Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängFrånvaro i ämnet idrott och hälsa
En studie av religiösa och kroppsliga
orsaker till frånvaro
Absenteeism in Physical Education
A study of the religious and physical reasons for student absenteeism
Johannes Franzén
Lärarexamen 270hp
Religionsvetenskap och lärande Datum för slutseminarium 2009-06-03
Examinator: Bodil Liljefors Persson Handledare: Maja Nordenankar
Sammanfattning
Vissa elever i dagens svenska skola får eller vill inte delta i undervisningen av idrott och hälsa på grund av bland annat religiösa och kroppsliga skäl. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur idrottslärare tänker om samt förhåller sig till elever som inte deltar i undervisningen i ämnet idrott och hälsa på grund av religiösa eller kroppsliga skäl (eleven skäms över sin kropp, inte vågar visa upp sig) . Detta har undersökts genom kvalitativa individuella intervjuer med åtta idrottslärare. Resultatet av undersökningen har visat att lärarna anser att de religiösa och kroppsliga skälen till att inte delta i undervisningen inte är vanliga. När det inträffar anser lärarna att de flesta problemen kan lösas genom att läraren och skolan har en god kommunikation med eleverna och deras vårdnadshavare.
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 7
1.2 Syfte och problemformulering... 8
1.2.1 Frågeställningar ... 8
2 LITTERATURGENOMGÅNG ... 9
2.1 Religion och kultur ... 9
2.1.2 Olika tolkningar av islam ... 9
2.1.3 Ung muslim i Sverige ... 10
2.1.4 Klädsel och regler inom islam ... 11
2.1.5 Kultur och religion i skola ... 12
2.2 Idrott och hälsa i skolan ... 15
2.2.1 Idrott och hälsas kursplan ... 15
2.2.2 Idrott och hälsas vikt i skolan ... 16
2.2.3 Varför elever inte vill delta i undervisningen ... 17
2.2.4 Simning i skolan ... 18
2.3 Synen på kroppen i dagens samhälle ... 19
3 METOD ... 22 3.1 Urval ... 22 3.2 Datasamlingsmetoder ... 22 3.3 Genomförande ... 23 3.4 Presentation av informanterna ... 24 4. RESULTAT ... 25
4.1 Idrott och hälsas funktion i skolan ... 25
4.2 Anledning till att elever inte deltar i undervisningen ... 25
4.3 Kroppsliga skäl till att inte delta ... 26
4.4 Anpassa undervisning ... 27
4.5 Frånvaro med religiösa orsaker ... 28
4.6 Befriad från undervisningen ... 28
4.7 Hantering av elever som inte vill delta på grund av religiösa skäl ... 29
4.8 Simundervisning ... 30
4.9 Synen på kroppsliga och religiösa skäl ... 32
4.10 Bedömning ... 32
4.11 Skapa förståelse om idrott och hälsas vikt i skolan för föräldrar ... 33
4.12 Könsuppdelad undervisning? ... 34
4.13 Utbildning i ämnet ... 35
5 ANALYS OCH DISKUSSION ... 36
5.1 Analys ... 36
5.1.1 Varför elever inte vill delta ... 36
5.1.2 Att få med eleverna i undervisningen ... 36
5.1.3 Lösa problemet med muslimer som ej deltar... 37
5.1.4 Utbildning i religion ... 38
5.1.5 Arbeta för att utveckla en positiv självuppfattning hos eleverna ... 39
5.1.6 Betygsättning av elever ... 40
5.2 Diskussion och slutsatser ... 40
5.3 Förslag till vidare forskning ... 43
6 REFERENSER ... 44
1 Inledning
I en debattartikel skriven av utbildningsminister Jan Björklund, integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni och Erik Ullenhag partisekreterare för folkpartiet belyser problematiken kring huruvida vissa elever ska befrias från obligatorisk undervisning i den svenska skolan på grund av religiösa, kulturella skäl, elevens inställning eller hemmiljö. Denna problematik har även programmet skolfront från Utbildnings Radion visat på. Debatten om elever som inte deltar i obligatorisk undervisning är aktuell. Enligt paragraf 12, kap tre, i skollagen kan en elev bli befriad från obligatorisk undervisning om så kallade ”särskilda omständigheter” föreligger. Enligt Sara Högdin1 fil.dr. i socialt arbete och Jonas Otterbeck2 fil.dr. i religionshistoria med islamologisk inriktning är det i många fall elevernas föräldrar som inte vill att deras barn ska delta i undervisningen. Denna åsikt hos föräldrarna kan bero på att föräldrarna inte har insyn i och förståelse för vad skolans verksamhet står för. Ibland har det visat sig att föräldrar har ändrat sin åsikt då de fått mer insikt i skolverksamheten. I Högdins doktorsavhandling Utbildning på (o)lika villkor, intervjuade hon bland annat rektorer kring frågan att elever inte vill eller får delta i undervisningen i den svenska skolan. Men frågan är hur ställer sig de lärare som är ute i klassrummen varje skoldag till problematiken att elever inte deltar i den obligatoriska undervisningen?
Inom ämnet idrott och hälsa tillkommer de kroppsliga skälen utöver de religiösa skälen som kan få elever att vara osäkra på om de ska delta eller inte i undervisningen. I undervisningen av idrott och hälsa exponeras elevernas kroppar i klassrummet och i omklädningsrummet för omgivningen på ett sådant sätt som kan göra att eleverna känner sig uttittade och obekväma med situationen. Då kroppsidealen idag ser ut som de gör med att en ung vältränad, sensuell kropp ses som ett moraliskt omdöme och att en otränad, tjock kropp ses som moralisk slapphet3 är det inte svårt att förstå de elever som känner en stor press på sig då de ska klä av sig inför andra och visa sina fysiska färdigheter.
1 Högdin, Sara (2007): Utbildning på (o)lika villkor: om kön och etnisk bakgrund i grundskolan.
Stockholm: US-AB Print Center. s.108
2 Otterbeck, Jonas (2000) :Islam, muslimer och den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur .s.57-60 3 Nilsson, Per (2002): ”Kropp och identitet” I Engström, L & Redelius, K (red): Pedagogiska perspektiv
Denna studie kommer att belysa hur idrottslärare diskuterar kring hur de hanterar och ser på elever som inte deltar i undervisningen på grund av religiösa eller kroppsliga skäl.
1.2 Syfte och problemformulering
Syfte är att undersöka hur idrottslärare tänker om samt förhåller sig till elever som inte deltar i undervisningen i ämnet idrott och hälsa på grund av religiösa eller kroppsliga skäl.
1.2.1 Frågeställningar
För att uppnå studiens syfte utgår jag från följande frågeställningar. • Vad anser lärarna att ämnet idrott och hälsa har för funktion i skolan?
• Hur hanterar lärarna de elever som inte vill delta i undervisning på grund av religiösa eller av kroppsliga skäl?
• Vad gör idrottslärarna för att påverka synen på kroppsidealet hos eleverna? • Hur anser lärarna att skolan ska hantera situationer där elever inte deltar i
2 Litteraturgenomgång
I detta avsnitt kommer tidigare forskning och idrott och hälsas kursplan och styrdokument för grundskolans senare år och att presenteras. Kursplanen och styrdokumenten är intressanta för denna studie då de är riktlinjer en lärare i idrott och hälsa ska följa för att den svenska skolans riktlinjer ska följas. Inledande delen av litteraturgenomgången behandlar kultur och religion där ett fokus har lagts på islam och muslimer. Anledningen till detta är att i det aktuella undersökningsområdet bor det muslimer och att vissa muslimska inriktningar har strikta regler gällande klädsel och sociala sammanhang.
2.1 Religion och kultur
Möten mellan olika kulturer och religioner är något som den svenska skolan och människor i det svenska samhället ständigt är med om. Men vad är skillnaden mellan kultur och religion och hur definieras dem? Otterbeck menar att kultur och religion kan ses hänga samman
religion är en typ av socialt konstruerad kunskap och som sådan är den bunden i en kulturell kontext. Kultur är ett överordnat begrepp till religionen. Därför är en utomstående betraktare som beskriver en religion beroende av de troendes formuleringar av sin religion.4
Den troende håller ofta inte med om detta utan menar att religion och kultur inte hör ihop utan den religion de tror på är något som de förstår på det ”sanna viset” och deras religion är inte något som ska förknippas med deras kultur. Otterbeck menar att vi människor kan genom att ha ett förhållningssätt som ser religionen tillsammans med det kulturella sammanhanget som förändras med tiden få en insikt om hur saker och ting ter sig som de gör i världen.5
2.1.2 Olika tolkningar av islam
Vissa muslimer säger ibland att ” ʼislam påbjuder att…ʼ eller ʼi Koranen står det att…ʼ, vilket ger ett intryck av att alla som är muslimer tycker att det är på ett visst sätt”.6 Genom att säga detta beskriver muslimer sin religionstolkning, vilket är en islamsk tolkning från ett håll som kan motsägas av en annan muslims tolkning. Islam och muslimer behandlas ofta som en homogen grupp vilket de inte är, utan islam kan
4 Otterbeck 2000.s.32 5 Otterbeck 2000.s.32-33 6 Otterbeck 2000.s.45
tolkas utifrån olika perspektiv som är beroende av rådande omständigheter, tid och plats.
En muslim som är född och uppvuxen i Sverige kommer med största sannolikhet inte tolka, förstå och leva sin religion på samma sätt som en person som är född och uppvuxen i en kontext dominerande av islamska och muslimska seder och bruk.7
Hur islam tar sig i uttryck kan variera från individ till individ och är beroende av geografiska, kulturella och etniska skillnader. Omständigheter som lagar och regler i det aktuella landet, den enskilda individens kunskap om sin tro samt yttre omständigheter som hur en människa uppfattar sin sociala situation är faktorer som påverkar hur en religion tar form hos en individ. 8
I och med migration från hela den muslimska världen har flera olika tolkningar av islam kommit i kontakt med varandra i västvärlden. Mot denna bakgrund ha det blivit uppenbart för många muslimer att det finns flera olika sätt att förhålla sig till och tolka islam9.
I Det mångreligiösa Sverige – ett landskap i förändring10 skriver Larsson att det tydligt syns i Sverige att det finns olika tolkningar av islam olika muslimska seder och de kulturella och språkliga olikheterna är enligt Larsson något som ökar mångfalden av individer. För att förstå muslimers situation i Sverige är det enligt Larsson viktigt att ta hänsyn till den nationella och internationella kontexten. Hur muslimer i Sverige blir bedömda och betraktade beror inte bara på hur de agerar och integreras i Sverige utan även på hur muslimer betraktas internationellt. Enskilda negativa händelser runt om i världen påverkar hur icke muslimer bemöter och förhåller sig till islam och muslimer. Hur en icke muslim ska bemöta muslimer menar Otterbeck att det inte finns något facit för, men genom att lära känna de muslimer en människa har kontakt med och att ha en förkunskap om vanliga åsikter kring religionen blir det lättare att förstå och varse de problem som kan uppstå.11
2.1.3 Ung muslim i Sverige
Merparten av unga muslimer idag har växt upp i Sverige med dess seder, kultur, normer och språk. Till skillnad från den första generationen muslimer i Sverige kan den kommande generationen anpassa sig till det svenska samhällets normer och värderingar på ett mer naturligt sätt. Larsson menar att detta har gjort att den kommande generationen muslimer har fått fler kulturella kompetenser och kunskaper
7 Larsson, Göran (2005): ”Muslimer i Sverige” I Andersson D & Sander (red): Det mångreligiösa
Sverige – ett landskap i förändring. Lund: Studentlitteratur s.449
8 Larsson 2005 s.450-554. jfr.Otterbeck 2000 och Larsson 2003
9 Larsson, Göran (2003): ”Att vara ung och muslim i Sverige” I Larsson G (red): Talande tro –
ungdomar, religion och identitet. Lund: Studentlitteratur s.72
10 Larsson 2005 s.460-468 11 Otterbeck 2000 s.40-43
än sina föräldrar. Dessa kulturella och språkliga kompetenser gör att de har ”lättare att förklara sin tro samt kräva sina rättigheter i samhället”12. De ungas kompetenser, syn på religionen och deras syn på en integrerad vardag i samhället kan ibland gå emot föräldragenerationens förväntningar vilket enligt Larsson kan leda till konflikter, påfrestningar om vad som är rätt eller fel, ska den unga individen följa föräldragenerationen eller följa majoritetssamhällets krav? Ofta berör detta unga kvinnliga muslimer, då deras föräldrar förväntar eller kräver att deras flicka ska bära huvudduk när hon nått puberteten, detta medan icke-muslimer anser att hon kanske ska frigöra sig och då avstå från huvudduken. Larsson menar att pressen från två olika håll antagligen kommer påverka den unga muslimens tolkning av islam och förståelse för sin situation. Att fler tolkningar existerar sida vid sida gör att det blir naturligt att diskutera vem som har rätt och fel utifrån den rådande kulturen och religionen. Diskussion kan leda till att den uppväxande generationen inte kommer att tolka religionen och dess traditioner som sina föräldrar. Andra faktorer menar Larsson är att unga muslimer ställer andra frågor till islam jämfört med de äldre muslimerna som berör det moderna samhällets värderingar, det kan vara frågor som berör relationen mellan pojkar och flickor, sexualitet och homosexualitet. Detta gör att nya tankar och tolkningar av islam kommer fram.13
2.1.4 Klädsel och regler inom islam
I vissa islamiska skrifter tas anständighetsregler och regler för samvaro upp som bland annat menar att:
män och kvinnor, som inte är släkt, inte ska träffas utan att det finns någon social kontroll över vad de gör. Män och kvinnor uppmanas att slå ner blicken om de möter någon som de inte är släkt med eller om de ser någonting som de inte bör se, t.ex. något naket 14
Detta är normer och regler som framförallt har pålagts kvinnor att följa i många muslimska samhällen. Vad som är rätt klädsel och synen på vad som är acceptabelt är olika från muslimer till muslimer. Genom att klä sig som en ”vanlig” svensk slipper en muslim oönskad uppmärksamhet vilket gör att många muslimska män och kvinnor klär sig på detta sätt menar Otterbeck. På grund av religiösa skäl eller av socialt tryck om att en man/kvinna ska klä sig ”anständigt” och ”islamiskt” förekommer det att muslimer klär sig ”muslimskt” och detta gäller främst kvinnorna. Ofta följer kvinnorna konventioner för klädregler från deras ursprungsland eller skapas nya traditioner.15
12 Larsson 2005 s.482
13 Larsson 2005.s.450-462. jfr.Larsson 2003 14 Otterbeck 2000 s.49
Larsson menar att hos islamiska teologer finns det ingen samstämmighet om hur slöjan ska se ut och om den är obligatorisk. Vissa anser att slöjorna ska vara heltäckande medan andra anser att det bara var profeten Muhammeds hustru som var ålagd att ha huvudduk. Ofta är slöjans utformande sammanbunden med lokala traditioner och kulturella normer. Att ha på sig slöjan är enligt vissa förespråkare
ett sätt för muslimska kvinnor att få en större frihet och bli delaktiga i samhället. Genom att klä sig på ett ”anständigt” sätt kan kvinnorna röra sig friare utanför hemmet och bli delaktiga i arbetslivet eller utbilda sig.16
Denna syn är enligt Larsson kritiserad då många kritiker undrar varför denna regel främst gäller kvinnor och inte män, samt varför kvinnor och män som inte är gifta med varandra eller inte är släkt endast bör umgås vid nödvändiga kontakter som på arbetsplatser eller i affärer. Många muslimer är överens om att kvinnor och män ska klä sig på ett anständigt vis, men vad som är anständigt varierar.17
Larsson menar att många feminister och debattörer anser att slöjan är en symbol för islams förtryck av kvinnor, vilket många muslimer håller med om. Samtidigt menar Larsson att muslimska feminister anser att de västerländska normerna och värderingarna är mer förtryckande mot kvinnor än de muslimska. Debatten om islamska klädkoder har i media inte varit till muslimers fördel. Att en muslim bär slöja kan vara protest mot de rådande normerna och värderingarna18
Att ta på sig en heltäckande slöja skapar också debatt och provocerar. Ett faktum som inte minst kan tilltala många unga människor som söker efter sin egen identitet och vill utmana rådande värderingar19
2.1.5 Kultur och religion i skola
Elevernas tid i grundskolan är en viktig tid i deras sociala utveckling, där eleverna får möta vuxna och andra barn/ungdomar som de kan skapa ett utbyte med. Högdin menar att detta utbyte ofta har en påverkan och betydelse för individernas fortsatta liv. Skolan ska ge alla rätt till samma utbildning oavsett kön, etnicitet och socialbakgrund. Högdin menar att tidigare forskning har visat att elever som haft problem i skolan har en större risk att råka ut för svårigheter och utsatthet längre fram i sitt liv. Vidare menar Högdin att skolpersonalen har i uppdrag att stötta och motivera eleverna i deras studier. Fostran och utvecklingen hos elever ska ske av föräldrarna med stöd av undervisningen i grundskolan, vilket kräver ett gott samspel och förtroende mellan hemmet och skolan.20
16 Larsson 2005.s.471 17 Larsson 2005.s.470-473. jfr. Otterbeck.2000 18 Larsson 2005.s.472-474 19 Larsson 2005.s.475 20 Högdin 2007.s.13-14
Högdin förklarar att vissa elever som tillhör två etniska kulturer utsätts för olika prövningar gällande sin identitet och tillhörighet. Skolan och hemmets normer, värderingar kan skilja sig åt vilket kan leda till konflikt mellan hemmet och skolan. Ofta är kraven från hemmet som kan beröra klädsel, fritid, och sociala kontakter större hos flickorna än hos pojkarna, ibland berör detta skolans värld då elever förbjuds av hemmet att delta i obligatorisk undervisning som exempelvis idrott. Högdin anser att hennes studie och tidigare studier visar att flickor missgynnas mer i skolan, detta på grund av att de inte märks i talet samt att i vissa kulturer ska inte flickor märkas, synas. I vissa fall är skolans lärare de enda vuxna med svensk bakgrund som vissa elever möter, lärarna blir då kanske de enda som har möjlighet att påverka elevernas uppfattning om sig själva.21
För en lärare anser Högdin att det är viktigt att få eleverna att känna sig välkomna till undervisningen och inte diskriminerade på grund av deras etnicitet eller ursprung. Högdin menar att ungdomar med utländsk bakgrund, framförallt med ursprung från Afrika, Asien och Mellanöstern ofta har fler restriktioner kring vad de får vara med på i skolan än elever med svensk bakgrund. En stor betydelse är även hur länge familjerna har bott i Sverige. De familjer där barnen antingen fötts i Sverige eller kommit till Sverige innan de fyllt sju år har ofta mindre restriktioner än de ungdomar som kommit till Sverige efter sju års ålder.22
När problem uppstår i skolan på grund av religiösa skäl anser Otterbeck att läraren först och främst bör vända sig till eleven och föräldrarna för att lösa problemet. Hjälper inte det kan skolan ta hjälp av en religiös ledare, exempelvis en imam för att få eleven och föräldrarna att få en förståelse för hur den svenska skolan fungerar. Otterbeck menar att det därför är viktigt att försöka få de religiösa ledarna att förstå och känna till den svenska skolutbildningen, vad den står för. Imamen kan sedan utifrån sin kunskap om skolan och sin religion ge råd i olika situationer.23
Ämnet idrott och hälsa är i den svenska skolan ett obligatoriskt ämne som anses viktig för den svenska folkhälsan förklarar Otterbeck. Muslimska föräldrar och skolan kommer ibland i konflikt om på vilka villkor deras barn ska delta i undervisningen, men att en elev blir helt befriad från idrottsundervisningen är ovanligt. Otterbeck förklarar att det ofta är föräldrar till muslimska flickor som tycker att det är fel att deras döttrar ska vara nakna med andra flickor i omklädningsrummen och att de ska ha åtsittande kläder. För många starkt troende muslimer är det helt otänkbart att visa sig i
21 Högdin 2007.s.89-90 22 Högdin 2007.s.90-91 23 Otterbeck 2000.s.38-45
baddräkt då den visar alldeles för mycket för att vara en anständig klädsel. För att få med dessa elever på simundervisningen anser Otterbeck att skolan/läraren kan förklara för eleven och dess föräldrar simningens betydelse och det svenska samhällets attityder till det avklädda. Skolan kan hitta lösningar för att få med eleverna i simundervisningen exempelvis kan eleverna simma med kläder och eller kan skolan ha könsuppdelad undervisning. Fungerar inte detta kan det vara en nödvändig lösning att befria eleven från simundervisning menar Otterbeck.24 I vissa fall har eleven och dess föräldrar olika åsikter om vad eleven kan delta i och inte. De unga muslimerna vill vara som ”de andra” i klassen och deltar därför i aktiviteter för att inte missa det ”roliga” som de andra får uppleva. Detta kan skapa dåligt samvete hos eleven vilket gör det extra viktigt för läraren att inte sätta för stort tryck på eleven trots att läraren tycker att direktiven hemifrån är felaktiga, konstiga eller onödiga. Hur skolan löser problemet med att eleverna inte vill delta i undervisningen kan vara olika från skola till skola, de kan vara enkla lösningar som att tjejerna får behålla huvudduken på lektionerna, att lektionerna är könsuppdelade samt att skolan erbjuder möjlighet till separat dusch.25 När det gäller att undvika konflikter menar Otterbeck att det är lyhördhet som behövs ”det går lättare att finna lösningar om både eleven och föräldrarna har förtroende för läraren”26
Högdin har gjort en studie där hon intervjuade fyra rektorer angående problematiken kring elever som inte deltog i all undervisning. Att elever inte deltar i undervisningen är ovanligt och i studien menade tre av de fyra intervjuade rektorerna att det är uteslutande flickor som inte tillåts att delta i all undervisning, vilket går emot Högdins egna enkätundersökning med eleverna på rektorernas skolor där vissa killar menar att de inte får delta i all undervisning. Hur skolorna bemöter problemet med att elever inte deltar i undervisning varierar från skola till skola, en skola kontaktar föräldrarna och diskuterar problemet, finner de ingen lösning erbjuds eleven en annan aktivitet. En andra skola ska eleven ha ett skriftligt intyg hemifrån vilket i sin tur leder till att han/hon sätts in i en annan undervisning. En tredje skola går skolpersonalen i diskussion med föräldrarna och strider för barnets rättigheter till undervisning och försöker finna lösningar genom att schemalägga läxläsning i grupp. Den fjärde skolan informerar föräldrarna om skolans regler och för sedan en dialog med föräldrarna om hur de ska bemöta problematiken.27
24 Otterbeck 2000.s.57-59 25 Otterbeck 2000.s.60 26 Otterbeck 2000.s.60 27 Högdin 2007 s.90-93
Ett problem angående klädsel i skolan uppstod 2003 och uppmärksammades i media. Fallet gällde två elever på en gymnasieskola Göteborg som bar heltäckande slöjor och dräkter som bara visade ögonen så kallade niqab. Skolledningen kom här fram till en lösning som var båda parterna accepterade. Under lektionstid skulle eleverna ta av sig handskar och huvudbonad. De skulle även vid behov ta av sig huvudbonaden för att kunna identifiera sig. Trots att de praktiska frågorna var lösta diskuterades fallet och media lyfte fram skolledningens krav på centrala och nationella direktiv från Skolverket. Studiehandledaren på den aktuella skolan menade i en intervju i Dagens Nyheter att
Undervisning bygger på mänskliga relationer. Jag måste kunna se elevernas ansikte. Förstår de vad jag säger? Hur mår de? Trivs de i klassen? Sådant får du inte om du inte etablerar ordentlig mänsklig kontakt.28
2.2 Idrott och hälsa i skolan
2.2.1 Idrott och hälsas kursplan
Idrott och hälsas syfte i skolan är bland annat
att skapa förutsättningar för alla att delta i olika aktiviteter på sina egna villkor, utveckla gemenskap och samarbetsförmåga samt förståelse och respekt för andra.29
Vidare menar kursplanen att fysiska aktiviteter och utbildning i idrott och hälsa gör det möjligt
att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar i ett mångkulturellt och internationellt samhälle.30
Idrott och hälsa förmedlar ett hälsoperspektiv till eleverna grundat på fysiska, psykiska och ett socialt välbefinnande. Denna syn är något som har betydelse för elevernas uppväxttid samt deras vuxenliv. Vidare står det i kursplanen att
Ämnet står för en helhetssyn på människan, dvs. att kropp, känslor, intellekt och tankar är beroende av varandra, och kan på så sätt medverka till att elevens kroppsuppfattning utvecklas. Ämnet erbjuder möjlighet att i ett naturligt sammanhang diskutera såväl hälsofrågor som etiska frågor som hör ihop med idrott och friluftsliv. Tillsammans med kunskap om de avarter och trender som är knutna till vår tids kroppsövningskultur ger ämnet möjligheter att bl.a. utifrån ett jämställdhetsperspektiv ifrågasätta de idealbilder som sprids via olika medier. I ett etiskt perspektiv ryms också frågor om förståelse för människors olika förutsättningar när det gäller fysiska aktiviteter. Ett kulturellt perspektiv i ämnet speglar såväl egna traditioner och sätt att tänka som synsätt och rörelseuttryck i andra kulturer.31 28 Larsson 2005 s.472 29 Skolverket Lpo94-rev.2000. 30 Skolverket Lpo94-rev.2000. 31 Skolverket Lpo94-rev.2000.
I undervisningen av idrott och hälsa ska skolan bland annat sträva efter att utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala förmåga, deras självbild, kunskap om hälsa, förmåga att idrotta med andra samt utveckla elevernas kunskap om ”missförhållanden som kan förekomma i samband med olika typer av fysiska aktiviteter”32
2.2.2 Idrott och hälsas vikt i skolan
Vilken syn en individ har på sin egen kropp och fysiskträning är format av skolerfarenheter, uppväxtmiljö, ens livsvillkor samt av vilket behov individen har att visa omgivningen vem han/hon är. Att en individ väljer fysisk träning bygger på faktorer som tradition, sociala förväntningar, socioekonomiska faktorer och kulturella konventioner. Engström33 menar att en undersökning har visat att det som gör att en människa idrottar i vuxen ålder ofta beror på vilken socialgrupp han/hons far har samt om individen haft ett högt betyg i gymnastik. Vidare menar Engström att studier har visat att de elever som har haft höga betyg i gymnastik och kommer från familjer ur en hög socialgrupp motionerar i vuxen ålder mer jämfört med de elever som haft ett lågt betyg i gymnastik och kommer från familjer ur en låg socialgrupp. 34
Fram till mitten av 1900-talet var det vanligt att människor cyklade eller gick längre sträckor menar Engström. Men allt eftersom tekniken har tagit över genom maskiner, datorer samt olika färdmedel har det blivit mindre naturligt kroppsarbete för människan. Det positiva med denna utveckling är att det idag inte är lika vanligt att människor är fysiskt utslitna i tidig ålder jämfört med förr. Nackdelar med denna utveckling kan listas lång då många inte rör på sig på sig. Att undvika kroppsrörelser och fysiska ansträngningar gör att kapaciteten i muskler, leder och skelettet försämras, vilket är en nackdel framförallt för unga och gamla individer. Hälsotillståndet påverkas även negativt av allt för stillasittande leverne, bland annat är sjukdomar som benskörhet, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, tjocktarmscancer, lindriga former av depressioner samt rygg- och ledbesvär relaterade till en stillasittande livsstil. Engström menar att många människor i dagens samhälle hade nog ansett att de utfört en enorm fysisk bedrift om de hade utfört samma kroppsarbete som en person i samma ålder vanligtvis gjorde för 100 år sedan.35
Undervisningen av idrott och hälsa i skolan ger elever möjligheter att testa på olika idrotter som fotboll, basket, aerobics, friidrott och andra motionsformer. Skolan
32 Skolverket Lpo94-rev.2000.
33 Engström Lars-Magnus (2002a): ”Motion som fritidskultur” I Engström L& Redelius K:
Pedagogiska perspektiv på idrott. Stockholm: Edita Norstedt. s.143-145
34 Engström 2002a. s.143-145 35 Engström 2002a. s.135-137
ska med hjälp av lek och rekreation skapa ett livslångt idrottsintresse hos eleverna. En viktig uppgift ämnet har är hälsoaspekten där ämnet har i uppgift att minska välfärdssjukdomarna menar Engström.36 Fysiska övningar i skolan ger eleverna möjligheter att träna på egenskaper som hjälpsamhet, känsla för rättvisa, frimodighet, uthållighet samt respekt för andra. Genom fysik träning kan eleverna även få en positivare kroppsuppfattning och ökad fysisk självkänsla. För att fungera i psykiskt avseende är det viktigt att eleverna får känna en känsla av värde och samhörighet. Känsla av samhörighet och värde leder till att eleverna kan utveckla en positiv självuppfattning. Hamnar någon elev utanför gemenskapen i en grupp kan det leda till att elevens självkänsla sjunker och att han/hon istället agerar utåt, negativt. Genom gemenskap får eleverna även förståelse för varandra vilket leder till att de mer kan vara sig själv framhäver Åhs.37
Det finns även negativa aspekter av idrotten i skolan då den tvingar människor i vårt samhälle att komma i kontakt med fysisk träning där deras kroppar exponeras för andra och människor blir med detta bedömda i klassrummet och i omklädningsrummet av omgivningen utifrån vissa normer och värderingar. Detta sker dessutom då vi människor befinner oss i en känslig ålder då en del av identitetsskapandet sker vilket gör det extra viktigt att ämnet idrott och hälsa belyser människan och dess kropp på ett bra sätt. 38
I och med lpo94 skars idrottsundervisningen ner och bytte namn till Idrott och hälsa. Nerskärningarna har lett till att eleverna har en till två lektioner idrott och hälsa i veckan. Nationella och internationella studier visar att ämnet är lågprioriterat trots att den offentliga retoriken menar att ämnet är viktigt. Engström menar att skolidrotten är för många barn den enda regelbundna fysiska träningen och även elevernas enda kontakt med idrottsaktiviteter. 39
2.2.3 Varför elever inte vill delta i undervisningen
Ofta upplever många flickor undervisningen av idrott och hälsa mer negativt än pojkar. Anledningen till detta kan vara att flickor kommer i puberteten tidigare än pojkar. När en människa genomgår puberteten sker kroppsförändringar och en individ kan lätt känna sig osäker vilket gör att han/hon kan känna sig obekväm på
36 Engström Lars-Magnus (2002b): ”Idrottspedagogik” I Engström L & Redelius K (red): Pedagogiska
perspektiv på idrott. Stockholm: Edita Norstedt. s.17-19
37 Åhs Olle (2002): ”Idrott, människosyn och värdegrund” I Engström L & Redelius K (red):
Pedagogiska perspektiv på idrott. Stockholm: Edita Norstedt. s.244-250
38 Sundberg Marie (2003): ”Att bli kvinna på den manliga idrottsarenan” I Meurling B (red): Varför
flickor? Ideal, självbilder och ätstörningar. Lund: Studentlitteratur. s.93-95
idrottslektionerna då han/hon exponeras för andra genom klädsel, dusch och ombyte. En studie gjord av Lena Larsson har visat att gymnasieelever som inte deltar i undervisningen av idrott och hälsa främst inte deltar på grund av psykologiska och sociala skäl. Många av de som intervjuades i Larssons studie menade att de misskötte andra ämnen i skolan med. Vidare visar Larssons studie att föräldrars intresse för deras barns skolgång och föräldrarnas egna motionsvanor påverkar elevernas syn på idrott. Anledningar till att elever inte vill delta i undervisningen av idrott och hälsa menar Larsson beror på att elever har en negativ kroppsuppfattning, är skoltrötta, de känner sig inte duktiga, att idrotten kräver saker som att ta med sig kläder samt att eleven måste byta om och duscha vilket är ett stressmoment. En elev i studien menar att hon är tvungen att vara på ett visst sätt annars ser de andra eleverna ned på en. En annan flicka i studien sa ”det är jättemycket kroppsfixering man måste vara smal för att bli
accepterad”40. Vidare visar Larssons studie att de som har negativa upplevelser av
idrottsämnet är mer missnöjda med sin kropp.41 För att förhindra fysiska och psykiska anledningar till att elever inte vill delta i idrottsundervisningen menar Larsson att
Idrottslärarens kunskaper är viktiga. Idrottslärarutbildningen bör på ett självklart sätt ge studenterna en lika utmärkt utbildning om sociala och psykologiska förhållanden som fysiologiska42
2.2.4 Simning i skolan
Att kunna simma är något som är självklart för de flesta i det svenska samhället, men det har det inte alltid varit och kommer det att fortsätta vara det? Vid sekelskiftet 1900 hade Sverige en befolkning på cirka fem miljoner och runt 1100 av dessa drunknade varje år. Vid det senaste sekelskiftet 2000 hade Sverige cirka nio miljoner invånare varav omkring 150 personer drunknade per år. Denna positiva utveckling beror främst på simundervisningen som bedrivs i skolor sen 1920-talet och inom simskoleverksamheten. Simkunnigheten minskar något i dagens samhälle och simundervisningen i skolan sker ofta vid få tillfällen vilket inte gör att förutsättningarna blir bättre. Genom att inte kunna simma kan en känsla av otrygghet och utanförskap skapas menar Kraepelien-Strid. Vidare menar Kraepelien-Strid att de som kommer från en annan kultur eller har en annan etnisk bakgrund än svensk kan ha bristande kunskap i simning och förståelsen för varför det är viktigt att kunna simma.
40 Larsson Lena (2003): ”Idrott och hälsa är ingenting för mig. Elever som ej deltar i
idrottsundervisningen” I Svebi:s Årsbok, Aktuell beteendevetenskaplig idrottsforskning. Lund: Sociologiska institutionen. s.73
41Larsson L 2003. s.71-79 42 Larsson L 2003. s.77
Genom att skapa förståelse för varför simkunnighet är viktig för hela den svenska befolkningen gör att samhället kan förhindra att ursprung och bakgrund blir ett av skälen till att fler drunkningsolyckor sker.43
Simkunnigheten hos eleverna påverkar även andra delar av ämnet idrott och hälsa i skolan som exempelvis friluftsliv. För att kunna bedriva en allsidig undervisning i friluftsliv krävs det att eleverna kan simma då friluftsliv ibland bedrivs vid och på vatten. I kursmålen för idrott och hälsa står det att eleverna ska i slutet av femte skolåret
- ha god vattenvana, vara trygg i vatten, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg, och hantera nödsituationer vid vatten,
- ha grundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett,44
Vid slutet av nionde skolåret ska eleven ha uppnått
- kunna hantera nödsituationer i och vid vatten,
- ha kunskaper i livräddande första hjälp,45
Detta är mål som en elev enligt skolverket ska ha uppnått för att få godkänt i ämnet idrott och hälsa. Skolan har i uppgift att se till att lösningar kan finnas för att alla elever ska kunna visa på att de kan simma. Lösningar som skolor kan göra är att ha könsuppdelad undervisning, att eleverna får simma med kläder .46
Det är skolverket som har tillsynsansvar att se till att skolorna tar sitt ansvar att målen uppfylls hos eleverna. För att eleverna ska kunna uppnå målen anser skolverket att skolorna måste ha regelbunden simundervisning och övning vid vatten. Kraepelien-Strid menar att studier har visat att det är fler som inte kan simma bland dem som är födda utomlands och bland dem vars båda föräldrar kommer från ett annat land en Sverige. Då elever inte kan simma beror det till cirka 35 procent på religiösa eller kulturella skäl och till cirka 45 procent på grund av medicinska eller sociala skäl.47
2.3 Synen på kroppen i dagens samhälle
Ytlighet och utseende betonas i dagens samhälle i media genom television, film, reklam och press, kroppen har blivit ett projekt. En människa ska vara ung, vältränad, sexuellt utmanande och för framförallt kvinnor är det den smala kroppen som framhålls som ett ideal. Även män exponeras, där ofta unga män med tydliga magrutor
43 Kraepelien-Strid Eva (2007): ”Simkunnighet är viktigt, eller … ?” I Larsson H & Meckbach J (red):
Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber AB. s.164-169
44 Skolverket Lpo94-rev.2000. 45 Skolverket Lpo94-rev.2000.
46 Intervju med skolverket per telefon 12 maj 47 Kraepelien-Strid 2007. s.154-171
och utan hårväxt utgör idealet. Dessa ideal kan göra att människor känner sig fula och oattraktiva då de inte uppnår idealbilden av hur en människa ska se ut.48 De sociokulturella normerna och förväntningarna på framförallt kvinnor att de ska ha tunna, vältränade smala kroppar gör att människor kan bli pressade och därmed få ätstörningar och en snedvriden kroppsuppfattning.49 Engström menar att det inte råder någon tvekan om
”Att vad som ska uppfattas som en vacker kropp, liksom upplevelsen av den egna kroppens utseende, är inlärt och således också ett resultat av en pedagogisk process, vare sig den är arrangerad i detta syfte eller inte”50
I dagens individuella samhälle har kroppen fått en central betydelse för människans självförverkligande och njutning menar Nilsson.51 För många i vår tid vittnar kroppens utseende för vilken identitet en människa har. En ung vältränad, sensuell kropp är en sund kropp med god självdisciplin och anses som ett moraliskt föredöme. Detta medan en ful, tjock och otränad kropp kan ses som ett tecken på moralisk slapphet, bristande självdisciplin och är lika med ohälsa, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Nilsson menar att kroppen har blivit något en människa måste värna om psykiskt och fysiskt. Detta kan yttra sig genom total viktkontroll hos individer, total fysisk begivenhet genom träningsformer som bodybuilding, fitness och långdistanslöpning eller som ett mer vardagligt intresse för utseende och inre harmoni.52 När en individ får ätstörningar är det ofta på grund av snedvridna tankar om hur kroppen ska se ut, att de har dålig självkänsla, ett missnöje med sin egen kropp samt samhällets könsspecifika kroppsideal som individen känner sig pressad att uppnå. 53
På 1960 talet initierade smala mannekänger som Tviggy, Jean Shrimpton idealet om att vara smal. Modeindustrin har byggt vidare på denna idealbild och denna bild etableras hos elever redan i den tidiga skolåldern där smala kroppar är lika med välstånd, skönhet, framgång, lycka, kompetens samt det som är sexuellt attraktivt i västvärlden. Detta skönhetsideal är en viktig anledning till att främst kvinnor har en dålig självbild och inte är nöjda med den kropp de har.
Människor värderar sig själva i förhållande till förebilder i media. Då inte minst smalhetsidealen, som främst riktas mot kvinnor, är omöjliga att efterlikna för de flesta
48 Nilsson 2002. s.24 & 153
49 Lindwall, Magnus (2003): ”Idrottens vikt på kroppen: Ätstörning och kroppsuppfattning inom
idrotten” I Svensk Idrottsforskning nr 1.s.27-29
50 Engström. 2002. s.24-25 51 Nilsson 2002. s.154
52Nilsson 2002. s.159. jfr. Lindwall. 2003
kvinnor, kan leda till missnöje med den egna kroppen. Detta kan i sin tur leda till minskat matintag eller andra beteende, som syftar till att kontrollera vikt och kroppsform.54
Edlund menar att samhällsidealen gör att många skolungdomar får ett missnöje med det egna utseendet vilket kan leda vidare till ett beteende som är hälsofarligt. Vidare menar Edlund att smalhetsidealet etableras hos individer i tidig ålder, en sju-åttaårings skönhetsideal är mycket likt äldre ungdomars ideal. Edlund menar att i intervjuer med sju åriga flickor uttalade sig en fjärdedel av dem att de ville vara smalare och en femtedel hade försökt att gå ner i vikt. Idealbilden om hur en människa ska se ut byggs på under uppväxten genom bland annat tidningar som riktar sig till yngre där tidningarna för fram ett budskap hur en människa ska äta och se ut. 55
Smalhetsidealet påverkar ungdomar och studier har enligt Edlund visat att en tredjedel av nio till tolv åriga flickor oroar sig för sin kroppsstorlek. När flickorna är tio till tolv år, då många av dem genomgår puberteten och deras kroppar utvecklas gör att fler blir missnöjda med sin kropp då kroppen känns tjockare och större. Vid 13-14 års ålder är flickor lika missnöjda med sin kropp eller nöjda med kroppen som de flickor som är i den övre tonåren och i tidig vuxen ålder. Edlund menar att i intervjuer med gymnasieflickor och yngre kvinnor uttryckte ca 50 % av flickorna/kvinnorna att de bantade vid det tillfälle som undersökningen skedde. I högstadiet menar mer än hälften av eleverna att de har varit med om att en kamrat bantat och i gymnasiet har nästan alla varit med om det. Studier har enligt Edlund visar att män är i större utsträckning nöjda med sina kroppar än kvinnor och männen har ofta ett annat kroppsideal än kvinnor. Män önskar ofta att kvinnor ska vara större än vad kvinnor själva önskar att de ska vara, detta medan kvinnor önskar att männen ska vara smalare än vad männen själva önskar. Bland flickor i gymnasiet menar över hälften av de undersökta att de skulle vara mer nöjda med sig själva om de hade haft en smalare kropp och nästan lika många menar att den smala kroppen skulle hålla dem mer friska. Omkring 30 % av flickorna anser att de skulle bli mer omtyckta bland killar om de hade varit smalare. Andra anledningar till att vara smal menar flickorna är att då kan ha finare kläder, få bättre självförtroende samt att bli snyggare. Viktigaste anledningen till att vara smal var för det egna välbefinnandet. 56
54 Thurfjell Barbro (2003): ”Varför flickor? Kön, normer och ätstörningar” I Meurling B (red): Varför
flickor? Ideal, självbilder och ätstörningar. Lund: Studentlitteratur. s.138
55 Edlund Birgitta (2003): ”Smalhetsideal och bantning bland barn och ungdomar. En översikt av aktuell
forskning” I Meurling B (red): Varför flickor? Ideal, självbilder och ätstörningar. Lund: Studentlitteratur. s.111-114
3 Metod
3.1 Urval
Då studien är av kvalitativ form är det viktigt att urvalet som undersökningen grundar sig på är heterogent, ”där skall finnas variation men inte så att mer än någon enstaka är extrem eller avvikande”.57 Med detta som bakgrund bygger studien på subjektiva val
av informanter för att få så värdefull data som möjligt.58 Variationen bland de lärare som deltagit har varierat med avseende på bland annat bakgrund, arbetserfarenhet, arbetsort, elevunderlag och även haft fokus på eventuella extremfall detta för att få så värdefull data som möjligt.59 De åtta lärare som deltagit i undersökningen är alla utbildade lärare med idrott och hälsa i sin examen och jobbar på skolor i sydvästra Sverige.
3.2 Datasamlingsmetoder
Insamling av data till studien har skett genom kvalitativa personliga intervjuer. Kvalitativa intervjuer möjliggör att informanternas åsikter, känslor, uppfattningar och erfarenheter inom det berörda området kommer fram.60 Den kvalitativa intervjuformen möjliggör informanterna att ge uttömmande svar.61 Fördelen med enskilda intervjuer framför gruppintervjuer är att den personliga intervjuformen är lätt att arrangera samt att åsikter och uppfattningar kommer från en person vilket gör det lättare för respondenten att kontrollera och utforska det som sägs. Vidare blir transkriberingen av intervjun enklare då det bara är en röst som intervjuaren behöver koncentrera sig på. Enligt Denscombe finns det tre olika sätt att föra en intervju. Den första är den strukturerade intervjun vilket lämpar sig för kvantitativa studier då den i utformningen liknar ett frågeformulär där intervjuaren har en stark kontroll över vilka frågor som ställs och även vilka svar han/hon får av respondenten.62 Den andra formen är den ostrukturerade intervjun där forskarens roll är att ingripa i så liten utsträckning som möjligt. Den intervjuade får här utveckla sina tankar och idéer efter att intervjuaren presenterat ämnet eller temat.63 Den tredje intervjuformen är den semistrukturerade vilket har använts i denna studie. Vid semistrukturerade intervjuer har intervjuaren en
57 Trost, Jan (1997): Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. s.105
58 Denscombe, Martyn (2009): Forskningshandboken. Lund Studentlitteratur. s.37-38 59 Denscombe 2009. s.37-38
60 Denscombe 2009 s.232-233
61 Johansson, Bo & Svedner, Per Olav (2006): Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala:
Kunskapsförlaget. s.43
62 Denscombe 2009. s.233-234 63 Denscombe 2009. s.235
färdig lista med frågor och ämnesområden som forskaren vill ta upp men listan är inget som intervjuaren behöver följa ordningsmässigt utan det viktiga är att den intervjuade får utveckla sina synpunkter, tankar och idéer. Då syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare tänker om samt förhåller sig till elever som inte deltar i undervisningen i ämnet idrott och hälsa på grund av religiösa eller kroppsliga skäl passar denna form av intervju för studien då den ger möjlighet för respondenterna att utveckla sina svar kring de olika frågorna64 samtidigt som respondenterna får möjlighet att besvara förtydligande följdfrågor som berör speciella punkter.65
3.3 Genomförande
Inför studien tillfrågades 12 lärare i ämnet idrott och hälsa som arbetar inom grundskolans senare år per telefon om de kunde tänka sig delta i en undersökning berörande ämnet idrott och hälsas funktion i skolan samt hur de som idrottslärare reflekterar kring hur de hanterar elever som inte deltar i undervisning på grund av religiösa eller kroppsliga skäl. En lärare uteblev på grund av tidsbrist och på grund av svårigheter med att finna passande tider för intervjuerna tvingades tre lärare till att avböja. Därmed intervjuades åtta lärare. Bortfallet av informanter anser jag inte kommer att påverka resultatet, detta då lärarna som inte kunde delta jobbar på samma skolor som några av informanterna. En intervjuguide användes med möjliga intervjufrågor och ämnesområden (se bilaga 1). Genomförandet av intervjuerna ägde rum på platser som informanterna själva valde ut för att respondenterna skulle känna sig mer delaktiga och trygga under intervjun66. De krav de fick för platsen var att det skulle vara en någorlunda tyst plats där vi kunde prata ostört, vilket är några av förutsättningarna för en lyckad intervju67. Innan intervjuerna började tillfrågades informanterna om de hade något emot att det de sa togs upp på band, vilket inte var några problem för någon av informanterna. Utifrån forskningsetiska principer68 försäkrades informanterna att det var endast jag som skulle lyssna på intervjuerna och att resultaten av intervjuerna skulle presenteras på ett sådant sätt att deras namn eller skolan de jobbade på inte skulle namnges. Genom att förklara detta för informanterna kan intervjuaren få mer ärliga svar i intervjun då informanten vet under vilka förutsättningar han/hon deltar.69
64 Trost 1997. s.16 65 Denscombe 2009. s.234-235 66 Trost 1997. s.42 67 Denscombe 2009. s.252 68 http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf 69 Johansson & Svedner 2006. s.44
Varje intervju inleddes med allmänna fakta kring lärarna för att läraren skulle få möjlighet att finna sig tillrätta och känna sig avslappnad.70 Vidare fortsatte intervjuerna med en öppen fråga där lärarna fick förklara hur de ser på idrottsämnet i skolan vilket gjorde att alla intervjuerna kom igång och fick en naturlig fortsättning. Intervjuerna avslutades med att informanterna fick möjlighet att tillägga information som de inte tyckte hade kommit fram under intervjun. Intervjuerna varande mellan 20-40 minuter och transkriberades kort efter intervjuskedet. Transkriberingarna finns hos författaren.
3.4 Presentation av informanterna
Samtliga namn är fiktiva på grund av forskningsetiska skäl. Nedan följer en kort presentation av informanterna.
Lärare från tre skolor belägna i en större ort i sydvästra Sverige med hög andel elever med utländsk bakgrund.
• Simon: är 30 år, tog examen för två år sedan och har jobbat på den aktuella skola i två år.
• Ludmilla: är 62 år, tog examen för 37 år sedan och jobbar på samma skola som Simon. Har jobbat på skolan i många år.
• My: är 32 år, tog examen för sex år sedan har jobbat på den aktuella skolan i sex år.
• Mattias: är 35 år, tog examen för fem år sedan. Har jobbat på den aktuella skolan i fyra år.
Lärare från en skola belägen i en mindre ort i sydvästra Sverige, med lågt antal elever med utländsk bakgrund.
• Joachim: är 37 år, tog examen för 15 år sedan och har jobbat på den aktuella skolan i elva år.
• Anneli: är 50 år, tog examen för 24 år sedan och har jobbat på samma skola som Joachim i sex år.
• Pontus: är 40 år, tog examen för fyra år sedan och har jobbat på samma skola som Anneli och Joachim i fyra år.
Lärare från en skola belägen i en förort utanför en storstad i sydvästra Sverige, med ett lågt antal elever med utländsk bakgrund.
• Anna: 25 år, tog examen för två år sedan och har jobbat på den aktuella skolan i två år.
4. Resultat
I följande avsnitt redovisas resultatet av intervjuerna. Intervjumaterialet redovisas här tematiskt för att underlätta läsningen.
4.1 Idrott och hälsas funktion i skolan
Samtliga lärare anser att ämnet idrott och hälsas funktion i skolan är att få eleverna att hålla sig fysiskt aktiva. Vidare uttryckte alla lärare utom Ludmilla att skolan ska skapa ett intresse och en kunskap om idrott och hälsa så att eleverna senare i livet även tar hand om sin hälsa och tränar fysiskt. Samma sju lärare menar att för att främja folkhälsan är det även viktigt att idrotten finns i skolan.
”Om man ska se det samhällsekonomiskt i framtiden så är det väldigt, väldigt viktigt att skolorna lär ut om fysisk hälsa så att människorna ska må bra senare i livet” (Simon)
Alla lärarna ansåg dessutom att det var för lite idrott i skolan och ansåg att det hade varit bra med någon idrottsaktivitet varje dag i skolan för eleverna. Alla lärare utom Ludmilla beskrev även ämnets funktion ur ett hälsoperspektiv där målet med undervisningen är att eleverna ska få insyn i vikten av hälsa och motion, samt hur idrott och hälsa kan skapa ett välbefinnande hos dem.
”Medvetandegöra eleverna om sig själva, om sin roll i samhället och ta hand om sin kropp för att klara livets prövningar och hitta något som passar dem där de känner sig bekväma i sitt idrottsutövande. Få ett bra hälsoperspektiv i livet och att kondition inte bara är springa en viss sträcka på en viss tid utan det även är för att orka med skolan, och livet” (Anneli)
Utöver detta poängterade My som arbetar på en skola med hög andel elever med utländsk bakgrund att idrotten i skolan framförallt är viktig för tjejerna då de inte aktiveras på fritiden i lika hög utsträckning som pojkarna, utan hålls hemma mer.
4.2 Anledning till att elever inte deltar i undervisningen
Alla lärarna har varit med om att elever inte deltar i undervisningen, anledningarna till detta varierar en aning men är till stor del lik på de olika skolorna. Varför eleverna inte deltar skiftar från fall till fall, vilket alla lärarna utom Ludmilla påpekar är viktigt att tänka på vid bemötandet av eleverna. Anledningar till att eleverna inte deltar enligt lärarna är att eleverna inte får tillräckligt med påbackning uppmuntran hemifrån, att eleverna tycker det är skämmigt att visa upp sig både i övningar och sin kropp, simningen i skolan, dagens kroppsfixering, osäkerhet hos eleverna, dåligt självförtroende, ointresse för idrott och hälsa samt att de som skolkar från allt annat även skolkar från idrotten.
”Och sen är de dem framförallt tjejer, som nu när det är högstadieåldern, som också känner sig osäkra även om de utåt sätt försöker hålla en liten tuffare stil så vill de inte vara med på idrotten därför att de är rädda för att de känner sig dåliga eller känner att de inte kan hålla denna stilen utåt. Att det är coolt att sitta på läktaren” (Anna)
Simon menar att lärare behöver stöd av föräldrarna för att få med eleverna i undervisningen, utan föräldrarnas stöd är det svårt
”Alltså jag har en romsk flicka som under snart två terminers tid bara ha deltagit på en lektion […] Och vad detta riktigt beror på är svårt att veta, men jag tror att skolan är inget som prioriteras från hennes vårdnadshavares sida. Utan hon ska väl antagligen bli bortgift någon gång i framtiden och laga mat och ta hand om barnen, det är väl vad hon ska lära sig” (Simon)
4.3 Kroppsliga skäl till att inte delta
Alla lärare förutom My har varit med om att elever inte vill delta på lektionerna eller i vissa moment på grund av kroppsliga skäl. Lärarna menar att de kroppsliga skälen inte är vanliga, utan att det är enstaka fall. My anser att hon har mer problem med elever som är blyga, och då framförallt tjejer som står stilla med händerna vid sidan av kroppen och knappt vågar ta i de olika övningarna. Detta tror My beror på att tjejerna inte är vana vid att röra på sig. De intervjuade lärarna utom Mattias påpekar att det är viktigt med sammanhållningen i en klass för att motverka att eleverna känner sig utsatta. Med hjälp av sammanhållning och förståelse för varandra anser lärarna att ett bra klassrumsklimat kan skapas där eleverna inte behöver skämmas över sig själva. My och Anneli anser att eleverna och läraren ska känna att de får misslyckas under lektionerna, det ska uppfattas som något normalt och roligt på ett bra sätt. Vidare påpekar Anna att de duktiga eleverna som strävar efter ett högre betyg kan läraren prata med och förklara att det är viktigt att de hjälper de andra klasskamraterna genom att instruera, uppmuntra och visa förståelse för att varandras olikheter.
För att eleverna ska få en god kroppsuppfattning och bättre självkänsla anser lärarna att det är viktigt att prata med eleverna om kroppsfixering och självkänsla. Ludmilla framhäver här att genom bra sammanhållning i klasserna brukar eleverna, kamraterna säga ifrån om det uppstår problem. Anneli menar att det är viktigt att få eleverna att anta de olika utmaningarna som finns i klassrummet. Alla lärarna utom Mattias och Ludmilla framhävde genom att få eleverna att klara av olika övningar kan elevernas självkänsla och självförtroende öka. Som pedagog gäller det att undvika övningar där eleverna blir uttittade menar informanterna. Lektionerna bör ha många olika övningar där eleverna kan koncentrerar sig på sitt och därmed behöver eleverna inte peka ut eller jämföra sig allt för mycket med de andra. Anneli påpekar även att
detta är något som hon brukar framföra till de elever som känner sig osäkra. Pontus, Simon, Anneli, och Anna framhäver att det är viktigt ha förståelse för eleven och inte alltid trycka på för mycket, ibland måste läraren backa för att eleven inte ska känna för stor press på sig. Anneli anser att det är en svår balansgång och att det är något som hon lärt sig mer och mer med åren. Anna, Simon, Mattias, Joachim, Anneli och Pontus anser att det är viktigt att hantera problemen som uppstår på grund av kroppsliga eller psykologiska skäl från fall till fall och inte behandla dem lika. Eleverna är individer som behöver olika sorters stöttning. I de fall där kroppsliga eller psykologiska skäl uppstår brukar lärarna kontakta skolsystrar, kuratorer samt mentorer och föräldrar för att lösa problemen. De poängterar att det även är viktigt att ta hjälp av kollegor för att få stöttning och hjälp. Joachim, Anneli, Pontus, Simons skolor arbetar med något som kallas SET, social, emotionell träning, vilket innebär att eleverna får arbeta kring frågor om hur människor ska bemöta varandra, se på varandra och det tar även upp saker för att stärka elevernas självkänsla och självförtroende. För att träna upp elevernas sammanhållning brukar alla lärare utom Ludmilla arbeta med samarbetsövningar en till tre veckor per termin. Lärarna menar att samarbetsövningar är något som även kommer in i den övriga undervisningen med automatiskt.
4.4 Anpassa undervisning
Lärarna anser att de kan få med eleverna i undervisningen genom att anpassa undervisningen på olika sätt. Anneli gör detta genom att presenterar olika alternativ för eleverna. Mattias menar att han gärna anpassar undervisningen till de elever som visar att de engagerar sig då han allt för många gånger varit med om elever som missbrukat de alternativa övningar han erbjudigt. Anna och Simon brukar ibland nivågruppera eleverna där de elever som känner att de är kunniga i det moment som ska utföras är i en grupp, de som känner sig mindre kunniga i en grupp samt en sista grupp där de elever som inte är vana vid momentet är. Vilken grupp eleverna ska vara i får eleverna själva välja vilket har fungerat bra. Simon berättade att det ibland kommer fram elever och då oftast lite kraftigare elever som knackade honom på ryggen och säger att de inte ville delta i vissa övningar för de är rädda att misslyckas. Simon tillåter dessa elever att avstå från övningarna och om eleven sedan vill får han/hon möjlighet att visa övningen för honom vid ett annat tillfälle då han/hon inte känner sig uttittad. Eleven får då en möjlighet att känna att han/hon också kan, denna kompromiss framhäver även My. Joachim anser att en lärare kan låta de elever som har problem med vissa moment ha en halvtimmes lektion innan den riktiga lektionen, där de får öva på de moment som lektionen ska innehålla. Får de öva innan lektionen blir eleverna mer
självsäkra och behöver inte känna sig oroliga över vad som ska komma på lektionen. Joachim anser att det vanligtvis inte finns tid för en lärare att göra detta och i många fall kan det bli att svaga elever från olika klasser samlas vilket gör att tryggheten är borta för eleverna. Anneli använder sig ibland av vita lögner med vissa elever för att andra elever inte ska undra över varför vissa personer inte deltar i vissa moment. Något som alla lärarna påpekar är att undervisningen kan anpassa till en viss grad men att allting går inte att ändra på och att tiden inte räcker till för det. Lärarna är för få och eleverna för många.
4.5 Frånvaro med religiösa orsaker
Att elever inte deltar i ämnet idrott och hälsa på grund av religiösa skäl är ovanligt menar lärarna, men alla lärare utom Pontus och Anna har råkat ut för det. Simon menar att det är just vid simundervisningen det blir problem, om det är religiösa eller kulturella skäl vet han inte då han anser att religiösa och kulturella skäl ofta inte går att skilja på. Ludmilla menar också att det är just vid simningen det blir problem men framhäver att det var mer problem förr då barnen inte var uppväxta i Sverige som de flesta är idag. Joachim har varit med om två elever under sina 15 år som lärare som inte deltagit i undervisningen på grund av religiösa skäl. Till en början var dessa elever med i undervisningen men allt eftersom avstod de från att delta. Anneli har haft någon Jehovas vittne och några muslimer som inte deltagit i vissa moment främst dansen. Alla skolorna som lärarna jobbar på har eleverna möjlighet att byta om och duscha enskilt vilket vissa elever önskar både av kroppsliga och religiösa skäl. Joachim och Mattias har märkt att elever ibland skyller på religiösa skäl för att de inte ska behöva duscha med de andra eller delta i undervisningen vilket sedan har visat sig vara svepskäl för att slippa vara med.
4.6 Befriad från undervisningen
Lagen om att elever kan bli befriade från obligatorisk undervisning, om särskilda omständigheter föreligger, känner Pontus, Anneli, Simon, Ludmilla och Mattias till men de visste inget specifikt om den. Pontus menar att om behov hade uppstått skulle han sätta sig in mer i lagen. Anna, Joachim och My hade inte hört talas om lagen och ingen av de åtta lärarna hade varit med om att lagen brukats på grund av religiösa skäl. Däremot hade majoriteten av lärarna hade dock varit med om att elever blivit befriade på grund av funktionshinder eller någon form av handikapp. Joachim berättar om en gång då två flickor inte kunde delta i undervisningen för runt 15-16 år sedan, då satt han med rektorerna och skolverket och diskuterade hur de skulle lösa problemet, men
lagen kom aldrig upp till diskussion varken från skolan, eleverna eller deras föräldrar. Det största problemet med dessa två elever tyckte Joachim var att han inte kunde se vem som var vem då eleverna bar burkor, han menar hur ska han kunna sätta betyg när han inte vet vem som har gjort vad? Vidare menar Joachim att de elever som
”blir befriade från idrott så är det oftast att de blir helt befriade för att de inte klarar av grundämnena svenska engelska och matte, vilket jag tycker är synd att de koncentrerar sig på tre teoretiska ämnen, för de kommer inte komma någon vart om de inte är fysiskt förberedda på det” (Joachim)
Ludmilla menar att lagen om att elever kan bli befriad om vissa omständigheter föreligger är inget som hon visar för elever som har religiösa skäl utan endast de som har riktiga läkarskäl, medicinska skäl för att de ska bli befriade.
4.7 Hantering av elever som inte vill delta på grund av
religiösa skäl
Pontus och Anna har aldrig råkat ut för att elever inte vill delta i undervisningen på grund av religiösa skäl och vet inte hur de skulle agera utifall det hände. Anna menar att hon skulle ha rådfrågat sina kollegor och Pontus skulle ha undersökt hur allt låg till och undersökt vad som gäller i situationen. Anneli och My brukar förklara för eleverna och deras föräldrar vad som står i kursplanerna och vad som gäller för den svenska skolan. Anneli har haft muslimer som inte vill dansa och hon brukar enligt sig själv vara lite ”ful”
”då är jag ibland lite ful och säger inte att det är dans utan att det är uppvärmning till musik, det har jag gjort ibland då har det varit okej och fungerat, det är lite fräckt av mig men de känner oftast själva nu är det dans så då går de och sätter sig. Jag tar faktiskt inte en vidare diskussion med dem faktiskt inte” (Anneli)
My har haft elever som inte fått ha traditionella ”svenska” idrottskläder på sig för sina föräldrar. Hon kommer bland annat ihåg en elev som hade sjal och långa kläder under idrottslektionerna fast det ibland kunde vara varmt ute. My menar att denna elev kunde valt att inte delta i undervisningen men som tur var valde hon var hon med. My tror att många elever inte säger till sina föräldrar vad de ska göra i skolan då de inte vill bli förbjudna att delta. Hon har bland annat varit med om detta vid simundervisningen då en flicka
”tyvärr blev upptäckt av sin pappa och blev slagen ordentligt för att hon har gått och simmat fast hon inte fick” (My)
Utöver detta anser My inte det har varit några problem. Den gången Joachim hade två elever som inte deltog på grund av religiösa skäl försökte skolan diskutera med föräldrarna om hur de skulle kunna lösa situationen, men någon lösning kom de inte
fram till utan eleverna deltog helt enkelt inte i idrottsundervisningen. Föräldrarna och eleverna ville inte gå med på de förslag som skolledningen kom med som exempelvis att simundervisningen skulle ske då badet endast var öppet för kvinnor. Joachim menar att det var enerverande då eleverna inte ville delta i alla moment
”vilket gjorde att jag inte hade fullständiga underlag, och jag kunde inte hitta alternativ för det var de inte mottagliga för. Och där var föräldrarna också på elevernas sida så där hade jag inte speciellt mycket att säga till om” (Joachim)
De lärare som har råkat ut för att elever inte vill delta på grund av religiösa skäl menar att detta främst berör simundervisningen.
4.8 Simundervisning
Simon, My, Anna, Ludmilla och Mattias påpekar att det är ett krav att eleverna ska kunna simma för att få godkänt i Idrott och hälsa i nian. Kan eleverna inte visa att de kan simma 200m varav 50m rygg blir det ett icke godkänt i betyg. Alla lärarna har insyn att eleverna är utsatta då det måste visa upp sig i badkläder för sina klasskamrater
”andra skyller det lite på religionen och ja och sen är det även det här med kroppsfixeringen, det är en känslig ålder i högstadiet. Man ska visa upp sig för grabbarna och grabbarna ska visa upp sig för tjejerna. Tycker de inte att de har en perfekt kropp så tycker de att det kan vara jobbigt att gå på badhuset” (Mattias)
För att få med så många som möjligt i simundervisningen tillåter lärarna eleverna att ha kläder på sig vid undervisningen om eleverna önskar detta. Badhuspersonalen vill egentligen att eleverna ska ha badkläder på sig men Joachim menar genom att förklara för badhuspersonalen hur det ligger till brukar badhuspersonalen ha överseende med att eleverna har kläder på sig. Enligt lärarna är det oftast tjejer som inte vill eller får delta i simundervisningen. För att få dessa tjejer att delta i simundervisningen menar lärarna att de själva eller någon från skolan kan gå med dessa elever och simma på tider då endast tjejer får delta eller vid tidpunkter då eleverna inte behöver känna sig uttittade. Pontus tycker att det hade varit bra att dela upp simundervisningen i kill- och tjejgrupper men menar samtidigt att det inte är möjligt
”Nej det finns inte tid för det. Inte här i……..(stad) Men jag tror att det hade varit bra, om man hade varit två lärare hade det varit ultimat att jag hade haft en hälften av klassen med en klass och min kollega haft den andra häften vid en simbassäng. Sen är det säkert någon tjej eller kille som tycker att det är tråkigt men man får tänka på det andra då, de elever som känner sig uttittade” (Pontus)
Mattias skola har möjlighet att låna en simbassäng där de kan garantera att de kvinnliga eleverna får vara ifred med endast kvinnliga instruktörer därmed brukar det
