Detta för att se om vi kan hitta delar som bara har flyttats över till nästa bok och därmed inte uppdaterats. För att kunna göra en rättvis jämförelse bör alla böcker vara utgivna av samma förlag. Vi har dock inte lyckats hela vägen. Direkt geografi 1-3 (Ahlberg m.fl. 1996-1998) från slutet av 1990-talet är utgivna av ett annat förlag. Dessa böcker har vi ändå valt att ta med eftersom det är dem som eleverna på vår enkätskola använder och de är därför viktiga för vårt resultat i vår andra frågeställning. Gränslös Geografi (Mårtensson, Elg 2000) från 2000 är även den utgiven av ett annat förlag.
Skolböckerna från Carlssons och Rönnholms Skolgeografi från 1922ab fram till SAMS
1-3 (Lindqvist m.fl. 1991-1992) har vi funnit och läst på Universitetsbiblioteket i Lund.
De andra böckerna, det vill säga Direkt Geografi 1-3 (Ahlberg mfl.1996-1998) samt Mårtensson och Elgs (2000) Gränslös Geografi, kommer från Orkanens bibliotek på Malmö högskola
4.3 Enkäter
Vi valde enkätmetoden eftersom vi ville få ett brett resultat med svar från många elever istället för ett fåtal enskilda elevers svar från t ex intervjuer. Enligt Johansson och Svedner (2006) hade intervju varit bättre för att få reda på elevattityder. Vi anser trots det att enkäten kommer ge oss tillgång till ett större och bredare material. Vi var intresserade av majoritetens uppfattning och syn på ämnet geografi och inte på enskilda elevers fördjupade svar. Vi valde att genomföra vår enkätundersökning på en större skola i Skåne. Detta för att en av oss haft sin verksamhetsförlagda tid här och därmed har en relation till lärare och elever. Den främsta anledningen var dock att man här läser och får betyg i vardera av SO-ämnena till skillnad från många andra skolor där man läser SO-ämnena som ett blockämne. Vi tror därför att vår undersökningsskola kan ge oss det underlag vi behöver för att göra denna undersökning och få ett användbart resultat. För att få tillgång till så många elever som möjligt valde vi att lämna enkäterna till en av SO-lärarna på vår undersökningsskola. Han hade sedan en vecka till sitt förfogande att dela ut enkäterna till samtliga åk 9 elever. Vi har alltså inte deltagit när eleverna besvarat enkäten. Vi delade ut 180 enkäter bland åk 9 eleverna. Vi valde att
använda oss av åk 9 eleverna för att få elever som haft så mycket geografi som möjligt. Vi räknade med ett bortfall på 20-30 enkäter, men kände ändå att vi hade ett stort nog underlag att arbeta med även om vi skulle fått ett stort bortfall. Bortfallet blev dock litet då vi fick tillbaka 164 enkäter, det vill säga ett bortfall på 16 stycken.
Vi valde att endast titta på elevernas attityd till ämnet geografi och valde bort lärarna. Det har vi gjort för att vi anser att elevernas attityd är intressantare. Lärare kan ha ambitioner om innehållet i geografin som ändå inte förverkligas. Elevernas bild är den som talar om det de faktiskt har lärt sig. Som man kan se i bilaga 1 är vår enkät uppdelad i fyra frågor:
Fråga 1
Den första frågan har vi valt att göra till en sluten fråga för att få ett mer strukturerat resultat och för att testa deras begreppskunskap. Vi har med hjälp av kursplanerna i ämnena geografi och samhällskunskap samt kursplanen för de naturorienterade ämnena valt ut sammanlagt 40 begrepp. Vi valde 20 från kursplanen i geografi som vi ansåg representativa för ämnet. Sammanlagt 20 begrepp valde vi ut från de övriga två kursplaner. Eftersom vi har gjort urvalet är vi medvetna om att resultatet i denna fråga i viss mån är färgat av vår egen bild av geografi. Syftet med denna fråga är att eleverna ska markera de begrepp som de känner igen från geografiundervisningen i skolan och om de kan separera geografin från de andra två ämnena.
Fråga 2
Fråga två har vi valt att göra till en öppen fråga. Där ska eleverna med egna ord skriva ner vad de relaterar till begreppet geografi. Vi valde en öppen fråga eftersom det är elevernas egna uppfattningar och åsikter vi vill komma åt.
Fråga 3
Fråga tre valde vi också att göra till en öppen fråga. Här vill vi att eleverna ska skriva ner vad de tycker är det viktigaste som de har lärt sig i geografi. Även här valde vi en öppen fråga eftersom vi vill komma åt elevernas uppfattningar och åsikter.
Fråga 4
Vi har avslutat enkäten med att fråga om de skulle vilja ha mer eller mindre geografi eller om de är nöjda som det är. Detta för att få en bild av hur eleverna känner för ämnet, om det är ett ämne som de tycker är vikigt och om det är ett ämne de tycker är roligt, vilket även det är viktigt för att se om geografiundervisningen fungerar.
5. Resultat – Geografi i kursplanen och läroböcker
Vi har valt att redovisa vårt resultat efter årtionden. Efter varje bok och kursplan kommer en gemensam sammanfattning och analys
5.1 Den tidiga skolgeografin
5.1.1 Carlsson & Rönnholm (1922a) Skolgeografi – första kursen
Boken består av en mängd detaljkunskap som exempel beskrivs alla de svenska landskapen utifrån natur, närig, län, städer, läge, klimat, växt- och djurliv, kommunikation, historia och ytbildning.
”Det kan ej nekas, att kännedomen av betydelsen av namn, sådana som Brasilien, Reykjavik, Köln, Philadelphia m.fl. ger värdefulla upplysningar om geografiska och kulturhistoriska förhållanden, som egga intresset och lätt fästa sig i minnet” (Carlsson 1922a:59).
Det finns inget globalt perspektiv och större delen av boken präglas av rasbiologi. En stor del av boken rör sig runt rasbiologi. Författarna beskriver de olika raser som befolkar de olika världsdelarna. De skriver t.ex. om aboriginerna som de kallar för australnegrer att de;
”är svagt byggda och har en apartad rörlighet. De räknas till jordens lägst stående folk och de är nakna och nomader” (Carlsson 1922a:218).
Vidare har författarna en beskrivning av den nordamerikanska befolkningen. Enligt författarna består den av så kallade rödskinn och av yankees. Yankeen beskrivs som en förebild, stark och ihärdig och det de älskar mest är friheten.
5.1.2 Carlsson & Rönnholm (1922b) Skolgeografi – andra kursen
Boken är indelad i en A och en B del. Den första delen är helt inriktad på naturgeografi det vill säga jordens inre och yttre krafter samt jordens utseende. Den andra delen behandlar kulturgeografin och denna del ser i mycket ut som den första boken med mängder av detaljkunskap om olika länder. Hela boken har mycket bilder, teckningar
och kartor för att ge eleven en hjälp till texten. Även denna bok innehåller biologiska rasbeskrivningar över de olika folkslag som bebor de olika världsdelarna. Beskrivningarna är starkt färgade av författarens värderingar. Han beskriver till exempel hur utvecklingen av naturfolk till kulturfolk som en utveckling uppåt och framåt. Boken innehåller samma bilagor som den första boken.
5.1.3 Analys
Varje område beskrivs isolerat och också med mycket detaljkunskap. Det enda samband som Carlsson och Rönnholm (1922ab) visar på är genom religionen då han delar upp världens befolkning efter vilken religion de tillhör. Därför blir till exempel Europa splittrat mellan protestanter och katoliker, där katoliker beskrivs i en nedvärderande ton. Carlssons och Rönnholms (1922ab) genomgång av världens länder fokuserar mycket på vilka raser som bebor länderna. Hans rastänkande som genomsyrar boken är för oss otänkbart men tillhörde tiden. Rasbiologiska institutet i Uppsala inrättades 1922 och den människosynen färgade stora delar av samhället. Den andra boken är starkt färgad av västerländska och Carlssons och Rönnholms (1922ab) egna värderingar som ser ner på nomader, nakenhet och jakt. Rasbiologin finns dock i stor utsträckning fortfarande kvar.
5.2 1960-tal
5.2.1 Lgr 62 (Kungliga skolöverstyrelsen 1962)
Mål:
”Ledmotiv för studierna bör vara att påvisa hur människorna utformar sina levnadsförhållanden under skiftande betingelser samt utnyttjar och utvecklar jordens resurser för ekonomiska, sociala och kulturella behov” (Kungliga skolöverstyrelsen 1962:263).
Ekonomiska förhållanden och jordens befolkning var viktiga områden. Norden var ett särskilt viktigt moment som noggrant skulle tas upp och skillnaderna mellan de nordiska länderna skulle man gå igenom. Hembygden var viktig för elevernas förståelse av ämnet. Lgr 62 poängterar även vikten av exkursioner för undervisningens kvalitet. Årskurs 8 präglas av två delar, där den första delen är en repetition från mellanstadiet
eftersom man inte hade någon geografiundervisning i årskurs 7. I andra delen av geografin i årskurs 8 ligger fokus främst på befolkningsfrågor.
”Det är av stor vikt, att eleverna får någon orientering om ett så brännande problem för mänskligheten som världsbefolkningens snabba tillväxt och dess
försörjningsmöjligheter” (Kungliga skolöverstyrelsen 1962:271).
I årskurs 9 ligger tyngdpunkten i undervisningen kring Norden. Exempel på moment ur anvisningarna i årskurs 9 är det nordiska naturlandskapet och nordisk livsmedelsförsörjning. I årskurs 9 ska både naturgeografi och kulturgeografi få sin plats och man använder Norden som utgångspunkt för att få en helhetsbild.
”Miljöskildringen framstår som den elementära geografiundervisningens viktigaste uppgift. Den bör innebära en i görligaste mån åskådlig och levande beskrivning av platser, områden, länder eller regioner… I dessa miljöbilder bör människan och hennes levnadsförhållanden vara det centrala” (Kungliga skolöverstyrelsen1962:265).
5.2.2 Holdar & Rydefält (1965) Grundskolans geografi
Bokens innehåll och det som ska studeras har genomgående utgångspunkt från Norden;
Det nordiska naturlandskapet, Nordens länder och folk, Livsmedelsförsörjningen i Norden, Industrin i Norden samt kommunikationer i Norden
Två kapitel ägnas åt exkursioner och hembygdsstudier. I det första beskrivs vikten av att som lärare använda sig av exkursioner och elevernas hembygd när man ska ge exempel i sin undervisning eftersom det är något som eleverna kan relatera till.
I Grundskolans geografi av Holdar & Rydefält (1965) ligger fokus främst på Norden och hembygden. Boken beskriver vikten av att använda sig av elevens hembygd för att eleverna ska kunna relatera kunskapen till sin egen värld.
5.2.3 Analys
Vi upplevde den starka fokuseringen på Norden som ensidig och det är intressant att man går från ett globalt perspektiv i årskurs 8 till ett mindre perspektiv i årskurs 9. Begreppet miljö finns inte med alls och inte heller ett miljöperspektiv.
Endast ett kapitel i boken nämner länder utanför Norden, vilket för oss idag hade varit omöjligt med vårt globaliserade samhälle. Boken är starkt inspirerad av Lgr 62 med stort fokus på Norden.
5.3 1970-tal
5.3.1 Lgr 69 (Åkersten 1969)
När det gäller innehållet i Lgr 69 påminner det väldigt mycket om det som står i Lgr 62, men i en betydligt kortare version. På högstadiet är tanken att eleverna ska få fördjupade kunskaper i ämnet geografi och man anser att aktuella samhällsproblem bör få stort utrymme.
Befolkningsproblem, befolkningsökning och befolkningsfördelning är begrepp som återkommer flertalet gånger i Lgr 69. Världshandeln anses som viktig i undervisningen och då är det främst varorna och det internationella samarbetet som ska belysas.
Undervisningen kring det naturgeografiska innehållet ska utgå från Norden. Hembygden anses som väldigt viktig och helst ska exkursioner genomföras så att eleverna kan lära känna sin hembygd och lära sig använda den som grund i sin geografiutveckling.
I Lgr 69 börjar miljöperspektivet dyka upp genom avsnittet Den hotade livsmiljön som behandlar jordförstörelse och vattenföroreningar. Problemen ska behandlas både ur nationell samt global synpunkt.
5.3.2 Forsström m.fl. (1976) Geografiboken
”Omgivningen påverkas av människan – men inte alltid till det bättre. Miljöförstöringen har blivit ett av vår tids största problem” (Forsström m.fl 1976:14).
Största skulden för dagens världsomfattande jordförstöring och luft och vattenförorening har människan. Människans relation med naturen beskrivs som negativ och samvetslös. som exempel ges;
• Jorderodering efter skogsskövling • Övergödning av sjöar och vattendrag
• Rökgaser från industri, fastighet och bil som skapar surt regn • Särskilt farlig är radioaktivt kärnavfall från
stormakternas kärnvapenprov
Kapitlet som handlar om havet innehåller främst en genomgång av oljeföroreningar, överfiske och utrotandet av djur. Ännu en gång är det främst en beskrivning över människans utnyttjande av naturen. Havet beskrivs som en naturresurs, ett relativt nytt begrepp i skolböckerna. Trots att det tidigt i kapitlet skrivs om hur viktigt havet är och hur det förstörs av människans aktiviteter ägnas endast en halv sida åt oljeföroreningar.
Amerikanska samhället beskriv som ett masskonsumtionssamhälle med köp-, slit- och slängmentalitet. Det är ett land med stora sociala olikheter. För den afrikanamerikanska befolkningen i USA används begreppen färgad, svart och neger.
”Det hänsynslösa utnyttjandet av naturtillgångarna liksom de många bilarna, industrierna och storstäderna har fört med sig svår miljöförstöring” (Forsström m.fl 1976:95).
Två kapitel i boken ägnas åt Norden; Nordens natur och klimat och Näringar i
Norden.
Ett kapitel i boken ägnas åt energiförsörjning. Författarna skriver om det som eventuellt ska kunna bli framtidens energikällor, nämligen solenergi, vindkraft och jordvärme. Kapitlet Miljöförstöring och miljövård behandlar jordens resurser, sopbergen, kretsloppet, nedskräpning, byggnadsvård samt en beskrivning av Statens Naturvårdsverk. Texten diskuterar även hur vi styrs av slit- och slängmentalitet och hur vi måste förändras för att rädda vår planet.
Boken har ett tydligt miljötema och beskriver de olika delarna av naturen som har påverkats av människan.
5.3.3 Analys
I stort är Lgr 69 en förkortad version av Lgr 62. Innehållet är detsamma men de detaljrika anvisningarna är kraftigt förkortade.
I Forsströms bok är innehållet och strukturen noga planerad efter Lgr 69. Man kan se ett tydligt mönster, där strukturen följer målen och de andra instruktionerna kursplanen.
5.4 1980/1990-tal
5.4.1 Lgr 80 (Thorsén 1980)
I Lgr 80 finns det ingen kursplan för ämnet geografi eftersom det har blivit en del av de samhällsorienterade ämnena, SO-blocket.
”Den omgivande verkligheten bör studeras i nära samverkan med de naturorienterande ämnena. Eleverna skall få en orientering om skilda natur- och kulturgeografiska miljöer i världen. Undervisningen skall präglas av en ekologisk grundsyn och leda till elementära insikter i frågor som gäller mänsklighetens överlevnad. I samband med undervisningen om industri och utvecklingsländer skall frågor om fördelningen av jordens begränsade resurser behandlas” (Thorsén 1980:120).
De viktigaste punkterna enligt Lgr 80 var:
• Kartan; läge utbredning, modeller och diagram.
• Människan och landskapet där man går igenom deras historia samt relationen dem emellan.
• Kommunikationer, samhällets struktur, teknik och politik. • Naturresursernas utnyttjande och var de finns i världen.
• Internationella samarbetet angående miljön, resurserna, industri och handel. • Hembygdens och exkursionens plats i undervisningen.
5.4.2 Lindqvist m.fl. (1991) SAMS 1
SAMS är en lärobok där hela SO-blocket finns med, det vill säga samhällskunskap, historia, religion och geografi. Boken är indelad i tre delar, en för varje årskurs på högstadiet.
Det gemensamma namnet för geografin i SAMS 1 är Befolkningen och tillgångarna. I boken finns många kartor, bilder, diagram och tabeller över olika fakta och den är uppdelad i kapitel som Jordens befolkning, Resurser och råvaror och Afrika – en jätte
med många länder.
5.4.3 Lindqvist m.fl. (1992a) SAMS 2
Överskriften för geografin i denna bok är Jorden – grunden för liv och arbete. Boken är uppdelad i kapitel som Vatten och Berg och Jord.
I ett kapitel ser man på de olika skogarna som finns runt om i världen och vad som händer om regnskogarna försvinner.
”Den snabba folkökningen i U-länderna leder till att regnskogarna huggs ned för att ge plats åt odlingen” (Lindqvist m.fl 1992a:740).
Norden behandlas i ett eget kapitel.
5.4.4 Lindqvist m.fl. (1992b) SAMS 3
Överskriften för kapitlen om geografin i denna bok är Jorden – utnyttjad och förändrad. Boken är uppdelad i kapitel som Energi, Industri och Jordens resurser idag och i
framtiden. I kapitlet som behandlar industrin skriver författarna om industrierna
miljöpåverkan och de miljöskador som sker vid utsläpp. Författarna är positiva och manar till förbättring;
”Men vi kan alla hjälpa till att minska industrins förbrukning av råvaror och energi, liksom miljöproblemen. Ett sätt är att köpa industrivaror som går att återanvända liksom varor som vid tillverkningen och användningen inte skadar miljön. På så sätt ställer vi krav på industrin att tillverka produkter som inte skadar miljön eller slösar på resurserna” (Lindqvist m.fl. 1992b:1097).
Kapitlet Jordens resurser idag och i framtiden tar upp hur man kan hejda jordförstörelsen. Man skriver om hur växter och djur utrotas genom regnskogsskövlingen.
”Vad skulle hända om jordens alla människor levde som i-ländernas människor gör? Jo, då skulle jordens förråd av energi och råvaror snabbt ta slut. Miljön skulle bli så förorenad att människor, växter och djur skulle få svårt att överleva. Jorden har därför inte råd med fem miljarder i-landsmänniskor. Vi måste tänka om. Annars är risken stor att de rika länderna fortsätter att tömma jorden på de icke förnybara resurserna och att miljöproblemen blir allt värre” (Lindqvist m.fl. 1992b:1152).
Kapitlet beskriver även hur vi måste förändra vårt sätt att leva och den syn vi har på vår omgivning och på världens naturresurser.
5.4.5 Analys
Vi upplevde att Lgr 80 var starkt färgat av begrepp som rättvisa och solidaritet, vilket vi anser vara samtida med det samhälle som 1970-talets ideal formade.
I kursplanen används begreppet utnyttjande istället för nyttjandet av naturen och naturens resurser vilket känns som negativt
I Lgr 80 dyker begrepp som miljövård och miljöförstöring upp för första gången. Detta tolkar vi som en ökad kunskap samt att miljöproblemen började uppmärksammas mer i samhället och därför även i skolan.
SAMS 1 är framför allt en länderbok där man går igenom världens länder med likheter och skillnader. SAMS 2 går mer åt det naturgeografiska hållet. Naturgeografin skildras främst i människans relation till naturen. Denna relation upplever vi som negativ och man använder begrepp som utnyttjande. Boken målar upp en mörk framtid där människan har förstört planeten. SAMS 3 präglas av en ökande optimism. Boken beskriver vad vi kan göra för att vända den negativa utvecklingen och uppmuntrar elever till medvetenhet och förändring. Vi anser att böckerna är heltäckande men att det är negativt att de är så uppdelade mellan de tre olika områden; befolkning, naturresurser och mänsklig påverkan. Alla ämnena är ju sammanhängande och borde tas upp i förhållande till varandra.
5.5 1990-tal
5.5.1 Lpo 94 (Utbildningsdepartementet 1994)
”Geografiämnet behandlar människan och hennes omgivning, natur- och kulturlandskapet, samspelet dem emellan och sambanden mellan olika geografiska områden. Ämnet, med hemort inom både naturvetenskap och samhällsvetenskap, skall ge eleven en förståelse för samband, sammanhang och helheter och en grund för att kunna se och bedöma alternativa lösningar på problem som har med människan och hennes omgivning att göra” (Utbildningsdepartementet 1994:19).
Det finns inget ämnesstoff eller huvudmoment och inte heller några anvisningar till hur målen ska uppnås. I kursplanerna finns en text där man förmedlar syftet med undervisningen samt där man beskriver ämnet. Där står bland annat att undervisningen ska innehålla naturprocesserna, hushållning av resurser, människans inverkan och ska genomsyras av det lokala och globala perspektivet.
”Ett centralt begrepp är landskap i dess vida betydelse av både natur- och kulturlandskap” (Utbildningsdepartementet 1994:20).
I kursplanen finns uppnåendemål för femte och nionde klass. Eleverna i årskurs 9 ska ha kunskaper om världskartan, ha kännedom om människors olika levnadsvillkor, ha kunskaper om naturprocesser och naturresurser. De ska även ha kunskaper om människans samhällsutveckling och om hur vi har påverkat vår omvärld.
5.5.2 Ahlberg m.fl. (1996) Direkt Geografi 1
SO – Direkt böckerna är indelade i tre olika böcker; Geografi 1, Geografi 2 och Geografi 3 som motsvarar årskurserna 7-9.
Tyngdpunkten i Direkt Geografi 1 ligger på det naturgeografiska och innehåller många kartor och bilder med olika fakta.
Boken är uppdelad i följande kapitel: 1. Jorden – en planet i universum
Detta kapitel behandlar jorden och de övriga planeterna i vårt solsystem. Man ser på jorden ur ett historiskt perspektiv från ”Big Bang” till idag.
2. Planeten Jorden
I detta kapitel går man in på jordens utseende och beskriver med både text och bilder hur jorden är uppdelad i gradnät och olika tidszoner.
3. Jordens inre byggnad
I detta kapitel går man igenom jordens inre uppbyggnad och man beskriver begrepp som jordskorpan, jordmantel, kontinentalplattorna samt vad som händer när de rör sig.
4. Jordens inre krafter
I detta kapitel går man igenom jordens inre krafter såsom vulkanutbrott, jordbävningar och jordens olika bergarter. Man beskriver hur de inre krafterna bygger upp vår planet.
5. Jordens yttre krafter
Detta kapitel behandlar hur de yttre krafterna påverkar jordytan såsom vattnets och vindens påverkan. Man går även igenom olika former av vittring.
6. Vattnet omkring oss
I detta kapitel går boken igenom vattnets olika former såsom grundvatten, vattenånga, vattnets kretslopp och de olika världshaven. Man ser även på hur havsbotten ser ut vilket man illustrerar med en klar och tydlig bild. I kapitlet går man även igenom strömmarnas rörelse och betydelse. Två sidor av kapitlet ägnas åt de olika hot som finns mot haven så som oljan, DDT och PCB.
7. Luften omkring oss
Detta kapitel är uppbyggt på liknande sätt som föregående. Man ser på jordens väder och klimat med vindarnas rörelse och olika former av nederbörd. De fyra sista sidorna ägnas åt de hot som finns mot luften i form av människan, svavlet, försurningen, växthuseffekten och ozonskiktet.
8. Världens klimat och växtlighet
Detta kapitel går igenom världens klimat och växtlighet och man går igenom jordens olika klimatzoner och de olika växtlighetsområdena som till exempel isområden, tundraområden, ökenområden och skogsområden.
9. Europa – vår världsdel
Här går man igenom Europas klimat, jordbruk, naturtillgångar, industrier och befolkning.
10. Asien – störst i världen
Är uppbyggt på liknande sätt som föregående. Man ägnar en del av kapitlet åt de hotade regnskogarna och vad som kan göras för att skydda dem.
11. Afrika – kontinenten mitt i världen
Även detta kapitel är uppbyggt som föregående då man tittat på natur, klimat, växtlighet, jordbruk, naturtillgångar och industri.
5.5.3 Ahlberg m.fl. (1997) Direkt Geografi 2
Indelad i följande kapitel:
1. Norden – ett ganska kyligt hörn av världen
I detta kapitel går man igenom klimatet i jordens länder ett land i taget. Man ser även på Golfströmmen och vindarnas betydelse för Nordens klimat.
2. Befolkning och bosättning
I detta kapitel går man igenom Nordens befolkning och man tar upp begrepp som befolkningsutveckling och migration.
3. Berggrund och Jord
Här går man igenom de olika tidsperioderna i Nordens historia såsom urtid, forntid, medeltid och nutid och man tittar på vilka förändringar som skett med berggrunden i Norden under dessa perioder.
4. Fiskrika men utfiskade farvatten
I detta kapitel går man igenom fisket i de stora haven kring Norden; Östersjön och Atlanten. Man ser även på vilka konsekvenser överfiske i haven kan få. 5. Varifrån får vi vår energi?
I detta kapitel går man igenom Nordens energi och varifrån de nordiska länderna får sin energi. Man går igenom varje energikälla för sig och ger även förslag på alternativa energikällor såsom vindkraft, vågkraft och solenergi.
6. Industrin i Norden
I detta kapitel går man igenom Nordens energi. Sen stor del av kapitlet läggas på olika miljöproblem som kan uppstå som exempelvis läckage av tungmetaller. Man går igenom varje lands energi, ett land i taget.
5.5.4 Ahlberg m.fl. (1998) Direkt Geografi 3
Boken är indelad i följande kapitel:
I detta kapitel går man igenom konsekvenserna av jordbrukssamhället utifrån till exempel jorderosion, ökenspridning och överbetning. Man ser på framtiden och frågar sig hur maten ska räcka till alla och man ser på jordens vattentillgång och fisket. I kapitlet ser man även på konsekvenserna från det industrisamhälle vi lever i och man ser på utsläppen som bidrar till miljöförstöring.
2. Problem i Världen
Detta kapitel inleds med att man ser på jordens befolkning och på hur den växer och vilka konsekvenser det kan få om befolkningstillväxten blir för kraftig. Man ser på familjeplanering i olika länder. I kapitlet går man även igenom begrepp som I- länder, U-länder, NIC-länder och Tredje Världen och ger förslag på länder ur varje kategori. Därefter ser man på vattentillgången i världen och ser på var det finns vatten, var det råder brist på dricksvatten och olika vattenprojekt som startat på grund av vattenbristen i olika länder. Man ser även på förorenat vatten och vad som orsakat föroreningen. I kapitlet går man också igenom olika sjukdomar som finns i världen och som påverkar befolkningstillväxten och då är det främst på HIV och AIDS man lägger tyngdpunkten.
3. Afrika – en kontinent med problem
I detta kapitel ser man på Afrikas natur. Man ser på problemet med ökenspridningen och vad det beror på att öknarna blir större. Därefter går man igenom regnskogarna och vilka hot som finns mot dessa. Kapitlet ägnas även åt den vattenbrist som råder i Afrika och man ger exempel på olika torrkatastrofer samt orsakerna till de översvämningar som drabbar Afrika som en följd av klimatförändringar. I slutet av kapitlet ser man på Afrikas befolkningstillväxt samt olika sjukdomar som härjar på kontinenten.
4. Latinamerika – utveckling eller tillbakagång
Detta kapitel presenteras på liknande sätt som kapitlet om Afrika. I detta kapitel ligger dock fokus på miljonstädernas miljöproblem.
5. Världens energi
Detta kapitel börjar med att man ser på det energiberoende som idag finns i världen. Därefter går man igenom olika former av biobränslen såsom ved, träkol och torv samt vilka för- och nackdelar de har. Man går även igenom hur vattenkraft fungerar och vilka för- och nackdelar som finns med den. Större delen av kapitlet ägnas åt de fossila bränslena såsom olja, naturgas, kol och kärnkraft. Även dessa visar man för- och nackdelar med som exempel försurning
och ökande växthuseffekt. Man ser på framtidens energiförsörjning och tittar på solceller, solfångare, vindkraft, etanol och sopförbränning.
6. Tyskland en ekonomisk stormakt
Här beskriver man Tysklands förutsättningar för industri och stor del ägnas kring Ruhrområdet. Tyskland beskrivs i kapitlet även som en stormakt inom handeln med en stor export av bilar.
7. Japan - ekonomisk stormakt idag
I detta kapitel går man igenom japans befolkningsutveckling samt hur den är fördelad. Man går igenom klimat, natur, jordbruk, fiske och naturtillgångar. Därefter går man in på japans industri som beskrivs som den moderna industrin med billig och välutbildad arbetskraft.
8. Kina – framtidens ekonomiska stormakt
I kapitlet om Kina går man igenom Kinas befolkning och hur man arbetar för att hejda befolkningsexplosionen. Därefter beskrivs Kinas natur, klimat och jordbruk och jordbrukets utveckling i Kina under 1900-talet. Sist i kapitlet går man igenom Kinas naturtillgångar samt industri och handel.
5.5.5 Sammanfattning
Lpo 94 var nyskapande i det att det för första gången inte fanns några anvisningar om hur undervisningen ska genomföras eller vilka delar som ska tas upp. Texten innehåller mer vilka värderingar som ska finnas än konkret fakta. Texten trycker även på att det ska finnas både ett lokalt och ett globalt perspektiv och att man bör visa på sambandet mellan dem. Kursplanen visar även på att ett viktigt perspektiv är relationen mellan natur- och kulturlandskap, hur människan och hennes omgivning har utvecklats och påverkat varandra.
Tyngdpunkten i Direkt Geografi 1 ligger på det naturgeografiska där man går igenom jordens inre och yttre uppbyggnad och dess naturprocesser. Boken avslutas med en genomgång av jordens kontinenter där man främst ser på kontinenternas natur, klimat, naturtillgångar och industri. När det gäller Direkt Geografi 2 ligger fokus på Norden där man gör en utförlig genomgång av Nordens länder och där man behandlar Nordens befolkning, geologi, naturtillgångar, industri, handel och energi. Direkt Geografi 3 går in på människan och hur människans levnadssätt påverkar miljön.
5.5.6 Analys
Det mest speciella med Lpo 94 är det av Molin (2006) så kallade frirummet. Detta lämnar helt undervisningens innehåll åt läraren. Det har skapat intressanta diskussioner om vad som bör ingå och hur lärare väljer ut vilket innehåll de anser viktigast. Miljöperspektivet är mycket tydligt. En stor del av det innehåll som anses viktigt handlar om hushållning av resurserna och hur vi måste förändra vårt levnadssätt för att skydda planeten i ett längre perspektiv. Intressant är även att Lpo 94 införde strävansmål samt uppnåendemål. Detta leder i viss mån till en styrning av undervisningen men är ändå så öppet formulerade att de till en grad är öppna för tolkning.
Trots att Direkt Geografi är uppdelad på tre böcker, en för varje årskurs upplever man inte att de är separerade i sitt innehåll. Det känns som om det finns en tydlig röd tråd genom alla tre böckerna och att var bok lägger ännu en nivå kunskap till ämnet. Miljöperspektivet och resursfrågorna framstår mycket tydligt, främst i den tredje boken. Det är också främst i den som eleven ska börja kunna diskutera runt sådant som energi, resursfördelning och ansvarsfördelning. Den första boken känns som en ”vanlig” geografibok där man går igenom den naturorienterade sidan med till exempel plattektonik, jordbävningar och tundror. Bok nummer två är mycket intressant i det att den endast behandlar Norden. Det innebär också att geografiämnet i årskurs 8 endast behandlar Norden. Det känns som ett steg tillbaka till äldre läroböcker och kursplaner.
5.6 2000-tal
5.6.1 Kursplan 2000 (Skolverket 2000)
”Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning” (Skolverket 2000:71).
Undervisningen i geografi ska arbeta med resursfrågor och förmedla kunskap om och respekt för andra kulturer. Miljöfrågor tar en stor del av geografiämnets syfte samt miljö och resursfördelning inom begreppet hållbar utveckling. Strävansmålen är främst formulerade så att eleven ska utveckla sina kunskaper och förmågor. Stor fokus ligger på naturlandskapet och hur det har formats av människan samt skillnader mellan olika
kulturer i till exempel ekonomi och samhällsstruktur. Miljö- och resursfrågor är också mycket viktiga och genomsyrar strävansmålen.
”centralt inom ämnet är begreppet landskap i dess vida betydelse av både natur- och kulturlandskap” (Skolverket 2000:72).
Landskapet och samspelet med människan lägger grunden för ämnet och man ska sedan bygga på med kunskap om världens olika delar och olika kulturer.
”Frågor om natur- och kulturlandskapens uppkomst, framväxt och förändringar är centrala inom ämnet, liksom frågor om befolkningsförändringarnas och urbaniseringens drivkrafter och konsekvenser” (Skolverket 2000:72).
”Grundläggande för geografiämnet är att arbeta med en helhetssyn på omvärlden där centrala begrepp och fakta vävs in i ett större sammanhang” (Skolverket 2000:73).
I uppnåendemålen för årskurs 9 står det att eleven ska ha kunskap om namngeografi. De ska även kunna undersöka och diskutera kring resurser och resursfördelning samt kunna diskutera kring relationen mellan människan och hennes omgivning. Eleven ska även ha kunskap om de naturprocesser som formar landskapet men även ha kunskap om människans inverkan på omgivningen genom exempelvis industri, handel och globalisering.
5.6.2 Mårtensson & Elg (2000) Gränslös Geografi
Boken är uppdelad i kapitel som Klimat, vatten och vegetation, Människor, mat och
mark, Handel, industrialisering och utveckling och Energi.
I kapitlet Handel, industrialisering och utveckling finns en lista över sex stycken förhållanden som är typiska för U-länder, bland annat att de är odemokratiska och fattiga. I detta kapitel är arbetsområdet Kina.
Sist i boken kommer kapitlet Förändra, vårda och bevara miljön. Kapitlet inleds med en beskrivning av Östersjöns hälsa. Övergödning, miljögifter och försurning är begrepp
som förklaras och diskuteras. Kapitlet gör en grundlig genomgång av resurshushållning och återvinning. Arbetsområdet är miljön och miljöfrågor.
5.6.3 Sammanfattning
Kursplanen 2000 i geografi är främst inriktad på miljöfrågor samt resurser och resursfördelning. Begreppet landskap i betydelsen både naturlandskap och kulturlandskap är centralt. Man ska ur ett helhetsperspektiv arbeta med natur, miljö, resurser och kulturer och eleven ska utveckla sin förmåga att resonera, analysera och argumentera.
Genom hela boken uppmanas eleverna till att arbeta fristående med atlas och uppslagsbok. De uppmuntras även att undersöka och söka på Internet. Det finns en bra miljödiskussion om ansvar med exempel från Östersjön. Boken har även en bra diskussion om resurshushållning och återvinning där man påtalar ämnets allvarlighet men fortfarande är optimistisk om framtiden förutsätt att vi alla hjälps åt.
5.6.4 Analys
Kursplanen 2000 är endast en revidering och skiljer sig därför endast lite från Lpo94. Kursplanen visar på ämnets bredd, både mot de naturorienterade ämnena och de andra samhällsorienterade ämnena. Här används begrepp som resursfördelning, ekologiskt tänkande, urbanisering och globalisering. Det visar på att texten är högst aktuell och tar upp de frågor som diskuteras idag.
Författarna skriver att det är de rika ländernas ansvar att bära största bördan för att vända miljöutvecklingen i en positiv riktning, och inte skylla på de fattiga länderna. Dessa länder gör oftast miljöskador av nöd för att till exempel försörja sina familjer. Detta skiljer sig från vår erfarenhet av skolböcker som berör ämnet där det oftast varit de fattiga länderna som fått skulden för deras föråldrade teknik och metoder.
6. Resultat – Elevernas uppfattningar om geografi
6.1 Inledning
Vi delade ut 180 enkäter till eleverna i årskurs 9 på en större skola i Skåne. Av dessa fick vi tillbaka 164 stycken. Tabellerna är sammanställda utifrån antalen svar och inte i procent. Vi kommer att redovisa vårt resultat en fråga i taget. Vi kommer att ge exempel på elevernas svar och till varje fråga har det gjorts ett diagram som vi valt att infoga i texten för att underlätta för läsaren. Till varje diagram har vi gjort en tolkning av resultatet samt en kortare analys. Fråga två och tre som är öppna frågor har vi valt att sammanställa och kategorisera enligt följande: Namngeografi, Naturgeografi, Kartor, Klimat, Skola och Annat. Vi har valt kategorier efter hur svaren har sett ut.
6.2 Fråga 1
6.2.1 Tolkning/Analys
Vår första fråga i enkäten gällde vilka begrepp eleverna kände igen från geografiundervisningen. Som vi kan se av diagram 1 är begreppen kartor, glaciär och landskap de som eleverna starkast kopplade till geografiundervisningen. Att så många elever valde begreppen glaciär och landskap leder till frågan om geografi främst kopplas till naturgeografi.
Begreppet hållbar utveckling fick lägst antal svar vilket var ett ganska oväntat resultat. Detsamma gäller för begreppet resursfördelning som även det fick ett lågt antal svar. Begreppet stadsplanering fick även det ett lågt antal svar men vid eftertanke är vi osäkra på om det var ett bra val av begrepp. Begreppet urbanisering, som är ett begrepp vars betydelse majoriteten av elever känner till, har trots det fått ett mycket lågt antal svar. Detta kan bero på att begreppet inte används i undervisningen och att eleverna därför inte är säkra på vad det betyder. Samma resultat har vi fått på begreppet endogena och exogena krafter där eleverna i fråga 2 och 3 visat att det förstår vad det betyder.
Diagram 1 - Ringa in de ord ni känner igen från geografiundervisningen i skolan
1. Endogena och exogena krafter 11. Glaciär
2. Nederbörd 12. Rullstensås
3. Kartor 13. Närmiljö
4. Växthuseffekt 14. Ekologiska produkter 5. Vattenförsörjning 15. Årstider
6. Bergarter 16. Hållbar utveckling
7. Lantbruk 17. Landskap
8. Urbanisering 18. Resursfördelning
9. Miljö 19. Stadsplanering
