Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng
Ergonomi inom frisöryrket –
kunskapsområde för ett hållbart arbetsliv
Ergonomics within the hairdresser profession –
Area of knowledge for a sustainable working life
Helena Göransson
Lärarexamen 180hp Lärarutbildning 180hp Slutseminarium 2010-03-23
Examinator: Jan Härdig Handledare: Lisbeth Amhag
2
Sammanfattning
Syftet med examensarbetet är att undersöka hur kunskapsområdet ergonomi implementeras i undervisningssituationer på Hantverksprogrammet med inriktning frisör samt att utifrån gällande styrdokument jämföra hur teoretiskt och praktiskt kunnande i ergonomi bidrar till elevernas lärande om påfrestande arbetsställningar. Utifrån tidigare forskning belyses belastningsskador och arbetsrelaterad utslagning inom frisöryrket. Med hjälp av intervjuer och litteraturstudier ville jag få vetskap om frisörelever i dagens gymnasieskola ges goda förutsättningar till ett hållbart arbetsliv. Resultatet tyder på att elever på den kommunala gymnasieskolan, i jämförelse med elever på den fristående gymnasieskolan, har bredare teoretiska och praktiska kunskaper i ergonomi. Resultatet visar också att ergonomiundervisning prioriteras i början av utbildningen och att återkoppling inte görs i tillräcklig utsträckning.
Nyckelord: Hantverksprogrammet; Hantverksteknik; Ergonomi; Implementering;
3
Förord
Inledningsvis vill jag rikta ett stort TACK till min handledare Lisbeth Amhag på Lärarutbildningen i Malmö som med konstruktiv kritik och engagemang bidragit till detta arbetes verkställande.
Tack till lärare och elever som delat med sig av sin tid och ställt upp på intervju. Tack David och Alice.
4
Innehåll
Sammanfattning ... 2 Förord ... 3 Inledning ... 7 Syfte ... 8 Frågeställningar ... 8 Teoretisk bakgrund ... 9Tidigare nationell forskning ... 9
Tidigare internationell forskning ... 10
Teoretisk ram ... 12
Ergonomi ... 12
Lärande ... 13
Metod ... 14
Urval ... 16
Validitet och reliabilitet ... 16
Etiska frågor ... 17
Resultat och analys ... 17
Teoriundervisning ... 18
Sammanfattning ... 20
Teori och praktik ... 21
Sammanfattning ... 21
Bedömning av praktik ... 22
Sammanfattning ... 23
Kunskap för ett hållbart arbetsliv ... 23
Sammanfattning ... 24
Samarbete ... 24
Sammanfattning ... 25
Diskussion ... 25
Resultatets reliabilitet och validitet ... 25
Implementering av ergonomi i teori och praktik ... 26
Lärares och elevers uppfattning om bedömning i praktiken ... 27
Kunskap och lärande för ett hållbart arbetsliv ... 28
5
Vidare forskning ... 30
Referenser ... 31
Internetreferenser ... 32
Allmän referenslitteratur för upplägg och genomförande av arbetet ... 33
Bilaga 1. Intervjufrågor till frisörlärare ... 34
7
Inledning
Frisörer arbetar dagligen i påfrestande arbetsställningar som kan orsaka fysisk ohälsa. På Arbetsmiljöverkets hemsida finns en sammanställning av arbetsorsakade besvär från år 2008. Nedan finns ett utdrag:
Påfrestande arbetsställningar är den vanligaste orsaken till besvär bland män och näst vanligast bland kvinnor. Totalt sett är andelen med besvär av påfrestande arbetsställningar bland kvinnor 10 och bland män 8 procent. Knappt var fjärde kvinnlig frisör //…// uppger besvär orsakade av sådana arbetsförhållanden (Arbetsmiljöverket, 2008, s. 19).
Dagens gymnasieskola måste ge elever på yrkesförberedande program bästa möjliga förutsättningar till ett hållbart arbetsliv. Nästan var fjärde kvinnlig frisör har besvär orsakade av påfrestande arbetsställningar. Examensarbetet tar utgångspunkt i ett konkret och relevant yrkesproblem och jag vill med verkställandet av arbetet bidra till att utveckla yrkeskompetensen inom både lärar- och frisöryrket.
I gymnasieskolans gällande kursplan för Hantverksprogrammet med inriktning frisör står det att Hantverksteknik A, som är en yrkesrelaterad karaktärsämneskurs, ska ge allmän orientering i ergonomi i enlighet med övergripande kursmål (Skolverket, 2000). Jag ska undersöka hur lärare på två utvalda gymnasieskolor arbetar med kunskapsområdet ergonomi i undervisningssituationer kopplade till kursen Hantverksteknik A. Detta med anledning av att jag under den verksamhetsförlagda tiden inom ramen för lärarutbildningen förstått att eleverna inte har de kunskaper som krävs för att arbeta förebyggande mot belastningsskador i rörelseorganen. Rörelseorganen omfattar skelett, muskler, leder och senor (Bjurvald & Nilsson, 2007).
Som frisör och blivande yrkeslärare anser jag, utifrån egen erfarenhet, att ergonomi är ett oerhört viktigt kunskapsområde som frisörelever måste få god insikt i. När jag genomförde min yrkesutbildning på gymnasiet mellan åren 1998-2000 så gavs ingen undervisning i ergonomi. Jag är övertygad om att detta är en av anledningarna till att jag inte kan fortsätta arbeta heltid som frisör. Jag har under tio yrkesverksamma år många gånger arbetat i felaktiga arbetsställningar som periodvis gett upphov till värk i olika rörelseorgan. Jag har dagligen arbetat i monotona, böjda och vridna arbetsställningar. Jag fick aldrig den kunskapsbas i ergonomi som jag så väl hade behövt.
8
Syfte
Syftet med examensarbetet är att undersöka hur kunskapsområdet ergonomi implementeras i undervisningssituationer på Hantverksprogrammet med inriktning frisör. Syftet är också att utifrån gällande nationella styrdokument jämföra hur teoretiskt och praktiskt kunnande i ergonomi bidrar till elevernas lärande om påfrestande arbetsställningar.
Frågeställningar
• Hur implementerar frisörlärare kunskapsområdet ergonomi i teoretiska undervisningssituationer kopplade till kursen Hantverksteknik A?
• Hur bedömer frisörlärare elevers kunskaper i ergonomi i praktiska undervisningssituationer?
• I vilken omfattning erhåller frisörelever kunskaper i ergonomi, utifrån gällande kursplan, för att kunna arbeta förebyggande mot belastningsskador och därmed ges förutsättningar till ett hållbart arbetsliv?
9
Teoretisk bakgrund
Den teoretiska bakgrunden ger inledningsvis en översikt över relevant forskning som anknyter till arbetets syfte om hur kunskapsområdet ergonomi teoretiskt och praktiskt implementeras i undervisningssituationer på Hantverksprogrammet med inriktning frisör och hur det bidrar till att motverka arbete i påfrestande arbetsställningar för elevernas del. Det saknas avhandlingar som direkt kan kopplas an till mitt arbetes syfte, därför har teorianknytningen breddats. Den teoretiska ramen förtydligar utgångspunkten och inspirationskällan för arbetet samt belyser och redogör relevanta begrepp som är återkommande i arbetet.
Tidigare nationell forskning
Emellan januari och mars månad år 2008 genomförde Statistiska centralbyrån, SCB, på uppdrag av Arbetsmiljöverket (2008) en undersökning om arbetsorsakade besvär. Undersökningen skulle belysa arbetsförhållanden ett år bakåt i tiden. Resultatet från år 2008 vägdes samman med resultaten från år 2004, 2005 och 2006 för att få en mer trovärdig redovisning av insamlad data. Sammanställningen visade att 28,3 procent av tillfrågade frisörer och hudterapeuter med flera hade haft arbetsorsakade besvär under det senaste året. För 6,3 procent innebar besvären sjukfrånvaro. 23,8 procent hade haft besvär som följd av påfrestande arbetsställningar och 8,1 procent hade haft besvär som följd av korta, upprepade arbetsmoment. Besvärens placering var främst i rygg (15,2 procent), axel, arm (14,8 procent) och hals, nacke (9,8 procent), följt av hand, handled, finger (4,8 procent) och höftled, ben, knä (3,6 procent). Sammanlagt medverkade 497 frisörer och hudterapeuter med flera i undersökningarna, varav 432 kvinnor och 65 män. Det var endast kvinnor som redogjorde för besvär (ibid. 2008).
I Arbetsmiljöverkets rapport av yrken kan jag ställa mig kritisk till vilken eller vilka yrkesgrupper som ingår under förkortningen med flera. Jag tror att frisörer och hudterapeuter många gånger upplever liknande ohälsotillstånd samt har liknande könsfördelning inom yrkena och att detta är anledningen till sammanslagningen. Frisörer ingår i två olika sammanställningar i rapporten. Dels i sammanställningen som jag valt att utgå ifrån med rubriken Frisörer, hudterapeuter med flera och dels under rubriken Frisörer och annan servicepersonal (personliga tjänster). Resultaten under respektive rubrik är likvärdiga och ger därför en god riktlinje.
10
Arbetsrelaterad ohälsa är en vanligt förekommande anledning till varför frisörer byter bransch (Bornberger-Dankvardt et al. 2003). I en uppföljningsstudie uppdagades att 39 procent av tillfrågade frisörer lämnat yrket inom en tidsram på elva år. Cirka hälften av frisörerna uppgav arbetsrelaterad ohälsa som bakgrund till beslutet. Frisörer är i riskzonen för att ådra sig värk och stelhet i muskler och leder. Arbetet tillåter variation, men variationen är inte tillräcklig för att undvika ohälsa. Arbetsmomenten kan både vara ensidiga och belastande. Frisörer tillhör en riskbransch med relativt stor arbetsrelaterad utslagning (ibid. 2003).
Loodh et al. skriver i rapporten Effekter av arbetsmiljöförbättringar i frisörbranschen (1997) följande:
För att minska hälsoproblemen i branschen behövs mera kunskap om de arbetsmiljöförhållanden som råder och att den kunskapen når ut bättre till frisörföretagen samt till frisörer under utbildning. Mest angeläget är kunskaper om hur man förebygger hud- och belastningsbesvär //…// (ibid. 1997, s. 3).
Jag har med föregående vetenskapliga utdrag fått bekräftat hypotesen jag hade innan detta arbetes början om att frisörer i stor utsträckning drabbas av belastningsskador i rörelseorganen på grund av påfrestande arbetsställningar. Vad jag inte visste var att så pass många som fyra av tio frisörer lämnat yrket inom en tidsram på elva år, varav hälften som följd av arbetsrelaterad ohälsa. Enligt Loodh et al. (1997) är kunskaper i belastningsergonomi viktiga att förmedla under utbildning. Jag anser att det är genom yrkesförberedande utbildning eleverna ska erhålla ett livslångt lärande inom området.
Tidigare internationell forskning
I en nyligen publicerad artikel i Applied Ergonomics (2010) presenteras resultatet av en undersökning bland frisörer i Taichung City, Taiwan, utifrån rubriken Ergonomic risk
factors for the wrists of hairdressers (Chen et al. 2009). Den ena jämförelsegruppen
bestod av 10 frisörer specialiserade på damklippning, varav 2 män och 8 kvinnor. Den andra jämförelsegruppen bestod av 11 frisörer specialiserade på herrklippning, så kallade barberare, varav 9 män och 2 kvinnor. I undersökningen registrerades handledens och underarmens arbetsvinklar. Resultatet visade att frisörer specialiserade på damklippning tar längre tid på sig att verkställa en klippning där momenten schamponering och föning ingår än motsvarande för barberare. Analysen visar att den mer långvariga exponeringen, i kombination med högre kraftansträngning i hand och
11
handled, kan vara anledning till damfrisörers mer vanligt förekommande värk i hand och handled (ibid. 2009).
År 2008 publicerade Oxford University Press artikeln Prevalence of work-related
musculoskeletal disorders in Brazilian hairdressers (Mussi & Gouveia, 2008). I
undersökningen deltog 220 frisörer i São Paulo, Brasilien, som vardera besvarade ett frågeformulär gällande förekomst av arbetsrelaterade belastningsskador, var belastningsskador yttrar sig och anledning till uppkomst av belastningsskador. Resultatet visade att 155 av 220 frisörer, 71 procent, hade arbetsrelaterade belastningsskador i minst en kroppsdel. Belastningsskador var mest vanligt förekommande i axelparti, nacke och rygg. Anledningen till besvären uppgavs bero på antingen obekväma arbetsställningar, brist på erkännande i arbetet i kombination med obekväma arbetsställningar eller mer än 15 år i yrket (ibid. 2008).
I boken Contemporary Ergonomics publicerades år 1999 ett kapitel med titeln A
biomechanical analysis for the design of a salon wash unit (Woldring et al. 1999).
Observerationer och intervjuer av och med nederländska frisörer utgjorde underlag för en biomekanisk analys av frisörers arbetsställningar vid schamponering av kunders hår. Resultatet visade att om avståndet mellan kundens nacke och den bakre delen av schamponeringsenheten kortades ned från 50 till 30 centimeter så minskade muskelbelastningen på korsryggen med 17 procent och trycket på diskarna med 33 procent som följd av frisörens mer upprätta arbetsställning (ibid. 1999).
I föregående kapitel visar Woldring et al. (1999) statistik från en tidigare undersökning som genomförts i Nederländerna. 600 frisörer rapporterade, med hjälp av frågeformulär, fysiska arbetsrelaterade besvär (Detam & Arbo, 1994, refererad i Woldring et al. 1999). 45 procent av tillfrågade frisörer uppgav besvär i nacke, 49 procent uppgav besvär i rygg och 45 procent uppgav besvär i axelparti, arm och händer. Besvär i höft, ben, fötter och knä var också förekommande bland respondenterna (ibid. 1999).
Med valet av tidigare internationell forskning har jag fått bekräftelse på att belastningsskador inte bara är ett fenomen som förknippas med frisörer i Sverige. Med internationella forskningsresultat förstärks tanken om bristande ergonomiundervisning inom frisörutbildningar även utanför Sveriges gränser.
12
Teoretisk ram
Hösten år 2008 läste jag en grundkurs i Arbetsmiljö vid Malmö högskola och blev med denna kurs uppmärksammad på ergonomiaspekter inom frisöryrket. Hösten år 2009 läste jag kursen Hälsa i yrkeslivet vid samma högskola och blev nu övertygad om att ergonomi skulle bli ett för examensarbetet viktigt kunskapsområde att belysa. Med kunskaper i ergonomi ges vi frisörer bättre förutsättningar att undvika belastningsskador. De individuella förutsättningarna spelar givetvis också roll.
Ergonomi
Begreppet ergonomi har bildats ur grekiskans ergos och nomos som betyder arbete respektive lag eller system (Holmström et al. 1999). Människans arbetsförhållanden uppmärksammades så pass tidigt som i antikens Grekland där lagregler infördes för att skydda arbetstagarna från skada (ibid. 1999).
Ergonomi är ett tvärvetenskapligt ämne som uppstod på 1950-talet (Nationalencyklopedin, 2010). Ergonomi syftar främst till samspelet mellan människa och arbetsredskap och kombinerar kunskaper om biologi, psykologi och teknik (ibid. 2010).
På Arbetsmiljöverkets hemsida finns följande beskrivning av ergonomi:
Ordet ergonomi betyder kunskap om arbete och handlar om samspelet mellan människan och den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön eller med andra ord, samspelet människa, arbetsuppgifter och den omgivande miljön. Det är viktigt att det finns möjlighet att påverka arbetets tekniska och organisatoriska utformning utifrån människans behov och förutsättningar (Arbetsmiljöverket, 2009).
I boken Människan i arbetslivet (Holmström et al. 1999) beskriver författarna Gard och Odenrick ergonomibegreppet i enlighet med utdraget ovan och menar att det teoretiskt sett finns en optimal funktionsnivå för samtliga yrkesverksamma individer. Den optimala funktionsnivån måste följas om människan ska kunna arbeta ett helt yrkesliv utan att drabbas av belastningsskador i rörelseorganen. Ergonomen har en viktig roll i det preventiva arbetet (ibid. 1999).
I vardagligt tal förknippas ergonomi ofta med arbetsställningar och hur besvär i rörelseorgan kan uppstå som följd av olika arbetsställningar (Mathiassen et al. 2007).
13
Frisörer kan drabbas av belastningsbesvär och belastningsskador som följd av brister i både fysisk och psykosocial arbetsmiljö (Arbetarskyddsnämnden, 1996).
Lärande
Illeris ger i sin bok med titeln Lärande (2007) fyra definitioner av begreppet lärande:
Resultaten av läroprocesserna hos den enskilde
Psykiska processer som äger rum hos den enskilde individen
Samspelsprocesser mellan individen och hans eller hennes materiella och sociala omgivning
Liktydigt med ordet undervisning (ibid. 2007, s. 13)
De tre första punkterna är enligt Illeris meningsfulla och berättigande, medan punkt fyra anses vara oriktig. I offentliga sammanhang anses lärande och undervisning många gånger ha liktydig innebörd. Illeris anser att lärande och undervisning bör åtskiljas. Undervisning är ingen förutsättning för lärande (ibid. 2007).
Jag ska utgå från Illeris definitioner av lärande i mina intervjuer. Jag vill veta om undervisningssituationer i ergonomi bidragit till elevernas förmåga att reflektera över vad ergonomi är, och om eleverna tillämpar teoretiska kunskaper i praktiken. Jag är också intresserad av vilket eller vilka metodval lärarna anser har varit mest givande samt hur lärarna ser på betydelsen av samspel i undervisningssammanhang.
Dysthe skriver i Det flerstämmiga klassrummet (1996) att kombinationen av dialogiskt samspel och skrivande utgör grundläggande inlärningsredskap. I Dialog, samspel och
lärande (Dysthe et al. 2003) skriver Dysthe att individer måste vara aktiva deltagare för
att lärande ska äga rum. Språk och kommunikation är avgörande faktorer i läroprocessen (ibid. 2003). Både Illeris och Dysthe betonar aktivt samspel/samarbete mellan individen och dennes omgivning som en förutsättning för lärande.
Learning by doing är ett begrepp som ofta förknippas med filosofen och pedagogen
John Dewey (1859-1952) (Forssell et al. 2005). Dewey ansåg att innehåll i undervisningssammanhang oftast förmedlas via katederundervisning och läroböcker. Istället borde innehållet knytas an till praktisk handling och ta utgångspunkt i sammanhang som knyter an till individens erfarenheter och intressen. Dewey menade att lärandet har institutionaliserats. För att nå framgång måste individ, skola och
14
samhälle utgöra en helhet. Learning by doing, ”att göra”, syftar främst till mental inlärning, men också sociala och praktiska aktiviteter. För att inlärningen ska äga rum måste individen få vägledning av en mer kompetent person inom området (ibid. 2005). Ergonomi är ett kunskapsområde som kan knytas an till Deweys föreställningar om lärande. Elever kan med hjälp av kompetenta lärare erhålla teoretiska och praktiska kunskaper i skolan som sedan tillämpas under arbetsplatsförlagd utbildning, APU och sedermera i arbetslivet. Om elever ska ges förutsättningar till ett hållbart arbetsliv måste ergonomi bli ett intresseområde. Yrkeslärare har i detta avseende en mycket viktig uppgift att fylla.
Infärgning är ett arbetssätt som kan möjliggöra lärande. I Skolverkets skrift Ur nöd – i
lust (1996) står infärgning beskrivit som följer:
Enklast kan infärgning beskrivas som att kärnämnet används som redskap i karaktärsämnet eller att karaktärsämnet används som stoff i kärnämnet (ibid. 1996, s. 29).
Syftet med infärgning är att hos eleverna skapa intresse för både karaktärsämnen och kärnämnen genom ämnesövergripande arbete. Med infärgning skapas en helhet som möjliggör bättre förståelse. Eleverna blir mer motiverade när kärnämnena kan appliceras i elevernas livsvärld som ofta kretsar runt karaktärsämnena (ibid. 1996). I Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, står det att eleverna ska erhålla
”//…// en grund för livslångt lärande” genom studierna (Lärarförbundet, 2005, s. 39).
Eleverna ska ges ansvar att lösa problem, både på egen hand och i samspel med andra. Detta ska förbereda eleverna på omväxlande krav i arbetslivet (ibid. 2005).
Metod
Jag valde intervjuer och litteraturstudier som redskap för min undersökning. Jag har genomfört en kvalitativ studie för att få insikt i frisörlärarens olika arbetssituationer. Informationsunderlaget från datainsamlingen kombinerades med källanalys. Detta möjliggjorde en holistisk tolkning av dessa situationer (Merriam, 1994).
15
Metodvalen som jag inledningsvis planerade använda var observationer och litteraturstudier. Observationer ger, enligt Taylor och Bogdan (Taylor & Bogdan, 1984, refererade i Merriam, 1994) en direkt erfarenhet. Det var denna direkta, tillförlitliga erfarenhet jag ville ta tillvara på. Valet av observation visade sig inte vara genomförbart. Ergonomi stod inte på lärarnas planering under veckorna jag hade till förfogande för datainsamling. Jag bestämde mig omgående för att byta observation mot intervju. Intervju är en fallstudiemetod som tillåter utövaren att fokusera på en specifik företeelse samt faktorer som kan påverka denna företeelse (Bell, 1995). I kvalitativa forskningsintervjuer ska samspelet mellan intervjuare och respondent generera kunskap genom samtal (Kvale, 1997). Respondenten kan benämnas informant. En god informant ger sitt eget perspektiv på valt ämnesområde, är bekant med området och ges möjlighet till reflektion (Merriam, 1994). Jag arbetade med strukturerade intervjuer. Intervjufrågorna var på förhand utarbetade och strukturerade i bestämd ordning i ett frågeschema (Merriam, 1994). Identiska frågor ger underlag för jämförbara svar i sammanställningen (Bryman, 2002). Utifrån två olika frågescheman, ett tillägnat frisörlärarna och ett tillägnat frisöreleverna, ställde jag identiska frågor till respektive parter. Frågor med vanliga ord genererar oftast bättre kvalitet på informationen som ges vid intervjun (Merriam, 1994). Detta tog jag i beaktande, framförallt när jag intervjuade eleverna.
Ett optimalt tillvägagångssätt hade i detta arbete varit en kombination av intervjuer, observationer och litteraturstudier. I Examensarbetet i lärarutbildningen (2001) skriver Johansson och Svedner att intervjuer tillsammans med observationer genererar en givande metod vid examensarbete. I Fallstudien som forskningsmetod (1994) skriver Merriam att intervjuer normalt sett kombineras med observationer. Med tiden som stod till förfogande var jag tvungen att begränsa mig till två metodval. Observationer blev som tidigare nämnt aldrig aktuellt.
Intervjuer genomfördes på en kommunal och en fristående gymnasieskola i södra Sverige. Skolorna ligger i olika, men angränsande kommuner. På den kommunala gymnasieskolan har jag genomfört min frisörutbildning. På den fristående gymnasieskolan har jag genomfört verksamhetsförlagd tid inom lärarutbildningen. Intervjuerna verkställdes under vecka 6 och 7 under cirka 20 minuter vardera och spelades in med diktafon då samtliga respondenter gav klartecken till detta. I följande text kommer lärarna på den kommunala gymnasieskolan att benämnas KL1 och KL2
16
och eleverna KE1 och KE2. Lärarna på den fristående gymnasieskolan kommer att benämnas FL1 och FL2 och eleverna FE1 och FE2.
Analysförfarandet har gått till på följande vis. Först läste jag igenom samtliga transkriberingar, utskrifter, av intervjuerna utifrån ett objektivt förhållningssätt (Merriam, 1994). Därefter markerades meningsbärande text och återkommande kategorier identifierades. Utifrån arbetets frågeställningar utkristalliserades valda kategorier (ibid. 1994).
Urval
Jag använde mig av systematiskt urval i min undersökning för att i största möjliga utsträckning intervjua behöriga lärare och från elevernas sida erhålla svar från både tjejer och killar i samtliga årskurser. Den kommunala gymnasieskolan representerades av två behöriga lärare samt en kille och en tjej som går andra året på Hantverksprogrammet med inriktning frisör. Den fristående gymnasieskolan representerades av en behörig lärare och en lärarstuderande samt en kille som går första året på Hantverksprogrammet med inriktning frisör och en tjej som går tredje året.
Validitet och reliabilitet
Jag har tidigare varit i kontakt med gymnasieskolorna som var föremål för min undersökning. Därför var det extra viktigt med ett objektivt förhållningssätt i intervjuerna och i tolkningen av informationsunderlaget. Målet är hundraprocentig objektivitet (Bell, 1995). Detta ökar validiteten. Jag genomförde kvalitativa intervjuer efter ett på förhand utarbetat frågeschema (Se bilaga 1 och 2). På så vis hade jag ett smalt fokus med mina intervjuer vilket bidrog till en tillförlitlig analys och ett tillförlitligt resultat, det vill säga god reliabilitet. I Lära till lärare (Dimenäs et al. 2007) skriver Kihlström:
Validitet handlar om studiens giltighet, att studera det man avser att undersöka (ibid. 2007, s. 231).
Reliabilitet handlar om trovärdighet eller tillförlitlighet, att resultatet är tillförlitligt, att man kan tro på det (ibid. 2007, s. 231).
17
Etiska frågor
Det finns olika forskningsetiska principer från Vetenskapsrådet som jag var tvungen att ta hänsyn till i samband med datainsamlingsarbetet. De fyra huvudkraven lyder:
Informationskravet: Forskaren ska informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.
Samtyckeskravet: Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.
Konfidentialitetskravet: Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer ska ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna ska förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.
Nyttjandekravet: Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål (Dimenäs et al. 2007, s. 26-27).
Jag informerade på förhand, via mejl, utvalda lärare på gymnasieskolorna om syftet med mitt arbete och i samband med detta förhörde jag mig om vem som ville medverka. Samtliga fyra lärare som tillfrågades, två på respektive skola, gav godkännande till medverkan. Tre elever tillfrågades av lärarna på gymnasieskolorna och eleverna gav sitt godkännande. Jag framlade frågan till den sista respondenten, tjejen i årskurs 3 på den fristående gymnasieskolan, och fick hennes godkännande. I arbetet används fiktiva namn på lärare och elever för att personerna i undersökningen ska ges största möjliga konfidentialitet.
Resultat och analys
Följande kategorier växte fram efter genomläsning och analys av åtta transkriberade intervjuer med frisörlärare och frisörelever: Teoriundervisning, teori och praktik, bedömning av praktik, kunskap för ett hållbart arbetsliv och samarbete.
När jag inledningsvis förhörde mig om möjligheten att genomföra observationer på utvalda gymnasieskolor när kunskapsområdet ergonomi stod på schemat erhöll jag följande svar, via mejl, från kommunal lärare 1 (KL1) och fristående lärare 2 (FL2), som föranledde bytet av metodval:
18
Vi har det på höstterminen i år 1 och sen väver vi in det naturligt i resten av våra kurser under alla 3 år de är hos oss (KL1, 2010-01-27).
Vi hade ergonomi genomgång med ettorna direkt vid uppstarten i höstas. Däremot påtalar vi kontinuerligt för eleverna när vi ser att de har fel arbetsställning (FL2, 2010-01-26).
Teoriundervisning
Den första kategorin som visades i analysen var teoriundervisning. På den kommunala gymnasieskolan inkluderar frisörlärarna den teoretiska och praktiska tyngdpunkten i ergonomi inom ramen för kursen Arbetsmiljö och säkerhet, en kurs som frisöreleverna läser i årskurs 1. I Hantverksteknik A inkluderas kunskapsområdet ergonomi i praktiska undervisningssituationer. Ämnesövergripande arbete tillämpas mellan ovan nämnda karaktärsämneskurser.
Eftersom vi har vår den här kursen Arbetsmiljö och säkerhet så har vi ju jättemycket om ergonomin teoretiskt och praktiskt i den kursen. Och sen så tar man ju det med sig in i kurserna både A, B och alla kurserna, men det blir ju mer som en påminnelse om dem står fel, gör fel //…//. Så att något mer teoretiskt än det har vi inte på kurserna (KL1).
I Hantverksteknik A, alltså det finns ju en hel kurs där man tillämpar arbetsmiljö. Där går man igenom det mesta och sen hur vi tillämpar det teoretiskt i A det är mer med pausgymnastiken som är en //…// tvärlektion till Arbetsmiljö. Så Arbetsmiljö och Hantverksteknik A går samtidigt (kommunal lärare 2, KL2).
På den fristående gymnasieskolan tillämpar FL2 diskussioner i ergonomi i teoretiska undervisningssituationer kopplade till Hantverksteknik A. Fristående lärare 1, FL1, undervisar huvudsakligen i praktiska undervisningssituationer inom kursen, men har erfarenhet av teoretisk undervisning i ergonomi från kursen Arbetsmiljö och säkerhet.
Det är framförallt att dem får lära sig, att man diskuterar mycket kring ergonomin och utefter det yrkesrelaterade som dem ska ha. Och att man sen tillämpar detta här hela tiden, under hela deras utbildning. Så det är inte bara A som man har den i, men man börjar i A //…// (FL2).
Jag undervisar bara en liten del av den, Hantverksteknik A, och det jag undervisar i är mest det praktiska. Jag vet att vi har gjort det med, inte i Hantverksteknik A, men i Arbetsmiljö och säkerhet, att man lägger det som en power point och går igenom
19
dels hur man ska stå och hur man ska förhålla sig och allt det här som man har i frisör (FL1).
För KL1 är belastningsskador kopplade till olika rörelseorgan ett viktigt innehåll att belysa inom ergonomin. KL2 betonar faktorer som arbetsställningar, statiskt och dynamiskt muskelarbete, pausgymnastik och förebyggande träning.
//…// på yrkesskadorna så det är musklerna liksom rygg, nacke, höfter, axlar //…// (KL1).
Framförallt det statiska och dynamiska muskelarbetet. Pausgymnastik, styrketräning, förebyggande träning. Använda sin arbetsstol, sitta rätt i höjd, akta nacken, sänka skuldror, allt är viktigt där tycker jag (KL2).
FL2 anser att korrekta arbetsställningar och hjälpmedel är viktigt innehåll att belysa inom ergonomin för att eleverna i framtiden ska kunna undvika vanligt förekommande belastningsskador inom frisöryrket.
Allt som har med ergonomin att göra. Från att stå rätt till att sitta vid datorn rätt när du gör en bokning, om du sitter ner, att använda fönavlastare, allt. Allt som vi kan göra för att underlätta, så vi inte får dem skadorna som vi brukar ha //…// (FL2).
Frisörlärare på den kommunala respektive fristående skolan genomför teoretiska lektioner i ergonomi delvis lika. KL1 visar eleverna övningar i skolans gym som KL1 anser vara viktiga för frisörers hälsa. KL2 arbetar med pausgymnastik och avslappningsprogram. Förebyggande styrketräning tillämpas i samarbete med läraren i Idrott och hälsa. Infärgning skapas här mellan karaktärsämne och kärnämne.
//...// sedan har jag tagit ner dem till gymmet och visat dem olika övningar som är viktiga för oss. Gym har vi här på skolan, annars hade jag ju gett dem övningar som dem kan göra hemma själv (KL1).
Vi utformar program, pausgymnastiksprogram, vi går ner och styrketränar, för vi har ju ett gym här i vårt hus //…//. Så går vi ner och styrketränar och förebygger. Sen har vi också koppling till idrott, där 10 poängs ergonomi finns, så att vi har samarbete här, så att hon arbetar med att ta fram ett förebyggande styrketräningsprogram för just frisöreleverna. //…// vi brukar avsluta med att göra ett program, alltså ett avslappningsprogram. Sen får dem själva göra grupparbeten om det //…// (KL2).
20
FL2 betonar vikten av förebyggande träning och inkluderar pausgymnastik och stretching under lektionstid. FL1 visar eleverna bildlig dokumentation på fysisk ohälsa som följd av arbete i dåliga arbetsställningar.
Ja men det är ju att man berättar vad som händer med kroppen om inte man är försiktig och att man måste se till att träna vissa muskelgrupper hela tiden och inte slutar med det när man slutar med sin utbildning. Pausgympa, när man sitter mycket vid datorerna och skriver och har teoretiska lektioner där dem sitter stilla, statiskt, att man har mycket pausgympa, stretching (FL2).
Det är rätt bra med en power point med bilder. Ibland, jag ska inte säga förlöjligande bilder, men lite överdrivna bilder. Och jag vet att jag har tagit fram just hur man kan se ut, liksom alltså när man får en skada eller hur man har stått på ett visst sätt och många baxnar ju nästan (FL1).
Jag var intresserad av hur eleverna skulle beskriva begreppet ergonomi och ställde därför frågan vid intervjutillfällena. Tre av fyra elever var införstådda med betydelsen.
//…// vi måste lära oss hur vi ska kunna stå och arbeta på ett sätt som är bra för oss, som inte ger oss belastningsskador. Det är ju så att säga att vi ska kunna arbeta mer hur vi ska stå för att avlastningen ska bli korrekt och vi ska kunna använda det på ett bra sätt så att vi kan vara kvar i yrket länge utan att då skada då till exempel rygg, ben, axlar, armar. Ja så vi hälsosamt ska kunna genomföra yrket (kommunal elev 1, KE1).
//…// att man tar hand om kroppen på rätt sätt, skulle jag säga. I alla fall om man är frisör. Att man står rätt och använder ryggen rätt, håller fönen rätt (kommunal elev 2, KE2).
Hur man ska stå rätt för att det ska vara bra för kroppen och hur man ska belasta saker och ting, att man inte ska förstöra kroppen (fristående elev 2, FE2).
Sammanfattning
Lärare på den kommunala respektive fristående gymnasieskolan tillämpar den huvudsakliga teoretiska undervisningen i ergonomi inom ramen för kursen Arbetsmiljö och säkerhet. Innehållsmässigt belyser lärarna arbetsställningar och belastningsskador. Under lektionstid inkluderar lärare på den kommunala skolan förebyggande träning, pausgymnastik och avslappning. Lärare på den fristående skolan inkluderar pausgymnastik, stretching och bildlig dokumentation som visar fysisk ohälsa. Tre av fyra elever, två elever på den kommunala skolan och en elev på den fristående skolan, har förståelse för begreppet ergonomi. KE1 ger den mest utförliga beskrivningen.
21
Teori och praktik
Den andra kategorin som visades i analysen var kopplingen mellan teori och praktik som av lärarna anses viktig när eleverna ska tillägna sig kunskaper inom ett nytt område.
Alltså det kan jag säga utan tvekan att det handlar om verklighetsperspektivet, alltså att man som till exempel inte bara står och visar bilder kanske eller pratar eller delar ut stenciler utan just det här att du har materialet framför dig, eleverna kan få prova, se det med en gång //…// (KL1).
Alltså det är framförallt att omvandla teorin //…// till praktiken, där man tittar på varandra och man ska lära sig se det själv (KL2).
Både praktiskt och teoretiskt. Att dem får lära sig grunderna teoretiskt, men att dem även måste utföra det sen praktiskt för att koppla samman och få med sig helheten. Om man bara får lära sig teoretiskt att man gör på ett visst vis, någonting som man även kan göra praktiskt, så förstår man det inte förrän man fått hela genom att även göra det praktiskt, så det tycker jag är viktigast (FL2).
Power point är ju en väldigt bra del att visa för dem. //…// jag tycker att det är jättebra när man visar med kroppsspråket (FL1).
Två av fyra elever har vetskap om att praktiska kunskaper i ergonomi är viktiga för att man som frisör ska kunna arbeta förebyggande mot skador.
Det är ju mest det bara att förhindra skador och det är faktiskt jätteviktigt annars håller du inte inom yrket (KE1).
Men det är ju för att man inte ska få framtida skador //…// och liksom lära sig att jag måste stå så här liksom. Och att veta att står du så här så kommer du klara dig liksom. Lär man sig då att det är så man ska göra så kan det gå lättare (KE2).
Sammanfattning
Samtliga lärare anser att tillämpningen av teoretiska kunskaper i praktiken bidrar till elevernas förståelse, eller lärande, för ett nytt område. Eleverna på den kommunala gymnasieskolan berättar, i enlighet med uppnåendemål inom kursen Hantverksteknik A, att praktiska kunskaper i ergonomi bidrar till förståelse för hur man undviker arbetsrelaterade skador.
22
Bedömning av praktik
Den tredje kategorin som visades i analysen var bedömningen av elevernas ergonomikunskaper i praktiken. Jag valde att inte belysa bedömningen av elevernas teoretiska kunskaper, vilket framgår av bifogade frågescheman (Se bilaga 1 och 2). Däremot berättade fristående elev 1, FE1, att elevernas teoretiska kunskaper bedöms genom prov.
KL1 bedömer elevernas praktiska kunskaper i ergonomi på kundmottagningen i årskurs 2 och 3. Timmar plockas från kursen Arbetsmiljö och säkerhet och förs över till kurser i Hantverksteknik.
Arbetsmiljökursen vi har i årskurs 1, här ligger timmar plockade från denna kursen i kundmottagningen både i årskurs 2 och 3. Så på kundmottagningarna så granskar man allt som har med ergonomi att göra. //…// hur dem står och jobbar och alltihop, det går in //…// (KL1).
FL1 genomför bedömning av elevernas praktiska kunskaper utifrån tillämpning samt förmåga till reflektion. FL2 inkluderar ergonomi som en mindre del i den summativa bedömningen.
Då är det ju hur man står och hur man rör sig, alltså ergonomin är ju det, hur du tillämpar det. //…// det är inte bara att slänga sig på en stol och tro att man är ergonomisk utan du måste tillämpa det också, på rätt sätt //…//. Att man har kunskap om varför man gör det eller varför man borde ha gjort det (FL1).
//…// det är ju inte så att betyget grundar sig inte bara på ergonomin så dem får inte ett IG för att dem kommer i högklackade skor. Det är ju en del, en liten liten liten del i en stor kurs som ergonomin handlar om egentligen. Så att det är en svår fråga att svara på, tycker jag, men den finns ju med självklart i helhetsbedömning, men det är inte avgörande om ett betyg ska höjas eller sänkas (FL2).
Eleverna på den kommunala gymnasieskolan har vetskap om att lärarna bedömer deras praktiska kunskaper i ergonomi på kundmottagningen.
Ja, det har lärarna sagt att dem bedömer det när vi har kundmottagning. Då går dem och tittar och ser ifall vi följer (KE1).
Alltså dem har ju sagt det till oss att dem ska betygssätta det, men alltså ja nu vet jag inte, det känns inte alls som dem tänker på det. Men det kan ju vara så att dem liksom kollar upp det noggrant, det vet jag faktiskt inte (KE2).
23
På den fristående gymnasieskolan bedöms elevernas praktiska kunskaper på kundmottagningen enligt FE2 som går i årskurs 3, och genom prov enligt FE1 som går i årskurs 1.
Ja, jag vet att dem, det var mest i ettan på kundmottagningarna när vi började där så fick vi reda på att dem bedömde även det (FE2).
Vi har haft prov på det, men det har bara varit så här mindre prov (FE1).
Sammanfattning
Lärare på den kommunala gymnasieskolan bedömer elevernas praktiska kunskaper i ergonomi på kundmottagningen i årskurs 2 och 3. Eleverna bekräftar att informationen framförts av lärarna. Lärare på den fristående gymnasieskolan bedömer elevernas praktiska kunskaper i olika utsträckning. FL1 bedömer elevernas kunskaper i störst utsträckning och inkluderar tillämpning samt förmåga till reflektion. FE2 har vetskap om att frisörlärarna bedömer elevernas praktiska kunskaper på kundmottagningen. FE1 har vetskap om att elevernas teoretiska kunskaper bedöms genom mindre prov.
Kunskap för ett hållbart arbetsliv
Den fjärde kategorin som visades i analysen var betydelsen av i vilken omfattning frisörelever erhåller kunskaper i ergonomi för att kunna arbeta förebyggande mot belastningsskador och därmed ges förutsättningar till ett hållbart arbetsliv.
KL1 tror att hälften av eleverna kommer tillämpa ergonomin på ett bra sätt i arbetslivet. KL2 anser att eleverna har tillräckliga baskunskaper, men att förståelsen för området kommer längre fram, att det handlar om en mognadsfråga.
Sen är det ju ergonomin som tyvärr så är det väl inte mer än hälften som jag kan känna som verkligen tänker på att stå rätt och jobba rätt. Och hälften tänker inte alls på det utan dem tänker bara på resultatet dem jobbar med, tyvärr, och jag kan tänka mig att det är så dem kommer jobba sen också, tyvärr (KL1).
Jag tycker dem har bra kunskaper. Sen om dem får med sig, ibland är det en mognadsfråga, det är sådant man förstår lite längre fram kanske att aj då nu börjar jag få ont i ryggen och okej vad kan det bero på det och det och det kommer kanske lite längre fram, men dem har absolut grunderna med sig (KL2).
24
Flertalet kurser inkluderar ergonomi och därför ska eleverna erhålla tillräckliga kunskaper enligt FL1, under förutsättning att respektive lärare belyser området. FL2 anser att eleverna har kunskaper i ergonomi, men att lärare regelbundet måste påtala elevers felaktiga arbetsställningar.
Alltså jag tycker dem får det rätt mycket om man tänker på hur många kurser som det står ergonomi i. Så blir det bara så att varje lärare får sin del om det så får dem det ganska mycket (FL1).
Ja, det tycker jag. Det har vi ju erfarenheten av att man själv är verksam och att man varit verksam i så många år så man vet ju vad dem ska tänka på och vara rädda med, det är därför man tjatar på dem när dem inte själv har drivkraften att göra det. Så dem kommer inte undan riktigt (FL2).
Sammanfattning
På den kommunala gymnasieskolan erhåller eleverna grundläggande kunskaper i ergonomi enligt KL2. KL1 tror att de elever som idag slarvar med arbetsställningar även kommer göra det som färdigutbildade frisörer. På den fristående gymnasieskolan är FL1 osäker på hur stort ansvar varje lärare tar för området ergonomi, men anser ändå att eleverna ges tillräckligt omfattande kunskaper med tanke på antalet kurser som inkluderar ergonomi. FL2 ser till egen yrkeserfarenhet inom frisörbranschen och påminner eleverna regelbundet om användandet av bra arbetsställningar.
Samarbete
Det femte temat som visades i analysen var betydelsen av att eleverna kan samarbeta med varandra och med lärarna.
//…// det är jätteviktigt överhuvudtaget att eleverna samarbetar väl och att vi samarbetar väl med dem. Vi har inte riktigt det här stora avståndet elev och lärare emellan utan vi är lite närmre varandra, tycker jag överlag här (KL1).
Alltså den är jätteviktig //…// allt är uppbyggt på grupparbete och samarbetsövningar (KL2).
Det är nästan a och o om man ska få ut så mycket som möjligt, är det viktigt. Samarbetet är ju det man strävar efter, för att uppnå bästa resultat (FL1).
Det är a och o, för om dem inte kan samarbeta så kan man inte heller göra grupparbeten, man kan inte föra en öppen diskussion om saker och ting (FL2).
25
Eleverna berättade vid intervjutillfällena att lärarna uppmanar till aktivitet under lektionstid.
Jo, vi är väldigt, väldigt aktiva. Just det att om man inte säger någonting och inte frågar någonting så får du inga svar. Så är det ju och det trycker lärarna väldigt hårt på här (KE1).
Alltså vår klass är ganska så aktiv, det var nog därför vi hade ganska mycket muntligt, för att vi frågar rakt ut för att man tycker att man vill veta (KE2).
Så aktiva som vi behöver vara. //…// vi försöker ju, dem uppmanar ju oss till att vara aktiva //…//. Vi har väldigt mycket frågor skulle jag vilja påstå. Vi är en sådan klass som, när det är någonting som känns fel så ställer vi frågan rätt ut (FE1).
Ja, alltså det gäller ju att vara aktiv, det har mycket med betyget också i slutändan. Vi diskuterar, det är mest att vi diskuterar. Och sen om dem ställer frågor så ska vi svara på dem (FE2).
Sammanfattning
Samarbete mellan elever och lärare är aktuellt på både den kommunala och fristående gymnasieskolan. FL1 betonar att samarbete ger bästa resultat. Eleverna uppmuntras att vara aktiva och en öppen dialog förs regelbundet i undervisningssammanhang.
Diskussion
Syftet med examensarbetet var att undersöka hur kunskapsområdet ergonomi implementeras i undervisningssituationer på Hantverksprogrammet med inriktning frisör. Ett annat syfte var att utifrån gällande styrdokument jämföra hur teoretiskt och praktiskt kunnande i ergonomi bidrar till elevernas lärande om påfrestande arbetsställningar. Kapitlet inleds med en diskussion kring resultatets tillförlitlighet och giltighet.
Resultatets reliabilitet och validitet
Resultatets tillförlitlighet, reliabilitet och giltighet, validitet (Dimenäs et al. 2007) diskuteras och ifrågasätts enligt följande. Jag har sammanlagt genomfört åtta intervjuer på två olika gymnasieskolor, en kommunal och en fristående skola, i södra Sverige. Fyra lärare och fyra elever har intervjuats på Hantverksprogrammet med inriktning
26
frisör. Jag har intervjuat tre behöriga lärare och en lärarstuderande, varav samtliga kvinnor, och elever i årskurserna 1-3 där lika många tjejer som killar inkluderats på respektive skolor. Med två på förhand utarbetade frågescheman, ett tillägnat lärarna och ett tillägnat eleverna, hade jag ett smalt fokus med intervjuerna vilket resulterade i en tillförlitlig analys och ett tillförlitligt resultat, det vill säga god reliabilitet. I arbetet hade antalet respondenter kunnat kompletteras, liksom metodvalen. Intervjuer och litteraturstudier hade kunnat kompletteras med observationer. Med tiden som stod till förfogande fanns det inte utrymme för ett mer omfattande analysunderlag. Observationer blev för min del aldrig aktuellt. Ergonomi stod inte på lärarnas schema under arbetsveckorna för datainsamling.
Eftersom jag tidigare varit i kontakt med utvalda gymnasieskolor var det extra viktigt med ett objektivt förhållningssätt i intervjuerna och i tolkningen av utskrifterna. Detta ökar studiens validitet. Jag har utifrån arbetets frågeställningar ställt lämpliga intervjufrågor till lärare och elever. Jag anser mig ha varit ytterst objektiv under arbetets gång. Ett optimalt tillvägagångssätt hade varit att intervjua respondenter på skolor som jag inte tidigare varit i kontakt med.
Implementering av ergonomi i teori och praktik
På den kommunala respektive fristående gymnasieskolan implementeras huvudsaklig teoretisk undervisning i ergonomi under frisörelevernas första läsår, inom ramen för kursen Arbetsmiljö och säkerhet. Den fristående skolan tillämpar teoretisk undervisning även inom kursen Hantverksteknik A. Den kommunala skolan arbetar ämnesövergripande mellan ovan nämnda kurser. Lärare på den kommunala skolan följer upp elevernas kunskaper på kundmottagningen i årskurs 2 och 3. Lärare på den fristående skolan följer upp elevernas kunskaper i teori och praktik.
Innehållsmässigt behandlar lärare på den kommunala och fristående skolan arbetsställningar och belastningsskador i undervisningssammanhang. Genomförandet av undervisningssituationer i ergonomi skiljer sig delvis åt mellan skolorna. På den kommunala skolan tillämpas infärgning mellan karaktärsämnet Arbetsmiljö och säkerhet och kärnämnet Idrott och hälsa. Eleverna erbjuds förebyggande träning med hjälp av ett anpassat styrketräningsprogram. Infärgning karaktärsämne och kärnämne emellan möjliggör bättre förståelse och skapar hos eleverna intresse för både karaktärsämnet och kärnämnet (Skolverket, 1996). På den fristående skolan betonar
27
lärare betydelsen av förebyggande träning och ger eleverna möjlighet till pausgymnastik och stretching under lektionstid. Bildlig dokumentation visas på arbetsrelaterad ohälsa. Jag anser att lärare ska fokusera på det preventiva arbetet och förmedla kunskaper om hur man kan behålla alternativt förbättra hälsan. Lärare bör utgå från den friska individen.
Enligt Loodh et al. (1997) är kunskaper om hur man förebygger belastningsbesvär angeläget att förmedla under utbildning för att hälsoproblemen i frisörbranschen ska kunna minska. Utifrån verksamhetsförlagd tid inom lärarutbildningen har jag fått uppfattningen att frisörlärare på den fristående skolan inte följer upp elevernas ergonomikunskaper i tillräcklig utsträckning. Elever har bristande kunskaper om hur man kan arbeta förebyggande mot belastningsskador i rörelseorganen. FE2, som går i årskurs 3, berättade under intervjun att lärare inte längre kommenterar felaktiga arbetsställningar.
Alltså nu senaste tid så har jag aldrig hört någon lärare komma fram till någon, faktiskt. Jag tror faktiskt dem inte säger till mer. I ettan var det strikt, men inte nu (FE2).
Lärares och elevers uppfattning om bedömning i praktiken
På den kommunala gymnasieskolan bedöms elevernas praktiska kunskaper i ergonomi på kundmottagningen i årskurs 2 och 3. På den fristående gymnasieskolan bedömer den ena läraren elevernas tillämpning i praktiken samt förmåga till reflektion. Den andra läraren inkluderar elevernas kunskaper i den summativa bedömningen, men anser att utsträckningen av kunskaperna inte är avgörande för vilket betyg eleven ska erhålla. Enligt gällande kursplaner i Hantverksteknik är omfattningen av elevernas kunskaper avgörande för vilket betyg eleven ska tilldelas. I Hantverksteknik A ska eleven ”//…//
ge(r) exempel på hur man undviker arbetsskador” för att erhålla betyget Godkänt, G
(Skolverket, 2000). För att erhålla betyget G i Hantverksteknik B och E ska eleven arbeta ergonomiskt riktigt. I enlighet med betygskriterier i Hantverksteknik B och C ska eleven bland annat kunna tillämpa ”//…// kunskaper om ergonomiska arbetsställningar,
granska(r) olika lösningar och föreslå(r) alternativ” för att erhålla högre betyg (ibid.
2000). Två elever på den kommunala skolan och en elev på den fristående skolan har vetskap om att lärarna bedömer deras praktiska kunskaper i ergonomi på kundmottagningen.
28
Kunskap och lärande för ett hållbart arbetsliv
När elever ska tillägnas kunskaper inom ett nytt område anser samtliga lärare att den mest givande undervisningsmetoden är kopplingen mellan teori och praktik. Learning
by doing, ”att göra”, handlar om att sammanlänka innehåll i undervisningssammanhang
med praktisk handling (Forssell et al. 2005). Vägledning av en mer kompetent person skapar enligt pedagogen Dewey (1859-1952) förutsättningar för lärande. Individ, skola och samhälle måste utgöra en helhet om eleven ska ges förutsättningar för framgång (ibid. 2005). Elever på yrkesförberedande program har förmånen att kunna tillämpa teoretiska kunskaper i praktiken både inom ramen för skolan och under den arbetsplatsförlagda utbildningen, APU. Vägledning av lärare och handledare skapar villkor för lärande.
Enligt Illeris (2007) finns det meningsfulla och berättigande faktorer för lärande. En faktor är samspelet mellan individen och dennes sociala och materiella omgivning. En annan faktor är resultatet av själva läroprocessen (ibid. 2007). Dysthe skriver, i likhet med Illeris, att lärande äger rum när deltagarna är aktiva (Dysthe et al. 2003). Språk och kommunikation är väsäntliga faktorer i läroprocessen (ibid. 2003). Vid intervjutillfällena berättade lärare på respektive skolor att samarbete mellan elever och lärare är viktigt. En lärare på den fristående skolan anser att samarbete är en förutsättning för att uppnå goda resultat, vilket överensstämmer med Illeris och Dysthes syn på lärande. Elevaktivitet är något som uppmuntras av lärarna och öppen dialog förs regelbundet i undervisningssammanhang.
Två elever på den kommunala skolan och en elev på den fristående skolan har kunskap om vad begreppet ergonomi står för. Eleverna på den kommunala skolan har även vetskap om att praktiska kunskaper i ergonomi är nödvändiga för att man som frisör ska kunna arbeta förebyggande mot arbetsrelaterade skador, i enlighet med uppnåendemål i kursen Hantverksteknik A.
Sett till helheten så slarvar cirka hälften av eleverna på den kommunala skolan med sina arbetsställningar enligt en lärare. Samma lärare är orolig för att det kommer se likadant ut när eleverna befinner sig i arbetslivet. Den andra läraren på skolan anser att eleverna har en bra kunskapsbas, men att eleverna inte kommer inse hur viktig tillämpningen av bra arbetsställningar är förrän längre fram. Lärarna menar på att det råder en viss naivitet bland eleverna för kunskapsområdet i fråga. På den fristående skolan anser den
29
ena läraren att eleverna ges tillräckligt omfattande kunskaper i ergonomi, trots ovissheten om samtliga lärare som undervisar i Hantverksteknik faktiskt inkluderar ergonomi. Den andra läraren påminner eleverna regelbundet om användandet av bra arbetsställningar.
Resultatet tyder på att elever på den kommunala skolan, i jämförelse med elever på den fristående skolan, har mer omfattande ergonomikunskaper i teori och praktik, vilket bidrar till deras lärande om påfrestande arbetsställningar. Resultatet visar också att ergonomiundervisning prioriteras i början av frisörutbildningen och att återkoppling inte görs i tillräcklig utsträckning.
Frisörer tillhör en riskbransch med jämförelsevis stor arbetsrelaterad utslagning (Bornberger-Dankvardt et al. 2003). I Arbetsmiljöverkets rapport från år 2008 konkretiseras omfattningen av frisörers arbetsorsakade besvär. Knappt en tredjedel av tillfrågade frisörer har upplevt arbetsorsakade besvär under det senaste året (Arbetsmiljöverket, 2008). Arbetsrelaterade belastningsbesvär och belastningsskador är ett fenomen som förknippas med frisörer både innanför och utanför Sveriges gränser, vilket bekräftas av internationella forskningsutdrag från Taiwan, Brasilien och Nederländerna.
Om frisörers arbetsrelaterade ohälsa ska minska i omfattning måste regelbunden teoretisk och praktisk undervisning i ergonomi bli eftersträvansvärt över alla årskurser. Förutsättningar för lärande finns på utvalda skolor. Jag tror det snarare handlar om att lärare måste skapa ett större intresse för kunskapsområdet ergonomi och på så vis motivera och engagera eleverna. Förslagsvis hade ett regelbundet samarbete med externa resurser som ergonomer eller sjukgymnaster gynnat elevernas inlärning och blivit ett värdefullt inslag i teoretiska och praktiska undervisningssituationer. Lärare hade samtidigt utökat sitt kunskapsförråd.
Utifrån arbetets resultat vill jag bidra till kompetensutveckling inom läraryrket. Frisörelever i dagens gymnasieskola måste ges förutsättningar till ett hållbart arbetsliv och därför måste lärare skapa utvecklingsstrategier för den pedagogiska verksamheten som är baserade på kunskap och medvetenhet.
30
Slutsats
Min undersökning visar att huvudsaklig teoretisk undervisning i ergonomi implementeras under frisörelevernas första läsår inom kursen Arbetsmiljö och säkerhet. Elevernas kunskaper följs upp i praktiska undervisningssituationer, dock i otillräcklig omfattning. Elever tillåts arbeta i felaktiga arbetsställningar. Enligt gällande kursplaner i Hantverksteknik A, B, C och E ska ergonomi vara ett prioriterat kunskapsområde. Om denna prioritering inte görs blir konsekvensen att frisörer ges mindre bra förutsättningar till ett hållbart arbetsliv.
På den kommunala gymnasieskolan tillämpas praktisk bedömning under kundmottagningen. På den fristående gymnasieskolan bedömer en lärare elevers praktiska tillämpning samt förmåga till reflektion. Den andra läraren anser inte att elevernas praktiska ergonomikunskaper är avgörande för vilket betyg eleven ska erhålla, något som inte överensstämmer med betygskriterierna inom kurserna i Hantverksteknik. Resultatet tyder på att elever på den kommunala skolan har bredare teoretiska och praktiska kunskaper i ergonomi jämfört med elever på den fristående skolan. Resultatet visar också att ergonomiundervisning prioriteras i början av utbildningen och att återkoppling inte görs i tillräcklig utsträckning. På yrkesförberedande program måste lärare skapa intresse för kunskapsområdet ergonomi om frisörers arbetsrelaterade ohälsa ska kunna reduceras.
Avslutningsvis vill jag poängtera hur viktigt det är att handledare på salonger med koppling till den arbetsplatsförlagda utbildningen, APU, också tilldelas kunskaper i ergonomi. På så sätt kan elevernas praktiska kunskaper följas upp utanför skolans ramar och eleverna ges förutsättningar för framgång i enlighet med Learning by doing.
Vidare forskning
Skolverket föreslår tre gemensamma ämnen för samtliga Hantverksprogram i den nya gymnasieskolan, Gy 2011: Entreprenörskap, Hantverk och Hantverkskunskap (Skolverket, 2010). Mitt förslag på fortsatt forskning är en jämförelsestudie mellan idag gällande kursplaner i Hantverksteknik och föreslagna Hantverk och Hantverkskunskap, för att se om ergonomi blir ett prioriterat kunskapsområde för framtidens frisörer.
31
Referenser
Arbetarskyddsnämnden (1996). Inte bara sax och fön. Frisörers arbetsmiljö. Stockholm: Arbetarskyddsnämnden.
Bell, Judith (1995). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Bjurvald, Mats & Nilsson, Birgitta (2007). Ergonomi på rätt sätt – så här gör du. Stockholm: Prevent.
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Dimenäs, Jörgen red. (2007). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt
förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber AB.
Dysthe, Olga red. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.
Forssell, Anna red. (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB. Holmström, Eva, Eklundh, Margit & Ohlsson, Kerstina red. (1999). Människan i
arbetslivet. Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Illeris, Knud (2007). Lärande. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen.
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala
AB.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lärarförbundet (2005). Lärarens handbok. Skollag, Läroplaner, Yrkesetiska principer,
FN:s barnkonvention. Solna: Tryckindustri Information.
Mathiassen, Svend Erik red. (2007). Ergonomi för ett gott arbete. Stockholm: Prevent. Merriam, B. Sharan (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (1996). Ur nöd – i lust. Samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen
32
Internetreferenser
Arbetsmiljöverket (2008). Arbetsorsakade besvär.
(http://www.av.se/dokument/statistik/officiell_stat/ARBORS2008.pdf) Elektronisk. Hämtad 2009-05-13.
Arbetsmiljöverket (2009). Ergonomi. (http://www.av.se/teman/ergonomi/) Elektronisk. Hämtad 2010-01-21.
Arbetslivsinstitutet (2003). Arbetsmiljö- och hälsoarbete i småföretag – försök till
helhetsbild.
(http://ebib.sub.su.se/aio/2003/aio2003_01.pdf) Elektronisk. Hämtad 2010-01-21.
Hälsa & Utveckling i småföretag (1997). Effekter av arbetsmiljöförbättringar i
frisörbranschen. (http://www.smaforetagsenheten.nu/ver02/fileDownload/100_Slutrapport%20S%207% 2097%20Effekter%20FRIS%C3%96RER%20980303.pdf) Elektronisk. Hämtad 2010-01-22. Nationalencyklopedin (2010). Ergonomi. (http://www.ne.se.support.mah.se/lang/ergonomi#)
Elektronisk. Hämtad 2010-01-25 via personlig inloggning på Malmö högskolas hemsida. Skolverket (2000). Hantverksteknik A, B, C, D, E, F. (http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=5&skolform =21&id=3096&extraId=) (http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=5&skolform =21&id=3097&extraId=) (http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=5&skolform =21&id=3098&extraId=) (http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=5&skolform =21&id=3099&extraId=) (http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=5&skolform =21&id=3100&extraId=) (http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=5&skolform =21&id=3101&extraId=) Elektroniska. Hämtade 2010-01-25.
33
Chen, Chang, Liu & Chen (2009). Ergonomic risk factors for the wrists of hairdressers. ScienceDirect – Applied ergonomics, Volume 41, Issue 1, January 2010, Pages 98-105. (http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6V1W-4WF8SBT-1&_user=10&_coverDate=01%2F31%2F2010&_rdoc=13&_fmt=high&_orig=browse &_srch=doc-info(%23toc%235685%232010%23999589998%231528449%23FLA%23display%23V olume)&_cdi=5685&_sort=d&_docanchor=&_ct=24&_acct=C000050221&_version=1 &_urlVersion=0&_userid=10&md5=0c771a7e0b4b729a10bdb4bb016e177c#bbib23) Elektronisk. Hämtad 2010-02-01.
Mussi & Gouveia (2008). Prevalence of work-related musculoskeletal disorders in
Brazilian hairdressers. Oxford University Press – Occupational Medicine, Volume 58,
Number 5, Pp 367-369, 2008.
(http://occmed.oxfordjournals.org/cgi/content/full/kqn047#TBL1) Elektronisk. Hämtad 2010-02-02.
Woldring, Goossens & Green (1999). A biomechanical analysis for the design of a
salon wash unit. Contemporary Ergonomics (1999) Pages 48-50.
(http://books.google.se/books?id=f0Y9AAAAIAAJ&pg=PA48&lpg=PA48&dq=hairdre sser+ergonomics&source=bl&ots=36j2- Zt7wV&sig=DeO936h86JbG47OO9WpWP0nan64&hl=sv&ei=m1dnS-nMGo_H-QaEqKWsBw&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=5&ved=0CBkQ6AEwBDgo #v=onepage&q=&f=false) Elektronisk. Hämtad 2010-02-02.
Skolverket (2010). Redovisning av uppdrag avseende examensmål och ämnesplaner för
gymnasieskolan m.m. (U2009/2114/G, U2009/5688/G).
(http://www.skolverket.se/sb/d/193/url/0068007400740070003a002f002f007700770077 0034002e0073006b006f006c007600650072006b00650074002e00730065003a0038003 000380030002f00770074007000750062002f00770073002f0073006b006f006c0062006 f006b002f0077007000750062006500780074002f0074007200790063006b0073006100 6b002f005200650063006f00720064003f006b003d0032003300320034/target/Record% 3Fk%3D2324) Elektronisk. Hämtad 2010-03-14.
Allmän referenslitteratur för upplägg och genomförande av
arbetet
Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Merriam, B. Sharan (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Malmö högskola (2009). Råd och anvisningar för Examensarbete, 15 högskolepoäng,
SOL.
(http://www.mah.se/upload/R%C3%A5d%20och%20anvisningar%20f%C3%B6r%20e xarb%2090hp%20rev%202009.doc%20slutversion%2012jan.doc?epslanguage=sv) Elektronisk. Hämtad 2010-01-22.
34
Bilaga 1. Intervjufrågor till frisörlärare
• Kan du berätta för mig hur du som frisörlärare tillämpar kunskapsområdet ergonomi i teoretiska undervisningssituationer kopplade till kursen Hantverksteknik A?
• Vilket innehåll anser du är viktigt att belysa inom området ergonomi?
• Hur genomför du teoretiska lektioner i ergonomi?
• Vilken eller vilka undervisningsmetoder anser du har varit mest givande när eleverna ska tillägna sig kunskaper inom ett nytt område?
• Hur viktigt är det för dig att eleverna samarbetar?
• Har eleverna tillgång till läroböcker eller andra läromedel i ergonomi?
• Hur bedömer du som frisörlärare elevers kunskaper i ergonomi i praktiska undervisningssituationer?
• Hur går du tillväga när du ser att en elev arbetar i felaktiga arbetsställningar?
• I Hantverksteknik B, C och E finns kursmål och betygskriterier kopplade till ergonomi. Hur följer du upp elevernas kunskaper i teoretiska och praktiska undervisningssammanhang?
• I vilken omfattning erhåller frisörelever kunskaper i ergonomi för att kunna arbeta förebyggande mot fysisk ohälsa och därmed ges bättre förutsättningar till ett hållbart arbetsliv?
• Har du några funderingar om hur man skulle kunna utveckla undervisningen i ergonomi?
35
• Har du själv erfarenhet av belastningsskador i skelett, muskler, leder eller senor som följd av arbete i frisörbranschen?
• Fick du undervisning i ergonomi under din egen frisörutbildning?
36
Bilaga 2. Intervjufrågor till frisörelever
• Kan du minnas hur många teoretiska lektioner ni haft i ergonomi kopplade till kurser i Hantverksteknik?
• Hur skulle du beskriva begreppet ergonomi?
• Hur presenterade lärarna området ergonomi för er elever?
• Vilket innehåll behandlades på lektionerna?
• Kan du noggrant beskriva hur en teoretisk lektion i ergonomi kan se ut?
• Hur aktiva uppmanas ni elever vara i undervisningssammanhang?
• Varför tror du att det är viktigt med teoretiska kunskaper i ergonomi?
• Har du vetskap om frisörlärare bedömer era kunskaper i ergonomi när ni arbetar praktiskt?
• Hur uppmärksammar era lärare felaktiga arbetsställningar när ni elever arbetar praktiskt?
• Vad anser du vara en mindre bra arbetsställning?
• Vad kan vara anledning till arbete i mindre bra arbetsställningar?
• Hur ser du på arbetsmiljön i lokalerna där ni elever arbetar praktiskt?
• Varför tror du att det är viktigt med praktiska kunskaper i ergonomi?
