Studenters attityder gentemot personer med Hepatit C

Hälsa och samhälle

STUDENTERS

ATTITYDER GENTEMOT

PERSONER MED

HEPATIT C

EMPIRISK UNDERSÖKNING OM

SJUKSKÖTERSKE- OCH

SOCIONOMSTUDERANDES ATTITYDER

ANETTE FORSBERG

ANNA KJÄLLQUIST-PETRISI

Examensarbete Malmö högskola

Kurs omvårdnad 41-60 poäng Hälsa och samhälle

Uppdragsutbildning 205 06 Malmö

STUDENTERS

ATTITYDER GENTEMOT

PERSONER MED

HEPATIT C

EMPIRISK UNDERSÖKNING OM

SJUKSKÖTERSKE- OCH

SOCIONOMSTUDERANDES ATTITYDER.

ANETTE FORSBERG

ANNA KJÄLLQUIST-PETRISI

Forsberg, A & Kjällquist-Petrisi, A. Studenters attityder gentemot personer med Hepatit C. Empirisk undersökning om sjuksköterske- och socionomstuderandes attityder. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola:

Utbildningsområde, Hälsa och Samhälle, 2007.

Diskriminering och stigmatisering är mångfacetterad och sker inom många olika områden. Fördomar är ofta ett resultat av fobier och attityder gentemot personer med Hepatit C. De kan även vara kopplade till kunskapsnivån hos vårdgivarna. Tidigare forskning har visat att personer med Hepatit C har bemötts på ett diskriminerande sätt. Denna studies syfte var att undersöka sjuksköterske- och socionomstuderandes attityder gentemot personer med Hepatit C.

Frågeställningen löd:Vilka attityder har sjuksköterskestuderande respektive socionomstuderande i början av sin utbildning? Av 167 utlämnade enkäter besvarades 162 , resultatet av dessa visade i stort sett att attityderna gentemot personer med Hepatit C var positiva. Kunskapen om smittvägar var högre, om man kände någon med Hepatit C, men att erfarenhet inte var avgörande för en positiv eller negativ attityd. Trots den generellt positiva attityden, fanns det en rädsla att, efter kontakt med Hepatit C smittad person, utsätta familj och vänner för smitta. Denna empirirska enkätstudie har genomförts på ett kvantitativt deskriptivt sätt.

Nyckelord: attityder, enkäter, hepatit C, kunskap, sjuksköterskestudenter, studenter, socionomstudenter.

STUDENTS´ ATTITUDES

TOWARDS PERSONS

WITH HEPATITIS C

EMPIRICAL INVESTIGATION CONCERNING

THE ATTITUDES OF STUDENTS WITHIN

NURSING AND SOCIAL WORKS

ANETTE FORSBERG

ANNA KJÄLLQUIST-PETRISI

Forsberg, A & Kjällquist-Petrisi, A. Students´ attitudes towards persons with Hepatitis C. Empirical investigation concerning the attitudes of students within nursing and social works. Degree project, 10 credit points. Malmö University, Faculty of Health and Society, Department of Nursing and Caring science, 2007. Discrimination and stigmatization have many faces and occur in many different places. Attitudes towards persons with Hepatitis C is a common result of bias, but could also be connected with the level of professional education and experience. Previous research shows that persons with Hepatitis C have been treated in a discriminating manner. The aim of this study was to investigate the attitudes of students towards persons with Hepatitis C. The population consisted of students of nursing and social work. The question asked was: What attitudes do these

students, in the beginning of their education, have towards persons with Hepatitis C? Of 167 questionnaires 162 were filled in and according to the results the general attitude towards Hepatitis C infected persons was positive. The knowledge about transmission of the virus was higher in responders who

personally knew someone with Hepatitis C but this was not a decisive factor in the general attitude towards Hepatitis C infected persons. Despite the generally

positive attitudes towards infected persons there was a fear that working or socialising with an infected person could lead to possible transmission to family and friends. This empirical study was based on the quantitative result of a questionnaire.

Keywords: attitudes, questionnaire, hepatitis C, knowledge, nursing student, students, social work student.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 9

METOD 9

Urval 10

Enkät 10

Etiska överväganden 10

Insamlandet av data 10

Förbereda insamlad data för analys 11

RESULTAT 12

Ålder och kön 13

Hushållsammansättning 13

Utbildning och arbetslivserfarenhet 13 Tidigare erfarenheter av Hepatit C 14

Smittvägar 15 Attitydskalan 15 Slutsats 18 DISKUSSION 20 Metoddiskussion 20 Resultatdiskussion 21 FRAMTIDA VÄRDE 22 REFERENSER 23 BILAGOR 25

INLEDNING

Som infektionssjuksköterska kommer man ofta i kontakt med patienter som har någon form av blodsmitta. Den vanligaste formen av blodsmitta är ett kroniskt bärarskap av Hepatit C viruset (HCV). Enligt Smittskyddslagen klassas Hepatit C som allmänfarlig sjukdom. Patienten har då en skyldighet att informera om sin blodsmitta till vårdpersonal, då det föreligger smittorisk. Vid kontakt med denna patientgrupp har det visat sig att det inte är ovanligt att patienterna, efter det att de har informerat personalen om sin smitta, får följdfrågor och de känner sig då manade att berätta hur de har blivit smittade. Hösten 2005 sammanställde vi en litteraturstudie med frågeställningen vilka attityder vårdpersonal kan ha gentemot patienter med Hepatit C samt i förekommande fall vad dessa attityder kunde bero på. Nästa steg är att ta reda på vilka attityder blivande sjuksköterskor och

socionomer har gentemot personer med Hepatit C.

BAKGRUND

Hepatit C-virus upptäcktes 1989 av ett forskarlag i Kalifornien, initialt benämnt som non-A, non-B (Iwarsson-Norrby, 1998). Enligt World Health Organizations (WHO) beräkningar är cirka 170 miljoner människor i världen smittade med Hepatit C virus (HCV). Prevalensen i Europa anses vara cirka 1 % av befolkningen (WHO, 2000). I Sverige anmäls årligen drygt 2300 nya fall till Smittskyddsinstitutet (Smittskyddsinstitutet, 2006). Prevalensen i Sverige är cirka 0,5 – 1 % (Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2000).

Hepatit C

Hepatit C virus orsakar en inflammation i levern. Denna ger oftast inga

sjukdomssymtom alls, men många besväras av trötthet och dålig matlust under veckor till månader. I de flesta fall får patienten en kronisk leverinflammation och blir bärare av virus under lång tid, troligen hela livet. En del av de kroniska bärarna utvecklar så småningom en levercirrhos. Risken finns att det sedan utvecklas till levercancer (Smittskyddsinstitutet, 2006). I Europa och USA är Hepatit C tillsammans med alkoholorsakad cirrhos den vanligaste orsaken till levertransplantation (Poynard, 2002). Då bärarskapet oftast är symtomlöst sker upptäckten vanligast i samband med sjukvårdsbesök av annan orsak till exempel vid en hälsokontroll. Endast en liten andel av dem som upptäcks, cirka 5 %, anses vara nysmittade. I drygt 2/3 av anmälningsfallen anges intravenöst missbruk som orsak till smittoöverföringen (Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2000).

Levern

Levern är människokroppen största körtel. Den väger cirka 1,5 kilogram och är placerad i bukhålans övre del, där den skyddas av höger revbensbåge. Levern uppbyggd av två lober, där den högra är flera gånger större än den vänstra. Genom levern strömmar cirka 1,5 liter blod varje minut. Blodet förs till levern via

portådern och leverartären (Nienstedt, 1980). Levern spelar en central roll för kroppens metabola funktion. Många av de sjukdomar som drabbar levern hänger samman med dess uppgift att bryta ner, utsöndra, syntetisera och lagra olika ämnen (Olsson, 2003). Förutom att levern deltar i matspjälkningen genom att utsöndra galla fungerar den även som lagringsplats för många viktiga

näringsämnen (Nienstedt, 1980). En annan viktig uppgift är att avgifta blodet från toxiska ämnen. Flera viktiga plasmaproteiner och koagulationsfaktorer tillverkas i levern. Levern är också en stor bloddepå (Ericsson & Ericsson, 2002).

Patofysiologi

Leversvikt kan bero på olika orsaker som till exempel toxisk påverkan av alkohol, immunallergisk reaktion orsakad av läkemedel eller vara av infektiöst ursprung (Olsson, 2003). Det mest specifika symtomet på akut leversjukdom är ikterus trötthet, feber samt ömhet över levern. Efter ett par dagar försvinner febern samtidigt blir urinen mörk (porterfärgad) och avföringen avfärgas (kittfärgad). De vanligaste formerna av akut virushepatit är Hepatit A (HAV), Hepatit B (HBV) samt Hepatit C (HCV). De viktigaste skillnaderna mellan de olika

virushepatiterna är smittsamhet, smittvägar samt inkubationstid (a a). Se tabell 1 nedan.

Tabell 1 . Sammanfattning över olika Hepatitvirus. Källa Smittskyddsinstitutet (2006).

Hepatit A Hepatit B Hepatit C

Smittvägar Hepatit A-virus utsöndras med avföringen och sprids främst via mat eller vatten som förorenats med avloppsvatten.

Hepatit B-virus finns i blod och flera andra kroppsvätskor. Överföring av smitta via slemhinna eller om skadad hud exponeras.

Hepatit C-virus finns i blodet. Smittar via blod.

Smittsamhet Hög smittsamhet 7- 10 dygn före

symtomdebut och ca en vecka efter, därefter snabbt avtagande. Varierande, kan ha både låg eller hög smittsamhet. Hög via användning av icke steriliserade sprutor. Smittorisken via sexuell kontakt samt via förlossning är låg.

Inkubationstid 2-6 veckor. 2-6 månader. 1-4 månader. Kroniska bärare Saknas – läker alltid

ut. Finns. Finns.

Vaccin Finns Finns Saknas

Smittvägar

Smittvägen för Hepatit C virus är i huvudsak blodkontakt via blodtransfusion, blodprodukter eller via icke steriliserade kanyler och sprutor (Poynard, 2002). År 1991 infördes antikroppsscreening av blodgivare, detta medförde att

smittspridning via transfusion och blodprodukter numera i stort sett är utesluten. Den vanligaste smittvägen numera är via ett intravenöst narkotikamissbruk (a a). Risken att bli smittad vid samlag är liten. Det är ovanligt att en smittad gravid kvinna överför smittan till sitt barn (Smittskyddsinstitutet, 2006).

Diagnostik

Hepatit C diagnosen säkerställs via blodprov. Antikroppar (anti HCV) uppträder vanligen inom tre månader. För att säkerställa en pågående Hepatit C infektion kompletteras ett positivt antikroppstest med ett HCV-RNA test. Om man påvisar HCV-RNA är detta lika med en pågående Hepatit C infektion (Olsson, 2003).

Behandling

Behandlingsförsök kan göras med syfte att bli av med Hepatit C viruset.

Interferon alfa i kombination med Ribavirin ges under sex till tolv månader. Cirka hälften av de kroniska bärarna av Hepatit C blir botade och blir därigenom av med sin smittsamhet. Behandlingen är dyr och har många biverkningar, trots detta anses det vara en behandling som är kostnadseffektiv för samhället (Apoteket AB, 2003).

Smittskyddslagen

Smittskyddslagens främsta syfte är att tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar. Smittsamma sjukdomar delas i in tre olika grupper.

Smittsamma sjukdomar: Hit räknas de sjukdomar som kan överföras till eller mellan människor och som kan innebära risk för hälsan.

Allmänfarliga sjukdomar: Avser smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande eller medföra andra allvarliga konsekvenser och där det finns möjlighet att förebygga smittspridning genom åtgärder som riktas till den smittade.

Samhällsfarliga sjukdomar: Avser allmänfarliga sjukdomar som kan få sådan spridning i samhället som innebär allvarlig störning eller överhängande risk för allvarlig störning av viktiga samhällsfunktioner. Dessa sjukdomar kräver extraordinära smittskyddsåtgärder (SFS 2004:168 3§ ).

Hepatit C klassas som allmänfarlig sjukdom. Detta medför att en anmälan till Smittskyddsinstitutet skall göras då smittan upptäcks. Den behandlande läkaren har skyldighet att se till att den smittade får information angående hur den

smittade skall undvika att smitta andra. Patienten har en skyldighet att komma på de undersökningar och provtagningar som behandlande läkare anser vara

nödvändiga. Bärare av Hepatit C måste uppge vid sjukvårds- och tandläkarbesök att hon/han har Hepatit C, detta gäller även vid tatuering eller piercning. Patienten skall inte dela hygienartiklar såsom rakhyvel och tandborste med andra. Den som använder droger intravenöst är skyldig att använda egna sprutor. Personer

smittade med Hepatit C virus får inte donera blod, sperma eller organ (Smittskydd Skåne, 2004).

Attityder

Ordet attityd ’hållning; inställning till något’, kommer av franska ordet attitude, egentligen ’(kropps) hållning’ (SAOB 1898 ff och SAOL 2006 sid. 42).

Berglind (1972) menar att attityden omfattar både tanken, känslan och viljan och kommer visa sig i de åsikter, känslor och önskningar som vi ger uttryck för. Berglind definierar ordet attityd som en känslomässigt präglad inställning till något. De attityder som en person har till något eller någon färgar hennes tankar och reflektioner. För att belysa definitionen ytterligare används ett av Berglinds exempel, för att förtydliggöra har personer med Hepatit C använts som

huvudpersoner.

En vårdgivare med negativ inställning till människor med Hepatit C träffar en klient/patient på sin mottagning. Vårdgivaren tänker: undrar hur han blev smittad? Har han knarkat är det självförvållat, då får han väl skylla sig själv att han har fått en blodsmitta. Vårdgivaren känner en illvilja och förakt mot klienten/patienten. Deras möte kommer att präglas av vårdgivarens negativa

inställning. Mötet blir annorlunda om patienter/klienter med Hepatit C träffar en vårdgivare med positiv inställning. Vårdgivaren tänker hur kan denne persons livskvalité förbättras. Smittoorsaken är i sammanhanget oväsentlig. Denne

vårdgivare har/känner troligtvis empati gentemot klienten/patienten och då är det inte intressant att veta om klienten/patienten fick sin blodsmitta via ett missbruk, blodtransfusion eller en stickskada (Berglin, 1972). Exemplet konkretiserar inte bara definitionen, utan visar även vilka olika strukturer det kan finnas, och att attityden är komplex. Det finns en riktning i attityden vilket Berglind (1972) menar är ett kännetecken för just attityder. Man är för eller emot något, det vill säga positivt eller negativt inställd till ett fenomen. Hur vi bedömer varandra beror på orsakssamband, kausalitetsantagandet (a a).

Kristoffersen använder sig i sin bok Allmän omvårdnad (1998, sid. 215) av följande definition tagen ur Håkonsens bok, Psykologi (1994, sid. 247): “En attityd är en speciell benägenhet att reagera på ett bestämt sätt när vi ställs inför andra människor, saker eller händelser som vi upplever”.

I detta avsnitt konkretiserar författaren hur attityder kan aktiveras utifrån vilka händelser vi ställs inför. Exempel som nämns i boken är de som vi ofta upplever som stigmatiserande, abort, droger och invandring. Precis som Berglind (1972) menar även denna författare att attityder påverkas av det kognitiva, det affektiva och av att man har en intentionell hållning till omvärlden. Kristoffersen menar att det kognitiva är hur vi uppfattar och tar in erfarenheter och kunskaper från

omvärlden. Kunskapen kan vara bristfällig då varje människas förmåga att tillgodogöra sig kunskap varierar. Med affektiv menas hur känslor och

värderingar kan komma att påverkas. Känslorna påverkas av både våra medvetna och omedvetna värderingar (a a). I Cullbergs (2001) bok Dynamisk psykiatri ger han förklaringen att kognitiv, vilket kommer av kognition, betecknar allt som rör intellektet och kunskapslivet, medan affektiv beskriver känslouttryck.

Kristoffersen (1998) menar att intentionell hållning beskriver hur vi agerar mot personer i olika situationer. Kunskap-vetskap-känslor-värden är parametrar som tillsammans påverkar vårt beteende gentemot våra medmänniskor. Parametrarna säger inget om vilken kunskap vi har, eller om den kan anses vara tillräcklig, samma gäller för vetskapen. Våra känslor och värden baseras på kunskapen och vetskapen, men även på det omedvetna.

Bemötande

Riksföreningen för Hepatit C genomförde sommaren 2005 en undersökning bland sina medlemmar för att bland annat belysa hälsotillståndet. Nästan hälften, det vill säga 207 av 428 medlemmar, besvarade enkäten. I denna undersökning framkom att 60 % av respondenterna hade valt att berätta om sin smitta på arbetsplatsen. En del av dem som informerat sina arbetskamrater upplevde att de efteråt hade blivit bemötta med rädsla och avståndstagande. Personerna i undersökningen fick också fritt formulera synpunkter. Någon sa bland annat. ”att få reda på att man har en

sjukdom som är så kraftigt stigmatiserande gjorde lidandet av att ha sjukdomen dubbelt så hårt. Enormt jobbigt att inte våga berätta att man är sjuk på grund av folks reaktioner ”…” Kommentarer om sjukdomen från folk som är ovetande har gett mig en känsla av att vara pestsmittad vid olika tillfällen. Önskar ofta att jag hade haft ett allvarligt hjärtfel då sympatierna nog hade varit större”

Som sjuksköterska skall man ha omsorg om hela patienten och inte bara inrikta sig på sjukdomen, skadan eller funktionsvikten. Omvårdnad bygger på en människosyn som lägger vikt på att människan är en helhet och att hon är unik. Människovärdet är inte beroende av hennes prestationer, status eller yttre kännetecken (Kristoffersen, 2001). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:736 § 2) skall vården ”ges med respekt för alla människors lika

värde och för den enskilda människans värdighet… Vården skall så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten skall visas omtanke och respekt” (a a).

Kunskap och skicklighet är inte tillräckliga egenskaper i sjuksköterskans

yrkesroll, skriver Norman (2001) i sin undersökning angående attityder gentemot intravenösa drogmissbrukare, utan som vårdare bör man även beakta sina

fördomar för att ha en icke dömande inställning i patientkontakten. Att ändra på attityder som bygger på livslång erfarenhet är svårt men inte omöjligt.

Tidigare forskning

I flertalet artiklar beskrivs patienters negativa upplevelser av att vara Hepatit C smittad. Habib och Andorjany (2003) gjorde en studie och ville värdera graden av diskriminering och stigmatisering relaterad till HCV- infekterade hos intravenösa drogmissbrukare. Mer än hälften av dem som var smittade med Hepatit C hade upplevt diskriminering på grund av sitt bärarskap av Hepatit C. Något fler hade upplevt diskriminerig som de ansåg berodde på att de var eller hade varit IDU (intravenous drug user). De flesta händelserna hade skett inom sjukvården.

Exempel på detta var nekande till vård och sämre omhändertagande. Slutsatsen av deras studie visade att diskriminering och stigmatisering är mångsidig och sker på många olika områden. Många av fördomarna var ett resultat av fobier och

attityder gentemot missbrukare(a a).

Van de Mortels (2003) undersökning där författaren undersökte om

sjuksköterskor och undersköterskor hade en diskriminerande attityd till patienten med Hepatit C visade liknande resultat. Hepatit C smittade upplevde

diskriminering i form av nekande av vård, sekretessbrott och sämre service. Författaren skriver vidare att sambandet mellan intravenösa missbrukare och Hepatit C liknar sambandet mellan homosexualitet och HIV. Positiva attityder till patienter med HIV är relaterade till graden av erfarenhet. De som kände någon som hade HIV eller de som ansåg att risken att smittas var låg var de som uttryckte minst negativa attityder (a a).

Att erfarenhet av missbrukare samt högre utbildning ledde till en mer positiv inställning till Hepatit C patienter framkom även i undersökningen gjord av Happell et al (2002), när sjuksköterskor i Australien besvarade en enkät i syfte att utarbeta ett utbildningsprogram gällande attityder och förutfattade meningar. I Crofts et al (1999) artikel där medlemmar i olika Hepatit C föreningar besvarade ett frågeformulär redovisas liknande resultat. Författarna beskriver även att patienternas upplevelse av vårdpersonalens attityder ledde till ett diskriminerade av patienten. Effekten av detta blev att människor inte ville avslöja sitt Hepatit C status på grund av rädsla att bli diskriminerade.

Utifrån dessa erfarenheter faller intresset på vilka attityder studenter har till patienter/klienter med Hepatit C. Vilka attityder finns innan utbildning och praktik har gett studenten erfarenheter och kunskap? Studien fokuserar på blivande sjuksköterskor och socionomer då dessa studenter i sin blivande yrkesroll kommer att stöta på människor med Hepatit C.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING

Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskestuderandes och socionomstuderandes attityder gentemot personer med Hepatit C.

Vilka attityder har sjuksköterskestuderande respektive socionomstuderande i början av sin utbildning gentemot personer med Hepatit C?

Definition av attityd som valts i arbetet är hämtat från Berglin (1972):

En (mer eller mindre) känslomässigt präglad inställning till något. De attityder som en person har till något eller någon färgar hennes tankar och reflektioner.

METOD

Denna empiriska enkätundersökning har genomförts för att på ett kvantitativt deskriptivt sätt få svar på vår frågeställning. Valet av metod är baserat på valet av frågeställning, då enkäter kan användas för att undersöka människors attityder (Ejlertsson, 2005). I stora drag följs de anvisningar som ges i Polit och Beck (2006) om hur en kvantitativ studie stegvis genomförs efter en redan uppgjord mall: • Preciserande av urval • Val av datainsamlingsmetod • Etiska överväganden • Konstruerande av enkätfrågor • Datainsamling

• Förberedande av insamlad data för analys • Dataanalys (a a)

Urval

Populationen som var intressant för undersökningen var de studenter som kommit in på utbildningen till sjuksköterska respektive till socionom, på Fakulteten för Hälsa och samhälle vid Malmö högskola 2007. Till sjuksköterskeutbildningen fanns 120 tillgängliga platser. Socionomutbildningen förfogade över 30

tillgängliga platser till respektive inriktning, det vill säga Verksamhetsutveckling, Mångkulturell inriktning samt Socialpedagogisk inriktning. Hela populationen kunde alltså ha bestått av maximalt 210 studenter.

Enkät

Vid instudering av tidigare undersökningar gjorda för att mäta attityder uppmärksammades den amerikanska attitydskalan Aids Attitude Scale (AAS) utvecklad av Froman et al (1992). Detta validerade mätinstrument är riktat till vårdpersonal och utarbetat för att mäta attityder gentemot patienter med AIDS. AAS består ursprungligen av 21 påståenden som skall poängsättas av deltagaren utifrån hur starkt hon eller han instämmer med de olika påståendena (a a). Röndahl et al,( 2003) använder en svensk översättning av skalan. Efter kontakt med författarinnan erhölls det översatta och av henne modifierade

mätinstrumentet. Efter noggrann genomläsning och diskussion valdes de

påståenden ut som kunde vara relevanta att använda i denna undersökning utifrån valt syfte och frågeställning. De återstående påståendena modifierades på följande sätt: Begreppet HIV byttes ut mot Hepatit C och homosexuell byttes ut mot drogmissbrukare. Efter denna bearbetning återstod 12 påståenden. För att få bakgrundsvariabler gällande respondenten konstruerades nio frågor vilka inledde enkäten, bilaga 1. Dessa frågor utformades efter instudering av tidigare

C-uppsatser gjorda vid Malmö Högskola, Fakulteten för Hälsa och Samhälle. Riktlinjer och enkätmetodik är inhämtade ur Enkäten i praktiken, (Ejlertsson, 2005). Vi har valt att följa de beskrivna råden angående konstruktion av frågor samt val av svarsalternativ.

Etiska överväganden

Att ställa frågor om attityder kan medföra att studenten måste ta ställning i frågor som man kanske inte annars tänker på. Detta kan leda till att känslor kommer fram som annars ligger gömda. För de studenter som hade någon personlig erfarenhet av någon form av missbruk och eller Hepatit C kunde uppleva att de blev utlämnade och att frågorna kändes för privata.

Tillstånd att genomföra enkätundersökningen inhämtades och godkändes av Malmö Högskola, Fakulteten för Hälsa och samhälle verksam enhetschef Charlotte Stölten, bilaga 2, samt av Etikprövningsnämnden (Dnr HS 60-06/1309:12), bilaga 3.

Insamlande av data

Efter samtal med de blivande studenternas kursansvarige lärare bereddes tillfälle att få en halvtimme med studenterna på deras första schemalagda utbildningsdag. Vid detta tillfälle var studenter i undersökningspopulationen deltagare i en gemensam föreläsning. Denna ägde rum i Malmö Högskola, Fakulteten för Hälsa och samhälles aula. Lokalens utformning avseende disposition av sittplatser och utrustning inspekterades veckan före undersökningen. Detta för att information till studenterna samt administrering av enkäterna skulle gå att genomföra på ett tidsbesparande sätt. Efter en kort presentation av kursansvarige lärare informerade vi studenterna först muntligt och sedan skriftligt angående undersökningens syfte och mål. Information gavs även angående konfidentialkravet samt om

nyttjandekravet. Det poängterades att medverkan i undersökningen var frivillig. De studenter som valde att inte delta i undersökningen instruerades att lämna tillbaka enkäten blank. Enkäterna delades ut med hjälp av två assistenter.

Studenterna fick tillfälle att ställa frågor samt att ge kommentarer under tiden som enkäten fylldes i. De utdelade enkäterna samlades in vid aulans utgångar.

Förberedande av insamlad data för analys

Bearbetning av materialet inleddes med att skapa en mall för kodning. Enkätens samtliga frågor och attitydskalans påståenden omarbetades till siffervariabler. I denna studie har enkätdelen, som omfattar attitydskalan en Likertskala med jämna antal svarsalternativ använts, detta för att få respondenten att ta ställning till om hon eller han har en positiv respektive negativ inställning till det aktuella påståendet. Vid sammanställning av attitydskalan omvandlades de av studenterna inringade svaren till poäng. Det lägsta värdet, 1 poäng, gavs till svarsalternativet 1 som stod för attityden ”håller starkt med” därefter gavs 2 poäng för alternativ 2, 3 poäng för alternativ 3 och så vidare, upp till svarsalternativ 6 som stod för

attityden ”tar starkt avstånd” den gavs 6 poäng. Poängen 1, 2 och 3 visar tecken på en mer eller mindre negativ attityd, medan poängen 4, 5 och 6 visade på en mer eller mindre positiv attityd (tabell 2). Då attitydskalan innehåller både positiva och negativa påståenden svängdes poängsättningen för svaren för de positiva

påståendena. De positiva påståendena var påstående nummer: fyra, sju, tio, elva, och tolv. Poängsättningen för dessa påståenden blev således att svaret ”håller starkt med” gav 6 poäng medan ”tar starkt avstånd ” gavs 1 poäng.

Tabell 2. Förtydligande över attitydskalans poängsättning.

Därefter numrerades de enskilda enkäterna från siffra 1-162 (tabell 3) för

inmatning i dataprogrammet Excel. Samtliga kodade enkätsvar inmatades sedan manuellt av författarna. En av författarna läste upp de kodade svaren medan den andra författaren skrev in variablerna i programmet. Efter var tionde enkät gjordes regelbundna kontroller av det inskrivna materialet för att eliminera eventuella felkällor.

Bortfall

Vid genomgång av det totala materialet framkom att fyra respondenter valt att ej besvara frågan om ålder. Ytterligare två frågor, fråga 5 samt fråga 8, saknar svar från vardera en respondent. Vid bearbetning av dessa två frågor har de tomma svaren räknats bort före analys. En enkät saknade helt svar på attitydskalan. Denna enkät togs bort direkt och räknas därmed som bortfall. Arbetet har sedan fortsatt med att olika variabler plockades fram för jämförelse med varandra. Detta material utgör grunden för de diagram och tabeller som har skapats för att

tydliggöra resultaten för läsaren.

Poäng/påstående Summa/enkät Attityd

1 12 poäng Starkt negativ attityd

2 13 - 24 poäng Negativ attityd 3 25 - 36 poäng Svagt negativ attityd 4 37 – 48 poäng Svagt positiv attityd 5 49 - 60 poäng Positiv attityd 6 61 – 72 poäng Starkt positiv attityd

RESULTAT

Presentationen av resultatet görs genom löpande text med förtydligande tabeller och diagram. Redovisningen följer enkätens struktur. Antal enkäter som delades ut var 167 stycken. Det externa bortfallet var fem enkäter. Tre respondenter valde att inte lämna tillbaka enkäten och två återlämnade enkäten blank. Vid inmatning framkom att en enkät endast var besvarad till hälften. Denna sorterades bort. Ytterligare några enkäter var ofullständigt ifyllda, men då dessa endast saknar svar på enstaka frågor har de använts i materialet och redovisas som internt bortfall i förekommande fråga. Således blev den slutliga svarsfrekvensen 96 % (161 stycken). Tabell 3 redovisar svarsfrekvens och bortfall.

Tabell 3. Svarsfrekvens

Utdelade Besvarade Ofullständiga Obesvarade Summa bortfall Svars- frekvens Enkäter 167 162 (97 %) 1 5 ( 4 %) 6 (96 %) n=161 Utbildningsinriktning

Andelen blivande sjuksköterskor som besvarade enkäten var 91 till antalet. De blivande socionomerna var 70 stycken. Fördelningen mellan

Socionomutbildningens tre inriktningar var Verksamhetsutveckling 19 studenter, Mångkulturell inriktning 26 studenter samt Socialpedagogisk inriktning 25 studenter, se Diagram 1. Utbildningsinriktning 56% 12% 16% 16%

Sjuksköterska Soc. verksamhetsutv. Soc. mångkulturell Soc. socialpedagogisk

Ålder och kön

Könsfördelningen bland respondenterna visade att andelen kvinnor dominerade. Antalet män i studien var totalt 17 stycken (cirka 11 %). Förhållandet mellan andelen män i sjuksköterskeutbildningen kontra socionomutbildningen visade att fler män studerade till sjuksköterska, 65 % av de manliga respondenterna var sjuksköterskestuderande.

Medelåldern hos respondenter som besvarat frågan var 26 år, internt bortfall fyra stycken. Vid uppdelning mellan sjuksköterskor och socionomer skiljer detta sig inte nämnvärt. Åldersfördelning hos studenter redovisas i diagram 2.

Diagram 2. Åldersfördelning (n=157). X axel = enkätnummer, Y axel = ålder Hushållsammansättning

Den vanligaste hushållsammansättningen var att leva utan barn, antingen som singel eller i relation med annan vuxen. Endast en fjärdedel av studenterna hade barn, det vill säga 39 stycken, de flesta av dessa levde i relation med annan vuxen. Tolv studenter var ensamstående med barn. Den största andelen (83 %)

respondenter var bosatta i egen bostad medan 27 stycken (17 %) fortfarande bodde i föräldrahemmet.

Utbildning och arbetslivserfarenhet

Behörighetskriterierna för den valda utbildningen bestod främst av

gymnasiestudier, därefter kom högskoleprov/25:4 samt studier på Kommunal Vuxenutbildning. Antalet studenter som kom in på gymnasiekompetens var 80 stycken ( 50 % ).

Cirka 40 % (67 stycken) hade arbetslivserfarenhet som överskred tre års arbete. Antalet studenter utan arbetslivserfarenhet var låg, cirka 4 % ( 7 stycken). De resterande studenterna hade haft någon form av timanställning och arbetat sporadiskt eller hade upp till tre års arbetslivserfarenhet (diagram 3).

_{Åldersfördelning} 0 10 20 30 40 50 60 0 50 100 150 200

0 10 20 30 40 50 60 70 80 Sakn ar a rbet serfa renh et Arbe tat s pora diskt Arbe tat 1 -3 å r Arbe tat > 3år Antal Diagram 3. Arbetslivserfarenhet (n=160). Tidigare erfarenheter av Hepatit C

Två av enkätens bakgrundsfrågor behandlade huruvida studenten hade någon personlig erfarenhet av Hepatit C. Frågorna som skulle besvaras var: Känner du

någon respektive har du träffat någon genom ditt arbete/skola med Hepatit C?

I studiepopulationen var det cirka 22 % av sjuksköterskestudenterna som kände någon med Hepatit C. Något högre andel, 23 %, av socionomstudenterna kände någon. Det förelåg ingen skillnad mellan studiegrupperna när det gällde erfarenhet hämtad inom arbete eller skolan. Knappt 1/3, det vill säga 50 stycken, av alla respondenterna hade träffat någon med Hepatit C (diagram 4).

Diagram 4. Erfarenhet av personer med Hepatit C, fördelat mellan studiegrupperna sjuksköterskor och socionomer (n=161)

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% ssk st ud soc st ud känner ngn t räf f at ngn

Kunskaper om smittvägar

Kunskapen om smittvägar gällande Hepatit C besvarades i sista enkätfrågan. Respondenterna fick utifrån givna alternativ ange hur de förmodade att smitta kunde överföras. 46 svaranden angav korrekta smittvägar det vill säga blod, sexuell kontakt samt smitta vid förlossning, mamma till barn. Resultatet visade att andelen sjuksköterskestudenterna som hade angett korrekta smittvägar var något större jämfört med socionomstudenterna. Av gruppen sjuksköterskestuderande svarade 30 % korrekt på frågan om smittvägar medan andelen

socionomstuderande var 27 % (diagram 5). Av dem som svarat med att ange korrekta smittvägar hade den största andelen, 34 stycken (74 %), även svarat ja på frågan om de kände någon med Hepatit C. Vid närmare analys av frågan om hur smittoöverföring kunde ske framgick att 22 % av sjuksköterskestudenterna trodde att Hepatit C kunde smitta via saliv och 26 % av socionomstudenterna trodde även så. Av alla respondenterna trodde sex stycken att svett var en källa för

smittoöverföring. Två studenter trodde att även tårar, urin/faeces var möjliga smittkällor. 0 10 20 30 40 50 Kunskap om smittvägar Antal Socionom stud. Sjuksköte stud. Totalt

Diagram 5. Antalet studenter som angett korrekta smittvägar Attitydskalan

Enkätens andra del bestod av en attitydskala. Några av enkäterna var ofullständigt ifyllda. Sex enkäter saknade svar på två påståenden, två svar saknades i två enkäter och slutligen hade en respondent valt att inte besvara tre påståenden. För statistisk beräkning av skalan har medelvärdessubstitution använts. Detta innebär att bortfall på enstaka variabler har ersatts med medelvärdet på den specifika variabeln.

Syftet med attitydskalan var att påvisa vilka attityder som fanns gentemot

personer med Hepatit C. Studenternas poängsättning av de tolv påståendena finns presenterat i tabell 4.

Tabell 4. Attitydskalans poängsättning grupperat i sjuksköterskestudenter och socionomstudenter, antal svar på respektive påstående och poängalternativ.

Sjuksköterskestuderande antal svar/alternativ Socionomstuderande antal svar/alternativ

Enkät påstående 1 2 3 4 5 6 1 2 3 4 5 6

1. De flesta människor som har Hepatit C får skylla sig

själva. 1 1 5 9 21 54 1 0 5 8 11 45

2. De flesta människor som har Hepatit C förtjänar det. _{2 1 1 1 5 81 0 1 0 2 2 65}

3. Om jag tog hand om en patient/klient med Hepatit C skulle jag oroa mig för att utsätta min familj och vänner för att bli smittade.

6 5 16 22 24 18 5 3 12 14 20 16

4. Jag tycker att patienter/klienter med Hepatit C har rätt

till samma kvalité på vården/omsorgen som alla andra. 5 1 0 2 0 83 4 3 0 0 3 60

5. Jag anser att människor som är intravenösa missbrukare

förtjänar att få Hepatit C. 2 2 2 0 14 71 0 1 2 3 7 57

6. Jag känner mer sympati för människor som fått Hepatit C genom blodtransfusioner än för dem som fått smittan genom intravenöst missbruk.

11 15 16 7 11 31 10 12 9 6 8 25

7. En drogmissbrukare skall bli bemött med samma respekt

och värdighet som alla andra blir bemötta med. 7 2 4 2 12 64 4 0 2 6 4 54

8. Om jag upptäckte att någon av mina vänner var Hepatit

C smittad, skulle jag säga upp bekantskapen. 2 0 0 2 3 84 2 0 1 0 6 61

9. Jag oroar mig för att få Hepatit C genom social kontakt

med någon. 3 2 2 4 14 66 2 3 7 3 9 46

10. Jag känner medlidande för det elände som Hepatit C

smittade kan erfara. 6 3 5 5 18 54 3 0 4 7 10 46

11. Jag skulle vilja göra något för att göra livet lättare för

människor med Hepatit C. 2 1 9 23 18 38 4 1 9 14 13 29

12. Jag skulle göra allt jag kunde för att ge den bästa möjliga omvårdanden till patienter/klienter smittade med Hepatit C.

Den maximala summan av de tolv påståendena blev 72 poäng (tabell 2). Den totala summan av enkäterna besvarade av sjuksköterskestudenterna blev 5692 av 6552 möjliga och för socionomstudenterna blev summan 4339 av 5040 möjliga. Medianvärdet för de båda grupperna var det samma, så även medelvärdet. Således visar resultatet att skillnaden gällande den totala summan på attitydskalan inte skiljer sig nämnvärt mellan grupperna sjuksköterskestuderande och

socionomstuderande.

De sammanlagda poängens variationsvidd var 23-72 poäng för

sjuksköterskestudenterna och 40-72 för socionomstudenterna (tabell 5).

Tabell 5. Attitydskalans sammanräknade poäng och variationsvidd. Sammanlagda

summan/max

Medianvärdet Medelvärdet Variationsvidd

Sjuksköterskestudenter n=91 5692/6552 64 62 23-72

Socionomstudenter n=70 4339/5040 64 62 40-72

Poängen har indelats i sex grupper för att beskriva graden av negativa respektive positiva attityder. Hur indelning skett visas i tabell nummer 2, sidan 11.

Om en enkäts sammanlagda summa blev 36 eller mindre beskriver detta en mer eller mindre negativ attityd, medan poäng mer än 36 är tecken på en mer eller mindre positiv attityd. Diagrammet nedan visar att attityden gentemot personer med Hepatit C var övervägande positiv. I båda grupperna är positiv eller starkt positiv attityd den övervägande. Vid sammanräkning av de enskilda enkäternas summor visade det sig att 2 sjuksköterskestuderande hade en negativ attityd (båda dessa hade 23 poäng) och ingen av de socionomstuderande hade tendens till negativa attityder. Av grupperna svagt positiv och positiv var de blivande socionomerna övervägande. Gruppen med starkt positiv attityd var däremot dominerande av de blivande sjuksköterskestudenterna (diagram 6).

Diagram 6. Studenternas attitydgruppering angivet i procent 0 10 20 30 40 50 60 70 80 negativ svagt negativ svagt positiv positiv starkt positiv sjuksköterske stud. socionom stud. totalt

Sammanfattning

Resultatet visade i stort att attityderna gentemot personer med Hepatit C var positiva. Tio av attitydskalans tolv påstående styrker detta resultat. Dock kunde man i två av påståendena se en tendens till något mindre positiv attityd. De två påståendena som utmärkte sig var påstående nummer tre och nummer sex (diagram 7och 8

)

Diagram 7. Sjuksköterskestudenternas medelpoäng samt median uppdelat för varje påstående.

Diagram 8. Socionomstudenternas medelpoäng samt median uppdelat för varje påstående.

Det ena påståendet som utmärkte sig var påståendet som gällde oro för att föra smittan vidare till hemmet.

Påstående nummer tre: ”Om jag tog hand om en patient/klient skulle jag oroa mig

för att utsätta min familj och mina vänner för att bli smittade”

I detta påstående gällande oro för att utsätta vänner och familj för smitta svarade 27 stycken (30 %) av de sjuksköterskestuderande inom ramen för negativ attityd, det vill säga att de hade svarat med 3 eller mindre poäng. Av socionomstudenterna svarade 20 stycken (29 %) inom ramen för negativ attityd.

Vid sammanställning med frågan om studenten hade någon personlig erfarenhet av Hepatit C, det vill säga kände någon, visade resultatet att 74 % av

sjuksköterskestudenterna samt 90 % av socionomstudenterna inte kände någon 0 1 2 3 4 5 6 7 påstående 3 6 9 12 medel median

med Hepatit C. 77 % av sjuksköterskestudenterna som har negativ attityd på detta påstående hade ej träffat någon med Hepatit C via skola eller genom sitt arbete. Andelen socionomstuderande som saknar denna erfarenhet är ännu större det vill säga 85 %. Av detta skulle man kunna dra slutsatsen att de som svarat med en negativ attityd på detta påstående har ringa personlig erfarenhet av personer med Hepatit C, endast en minoritet känner någon eller alternativt har träffat någon med Hepatit C inom arbete eller skola.

Vidare visade resultatet hos studenterna med negativ attityd på påstående nummer tre att 56 % hade arbetslivserfarenhet i mer än 3 år. Jämfört med

arbetslivserfarenheten hos den totala populationen är det en högre andel i gruppen med negativ attityd. Arbetslivserfarenhet i mer än tre år hos den totala

populationen var 42 %. Således har tidigare arbetslivserfarenhet ingen positiv inverkan när det gäller rädsla för att utsätta familj och vänner för smitta.

Vid ytterligare granskning av gruppen med negativ attityd i påstående nummer tre och deras förhållande till kunskap om smittvägar, visade resultatet att 14 stycken (44 %) av de 46 som hade angett korrekta smittvägar fanns i denna grupp. Således visar detta på att kunskapen angående smittvägar inte förklarar rädslan över att ”ta smitta med hem”.

Det andra påståendet som utmärkte sig handlade om känslan av sympati gällande olika smittvägar. Studenterna fick ta ställning till om de tyckte om det fanns någon skillnad mellan de som blivit smittade genom blodtransfusion jämfört via ett missbruk. Påståendet löd:

”Jag känner mer sympati för människor som fått Hepatit C genom

blodtransfusioner än för dem som fått smittan genom intravenöst missbruk” På detta påstående svarade 42 stycken (46 %) av sjuksköterskestudenterna och 30 stycken (43 %) av socionomstudenterna inom ramen för negativa attityder. Båda grupperna anser dock att drogmissbrukare skall bli bemötta med samma respekt och värdighet som andra vårdtagare.

Samma kvalité på vården/omsorgen anser de båda grupperna att Hepatit C

smittade personer skall få. Majoriteten (116 stycken, 72 %) av den totala gruppen sjuksköterskestudenter och socionomstudenter ville göra allt de kunde för att ge den bästa möjliga omvårdnaden till Hepatit C smittade personer.

DISKUSSION

Avsikten med denna deskriptiva enkätstudie var att beskriva vilka attityder som sjuksköterske- och socionomstuderande i början av sin utbildning har till personer med Hepatit C. Diskussionsavsnittet presenteras uppdelat i en metoddiskussion och en resultatdiskussion. Metoddiskussionen belyser fördelarna och nackdelarna kring valet och genomförandet av metoden. I resultatdiskussionen analyseras studiens resultat i relation till dess syfte och frågeställning samt författarnas egna slutsatser.

Metoddiskussion

Denna empiriska studie har följt den modifierade mall som låg till grund för arbetet. Att på ett strukturerat sätt följa en redan uppgjord plan eller mall kan för noviser skapa en trygghet och underlätta i arbetet. Valet av datainsamlingsmetod till denna studie var enkäter. En av fördelarna med enkäter är att det finns en möjlighet att nå ut till många personer samtidigt. Enkäten bygger på frågor samt en attitydskala som är sammanställd och modifierad av författarna. Svårigheter finns i valet av frågeformuleringar samt formulering av svarsalternativ. En betydande nackdel är att enkäten aldrig blev föremål för en pilotstudie vilket enligt Ejlertsson, (2005) är av stor vikt. En pilotstudie har till syfte att mäta huruvida enkäten verkligen mäter det som avses att mäta. Enkätfrågorna blir testade så att eventuella feltolkningar kan minimeras (a a). Avsaknaden av pilotstudie medförde således att ingen möjlighet gavs till revidering och justering av frågorna. Detta medförde att vissa frågeformuleringar och svarsalternativ är ställda på ett sådant sätt så att de kan misstolkas. Exempel på detta är frågan som berörde vilken utbildning som hade gett behörighet till den aktuella utbildningen. Författarnas syfte med denna fråga var att ta reda på hur många av studenterna som fortsatt med studierna direkt efter avslutad gymnasieutbildning. Då

svarsalternativen är många och delvis oklara finns det risk att det påverkar frågans resultat. De tre sista påståendena i attitydskalan är otydliga. De är ställda på ett sätt så att svaren blir svårtolkade. Till exempel ”Jag skulle vilja göra allt jag

kunde för att ge den bästa möjliga, omvårdnaden till patienter/klienter med Hepatit C” Ordet allt kan vara missvisande. Vad menas med allt? Vilket värde har ordet allt i detta påstående?

Attitydskalan bygger på en validerad skala utarbetad i en annan världsdel och är konstruerad för att passa de normer som finns där. Den ursprungliga skalan är ett mätinstrument gällande attityder gentemot personer med HIV samt homosexuella Aids Attitude Scale, AAS (Froman, et al 1992). Skalan AAS består av 21

påstående. En översättning till svenska härav har gjorts (Röndahl et al, 2003). Mätinstrumentet i denna studie är konstruerad härefter och därefter har författarna själva modifierat skalan genom att plocka ut de påståendena som verkade

relevanta för att sedan byta ut HIV mot Hepatit C och homosexuella mot

intravenösa missbrukare. Den ursprungliga skalans valididitet samt reliabilitet har därmed åsidosatts.

Val av population samt val av datainsamlings tid och plats medförde att enkäterna kunde delas ut och samlas in på ett smidigt sätt. Då båda författarna medverkade vid tillfället bereddes respondenterna tillfällen att ställa frågor samt komma med muntliga kommentarer. Möjligheten att välja att inte medverka i

enkätundersökningen förenklades för respondenterna då enkäten kunde lämnas in blank alternativt inte lämnas in alls. Anonymiteten stärktes av att antalet enkäter som delades ut var stort. Frågorna i enkäten var ställda på ett sådant sätt att ingen enskild student skulle kunnas identifieras. Fyra respondenter hade valt att lämna frågan angående ålder obesvarad, en anledning till detta kan vara att om åldern uppgetts fanns risk för identifiering. Eijlertson, (2005) anser att en

åldersklassificering skall göras för att stärka den utlovade anonymiteten (a a). Därmed borde denna fråga ha svarsalternativ inom givna intervall.

Det fortsatta arbetet med att förbereda den insamlade datamaterialet för analys var ett stort och tidskrävande arbete. Ingen av författarna hade grundläggande

kunskapen har därmed arbetet med studien periodvis varit förvirrande. Efter kurs i dataprogrammet Excel har arbete kunnat fortskrida. Då Excel har sina

begränsningar bör annat program för statistikberäkning användas i fortsatta studier, för att kunna utnyttja det insamlade datamaterialet optimalt. Således har det har varit en stor brist att inte ha dessa kunskaper från det inledandet skedet i studien.

Resultatdiskussion

Resultatet bör tolkas med viss försiktighet med tanke på de brister som finns i metoden. Dock kan vissa tendenser till attityder skönjas som gör att vissa

slutsatser kan dras, då främst med tanke på det stora materialet. I denna studie har svarsfrekvensen varit 96 %.

Tidigare undersökningar ( Habib & Andorjany, 2003; van de Mortel, 2003; Happel et al, 2002; Crofts et al,1999) har visat att negativa attityder gentemot personer med Hepatit C finns och att detta kan knytas till yrkesutövarnas kunskapsnivå och erfarenheter av Hepatit C.

Resultatet i föreliggande undersökningen visar att attityderna gentemot personer med Hepatit C hos sjuksköterske -och socionomstudenter i allmänhet är positiva eller mycket positiva.

Drygt en femtedel av studiepopulationen känner någon med Hepatit C och knappt en tredjedel av studenterna har genom arbete eller skola träffat någon med Hepatit C. Resultatet visar även att kunskapen om de korrekta smittvägarna ökar markant om respondenten känner någon med Hepatit C. Trots personlig erfarenhet och god kunskap angående smittvägar kan inget sambandses i förhållande till vilka

attityder som finns. Resultatet visar således att ingen skillnad finns gällande graden av positiv attityd, vid jämförelse mellan gruppen som har erfarenhet respektive gruppen som saknar erfarenhet av personer med Hepatit C.

Studiens tyngdpunkt fokuserar på attitydskalan. Resultatet visar att de positiva attityderna hos de båda grupperna är förhållandevis lika. Resultatets höga poäng symboliserar att en stor förståelse och sympati för personer med Hepatit C finns hos studenterna. De anser varken att Hepatit C smittade får skylla sig själva, eller att de förtjänar att de har blivit smittade. Vidare är de övertygade att de i sin kontakt med Hepatit C smittade personer kommer att bemöta dem med omsorg och respekt. Trots detta positivt övertygande resultat finns en rädsla att, efter kontakt med en Hepatit C smittad person, utsätta sina vänner och familj för smitta. Dessutom känner 45 % av respondenterna mer sympati för dem som blivit

smittade med Hepatit C via blodtransfusioner än för dem som blivit smittade genom ett intravenöst missbruk. Utifrån detta kan man tyda att en ambivalens föreligger, då respondenterna å ena sidan känner sig trygga men å andra sidan känner en uppenbar rädsla. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ( SFS 1982:736 § 2) skall vården ”ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet” Vårdtagaren skall visas omtanke och respekt. Har alla människor lika värde? När man i kontakt med vissa patiengruppper känner större sympati jämfört med kontakt med andra patientgrupper. Är människovärdet beroende av prestationer, status eller andra kännetecken?

TILLÄMPNING I VERKSAMHETEN

Undersökningsmaterialet är stort och resultatet kan bli betydligt mer

mångfacetterat än det som presenterats i denna studie. Värdet i att belysa både positiva och negativa attityder kan ge ökad medvetenhet om egna fördomar. Först då en medvetenhet föreligger kan arbetet påbörjas med att förstärka eller förändra dem. Att medvetandegöra sina fördomar för att sedan försöka förstå varför man har dem är en bra början till attitydförändring. Vi hoppas att kunna använda detta material i fortsatta studier för att kunna belysa om kunskap och erfarenhet om Hepatit C har betydelse för ett positivt bemötande.

REFERENSER

REFERENSER

REFERENSER

REFERENSER

Apoteket AB (2003), Läkemedelsboken, Uppsala: Almqvist& Wiksell Tryckeri AB.

Berglind, H (1972), Individen och den sociala miljön. Lund: Studentlitteratur. Croft, N, Louie, R & Loff, B (1999) The Next Plague: Stigmatization and Discrimination related to Hepatitis C virus infection in Australia. Health and

Human Rights 2(2),87-97.

Cullbergs (2001), Dynamisk psykiatri. Arlöv: Berlings.

Ejlertsson, G (2005) Enkäter i praktiken, en handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Ericsson, E & Ericsson, T (2002) Medicinska sjukdomar. Specifik omvårdnad,

medicinsk behandling, patofysiologi.2: a upplagan. Lund: Studentlitteratur. Froman, R, Owen, S & Daisy, C (1992) Development of a measure of attitudes toward persons with AIDS, Image the journal of nursing scholarship, 24,

149-152.

Habib, E S, & Andorjany, L V (2003) Hepatitis C and injecting drug use: The realities of stigmatisation and discrimination. Health Education Journal

62(3),256-265.

Happell, B, Carta, B & Pinikahana, J (2002) Nurses knowledge, attitudes and beliefs regarding substance use: A questionnaire survey. Nursing and health

science vol. 4, 193-200 .

Iwarson-Norrby (1998) Infektionsmedicin epidemiologi, klinik och terapi. Partille: Säve Förlag.

Kristofferssen, N J (1998) Allmän omvårdnad, Stockholm: Liber. Kristofferssen, N J (2001) Allmän omvårdnad, Stockholm: Liber.

Nienstedt, W (1980) Människans anatomi och fysiologi. Uppsala: Esselte Hertzog. Norman, R (2001) Have you got an attitude problem? Caring for illicit drug-using patients. Contemporary Nurse, 10, 83-91.

Olsson R (2003) Internmedicin, kap 11 Mag och tarm kanalens sjukdomar, Stockholm: Liber AB.

Polit, D och Beck, C, (2006) Essentials of Nursing research, methods, appraisal

and utilization 6th ed. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Riksföreningen Hepatit C, Medlemsundersökning 2005, (www.hepatitc.nu). Röndahl, G, Innala, S & Carlsson,M. (2003) Nursing staff and nursing

students´attitudes towards HIV-infected and homosexual HIV-infected patients in Sweden and the wish to refrain from nursing. Journal of Advancing Nursing, vol

41, 454-461.

SAOB (1898 ff) Ordbok över svenska språket utg. av Svenska akademien. 898 ff. Lund

SAOL (2006) Svenska akademiens ordlista över svenska språket. utg. av Svenska Akademien, uppl. 13. Stockholm. Stockholm: Norstedts

SBU, Statens beredning för medicinskt utvärdering (2000-12-01) version 1 (www.sbu.se>rapporter>infektionssjukdomar>kombinationsbehandling vid kronisk Hepatit C > rapport i fulltext),< 2007-01-20.

SFS 1982:736 Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Svensk författningssamling.

SFS 2004:168 3§ Smittskyddslagen. Stockholm: Svensk författningssamling. Smittskyddsinstitutet, 2006 (www.smittskyddsinstitutet.se>sjukdomar>h>hepatitc ), <2007-01-20 .

Smittskydd Skåne, 2004 (www.skane.se/smittskydd>smittskyddsblad>hepatit C

patientinformation), <2007-01-20

Van de Mortel _{(2003-04) Registrered and enrolled nurses´ knowledge of Hepatitis} C and attitude towards patients with Hepatitis C Contemporary nurse vol.16,

1-2, 133-144.

WHO, World Health Organization (2000): Hepatitis C. Fact Sheet No. 164 (www.who.int/mediacentre/factsheets/fs164/en/index.html), < 2007-01-20.

BILAGOR

BILAGOR

BILAGOR

BILAGOR

Bilaga 2: Tillstånd enhetschef

Bilaga 1

Vi är sjuksköterskor och arbetar på Infektionskliniken på UMAS. Just nu är vi själva studenter på deltid. Inom ramen för omvårdnadsvetenskap arbetar vi nu med vår C-uppsats, som kommer att handla om attityder gentemot personer med hepatit C . Vi har valt att göra en enkätundersökning och det är just denna enkät du har framför dig.

Informationsblad medföljer som bilaga, ta gärna med Dig detta hem. Anette Forsberg, tel: 040-33 63 43

Anna Kjällquist-Petrisi, tel: 040-33 17 92

Först några frågor om dej.

Dessa frågor stämmer in på många människor, de kan således inte användas till att i efterhand kopplas till någon speciell person.

Vilken utbildning går du? Sjuksksköterske- utbildning eller Socionomutbildning kurs: Inriktning verksamhetsutveckling Mångkulturell inriktning Socialpedagogisk inriktning

Hur gammal är du? _____år

Är du en kvinna eller en man ? Kvinna

Man

Hur är ditt hushåll sammansatt? Singel utan barn

Singel med barn

Sambo/särbo/gift/inneboende

utan barn

Sambo/särbo/gift/inneboende

med barn

Bor hos föräldrar

Vilken utbildning gjorde så att du fick behörighet att söka denna utbildning?

Gymnasieutbildning Folkskola Komvux Högskoleprov/25:4 Reell kompetens Annat:_________

Har du arbetslivserfarenhet? Nej

Ja, jag har arbetat

Sporadiskt, tim- anställning 1 – 3 år

> 3 år

Känner du någon som har Hepatit C? Ja

Nej

Har du träffat någon genom ditt Ja arbete/ skola

som har Hepatit C ? Nej

Hur tror du att Hepatit C kan smittas ? Ange ett eller flera alternativ.

Blod Saliv Svett Tårar Urin/faeces Sexuell kontakt Förlossning mamma-barn smitta

Här följer ett antal påstående.

Besvara frågorna, utifrån hur de stämmer för dig som person, genom att ringa in den siffra som överensstämmer med ditt svar.

1 2 3 4 5 6

håller starkt med tar starkt avstånd

1. De flesta människor som har Hepatit C får skylla sig själva. 1 2 3 4 5 6

2. De flesta människor som har Hepatit C förtjänar det. 1 2 3 4 5 6

3. Om jag tog hand om en patient/klient med Hepatit C skulle jag

oroa mig för att utsätta min familj och vänner för att bli smittade. 1 2 3 4 5 6

4. Jag tycker att patienter/klienter med Hepatit C har rätt till

samma kvalitet på vården/omsorgen som alla andra. 1 2 3 4 5 6

5. Jag anser att människor som är intravenösa missbrukare

förtjänar att få Hepatit C. 1 2 3 4 5 6

6. Jag känner mer sympati för människor som fått Hepatit C genom blodtransfusioner än för dem som

fått smittan genom intravenöst missbruk. 1 2 3 4 5 6

7. En drogmissbrukare ska bli bemött med samma respekt

och värdighet som alla andra blir bemötta med. 1 2 3 4 5 6

8. Om jag upptäckte att någon av mina vänner var Hepatit C

smittad skulle jag säga upp bekantskapen. 1 2 3 4 5 6

9. Jag oroar mig för att få Hepatit C genom social kontakt

med någon. 1 2 3 4 5 6

10. Jag känner medlidande för det elände som Hepatit C

smittade kan erfara. 1 2 3 4 5 6

11. Jag skulle vilja göra något för att göra livet lättare för

människor med Hepatit C. 1 2 3 4 5 6

12. Jag skulle göra allt jag kunde för att ge den bäst möjliga.

omvårdnaden till patienter/klienter smittade med Hepatit C. 1 2 3 4 5 6

Tack för din medverkan. Riv gärna bort informationsbladet som finns här bakom. Kontakta oss gärna.