Familj, vänner, lärare eller skola

(1)

Högskolan i Halmstad

Sektionen för lärarutbildningen Utbildningsvetenskap 61-90 hp Examensarbete 15 hp

Familj, vänner, lärare eller skola

– vilka faktorer väger tyngst i elevers gymnasieval beroende på kön, klass och etnisk bakgrund?

Examensarbete lärarprogrammet Slutseminarium 2008-05-29

Författare

Emma Svensson & Roger Wiberg

Handledare

Ingrid Nilsson & Torbjörn Jansson

Examinator

Anders Nelson

Medexaminatorer

(2)

Sammandrag

Examensarbetet behandlar olika faktorer och dess påverkan till elevers gymnasieval. Det hu-vudsakliga syftet är att jämföra och analysera dessa faktorer samt att besvara frågan huruvida faktorerna skiljer sig åt beroende på de bakomliggande faktorerna kön, klass och etnisk bak-grund. Undersökningen sker på två olika skolor bland elever i årskurs nio, boende i två olika områden, i en västsvensk kommun. Materialet som ligger till grund för undersökningen är enkäter och metoden är därmed kvantitativ. Som teoretisk utgångspunkt används Pierre Bour-dieus begrepp habitus, fält och kapital. Resultatet visar att de största skillnaderna mellan vilka faktorer som anses vara viktiga eller mindre viktiga för gymnasievalet beror främst på vilken klass eller etnisk bakgrund eleven har. De faktorer som skiljer sig mest åt är föräldrar, studie- och yrkesvägledare. De faktorer som är viktiga för samtliga informanter är gymnasieskolans information och miljö. Faktorerna som anses minst viktiga är att välja samma program eller skola som kompisar. Någon betydande skillnad mellan kön och olika faktorer upptäcktes ej.

(3)

Innehållsförteckning

1 Inledning...5

1.1 Syfte och frågeställning ...6

1.2 Avgränsningar ...6 1.3 Arbetsfördelning...6 1.4 Anonymitet...6 1.5 Didaktiska implikationer...7 2 Teoretiska utgångspunkter ...8 2.1 Pierre Bourdieu...8 2.1.1 Kapital ...9

2.1.1.1 Symboliskt, kulturellt, ekonomiskt och socialt kapital ...9

2.1.2 Habitus ...10

2.1.3 Fält ...11

3 Tidigare forskning... 12

3.1 Utbildningsval ... 12

3.2 Studie- och yrkesförberedande utbildningsval... 14

3.3 Variationer i bakgrundsfaktorer ... 15

3.4 Diskussion tidigare forskning... 16

4 Gymnasieskolans reformering ... 17

4.1 Valmöjligheter för elever i den undersökta kommunen ... 18

5 De undersökta skolorna och deras upptagningsområde ... 19

5.1 Östra skolan... 19

5.2 Västra skolan ... 19

5.3 Områdesstatistik ... 20

6 Definition av centrala begrepp för klassificering ... 22

6.1 Kön ... 22

6.2 Klass... 22

6.3 Etnisk bakgrund... 23

7 Metod och material... 24

7.1 Enkäter ... 24 7.2 Datainsamlingsmetoder... 25 7.2.1 Genomförande ...25 7.3 Informanter... 26 7.3.1 Urval...26 7.3.2 Bortfall ...27 7.3.3 Sortering...27 7.3.3.1 Klassificering av informanter...28

7.3.3.2 Informantgrupper som ej påträffades i undersökningen...29

7.4 Forskningsetiska övervägande ... 29

7.5 Generaliserbarhet... 30

7.6 Validitet och reliabilitet ... 30

7.7 Metoddiskussion... 31

8 Resultat och analys... 33

(4)

8.3 Kön ... 37

8.3.1 Komparation mellan flickor boende i öst och väst ...38

8.3.2 Komparation mellan pojkar boende i öst och väst...40

8.3.3 Komparation mellan kön...41

8.4 Ekonomiskt och kulturellt kapital ... 42

8.4.1 Komparation mellan högt och lågt kapital ...43

8.5 Etnisk bakgrund... 44

8.5.1 Komparation mellan etniska bakgrunder ...45

9 Sammanfattande diskussion och vidare analys... 46

9.1 Kön ... 46 9.2 Klass... 47 9.3 Etnisk bakgrund... 48 9.4 Slutdiskussion... 49 Käll- och litteraturförteckning ... 51 Bilagor... 53

Tabell- och diagramförteckning Tabell 1 Utbildningsnivå 2005 20

Tabell 1:1 Arbetsinkomst 2004 20

Tabell 1:2 Utrikes födda 2007 21

Tabell 1:3 Arbetslöshet 2006 21

Tabell 2 Sociala bakgrundsfaktorer 34

Tabell 2:1 Bakgrundsfaktorer till gymnasieval 35

Diagram 1 Elever totalt 36

Diagram 2 Flickor totalt 37

Diagram 2:1 Flickor boende i område med lågt ekonomiskt kapital 38 Diagram 2:2 Flickor boende i område med högt ekonomiskt kapital 38

Diagram 2:3 Pojkar totalt 39

Diagram 2:4 Pojkar boende i område med lågt ekonomiskt kapital 40 Diagram 2:5 Pojkar boende i område med högt ekonomiskt kapital 40 Diagram 3 Elever med lågt kulturellt kapital boende i område

med lågt ekonomiskt kapital 42

Diagram 3:1 Elever med högt kulturellt kapital boende i område

med högt ekonomiskt kapital 43

Diagram 4 Flickor och pojkar med utländsk bakgrund 44

(5)

1 Inledning

Dagens samhälle inbjuder dagligen till en mängd olika val, mer eller mindre betydelsefulla. Utbudet i stort har idag till skillnad från förr ökat markant, vilket bidrar till fler valmöjlighe-ter. Valen kan bestå i allt från triviala saker som från vilken mjölkproducent man vill köpa sin mjölk, vilken TV-kanal man väljer att titta på eller vilken mobiloperatör man väljer att använ-da sig av till mer betyanvän-dande val som exempelvis utbildnings- och yrkesval. Eftersom skolan speglar samhället väcktes vårt intresse angående elever och deras utökade valmöjligheter. Framför allt blev vi intresserade av de val eleverna i årskurs nio ställs inför då de ska välja gymnasieskola/program. Skolor och program har ökat markant under de senaste tio åren och idag har flera olika skolor även samma program. Detta innebär att profileringen av gymnasie-skolorna har blivit allt viktigare och eleverna lockas därmed genom olika reklammedel att börja studera på just den skolan (Lund, 2006).

Dagens elever gör alltså en mängd olika val under sin studietid. Vissa val är viktigare än andra och med dagens utbud av skolor, program och inriktningar är kanske just elevernas gymnasieval ett av de mest viktiga valen för deras framtida positioneringar i samhället. På-tryckningar från olika håll i elevernas olika fält påverkar elever olika mycket och bidrar mer eller mindre till deras val av gymnasieskola/program. Faktorerna som bidrar till elevernas gymnasieval är varierande och beror på en rad olika förutsättningar. Forskning visar att ung-domars gymnasieval varierar beroende på kön, klass och etnisk bakgrund. Dessutom visar studier att elevers betyg är starkt förknippat med deras föräldrars utbildningsnivå (Kjellman, 2001).

Med denna resultatbild har vårt intresse väckts gällande vilka faktorer som är viktigast för elevernas gymnasieval och om de skiljer sig åt beroende på kön, klass och etnisk bakgrund.

(6)

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med detta examensarbete är att jämföra och analysera ett antal faktorer som kan ligga till grund för gymnasievalen hos vissa elever i årskurs nio på två olika skolor belägna i två olika områden. Utifrån dessa faktorer ämnar vi belysa likheter/skillnader beroende på elevers olika sociala bakgrunder.

Den frågeställning vi således har för avsikt att besvara är om faktorerna till gymnasievalet skiljer sig åt beroende av de bakomliggande faktorerna kön, klass och etnisk bakgrund.

1.2 Avgränsningar

Undersökningen är avgränsad så tillvida att endast två av den undersökta kommunens tolv grundskolor för senare åldrar är undersökta. Eftersom undersökningens fokus ligger på ele-vers olika sociala bakgrunder valdes de två upptagningsområden som skiljer sig mest åt när det gäller bland annat inkomst- och utbildningsnivå. Det är enbart niondeklassare som deltagit i undersökningen. Undersökningen skulle också kunna göras bland elever som går första året på gymnasiet. Eftersom niorna precis gjort sina gymnasieval och eftersom vi även vill under-söka två specifika bostadsområden där eleverna bor anser vi att den avgränsning vi gjort läm-par sig bäst för denna studie.

1.3 Arbetsfördelning

Examensarbetet är skrivet gemensamt och allt arbete har vi gjort tillsammans: konstruerat enkäter, skickat mail och undersökt tidigare forskning såväl som delat ut enkäter och deltagit vid enkätundersökningen, bearbetat fakta och gemensamt skrivit arbetet.

1.4 Anonymitet

(7)

ning är alltså inte representativt för alla niondeklassare som går på den skola som undersöks. I beskrivningen av skolorna och de upptagningsområden som undersökningen fokuserar har vi, mot bakgrund av resonemanget ovan, valt att vara restriktiva i vår källhänvisning. Därför sak-nas i vissa fall mer specifika källor som därför skulle kunna avslöja kommun, område och skolor.

1.5 Didaktiska implikationer

I Lpo 94 kan man läsa att de mest övergripande målen för alla som arbetar i skolan är att ”…bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön eller social eller kulturell bakgrund.”(Lpo 94 s.15). Trots detta visar tidigare forskning att social bakgrund, kön och kulturell tillhörighet är stora faktorer som påverkar elevernas val till gymnasiet.

Examensarbetets relevans för skola och läraryrket är därför att bidra till den allmänna kun-skapen om hur elevers olika bakgrunder kan spela in då elever gör val av olika slag. Under-sökningen inriktar sig på val till gymnasiet och kan hjälpa lärare att i sin tur hjälpa och vägle-da sina elever inför detta viktiga val. Undersökningen ämnar medvetandegöra vilka faktorer som väger tyngst i gymnasievalet samt visa om de skiljer sig åt beroende på kön, klass och etnisk bakgrund. Genom detta skulle det kunna gå att få kunskap om den betydelse elever anser att till exempel lärare samt studie- och yrkesvägledare har i deras val till gymnasiet. Beroende på resultat kan detta ge en indikation på att personalens vägledande arbete i skolan är tillräcklig eller otillräcklig.

(8)

2 Teoretiska utgångspunkter

Vår teoretiska utgångspunkt är den franske sociologen Pierre Bourdieu och hans sätt att upp-fatta relationer mellan individer och strukturer. Inom det utbildningssociologiska forsknings-fältet har framförallt Bourdieus kapitalteori tillämpats och i ett flertal studier har det visats att olika kapitalformer i samklang med habitus och fält strukturerar människor till olika positio-ner. Bland annat har Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi i Uppsala i olika bidrag tydliggjort att begreppen är användbara som teoretisk utgångspunkt för att förstå den svenska segregerade gymnasieskolan (Sandell, 2007). Eftersom Carle (2000) menar att Bour-dieus texter kan anses både svårtolkade och komplexa har vi valt att inte använda primärkäl-lor. Istället har vi valt att använda material från sekundära källor som vi bedömer som veten-skapligt hållbara.

Svagheter med Bourdieus teori i förhållande till vår undersökning är att hans forskning till stor del är koncentrerad bland högre utbildade i 1960- och 1970-talets Frankrike. Enligt Broady (1985) är den franska eliten mer utpräglad och samhället är mer hierarkiskt än det svenska. Därmed syns de kulturella skillnaderna tydligare i Frankrike än i Sverige. Med tanke på att vår undersökning koncentrerar sig kring grundskolans senare år går det inte att använda Bourdieus teorier som en mall utan istället använder vi Bourdieus olika begrepp som ett red-skap för kategorisering och förståelse.

2.1 Pierre Bourdieu

(9)

fortlev-der, eftersom det är svårt att uppfylla Bourdieus alla krav på data. Författaren menar att den arbetsmodell som Bourdieu förespråkar bland annat kan anses vara både svårtillgänglig och exklusiv. Detta kan i sin tur förklara varför de som använder Bourdieus modell ibland tvingas göra avsteg och kompromisser. Carle påpekar även det komplexa i att kortfattat och översikt-ligt förhålla sig till och skriva om Bourdieu. Han menar att det är komplicerat och svårt att täcka hela Bourdieus textproduktion. Vår ambition är därför inte att ge en djuporientering i Bourdieus teorier utan främst att belysa de områden som vi själva kommer att beröra i detta examensarbete. Det går ändå inte att komma ifrån Bourdieus betydelse för samhällsdebatten och hans olika begrepp. Utifrån detta har vi valt att koncentrera oss på Bourdieus nyckelbe-grepp: kapital, habitus och fält.

2.1.1 Kapital

Kapital kan beskrivas som en rad olika resurser som står i fokus för sociala relationer Det finns fyra viktiga former av kapital vilka är sammanflätade, ömsesidigt påverkade och över-förbara inom familjen (Broady, 1996). Nedan presenteras dessa fyra olika kapitalformer.

2.1.1.1 Symboliskt, kulturellt, ekonomiskt och socialt kapital

Broady (1996) skriver om kända begrepp hos Bourdieu. Det första, symboliskt kapital, är det som anses vara det mest elementära i Bourdieus sociologi. Begreppet är väldigt allmänt och överordnat de övriga kapitalbegreppen. Symboliskt kapital kan kortfattat beskrivas som ”det som erkännes”. Erkännandet sker genom att vissa människor, examina, titlar, institutioner med mera tilldelas en viss aktning, anseende och prestige. Detta erkännande sker inte på indi-vidnivå utan är grupprelaterat och sker utifrån gruppens föreställning. Broady förklarar vidare att det symboliska kapitalet är vad en viss socialgrupp anser värdefullt och viktigt.

(10)

Carle (2000) sammanfattar det kulturella kapitalet som något som både berör det som har med kultur att göra, dvs. konst, musik och litteratur men också det som har med bildning och för-hållningssätt att göra.

Det ekonomiska kapitalet handlar främst om pengar och resurser. Ett starkt ekonomiskt kapital möjliggör till exempel för familjer att bosätta sig i områden som anses ha en högre status. Detta leder i sin tur sannolikt till att barnen i familjerna får tillgång till en skola med hög status. Den sociokulturella miljön barnen då hamnar i gör att barnen möter och lär sig vissa typer av det kulturella kapitalet vilka kan innefatta allt ifrån studiemotivation till fram-tidsplaner. Utifrån detta kulturella kapital ges barnen tillfälle att utveckla relationer med andra från samma eller från en högre kulturell miljö. På så vis får barnen tillgång till ett socialt kapi-tal som ökar dess chanser att i framtiden nå de positioner i samhället som ofta förknippas med symboliskt kapital (Bunar, 2001).

2.1.2 Habitus

(11)

2.1.3 Fält

(12)

3 Tidigare forskning

Det finns mycket tidigare forskning inom utbildningsvetenskapen och mycket som berör grundskola och gymnasium. Inom vårt aktuella undersökningsområde går det att finna littera-tur, rapporter och avhandlingar som på många punkter rör klass, kön och etnisk bakgrund i relation till elevers utbildning. Vi har gjort ett urval i vår redovisning av tidigare forskning och valt den forskning som vi anser vara mest relevant för detta examensarbete. Forskningen är uteslutande svensk, eftersom vi inte har för avsikt att använda ett internationellt perspektiv i frågan.

Eftersom ingen av den forskning vi valt att använda oss av enskilt tar upp en av de viktiga tre bakomliggande faktorer vårt arbete bygger på går det inte heller att göra en kategorisering utifrån enbart kön, klass eller etnisk bakgrund. Forskningen berör istället oftast alla tre områ-den och påvisar de samband och skillnader det kan finnas mellan dem. Vi har trots detta delat in tidigare forskning i olika avsnitt mot bakgrund till vad som lyfts fram mest i forskningen. Nedan följer exempel på denna forskning.

3.1 Utbildningsval

(13)

sam-Undersökningen har skett genom observerande studier i en gymnasieskola samt intervjuer med såväl niondeklassare, som studie- och yrkesvägledare. I sin avhandling kommer Sandell bland annat fram till att samhället blir mer maskulint på så vis att både kvinnor och män tar avstånd från sådant som kan sammankopplas med det typiskt ”kvinnliga”. Resultatet visar också att kvinnor vill använda sig av utbildning för att utmana och göra sig fria från gamla traditioner. Författaren märker att ungdomar råds att handla på olika sätt beroende på deras klass och kön. Detta menar Sandell vara oroväckande ur ett demokratiskt synsätt.

Fransson och Lindh (2004) fick i uppdrag av Lärarhögskolan i Stockholm att göra en kun-skapsöversikt angående ungdomars föreställningar, kunskap och handlande då det gäller ut-bildning och arbete. I ett kapitel behandlar författarna de bakomliggande faktorer som visat sig ha stor betydelse för studie- och yrkesval, nämligen socioekonomisk tillhörighet, kön och etnicitet. Författarna menar att om ungdomarna ses som en åldersmässigt bestämd kategori och skolan som en i stora drag likartad miljö så ger detta en bild av förhållandevis homogena livsvillkor för unga människor. Eftersom de vill belysa elevernas skilda strukturella förhållan-den har författarna valt att se på de mer etablerade aspekterna i utbildningsvalen såsom bety-delsen av socioekonomiska förhållanden, betybety-delsen av kön och betybety-delsen av den etniska härkomsten.

Författarna anser att studieinriktning och utbildningsval skiljer sig åt mellan elever som vuxit upp under olika socioekonomiska förhållanden och att uppväxtmiljön därmed har stor betydelse för deras framtida val. När det gäller kön och utbildning menar författarna att det inte är så stora skillnader i utbildningsnivå mellan flickor och pojkar. Den stora skillnaden handlar istället om att flickor och pojkar väljer olika inriktningar på sin utbildning. Varför det är så förklarar författarna genom att trots att vi formellt har en skola för alla är skolan ingen värdeneutral arbetsplats utan eleverna behandlas olika. Detta genererar till att de föreställ-ningar som eleverna skaffar sig i bland annat skolan, sätter gränser för den egna utvecklingen det vill säga vilka yrkesval som framstår som möjliga och att utbildningsval styrs av traditio-nella förväntningar på vad flickor och pojkar ska utbilda sig till. Detta exemplifieras genom att säga att flickor som är matematiskt begåvade och pojkar som är verbalt begåvade, väljer utbildning efter vad som förväntas utifrån deras kön och inte utifrån deras förutsättningar. Vidare menar författarna även att pojkar gör rationella val och väljer utbildningar som inte bara ger jobb utan också högre status och högre lön.

(14)

Syftet med avhandlingen är att skapa en förståelse för hur elevers gymnasieval skapar skilda integrations- och differentieringsprocesser inom den nya gymnasieskolan. Lund påvisar att vissa elever gynnas och att vissa elever missgynnas av dessa nya valhandlingar. Detta visar han genom att konstatera att de elever som är väldigt målinriktade, kan skilja sig från det sta-tistiken säger om just deras sociala bakgrund och utbildningsval. Han kommer även fram till att kommunikationsbehovet har ökat bland eleverna eftersom alla elever inte kan hantera val-friheten lika bra som andra.

3.2 Studie- och yrkesförberedande utbildningsval

Betyg, social bakgrund och kön är något som står i fokus då det görs en undersökning av årskurs 9-elevers kompetens avseende studie- och yrkesorientering (Skolverket, 1997). Denna undersökning inleder med att konstatera att det finns genomgående mönster när det gäller socialt ursprung, kön och medelbetyg hos eleverna. Undersökningen påvisar att ju högre soci-algrupp elever tillhör desto högre betyg har de. Undersökningen visar även att flickor i ge-nomsnitt har högre betyg än pojkar. Undersökningen visar alltså att elevens sociala ursprung är av vikt och att det finns tydliga samband mellan val av program och socialt ursprung. Detta visar undersökningen genom att konstatera att elever från hem med högutbildade föräldrar tenderar att söka till studieförberedande program medan elever till föräldrar med lägre utbild-ning istället söker sig till yrkesförberedande program. Det finns även stor skillnad mellan stu-dieinriktning och kön enligt undersökningen. Flickor väljer i större omfattning än pojkar de studieförberedande programmen. Detta kan förklaras genom att flickor i genomsnitt har högre betyg än pojkar. Många projekt har därmed bedrivits inom skolan för att få flickor mer intres-serade av de yrkesorienterade programmen och yrken som till stora delar är mansdominerade. Undersökningen visar dock att det har skett en viss förändring vad gäller flickors val av dessa utbildningar men att gymnasieskolan ändå i stor utsträckning är könssegregerad då många program fortfarande har en sned könsfördelning.

(15)

Skolverket (2007) redovisar en nationell bild av utvecklingen i såväl förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. Skolverket har uppdrag från regeringen att redovisa hur det förhåller sig i ovan nämnda instanser och även att belysa delar som behöver förbättras för att kunna uppfylla de högt ställda målkrav som finns i Sverige då det gäller pedagogisk verksamhet och utbildning för barn, ungdomar och vuxna. Denna rapport är inte bara aktuell på statlig nivå utan fyller också en stor funktion på kom-munal nivå, speciellt för de ansvariga och verksamma i de aktuella verksamheterna.

Särskilt användbart för detta examensarbete är de delar av rapporten som berör grundsko-lans senare delar och gymnasiet i allmänhet och de delar som inriktar sig på orsaker till varia-tioner i resultat beroende på kön, socioekonomisk- och utländsk respektive svensk bakgrund i synnerhet. Rapporten visar att de skillnader i resultat mellan skolor, vilka tidigare var relativt små nu tenderar att öka. Detta innebär i sin tur att skolan har betydelse för en elevs skolpresta-tion. Statistik visar att vissa program har ett betydligt lägre antal elever som slutför sin gym-nasieutbildning inom tre år än andra program.

Vidare diskuteras även studie- och yrkesvägledningen som enligt rapporten behöver förny-as och utvecklförny-as. Trots att valet till gymnförny-asieprogram och framtida yrke är mer komplext idag än tidigare visar rapporter att skolorna inte prioriterar att arbeta mot läroplanens mål för stu-die- och yrkesorientering.

3.3 Variationer i bakgrundsfaktorer

Reuterberg och Svensson (1998) undersöker de förändringar som skett i val av gymnasiepro-gram efter den senaste gymnasiereformen. Rapporten ämnar se om det finns skillnader vad det gäller elevers studieinriktning och om faktorer som kön, social bakgrund och betyg fortfa-rande är av stor vikt då eleverna gör sina val till gymnasiet. Resultatet visar att det inte har skett några större förändringar i valet av studie- respektive yrkesförberedande program, sen gymnasieskolans reformering 1991 men att det däremot går att urskilja att program med soci-al, samhällsvetenskaplig, humanistisk, social eller ekonomisk profil vunnit mark gentemot teknik och naturvetenskapliga inriktningar. Även då det gäller social bakgrund gick det inte att se några större skillnader vid val till gymnasiet.

(16)

och betydelsefulla för elevernas gymnasieval och framförallt då det gäller val av lin-jer/program.

3.4 Diskussion tidigare forskning

Tidigare forskning har kommit fram till att det finns skillnader i elevers gymnasieval beroen-de på kön, klass och etnisk bakgrund. Vårt syfte är att använda oss av beroen-dessa resultat och appli-cera dem på en mer lokal nivå samt att komplettera tidigare forskning genom att närmre granska olika faktorer som spelar in i gymnasievalet och se hur de skiljer sig åt beroende på ovan nämnda faktorer. Denna aspekt anser vi att tidigare forskning saknar.

Som tidigare nämnts är det svårt att sortera in den tidigare forskningen i olika grupper. Kön, klass och etnisk bakgrund går som en röd tråd genom majoriteten av den forskning vi belyst. Det går dock att se en viss skillnad på undersökningarnas fokus, därav vår uppdelning. Då tidigare forskning kommer fram till liknande resultat höjer detta trovärdigheten vilket gör det svårt att ifrågasätta undersökningarnas resultat. Däremot ser tidigare forskning främst till de stora skillnaderna, dvs. kön, klass och etnisk bakgrund men saknar en mer ingående studie om de små faktorer som påverkar elever i deras gymnasieval. Därför väcktes vårt intresse att gå in mer på djupet och se vilka faktorerna är som bidrar till denna forskningsbild. Vidare ansåg vi det intressant att applicera den redan fastställda forskningen på en liten västsvensk kommun.

(17)

4 Gymnasieskolans reformering

Detta examensarbete handlar om elevers olika valmöjligheter. Med detta avsnitt vill vi därför visa hur gymnasieskolan har förändrats angående möjligheten att välja olika program, kurser och skolor.

Gymnasieskolan har genomgått en rad förändringar genom tiden. 1971 skedde samman-slagningen mellan skolformerna gymnasium, fackskola och yrkesskola, vilket ledde till den ”nya” gymnasieskolan (Statens offentliga utredningar (SOU), 1993:85).

Reformens övergripande syfte var att göra utbildningarna kvalitetsmässigt bättre och tan-ken var att detta skulle ske genom att skolorna själva gavs en större inflytande i att formge den pedagogiska praktiken. Grunden för det pedagogiska arbetet skulle gå att finna i läropla-nen (de nationella målen), programmål och kursplaner. Tanken var att skolorna själva skulle få det enklare att göra uppföljningar på de mål de själva formulerat och på så vis hela tiden förändra och förbättra sin verksamhet. En annan tanke med gymnasiereformen var att den nya grundskolan skulle vara mer flexibel än den tidigare vilket i princip innebär mer valmöjlighe-ter för elever då det gäller kurser och bättre kontakt med arbetslivet (Skolverket, 2000). Några av de förändringar som skedde inom gymnasieskolan under 1990-talet var införskaf-fandet av 16 nationella program istället för de tidigare 22 linjerna. Detta ledde till att gymna-sieutbildningens alla program blev treåriga, vilket på ett bättre sätt gav eleverna en möjlighet att studera vidare efter gymnasiet. Det fastställdes även att de yrkesinriktade utbildningarna skulle ge en bättre grund för eftergymnasiala studier. Fokus lades nu på det livslånga lärandet. En av de viktigaste förändringarna var alltså att ansvaret mer kom att ligga på de lokala sko-lorna vilket gav dem möjligheter att själva utveckla och kvalitetssäkra utbildningen. Den nya gymnasieformens förändring innebar också en kvalitetshöjning i utbildning för att på så sätt följa den internationella utvecklingen (Skolverket, 2002). Genom denna reform blev gymna-sieskolan en skola för alla, eftersom 98 procent av grundskoleeleverna nu går vidare till gym-nasiet. Detta kan ställas mot att det endast var 90 procent av eleverna i slutet av 1980-talet som valde att läsa vidare på gymnasiet (SOU 2000:39).

(18)

an-sökningarna om att få starta fristående gymnasieskolor ökar för varje år. År 2005 kom 122 ansökningar, år 2006 kom 199 ansökningar och under år 2007 kom det in 302 ansökningar till skolverket om att starta friskolor (Skolverket, 2007).

4.1 Valmöjligheter för elever i den undersökta kommunen

(19)

5 De undersökta skolorna och deras

upptagnings-område

Nedan ges en kortfattad presentation av de båda skolor vars informanter ligger till grund för denna undersökning. Vidare ges en bild av de olika bostadsområden som informanterna till-hör. Detta görs med hjälp av såväl statistik från den undersökta kommunen som riket. På grund av etiska övervägande kommer inte den kommunala statistiken kunna hänvisas annat än till Statistiska centralbyrån (SCB). Informationen från skolorna kommer alltså inte heller att källhänvisas.

5.1 Östra skolan

Östra skolan har vid undersökningstillfället ca 600 elever och 70 anställda. Den är belägen i den undersökta stadens östra del. Skolan är invandrartät och har enligt dess hemsida 45 pro-cent elever med utländsk bakgrund. Bland de stadsdelar som ingår i upptagningsområdet finns de stadsdelar som har lägst statistik angående variablerna utbildningsnivå och arbetsinkomst. Området har enligt statistiken även den högsta arbetslösheten i kommunen. Stadsdelarna har även flest utrikes födda i hela den undersökta kommunen.

5.2 Västra skolan

(20)

5.3 Områdesstatistik

Tabell 1 Utbildningsnivå 2005 Öst Väst Kommunen Riket Förgymnasial utb. 21.4 % 4.7 % 16,0 % 17,0 % Gymnasial utb. 48.9 % 40.9 % 49,0 % 48,0 % Eftergymnasial utb. 26.7 % 53.7 % 34,0 % 34,0 % Uppgift saknas 3.0 % 0.7 % 1,0 % 1,0 % Källa: SCB

Tabellen redovisar utbildningsnivån i de undersökta områdena, i kommunen och i hela riket. Kommunen och rikets statistik överrensstämmer väl. Även statistiken i öst är relativt lik kommunen och rikets. Väst skiljer sig dock procentuellt från de övriga och har exempelvis ett betydligt högre antal boende med eftergymnasial utbildning.

Tabell 1:1 Arbetsinkomst 2004

Öst Väst Kommunen Riket

Män 203.3 Kkr. 361 Kkr. 245 Kkr. 261 Kkr. Kvinnor 159.7 Kkr. 228.2Kkr. 180 Kkr. 194 Kkr. Källa: SCB

(21)

Tabell 1:2 Utrikes födda 2007

Ålder Öst Väst Kommunen (2005) Riket (2005)

0-15 14.8 % 0.8 % X X

16-64 52.7 % 5 % X X

65- 32.2 % 1.7 % X X

Totalt 42.5 % 7.5 % 13,0 % 12,0 %

Källa: SCB

Antalet utrikes födda i procent skiljer sig från övriga riket både då det gäller öst och väst. I väst finns det något färre utrikes födda än i riket och i öst finns det markant fler. Kommunsta-tistiken för utrikes födda följer rikets statistik väl.

Tabell 1:3 Arbetslöshet 2006 Öst Väst Kommunen Riket Män 7.0 % 2.6 % X X Kvinnor 4.5 % 2.8 % X X Genomsnitt 5.9 % 2.7 % 5,0 % 4,2 % Källa: SCB

Arbetslösheten är till synes högre i öst än i väst. Ungefär dubbelt så många kvinnor är arbets-lösa i öst än i väst och motsvarande siffra för män är nästan tre gånger så hög arbetslöshet bland de i öst än de i väst. I kommun och riket är genomsnittet lägre än på öst men betydligt högre än på väst.

(22)

6 Definition av centrala begrepp för klassificering

I nedanstående avsnitt definieras de olika bakomliggande faktorer som används för klassifice-ring av kön, klass och etnisk bakgrund. Den klassificeklassifice-ring som vi valt att redovisa kan tolkas på olika sätt beroende på vilket perspektiv man använder sig av. Flera av de bakomliggande faktorerna tolkas därmed olika beroende på vilken forskare som använder dem eller inom vil-ken vetenskap de används. Vi har därför valt att använda den definition av begrepp som Lundgren-Gothlin använder sig av angående kön, Bourdieu angående klass och Skolverket angående etnisk bakgrund.

6.1 Kön

I redovisningen av vårt enkätmaterial kommer vi främst att använda oss av begreppet kön och då som en markör för att belysa skillnader/likheter mellan flickor och pojkar. Med kön menas enligt Lundgren-Gothlin (1999) enbart den biologiska skillnaden det finns mellan flickor och pojkar. I analys- och diskussionsdelen kommer även till viss del begreppet genus användas då detta begrepp även innefattar bland annat sociokulturella aspekter som män och kvinnors be-teende, intressen och vad som anses vara typiskt manligt respektive kvinnligt.

6.2 Klass

(23)

ekono-kapital ska lyftas fram har vi valt att utgå från föräldrarnas utbildningsnivå. Enligt Bourdieu är utbildningsnivå det bästa sättet att mäta just det kulturella kapitalet (Broady, 1996).

6.3 Etnisk bakgrund

(24)

7 Metod och material

Då undersökningen syftar till att belysa vissa faktorer, upptäcka relevanta samband och göra en komparation mellan två olika bostadsområden krävs en bredd i materialet. Denna bredd anser vi att en större enkätundersökning bättre kan tillhandahålla än exempelvis en mindre intervjustudie. I examensarbetet kommer det således göras en kvantitativ undersökning av några av de faktorer som påverkar elever i deras val till gymnasiet. Det kommer även att föras en diskussion kring de olika faktorer som kan tänkas påverka gymnasievalen för att se om det finns några likheter och skillnader mellan de olika skolområdenas elevers enkätsvar.

7.1 Enkäter

(25)

Frågor angående föräldrars inkomst är inte med i enkäten av två anledningar. Dels på grund av de etiska dilemman det kan innebära för eleven att redogöra för detta och dels tror vi inte heller att alla elever har någon direkt uppfattning om vilken inkomst föräldrarna har. Istället har vi valt att generalisera elevernas socioekonomiska förutsättningar utifrån den områdessta-tisk som insamlats. Svagheter med en sådan här generalisering kan vara att några elever inte nödvändigtvis representerar områdesstatistiken. Det kan alltså finnas informanter i respektive område som inte helt överrensstämmer med den klassificering undersökningen redovisar. En pilotstudie har också utförts, vilket har lett till vissa korrigeringar i enkätformuläret. Bland annat togs frågor som rörde föräldrarnas inkomst och civilstånd bort då det blev tydligt att informanterna i pilotstudien inte hade någon kunskap om detta och/eller inte ansåg frågor-na vara etiskt korrekta. Frågor lades även till i enkäten för att en kontroll av vissa informant-svar skulle kunna göras. Detta på grund av okunskap från informanternas sida vid vissa frågor (se kap. 7.7). Utöver dessa åtgärder har även klassmentorerna konsulterats och blivit introdu-cerade för enkäten före eleverna. Skälet till detta är att vi anser att mentorerna har kännedom om och inblick i elevernas liv och därför bättre kan avgöra om enkäten kan missuppfattas eller anses kränkande på något vis.

7.2 Datainsamlingsmetoder

Efter enkätkonstruktion och ett första urval kontaktades respektive mentorer för de utvalda klasserna. Mentorerna tillfrågades via mail (se bilaga 2) eller telefon ifall de kunde tänka sig att ställa upp och låta sina elever medverka i enkätundersökningen. I mailet ombads de att kontakta oss angående medverkan, tid och plats. Även rektorerna på respektive skola kontak-tades och informerades angående enkätundersökningen (se bilaga 3).

7.2.1 Genomförande

(26)

om undersöknings syfte, anonymitet och frivillighet. Undersökningen skedde i början av varje lektionstillfälle och klassernas respektive lärare var närvarande.

7.3 Informanter

Undersökningen är genomförd på två grundskolor för senare åldrar i en västsvensk kommun under vårterminen 2008. Samtliga informanter går i årskurs nio på respektive skola. Det totala antalet informanter i undersökningen uppgår till 190 personer. Efter ett medvetet urval (se 7.3.1) kvarstod 108 informanter som användes i undersökningen. Fördelningen av dessa in-formanter är 46 på Östra skolan och 58 på Västra skolan. Av det totala antalet inin-formanter är 50 flickor och 58 pojkar. På Östra skolan är 24 av informanterna flickor och 22 pojkar medan det på Västra skolan är 26 flickor och 36 pojkar.

7.3.1 Urval

Genom hela processen har det skett en rad olika urval. Först och främst gjordes det ett urval då det skulle avgöras vilka två olika skolor i kommunen som skulle ligga till grund för den undersökta populationen. Urvalet gjordes, vilket tidigare nämnts, genom att se på de stadsde-lar som skilde sig mest åt i variablerna: arbetslöshet, inkomst, utrikes födda samt utbildnings-nivå. När detta hade fastställts valdes de två skolor som hade dessa som upptagningsområden. Därefter valde vi att genomföra enkätundersökningen bland alla tillgängliga elever i de re-spektive skolornas niondeklasser. Detta för att rent etiskt inte välja eller peka ut de elever som bor i de områdena som vi var intresserade av. Efter insamlandet av alla enkäter skedde ytter-liggare ett urval och då med hänsyn till det bostadsområde som informanterna tillhörde. Detta gjordes genom att eleverna på en fråga i enkäten fick svara på vilket postnummer de hade. Av de 190 insamlade enkäterna återstod efter denna gallring 108 enkäter som ligger till grund för resultatet i detta examensarbete.

(27)

7.3.2 Bortfall

Med hjälp av klasslistor har vi tagit reda på bortfallet i de olika undersökta klasserna. Då en-käterna är anonyma har vi räknat flickor respektive pojkar och sedan jämfört med det totala antalet flickor och pojkar som går i de olika klasserna. Det fanns ett litet bortfall i majoriteten av klasserna men det har inte påverkat vår undersökning i stort då vi ändå gjort ett urval ut-ifrån de kriterier vi velat komma åt. På Östra skolan var det totala bortfallet 30 personer och på Västra skolan var motsvarande siffra sju. En hel niondeklassare på Östra skolan föll även bort eftersom vi inte fick tillgång till denna. Inte heller alla niondeklassare på Västra skolan medverkade i enkätundersökningen, men detta val var medvetet eftersom antalet användbara informanter redan uppnåtts.

Gällande enkätfrågorna har vi valt att se vissa svarsalternativ som internt bortfall då infor-manten själv har lagt till ett ”vet ej”-alternativ. Det är dock bara den enskilda frågan som ses som bortfall och detta redovisas som bortfall i resultatdelen, informantens övriga svar räknas med i resultatet.

7.3.3 Sortering

För att se likheter och skillnader i informanternas gymnasieval beroende på deras kön, klass och etniska bakgrund har följande klassificeringar gjorts. Informanterna har grupperats efter kön. Flickorna och pojkarna har därefter sorterats i undergrupper med avseende på deras olika kapital och etniska bakgrund. Bourdieu pekar på tre olika kapital för att säkerställa klasstillhö-righet. Vi har valt att använda oss av två av dem, det ekonomiska och det kulturella kapitalet. Alla informanter från den Västra skolan har klassificerats som elever boende i ett område med högt ekonomiskt kapital. Detta gjordes med bakgrund av den områdesstatistik som tidigare har redovisats. Likaså har alla informanter från den Östra skolan klassificerats som elever boende i ett område med ett lågt ekonomiskt kapital.

(28)

anses som någon frivillig vidareutbildning då den istället kan anses vara mer eller mindre ob-ligatorisk (SOU 2000:39).

För att fastställa elevernas etniska bakgrund har, vilket tidigare nämnts, Skolverkets defini-tion använts (se kap. 6.3).

7.3.3.1 Klassificering av informanter

• Pojkar med svensk bakgrund med högt kulturellt kapital, boende i område med högt ekonomiskt kapital och pojkar med svensk bakgrund med lågt kulturellt kapital, boen-de i områboen-de med högt ekonomiskt kapital.

• Pojkar med svensk bakgrund med högt kulturellt kapital, boende i område med lågt ekonomiskt kapital och pojkar med svensk bakgrund med lågt kulturellt kapital, boen-de i områboen-de med lågt ekonomiskt kapital.

• Pojkar med utländsk bakgrund med högt kulturellt kapital, boende i område med lågt ekonomiskt kapital och pojkar med utländsk bakgrund med lågt kulturellt kapital, bo-ende i område med lågt ekonomiskt kapital.

• Flickor med svensk bakgrund med högt kulturellt kapital, boende i område med högt ekonomiskt kapital och flickor med svensk bakgrund med lågt kulturellt kapital, boen-de i områboen-de med högt ekonomiskt kapital.

• Flickor med svensk bakgrund med lågt kulturellt kapital, boende i område med lågt ekonomiskt kapital.

• Flickor med utländsk bakgrund med högt kulturellt kapital, boende i område med lågt ekonomiskt kapital och flickor med utländsk bakgrund med lågt kulturellt kapital, bo-ende i område med lågt ekonomiskt kapital.

(29)

7.3.3.2 Informantgrupper som ej påträffades i undersökningen

• Pojkar med utländsk bakgrund med högt kulturellt kapital, boende i område med högt ekonomiskt kapital och pojkar med utländsk bakgrund med lågt kulturellt kapital, bo-ende i område med högt ekonomiskt kapital.

• Flickor med utländsk bakgrund med högt kulturellt kapital, boende i område med högt ekonomiskt kapital och flickor med utländsk bakgrund med lågt kulturellt kapital, bo-ende i område med högt ekonomiskt kapital.

• Flickor med svensk bakgrund med högt kulturellt kapital, boende i område med lågt ekonomiskt kapital.

Det kan anses märkligt att det inte påträffades någon elev med utländsk bakgrund från Västra skolan i undersökningen. En förklaring till detta kan vara att det urval som gjordes innebar att inte alla områden i skolans upptagningsområde är representerade. Varför inga flickor med svensk bakgrund med högt kulturellt kapital och boende i område med lågt ekonomiskt kapi-tal påträffades beror antagligen på det bortfall som fanns bland informanterna i öst (se 7.3.2).

7.4 Forskningsetiska övervägande

(30)

att behandlas med stor förtrolighet. Slutligen bör det återigen understrykas den vikt vi lagt på att förklara för eleverna att enkätundersökningen är anonym och frivillig (Vetenskapsrådet, 2008).

7.5 Generaliserbarhet

Våra resultat i detta examensarbete blir endast representativt för de elever som bor i de utval-da områden som vi undersökt. Därmed blir resultatet inte generaliserbart för alla nior på re-spektive skola, vilket även är en faktor till skolornas anonymitet. Resultatet går därför inte heller att generalisera på skolorna i helhet då endast ett urval från en av årskurserna är repre-senterat. Eftersom informantantalet är relativt lågt kan inte heller några säkra paralleller med liknande undersökningar i landet dras men vissa antaganden kan ändå göras och en viss fing-ervisning kan ges. Vår ambition är dock främst att göra en lokal undersökning av vissa fakto-rer som ligger till grund för elevers gymnasieval beroende på klass, kön och etnisk bakgrund.

7.6 Validitet och reliabilitet

Det är viktigt att genom en enkätundersökning få reda på det som avses undersökas. För att få en så hög validitet som möjligt har därmed en rad åtgärder vidtagits. En av dem är att enkät-formuläret har granskats av utomstående för att på så sätt se att frågorna har relevans till det som undersökningen ämnar mäta. Detta kallar Patel & Davidsson (1994) för innehållsvaliditet och diskuterar hur lätt det är att bli blind för sina egna misstag vid en enkätutformning, vilket ovanstående åtgärd kan motverka. Enkäten har överlag en hög validitet även om ett mindre antal frågor kan anses ha en lägre validitet.

(31)

formanter. Hade samma undersökning gjorts vid att annat tillfälle är det sannolikt att resultatet hade blivit snarlikt. Därför bedömer vi reliabiliteten i detta examensarbete som relativt hög.

7.7 Metoddiskussion

Ejlertsson (1996) pekar på en rad fördelar och nackdelar angående kvantitativa respektive kvalitativa undersökningar. Det han belyser som kan anses negativt med en enkätundersök-ning är det bortfall som kan förekomma. Detta har vi försökt förebygga genom att vara närva-rande vid både utlämnandet och insamlandet av enkäterna samt att välja lektionstillfällen då hela klassen är samlad. Därmed har alla enkäter som delats ut även besvarats. De bortfall som ändå förekommit på grund av sjukdom eller annan frånvaro redovisades i kapitel 7.3.2. Antalet frågor i en enkätundersökning menar Ejlertsson ska vara begränsat då undersök-ningen helst inte ska ta mer är en halvtimme att besvara. Frågorna kan inte heller vara alltför komplicerade och några fördjupande följdfrågor går inte heller att lägga till i efterhand. Vi har därmed försökt anpassa både tid och frågor till elever i grundskolan. Vi har därmed haft för avsikt att konstruera en enkät som endast tar mellan 10-15 minuter att fylla i. Frågorna har testats på en pilotklass för att förebygga problem angående förståelsen av frågorna. Problemet med att inte kunna ställa följfrågor är något av den kvantitativa undersökningens brister vilket skulle kunna kompletteras genom en mer djupgående kvalitativ undersökning. Vi anser dock att den kvantitativa metodens fördelar är till gagn för denna undersökning då ett bredare mate-rial ger ett resultat som enklare kan jämföras, generaliseras och analyseras.

Vid resultatredovisningen av enkäten upptäcktes vissa mindre relevanta frågor samt någon fråga som många av informanterna verkade ha haft problem att helt förstå. Vi lade även mär-ke till att det efterfrågades ett ”vet ej”-alternativ på vissa frågor. Detta var något som tyvärr inte upptäcktes genom pilotundersökningen. Mot bakgrund till Ejlertsson valde vi dock med-vetet att inte ha med så många ”vet ej”-alternativ eftersom dessa inte tvingar informanterna att ta ställning. De informanter som trots detta har konstruerat ett eget ”vet ej”-alternativ vid vis-sa frågor har därför räknats som bortfall i den specifika frågan.

(32)

gymnasieval, vilket vi nu inte har någon kunskap om. Däremot kan vi diskutera påverkan av syskon i stort, oberoende om syskonen är äldre eller yngre.

(33)

8 Resultat och analys

I resultatdelen redovisas de olika svarsalternativen ’mycket viktigt’ och ’viktigt’ tillsammans, detta gäller även svarsalternativen ’mindre viktigt’ och ’oviktigt’. Anledningen till detta är att vi anser det vara enklare för läsaren att tyda de olika diagrammen med enbart två staplar. Dessutom gör detta redovisningssätt det enklare att se ytterligheterna vid enkätsvaren och därmed blir det enklare att göra en komparation.

(34)

8.1 Bakomliggande faktorer

Tabell 2 Sociala bakgrundsfaktorer

Elever med högt eller lågt kulturellt kapital boende i område med högt ekonomiskt kapital. (väst)

Elever med högt eller lågt kulturellt kapital boende i område med lågt ekonomiskt kapital. (öst)

Hur bor du?

Lägenhet Villa/radhus 0 % 100 % 89 % 11 % Etnisk bakgrund Svensk Utländsk 100 % 0 % 29 % 71 % Antal syskon 0 1 2 3 eller fler 9 % 60 % 26 % 5 % 4 % 24 % 33 % 39 %

Mammans utbild. nivå

Grundskola Gymnasium Högskola/Universitet Ingen Vet inte 8 % 11 % 52 % 0 % 29 % 9 % 39 % 23 % 7 % 22 %

Pappans utbild. nivå

Grundskola Gymnasium Högskola/Universitet Ingen Vet inte 2 % 26 % 50 % 0 % 22 % 9 % 37 % 24 % 6 % 24 % Arbetande föräldrar Mamma Pappa 98 % 100 % 65 % 72 %

(35)

Tabell 2:1 Bakgrundsfaktorer till gymnasieval

Elever med högt eller lågt kulturellt kapital boende i område med högt ekonomiskt kapital. (väst)

Elever med högt eller lågt kulturellt kapital boende i område med lågt ekonomiskt kapital. (öst)

Vad är viktigast för dig i ditt val till gymnasiet?

Programmet Skolan Kombinationen program och skola Söker ej till gymnasiet

39 % 1 % 60 % 0 % 59 % 2 % 39 % 0 % Är skolan kommunal eller fristående? Kommunal Fristående 89 % 11 % 96 % 4 % Meritvärdespoäng HT07 Flickor Pojkar Totalt 225 215 219 203 155 180

Har ditt betyg spelat in då du valt gymnasiepro-gram? Ja Nej Bortfall 40 % 55 % 5 % 52 % 39 % 9 %

Tror du att du kommer in på ditt första-handsval? Ja Nej Bortfall 95 % 5 % 0 % 74 % 17 % 9 % Har du funderingar på att läsa vidare efter gymnasiet? Ja Nej Vet ej 76 % 23 % 1 % 63 % 30 % 7 %

Hur viktigt har detta varit för ditt gymnasie-val? Mycket viktigt Viktigt Mindre viktigt Oviktigt 26 % 52 % 19 % 3 % 52 % 39 % 7 % 2 %

I elevernas bakgrundsfaktorer till gymnasievalet ser man att enbart skolan som enskild faktor inte har någon betydelse för deras val. Däremot är kombinationen av program och skola viktig för båda grupperna. Dock anser eleverna i öst till skillnad från eleverna i väst att programmet i sig är den viktigaste faktorn av de givna alternativen.

(36)

Betygsmässigt finns det en markant skillnad mellan öst och väst. Särskilt tydlig är denna skillnad mellan de manliga informanterna. Angående betygets roll för valet av gymnasiepro-gram var det delade meningar i båda grupperna. Ungefär hälften ansåg att det hade betydelse medan hälften ansåg motsatsen. En viss skillnad finns i grupperna då majoriteten av de boen-de i öst ansåg att boen-det haboen-de betyboen-delse medan majoriteten i väst ansåg att boen-det inte haboen-de någon betydelse.

Hela 95 procent av informanterna i väst trodde att de skulle komma in på sitt första-handsval medan motsvarande siffra i öst var 74 procent. I frågan om informanterna hade fun-deringar på att studera vidare efter gymnasiet skilde det sig lite mellan de båda grupperna. 76 procent av de boende i väst trodde att de skulle läsa vidare medan något färre, 63 procent, av de boende i öst trodde detsamma. Vid frågan om hur viktiga tankarna om eftergymnasiala studier varit vid valet av gymnasieskola/program svarar 78 procent i väst att detta varit viktigt eller mycket viktigt. Motsvarande siffra i öst är 91 procent.

8.2 Sammanslagning av samtliga enkätsvar

Elever totalt 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Samma program

som kompisar Samma

skola som kompisar Föräldrar Sysko n Lärare Stu di e- o ch yrkesvägledare

Närhet till bostad

Skolans rykte Skolans utseende och miljö Gymnasieskolans information Mycket viktigt/viktigt Mindre viktigt/oviktigt

Diagram 1 Elever totalt

(37)

gym-ende kön, klass och etnisk bakgrund och ger därför en bild av vilka faktorer som generellt är viktigast för denna undersöknings informanter.

Nedan redovisas de faktorer som är mycket viktiga samt oviktiga för informanternas gym-nasieval beroende på kön, klass och etnisk bakgrund.

8.3 Kön

Flickor totalt 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% Samma program

som kompisar Samma

Närhet till bostad

Diagram 2 Flickor totalt

(38)

8.3.1 Komparation mellan flickor boende i öst och väst Flickor boende i område med lågt ekonomiskt kapital (öst)

0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% Samma program

som kompisar Samma

Närhet till bostad

Diagram 2:1 Flickor boende i område med lågt ekonomiskt kapital

Flickor boende i område med högt ekonomiskt kapital (väst)

0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% Samma program

som kompisar Samma

Närhet till bostad

Diagram 2:2 Flickor boende i område med högt ekonomiskt kapital

(39)

angivit faktorer som lärare och syskon som mindre viktiga har dessa ändå en större betydelse för flickorna i öst än vad de har för flickorna i väst. Bland flickorna i väst var de tre viktigaste faktorerna: skolans utseende, gymnasieskolans information samt skolans rykte. Alla dessa tre faktorer har med deras nya gymnasieskola att göra och är inte lika bundet till familj eller den nuvarande skolan. Ett exempel på detta är att 75 procent av flickorna i öst ansåg att faktorn studie- och yrkesvägledare var mycket viktig eller viktig medan 12 procent av flickorna i väst ansåg detsamma. Dessutom angav fler flickor i öst än de i väst att faktorer som föräldrar, lära-re och syskon var viktiga. De faktolära-rer som har minst betydelse för gymnasievalen skiljer sig inte lika markant åt som de faktorer som påverkar. Gemensamt för båda grupperna är att de två faktorer som påverkar dem minst i gymnasievalet är att välja samma program eller skola som sina kompisar gör.

Vår teori om varför de mest viktiga faktorerna skiljer sig så markant åt är att eleverna i öst skulle kunna ha ett större informations- samt kommunikationsbehov än de i väst. Detta kan bero på att det är fler flickor i öst som har ett lågt kulturellt kapital än flickorna i väst.

Pojkar totalt 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Samma program

som kompisar Samma

Närhet till bostad

Diagram 2:3 Pojkar totalt

(40)

föräld-rapåverkan varit viktig. Då det gäller skolpersonal tycker majoriteten av informanterna att varken lärare eller studie- och yrkesvägledare har varit viktiga i deras val. Däremot anser fler informanter att studie- och yrkesvägledare har varit viktigare än lärare. Skolans rykte är vik-tigt för ca 40 procent av informanterna men mindre vikvik-tigt för det resterande 60 procenten.

8.3.2 Komparation mellan pojkar boende i öst och väst

Pojkar boende i område med lågt ekonomiskt kapital (öst)

0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% Samma program

som kompisar Samma

Närhet till bostad

Diagram 2:4 Pojkar boende i område med lågt ekonomiskt kapital

Pojkar boende i område med högt ekonomiskt kapital (väst)

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% program Samma skola som kompisar Föräldrar Sysko n Lärare Stu di e- o ch

Skolans rykte och miljö _information

(41)

som viktiga för deras val. Den största likheten bland pojkar i öst och väst är att majoriteten av samtliga informanter anser att gymnasieskolans utseende och miljö samt information är vik-tig. En annan likhet är att val av samma program och skola som kompisar är minst viktigt för båda informantgrupperna. De enskilda faktorer som skiljer sig mest åt mellan pojkarna från öst och väst är att pojkarna i öst ger lärare, studie- och yrkesvägledare och föräldrar en större betydelse än pojkarna i väst.

8.3.3 Komparation mellan kön

Överlag går det inte att urskilja en stor skillnad mellan könen och de faktorer som ligger till grund för pojkarnas och flickornas gymnasieval. Däremot går det ändå att se skillnader i vissa enskilda faktorer. Den största skillnaden finns inom faktorerna: samma program och samma skola som kompisar. 38 procent av pojkarna ansåg, vid en sammanslagning, att dessa faktorer var viktiga för deras gymnasieval medan endast fyra procent av flickorna ansåg detsamma. En annan faktor som skiljde sig mer åt än övriga var att fler flickor, 70 procent, än pojkar, 55 procent, ansåg att gymnasieskolans information var viktig för deras val.

(42)

8.4 Ekonomiskt och kulturellt kapital

Elever med lågt kulturellt kapital boende i område med lågt ekonomiskt kapital

0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% Samma program

som kompisar Samma

Närhet till bostad

Diagram 3 Elever med lågt kulturellt kapital boende i område med lågt ekonomiskt ka-pital

(43)

Elever med högt kulturellt kapital boende i område med högt ekonomiskt kapital 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Samma program

som kompisar Samma

Närhet till bostad

Diagram 3:1 Elever med högt kulturellt kapital boende i område med högt ekonomiskt kapital

Eleverna med högt kulturellt kapital boende i område med högt ekonomiskt kapital anser att de två viktigaste faktorerna för deras gymnasieval är skolans utseende och miljö samt dess information. På tredje plats kommer faktorn skolans rykte. Denna faktor är dock relativt jämn mellan dem som anser den vara viktig eller oviktig. Resterande faktorer anser merparten vara oviktiga. De faktorer som anses vara mest oviktiga är syskon, lärare och samma program som kompisar.

8.4.1 Komparation mellan högt och lågt kapital

(44)

8.5 Etnisk bakgrund

Flickor och pojkar med svensk bakgrund

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Samma program

som kompisar Samma

Närhet till bostad

Diagram 4 Flickor och pojkar med svensk bakgrund

(45)

Flickor och pojkar med utländsk bakgrund 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% Samma program

som kompisar Samma

Närhet till bostad

Diagram 4:1 Flickor och pojkar med utländsk bakgrund

De absolut viktigaste faktorerna för flickor och pojkar med utländsk bakgrund är föräldrar, 73 procent, samt studie- och yrkesvägledare, 70 procent. Ytterligare två faktorer har tillgivits majoritet i svarsalternativet mycket viktig/viktig, dessa är skolans utseende och miljö, 58 pro-cent, samt dess information, 64 procent. Det som är allra minst viktigt för informanterna i denna grupp är att välja samma program eller skola som kompisar. Faktorer som syskon, lära-re och skolans rykte har inte lika stor diffelära-rens i informantgruppen. I dessa faktolära-rer är man mer kluven huruvida de är viktiga eller ej. Majoriteten anser dock att faktorerna är mindre viktiga än viktiga.

8.5.1 Komparation mellan etniska bakgrunder

(46)

9 Sammanfattande diskussion och vidare analys

9.1 Kön

Undersökningens resultat visar att skillnaden mellan kön och faktorer som ligger till grund för gymnasieval är relativt liten. Det var endast vid vissa faktorer som en mer påtaglig skillnad gick att se. Exempelvis ansåg fler pojkar, även om de var i minoritet, än flickor att samma program och skola som kompisar var viktigt. En annan faktor som skiljde sig lite åt var den att 15 procent fler flickor än pojkar tyckte att gymnasieskolans information var av stor vikt för deras val. Det relativt homogena resultat som går att urskilja mellan könen tyder på att dessa inte fungerar som en vattendelare då det gäller vilka faktorer som väger tyngst respektive lät-tast i valet till gymnasieskolan. Istället går de att se ett samband mellan faktorer och bostads-område, vilket påvisas genom att pojkar och flickor från samma område har fler faktorer som överensstämmer än vad flickor respektive pojkar från olika områden har. Detta stärker även bilden av att kön inte är någon betydande bakomliggande faktor för de olika faktorer som spe-lar in i elevers gymnasieval. För att återknyta till teoridelen visar diagrammen i resultatdelen snarare att det är elevers kulturella och ekonomiska kapital som skiljer faktorernas betydelse åt än deras kön.

(47)

resul-att det är skillnaden mellan kön som genererar ett visst resultat, fast det istället beror mer på det kapital och habitus individen innehar.

9.2 Klass

I jämförelsen mellan de olika elevernas kapital, blir skillnaden mellan vilka faktorer som var viktiga och oviktiga betydligt mer märkbara än i jämförelsen mellan kön. Den faktor som var viktigast bland informanter från öst var studie- och yrkesvägledare, vilken inte alls var lika viktig bland informanterna från väst. Istället ansåg de från väst att yttre faktorer, som skolans utseende och miljö var desto viktigare för deras gymnasieval. Flera av de faktorer som elever-na med ett lågt kapital valde som mycket viktiga eller viktiga rör sig i områden som har med personer att göra till exempel föräldrar, lärare, syskon och som redan nämnts studie- och yr-kesvägledare. Detta indikerar på att dessa elever har ett större kommunikationsbehov angåen-de angåen-deras gymnasieval än vad elever med ett högt kapital har.

Lund (2006) påpekar detta behov av ökad kommunikation som han menar kan uppstå i och med den ökade valfriheten i skolan. Enligt författaren gynnas främst de målinriktade eleverna av denna valfrihet medan andra, mer osäkra, istället kan missgynnas. Detta kan vara en anled-ning till att informanterna som i denna undersökanled-ning som har ett lågt kapital även har ett stör-re kommunikationsbehov.

(48)

någon större funktion. Eller är det endast så att de målmedvetna eleverna inte har något behov av ytterligare vägledning då de redan vet vad de ska välja?

Sandell (2007) menar att olika samhälliga strukturer begränsar individers handlingsområde och att detta påverkar våra val. Strukturerna är enligt Sandell starkt förankrade i de kulturella sammanhang vi befinner oss i. Detta går enligt oss att tolkas som att personer med olika kultu-rella kapital har olika handlingsområden och därför också gör olika val.

Varför informanternas faktorer till sina gymnasieval skiljer sig så markant åt beroende på kapital kan tänkas bero på det som Bourdieu kallar habitus. Informanter med ett högt kapital i undersökningen visar att faktorer som rör yttre omständigheter är av störst vikt, vilket kan tänkas ha ett samband med just deras habitus. Dessa informanter kan antas ha en gångbar ha-bitus, vilket gör att de känner en trygghet inför situationen, gymnasievalet. Därmed behöver inte dessa informanter samma hjälp av andra personer inför valet som informanter med ett lågt kapital behöver. Informanterna med lågt kapital får istället anpassa sitt habitus till situa-tionen och för att göra detta kräver de mer information och kommunikation. Att informanter-nas faktorer till gyminformanter-nasievalet skiljer sig åt beroende på kapital stärks även genom Bourdieus fältbegrepp då han menar att individer agerar och gör val beroende på de positioner och de fält som de befinner sig i. Ses skolan som ett stort fält skulle det kunna antas att faktorerna till gymnasievalen var relativt lika mellan informanterna. Eftersom habitus och fält istället sam-spelar med varandra går det alltså inte att göra den förenklingen att skolan är en homogen grupp individer med samma åsikter och behov. Det är därmed inte anmärkningsvärt att elever med olika sociala bakgrunder skiljer sig åt när det gäller vilka faktorer som anses vara viktiga just för dem.

9.3 Etnisk bakgrund

(49)

repre-mantgrupperna var att föräldrar och studie- och yrkesvägledare var mest viktiga bland infor-manterna med utländsk bakgrund medan de viktigaste faktorerna bland inforinfor-manterna med svensk bakgrund var skolans utseende och miljö samt information. Anledningarna till dessa likheter och skillnader kan antas vara samma som i ovanstående diskussion kring kulturellt och ekonomiskt kapital (se kap. 9.2).

9.4 Slutdiskussion

De två minst viktiga faktorer för samtliga informanter är att välja samma skola och program som kompisar. Detta är enligt oss ett positivt resultat då det tyder på att informanterna gör självständiga val på så vis att de inte påverkas av kompisar. Det som förvånade oss var dock att betydligt fler pojkar än flickor svarade att vänner har betydelse för deras val. Sett ur ett traditionellt genusperspektiv hade vi istället trott att resultatet skulle vara omvänt. Enligt oss hade det varit mer typiskt ”kvinnligt” om flickorna påverkades av sina vänner mer än pojkar-na. Därför blev vi positivt överraskade när vi upptäckte att så inte var fallet. Det sammantagna resultatet bland dessa två faktorer visar att kompisars val inte är av stor vikt hos något av kö-nen, framförallt inte hos flickorna.

(50)

heller anses viktiga kan bero på att eleverna redan är klara över sina val och inte behöver extra vägledning. Om vår teori däremot inte stämmer angående studie- och yrkesvägledares roll för vissa elever uppstår ett annat viktigt problemområde. Som förslag till vidare forskning hade i så fall en granskande undersökning kunnat göras och då se på varför denna faktor inte är av större vikt och även på hur denna faktor kan förnyas och förbättras för att tillgodose elevernas behov.

Att elevens kön inte har någon större inverkan på vilka av de undersökta faktorerna anses vara viktiga eller oviktiga för deras gymnasieval anser vi vara ett positivt besked. Mot bak-grund av tidigare forskning exempelvis Skolverket (1997) och Fransson och Lindh (2004) som påvisar att kön har betydelse i en rad olika aspekter inom skolvärlden som till exempel vid val av studie- eller yrkesförberedande program, kan vi dock med stor säkerhet fastställa att så inte är fallet angående faktorerna som påverkar deras gymnasieval. Vårt resultat gällande kön överrensstämmer istället mer med Sandell (2007) som menar att samhället blir mer mas-kulint genom att både kvinnor och män tar avstånd från det som anses vara typiskt ”kvinn-ligt”. Att vårt undersökningsresultat mer överrensstämmer med Sandell kan tänkas bero på att Sandells undersökning är mer aktuell, tillskillnad från Skolverkets, Fransson och Lindhs något äldre resultat.

Bland alla elever generellt anser vi det vara beklagligt att inte majoriteten av informanterna tycker att studie- och yrkesvägledare är viktigare i sina val inför gymnasiet. Det faktum att så många av informanterna istället anser att skolans utseende, miljö samt information är mest viktigt ställer krav på skolorna att skapa en så bra arbetsmiljö och profilering som möjligt. I dagens hårda konkurrens bland såväl kommunala som fristående gymnasieskolor ger detta en indikation på att framtida elever inte bara ställer krav på deras utbildning utan även på en fun-gerande skolmiljö.

(51)

homo-Käll- och litteraturförteckning

Broady, Donald. (1985), Kultur och utbildning, Stockholm: Universitets- och högskoleämbe-tet, forskning och utveckling för högskolan

Broady, Donald (1996), ”Kapital, habitus och fält”, i Gustavsson, Anders (red.) (1996). Kun-skapsmål, teori, empiri – Föredrag vid en humanistisk forskarskurs i Uppsala. Upp-sala: Etnologiska avdelningen

Bunar, Nihad (2001), Skolan mitt i förorten – Fyra studier om skolan, segregation, integra-tion och multikulturalism, Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposium

Carle, Jan (2000),”Pierre Bourdieu och klassamhällets reproduktion”, i Månson, Per (2000), Moderna samhällsteorier, Stockholm: Bokförlaget Prisma

Ejlertsson, Göran (1996), Enkäten i praktiken - En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlit-teratur

Härnqvist, Kjell, ”Social selektion till gymnasium och högskola”, i Erikson, Robert & Jons-son, Jan O. (1994), Sorteringen i skolan. Stockholm: Carlsson bokförlag

Fransson, Karin & Lindh, Gunnel (2004), Ungdomars utbildnings- och yrkesval – i egna och andras ögon. Skolverket. Stockholm: Fritzes

Järvinen, Margaretha (2007), ”Pierre Bourdieu” i Andersen, Heine & Kaspersen, Lars Bo (red.), (2007) Klassisk och modern samhällsteori. Lund: Författarna och Hans Reit-zels förlag

Kjellman, Ann-Christin (2001), ”Hurra för valfriheten” – Men vad ska vi välja? Stockholm: HLS förlag

Lpo94, (2006), Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshem-met Lpo 94, Stockholm: Fritzes

Lund, Stefan (2006), Marknad och medborgare – elevers valhandlingar i gymnasieutbild-ningens integrations- och diffentieringspocesser. Växjö: Institutionen för pedagogik, Växjö Universitet

Lundgren-Gothlin, Eva (1999), Kön eller Genus? Göteborg Moe, Sverre (1995), Sociologisk teori. Lund: Studentlitteratur

Patel, Runa & Davidsson, Bo (1994), Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomgö-ra och genomgö-rapportegenomgö-ra en undersökning. Lund: Studentlittegenomgö-ratur