Unga muslimers upplevelser av
moskévandalisering
En kvalitativ studie om konsekvenserna av islamofobiska
hatbrott i Lund
Young Muslims' experiences of mosque vandalism
A qualitative study of the consequences of islamophobic hate crimes in Lund
Wiktor Johansson
Malmö Högskola, Våren 2015 Globala Politiska Studier Freds- och Konfliktvetenskap
Kandidatuppsats, 15 hp FK 103 S
Handledare: Kristian Steiner Ord: 16 396
Abstract
During a short but intensive period stretching from late 2014 to early 2015 a mosque in Lund in southern Sweden was repeatedly vandalised with derogatory graffiti. This occurred simultaneously with many other attacks on Swedish mosques and highlighted an issue which is in need to be elaborated; islamophobic hate crimes. The purpose of this study is to describe how young male Muslims experience the violation of their mosque in Lund and what conclusions they draw from their experiences. This study aims therefore to contribute to a broader understanding of the potential consequences of islamophobic hate crimes. By reducing the empirical material into reoccurring themes and interpret these using social identity theories this study finds that the vandalism reinforces earlier feelings of not belonging. The vandalism is interwoven with earlier discriminatory experiences and further strengthens the feeling of disappointment and mistrust towards the majority society. It also, however, increases the willingness to work for a change by getting involved in youth associations which advocates increased communications with different groups in society to reduce islamophobia. The data in this qualitative study is collected using semi-structured interviews with five young men who regularly visit the mosque. The method of observation is also used to get a broader understanding of the interviewees’ experiences.
Innehåll
1. Introduktion ... 5
1.1Syfte och frågeställning ... 6
1.2 Studiens tillvägagångssätt ... 7
1.3 Studiens relevans inom freds- och konfliktforskning ... 7
1.4 Disposition ... 8
2. Bakgrund ... 9
3. Tidigare forskning om hatbrottens konsekvenser ... 11
4. Metodologi ... 14
4.1 Vetenskapsbild ... 14
4.2 Uppsatsens grundläggande struktur ... 14
4.2.1 Basic qualitative design ... 15
4.2.2 Teorikonsumerande studie ... 16
4.3Val av fall ... 17
4.3.1Kontextuell kunskap ... 17
4.3.2Strategiskt val ... 17
4.4 Intervjuurval ... 18
4.5 Material och metoder för insamling av data ... 20
4.5.1 Semistrukturerad intervju ... 20
4.5.2 Observation ... 21
4.5.3 Kritik mot metodinsamling ... 22
4.6 Metod för analys av data ... 23
4.7 Avgränsningar ... 24
4.8 Etiska aspekter ... 24
5. Analytiskt ramverk ... 26
5.1 SIT, SCT och ITT ... 26
5.2 Förklaringsmodell för hatbrottens konsekvenser ... 28
6. Analys ... 32
6.1 Tematisering av församlingsmedlemmarnas upplevelser ... 32
6.1.1 Upplevelser av hat ... 33
6.1.2 Kvinnor mer utsatta i jämförelse med män ... 34
6.1.3 Massmedians roll i skapandet av fiendskap ... 35
4
6.1.5 En känsla av att inte tillhöra ... 38
6.1.6 Motgångar som tändvätska för förändring ... 39
6.1.7 Moskén och religionens betydelse vid motgångar ... 40
6.1.8 Okunskap som grund för fientlighet ... 42
6.2 Upplevelserna ur ett socialidentitetsperspektiv ... 43
6.2.1 In-gruppen fördelaktig i jämförelse ... 43
6.2.2 Outbildade män från landet ... 45
6.2.3 Bilden av förövarna smittar av sig på bilden av majoritetssamhället ... 46
6.2.4 En vilja att minska klyftorna ... 48
7. Slutsats ... 50
Appendix 1 ... 53
Appendix 2 ... 54
5
1. Introduktion
Eldhärjade moskéer fick stor medial uppmärksamhet i Sverige i slutet av 2014 och början av 2015. Under samma period, men utanför det mediala rampljuset, utsattes en moské i Lund för upprepade fall av vandalisering. Dessa händelser belyser ett samhällsproblem som kräver ytterligare uppmärksamhet, nämligen islamofobiska hatbrott. Hatbrott har även fått epitetet budskapsbrott (ex. Wigerfelt, Wigerfelt & Kiiskinen 2013), då förövarna har som underliggande mål att skicka ett budskap till den utsatta gruppen att de är annorlunda och inte välkomna i samhället. Detta kan i sin tur leda till samhälleliga problem så som ökade spänningar mellan olika grupper, bristande förtroende och ett förändrat beteende bland medlemmarna av den utsatte gruppen (Hall 2005; Levin 1999). I en statligt beställd rapport kring främlingsfientliga handlingar mot trossamfund framhäver företrädare för muslimska organisationer att islamofobiska hot och handlingar är mycket vanliga (Larsson & Stjernholm 2014). Trots det så påpekar professorn i sociologi och socialt arbete, Klas Borell, att det ”saknas omfattande forskning om de effekter islamofobiska hatbrott har på den muslimska minoriteten i stort” (Borell 2012, 48). En del svensk forskning har gjorts kring islamofobiska hatbrott, exempelvis kartläggningar av muslimska trossamfunds upplevelser av hot från närområdet (Borell & Gerdner 2010) och ungdomars utsatthet för trakasserier och våld på grund av sin tro (Bevelander & Otterbeck 2006). Den forskning som gjorts har ofta varit kvantitativ och inte sällan byggt på standardiserade enkätundersökningar. Detta tjänar ett syfte, men en djupgående förståelse av den utsatte individen blir lidande.
Det finns ett behov av ökad forskning kring hur individer reagerar på islamofobiska hatbrott, i synnerhet då det potentiellt kan bidra till en destruktiv samhällsutveckling med ökade spänningar och minskat förtroende mellan olika samhällsgrupper. Denna studie fokuserar på unga manliga församlingsmedlemmar av en moské i Lund och deras reaktioner på upprepade fall av vandalisering med islamofobiska antydningar.
6
1.1 Syfte och frågeställning
För att mest fördelaktigt forska kring islamofobiska hatbrott och dess konsekvenser, anser jag att det krävs att man faktiskt lyssnar på de som blivit utsatta för brott och att man skapar sig en insikt i deras vardag och liv. Syftet med denna studie är öka förståelsen för konsekvenserna av islamofobiska hatbrott genom att beskriva hur unga manliga församlingsmedlemmar upplever upprepade fall av vandalisering mot den moské i Lund som de regelbundet besöker och vilka slutsatser de drar av dessa händelser.
Studien har även som ansats att skapa logik av församlingsmedlemmarnas berättelser genom att använda tre teorier om social identitet som alternativa förklaringsmodeller. Dessa teorier är social identity theory (SIT), och dess angränsande teorier self-categorization theory (SCT) och intergroup threat theory (ITT). Teorierna är relevanta då de behandlar risken för ökad polarisering i samhället när tydliga avgränsningar mellan in-grupp och ut-grupp görs, vilket även kan appliceras på tidigare forskning kring hatbrottens effekter på individen och samhället. För att få en mer djupgående förståelse av församlingsmedlemmarnas upplevelser kommer deras berättelser både kategoriseras i olika återkommande teman och tolkas i ljuset av de ovannämnda teorierna. Detta leder till en övergripande forskningsfråga:
Vilka är de återkommande teman som uppkommer i församlingsmedlemmarnas berättelser om upplevelserna av vandaliseringen? (se avsnitt 6.1)
Denna övergripande fråga följs sedan av ett antal teoridrivna frågor, vilka analyseras i ljuset av de valda socialidentitetsteorierna (se avsnitt 6.2):
Hur beskriver församlingsmedlemmarna relationen till, och bilden av moskén och dess besökare?
Hur beskrivs relationen till, och bilden av det omgivande samhället och dess invånare?
Hur beskrivs förövarna? Vilka attribut tillskrivs de?
7
1.2 Studiens tillvägagångssätt
Denna studie kommer vara vad både vad professor Sharan B. Merriam kallar en basic qualitative research och vad Peter Esaiasson, et al. kallar en teorikonsumerande studie. I en basic qualitative research är det huvudsakliga målet att tydliggöra och tolka den mening människor tillför sina liv, detta används för att tematisera församlingsmedlemmarnas upplevelser av vandaliseringen. I en teorikonsumerande studie använder man existerande teorier för att förklara ”vad det var som hände i just detta fall” (Esaiasson, et al. 2007, 42), detta tillvägagångssätt används i denna studie för att analysera de teoridrivna forskningsfrågorna. Studien kommer ha en teoretisk utgångspunkt som bygger på socialpsykologerna Henri Tajfel och John Turners social identity theory som framhäver gruppens inverkan på individens identitet och strävan att skapa en positiv social identitet i jämförelse med andra grupper. Själva grundtankarna i denna teori har utvecklats till ett antal angränsande teorier, exempelvis self-categorization theory och intergroup threat theory, vilka också kommer inkluderas i det analytiska ramverket.
De metoder som kommer användas är semistrukturerade intervjuer med fem församlingsmedlemmar, och observation. Dessa kompletterar varandra väl då man skapar sig en egen bild av fallet, samt att får en insikt i deltagarnas åskådning. De data som samlas in kommer, som nämnts ovan, att reduceras ner till olika teman vilka utgör grunden för att besvara de teoristyrda forskningsfrågorna i relation till de ovannämnda teorierna.
1.3 Studiens relevans inom freds- och konfliktforskning
Ur mitt perspektiv så ligger syftet med uppsatsen i linje med freds- och konfliktstudier. För att citera Galtung i hans diskussion kring om huruvida kultur borde vara en aspekt inom fredsstudier; ”Why should peace studies be narrower than, for instance, health studies (medical science)? Is peace easier than health, less complex?” (Galtung 1990, 302-303). Jag håller med Galtung, att studera fred och konflikter är ytterst komplext och kräver en vid forskningsbredd. Att inte undersöka upplevelserna hos individer som är utsatta på grund av deras religionstillhörighet är att förbise de fasansfulla effekter etniska motsättningar kan få och att förminska innebörden av stereotypa tankesätt. Utöver detta så har diverse forskare påpekat
8
riskerna som finns med att beröva människor deras basala mänskliga behov, inte minst Azar i sitt arbete kring Protracted Social Conflicts (1990). Ett annat vanligt tankesätt är att extremism föder extremism. I en större känsla av rotlöshet bland unga, i detta fall, muslimer, finns risk att individer söker en tillhörighet i organiserade extrema rörelser. Inte heller får de som utför attacker glömmas, och deras syfte med detta. Högerextrem retorik förespråkar i vissa fall våldsam revolution och ett avverkande av demokratin. Attacker mot trossamfund och människor på grund av deras trostillhörighet är ett direkt hot mot demokratin (Larsson & Stjernholm 2014, 2).
1.4 Disposition
Det inledande kapitlet kommer beröra bakgrunden kring vad som har hänt moskén, det är dessa händelser som studien kretsar kring och det är viktigt att man snabbt får en överblick av detta.
Tidigare forskning om hatbrottens konsekvenser, i synnerhet sett ur ett svenskt perspektiv, beskrivs i kapitel tre.
Kapitel fyra beskriver mer djupgående studiens metodologi. Detta inkluderar diskussioner kring val av design och metoder, samt vilka positiva och negativa aspekter det finns kring dessa val. Urvalsprocessen, etiska aspekter och val av fall diskuteras även.
Vilken roll teorin spelar i studien, vad teorierna innebär och hur de kan relateras till tidigare forskning om hatbrotten konsekvenser, diskuteras i kapitlet analytiskt ramverk.
Kapitel sex innehåller själva kärnan i arbetet, nämligen analysen. Här bearbetas det empiriska materialet för att framställa olika teman, och för att tolkas i ljuset av de valda teorierna. Studien avslutas med en slutsats där arbetet och resultaten summeras. Här kommer även min studie sättas i en vidare kontext och framtida forskning kommer föreslås.
9
2. Bakgrund
Under ungefär samma tidsperiod som moskébränderna i Eslöv och Eskilstuna (perioden från slutet av 2014 till början av 2015) utsattes även en moské i Lund för återupprepade fall av vandalisering. ”Ises Sex Haus” (sic.) målades med sprayfärg i stora bokstäver på en av ingångarna, och på moskéns skylt vid entrén hade ordet islam sprayats över och ersatts med ordet ”sex”. Många av församlingsmedlemmarna är övertygade om att det är samma individer som varit inblandade i de olika vandaliseringarna då de skedde under en intensiv period. Det är inte svårt att tankarna dras till att förövaren/förövarna är de samma, då liknande färg använts vid åtminstone två tillfällen och ”sex” varit det återkommande temat. Det rådde även konsensus kring att vandaliseringen inte varit ett spontant ”busstreck” utan att det var organiserat. Att det låg någon slags systematik bakom angreppen byggde främst på att vandaliseringen skett med bara dagars mellanrum från attacken mot Eslövs moské. Huruvida detta faktiskt är sant eller ej är av mindre vikt för denna studie, vad som är viktigt är att församlingsmedlemmarna anser att det varit organiserat och att det funnits en slags regional plan att ge sig på moskéer under en viss period. Detta ger en fingervisning till att det finns en känsla i församlingen att de är speciellt utsatta. Till följd av detta ansågs det som en nödvändighet att moskén anpassade sig för att möta den ökade hotbilden. Meterhöga staket byggdes kring parkeringsplatsen som ligger i anslutning till moskén och ett tiotal övervakningskameror installerades både invändigt och utvändigt, något många församlingsmedlemmar hoppas ska försvåra framtida vandalisering till den grad att det inte sker igen.
Men varför ägna en hel studie åt att studera reaktionerna på felstavat klotter på dörren? Varför inte bara se det som en bagatell, där klottret tvättas bort för att sedan fortsätta livet som vanligt? Vad man måste förstå är att moskén, för de unga män jag intervjuat, innebär en plats där man finner inre ro, där man kan umgås med människor som är som en själv och där man inte behöver känna sig uttittad. Eller som en av deltagarna utryckte det:
Det är guds hus, det finns ingenting bättre. Du är omringad av bröder som delar samma värderingar, samma åsikter, som lev.. asså som har samma livsstil, som liksom helt enkelt tänker som dig och vill det bästa för dig. Det är helt fantastiskt! (Erik 17/4 – 15)
Man borde därför inte bagatellisera vandaliseringen eller vifta bort det som en engångsföreteelse. Istället borde man se det som ett angrepp mot den plats många har som sin
10
trygga punkt i vardagen, en vardag som inte sällan består av en känsla av utanförskap och där man ständigt blir påmind om att man inte är ”som alla andra”. Detta underströks av en deltagare som är född i Sverige och bott hela sitt liv här, men ändå på många sätt kände sig mer hemma i Somalia. ”Här (i Sverige, reds anm.) känner man sig lite annorlunda ibland. Man är inte för vissa, normal, om man säger så” (Anders 20/4 – 15).
11
3. Tidigare forskning om hatbrottens konsekvenser
I det här kapitlet diskuteras tidigare forskning som kan relateras till syftet med min studie. Framförallt handlar det om tidigare forskning kring hatbrottens konsekvenser, men även om tidigare svensk forskning som berört muslimers situation i Sverige. Min forskning präglas av en svensk kontext i den mån att det är svenska muslimer och det svenska samhället som står i fokus. Därför kommer större vikt läggas vid tidigare svensk forskning än internationell. Det finns dock internationell forskning som måste framläggas då det i Sverige, som Klas Borell påpekar; ”saknas omfattande forskning om de effekter islamofobiska hatbrott har på den muslimska minoriteten i stort” (Borell, 2012:48).
Paul Iganski, Barbara Perry och Brian Levin är några av de internationella forskare som ofta citeras när det handlar om forskning kring hatbrott och dess samhälleliga effekter. I relation till denna studie finns det vissa studier dessa forskare gjort som är värda att nämna. Iganski visar i sin studie Hate crimes hurt more (2001) på att hatbrott inte bara drabbar den utsatta individen, utan påverkar även medlemmar av offrets grupp, ibland långt utanför närområdets gränser. Hatbrott, menar Iganski, trotsar även samhällets normer, och riskerar att polarisera grupper i samhället. Barbara Perry och Shahid Alvi utvecklar till viss del Iganskis forskning i sin kvalitativa studie We are all vulnerable (2011) där hatbrottens indirekta effekter undersöks. Forskningen fokuserar på hur individer påverkas när de hör talas om att andra människor av samma ”grupp” utsatts för hatbrott i deras närområde. Resultatet av studien visar på emotionella reaktioner så som rädsla, ilska och en känsla av underlägsenhet. Den visar på ett ändrat beteende och förändrat rörelsemönster bland deltagarna för att undvika att bli utsatta. Studien visar även på en del positiva aspekter, så som att deltagarna ofta utrycker en vilja att mobilisera sig i ett försök att minska fördomar och hat. I Brian Levins Hate crime: Worse by definition (1999) argumenterar han för att hatbrott ofta drabbar individen och samhället hårdare än många övriga brott, bland annat kan det skapa spänningar och bristande förtroende mellan olika grupper i samhället (se även Craig 1999). Diskussioner om tidigare forskning kring hatbrottens konsekvenser kommer ytterligare utvecklas i kapitel 5.
Den forskning som finns om muslimers situation i Sverige handlar bland annat om; svenskars attityder mot muslimer (ex. Morgentau & Ring 2004; Bevelander & Otterbeck 2006; Songur & Englund 2007), i vilken utsträckning trakasserier och diskriminering sker på grund av en individs tro (ex. Bevelander & Otterbeck 2006; Larsson & Stjernholm 2014; Borell & Gerdner
12
2010) och varför islamofobiska handlingar begås (ex. Malm 2009; Gardell 2011). Dessa är komponenter som är synnerligen viktiga för att få en grund att stå på, men det relaterar inte direkt till mitt syfte. Det är viktigt att förstå ungdomars attityder till muslimer, och varför individer utför islamofobiska dåd, men de svarar inte på frågan om hur det påverkar de utsatta och deras bild av sig själva i samhället. En stor del av forskningen är dessutom kvantitativ och använder enkätundersökningar som data. Detta metodval skiljer sig stort från min forskning, varför det blir svårt att anamma resultaten mer än för att få en generell överblick av samhällsläget. Göran Larsson (2002) utförde en studie om muslimers egen perception av sin situation i Sverige efter terrorattackerna i USA den elfte september 2001. Likt denna studie så utgick Larssons arbete från muslimernas perception, men även här var studien kvantitativ och utgick från enkätundersökningar, vilket försvårar en djupgående förklaring av muslimernas upplevelser.
Carina Listerborn (2010) och Johanna Sixtenson (2009) har båda utfört kvalitativa studier, till stor del byggt på intervjuer, för att beskriva hur kvinnliga muslimer upplever hot och trakasserier i vardagen i Malmö och vilka konsekvenser detta får. Resultaten visar på bland annat på att de utsatta ofta anpassar sitt rörelsemönster och skapar strategier för att hantera kränkande behandling. Dessa studier ligger i mångt och mycket i linje med min studie, men jag väljer att fokusera på unga mäns upplevelser av hot.
Svensk forskning kring explicita islamofobiska yttringar har ofta fokuserat på islamiska trossamfund och representanter för dessa. Göran Larsson och Simon Stjernholms rapport, på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet, visar att islamofobiska hot och handlingar är mycket vanliga, framförallt är kvinnor med slöja extra utsatta. Företrädare för de olika trossamfunden vittnar även om att trakasserierna till stor del blir en vardaglig företeelse, som man vänjer sig vid (Larsson & Stjernholm 2014). Även Klas Borell och Arne Gerdner har liknande syfte i sin studie där man statistiskt försöker kartlägga muslimska trossamfunds upplevelser av hot, men även stöd, från närområdet (Borell & Gerdner 2010).
Svensk forskning om hatbrott är eftersatt. Undantag finns, exempelvis är Eva Tiby framstående, framförallt när det kommer till homofoba hatbrott och dess konsekvenser (ex. Tiby & Sörberg 2006). Berit och Anders Wigerfelt har även utfört ett antal hatbrottsstudier (ex. Wigerfelt & Wigerfelt 2014; Wigerfelt & Wigerfelt 2015). I deras studie When colour matters: racial hate crimes and everyday violations in Sweden (2013) beskrivs afrosvenskars upplevelser av hatbrott, dessa upplevelser anknyts till tidigare, ofta internationell, forskning kring hatbrottens konsekvenser.
13
Ur ett svenskt perspektiv är hatbrottsforskningen limiterad och i ett behov att utvecklas, i synnerhet med inriktning på islamofobiska hatbrott. Den här studien är, mig veterligen, unik då den med kvalitativa metoder fokuserar på unga muslimska mäns upplevelser av islamofobiska hatbrott i en svensk kontext.
14
4. Metodologi
I detta kapitel kommer det klargöras vilket tillvägagångssätt jag valt, och varför, samt vilka metoder som kommer användas för att på ett så effektivt sätt som möjligt samla in de nödvändiga data som krävs för att bemöta syftet med studien. Inga former av datainsamling är utan brister och därför kommer även kritik mot de valda metoderna framläggas. Min roll och inverkan som forskare kommer också diskuteras.
4.1 Vetenskapsbild
Med tanke på syftet med min studie och mina forskningsfrågor så ter det sig naturligt att utgå från en kvalitativ forskningsansats. Man försöker som kvalitativ forskare att; ”make sense of, or interpret, phenomena in terms of the meaning people bring to them” (Denzin & Lincoln 2011, 3). Citatet hänvisar till en ontologisk utgångspunkt där det finns olika subjektiva verkligheter som forskaren strävar efter att förstå. Paralleller kan här dras till den filosofiska världsbild som kommer genomsyra mitt arbete, nämligen en socialkonstruktivistisk världsbild. Den ontologiska utgångspunkten är här den samma som nämnts ovan men utgår från att individens åskådning är formad genom social interaktion, kultur och historia (Creswell 2014, 8). Med tanke på syftet med min studie så krävs det att man skapar sig någon slags förståelse av individens åskådning, och hur den påverkas av social interaktion, både med andra församlingsmedlemmar i centret och med människor i samhället utanför.
4.2 Uppsatsens grundläggande struktur
För att bemöta syftet med studien på ett mer grundligt sätt kommer två olika tillvägagångssätt användas. Basic qualitative research är fördelaktigt då den grundar sig i att förstå deltagarnas perspektiv. Återkommande tankar framställs sedan i olika teman, genom att göra detta undviker man att för mycket av församlingsmedlemmarnas upplevelser försummas. Att använda ett
15
teorikonsumerande tillvägagångssätt skapar man sig möjligheten att bättre förstå deltagarnas berättelser genom att applicera en redan existerande teori som en slags förklaringsmodell.
4.2.1 Basic qualitative design
Sett till mitt syfte, som är att förstå hur man som ung man reagerar när den moskén man regelbundet besöker blir utsatt för vandalisering, anser jag att just basic qualitative research är det mest fördelaktiga tillvägagångssättet. En basic qualitative research grundar sig i ett konstruktivistiskt tankesätt där det huvudsakliga målet är att förstå hur människor skapar logik av sina upplevelser. Detta kan kritiseras på så sätt att många, om inte de flesta, kvalitativa tillvägagångssätt har samma karaktäristiska drag. Den stora skillnaden är att övriga tillvägagångssätt har ytterligare en dimension. I exempelvis en etnografisk studie så är syftet att förstå hur en kultur fungerar, en fallstudie vill framställa en djupgående förståelse av ett visst fall och så vidare (Merriam 2014). Det kan därför vara lättare att förstå vad en basic qualitative research innebär genom att tänka på vad det inte är, vilket figur 1 visar.
Forskaren har enligt Merriam som intresse att förstå: ”(1) how people interpret their experiences (2) how they construct their worlds, and (3) what meanings they attribute to their experience” (Merriam 2014, 23). Data samlas främst in genom intervjuer och observation vilket sedan induktivt analyseras i relation till forskningsfrågan. Analysen ämnar att identifiera olika mönster, eller, teman i sina data för att kunna tolka deltagarnas uppfattning kring fenomenet i fråga (se avsnitt 6.1).
16 Figur 1. Olika typer av kvalitativa studier (Merriam 2014, 38)
4.2.2 Teorikonsumerande studie
Jag vill i denna studie öka förståelsen kring församlingsmedlemmarnas upplevelser genom att använda redan existerande teorier som en alternativ förklaringsmodell. För att ge ett konkret exempel; om en församlingsmedlem påstår att alla som utför vandalisering mot moskén är bönder, så kan en redan existerande teori ge en alternativ förklaring till varför han upplever det så. I forskningsmetodboken Metodpraktikan (2007) beskrivs en teorikonsumerande studie på följande sätt:
I teorikonsumerande studier är det istället ett enskilt fall som står i centrum. Uppgiften är att med hjälp av redan existerande teorier och förklaringsfaktorer på ett område försöka förklara vad det var som hände i just detta fall (Esaiasson, et al. 2007, 42)
Denna beskrivning slår huvudet på spiken angående en del av vad jag vill uppnå med denna studie. Jag utgår från ett fall och använder redan existerande teorier (SIT, SCT och ITT) för att försöka förklara vad det är som gör att församlingsmedlemmarna reagerar som de gör (se avsnitt 6.2)
17
4.3 Val av fall
Valet av fall är tvåfaldigt. Min kontextuella kunskap om staden är en anledning. Lund är även ett strategiskt val, vilket jag kommer utveckla nedan.
4.3.1 Kontextuell kunskap
Anledningen till att jag valde att studera församlingsmedlemmar i en moské i just Lund bygger till stor del på min kontextuella kunskap om staden. Jag är född, uppvuxen och bosatt i Lund vilket har sina fördelar. Det innebär en viss kännedom av staden, dess olika områden, skolor och så vidare. Detta medför att jag lättare kan relatera till de intervjuades berättelser. Det underlättar även tillgängligheten. Möjligheten att på kort varsel kunna befinna mig på moskén eller hos en intervjudeltagare ökar flexibiliteten i min studie.
4.3.2 Strategiskt val
Det många intressanta aspekter med Lund. Det är en välkänd akademisk stad där antalet högskoleutbildade ligger högt över det svenska snittet. Även arbetslösheten ligger ett par procentenheter under snittvärdet i Sverige (enligt ekonomifakta.se som sammanställer statistik från Statistiska Centralbyrån och Arbetsförmedlingen). När det kommer till hur stor del som röstade på det ofta mycket islamkritiska partiet Sverigedemokraterna (SD) i riksdagsvalet 2014 så kan Lund liknas vid en ö omringad av kommuner där SD fått stort stöd. I närmast angränsande kommunen Sjöbo fick SD exempelvis 29,9% av rösterna. I Skåne i sin helhet röstade 17,8% på SD, och i Sverige 12,8%. Dessa siffror kan jämföras med Lund där kommunsnittet var 9,2% (enligt statistik från Valmyndigheten). I åtanke måste man ha att Lunds kommun är relativt stor och inkluderar mindre tätorter där snittet är betydligt högre. Det finns en anledning till att siffor kring arbetslöshet, högskoleutbildning och sverigedemokratiskt inflytande läggs fram. Diverse forskning hänvisar till att rasistiska våldsdåd har större benägenhet att ske under vissa förutsättningar. Tore Bjørgo menar att risken för rasistiskt våld mot asylsökande och invandrare är högre på platser där det redan finns relativt utbredda negativa åsikter kring dessa (Bjørgo 1997, 136). Även om min studie handlar om
18
religionsbaserat våld, så är det inte orimligt att dra paralleller till Bjørgos studier om våld mot invandrare. Med tanke på relativt få i Lund röstade på SD så tenderar det att tyda på att det inte finns en utbredd anti-islamisk diskurs.
I Forum för Levande Historias Intoleransrapport från 2003 menar författarna att hög grad av intolerans bland ungdomar ofta tenderar att vara förknippad med att föräldrarna är lågutbildade (Morgentau & Ring 2004, 112), hög intolerans tenderade i sin tur att öka risken för att utföra någon slags kränkning mot en individ (ibid, 13). Generellt anses ofta att ”människors sociala, kulturella, politiska och ekonomiska villkor och miljöer” påverkar islamofobiska och antisemitiska tendenser (Hagström & Löwander 2011, 6). Arbetslösheten i Lund är relativt låg, detta påverkar mycket, bland annat känslan av delaktighet i samhället men i synnerhet människors ekonomiska möjligheter.
Det finns naturligtvis betydligt fler aspekter att räkna in för att få en generell bild av vem som är eller blir benägen att utföra islamofobiska hatbrott. Min intention är inte i denna studie att klarlägga detta. Men det finns oundvikligen vissa aspekter som talar för att Lund inte är den mest ultimata miljön för islamofobiska tendenser att frodas. Detta är ett viktigt hänseende i studien då det är nödvändigt att förstå kontexten i vilken vandaliseringen skett och i vilken miljö församlingsmedlemmarna befinner sig. Paralleller kan dras till diskussion om gynnsamma och ogynnsamma omständigheter (Esaiasson, et al. 2007). De menar att om man testar en teori under ogynnsamma förhållanden, och den fortfarande håller, så kan man anta att teorin kommer hålla i gynnsamma förhållanden (ibid, 185). Lund kan anses vara en ogynnsam stad att utgå ifrån då islamofobiska strömningar är relativt svaga. Skulle det framkomma att det trots det finns en upplevd känsla av utsatthet bland Lunds muslimer så kan man, enligt den ovannämnda logiken, misstänka att under mer gynnsamma förhållanden, där islamofobiska strömningar är starkare, är känslan av utsatthet minst lika påtaglig.
4.4 Intervjuurval
Den viktigaste aspekten i urvalsprocessen var att personer som regelbundet besökte moskén valdes ut. Att välja personer utan någon djupare relation till moskén hade vart kontraproduktivt då de förmodligen inte berörts på samma sätt av att lokalen blivit utsatt för vandalisering. Att
19
jag valt att endast fokusera på unga mäns reaktioner beror på flera orsaker. För det första så har ett antal svenska studier undersökt muslimska kvinnors utsatthet och hur det påverkar dem. Detta kräver sannerligen mer forskning, inte minst då mycket tyder på att de är mer utsatta än män. Men studier kring unga mäns perception är få och kräver uppmärksamhet. För det andra så har mina observationer skett vid tillfällen då kvinnor inte varit närvarande. Det har därför oundvikligen blivit så att det är mäns interaktioner och vardag som iakttagits, och en analys av kvinnors perception hade därför blivit bristfällig.
Stor vikt i urvalet har legat på att deltagarna ska vara i ung ålder. Det finns intressanta aspekter i detta. Min uppfattning är att man som ung ofta befinner sig i en situation då man fortfarande söker sin identitet och är mer påverkbar av yttre omständigheter än någon som är äldre och mer trygg i sig själv. Dessutom kan det vara fördelaktigt att jag, som relativt ung man, studerar och samtalar med andra unga män. Potentiellt så känner de att de kan öppna upp sig, och relatera till mig på ett annat sätt än om åldersdiskrepansen varit stor. Åldern på deltagarna har varit mellan 18-22 år, med undantag från en deltagare som var 31 år. Att vara 31 år kanske inte lever upp till de ovannämnda aspekterna, förmodligen har man sina fötter på lite fastare mark när det kommer till trygghet i vem man är men den här personen arbetar aktivt med ungdomar i moskén vilket kan ge ytterligare en dimension i studien.
I denna studie har primärt fyra män intervjuats. Jag skriver primärt då vid ett tillfälle ville deltagaren att hans vän (som även han var en församlingsmedlem) skulle sitta med. Denna vän var inte i intervjuns fokus, men flikade in med intressanta åsikter, som jag valt att använda mig av i studien. Problem uppkommer då fler än en deltagare intervjuas, vilket bemöts i avsnitt 4.5.3
Figur 2: Fiktiva namn på deltagarna
Anders 22 år
Benjamin 31 år
Carl 18 år
Daniel 19 år
20
4.5 Material och metoder för insamling av data
I denna studie kommer i princip bara förstahandskällor användas då forskningen grundar sig i deltagarnas perspektiv. Detta kan med fördel göras genom att analysera det empiriska material som framkommer via intervju och observation. Det transkriberade materialet av de utförda intervjuerna kommer vara en stor del av mina data, men för att få en så djupgående bild som möjligt kommer jag även att använda mig av observation. Metoderna observation och intervju kompletterar varandra väl då man både skapar sig en egen bild av deltagarnas vardag, man får se hur moskén fungerar och vilka åtgärder som gjorts för att bemöta hoten som finns, samt att man får fram deltagarens perspektiv och åsikter (Höglund & Öberg 2011, 131; Chambliss & Schutt 2013, 184,195).
4.5.1 Semistrukturerad intervju
Intervju är enligt mig en nödvändighet då jag är ute efter deltagarnas känslor och perception av deras verklighet. Under arbetets gång har jag utgått från en relativt konstant intervjuguide som styrdes av studiens syfte och forskningsfrågor. Ett undantag i intervjuguiden gjordes i intervjun som genomfördes under pilotstudien, där frågorna var färre och mer rättfram (se appendix 1 och 2). Vad som framkom i pilotstudien var dock av sådan vikt att jag valt att inkludera deltagarens svar i studien. Frågorna som ställdes kan även allmänt anses vara relativt rakt på sak. Detta var en avvägning jag gjorde efter att ha spenderat flera timmar på moskén tidigare, och ansåg att en rak dialog med öppna svar var möjlig.
I denna studie används semistrukturerade intervjuer. Fördelarna med detta jämfört med djupintervju eller högstrukturerade intervjuer är flera. I en djupintervju får deltagaren prata relativt fritt och risken finns att man kommer bort från syftet. Transkriberingen blir därför mycket tidskrävande med mycket material som i slutändan inte kommer användas. Fördelar finns även med djupintervju, vilket diskuteras i avsnitt 4.5.3. I en mer strukturerad intervju blir problemet det motsatta. Man får svar på de frågor man ställer, men lite utrymme finns för nya intressanta riktningar. Semistrukturerad intervju blir ett slags mellanting, där det finns teman som ska täckas, men på ett flexibelt sätt (Alvesson 2011, 52-53). Karaktäristiskt för semistrukturerade intervjuer är alltså att utgången aldrig den samma vid olika intervjuer, trots
21
liknande intervjuguide. Deltagarnas svar har lett till följdfrågor som tagit intervjun i olika riktningar vilket är en positiv företeelse då jag som forskare får en vidare uppfattning av vad deltagaren finner viktigt och får en grundligare bild av deltagarens upplevelser. Alla intervjuer gjordes på plats i moskén och spelades in med hjälp utav mobiltelefon. Anledningen till platsvalet var främst för att deltagaren skulle känna sig så bekväm som möjligt i en familjär miljö. För att deltagarens svar inte skulle begränsas av att övriga församlingsmedlemmar lyssnade på svaren, så skedde intervjuerna i stängda rum.
4.5.2 Observation
Genom att använda observation som metod kan man få en bättre inblick i deltagarnas sociala värld, och bättre förstå deltagarnas tolkning av denna värld (Wolocott 1995, 66). Man skapar sig en mer komplex bild av deltagarnas liv och kan bättre tolka resultaten från intervjuerna. Detta kan direkt kopplas ihop med mitt syfte som bygger på att skapa en förståelse av deltagarnas perspektiv. I avsnitt 4.5.3 framläggs kritik mot denna metod. Ett val man som forskare måste göra är att bestämma vilken roll man har som observatör. Man kan vara ickedeltagande observatör, då man inte deltar i den studerade gruppens aktiviteter utan sitter bredvid och observerar och tar fältnoteringar. I det andra spektret kan man inta rollen som en fullt deltagande medlem av gruppen och engagera sig i de aktiviteter den studerade gruppen utför. Min roll i denna studie är vad sociologerna Daniel Chambliss och Russel Schutt skulle kalla ”mixed particitpation and observation” (2013, 185-186). För att ge ett konkret exempel så sitter jag bredvid när de kallar till bön, men deltar i middagar.
Under min pilotstudie fann jag att centret anpassat sig efter hotbilden som finns mot centret. Övervakningskameror har satts upp och stängsel har byggts. Detta styrkte mitt val att använda observation som metod då jag får möjlighet att ta del av den miljön församlingsmedlemmarna befinner sig i, omringade av kameror. Under mina observationer har jag även haft ostrukturerade konversationer med flera församlingsmedlemmar, dessa har av förklarliga skäl inte spelats in och heller inte transkriberats, men har ändå bidragit med skapandet av en mer djupgående bild av församlingsmedlemmarnas perspektiv och vardag.
22 4.5.3 Kritik mot metodinsamling
Det finns alltid nackdelar med de metodval man gör. Det empiriska materialet som framställs bygger på intervjuer och observationer. Detta är materialet som jag tolkar och bygger arbetet kring. Min roll som forskare måste därför diskuteras. Svarar deltagarna så ärligt som möjligt och agerar församlingsmedlemmarna på så sätt som de brukar? Anpassar de sig för att försöka ge en så positiv bild som möjligt, och ger de svar som de tror jag vill höra? Detta spekulativa frågor som är svåra att besvara, men de måste has i åtanke (Chambliss & Schutt 2013, 69). Mitt utseende som en blond svensk är kanske inte de attribut man direkt kopplar ihop med en person som regelbundet besöker en moské, vilket blev tydligt vid första mötet med församlingsmedlemmarna. En ung man frågade mig om jag var muslim, varpå jag svarade nej. Han vände sig då till en man som var aktiv i ungdomsföreningen och frågade om jag fick vara här då. Vad som kan läsas ut av det här exemplet är att mitt utseende och religiösa (eller snarare icke-religiösa) åskådning är något som inte går obemärkt förbi, och mycket möjligt kan ha en inverkan på både församlingsmedlemmarnas agerande och svar. Detta kan liknas vid vad som ibland kallas intervjuareffekter. Alltså att den intervjuade anpassar sina svar efter vad han tror att jag vill höra. Till intervjuareffekten hör även min roll som intervjuare. Omedvetet kan sättet jag ställer frågor, hur jag betonar vissa ord eller gestikulerar påverka deltagarna (Esaiasson, et al. 2007, 261).
Djupintervju kan anses vara en bättre metod för att verkligen få en djupgående förståelse för intervjudeltagaren då det mer liknar en konversation än en intervju (Chambliss & Schutt 2013, 196). Men som nämnt ovan (avsnitt 4.5.1) finns det nackdelar även med detta. Hur intervjun utförs, i mitt fall ansikte-mot-ansikte, kan vara problematiskt. John Creswell, professor i utbildningspsykologi, menar att denna typ av intervjuer kan få effekten att deltagaren känner sig tveksam till att delge information. Fokusgrupper är enligt honom den situation deltagaren mest fördelaktigt öppnar upp sig (Creswell 2013, 164). Jag framhåller dock att en individuell intervju skapar en situation där deltagarens utlåtande inte begränsas av vad andra deltagare i rummet ska tycka. Detta problem måste jag ha i åtanke när det kom till det tillfället då två deltagare befann sig i intervjurummet samtidigt (Abbas & Court 2013, 486).
Hela studiens struktur bygger på subjektiva tolkningar, vilket leder till problematiken med validitet. Validitet definieras enligt boken Maning Sense of the Social World som ”The state that exists when statements or conclusions about empirical reality are correct” (Chambliss &
23
Schutt 2013, 10). Denna studies epistemologiska utgångspunkt är konstruktivistisk. Kunskapen byggs alltså på deltagarnas egna perspektiv. För att uppnå validitet krävs därför att jag som forskare presenterar en bild som stämmer överens med deltagarnas perception av ett fenomen. Detta är ett komplext problem då jag utgår från min egen tolkning. Att vara självreflektiv och förstå och diskutera sina brister som forskare är ett sätt att uppnå validitet (Creswell 2013, 248). Stake framhäver data source triangulation som ett annat sätt att uppnå validitet, där man jämför sina data vid olika tillfällen (Stake 1995, 12). Säg rent hypotetiskt att en deltagare säger att han har en dålig relation till människor utanför moskén, men senare säger att alla hans bästa vänner är icketroende lundabor, då finns det en motsägelse som jag måste ha i åtanke i analysen. Ett annat sätt att uppnå validitet är att dubbelkolla med deltagarna att det man kommit fram till stämmer överens med vad de menade. Problemet med detta är att det kan leda till självcensur från deltagarnas sida om de inte framställs på ett så fördelaktigt sätt som möjligt. Till stor del kommer Stakes data source triangulation användas för att uppnå validitet, men framförallt kommer insikten att jag som forskare har brister, och är medveten om det, lyftas fram som den viktigaste aspekten för att uppnå validitet.
4.6 Metod för analys av data
Analysen i denna studie är ett kontinuerligt arbete som sker under hela arbetets gång. Mina initiala intuitioner och tolkningar är en stor del av det analytiska arbetet. Detta konkretiseras i studien då analysen delas upp i två olika avsnitt för att få en mer djupgående förståelse av församlingsmedlemmarnas upplevelser. I det första avsnittet (avsnitt 7.1) reduceras det empiriska materialet ner till olika teman, detta sker genom en kodningsprocess. I min studie kommer till stor del Auberbachs riktlinjer för kodning av transkriberade intervjuer att följas (2003). Själva mängden data kan leda till att kodningsprocessen initialt kan kännas överväldigande. För att få en struktur är första steget att välja ut text som är relevant för syftet med studien och kassera det som inte är det. Följande steg är att upptäcka återkommande idéer mellan intervjudeltagarna. Identiska eller liknande ord kan ha använts för att beskriva samma idé. Dessa olika idéer sorteras sedan i olika sektioner för att skapa teman. I avsnitt 7.2 utvecklas
24
församlingsmedlemmarnas upplevelser genom att tolkas i ljuset av specifika socialidentitetsteorier vilket ger en mer komplex förståelse av det empiriska materialet.
4.7 Avgränsningar
Som i den mesta forskning så arbetar forskaren efter en deadline. Under de tio veckor jag har till förfogande hade det varit kontraproduktivt att exempelvis studera islamofobiska hatbrott, och dess påverkan, på ett nationellt plan. För ett så uttömmande resultat som möjligt har jag valt att avgränsa mig till Lund och en specifik moské och deras församlingsmedlemmar. Antalet deltagare är också relativt få. Detta beror på att transkriberingen är tidskrävande, och fler deltagare hade eventuellt lett till en tidspressad analys, vilket gett ett sämre resultat. Tidsramen ledde också till att endast studera hur just vandalisering påverkar individen. Att utgå från vissa specifika händelser konkretiserar studien. Det blir dock oundvikligt att kringgå de allmänna upplevelser av islamofobi deltagarna blivit, och blir, utsatta för och hur det påverkar deras liv. Detta material kommer inte kasseras, det kommer istället inkorporeras i analysen, utan att för den delen bortgå från syftet.
4.8 Etiska aspekter
Denna studie bygger till stor del på deltagare som bidrar med sina åsikter och upplevelser, detta medför också en del etiska aspekter som måste has i åtanke. Jag har till stor del utgått från den etiska diskussionen som framlagts i Creswells Research Design (2014) och Chambliss och Schutts Making Sense of the Social World (2013). En viktig princip berör öppenhet. Som forskare måste jag vara tydlig med vem jag är och vad syftet med studien är. Före varje intervju har jag i stora drag berättat om syftet med studien och påpekat att deltagaren när som helst kan kontakta mig ifall han skulle ångra sitt deltagande. Vid mina observationer har jag även varit öppen med varför jag befinner mig i moskén. En annan princip handlar om sekretess. Med tanke på att det verkar finnas en hotbild mot moskén och deltagarna blir denna aspekt av yttersta vikt. Exakt vilken moské jag utgår ifrån nämns inte, deltagarna har även blivit försäkrade om att
25
deras namn inte kommer nämnas i studien. Jag klargjorde att studien endast kommer publiceras på internet ifall deltagarna inte har någonting emot det. Tillträde till moskén fick jag genom min gatekeeper, denne kontaktade i sin tur ordföranden som godkände min närvaro. När det kommer till framställningen av studien finns det vissa etiska fallgropar man måste försöka undvika. Creswell nämner två punkter; ”aviod going native” och ”avoid disclosing only positive results” (2013, 99). Risken är överhängande att man tar ställning med deltagarna vilket kan leda till en okritisk tolkning i den analytiska delen av studien. Det finns även en risk att man endast rapporterar resultat som man anser passa studiens syfte, detta innebär att motsägande fakta förbises då det inte passar in i forskarens mall. Det är viktigt att ha dessa fallgropar i åtanke när man presenterar sina resultat.
26
5. Analytiskt ramverk
För att systematisera den analytiska delen av studien krävs ett ramverk. Det krävs ett slags stöd för att skapa logik av det empiriska materialet. Tidigare forskning kring hatbrottens effekter pekar på att spänningar, minskat förtroende och polarisering mellan olika grupper i samhället ofta sker som en efterföljd av brotten (ex Perry & Alvi 2012; Iganski 2001; Levin 1999). Denna studie argumenterar för att teorier om social identitet kan belysa varför detta tenderar att ske. Av den anledningen fungerar de grundläggande tankarna i SIT, SCT och ITT som studiens analytiska ramverk. Forskningsfrågorna i studien har formats både av den forskning som tidigare gjorts om hatbrottens effekter och grundidéerna i de valda teorierna. I analysens andra del (avsnitt 6.2) kommer det empiriska materialet tolkas i ljuset av de valda teorierna, vilket till stor del presenterats i den tematiska delen (avsnitt 6.1). Detta kapitel beskriver huvuddragen i de valda teorierna och hur teorierna kan appliceras på tidigare forskning kring hatbrottens konsekvenser.
5.1 SIT, SCT och ITT
Studien kommer utgå ifrån de mest grundläggande tankarna i social identity theory (SIT) och dess efterföljande self-categorization theory (SCT) och intergroup threat theory (ITT). Dessa kommer användas som en alternativ förklaringsmodell till hur och varför polarisering mellan grupper kan uppkomma. Polarisering och spänningar mellan grupper är något som tenderar att ske som ett resultat av hatbrott, inte minst då en känsla av osäkerhet och rädsla att någonting ska hända en själv på grund utav sin grupptillhörighet leder till ett förändrat rörelsemönster där man interagerar i mer trygga miljöer, det vill säga med de som tillhör sin grupp (ex Iganski 2001; Perry & Alvi 2011).
SIT bygger på socialpsykologerna Henri Tajfel och John Turners forskning från 1970-talet, det är därför passande att de får definiera vad som konstituerar social identitet och en social grupp. Social identitet definieras av Tajfel som:
27
The individual´s knowledge that he belongs to certain social groups together with some emotion and value significance to him of the group membership (Tajfel 1972, 31)
Turner definierar en social grupp som:
Two or more individuals who share a common social identification of themselves, or which is nearly the same thing, perceive themselves to be members of the same social group (Turner 1982, 15)
Både social identitet och social grupp är alltså abstrakta begrepp som berör en psykologisk tillhörighet. Denna tillhörighet har en stor inverkan på individen. Istället för att diskutera individen i gruppen, diskuterar socialidentitets-teoretiker ”gruppen i individen” (Abrams & Hogg 1990, 3). När en individs sociala identitet är stark, eller, mest framträdande, blir man som en förkroppsling av gruppen. Man agerar i enighet med hur man anser att gruppen borde agera, gruppens mål och åskådningar blir ens egna och gruppens välbefinnande blir av yttersta vikt (ex Turner et al. 1987). Att identifiera sig själv och andra främst som gruppmedlemmar och inte enskilda individer är en förutsättning för intergrupprelationer (Dovido, et al. 2010, 15). SCT förklarar hur individer kategoriserar sig själv och andra och SIT förklarar hur och varför man jämför sin grupp med andra grupper.
SCT grundar sig i SIT men utvecklades av Turner och hans kollegor i mitten av 80-talet för att ytterligare belysa den så kallade självkategoriseringsprocessen. Självkategoriseringsprocessen är det som transformerar individer till grupper. Individer accentuerar här likheter med in-gruppen och olikheter med ut-in-gruppen vilket leder till att ens självdefinition och självuppfattning går i led med den uppfattning man har av gruppen. Man tenderar att självstereotypisera sin egen identitet med den idealbild man har av sin grupp. När individer kategoriserar sig själv i en grupp så genomsyrar det hela ens identitet och gruppens attribut blir ens egna, och det är därför viktigt att dessa attribut framställs så fördelaktigt som möjligt (ex. Abrams & Hogg 1990).
Vid kategorisering av sig själv och andra i enighet med grupptillhörighet sker en slags avpersonifiering, där personer ses som gruppmedlemmar snarare än en enskilda individer, vilket leder till en ökad risk för stereotypisering. När man kognitivt betonar likheten som finns bland gruppens medlemmar skapar det större förtroende, solidaritet och sympati för in-gruppen och dess medlemmar (Abrams & Hogg 2010). Den stereotypa bilden av ens in-grupp blir fördelaktig, medan den stereotypa bilden av ut-gruppen blir ofördelaktig. Detta leder vidare
28
till grundprinciperna i SIT vilken menar att individer strävar att uppnå en positiv social identitet för att åstadkomma ett ökat självförtroende. Detta görs genom en partisk och fördelaktig jämförelse med en specifik ut-grupp. In-gruppen måste då framstå som tydligt positivt differentierad från ut-gruppen. Vid denna jämförelse tenderar man att förstärka och överdriva likheterna med in-gruppen och olikheter med ut-gruppen (ex. Tajfel & Turner 1979; Abrams & Hogg 1990).
Intergroup threat theory bygger på grundtankarna i SIT och SCT och framarbetades av Walter G. Stephan och hans kollegor i slutet av 00-talet. Teorin ämnar att visa vilka konsekvenser upplevelsen att vara under hot kan få på olika grupper i samhället, och dess relationer med varandra. Forskarna menar att teorin är viktig då upplevelsen av hot ofta leder till destruktiva intergrupprelationer, och att den kognitiva och emotionella responsen ofta är negativ. Teorin visar när och varför människor känner sig hotade av andra grupper och hur de reagerar på denna upplevelse. Ett intergrupphot upplevs när en grupp upplever att en annan grupp är benägen att orsaka dem skada. Dessa hot delas upp i realistiska hot (exempelvis fysiska hot eller risk för förlust av resurser) och symboliska hot (exempelvis hot mot ens integritet eller gruppens värdegrund). Konsekvenserna av hot kategoriseras efter de kognitiva-, emotionella- eller beteendemässiga utfall de kan få (Stephan et al. 2011)
5.2 Förklaringsmodell för hatbrottens konsekvenser
Hatbrott tenderar att inte rikta sig mot endast en specifik individ utan mot gruppen som helhet. Förövarna har ett budskap med sina handlingar; att tydligt bevisa sin hierarkiska överlägsenhet genom att antyda bland annat att den utsatta gruppen inte är välkommen i samhället och att den utsatta gruppen ska veta sin plats, och inte gå utanför ramarna (ex Perry, 2009; Iganski 2001). Även vid tillfällen då endast en individ blir utsatt, tenderar effekterna, så kallade in terrorem effects, att sträcka sig långt utanför den personliga sfären. Hot mot en eller ett par individer ur en grupp framställs som ett kollektivt hot mot gruppens samtliga medlemmar. (Perry & Alvi 2001). Hatbrott har alltså ett fokus på gruppen, och effekterna av detta är ofta ökade spänningar och misstro grupper emellan, därför kan det anses logiskt att analysera konsekvenserna av hatbrott i ljuset av teorier som fokuserar på just olika grupper i samhället och deras relationer.
29
Hatbrott kan tolkas som en anstiftare till ökade spänningar mellan grupper och minskat intergruppförtroende. Kriminologen Brian Levin summerar hatbrottens effekter på samhället på ett ganska koncist sätt;
Hate crimes involve a heightening of tension among already fragile intergroup lines, and a heightened risk of civil disorder. Even in the absence of explosive civil strife, the lessening of trust and a change of behaviour among affected groups in a community creates a distinct harm to the public interest. (Levin 1999, 18)
Från citatet kan man utläsa att intergrupp relationerna ofta redan är bräckliga. Detta kan anknytas till annan forskning som hänvisar till att offer för hatbrott ofta ser det som en fortsättning av en historisk diskriminering mot ens grupp (ex. Hall 2005; Borell 2012). Bristande förtroende, vilket nämns i Levins citat, är även en återkommande aspekt i tidigare forskning kring hatbrottens effekter; de områden förövarna tillhör tappar i anseende, rädslan för att utsättas för negativ behandling i närvaron av icke-medlemmar av ens grupp ökar och man är mer suspekt till människor som delar förövarens gruppidentitet (ex Perry & Alvi 2011, Hall 2005).
Effekterna av hatbrott tenderar alltså på många sätt att ytterligare accentuera skillnader mellan grupper, öka spänningar och minska förtroendet mellan den utsatta gruppen och gruppen som utför hatbrottshandlingen. Genom att applicera SCT och SIT på tidigare forskning kring hatbrottens samhälleliga effekter kan man få en alternativ förklaring till varför konsekvenserna blir som de blir.
SCT och SIT hänvisar till att individers angelägenhet att kategorisera och jämföra olika grupper tenderat att leda till en favorisering av in-gruppen, stereotypa synsätt och ökad polarisering. Enligt SCT blir den sociala identiteten styrkt inte bara av gruppens psykologiska betydelse för individen utan även yttre faktorer så som en upplevd känsla av diskriminering eller hot mot gruppen (Schmitt & Branscombe, 2002; Branscombe et al. 1997). Om medlemmarna av in-gruppen känner sig utsatta för hot tenderar detta också att ytterligare öka ut-in-gruppens negativa attribut och favoriseringen av in-gruppen (Abrams & Hoggs 2010; Stephan, et al. 2011). Perceptionen av att vara under hot är en av de mest framträdande konsekvenserna av hatbrott, och detta bemöts i Walter G. Stephans, et al. intergroup threat theory (2011) som till stor del grundar sig i SIT. ITT menar att när en grupp känner sig hotad av en annan grupp leder det ofta till negativa kognitiva och emotionella reaktioner. De emotionella reaktionerna kan vara rädsla, ångest, förakt och en känsla av osäkerhet. Empatin gentemot ut-gruppen minskar samtidigt som
30
den ökar till in-gruppen. De kognitiva reaktionerna inkluderar en ökad risk för stereotypisering och avhumanisering av ut-gruppen, ökad etnocentrism och hat.
Sett ur ett SIT-, ITT- och SCT-perspektiv kan man därför argumentera för att hatbrott ytterligare ökar gruppdifferensen då individens sociala identitet stärks och accentueringen av likheten med in-gruppen och olikheten med ut-gruppen ökar. Hatbrott torde även enligt teorierna leda till en negativ stereotypisering av ut-gruppen.
Övriga konsekvenser av hatbrott är att man, som medlem av en specifik grupp, känner sig ovälkommen, att man känner att man inte tillhör samhället och att man inte har samma rättigheter som övriga medlemmar av samhället (Perry & Alvi 2011). Man kan ur, ett SCT-perspektiv, se det som att dessa känslor skapar gynnsammare förutsättningar att accentuera olikheterna med ut-gruppen, vilket i sin tur stärker den sociala identiteten och ökar klyftan mellan in- och utgrupp.
Valen av teorier bygger på att de är applicerbara på tidigare forskning kring hatbrottens samhälleliga konsekvenser. SIT, SCT och ITT kan med fördel skapa någon slags logik i hur individer med stark social identitet reagerar på hatbrott. Det kan fungera som stöd för att förstå varför spänningar och minskat förtroende tenderar att ske som följd av hatbrott. Vad som måste påpekas är att de ovannämnda teorierna inte fungerar som en slags deterministisk förklaring till hur grupper med stark kollektiv identitet reagerar på brott riktat mot just deras sociala identitet. De fungerar, vilket avsnittstiteln avslöjar, som ett analytiskt ramverk, alltså för att på något sätt fokusera analysen till att beröra grupprelationer och fungera som ett stöd för att skapa logik av det empiriska materialet.
Ett par teorialternativ finns som också berör intergrupprelationer. Exempelvis realistic group threat theory, som i korthet menar att ”real conflict of group interests causes intergroup conflict" (Campbell 1965, 287). I konkurrens om resurser styrks, på samma sätt som socialidentitetsteorierna menar, in-gruppens moral och den negativa bilden av ut-gruppen. Även om begreppet resurser kan tolkas på ett abstrakt sätt och inkludera exempelvis prestige, så läggs för litet fokus på gruppens betydelse på individens identitet. Det finns teorier som pekar på att berövandet av mänskliga behov (exempelvis; säkerhet, identitet och erkännande) ökar risken för konflikt (ex. Azar 1990). Detta är en intressant tanke, men är mer applicerbar på våldsamma konflikter. Intergroup contact theory är en annan intressant teori, som menar att när olika grupper interagerar så minskar risken för stereotypa åskådningar, men denna hade varit mer passande om syftet med min studie hade varit att undersöka hur klyftor mellan grupper kan
31
krympa. Överlag så anser jag, sett till mitt syfte, att socialidentitetsteorier är de teorier som är mest lämpade att applicera på min studie.
32
6. Analys
I detta kapitel behandlas det empiriska materialet på två olika sätt. I det första avsnittet reduceras församlingsmedlemmarnas upplevelser ner till åtta olika återkommande teman. Detta skapar både en bred och djup förståelse av hur församlingsmedlemmarna upplever upprepade fall av vandalisering mot deras moské. Det andra avsnittet bygger vidare på det första avsnittet och ämnar att besvara de teoridrivna frågorna i ljuset av de utvalda socialidentitetsteorierna. Detta avser att ge ett teoretiskt perspektiv till varför församlingsmedlemmarna tenderar att reagera som de gör. Syftet med studien är att beskriva församlingsmedlemmarnas reaktioner på vandaliseringen. Detta kan inte göras utan att inkludera tidigare upplevelser av diskriminerande behandling. Hatbrottsforskaren Nathan Hall menar att hatbrott är en pågående process då offren för dessa ofta är utsatt vid fler än ett specifikt tillfälle, det är därför svårt att tydligt avgränsa när ett brott sker och nästa börjar. Denna process har en ackumulerad effekt (Hall 2005, 64).
6.1 Tematisering av församlingsmedlemmarnas upplevelser
Trots att vandaliseringen av moskén skedde i Lund så anser samtliga av församlingsmedlemmarna sig relativt trygga i staden, åtminstone när det berör sin personliga säkerhet. Dock så finns en oro för sina kvinnliga familjemedlemmar. De som utfört handlingarna anses inte representera den allmänna lundabon, som Erik påpekade angående om han anser att islamofobiska åsikter är vanliga i Lund; ”Jag tror faktiskt det finns några som går runt med de här åsikterna, inte alla men några. Typ en procent av hela befolkningen.” (Erik 17/3 – 15). Trots en relativ känsla av trygghet och en bild av islamofobiska attentatsmän som en anomali, så kan man urskönja en del teman som visar på en känsla av utanförskap, misstro och besvikelse gentemot majoritetssamhället. Vid tillfällen blir gapet mellan ut- och in-grupp tydlig, men vad som också visar sig är en strävan efter att skapa förändring, en strävan att minska detta gap. Församlingsmedlemmarnas personliga upplevelser av hot, hat och diskriminering under sina liv vävs på något sätt samman med vandaliseringen av moskén, varför det ibland kan vara svårt att urskilja till vilken grad vandaliseringen påverkat deras syn på
33
majoritetssamhället. Vandaliseringen fungerar istället som ytterligare en bekräftelse av att församlingsmedlemmarna inte är accepterade av en viss del av majoritetssamhället.
6.1.1 Upplevelser av hat
Upplevelser av hat på grund utav sin religiösa tillhörighet var något alla deltagare, i olika grader, upplevt under sina liv. Det kan handla om en arbetskollega som på ett tydligt sätt påpekar att muslimer är det folk som han hatar mest, till att någon rispar ens bil med en nyckel eftersom koranen ligger i framsätet. Anders menade på att de som utfört vandaliseringen förmodligen inte varit någon som bara gått förbi och sprayat för skojs skull utan någon som känner hat. Vandaliseringen blir en konkret bekräftelse av att det finns människor i samhället som hatar individer just för att de är muslimer:
Man känner ju att det finns någon som hatar en. Man känner ju ett hat och det krävs också att man försöker ta sig ifrån det hatet och se allting från ett mer objektivt perspektiv och veta om att de som har utfört de handlingarna inte känner dig, och de vet inte vem du är, de vet inte vilken bakgrund du har. Men ibland är det väldigt svårt att sig ur det här, ibland så känner man… ibland så känner jag mig väldigt hatad faktiskt, när man inte kan hitta tillbaka och se det från ett objektivt perspektiv. När man blir så här, och man börjar fundera, så då börjar man tänka och då känner man det här hatet som finns. (Carl 24/4 – 15)
För Carl handlar det om att försöka rationalisera hatet, försöka komma med förklaringar som på något sätt ska underlätta vardagen, att det inte är personligt, att det bara är en liten del av befolkningen som utför dessa handlingar. När man ibland inte kan se det objektivt, när man inte kan rationalisera, då slutar det med att man helt enkelt känner sig hatad. Effekten av detta blir en ganska pessimistisk och hopplös framtidssyn:
Jag vill se ett ljus i tunneln och det är även det jag ser. I och med att jag försöker tro att det kommer bättre tider men det är klart att ibland så kan man bli… ibland så kan det här ljuset släckas i och med att nu känner fördomar och så här. Som jag sa till dig innan, när man inte ser det från det objektiva perspektivet, då släcks ljuset ganska lätt. (Carl 24/4 – 15)
34 6.1.2 Kvinnor mer utsatta i jämförelse med män
Den personliga säkerheten och rädslan av att bli utsatt för brott anses nästintill vara en ickefråga bland de manliga församlingsmedlemmarna, åtminstone i Lund. I vardagen upplever många av församlingsmedlemmarna att man visserligen ibland kan få utstå vissa kränkande kommentarer eller onda blickar, men i relation till vad kvinnor får uppleva är detta ingenting. Gång på gång betonas den oro man har över de kvinnliga muslimernas utsatthet. De som utför brottshandlingarna framställs som fega människor som inte vågar gå emot män, utan istället riktar de sig in på kvinnor. Kvinnor, påpekas det, visar sig i offentligheten med exempelvis slöja, vilket gör att det inte går att undgå deras religiösa tillhörighet. För män är det lättare att röra sig inkognito i samhället. Dessa aspekter understryks av Anders:
För mig som man tror jag inte dem, asså, vågar göra lika mycket. Plus att det är svårt att se om en person är muslim om man är man, det är enklare för kvinnor. Jag tror kvinnor är mer utsatta. De har slöjan, de har en viss klädsel, och det påverkar också. Ofta är det sådana fega som går upp, kommer till kvinnor, attackerar dem. Och jag känner folk det har hänt, i Lund och Malmö, runt om i Sverige. På grund utav deras utseende, alltså att de ser muslimska ut, så blir de attackerade, kvinnor. (Anders 20/4 – 15)
Både faktiska upplevelser av att ens kvinnliga familjemedlemmar, eller anhöriga blivit utsatta för trakasserier i form utav att de blivit spottade på, dragna i slöjan och så vidare, kombineras med vad man läser i tidningen och ser på tv. Genom att man matas med massmediala rapporteringar om kvinnlig utsatthet i kombination med reella upplevelser av att ens familjemedlemmar utsatts leder det till att många av deltagarna går runt med en konstant oro, eller som Erik uttrycker det; ”hela tiden har man det i bakhuvudet” (17/4 – 15). Vad man kan utläsa är att detta leder till ett bristande förtroende för majoritetssamhället i stort. Anders menar exempelvis att när dessa trakasserier sker, så står folk ofta bara bredvid och tittar på, utan att ingripa, eller i värsta fall så filmar de händelserna. Detta bristande förtroende påpekas av Erik:
jag litar inte helt enkelt på folk, liksom alltså. Att min mamma någon gång, ska säga till mig att hon ska gå och handla själv och sådana saker, kan jag lätt få ångest över och sen jag måste följa med, för jag vill vara där ifall-ifall någonting händer. (Erik 17/4 – 15)
Tidigare forskning kring hatbrottens konsekvenser är relativt eniga om att brottet inte endast påverkar den utsatte individen utan även hela den grupp individen tillhör, vilket i sin tur kan minska förtroendet för de som utför handlingarna (Perry & Alvi 2011). Iganski understryker att
35
i fall som fått medial uppmärksamhet kan detta ytterligare spä på spänningarna grupper emellan (Iganski 2001, 631).
6.1.3 Massmedians roll i skapandet av fiendskap
Vad som ofta nämndes under intervjuerna var medians roll som anstiftare till hat. Både implicit och explicit ansågs massmedia vara åtminstone delvis skyldiga till att vandaliseringen mot moskén skedde:
idag så är islam den mest utsatta religionen där jag menar på att media är den största tändvätskan som sätter igång de här fördomarna och allt som finns kring islam. (Carl 24/4 – 15)
vi lever i ett så globaliserad värld att allting som händer i världen kan, drabbar oss och nu händer det mycket, i Syrien och Irak och genom att vår media inte kan vara objektiv när dem, på nyheterna så kan det väldigt lätt drabba muslimer och kan man tro att en viss grupp kan representerar alla muslimer. (Benjamin 6/3 – 15)
median vinklar ofta det till att det bara är ett problem och att det är muslimerna som är problemet. Och det skapar ju också hat och fördomar i våra samhällen då, och det leder ju till att det blir sådant här. (Anders 20/4 – 15)
Hänvisningar kan dras till forskning som pekar på att islamofobiska tendenser är händelsestyrda (ex. Echebaria-Echabe & Fernandez-Guede, 2006). De dramatiska händelser som utförs av exempelvis IS för tillfället har fått stor medial uppmärksamhet, vilket i sin tur tenderar att leda till ökade islamofobiska strömningar. Med tanke på att det var just ISES (vilket högst troligtvis syftar till ISIS) som sprayats på en av dörrarna, så kan man anta att de händelser som sker i Irak och Syrien påverkar synen på muslimer bland en del svenskar. Men vad som är mer oroväckande är församlingsmedlemmarnas bristande förtroende för svensk media. Det verkar finnas en genomgående känsla av att massmedian inte är kapabel att vara objektiv och, nästan medvetet, vinklar händelser på ett sådant sätt som får muslimer att framstå som farliga och ett samhällsproblem. I Victoria Munros bok Hate Crime and the Media (2014) diskuteras amerikansk medias roll i att skapa en stereotypiserad bild av ”den andre” vilket i sin tur ökar risken för hatbrott, något som överensstämmer med flera av de intervjuade församlingsmedlemmarnas bild av svensk massmedia. Medier kallas ofta den tredje statsmakten som har som funktion att granska de övriga två statsmakterna. På så sätt ska
