Design av lagerlayout
En fallstudie med inriktning på ergonomi, effektivitet och flexibilitet
Design of the Warehouse Layout
A case study focusing on ergonomics, efficiency and flexibility
Mikaela Andersson
Henrik Johansson
David Lindkvist
Företagsekonomi: Inriktning mot Transport Management Kandidatnivå
15 HP VT-19
Förord
Examensarbetet, ett sista avslutande moment efter tre lärorika år på Transport Management programmet vid Malmö Universitet. Tidiga morgnar och sena kvällar har lett till en djupare förståelse för design av lagerlayout, men även lärdomar om gruppdynamik och
kommunikation. Kunskap som vi kommer att bära med oss ut i arbetslivet.
Vi vill tacka Airshoppen Travel Retail för möjligheten och förtroendet att utföra denna fallstudie. Vi vill även tacka alla intervjupersoner som genom sin tid, gästvänlighet och sitt engagemang har möjliggjort vår studie. Slutligen riktar vi ett tack till vår handledare som har guidat och stöttat oss genom arbetsprocessen.
Malmö, juni 2019
Abstract
The purpose of the case study was to investigate what Airshoppen Travel Retail could take into consideration when designing their new warehouse layout. In order to carry out the study, a theoretical model was developed, the model focuses on how warehouse layout could be designed. The theoretical model analyzes the warehouse layout of two companies. The findings were then used to analyze and give recommendations to Airshoppen Travel Retail regarding what the company could take into consideration when designing their new warehouse layout. Interviews and observations showed that the development of the warehouses processes was adapted and limited by the lack of space in their warehouses. Previous research suggested that the design of a warehouse should be based on the choice of system, either manual or automatic. Inadequate design can lead to high costs, limited flexibility and reduced efficiency. An interesting aspect that the study highlighted was that the previous research mainly focuses on reducing travel distance, while the study's empirical basis showed that companies primarily focus on decreasing picking errors and increasing productivity. The results of the study were presented as recommendations to Airshoppen Travel Retail on how the company could design their new warehouse layout. The results showed the importance of choosing systems and control policies simultaneously to avoid limitations in the layout. Furthermore, with a manual system, implementation of zone picking could lead to increased efficiency. On a final note, careful calculations are required for the company to properly determine whether automation is a necessary and profitable investment.
Keywords; warehouse layout, order picking, automation, control policies, ergonomic, travel distance.
Abstrakt
Syftet med fallstudien var att undersöka vad Airshoppen Travel Retail kan tänka på vid designen av sin nya lagerlayout. För att genomföra studien har en teoretisk modell tagits fram som fokuserar på hur företags layout kan designas. Med den teoretiska modellen analyseras först två verksamheters lagerlayout. I nästa steg användes analysen för att vidare analysera och ge rekommendationer till Airshoppen Travel Retail angående vad företaget kan tänka på vid designen av sin nya lagerlayout. Genomförda intervjuer och observationer visade att utvecklingen av lagerverksamheternas processer anpassades till, och begränsades av, platsbristen. Tidigare forskning talade för att designen av ett lager ska grundas i valet av system. Bristfällig design kan leda till höga kostnader, begränsad flexibilitet och minskad effektivitet. En intressant aspekt som studien lyfte var att den tidigare forskningen främst fokuserar på att minska travel distance, medans studiens empiriska underlag visade att företag främst fokuserade på att öka plocksäkerhet och produktivitet. Studiens resultat presenterades som en rekommendation för hur Airshoppen Travel Retail kan designa sin lagerlayout. Resultatet visade vikten av att välja system i samband med kontrollregler för att undvika låsningar i layouten, att plocka i zoner kan leda till ökad effektivitet. Slutligen krävs noggranna kalkyler för företaget att avgöra om automation är en nödvändig och lönsam investering.
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1 Bakgrund 1
1.2 Problematisering 2
1.3 Syfte och forskningsfrågor 4
2. Teori 5
2.1 Lagerlayout 5
2.1.1 Val av manuellt system 6
2.1.2 Val av automatiserat system 8
2.2 Automatiserade lösningar 9 2.2.1 Hissautomater 9 2.2.2 Pick By Voice 10 2.3 Kontrollregler 11 2.4 Teoretisk sammanfattning 14 3. Metod 15 3.1 Design 15 3.2 Tillvägagångssätt 17 3.2.1 Urval 17
3.2.3 Intervjuer och observationer 18
3.3 Bedömning av studiens trovärdighet 19
3.4 Etik 21
4. Empiri 22
4.1 Konsulten 22
4.2 Reservdelsföretaget 24
4.3 Teknikföretaget 26
4.4 Airshoppen Travel Retail 27
4.5 Sammanfattning av det empiriska materialet 29
5. Analys 30
5.1 Lagerlayout 30
5.2 Val av system 32
5.2.1 Manuella system 32
5.2.2 Automatiserade lösningar 33
6. Airshoppen Travel Retail 39
7. Slutsats 43
Källförteckning 45
1. Inledning
Lagerverksamheter står inför många utmaningar för att vara konkurrenskraftiga. Kapitlet beskriver lagerlayoutens betydande roll samt vilka aspekter företag kan ta i beaktning vid utformande av lagerlayout. Slutligen presenteras Airshoppen Travel Retail och deras kommande lagerflytt som ligger till grund för studiens syfte.
1.1 Bakgrund
Flexibilitet, anpassningsbarhet, kapacitet och pålitlighet är nyckelfaktorer inom
lagerverksamheten (Logistics Business, 2019). Sveriges handel med omvärlden ökar och kraven på transportbranschen blir allt högre inom områden som miljö, e-handel,
logistiklösningar, effektivitet och kundservice (Höök, 2019a). Dagens verksamheter ställs inför utmaningen att matcha sin logistik med tillväxten av e-handel och den ökade efterfrågan som följer (Logistics Business, 2019). John Munnelly, verksamhetschef för företaget John Lewis, menar att mer än hälften av alla logistiska aktiviteter styrs av efterfrågan och uttrycker sig följande;
“Logistics is the new Retail” (Logistics Business, 2019, fjärde stycket)
Lagerverksamheten är det område inom logistiken med störst utrymme för förbättring (Grosse, Glock, Jaber & Neumann, 2015). Dewa, Pujawan och Vanany (2017) menar att det är av vikt att företag minskar sina lagerkostnader för att vara konkurrenskraftiga.Enligt de Koster, Le-Duc och Roodbergen (2007) kan manuell orderplockning stå för mer än hälften av ett lagers totala kostnader. Grosse, Glock och Neumann (2017) förklarar orderplockning som en process som involverar gruppering och planering av kundernas ordrar, plockning av artiklar från lagerplatsen och överlämning för distribution. Vidare hävdar Grosse et al. (2017) att orderplockning är en av de mest resurskrävande och kritiska processerna inom lagerverksamheten.
Orderplockningens resurskrävande process har lett till att ämnet har uppmärksammats mycket inom forskningen (Li, Huang & Dai, 2017). För att minska lagerkostnader fokuserar företag på att effektivisera genomloppstiden genom att maximera både yt-, och resursanvändning (de Koster et al., 2007). Li et al. (2017) menar att det finns ytterligare faktorer som påverkar orderplockningsprocessens effektivitet; lagerdesign, kontrollregler gällande styrning av
orderplockningsprocessen samt tilldelning av lagerplats. Lagrets design styr ofta de kostnader som uppstår inom lagerverksamheten och designen är därför central för att hålla nere
logistikkostnaderna (Rouwenhorst, Reuter, Stockrahm, van Houtom & Zijm, 2000). Vidare menar Zhang och Khan (2017) att lagrets design är strategiskt avgörande, både för
kostnadseffektivitet och för att säkerställa en hög servicenivå till verksamhetens kunder.
1.2 Problematisering
Effektiviteten och produktiviteten i ett företags försörjningskedja bestäms till stor del av lagerverksamheten vilket är en av anledningarna till att stora teknologiska framsteg har gjorts inom området de senaste årtiondena (Rouwenhorst et al., 2000). Vidare hävdar Rouwenhorst et al. (2000) att lagerkostnader bestäms redan i designfasen och påverkas av strategiska beslut gällande val av lagersystem och uppbyggnad av lagret. Roodbergen och Vis (2009) menar att det är viktigt att ta hänsyn till layoutens design i ett så tidigt stadie som möjligt. Många företag gör misstaget att välja layout innan ruttplanering och kontrollregler har fastställts, genom att använda en annan policy än den som är optimerad för layouten riskerar företaget att tappa effektivitet (Roodbergen & Vis, 2009). Roodbergen, Vis och Taylor (2015) menar att det finns många processer att förbättra inom lagerverksamheter, varje förbättring kan i sin tur bidra till minskade kostnader samt ökad kundservice genom korrekta och snabba leveranser.
Rouwenhorst et al. (2000) menar att lagerdesign bör göras i två led, först väljs ett system utifrån lagerytan och verksamhetens processer, sedan bestäms layouten utifrån det valda systemet. I nästa led väljs kontrollregler som styr verksamheten och bestämmer var artiklar ska lagras, hur ordrar ska plockas samt vilken rutt orderplockarna ska ta för att minimera
resesträckan (travel distance1). Kontrollreglerna som kan väljas är begränsade av tidigare valt system samt den utformade layouten, hur artiklar lagras och plockas påverkar flera nyckeltal, bland annat travel distance och orderns genomloppstid (Rouwenhorst et al., 2000). Vidare hävdar Đukić, Česnik och Opetuk (2010) att en utvärdering av vilken rutt som ska användas är betydande då vald rutt har en direkt påverkan på orderplockarnas travel distance.
När layouten väl är färdigställd, och verksamheten är i drift, kan förändring av layouten och tilldelning av lagerplats innebära höga kostnader för företaget (Li et al., 2017). Vidare menar Li et al. (2017) att företag sällan vill riskera dessa kostnader, vilket kan leda till att de istället
1
Travel distance är ett vedertaget begrepp inom forskningen som bättre beskriver problemet än den svenska översättningen; resesträcka.
begränsar sig till att endast optimera orderplockarnas rutt. Lagerdesignen kan reducera företagets kostnader genom att minska orderplockarens travel distance, antalet felplock och aktiviteter som inte är ergonomiska (de Koster et al., 2007). Vidare menar de Koster et al. (2007) att det är av vikt att minimera plocktiden och travel distance för att öka effektiviteten och minska ledtiden då mer än 80 % av alla ordrar som går igenom ett lager plockas manuellt. Sedan millennieskiftet har det skett en signifikant ökning av automation inom
lagerverksamheter (Roodbergen & Vis, 2009). Grosse et al. (2015) menar att automatisering av lagerprocesser är fullt möjligt, men många företag arbetar fortsatt manuellt då människor är mer responsiva och flexibla inför oväntade förändringar inom orderprocessen. Vidare menar Moeller (2011) att orderplockningsprocessen främst kommer att ske manuellt även i framtiden, då automation kräver stora investeringar och ger en begränsad flexibilitet och att endast vissa områden på lagret kommer att vara automatiserade. Vid användning av automatiserade lösningar kan personalkostnader och ytanvändning reduceras, vilket kan leda till ökad pålitlighet och färre felplock (Roodbergen & Vis, 2009). Skerlic och Muha (2017) hävdar att personalskador kan minska genom att förbättra ergonomin inom orderplockningsprocessen med hjälp av automatiserade lösningar. Idag är det rekordmånga logistikföretag som flyttar sin verksamhet till byggnader som är anpassade för automatiserade lösningar (Hultén, 2018).
År 2020 beräknas Airshoppen Travel Retail att flytta sitt centrallager till en ny lokal (Höök, 2019b). Vid intervjutillfället framkom det att företaget inför flytten ser över sina processer och fokuserar på förbättring av layout, för att minska kostnader och höja servicenivån. I företagets nuvarande lagerverksamhet använder de en manuell orderplockningsprocess där orderplockarna går en fast rutt och plockar artiklar. Vid design av den nya layouten överväger företaget
automation för att effektivisera orderplockningsprocessen.
Det finns många val och avvägningar att ta ställning till gällande verksamhetens layout och processer i det nya lagret. I studien analyseras lagerverksamheter hos utomstående företag i branschen, för att skapa en bild gällande hur Airshoppen Travel Retail kan utforma sin lagerlayout i samband med flytten.
1.3 Syfte och forskningsfrågor
Studiens syfte är att analysera lagerlayout och undersöka vad Airshoppen Travel Retail kan tänka på vid design av sitt nya lager.
Följande forskningsfrågor har valts för att svara på syftet.
1. Hur kan lagerlayout designas enligt vårt teoretiska underlag? 2. Vad visar vårt empiriska underlag om design av lagerlayout?
3. Vilka teoretiska och empiriska tillämpningar kan Airshoppen Travel Retail utnyttja vid utformandet av sitt nya lager?
2. Teori
Kapitlet presenterar tidigare forskning gällande hur lagerlayout bör designas samt vilka val som kan behöva göras under utformningen av layouten. Teoriavsnittet är strukturerat utifrån vår teoretiska modell som sammanfattas i slutet av kapitlet, den beskriver hur design av lagerlayout kan genomföras och hur valet av manuellt- eller automatiserat system,
kontrollregler samt ruttplanering påverkar produktiviteten. Den teoretiska modellen används i senare kapitel för att analysera vårt empiriska material.
2.1 Lagerlayout
Rouwenhorst et al. (2000) menar att design av lager är en väldigt komplex uppgift som kräver många avvägningar för att optimera. Roodbergen et al. (2015) hävdar att viktiga element av ett lagers design är val av utrustning, layout och kontrollregler, men det finns ingen standard för vad som ska användas vid en specifik situation. Systemet som väljs bestäms utifrån vilka artiklar som hanteras samt vilken frekvens de har (Roodbergen et al., 2015). Vidare menar forskarna att vissa artiklar som beställs frekvent och är av större storlek bör placeras på exempelvis EU-pallar, medans mindre artiklar med lägre frekvens bör placeras i hyllor eller liknande. För att systemet ska uppnå eftersträvat resultat måste det finnas en layout, men det finns ingen standardiserad layout utan flera olika (Roodbergen et al., 2015). Frågor som företaget kan ställa sig inför val av layout är; Ska det finnas parallella gångar? Ska det plockas från båda sidor? Målet är att minimera tiden och distansen som krävs för att plocka artiklarna till ordrarna (Roodbergen et al., 2015).
Lager innebär hantering av artiklar, vilket är tidskrävande, dock finns det flera olika sätt att minska tiden varav ett sätt är att designa om lagrets layout (Roodbergen & de Koster, 2001). Orderplockningens produktivitet bestäms av vilken layout som finns, vilka kontrollregler som appliceras samt hur produkten lagras. Roodbergen och de Koster (2001) menar att
produktiviteten kan förbättras på fyra sätt; minska plocktid genom att plocka i zoner och reducera travel distance genom att optimera plockrutten, placera frekventa artiklar tillgängligt vid tilldelning av lagerplats samt batchning av ordrar. Batching innebär att flera order plockas samtidigt för att öka effektiviteten (Roodbergen & Vis, 2009).
Rouwenhorst et al. (2000) menar att alla logistikkostnader som uppstår bestäms i designfasen. Om ett manuellt system implementeras kan det innebära stora löpande arbetskostnader, medans ett automatiserat system oftast innebär en stor initial investering (Rouwenhorst et al., 2000). Vidare menar forskarna att de beslut som tas gällande layout begränsar de val som senare kan göras angående tilldelning av lagerplats, ruttplanering och batchning. Rouwenhorst et al. (2000) hävdar även att det första som behöver göras i layout-processen är att välja lagersystem.
2.1.1 Val av manuellt system
Kostnaden för orderplockning kan uppgå till 55 % av ett lagers totala driftskostnader (de Koster et al., 2007). Låga prestationer i orderplockningsprocessen kan således leda till höga kostnader för företaget och hela försörjningskedjan (de Koster et al., 2007). Forskarna anser att en
välfungerande plockprocess leder till korrekta och snabba leveranser, vilket kan höja
servicenivån. Genom att minska orderplockningstiden kan företag bli mer flexibla, då det blir lättare att hantera förändringar i ordrar och företag kan därmed bli mer kundanpassade (de Koster et al., 2007).
Dewa et al. (2017) menar att människan har en viktig roll i lagerverksamheten, bland annat för fysiska aktiviteter som mottagning av gods, ställa gods på lager, orderplockning och transport. Grosse et al. (2015) menar att orderplockning är en grundläggande process för logistiken, men det är även en tung och tidsintensiv arbetssyssla då orderplockningsprocessen kräver ofta mycket mänskligt arbete och manuell hantering. Grosse et al. (2015) menar därför att
människan är en central del av processen och därmed är personalens välmående en stor faktor för verksamhetens effektivitet och produktivitet. Vidare trycker Skerlic och Muha (2017) på att orderplockningsprocessen är huvudorsaken till personalskador då processen innebär tungt arbete. Larco, de Koster, Roodbergen och Dul (2017) betonar vikten av att balansera två
faktorer inom orderplockningsprocessen; att minimera orderplockningstiden och travel distance för att se till personalens välmående genom att minimera fysisk ansträngning, även höga och låga lyft bör minimeras då det innebär slitage på personalen. Larco et al. (2017) konstaterar att plockhöjd, mängd, storlek, tyngd och volym är de variabler som främst påverkar
orderplockarnas ansträngning inom lagerarbetet. Om orderplockningsprocessen anpassas utifrån ett ergonomiskt perspektiv skulle plockrutten bli betydligt längre då företaget hade behövt eliminera höga och låga lyft (Larco et al., 2017). Dock hävdar forskarna att en
ergonomisk arbetsprocess fortfarande är viktig och anställda inom orderplockning lider ofta av ryggproblem. Ergonomin kan förbättras genom användandet av golden zone-strategin, som
innebär att tunga artiklar ska placeras mellan knä- och brösthöjd (Larco et al., 2017). Jones och Battieste (2004) menar att golden zone-strategin kan vara gynnsam för både orderplockare och företag då den kan leda till ett mer tidseffektivt arbete samt tar hänsyn till personalens
välmående genom att möjliggöra en ergonomisk arbetsprocess.
Genom att ta hänsyn till mänskliga faktorer i orderplockningsprocessen kan högre effektivitet uppnås i form av; färre felplock, mindre arbetsrelaterade sjukdomar, mindre sjukfrånvaro och mer fokuserad personal (Grosse et al., 2015). Dewa et al. (2017) hävdar att brist på lärande, repetitiva moment och slitage på kroppen är de främsta faktorerna som påverkar arbetarnas effektivitet. Vidare menar Dewa et al. (2017) att det är av vikt att tillgodose mänskliga behov för att minska antalet felplock och ha en välfungerande och produktiv lagerverksamhet. Incitament till att minska antalet fel i orderplockningsprocessen är av stor vikt för att öka pålitlighet och tidseffektivitet i lagerverksamheten (Dewa et al., 2017). Orderplockning är en komplex process och implementering av IT-system för lagerhantering kan hjälpa företaget med planering och kontroll för att optimera orderplockningsprocessen samt öka företagets
produktivitet (Moeller, 2011).
Generellt sett finns det två plocksystem, picker-to-part och part-to-picker (Li et al., 2017). Picker-to-part är det mest förekommande systemet vid manuell orderplockning och innebär att orderplockaren hämtar artikeln som ska plockas, part-to-picker däremot innebär att artiklarna förs till orderplockaren och innefattar ofta automation (Li et al., 2017). Inom manuellt
orderplock finns det olika system som kan väljas, de faller under kategorin picker-to-part (de Koster, Le-Duc & Zaerpour, 2012). Enligt de Koster et al. (2012) kan orderplockare plocka alla artiklar till ordern själv, eller endast artiklar inom ett visst område för att sedan lämna över till en annan plockare, det senare benämns som zonplock. Vid plock av flera ordrar samtidigt kan orderplockningsprocessen delas upp i två delar; antingen plockas och sorteras artiklarna
samtidigt, sort-while-pick, eller plockas allt för att sedan sorteras, pick-and-sort (Roodbergen et al., 2015). För pick-and-sort kan både ett manuellt eller automatiserat system appliceras
(Roodbergen et al., 2015). Om flera plockare arbetar på samma order vid olika stationer benämns det zoning, då plockar arbetaren artiklarna i sitt område och skickar sedan vidare till nästa område (Roodbergen et al., 2015). När zoning används kan orderplockaren i en zon, plocka sina artiklar och sedan lämna över till konsolidering där ordern sammanställs.
De Koster et al. (2012) menar att fördelarna med pick-and-sort och zonplock är att plocktiden kan minska, orderplockaren får större kännedom över sin zon samt att trängseln minskar. Ett stort antal zoner men enskilda arbetare kan reducera plocktiden, eftersom travel distance
minskar, dock kan detta arbetssätt öka väntetiden då ordrar måste konsolideras (de Koster et al., 2012). Kombineras batchning och zonplock menar forskarna att verksamhetens produktivitet kan öka då fler artiklar blir plockade per timme, denna typ av plock kräver dock en högre grad av planering och synkronisering. För att använda pick-and-sort behöver verksamheten ta hänsyn till hur stora zonerna ska vara och hur mycket som ska lagras i varje zon för att alla ordrar ska bli klara ungefär samtidigt i alla zoner (de Koster et al., 2012).
2.1.2 Val av automatiserat system
Roodbergen och Vis (2009) hävdar att användningen av automatiserade lagrings- och plocksystem har flera fördelar gentemot manuella orderplockningssystem. Vidare menar Skerlic och Muha (2017) att användandet av tekniska lösningar kan bidra till en bättre
användning av plats, energibesparingar, besparing av arbetskraft, bättre översikt, färre manuella arbetssätt, bättre koordination samt undvika flaskhalsar i flödet. Sammanfattningsvis kan automation leda till lägre kostnader och färre arbetsolyckor (Skerlic & Muha, 2017). Skerlic och Muha (2017) anser även att verksamheter som använder sig av avancerad teknologi för att förbättra personalens arbetsprocesser får ett strategiskt övertag mot sina konkurrenter. Modern teknologi bidrar till ökad produktivitet och kvalitet av arbetet, vilket leder till en minskning av fel i lagerprocessen (Skerlic & Muha, 2017). Dock menar forskarna att med teknologi följer höga investeringskostnader som kan vara obefogade då det är svårt att förutse utfallet. Moeller (2011) trycker på att automationens stora investeringar och begränsade flexibilitet kräver att orderplockningsprocessen till stor del förblir manuell, och att endast vissa områden kommer att vara automatiserade.
Automatiserade lösningar benämns ofta som AS/RS inom forskningen, vilket står för Automated
Storage and Retrieval System som syftar till hyllsystem och moduler som sköts per automatik
utan lagerarbetare (Roodbergen & Vis, 2009). Det finns flera olika typer av AS/RS och de består i regel av hyllor, kranar, gångar, Input/Output-punkter och plockpositioner (Roodbergen & Vis, 2009). Hyllor är ofta metallstrukturer med platser där artiklar kan lagras, kranar är de maskiner som förflyttar, hämtar och lämnar gods automatiskt, gångarna formas i tomrummen mellan hyllorna och Input/Output-punkter är stället där artiklar hämtas och lämnas till
system kan ge krävs det att fysisk layout och val av kontrollregler adresseras (Roodbergen & Vis, 2009). Roodbergen och Vis (2009) trycker på att när den fysiska layouten och
kontrollreglerna är bestämda skapar det en låsning i systemet, vilket begränsar flexibiliteten.
Roodbergen och Vis (2009) delar upp designen av AS/RS i två steg; val av system och konfigurering av systemet, valen baseras på historiska data och framtidsprognoser, produkttyper, tillgänglig budget, nödvändig genomströmning, nödvändig lagringsyta och tillgänglig yta. En bra designprocess adresserar fysisk design och kontrollregler samtidigt, och tar fram nyckeltal som kan mäta systemets prestation (Roodbergen & Vis, 2009). Vid val av system kan verksamheten ta hänsyn till vilken dimensionering hyllorna kräver vilket påverkar travel distance. För att kunna ta del av AS/RS fördelar måste verksamhetens olika system vara kompatibla med varandra (Roodbergen & Vis, 2009). Konfigureringen av systemet utgörs av kontrollregler som styr hur AS/RS ska utföra sina aktiviteter. Några av de vanligaste
kontrollreglerna att ta hänsyn till är tilldelning av lagerplats, batchning och dwell-point (Roodbergen & Vis, 2009). Roodbergen och Vis (2009) beskriver dwell-point som positionen kranen ska vänta vid när det inte finns något jobb att utföra, positionen påverkar hur lång sträcka den behöver förflytta sig för att hämta nästa artikel. En viktig aspekt som Roodbergen och Vis (2009) lyfter med AS/RS designen är att uppskatta hur automationen påverkar travel distance, vilket kan hjälpa företag att avgöra om investeringen är lönsam. Vidare förklarar forskarna att det är kritiskt att AS/RS kan hantera både den nuvarande och framtida efterfrågan, samtidigt som det är viktigt att undvika överflödig kapacitet och flaskhalsar.
2.2 Automatiserade lösningar
Vilken typ av automatiserad lösning som är bäst lämpad för en lagerverksamhet avgörs främst utifrån lagrets volymer och frekvens (Roodbergen & Vis, 2009). Dewa et al. (2017) belyser att dagens forskning förespråkar någon form av automatisering i lagerverksamheten för att minska fel orsakade av den mänskliga faktorn.
2.2.1 Hissautomater
Ett system som bygger på AS/RS är vertical lift modules, hissautomater (Li et al., 2017). Systemet är en form av part-to-picker där hissen förflyttar sig vertikalt och hämtar tråg med artiklar till orderplockaren (Rosi, Grasic, Đukić, Opetuk & Lerher, 2016). Hissautomater kan hantera mindre artiklar samtidigt som systemet är enkelt att anpassa till lagerlayoutens
begränsningar då det är ytbesparande eftersom artiklarna lagras på höjden. Rosi et al. (2016) menar att dagens hissautomater erbjuder högre hastighet, klarar av högre vikter än förut och använder automatiserade kontrollsystem och är lätta att manövrera. Rosi et al. (2016) beskriver processen som att orderplockaren gör en förfrågning på artikeln genom ett datorsystem, hissen hämtar det tråg där artikeln lagras för att sedan leverera till Input/Output-punkten.
Orderplockaren tar sedan produkten från tråget och verifierar plocket i systemet, då för hissen tillbaka tråget och hämtar nästa tråg. Tiden det tar för hissautomaten att hämta tråget beror på höjden av modulen samt vilken hastighet hissen har (Rosi et al., 2016). Vid design av
lagerlayout med hissautomation måste designen ta hänsyn till plocktid, hissautomatens höjd och hastighet då det påverkar systemets prestation (Rosi et al., 2016).
Đukić, Opetuk och Lerher, (2015) menar att hissautomaternas potentiella användare till en början intresserar sig för automatens stora kapacitet för det lilla utrymme den tar. En
hissautomat kan bespara 80 % av utrymmet, men de stora fördelarna är att hissautomaten kan öka orderplockarnas produktivitet samt reducera antalet artiklar som lagras då systemet möjliggör att verksamheten får en översikt i realtid (Đukić et al., 2015). Meller och Klote (2004) menar istället att den största anledningen till varför en verksamhet använder
hissautomater är att det kan minska travel distance och plocktid. Vidare hävdar Đukić et al. (2015) att hissautomater kan bidra till orderplockarnas arbetssituation blir mer ergonomisk då automaterna nästan eliminerar rörelser som att sträcka sig, böja sig, eller klättra. Hissautomaten kan även ses som ett kassaskåp då det kan ge säkerhetsförvaring till dyra artiklar (Đukić et al., 2015). Den stora nackdelen med hissautomation är en dyr investeringskostnad och höga
underhållningskostnader (Đukić et al., 2015). Dock menar Romaine (2011, i Đukić et al., 2015) att de flesta kunderna som har investerat i hissautomater har rapporterat en avkastning för investeringen inom 9–18 månader.
2.2.2 Pick By Voice
Berger och Ludwig (2007) trycker på att felplock kan leda till leveransförseningar samt ekonomiska förluster, vilket i sin tur leder till en sämre kundrelation. Pick by voice innebär att orderplockaren använder ett system som via headset talar om för arbetaren vilken artikel och vilket antal som ska plockas, orderplockaren säger vad som plockats och systemet konfirmerar sedan att arbetaren plockat rätt artikel (Berger & Ludwig, 2007). Forskarnas utförde en studie som visade att ett företag minskade antalet felplock från 2,44 fel per 1000 plock till 0,94 fel per 1000 plock på åtta veckor. Det visade sig även i studien att den omedelbara feedback som pick
by voice systemet gav hade en stor effekt på de medarbetare som gjorde flest fel (Berger & Ludwig, 2007). Enligt Dujmešić, Bajor och Rožić (2018) kan pick by voice-systemet även öka antalet plock med 1,5 gånger jämfört med att plocka med en handhållen terminal.
2.3 Kontrollregler
Kontrollregler är det som driver den dagliga verksamheten (Roodbergen et al., 2015).
Roodbergen et al. (2015) menar att det är kontrollregler som ger lagerplatser till inkommande gods, ger instruktioner till anställda om vad de ska göra och vad de ska plocka. Det finns flera varianter på kontrollregler, både gällande manuella och automatiserade
orderplockningsprocesser (de Koster et al., 2007). Vid användning av ett automatiserat system kan processen optimeras genom tilldelning av lagerplats, batchning och dwell-point
(Roodbergen & Vis, 2009). I ett manuellt system kan orderplockningsprocessen optimeras genom en väl planerad ruttplanering som kan minska travel distance (Li et al., 2017). Det finns mycket forskning inom enskilda kontrollregler, dock mindre forskning gällande hur dessa kontrollregler kan komplettera varandra (de Koster et al., 2007).
Vid tilldelning av lagerplats finns det generellt fyra sätt som används frekvent; Designated
storage, Random storage, Full turnover storage och Class based assignment storage
(Roodbergen & Vis, 2009). Designated storage innebär att varje produkt har en fast lagerplats, det kräver mycket yta och även om produkten är slut är ytan fortfarande reserverad. Random
storage innebär att när artiklar lagras på första tomma lagringsplats. Full turnover storage
innebär att produktens plats bestäms utifrån dess efterfrågan. De artiklar som har högst efterfrågan sätts närmast platserna för in- och utleverans. Class based assignment storage innebär att ytan delas upp i olika områden och artiklarna tilldelas ett område beroende på dess efterfrågan, detta refererar forskningen ofta till som ABC-lagring (Roodbergen & Vis, 2009). De artiklar som har högst efterfrågan kategoriseras som A-artiklar, de som har näst högst efterfrågan är B-artiklar, sedan i nedåtgående skala. I praktiken begränsas ofta antalet kategorier till tre stycken, A, B och C. (Roodbergen & Vis, 2009). Inom varje kategori kan andra tilldelningsregler appliceras, till exempel kan verksamheten använda random storage inom en B-kategori (Roodbergen & Vis, 2009). När ABC-lagring ska införas finns det tre aspekter som måste tas hänsyn till: zonindelning, zonens storlek och placering. Den främsta fördelen med ABC-lagring är ökad effektivitet, då de artiklarna med högst frekvens placeras nära in- och utleverans (Roodbergen & Vis, 2009). Roodbergen et al. (2015) fann i sin
forskning att införande av ABC-lagring kunde leda till minskat travel distance, om varje område får ha sin egen layout. Vidare kan ABC-lagring bidra till stora besparingar för företaget, minskad travel distance kan leda till ett mindre behov av personal eftersom
orderplocksprocessen blir mer effektiv (Roodbergen et al., 2015). Dock menar Roodbergen et al. (2015) att lagerhanteringssystem som används måste klara av att hantera flera olika
kontrollregler för lagrets olika område.
Batchning kan reducera travel distance då ett samlat orderplock är kortare än plocken för individuella ordrar (Roodbergen & Vis, 2009). Dock kräver batchning att orderplockaren måste hålla koll på vilken order artiklarna tillhör och det är därför av vikt att ha en god översikt över orderplockningsprocessen (Roodbergen & Vis, 2009). Verksamheten måste bestämma
batchernas storlek i kombination med tilldelning av ordrar för att minimera travel distance (Roodbergen & Vis, 2009).
Vidare menar Rouwenhorst et al. (2000) att kontrollregler även påverkar ruttplanering, det är därför av stor vikt att välja layout i samband med kontrollregler för att minska travel distance. Effektivisering av plockrutter är centralt inom orderplockningsprocessen, då travel distance är en stor kostnad inom lagerverksamheten (Roodbergen & Vis, 2006). Plockrutten och dess distans påverkas av hur artiklarna lagras, hur många gångar som finns samt om det går att plocka från båda sidor av gången (Roodbergen et al., 2015). För att effektivisera plockrutterna kan verksamheter fokusera på att optimera de kontrollregler som appliceras (Roodbergen et al., 2015). De Koster et al. (2007) hävdar att verksamheter bör fokusera på att eliminera icke-värdehöjande aktiviteter, aktiviteter som inte ökar produktens värde, dessa aktiviteter utgör arbetskostnader som företaget inte får igen. En icke-värdehöjande aktivitet som är vanligt förekommande inom orderplockningsprocessen är distansen en plockare rör sig för att plocka en order (de Koster et al., 2007). Enligt Tompkins, White, Bozer och Tanchoco (2003) kan travel distance uppgå till 50 % av en orderplockares totala arbetstid. Vidare uppmärksammar Moeller (2011) vikten av att minska plockarens travel distance och anser att det kan göras genom att förbättra lagrets layout samt optimera orderplockarens rutt med batchning.
De Koster et al. (2007) menar att det finns mycket forskning kring orderplockningsrutter, men ingen standardiserad rutt. Figur 1 visar de vanligaste ruttmetoderna som enligt de Koster et al. (2007) är;
● S-shape, orderplockaren går genom lagrets gångar som ett S. Orderplockaren undviker gångar som ej innehåller artiklar till ordern.
● Return, orderplockaren går in och ut genom gångarna på samma sida. Orderplockaren besöker endast gångar där det finns artiklar att plocka.
● Combined, gångar med plock är antingen helt korsade eller går orderplockaren in i, och lämnar gången på samma sida.
● Optimal, rutten tas fram genom avancerade algoritmer för varje order, vilket gör att rutten är unik för ordern och att travel distance minimeras. Den optimala rutten är ofta halva längden av en är S-shape rutt.
Roodbergen och de Koster (2001) menar att rutter med ett tydligt mönster minskar plocktiden och kan även reducera risken för felplock.
2.4 Teoretisk sammanfattning
Vår teori sammanfattar hur orderplockningsprocessen kan effektiviseras genom lagrets layout. Lagerlayouten är grunden för lagerverksamhetens utformning, besluten som tas påverkar hur tilldelning av lagerplats, ruttplanering och batchning sker. Det första och viktigaste valet när layout ska utformas är val av system, då det är avgörande för hur lagrets arbetsprocesser senare utformas. Det finns både manuella- och automatiserade system som kan användas enskilt eller i kombination. I ett manuellt system sköts hela processen av lagerpersonalen som plockar och sammanställer ordrar. Det finns flera olika automatiserade system som kan implementeras i lagerlayouten, denna studie fokuserar på hissautomation och pick by voice. Nästa steg i designen av layouten är att välja de kontrollregler som ska styra arbetsprocesserna och
godshanteringen. Det är centralt att kontrollregler väljs utifrån lagrets layout och system, för att uppnå hög produktivitet och effektivitet. Slutligen behövs en plockrutt planeras, målet enligt forskningen är att minimera travel distance då det är en icke-värdehöjande aktivitet. Vid valet av plockrutt och reducering av travel distance behöver verksamheten göra en avvägning mellan ergonomi och lagrets effektivitet.
3. Metod
I detta kapitel redogör vi för de val som vi har gjort under studiens gång samt hur urval, intervjuer och observationer genomförts. Vi för en diskussion gällande studiens trovärdighet och huruvida studien är utförd enligt forskningsetiska principer. Syftet med kapitlet är att redogöra för de val vi gjort på ett tydligt och transparent vis.
3.1 Design
För att besvara vårt syfte gällande hur Airshoppen Travel Retail kan designa sin framtida layout valde vi att utföra en fallstudie. En fallstudie innebär enligt Bryman och Bell (2017) att
författarna studerar ett objekt intensivt, exempelvis ett företag. Bryman och Bell (2017) anser att fördelen med en fallstudie är att författarna både kan använda sig av kvalitativa och kvantitativa metoder. Vi valde att utföra intervjuer och observationer, vilket Bryman och Bell (2017) menar är kvalitativa metoder. Intervjuerna gav oss möjligheten att ge vår uppsats ett djupare underlag för hur verksamheter har gått tillväga i sin lagerdesign samt lagerstyrning. Observationerna ger oss kännedom om lagerdesign och hur lagerverksamheten fungerar i praktiken.
I februari 2019 gick Airshoppen Travel Retail ut med nyheten att de ska bygga ett nytt lager i Landskrona, med inflyttning våren 2020 (Höök, 2019b). Vi ansåg att detta var en god möjlighet att grunda vår kandidatuppsats på, då samtliga författare är intresserade av lagerverksamhet och förändringsarbete. Stake (1995, i Bryman & Bell, 2017) menar att valet av fall i fallstudien bör i första hand grunda sig på vad författarna är intresserade att lära sig av studien. Kontakten med företaget underlättades då en av författarna är anställd i verksamheten och delaktig i
flyttprojektet. Efter mötet med företaget bildade vi oss en uppfattning om vad vi skulle undersöka, därefter sökte vi efter tidigare forskning. I ett ytterligare möte med vår handledare på Airshoppen Travel Retail kunde vi sedan specificera syftet med uppsatsen.
Denna fallstudie har inspirerats av aktionsforskning för få ett djupare svar på syftet. Bryman och Bell (2017) definierar aktionsforskning som en undersökning med verkliga problem där syftet är att bistå med en lösning till problemen. Wallén (1996, i Lorentz, 2004) menar att aktionsforskning bedrivs genom att påverka och undersöka något i en organisation,
genomförandet är alltså ett sätt att bedriva undersökningen. Enligt denna bemärkelse utförde vi inte aktionsforskning då vi först genomförde studien för att sedan presentera rekommendationer
som företaget kan ta i beaktning. Vi har inte varit delaktiga i företagets förändringsprocess utan endast gett förslag till Airshoppen Travel Retail. Därför anser vi oss endast ha utfört en
fallstudie som hämtat inspiration från aktionsforskning.
Vi hade två roller i denna studie, att som författare bidra till akademin men även till företaget i form av rekommendationer. Vi har försökt vara tydliga med när vi har agerat i de olika rollerna. Bryman och Bell (2017) menar att aktionsforskning ofta genomförs aktivt tillsammans med organisationsmedlemmar. Till skillnad från aktionsforskningen var företagets anställda inte aktivt involverade i studien, då kommunikationen med företaget endast består av intervjun med Operations Manager som skedde i början av april, en månad innan vi intervjuade övriga
medverkande i studien. När författaren som är anställd på Airshoppen Travel Retail har arbetat med studien, har författaren endast deltagit i rollen som författare. Empirin från Airshoppen Travel Retail kommer endast från intervjutillfället med Operations Manager. Då syftet med uppsatsen var att ge rekommendationer till Airshoppen Travel Retail om vad de kan tänka på vid design av sin nya lagerlayout utförde vi vår analys i två nivåer; I första nivån gjorde vi en jämförelse av Reservdels- och Teknikföretagets arbetssätt, som vi sedan ställde mot vår teoretiska modell. Nästa nivå, kapitel 6, sammanställde vi utifrån analysens resultat och presenterade våra rekommendationer till Airshoppen Travel Retails framtida lagerlayout. Kapitel 6 kan möjligen ses som konsultativt arbete, Bryman och Bell (2017) menar att detta arbetssätt kan påverka och begränsa objektiviteten då vårt empiriska material kan vara insamlat med målet att komma fram till ett resultat. Det är av vikt att förtydliga att vi har haft som ambition att bistå med förslag till förändringar, men aldrig intog rollen som konsulter då vi endast kom med rekommendationer efter att undersökningen var utförd. Därför anser vi återigen att denna studie är en fallstudie, med inspiration från aktionsforskning.
Arbetsprocessen har underlättats då en av författarna är anställd på Airshoppen Travel Retail, förstår den anställde interna termer, är väl insatt i verksamhetens struktur och arbetsrutiner. Bryman och Bell (2017) menar att detta leder till att den anställde kunnat vara mer delaktig i de observationerna och intervjuer som har genomförts genom att vara bättre insatt. Dock finns det alltid en risk att handla i egenintresse då den anställde författaren känner större ansvar att tillgodose företagets behov. Då alla författare varit medvetna om risken, samt att de två medförfattarna har haft möjlighet att ifrågasätta den anställde författarens perspektiv, anser vi att denna intressekonflikt har kunnat undvikas. Vi anser att vi lyckats med att svara på syftet med en god teoretisk förankring och skapat oss ett helhetsperspektiv inom ämnet.
3.2 Tillvägagångssätt
För att uppnå syftet fördjupade vi oss i tidigare forskning för att få en bred förståelse och kunskap om ämnet. Vid sökning efter tidigare forskning använde vi oss av Malmö Universitets databas, Libsearch, samt Googles vetenskapliga sökmotor, Google Scholar. För att finna relevanta artiklar använde vi oss av sökorden; Order picking, warehouse design, warehouse
layout. Vissa teorier har även upptäckts i referenslistor från artiklar av intresse. Vårt mål med
litteratursökningen var att använda artiklar publicerade från 2010 och framåt, men vi fann snabbt att de flesta vetenskapliga artiklar refererar till publiceringar från sent 1990-tal eller början på 2000-talet, vi valde trots detta att inkludera dem i studien då artiklarna är relevanta och väl citerade. Djupdykningen av tidigare forskning gav oss en bättre insikt i företagens verksamheter inför våra intervjuer och observationer. Vårt teoretiska underlag har utvecklats i efterhand då intervjuerna och observationerna gett oss nya infallsvinklar. Inför vår tredje intervju byggde vi ut vår teoretiska modell med forskning kring kontrollregler, ergonomi och travel distance.
3.2.1 Urval
Processen för att göra urvalet inför våra intervjuer och observationer har styrts utifrån våra frågeställningar samt tidigare forskning. Vår handledare på Airshoppen Travel Retail har varit verksam i branschen en längre tid och gav oss förslag på kontaktpersoner hos andra företag som han själv besökt i samband med flyttprojektet. Det är dock av vikt att påpeka att samtliga författare inte har haft någon insikt om vad som diskuterats eller observerats vid dessa besök. Trots att vi fick förslagen direkt av vår handledare på Airshoppen Travel Retail valde vi att endast höra av oss till några av dessa kontaktpersoner som föreslagits och bokade in intervjuer med tre stycken, två lagerverksamheter och en konsult. Totalt har vi intervjuat sex personer och genomfört tre observationer. Fem av våra intervjupersoner är verksamma på företag inom lager och orderplock, på dessa företag utförde vi även observationer. Den sjätte personen arbetar som konsult inom lager- och logistiklösningar. Företagen som deltagit i våra intervjuer är
verksamma inom lager och orderplock, i deras lagerverksamhet förekommer både
automatiserade och manuella system, förutom hos Airshoppen Travel Retail som endast arbetar med manuella system. Reservdels- och Teknikföretaget har valts ut för att göra en jämförelse av vilka tillvägagångssätt som hade kunnat vara gynnsamma för Airshoppen Travel Retails verksamhet. Bryman och Bell (2017) benämner detta arbetssätt som ett målstyrt urval, vilket innebär att personer eller företag väljs utifrån deras förståelse för ämnet. Då samtliga
intervjupersoner är aktiva inom branschen och har mycket erfarenhet inom lager och förändring anser vi att de har en god förståelse och kunskap i ämnet som gynnat vår undersökning.
3.2.3 Intervjuer och observationer
Vår första intervju, hos Airshoppen Travel Retail, var en ostrukturerad intervju. En
ostrukturerad intervju beskrivs av Bryman och Bell (2017) som ett helt vanligt samtal och inga förberedda frågor finns att tillgå. Vår handledare på Airshoppen Travel Retail berättade om verksamhetens kommande flytt, vad verksamheten har för framtidsplaner och nuvarande svårigheter för att vi skulle få en god bild av verksamheten. Efter samtalet fick vi en rundtur i lagerlokalerna för att observera verksamhetens processer och layout. Under rundturen skedde samtalet som vi väljer att benämna som en ostrukturerad intervju. Inför våra nästkommande intervjuer valde vi att, istället för att ta fram specifika frågor, ta fram övergripande teman för våra intervjuer. Bryman och Bell (2017) menar att detta arbetssätt benämns som en
semistrukturerad intervju. Nämnda teman som låg till grund för våra intervjuer återfinns i bilaga 1 och bilaga 2. Utifrån de svar som intervjupersonerna gav utvecklades samtalet och ytterligare frågor uppkom. Vi anser att intervjuernas natur varit mer av ett flytande samtal än en utfrågning. Bryman och Bell (2017) menar att en mer avspänd atmosfär kan bildas om flera intervjuare deltar. Detta anser vi oss ha uppnått, då samtliga intervjupersoner har varit villiga att svara utförligt och på så vis målat en beskrivande bild för författarna. Tre av intervjuerna genomfördes i lagerlokal hos respektive kontaktperson i samband med rundvandring. Alla författarna har haft tydliga roller och deltagit i intervjuprocessen en författare har aktivt skött samtalen med intervjupersonen, medan den andra flikat in följdfrågor vid behov. Den tredje författaren har haft en passiv roll i intervjun och istället observerat layouten i verksamheten samt hur de fortlöpande processerna sköts.
Den fjärde intervjun, med Konsulten, utfördes via Skype. Telefonintervjuer används inte i någon större utsträckning i kvalitativa undersökningar, men en fördel med telefonintervjuer är att intervjupersonen kan ha lättare för att svara på känsliga frågor (Bryman & Bell, 2017). Nackdelen med telefonintervjuer är att forskarna inte har möjlighet att se intervjupersonens kroppsspråk, och hur personen reagerar, det kan även förekomma tekniska svårigheter vid inspelning av telefonintervjuer (Bryman & Bell, 2017). Vidare menar Bryman och Bell (2017) att längre intervjuer inte borde ske över telefon, då det är lättare för en intervjuperson att abrupt avsluta ett telefonsamtal än ett samtal som sker ansikte mot ansikte. Vi upplevde dock inga av ovan nämnda svårigheter vid genomförandet av intervjun.
Tabell 1 visar intervjupersonernas yrkesroll, inom vilket företag de är verksamma samt det datum vi genomförde intervjuerna.
Företag Intervjupersonens yrkesroll Datum
Airshoppen Travel Retail Operations Manager 05042019
Konsulten Konsult inom lager och logistik 29042019
Reservdelsföretaget Lagerchef och orderplockare 03052019
Teknikföretaget Lagerchef och teamleader 06052019
Tabell 1: Intervjupersoner
Alla semistrukturerade intervjuer har spelats in för att underlätta en objektiv tolkning av empirin. Efter intervjuerna har vi lyssnat igenom materialet och transkriberat de delar vi anser vara relevanta för vår studies syfte. Bryman och Bell (2017) menar att det finns en risk att endast transkribera delar av en intervju då författarna lätt kan gå miste om relevant information. Då delar av intervjuerna utfördes under rundvandring på lagret, fanns det delar av
inspelningarna som inte var av intresse för studien. Vi anser oss noga ha lyssnat igenom intervjuerna för att inte missa viktig information.
3.3 Bedömning av studiens trovärdighet
Bedömningen av trovärdigheten för en fallstudie är ett debatterat ämne inom forskningen (Bryman & Bell, 2017). Bryman och Bell (2017) menar att det är upp till författarna att själva avgöra om kriterierna är applicerbara. Forskarna anser att en kvalitativ studies trovärdighet kan bedömas utifrån fyra kriterier, vilka är; Tillförlitlighet, pålitlighet, bekräftelse och
överförbarhet. Vi valde att till viss del applicera kvalitativa kriterierna för trovärdighet då vi använde kvalitativa metoder. Med tillförlitlighet menar Bryman och Bell (2017) att studien har utförts enligt de forskningsregler som finns och att medverkande i studien har fått ta del av, och godkänt, resultatet. I samband med intervjutillfällena har våra samtal spelats in och de berör konkreta, fysiska samt mätbara samtalsämnen. Efter att vi sammanställt det insamlade
materialet, har det skickats ut till respektive intervjupersoner som har godkänt att inget tolkats fel. Konsulten var den enda av intervjupersonerna som hade några invändningar på vår
godkännande direkt. Därför anser vi ha uppfattat verkligheten på ett riktigt sätt och att tillförlitligheten är hög. Pålitlighet enligt Bryman och Bell (2017) syftar till att författarna av studien har granskat tillvägagångssättet, i allt från hur forskningsfrågor formulerats till hur analysen genomförts. I metoden beskriver vi utförligt vårt tillvägagångssätt, våra intervjufrågor är även bifogade, vi anser därför att studiens pålitlighet är hög. Det bör nämnas att det alltid finns en risk att intervjupersonerna handlar i egenintresse samt att de har haft tillgång till konfidentiell information som de valt att inte delge författarna. Bekräftelse innebär att författarna har genomfört studien i god tro och inte låtit sig påverkas, varken av sina egna åsikter och värderingar eller någon annans. Detta kriterium är av stor vikt för vårt arbete då en av författarna är anställd hos Airshoppen Travel Retail och arbetar med flyttprojektet. Som tidigare nämnt anser vi oss kommit runt problemet genom att de andra två författarna
genomgående varit ifrågasättande mot den anställda författaren. Vi anser därför att studien är genomförd i god tro.
Bryman och Bell (2017) diskuterar överförbarheten, som de menar innebär huruvida studiens resultat kan appliceras i en annan situation. Överförbarhet i fallstudier ifrågasättas av forskarna om resultatet från ett fall kan vara tillräckligt generellt för att överföra till andra fall med skilda förutsättningar. Yin (2018) anser dock att fallstudier innehar en överförbarhet, inte en statistisk sådan då ett fall inte är ett tillräckligt stort urval för att säga något om en större grupp, men det kan finnas en analytisk överförbarhet då fallstudier ofta belyser teoretiska principer och
koncept med det empiriska insamlade materialet. Genom detta synsätt kan fallstudier bidra med en analytisk generalisation där teoretiska modeller antingen kan stärkas, nekas eller utvecklas, samt att helt nya teoretiska principer eller modeller kan dyka upp under studiens gång (Yin, 2018). Vidare menar Yin (2018) att om en analytisk generalisation görs, är det viktigt att författarna argumenterar för vad som hittats, samt att de påpekar de brister som finns i deras antaganden och huruvida resultatet är överförbart. Yin (2018) understryker att det är vitalt för de som utför studien att förstå att överförbarheten ligger i fallstudien, inte i fallet. Då vi undersöker layout, som flera forskare menar behöver anpassas till verksamheten, anser vi att resultatet inte är överförbart till ett annat fall, då Airshoppen Travel Retail har ett unikt
koncept. Verksamhetens system och sortiment påverkar layouten och är därav svår att överföra till andra typer av verksamhet. Dock kan den teoretiska modellen vara överförbar för att
analysera andra fall, eftersom modellen är en sammanställning av tidigare forskning. Modellen har även prövats med hjälp av vårt empiriska underlag och har därmed en analytisk
Sammanfattningsvis anser vi att studien uppfyller kriterierna om tillförlitlighet, pålitlighet och bekräftelse enligt definitionen av Bryman och Bell (2017). Då Yin (2018) menar att även fallstudier har en viss överförbarhet, anser vi att vår teoretiska modell kan överföras för analyser av andra företag, trots att det är en fallstudie. Vi anser att vår studie uppfyller ovan kriterier och att den därför är trovärdig.
3.4 Etik
Vid genomförande av studier är det viktigt att ta hänsyn till de etiska forskningsprinciperna som innefattar hur kommunikationen med de medverkande samt hur studien genomförs. Forskningsprinciperna i Sverige är informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav,
nyttjandekrav, falska förespeglingar samt att deltagarna inte ska ta skada av undersökningen
(Bryman & Bell, 2017). Bryman och Bell (2017) menar att Informationskravet innebär att informera personer om undersökningens syfte. När vi tog kontakt med utvalda intervjupersoner förklarade vi tydligt studiens syfte samt hur vi tänkt använda informationen som underlag för vår kandidatuppsats. Samtyckeskravet berör de medverkande i undersökningen, deltagande ska vara frivilligt och när som helst kunna avbrytas (Bryman & Bell, 2017). Vi anser att
samtyckeskravet är uppfyllt då samtliga intervjupersoner frivilligt godkänt att bli intervjuade med ljudinspelning. Uppgifter kring medverkande förvaras utom räckhåll för utomstående enligt konfidentialitetskravet (Bryman & Bell, 2017). Nyttjandekravet säkerställer att
uppgifterna som samlas in endast får lov att användas för studiens ändamål. Vi hävdar att både konfidentialitetskravet och nyttjandekravet är uppfyllda då ljudinspelningarna endast använts som en säkerhet för författarna att uppfatta studiens underlag korrekt, dessa inspelningar har sedan raderats. Airshoppen Travel Retail godkände att vi använde deras företagsnamn och yrkesroll i uppsatsen. Utöver det delges inga namn, företagsnamn eller liknande information i studien, därmed uppfylls konfidentialitetskravet. Falska förespeglingar menar Bryman och Bell (2017) syftar till att forskarna inte ska vilseleda deltagare med falsk information, vilket vi har försökt att undvika till största möjliga mån. Slutligen menar Bryman och Bell (2017) att deltagarna inte ska ta skada av undersökningen, vilket vi uppfyller med medverkandes
4. Empiri
I kapitlet presenteras vårt empiriska material som samlats in från intervjuer och observationer hos tre olika företag, samt ett samtal med en konsult. Det insamlade materialet och vår
teoretiska modell ligger till grund för analysen i nästkommande kapitel.
4.1 Konsulten
För att få en djupare och nyanserad förståelse av lagerbranschen valde vi att intervjua en konsult som varit verksam inom lager- och internlogistik-branschen i över 30 år. Konsulten arbetar med att undersöka verksamheters möjligheter till att effektivisera sin layout och orderplockningsprocess.
Vi började vår intervju med att diskutera företags layout och hur processen ser ut när kunder kontaktar Konsulten. Konsulten svarade med nedanstående citat när vi ställde frågan om varför kunder är intresserade av automatiserade lösningar.
“Kunden kanske har sett något som man tycker är fräckt, att man har sett något hos en konkurrent eller pratat med någon leverantör.” (Personlig kommunikation, 29 april 2019)
Konsulten berättar att mycket kring automation styrs av trender och att ta efter andra företag i branschen. Automation är väldigt volymkänsligt och det krävs höga volymer för att automation ska vara en lönsam investering. Konsulten menar att verksamheters effektivitet ofta blir låst till sin layout och system. Faktorer som påverkar lagrets layout är lagernivåer, lageryta,
framtidsprognoser, minskning eller ökning av sortiment, antalet artiklar, artiklarnas storlek, samt antal orderrader som behöver produceras per dag. För att se hur företag kan effektivisera sin arbetsprocess brukar Konsulten se till varuflödet och artiklarnas placering. Ofta vill företag förbättra sina manuella lagerverksamheter, då ser han främst till hur ordrarna plockas. Olika artiklar kan plockas på olika vis, till fots, med truckar eller med hjälp av automatiserade lösningar. Det finns många förbättringar som kan göras i den manuella arbetsprocessen innan ett företag bör överväga automation, som att arbeta med pick by voice, använda streckkoder för att minimera felplock, effektivisera plockrutterna och se över icke-värdehöjande aktiviteter. Vid manuellt orderplock är travel distance och ergonomi relevanta faktorer att se över. Det är även viktigt att se över hur verksamheten utnyttjar lokalen, både golvyta och takhöjd, för att minimera lagerkostnader.
Om företaget överväger automation är det intressant att veta hur många orderrader som plockas per timme samt hur många arbetstillfällen som kan besparas genom automation, det kan även skapa låsningar i kapaciteten då de automatiserade systemen har en maxkapacitet. Konsulten påpekar att vid arbete med manuella system kan företag alltid öka bemanningen vid intensiva perioder, men automation medför en maxkapacitet, de automatiserade systemen jobbar inte snabbare för att företaget tar in mer personal. Det är därför viktigt att det automatiserade systemet tar hänsyn till denna aspekt när systemet dimensioneras.
För lagerverksamheter som har mindre volymer eller vill göra ytbesparing är delautomation en populär lösning, exempelvis hissautomater. Konsulten menar att hissautomater främst används i två syften, antingen som ett hanteringssystem eller lagringssystem. Ska hissautomaten
användas för hantering är det viktigt att verksamheten investerar i minst två stycken för att minska dötid, då orderplockaren är snabbare än hissen. Vidare menar Konsulten att det är svårt att avgöra hur många hissar en verksamhet bör investera i, en hissautomat kan endast producera 80–90 orderrader per timme medans en orderplockare kan plocka 100–120 rader per timme. Fördelarna med hissautomater är främst ytbesparing och en bättre ergonomi för plockaren.
Konsulten förklarar även att företag ofta gör förfrågningar om huruvida deras verksamheter kan automatiseras. Ofta har kunden sett någon automatiserad lösning de är intresserade av, då tas ett förslag till automation fram, men när prisförslaget läggs fram väljer företag ofta att optimera verksamheten på annat sätt. Företag vill ofta investera i automation för att spara in på personal eller förbättra sin ytanvändning. Dock kan det vara svårt att konkretisera fördelarna med automation och företag måste även räkna in mjuka värden, som ergonomi och plocksäkerhet, i sin ekonomiska kalkyl. Ofta visar ekonomiska kalkyler en återbetalningstid på 5–8 år. Med rätt förutsättningar kan automation vara intressant, men det är inte alltid lönsamt att automatisera och mycket styrs av trender i branschen.
4.2 Reservdelsföretaget
För att få mer insikt i hur verksamma företag inom lager jobbar med layout och
orderplockning gjorde vi två studiebesök där vi observerade verksamheten och intervjuade lagercheferna. Det första företaget vi var hos fokuserar på reservdelar och tillbehör, här intervjuade vi lagerchefen samt en orderplockare som arbetade vid hissautomaterna.
Lagret vi besökte lagrar ca 45 000 artiklar. Då verksamheten växte ur den befintliga lokalen gjordes en tillbyggnad där de idag har höglager, hissautomater, konsolidering samt in-, och utleveranser. I den gamla byggnaden, där det är lågt i tak, lagras artiklar med låg frekvens i pallstallage. På företagets höglager, med pallstallage upp till 10 meters höjd, lagras
högfrekventa artiklar. Företaget plockar ordrar i zoner. När ordern kommer in delas den upp beroende på var artikeln lagras. De artiklar som är mindre i storleken plockas från
hissautomaterna, större artiklar plockas med plocktruck. Företaget sammanställer sedan ordern vid en konsolideringsstation, här tar nästa team över och gör ordern klar för distribuering.
I de tolv hissautomaterna finns ca 45 000 plockplatser och här lagras 66 % av företagets hög- och medelfrekventa artiklar, som är mindre till storleken. Samma artiklar placeras i flera hissar, de mest frekventa artiklarna kan således vara lagrade i alla hissar. Genom att placera samma artikel i multipla hissar garderar företagets sig och blir inte påverkade om en av hissarna skulle haverera. Trots att företaget har många artiklar som passar bra in i hissautomaterna finns det även artiklar som är stora och skrymmande, till exempel reservdelar till stora maskiner. En av företagets största utmaningar är därför att hitta rätt plats till rätt artikel och arbetar därför med flytande lagringsplatser. Av företagets nästan 60 000 plockplatser finns det 100–150 olika platstyper där olika artiklar kan lagras.
Tidigare arbetade företaget helt manuellt men på grund av platsbrist installerades fyra hissautomater. Företaget utvärderade inte någon annan form av automation utan valde hissautomater då det redan fanns ett samarbete med leverantören. När de arbetade manuellt hann de plocka ungefär 800 orderrader per dag, efter att hissautomaterna installerades och resten av plocket utförs av plocktruckar har antalet orderrader per dag mer än fördubblats. Det är alltid samma personal som arbetar med hissarna. Hissautomaterna har enligt företaget ökat produktiviteten då orderplockarna kan plocka fler artiklar under arbetspasset, vilket har lett till att företaget sparat fyra till fem heltidstjänster i mantimmar efter införandet av hissautomater.
Lagerchefen menar att det är viktigt att planera hissautomaternas layout, hur artiklarna placeras i förhållande till varandra och hur layouten på varje tråg ser ut. Orderplockarna arbetar med flera hissar samtidigt, när en artikel plockas förbereder de andra tre hissarna och tar ner tråg med artiklar som ska plockas härnäst, vilket leder till att företaget kan minimera dötiden vid hissautomaterna.
Vid tilldelning av lagerplats använder sig verksamheten av ABC-lagring och inom varje klass används flytande lagerplatser. Tanken bakom att använda båda systemen är att tomma
lagerplatser ska vara tillgängliga för alla artiklar som passar på den platsen. Inuti
hissautomaterna placeras artiklarna enligt random storage, ena dagen kan där ligga bultar och andra dagen saxar. Reservdelsföretaget använder sig även av batchning i
orderplockningsprocessen, genom att plocka till fler kunder samtidigt kan de minimera personalens dötid. Sedan företaget började med batchning i sin verksamhet har deras travel distance minskat. Orderplockarna blir tilldelade ordrar, vilket har lett till minskad travel distance till skillnad från föregående arbetssätt där orderplockarna själv valde vad som skulle plockas. Hissarna är utrustade med laserpekare, som pekar på den artikel som ska plockas. Hissautomaterna har lett till att företagets plocksäkerhet har förbättrats från 99,7 % till 99,9 %. Orderplockaren vid hissen nämnde följande fördel med laserpekaren;
“Ja, det är ju bra för statistiken, man har hyfsat goda möjligheter att undvika plockfel här i och med att man har laser.” (Personlig kommunikation, 3 maj 2019)
Lagerchefen inflikar med följande;
“Jag skulle gärna vilja säga att vi är 100-procentiga, men det blir man aldrig för att vi är människor som jobbar med det.” (Personlig kommunikation, 3 maj 2019)
Orderplockarnas arbetsprocess anses ha blivit bättre ergonomiskt sedan införandet av hissautomater, men det finns fortfarande moment som kan förbättras. Hissautomaternas tråg måste lastas med jämvikt för att vara balanserade, vilket innebär att vissa tunga artiklar tvingas ligga längst in på tråget. Lagerchefen menar att den största vinsten med hissautomaterna är platsbesparingen, och de har planerar på att köpa in ytterligare hissautomater i framtiden.
4.3 Teknikföretaget
Vårt andra studiebesök gjordes på ett företags centrallager, företaget är verksamt inom teknikbranschen och distribuerar både till butiker och direkt till slutkund. Vi intervjuade lagerchefen samt en av verksamhetens teamleaders.
Teknikföretagets lager består av tre olika plockzoner, konsolidering, samt in-, och utleverans. Totalt lagrar de 9 000 olika artiklar, och nya tillkommer på månadsbasis. Företaget har växt betydligt de senaste åren och anser därför att de idag är väldigt trångbodda, företaget har tidigare haft samma problem och då installerades hissautomater för att optimera lokalens yta. Ytan som hissautomaterna står på idag är ca 80 m², denna yta lagrar samma antal artiklar som tidigare krävde 800 m². Idag har företaget tolv hissautomater i verksamheten som komplement till orderplock som sker både på helpall och i hyllsystem. Plocket i hyllsystemet delas in i fyra zoner från A-D, 70 % av orderplocken sker från positionerna A och B, vilket även är den mest ergonomiska zonen att lyfta från. I hyllplocket görs inga lyft över 180 cm höjd och artiklarna har en maxvikt på 12 kilo. Företaget använder sig även av batchning då de plockar åt flera butiker samtidigt.
Då orderplock sker i tre olika zoner, delas ordern upp när den kommer in till lagret beroende på vilka artiklar som ska plockas och i vilken zon. Artiklarna plockas från pall- och hyllplatser med hjälp av pick by voice, från hissautomaterna plockas artiklarna utan några hjälpmedel. I zonen med pick by voice använder företaget inte skanners, men företaget nämner att systemet har hjälpt att minska antalet felplock samt ökat orderplockarnas produktivitet. Företaget anser att det är med hjälp av pick by voice och hissautomater som företaget har ökat sin
plocksäkerhet från 96 % till 99,65 %. Vidare menar företaget att de sista procenten felplock ofta kommer från felsortering, att artiklarna helt enkelt läggs i fel kartong och levereras till fel butik. Dock anser företaget att detta problem kostar mer att rätta till än vad det sparar, på grund av att artiklarna levereras till butiker inom samma företag och därmed ej påverkar slutkunden. Mycket av företagets felplock sker på grund av fel i konsolideringen av ordrar, det händer att en kartong innehållande många artiklar skannas mot en pall men sedan läggs på pallen jämte. Artiklarna som packas direkt till slutkund konsolideras på ett annat vis, och packas om till paket för att sedan distribueras. Här sker skanning av varje produkt, vilket fungerar som en säkerhetskoll att slutkunden får den varan som beställts.
Vad som lagras i hissarna bestäms av inköpsvolymen, är inköpsordern mindre än 40 liter placeras artiklarna i hissen, annars placeras dessa artiklar i hyllor eller helpall. Detta benämns som problematiskt då inköpsavdelningen börjat köpa in i större volymer och färre gånger. De artiklar som plockas mest är placerade i hissarna och plockas ca 90–120 gånger per dag. De fasta team som arbetar vid hissarna kan plocka från båda sidorna av hissen, vilket även möjliggör att en del av teamet kan fylla på hissarna samtidigt som andra arbetare plockar. Hissarna kan även användas som säkerhetslagring för dyrare artiklar. Hissarna är inte utrustade med laserpekare, som pekar på den varan som ska plockas, vilket lagerchefen ser som ett problem då han menar att laserpekaren hade kunnat minska antalet felplock. Verksamheten använder sig av flytande lagerplatser kombinerat med ABC-lagring.
Då företaget står inför problemet att de återigen har platsbrist, och således har svårt att implementera ändringar, undersöker de alternativa lösningar. De vill gärna fortsätta med hissautomater och funderar även på att implementera större automatiserade system som kan hjälpa företaget att hantera den ökade försäljningen.
4.4 Airshoppen Travel Retail
Vid vår intervju med Operations Manager på Airshoppen Travel Retail diskuterade vi deras verksamhet för att bilda oss en djupare förståelse. Vi fick sedan en rundvandring där vi fick observera hur layouten på lagret ser ut och hur orderplockning går tillväga.
Airshoppen Travel Retail levererar taxfree-artiklar direkt till passagerarens flygstol.
Passagerarna kan innan avresa beställa över 1200 olika artiklar av olika storlek och prisklass via företagets hemsida. Företagets produktsortiment, som bland annat består av; alkohol, tobak, kosmetika, accessoarer och konfektyr ställer vissa krav på vilken typ av automation som
fungerar i verksamheten. Företagets mest frekventa artikel plockas ca 500 gånger per dag, de lägst frekventa artiklarna kan plockas ca en gång per dag. För att klara av perioder med hög efterfrågan tillsätter ofta företaget fler orderplockare för att öka produktiviteten.
Lagerbyggnaden består av två delar, en lite mindre del för inleverans och buffertlager och en del för plock och distribuering. Alla processer på lagret utförs manuellt. Orderplockarna använder en speciell plockvagn med 40 fack, ett för varje påse som artiklarna läggs i. Alla order till ett flygplan plockas i en batch och sorteras utefter hur de distribueras till kund på
