Omvårdnad Malmö högskola
NATTFASTA I ÄLDREOMSORGEN
EN ENKÄTSTUDIE
MARIA GÄFVERT
NATTFASTA I ÄLDREOMSORGEN
EN ENKÄTSTUDIE
MARIA GÄFVERT
FRIDA HALLSTENSSON
Gäfvert, M & Hallstensson, F. Nattfasta i äldreomsorgen. En enkätstudie.
Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för
hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2014.
Bakgrund: Det förekommer stora nutritionsproblem på äldreboenden i Sverige och andra delar av världen. Sjukdom och åldrande är riskfaktorer för
näringsmässiga störningar. Undernäring hos äldre är associerad med ökad
dödlighet och sjuklighet samt en ökad risk för trycksårsutveckling och infektioner. Socialstyrelsen har utfärdat en rekommendation angående nattfastans längd för att motverka undernäring och dess komplikationer, samt för att öka energi- och näringsintaget hos vårdtagarna. Syfte: Att belysa nattfastan på äldreboenden i en stad i södra Sverige samt undersöka kunskap och attityder om nattfasta hos omvårdnadspersonalen på äldreboenden. Metod: Deskriptiv enkätundersökning med kvantitativ ansats. Studien gjordes på tolv äldreboenden där 167 informanter deltog. Urvalet bestod av omvårdnadspersonal från utvalda äldreboenden i en stad i södra Sverige. Datan analyserades i IBM SPSS Statistics version 22 och
redovisades i deskriptiv statistik. Resultat: Majoriteten av informanterna hade vetskap om att Socialstyrelsen utfärdat en rekommendation gällande nattfasta. Dock var det knappt hälften som visste hur många timmar nattfastan ej bör
överstiga. De flesta informanter uppgav att de erbjöd både förfrukost och ett extra mål på kvällen, men få vårdtagare nyttjar dessa mål. Slutsats: Många vårdtagare riskerar en alltför lång nattfasta då det är få som nyttjar de extra mål som erbjuds. Det är betydelsefullt att undervisa omvårdnadspersonal om de regelverk och rekommendationer som finns samt bedriva undervisning om nutritionsfrågor. Sjuksköterskan är ansvarig att se till att den kompetens som behövs finns.
Nyckelord: nattfasta, omvårdnadspersonal, sjuksköterska, Socialstyrelsens
NIGHT FASTING IN ELDERLY
CARE
A SURVEY STUDY
MARIA GÄFVERT
FRIDA HALLSTENSSON
Gäfvert, M & Hallstensson, F. Night fasting in elderly care. A survey study.
Degree project in nursing 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of
health and society, Department of care science, 2014.
Background: There are major nutrition problems in nursing homes in Sweden and other parts of the world. Illness and aging are risk factors for nutritional disorders. Malnutrition in the elderly is associated with increased morbidity and mortality and an increased risk of pressure ulceration and infection. The Swedish National Board has issued a recommendation regarding the length of night fasting to counter malnutrition and its complications and to increase energy and nutrient intake in the care recipients. Objective: To highlight the night fasting in nursing homes in a city in southern Sweden, and examine knowledge and attitudes about the night fasting in nursing staff in nursing homes. Method: Descriptive survey with quantitative approach. The study was done on twelve nursing homes where 167 informants participated. The sample consisted of nursing staff from selected nursing homes in a town in southern Sweden. The data were analysed in IBM SPSS Statistics version 22 and presented in descriptive statistics. Results: The majority of respondents had knowledge that the Swedish National Board issued a recommendation concerning night fasting. However, it was only nearly half who knew how many hours the night fasting should not exceed. Most informants stated that they offered both pre-breakfast and an extra meal in the evening, but few residents utilize these meals. Conclusion: Many residents run the risk of a long night fasting when there are few residents who use the additional snacks that offers. It is important to educate nursing staff on the rules and recommendations that exist and provide education on nutritional issues. The nurse is responsible to ensure that the skills needed are available.
Keywords: night fasting, nursing staff, nurse, the Swedish National Board
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 5
BAKGRUND ... 5
Malnutrition ... 5
Nattfasta ... 6
Kunskap om nutrition hos omvårdnadspersonal ... 7
SYFTE ... 8 METOD ... 8 Instrument ... 8 Urval ... 8 Inklusionskriterier ... 9 Datainsamling ... 9 Dataanalys ... 9 Etiska aspekter ... 9 RESULTAT ... 10 Bortfall ... 10 Informanter ... 10 Måltider ... 11 Socialstyrelsens rekommendation ... 11
Kommentarer angående nattfasta ... 13
DISKUSSION ... 13 Metoddiskussion ... 13 Instrumentet ... 13 Urval ... 14 Datainsamling ... 14 Dataanalys ... 15 Resultatdiskussion ... 15 Nattfasta ... 15 Socialstyrelsens rekommendation ... 16 Sjuksköterskans ansvar ... 17 SLUTSATS ... 18 REFERENSER ... 19 BILAGA 1 ... 21
INLEDNING
Det förekommer stora nutritionsproblem på äldreboenden i Sverige och andra delar av världen, studier visar att en stor del av vårdtagarna på äldreboenden är undernärda eller befinner sig i riskzonen för undernäring (Gaskill et al, 2008; Saletti et al, 2000). Socialstyrelsen har utfärdat en rekommendation angående nattfastans längd för att motverka undernäring och dess komplikationer samt för att öka energi- och näringsintaget hos vårdtagarna (Socialstyrelsen, 2011). Författarna har själva arbetat inom äldreomsorgen och bevittnat att Social-styrelsens rekommendation om nattfasta inte följs. Denna observation väckte intresse att belysa frågan och undersöka kunskap och attityder hos
omvårdnadspersonal.
BAKGRUND
En väl sammansatt kost är av stor betydelse för människor i alla åldrar. Det är dock särskilt betydelsefullt att näringsintaget är optimalt hos den äldre och sjuka individen då kroppens och organsystemens funktioner är nedsatta, både av sjukdom och åldrande (Socialstyrelsen, 2011). Trots ökad kunskap om undernäring och behandling av undernäringstillstånd sker ingen förändring gällande äldres viktnedgång på äldreboendeni Sverige (ibid).
Malnutrition
Inom äldreomsorgen i Sverige uppvisar omkring var tredje vårdtagare tecken på malnutrition (Ekwall, 2010). Enligt Dehlin och Rundgren (2007) definieras malnutrition som ett tillstånd av obalans mellan intag och omsättning av näringsämnen med ökad risk för sjuklighet.
I en svensk studie utvärderades nutritionsstatusen på olika former av stödboenden för äldre. Av studiepopulationen var 36 procent undernärda och 48 procent befann sig i riskzonen för malnutrition. Av deltagarna boende på vårdhem var 71 procent undernärda och de med störst hjälpbehov åt färre hela mål jämfört med de som kunde äta själv (Saletti et al, 2000). Liknande resultat kan ses i en australiensisk studie där cirka 50 procent av deltagarna boende på äldreboende var
malnutrierade (Gaskill et al, 2008). Nästan 50 procent hade även problem att äta och behövde någon form av assistans under måltiden (ibid).
Sjukdom och åldrande är riskfaktorer för näringsmässiga störningar. Oavsiktlig viktminskning och undernäring hos äldre är associerad med ökad dödlighet och sjuklighet samt en ökad risk för trycksårsutveckling och infektioner. Malnutrition leder även till ökad fallrisk, apati och försämrad förmåga att utföra egenvård. Det leder vidare till förlust av rörlighet, livskvalité och självständighet. Vanliga psykiska förändringar är ökad trötthet, förvirring och passivitet (Ekwall, 2010; Gaskill, 2008; Lorefält, 2012; Saletti, 2000; Socialstyrelsen, 2005b). En god näringsstatus är viktig för att förebygga sårbarhet och är en del av ett hälsosamt åldrande (Lorefält, 2012).
Äldre människor på äldreboenden tros ha en ökad risk för undernäring på grund av faktorer som är förknippade med åldrandet. Dessa faktorer kan exempelvis
vara dålig tandstatus, sväljsvårigheter och minskad aptit relaterat till fysiologiska förändringar såsom försämrat lukt- och smaksinne (Gaskill et al, 2008).
Nutritionsvården är av samma vikt för vårdtagaren som läkemedelsbehandling och andra terapeutiska insatser. Vid undernäring och risk för undernäring skall därför orsaken till tillståndet utredas och adekvat näringsbehandling sättas in och följas upp (Socialstyrelsen, 2011).
Nattfasta
I Socialstyrelsens vägledning för att förebygga och behandla undernäring
rekommenderas att nattfastan inte bör överstiga elva timmar. Detta för att undvika att måltiderna kommer för nära varandra under dygnets vakna timmaroch för att förhindra undernäring samt en orolig nattsömn. För att öka energi- och
näringsintaget och undvika en lång faste period anses det vara viktigt med jämnt fördelade måltider under dygnet (Socialstyrelsen, 2011). Med nattfasta menas den tid som går mellan dagens sista mål och det första man äter på morgonen nästa dygn (Faxén Irving et al, 2010).
Under år 2004 och 2005 utförde Socialstyrelsen och Länsstyrelsen i Stockholm en gemensam granskning av kost- och näringsfrågor i särskilda boenden.
Granskningen visade att hälften av de demensboenden som besöktes hade en nattfasta som översteg elva timmar (Socialstyrelsen, 2005b). Vid granskningen av 14 stycken äldreboenden/servicehus framkom det att middagen aldrig serverades efter klockan 18 och frukosten serverades aldrig tidigare än klockan 7. Detta medförde en alltför lång nattfasta. På flera av de äldreboenden/servicehus som besöktes fanns dock möjlighet till mellanmål under hela dygnet, men ett mål mat om natten serverades enbart om vårdtagaren bad om det (ibid). Socialstyrelsens rekommendation överskreds även i en studie där vårdtagarna på ett äldreboende hade en alltför lång nattfasta på genomsnitt 14,5 timmar (Engelheart et al, 2006). Energibehovet hos äldre minskar då det sker en kroppslig förändring och en minskning av muskelmassan och ämnesomsättningen. Behovet av näringsämnen kvarstår trots detta och kan i vissa fall öka på grund av sjukdom (Ekwall, 2010). Ett ökat energibehov kan uppstå hos äldre vid hög fysisk aktivitet som vandrande vid demens (Socialstyrelsen, 2011). Nattfastan hos vårdtagarna på äldreboenden är ofta för lång, då de mål som erbjuds är koncentrerade till dagen. Om fastan blir för lång börjar kroppen bryta ner muskler för att komma åt energi vilket leder till viktförlust och muskelsvaghet (Lorefält & Wilhelmsson, 2012). För den äldre människan bör måltiderna vara mer utspridda under dygnet än hos den vuxna människan, eftersom den gamla kroppen har små energireserver på grund av åldersförsvagade organ (Lennernäs, 2010). Enligt Socialstyrelsen (2011) är en lämplig fördelning av dagens mål följande: frukost, lunch, middag och tre mellan-mål. Dessa måltider bör inte vara i för nära anslutning till varandra, då detta kan medföra en alltför lång nattfasta samt en orolig nattsömn orsakad av hunger (ibid). Ibland är det även nödvändigt att servera ett nattmål eller ett tidigt morgonmål till de äldre för att nå upp till det beräknande näringsbehovet och för att nattfastan inte skall överstiga de rekommenderade elva timmarna (Ekwall, 2010).
Sjuksköterskans roll
Inom det verksamhetsområde som kommunen bestämmer, såsom äldreboenden, skall det finnas en sjuksköterska som ansvarar för säkerheten och kvalitén i patientens vård och behandling (Socialstyrelsen, 2005b). Enligt 24 § i hälso- och
sjukvårdslagen 1982:763 skall sjuksköterskan bland annat delegera ut ansvar för vårduppgifter som är förenliga med patientsäkerheten. Sjuksköterskan skall följa gällande författningar, riktlinjer och rutiner samt kritiskt reflektera över de rutiner som finns. Hen skall även söka och analysera litteratur och information samt implementera ny kunskap så att omvårdnaden baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet (Socialstyrelsen, 2005a). Enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning skall sjuksköterskan ha förmåga att leda, fördela och samordna omvårdnadsarbetet i arbetslaget utifrån vårdtagarens behov och medarbetarnas kompetens (ibid). Malmö Högskola (2013) definierar omvårdnad som förebyggande, stödjande, vårdande och rehabiliterande åtgärder inom hälso- och sjukvård i olika miljöer och sammanhang, baserat på forskning och beprövad klinisk erfarenhet.
Medicinskt ansvarig sjuksköterska skall se till att kunskap, goda rutiner, behandling samt uppföljning kring malnutrition finns hos övrig
omvårdnadspersonal i verksamheten (Socialstyrelsen, 2005b). Det är således sjuksköterskan som har det yttersta omvårdnadsansvaret på ett äldreboende och ansvarar därmed för informationen om äldres mat- och näringsbehov (ibid). Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor har sjuksköterskan huvudansvaret för att tillämpa riktlinjer inom omvårdnad för yrkesområdet såsom Socialstyrelsens rekommendationer om nattfasta (Svensk sjuksköterskeförening, 2005). Johansson et al (2009) visar att nutritionsomhändertagandet förskjutits från sjuksköterskan till undersköterskan som har överblicken, men inte det yttersta ansvaret för nutritionsprocessen. Detta trots att sjuksköterskan har det yttersta omvårdnads-ansvaret. Studien visar också att sjuksköterskan har brister i både kunskap och utbildning samt otillräcklig kompetens i förhållande till sitt ansvar (ibid). Trots att sjuksköterskan har det yttersta omvårdnadsansvaret så har var och en inom hälso- och sjukvården ett eget ansvar för sitt handlande i yrkesutövningen (Patientsäkerhetslag 2010:659). Hälso- och sjukvårdspersonal är även skyldig att bedriva vården så att den uppfyller kraven på god kvalité samt tillgodose
patientens behov av god vård och säkerhet. Samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning skall gälla för nutritionsvården som för annan hälso- och sjukvård (Socialstyrelsen, 2011). Hälso- och sjukvårdspersonal är även skyldig att utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet (Patientsäkerhetslag 2010:659).
Kunskap om nutrition hos omvårdnadspersonal
Gaskill et al (2008) menar att ansvaret för den dagliga nutritionsvården faller på vårdpersonalen trots att de kan vara minst kvalificerade för detta ansvar. Relaterat till den höga andel malnutrierade vårdtagare inom äldreomsorgen anser Gaskill et al (2008) att vårdpersonalens medvetenhet och bedömning bör förbättras och att personalen bör genomgå utbildning för att förbättra och åtgärda malnutritions-situationen.
Saletti et al (2000) lyfter frågan om sambandet mellan undernäring inom äldre-omsorgen och personalens kompetens samt deras näringsmässiga rutiner. De anser även att den stora andel vårdtagare som bedöms vara undernärda eller befinner sig i riskzonen för undernäring tyder på att de näringsmässiga problem som finns inom äldreomsorgen måste sättas i fokus för åtgärder och fortsatta studier. I en svensk studie undersöktes möjligheten att förbättra äldres nutritionsstatus genom att utbilda omvårdnadspersonalen i kostfrågor. Resultatet visade på bättre
närings- och energiintag hos de äldre på grund av att regelbundna måltider och mellanmål började erbjudas till följd av omvårdnadspersonalens ökade kunskap gällande nutrition (Lorefält & Wilhelmsson, 2012).
Trots god kunskap hos omvårdnadspersonal äger vårdtagaren själv alltid rätten till att bestämma över frågor som gäller hen enligt Faxén Irving et al (2010).
Vårdtagaren kan i och med detta välja att inte äta den mat som erbjuds på boendet. Valet skall respekteras men detta innebär inte att vårdpersonalen skall sluta att erbjuda måltider till vårdtagaren som upprepade gånger avböjt erbjudandet. Att som omvårdnadspersonal respektera integritet och autonomi hos vårdtagaren och samtidigt arbeta för att vårdtagaren får ett gott energi- och näringsintag, kan vara svårt. Om vårdtagaren ej är psykiskt klar, exempelvis dement, och ej är kapabel att fatta egna medvetna beslut, är det nödvändigt att vårdpersonalen guidar vårdtagaren i sina val (Faxén Irving et al, 2010).
Författarna har funnit det svårt att finna studier som behandlar nattfasta inom äldreomsorgen, vilket visar på en kunskapslucka i ämnet. Med anledning av detta fann författarna det viktigt att inhämta ny kunskap gällande nattfasta inom
äldreomsorgen och studera frågan vidare genom att genomföra en empirisk studie.
SYFTE
Syftet med studien var att belysa nattfastan på äldreboenden i en stad i södra Sverige samt undersöka kunskap och attityder om nattfasta hos
omvårdnadspersonalen på äldreboenden.
METOD
Studien hade en deskriptiv och kvantitativ ansats med syfte att belysa hur situationen såg ut på de äldreboenden som ingick i studien.
Instrument
Studien genomfördes som en enkätundersökning. Författarna sökte efter tidigare validerat frågeformulär för användning till studien. Då detta ej kunde finnas arbetades ett eget instrument fram för att kunna svara på studiens syfte (se bilaga 1). Instrumentet var ej beprövat, vilket innebar att validiteten och reliabiliteten inte var undersökt, därför utfördes en pilotstudie för att testa instrumentet. Konstruktionen av enkäten inleddes med att ta fram variabler som var viktiga för studiens syfte. Variablerna baserades på Socialstyrelsens rekommendationer gällande nattfasta samt rapporten nattfastemätning Sörmland (Socialstyrelsen, 2011; Nutritionsrådet Sörmland, 2013). Korta och tydliga frågeformuleringar med fasta och öppna svarsalternativ valdes till enkäten. Inledningsvis valdes enkla och lättbegripliga frågor för att sedan avsluta med något svårare frågor.
Urval
Populationen innefattade omvårdnadspersonal, såsom sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden. Tolv olika boenden för äldre i form av vårdboende och gruppboende med demensinriktning ingick i studien. Begreppet
äldreboende kommer i denna studie att användas som samlingsnamn för dessa två boendeformer. Stratifierat urval användes då informanterna valdes utifrån sin arbetsplats. Både vikarier och fast anställd personal erbjöds att delta. En annan urvalsmetod som användes var tillfällighetsurval. Det innebar att enkäten delades ut till den omvårdnadspersonal som ville delta och befann sig på respektive avdelning vid det tillfället då författarna eller verksamhetschefen var på plats. Informanterna delgavs både skriftlig och muntlig information gällande studien och dess syfte.
Inklusionskriterier
Omvårdnadspersonal på äldreboenden i en stad i södra Sverige. Pilotstudie
Studien inleddes med att kontrollera enkätens validitet genom att genomföra en pilotstudie. Enligt Olsson & Sörensen (2011) genomförs en pilotstudie för att pröva valt undersökningsinstrument i liten skala samt för att undersöka hur genomförandet av studien fungerar. Enkäten fylldes i av tre sjuksköterskor och fem undersköterskor på ett av de tolv äldreboendena. Efter ifyllande av enkäten ombads informanterna lämna synpunkter gällande enkätens innehåll och upplägg för att kunna korrigera eventuella oklarheter. Då det inte framkom några sådana synpunkter, behövde inga ändringar göras och pilotdeltagarna kunde räknas in i den totala studiepopulationen.
Datainsamling
Verksamhetschefer på 20 olika äldreboenden kontaktades gällande en förfrågan om de ville delta i studien. Av dessa var tolv stycken intresserade av att delta. Efter att respektive chef lämnat ett skriftligt tillstånd besöktes de olika boendena under en två veckors period i november 2013. Under besöket delades enkäten ut till den omvårdnadspersonal som var på plats och ville delta vid tillfället. Efter ifyllandet lade personalen enkäten i ett kuvert som sedan samlades in av
författarna direkt efter ifyllandet. Vid tre tillfällen delades enkäterna istället ut via verksamhetschefen då hen ansåg att det var ett mer lämpligt tillvägagångssätt på grund av hög arbetsbelastning på avdelningen. Den höga arbetsbelastningen innebar att det inte blev möjligt att hitta en passande tid för besök.
Dataanalys
Insamlat material lades in i SPSS (IBM SPSS Statistics 22, IBM, New York, US) där det bearbetades och analyserades. Datan sammanfördes i deskriptiv statistik där antal, procentsatser och medelvärde undersöktes. Kommentarerna från de öppna frågorna har sammanställts av författarna och redovisas i löpande text. På frågan gällande hur många vårdtagare som nyttjar förfrukost respektive ett ytterligare kvällsmål uttrycktes informanternas svar i procent. Dessa procenttal användes för att sedan kunna räkna ut ett medelvärde, som då också uttrycktes i procent. Ett medelvärde är ett värde som representerar en uppsättning värden (Olsson & Sörensson, 2011).
Etiska aspekter
Innan studien påbörjats lämnades en ansökan om etisk prövning till Malmö högskolas etiska råd som godkände studiens metod och syfte. Informanterna delgavs både muntlig och skriftlig information om att deltagandet var frivilligt, att deras svar var anonyma samt att deltagandet kunde avbrytas utan vidare
förklaring. Samtycke lämnades genom att informanterna fyllde i enkäten. Efter ifyllandet lade informanten ner enkäten i ett omärkt kuvert för att bevara anonymiteten gällande vem som svarat vad.
RESULTAT
I resultatdelen redovisas studiens bortfall, information om de 167 informanterna som deltog och deras svar. Svar gällande måltider och Socialstyrelsens
rekommendation presenteras i diagram med förklarande text. Avslutningsvis redovisas de kommentarer informanterna uppgav gällande nattfasta.
Bortfall
Det förekom inget externt bortfall när enkäten delades ut av författarna.Dock kan det ha funnits ett externt bortfall i de tre fall enkäten delades ut av
verksamhetschefen, eftersom det inte bedömdes lämpligt att kräva en sådan avstämning av respektive chef. Det förekom ett internt bortfall som berodde på att informanten valt att inte svara på en fråga. Två frågor hade ett större bortfall än övriga, frågorna handlar om hur många vårdtagare som nyttjar förfrukost (bortfall=21) respektive ett ytterligare kvällsmål (bortfall=41).
Informanter
Informanterna bestod till största del av undersköterskor. Resterande yrkeskategorier var sjuksköterska, vårdbiträde och annat. Fördelningen av deltagarnas yrkestitel, yrkeserfarenhet och egenskattad kunskap gällande äldres mat- och näringsbehov redovisas i tabell 1. Variabeln undervisning visar på hur många som har fått undervisning gällande äldres mat- och näringsbehov på sin nuvarande arbetsplats. Av de som har fått undervisning (n=107) har 33,6 procent (n=36) fått det av sjuksköterska. Resterande informanter, (n=71) 66,4 procent, har fått undervisning av läkare, dietist, verksamhetschef eller annan profession.
Tabell 1. Indelning av informanternas demografi
Variabel Frekvens Procent
Yrkestitel (n=167) Sjuksköterska 9 5,4% Undersköterska 136 81,4% Vårdbiträde 20 12,0% Annat 2 1,2% Yrkeserfarenhet (n=167) Mindre än 1 år 1 0,6% 1-5 år 29 17,4% 6-10 år 34 20,4% Mer än 10 år 103 61,7% Egenskattad kunskap (n=165) Mycket dålig 0 0% Dålig 2 1,2%
Varken bra eller dålig 11 6,7%
Bra 104 63% Mycket bra 48 29,1% Undervisning (n=167) Ja 107 64,1% Nej 56 33,5% Vet ej 4 2,4%
Måltider
Sammanlagt uppgav 27,2 procent (n=44) av informanterna att dagens första mål serverades mellan klockan 07:00 och 08:00. Mer än hälften av informanterna, 59,3 procent (n=96), svarade att dagens första mål serverades mellan klockan 08:00 och 09:30. Resterande 13,6 procent (n=22) angav att första målet serverades under en längre tidsintervall och beroende på när vårdtagaren vaknade. Nästan hälften, 49,7 procent (n=83), av deltagarna uppgav att de även erbjuder förfrukost till vårdtagarna. Dock visade medelvärdet att 36,4 procent av vårdtagarna nyttjar erbjudandet om förfrukost. Standardavvikelsen i detta fall var 32,8.
Majoriteten av deltagarna, 75 procent (n=121), svarade att dagens sista mål
serverades mellan klockan 16:30 och 18:00. Resterande 25 procent (n=41) uppgav att det sista målet serverades någon gång mellan klockan 18:30 och 22:00 (se diagram 1). Utöver detta erbjuder 88 procent av informanterna (n=149) ett ytterligare kvällsmål. Dock visade medelvärdet att det endast är 40 procent av vårdtagarna som nyttjar erbjudandet om ett ytterligare kvällsmål.
Standardavvikelsen var 22,3.
Majoriteten av informanterna uppgav att de erbjuder exempelvis smörgås eller yoghurt till förfrukost och till kvällsmål. Ett fåtal informanter uppgav dock att de endast erbjuder dryck eller att de inte vet vad som erbjuds.
Diagram 1. Informanternas svar (n=162) gällande när dagens sista måltid
serveras.
Socialstyrelsens rekommendation
När informanterna svarade på frågan om de hade hört talas om Socialstyrelsens rekommendation gällande nattfastans längd hos äldre svarade 74,5 procent (n=123) ja på frågan (se diagram 2).
Diagram 2. Indelning av informanternas svar (n=165) på frågan om de hört talas
om Socialstyrelsens rekommendation gällande nattfastans längd för äldre.
n=121 n=41 0 20 40 60 80 100 120 140 Kl. 16:30-18:00 Kl. 18:30-22:00 75% 25% n=123 n=21 n=21 Ja 74,5% Nej 12,7% Vet ej 12,7%
Av de 107 som angav att de fått undervisning gällande äldres mat- och
näringsbehov på sin nuvarande arbetsplats svarade 83,2 procent (n=89) att de hört talas om Socialstyrelsens rekommendation gällande nattfastans längd hos äldre. Av de informanter som svarade att de inte fått någon undervisning (n=56) svarade 58,9 procent (n=33) att de hört talas om Socialstyrelsens rekommendation.
De informanter som skattade sin kunskap om äldres mat- och näringsbehov som bra eller mycket bra hade 74,3 procent (n=113) hört talas om Socialstyrelsen rekommendation. Resterande 24,3 procent (n= 37) hade således svarat nej eller vet ej på frågan om de hade hört talas om rekommendation gällande nattfastans längd hos äldre.
I tabell 2 redovisas hur många informanter som hört talas om Socialstyrelsens rekommendation i förhållande till hur många år de arbetat inom äldreomsorgen. Tabellen visar att de som har arbetat längst inom äldreomsorgen i högre
utsträckning har hört talas om rekommendationen.
Tabell 2. Indelning av de informanter som har hört talas om Socialstyrelsens
rekommendation (n=123) samt hur länge de har arbetat inom äldreomsorgen i förhållande till alla informanter (n=167).
Informanter som hört talas om
Socialstyrelsens rekommendation gällande nattfastans längd hos äldre
Variabel Frekvens Procent
Arbetat >10 år (n=103) 79 76,7% Arbetat 6-10 år (n=34) 29 85,3 % Arbetat 1-5 år (n=29) 15 51,7% Arbetat <1 år (n=1) 0 0%
Bland informanterna hade 47,9 procent (n=79) vetskap om att det inte får gå mer än 10-11 timmar mellan dagens sista mål och nästa dags första mål enligt
Socialstyrelsen. Däremot var det 29,7 procent som svarade vet inte på frågan (se diagram 3).
Diagram 3. Indelning av informanternas svar (n=165) på frågan gällande hur
många timmar det får gå mellan dagens sista mål och nästa dags första mål enligt Socialstyrelsens rekommendationer för äldre.
n=32 n=79 n=5 n=49 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 < 10 h 10-11 h ≥ 12 h Vet ej 19,40% 47,90% 3% 29,70%
Kommentarer angående nattfasta
Avslutande fråga i enkäten var en öppen fråga där informanterna fick möjlighet att lämna en kommentar. Sammanlagt lämnade 42 informanter en kommentar om nattfasta. Av svaren framkom bland annat att många informanter menar att vårdtagarnas sjukdomar och diverse åldersförändringar påverkar relationen till mat. Faktorer som sväljsvårigheter och dålig aptit har gjort att intresset för mat har förändrats. Följande framkom av en kommentar: ”Många boende har problem
med sväljsvårigheter och dålig aptit, de är inte så intresserade av extra mellanmål.”
Flera informanter kommenterade att många vårdtagare inte vill ha de mellanmål som erbjuds. De ansåg att detta i vissa fall innebar att vårdtagarna inte äter något efter klockan 17, då kvällsmaten serveras, vilket upplevdes som svårt att hantera. En informant diskuterade om man ska väcka vårdtagaren då det är svårt att erbjuda mat då hen lägger sig tidigt på kvällen och sover länge på morgonen. En informant uttryckte följande: ”Är jättesvårt, vissa vill inte ha något. Känner sig
inte hungriga på kvällstimmarna.”
Önskar en vårdtagare ett extra mellanmål finns alltid möjlighet till detta enligt några informanter. Andra uppgav att det skulle vara lämpligt att erbjuda vårdtagaren näringsdryck då allt fler behöver det. Det framkom även att vissa vårdtagare har tillgång till egen mat på rummet och på så vis kan de själva välja när de vill äta. Två informanter uppger att nattpersonalen erbjuder vårdtagarna något att äta vid nattrundorna, medan en annan menar att det borde erbjudas något mål under natten. Ett par informanter uppger däremot att mat erbjuds dygnet runt på deras avdelning: ”Vi kan erbjuda mat hela dygnet efter behov.”
Av några kommentarer framkom att informanterna tyckte att nattfastan var för lång. En informant uppgav följande: ”Det är inte rätt att våra äldre inte äter
något efter klockan 17 och frukost serveras mellan klockan 8-9.” Det framkom
även av en kommentar att nattfastan har betydelse för vårdtagarens hälsa och undernäring. En annan informant menar att personalens kunskap och intresse angående nutritionsfrågor ser olika ut och att det kan vara svårt att hitta på varierande mellanmål.
DISKUSSION
Diskussionen är uppdelad i två delar, metoddiskussion och resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras studiens genomförande samt metodens styrkor och svagheter. I resultatdiskussionen diskuteras studiens resultat och jämförelser görs med andra studier.
Metoddiskussion
Metoden diskuteras under följande rubriker: instrumentet, urval, datainsamling och dataanalys.
Instrumentet
En fördel med att konstruera sin egen enkät är att frågorna kan väljas och utformas på egen hand utifrån syftet. Egenutformade frågor kan anpassas och formuleras efter urvalet och på så sätt kan förståelsen öka för frågorna. Då
enkätens validitet ej är undersökt, är det inte helt säkert om instrumentet mäter det den är avsedd att mäta (Trost, 2007). Den genomförda pilotstudien visade dock att frågorna var begripliga och gav relevanta svar. Informanternas svar var till viss del vad som förväntades. Dock var det fler än väntat som hade hört talas om Socialstyrelsens rekommendation gällande nattfastans längd hos äldre.
En enkät skall vara lätt att fylla i, därför bör de inledande frågorna vara enkla att besvara och de svårare frågorna komma senare i enkäten. Detta bidrar till ett positivt och lättsamt intryck till instrumentet (Olsson & Sörensen, 2011). Denna disposition användes vid utformandet av instrumentet för studien. Långa
frågeformuleringar bör undvikas enligt Trost (2007) eftersom det kan göra det svårt komma ihåg hur meningen började. Med anledning av detta valdes korta och lättbegripliga frågeformuleringar med fasta och öppna svarsalternativ.
Om studien skulle genomföras igen hade författarna valt att modifiera
instrumentet. De frågor som hade ett större bortfall än övriga hade setts över och justerats för att förtydliga förståelsen och därmed förhoppningsvis minska bortfallsfrekvensen.
Urval
När verksamhetschefer skulle kontaktas valdes två stadsdelsområden ut i en stad i södra Sverige. Valet av stadsdelsområden grundades i ett bekvämlighetsurval då dessa områden var mest geografiskt tillgängliga. Enligt Olsson & Sörensen (2011) är detta den svagaste formen av urval då urvalet inte är slumpmässigt och i stället tillfrågas de personer som är tillgängliga för tillfället. Detta gör att personerna som deltar inte är representativa för hela populationen vilket är en svaghet. Skulle andra stadsdelsområden deltagit i studien, kunde resultatet eventuellt sett
annorlunda ut. Det faktum att två stadsdelsområden valdes ut berodde på tidsbegränsningen. Hade mer tid funnits hade det eventuellt varit möjligt att besöka ytterligare områden och på så sätt ökat generaliserbarheten av resultatet.
Datainsamling
I det inledande skedet av datainsamlingen var tanken att en och samma
datainsamlingsmetod skulle användas, det vill säga att författarna själva skulle dela ut enkäten. Detta blev dock inte möjligt då tre boenden önskade att enkäten skulle skickas till dem för att fyllas i. På grund av detta fanns det inte möjlighet för deltagarna att ställa eventuella frågor till författarna vilket möjligtvis kan ha påverkat svaren. Författarnas frånvaro medför även en risk för att det skett en gruppdiskussion hos omvårdnadspersonalen kring svaren. Dock var författarna tillgängliga vid majoriteten av tillfällena vilket kan ses som en styrka då
eventuella frågetecken kunde rätas ut och risken för missförstånd kring frågorna minimeras. Att författarna var på plats kan även ha sina nackdelar då det finns en risk att informanterna kan ha känt en viss påtryckning till deltagandet, dock poängterades det noga att deltagandet var frivilligt.
Författarna informerade informanterna om vikten av att enskilt fylla i enkäten. Trots denna upplysning pratade informanterna sinsemellan vid flera tillfällen. Detta kan ha bidragit till en snedvridning av resultatet. För att undvika att informanterna tog hjälp av varandra skulle de kunnat placeras enskilt vid ifyllandet. Dock fanns det ingen lokal som möjliggjorde detta.
Hos två boenden som besöktes framkom det att verksamhetscheferna informerat sina anställda via mail om deltagandet i studien. Vidare framkom även att detta mail innehållit en upplysning om Socialstyrelsens rekommenderade längd på nattfastan. Författarna fick vetskap om detta av flera anställda vid de två berörda boendena, men författarna har själva inte tagit del av mailet. Upplysningen informanterna fick kan eventuellt bidragit till ett felaktigt högt positivt resultat på frågan om nattfastans längd. Trots denna upplysning togs beslutet att inkludera dessa informanter i studien, då de endast var 25 till antalet.
En del av de som deltog i studien och inte hade svenska som modersmål hade svårighet att förstå frågorna. När författarna var på plats kunde dessa informanter hjälpas genom en ytterligare förklaring alternativt att frågan lästes högt. I de fall författarna inte var på plats kan denna språksvårighet påverkat svaren. Ett alternativ för att undanröja språksvårigheter hade varit att utforma enkäten på olika språk. Detta kräver dock resurser och tid som det ej fanns möjlighet till.
Dataanalys
Vid två frågor har bortfallet varit större än övriga av enkätens frågor. Dessa frågor handlar om hur många vårdtagare som nyttjar förfrukost (bortfall=21) respektive ett ytterligare kvällsmål (bortfall=41). Vid de tillfällen författarna var tillgängliga för informanterna framkom det att ett flertal hade svårighet att besvara dessa frågor då antalet vårdtagare som nyttjar nämnda mål varierar. Informanterna uppgav även att de hade dålig uppfattning över hur många som tog del av
erbjudandena. Vid dessa frågor var standardavvikelsen 32,8 respektive 22,3 vid en uträkning av medelvärdet. Detta kan bero på stor spridning i svaren då
informanterna har svarat allt mellan noll och hundra procent.
Vid utformning av enkäten var tanken att göra en jämförelse mellan de olika yrkeskategoriernas svar, därför valdes frågan om vilken yrkestitel informanten hade. Yrkeskategorierna var dock för ojämnt representerade i studien för att det skulle bli en intressant jämförelse, då det deltog för få sjuksköterskor i förhållande till undersköterskor och vårdbiträden (se tabell 1).
Enkätens sista fråga lämnade möjlighet för informanten att ge en kommentar gällande nattfasta. Vid analysen av dessa kommentarer valdes vissa bort då de ej var relevanta för studiens syfte. Kommentarerna var kortfattade och kunde till stor del redovisas i sin ursprungliga form. Ett antal citat presenterades för att framhäva flertalet liknande kommentarer.
Resultatdiskussion
Studiens syfte var att belysa nattfastan på äldreboenden samt undersöka kunskap och attityder om nattfasta hos omvårdnadspersonalen. Resultatet har tagits fram genom en enkätundersökning där 167 personer deltagit. Den höga
deltagarfrekvensen ökar möjligheten till att generalisera resultatet på andra äldreboenden i samma stad. Utöver att diskutera studieresultatet görs även jämförelser med andra studier och rapporter i nedanstående avsnitt.
Nattfasta
Sammanlagt uppger 75 procent av informanterna att dagens sista mål serveras någon gång mellan klockan 16:30 och 18. Nästan 90 procent av informanterna uppger att de erbjuder ett ytterligare kvällsmål efter detta. Medelvärdet visar dock att det endast är 40 procent av vårdtagarna som nyttjar detta kvällsmål. De
vårdtagare som ej tar del av ett ytterligare kvällsmål riskerar därmed en allt för lång nattfasta då frukost aldrig serveras innan klockan 7 på något av de tolv boendena. En vårdtagare som inte äter något mellan klockan 18 och klockan 7 har då en nattfasta på 13 timmar. Det bör tilläggas att majoriteten av informanterna uppger att frukost serveras mellan klockan 8 och 9:30 vilket medför en ytterligare förlängning av nattfastan. Även i Engelheart et al (2006) studie har vårdtagarna en alltför lång nattfasta då den mättes till en medellängd på 14,5 timmar.
Kommentarerna visade att även informanterna tycker att nattfastan är för lång och att det inte är rätt att vårdtagarna inte äter något mellan klockan 17 och klockan 8 dagen därpå. Vårt resultat visar dock att nästan hälften av informanterna uppger att förfrukost erbjuds. Medelvärdet visar däremot att det endast är 36,4 procent av vårdtagarna som nyttjar erbjudandet. Vilken tid denna förfrukost serveras är emellertid oklart men det resultatet visar är att få vårdtagare utnyttjar erbjudandet. Liknande resultat beträffande vilken tid måltiderna serveras kan ses i
Socialstyrelsens rapport där det skedde en granskning av 14
äldreboenden/servicehus. Denna granskning visade precis som vår studie att frukost aldrig serverades tidigare än klockan 7. Gällande dagens sista mål ses en viss skillnad i resultaten då vår studie visar att 75 procent av informanterna uppger att detta mål serveras innan klockan 18. Socialstyrelsens rapport visar däremot att samtliga boenden som granskades serverade det sista målet
innan klockan 18. Socialstyrelsens granskning visade även att det fanns möjlighet till ett mellanmål under hela dygnet på flera av de besökta äldreboendena/
servicehus. Dock var vårdtagaren tvungen att be om ett nattmål för att detta skulle serveras. Vår studie påvisar liknande resultat då det framkom av några
informanter att mat erbjuds dygnet runt samt att det alltid finns möjlighet till ett extra mål. Det var dock endast i ett par kommentarer som det lyftes fram att nattpersonalen erbjöd ett mål under sina nattrundor. Frågan är då hur många som är vakna och har möjlighet att ta del av detta mål, vilket dock inte har studerats i denna studie.
Socialstyrelsens rekommendation
Majoriteten av informanterna uppgav att de hört talas om Socialstyrelsens
rekommendation gällande nattfastans längd hos äldre. När informanterna däremot tillfrågades om hur lång tid det som längst får gå mellan dagens sista mål och följande dags första mål svarade knappt hälften av informanterna rätt på frågan, vilket är 10-11 timmar enligt Socialstyrelsen. En femtedel av informanterna lämnade ett svar som var mindre än 10 timmar vilket i och för sig kan ses som något positivt då detta kan bidra till en kortare nattfasta för vårdtagarna. En liten andel angav att nattfastan inte fick överskrida 4-6 timmar. Huruvida det är en gissning eller ej kan diskuteras då det är rimligt att anta att omvårdnadspersonalen ej väcker vårdtagarna var fjärde timme.
Trots att cirka 50 procent av informanterna var medvetna om hur lång nattfastan får vara enligt Socialstyrelsen, visade vår studie att det ändå förekommer en alltför lång nattfasta för en stor del av vårdtagarna. Resultatet visar att kunskapen finns hos vissa informanter men praktiseras inte i den utsträckning den borde. Beror detta på ett bristande intresse i ämnet eller har det med otillräckliga resurser att göra? Hur som helst bör ämnet belysas på grund av de komplikationer som kan uppstå vid undernäring.
Vårdtagaren äger själv alltid rätten att bestämma över sina val vilket kan medföra att de exempelvis tackar nej till måltider som erbjuds (Faxen Irwing, 2010). En av informanterna uppgav att detta kan vara svårt att hantera. Flertalet kommentarer handlade om att vårdtagaren inte vill ta del av mellanmålen. En av enkätens frågor gav informanterna också möjlighet att ange vilken typ av mellanmål som erbjöds. Övervägande delen av informanterna uppgav att det som serveras är smörgås eller yoghurt. Frågan som uppstår är om den bristande variationen av mellanmål är en del av problematiken. Är dessa mål inte tillräckligt aptitretande för de äldre? Skulle vårdtagaren tacka ja till ett ytterligare kvällsmål om något annat än en smörgås serverades? Det är trots allt hela 88 procent av informanterna som erbjuder ett ytterligare kvällsmål, men problemet är att endast är en liten andel av vårdtagarna nyttjar erbjudandet. Därför är det viktigt att undersöka
bakomliggande orsak till problemet för att höja nyttjandefrekvensen av dessa mellanmål. En informant uppgav att det är faktiskt är svårt att hitta på varierande mellanmål till vårdtagarna.
Utbildning i nutritionsfrågor skulle kunna leda till att omvårdnadspersonal får ökad kunskap och fler verktyg till att hantera svåra måltidssituationer. Studiens resultat visar att de informanter som har fått undervisning gällande äldres mat- och näringsbehov i större utsträckning har hört talas om Socialstyrelsens rekommendation jämfört med de som inte har fått någon undervisning.
Nutritionsutbildning skulle även kunna väcka intresset för ämnet. En informant uppgav att personalens kunskap och intresse angående nutritionsfrågor är varierade. Om personalen skulle inse vikten av en god nutritionsvård och en kortare nattfasta, kan eventuellt denna vetskap bidra till ökat intresse.
Arbetslivserfarenhet har också betydelse, då resultatet visade att de informanter som hade arbetat inom äldreomsorgen i mer än 10 år hade större kunskap om att det fanns en rekommendation gällande nattfastans längd jämfört med de som bara jobbat i 1-5 år. Det är dock anmärkningsvärt att nästan 20 procent av de som arbetat mer än 10 år inom äldreomsorgen har svarat att de inte hört talas om Socialstyrelsens rekommendation alternativt inte vet om de har hört talas om den. Vi anser att detta resultat bör leda till mer utbildning gällande nutritionsvård för samtlig omvårdnadspersonal oavsett erfarenhet i yrket. Tidigare studier diskuterar vikten av omvårdnadspersonalens kompetens och utbildning för att de
nutritionsproblem och undernäringstillstånd som förekommer skall förbättras (Gaskill et al, 2008; Saletti et al, 2000). Lorefält och Wilhemssons (2012) studie visar att nutritionsutbildning kan leda till förbättrad kunskap och viljan att förändra nutritionssituationen.
I vår studie anser 92,1 procent av informanterna att de har en bra eller mycket bra kunskap gällande äldres mat- och näringsbehov. Innebär detta att
omvårdnadspersonalen inte behöver mer utbildning eller överskattar de sin egen kunskap? Sammanlagt har omkring 25 procent av de som anser att de har en bra eller mycket bra kunskap gällande äldres nutrition inte hört talas om
Socialstyrelsens rekommendation alternativt svarat att de inte vet om de har hört talas om den. Kunskap kan alltid utvecklas, därför anser vi att dessa informanter bör erbjudas undervisning gällande äldres mat- och näringsbehov trots att de själva bedömer att de redan har en bra alternativt mycket bra kunskap i ämnet.
Sjuksköterskans ansvar
Sammanlagt hade 33,3 procent (n=3) av sjuksköterskorna dålig kunskap om Socialstyrelsens rekommendation gällande nattfastans längd för äldre. Om
sjuksköterskan själv inte har denna kunskap, kan hen heller inte överföra kunskapen till resterande omvårdnadspersonal som jobbar med den dagliga nutritionsvården. Dock var det endast nio sjuksköterskor som deltog i studien och den låga deltagarfrekvensen gör det omöjligt att generalisera resultatet. Trots detta kvarstår faktum att det är av största vikt att sjuksköterskan är insatt i de lagar, regelverk och rekommendationer som gäller.
Sjuksköterskan ansvarar för att övrig omvårdnadspersonal har den kunskap om äldres mat- och näringsbehov som krävs i verksamheten (Socialstyrelsen, 2005b). Vårt resultat visar att 35,9 procent (n=60) av omvårdnadspersonalen ej fått någon undervisning gällande äldres mat- och näringsbehov. Anses dessa personer redan ha kunskapen som behövs eller är frågan inte tillräckligt prioriterad i berörda verksamheter? Som tidigare nämnts visar resultatet att de informanter som inte fått någon undervisning har mindre kunskap om Socialstyrelsens rekommendation än de som har fått undervisning. Detta framhäver vad undervisning kan leda till.
SLUTSATS
Resultatet visade att majoriteten av informanterna hade vetskap om att Socialstyrelsen utfärdat en rekommendation gällande nattfasta. Dock var det knappt hälften som visste hur många timmar nattfastan inte bör överstiga. De flesta informanter ansåg att de hade god kunskap om äldres mat- och
näringsbehov och uppgav att de erbjöd både förfrukost och ett extra mål på kvällen. Trots detta riskerar många vårdtagare en alltför lång nattfasta då det är få som nyttjar de extra mål som erbjuds. En del av problematiken skulle eventuellt kunna handla om vad som erbjuds och hur. Möjligheten att få välja själv är viktig. Vi anser att det är betydelsefullt att undervisa omvårdnadspersonal om de
regelverk och rekommendationer som finns samt bedriva undervisning om nutritionsfrågor och konsten att erbjuda. Sjuksköterskan är ansvarig att se till att den kompetens som behövs finns, trots detta har var och en ett eget ansvar för sitt handlande i sin yrkesutövning.
REFERENSER
Dehlin Å, & Rundgren O, (2007) Geriatrik. Lund, Studentlitteratur.
Engelheart S, Lammes E, Akner G, (2006) Elderly peoples´ meals. A comparative study between elderly living in a nursing home and frail, self-managing elderly.
The Journal of Nutrition, Health & Aging 10 (2), 96-102
Ekwall A, (2010) Äldres hälsa och ohälsa: en introduktion till geriatrisk
omvårdnad. Lund, Studentlitteratur.
Faxén Irving G, Karlström B, Rothenberg E, (2010) Geriatrisk nutrition. Lund, Studentlitteratur.
Gaskill D, Black J L, Isenring A E, Hassall S, Sanders F, Bauer D J (2008) Malnutrition prevalence and nutrition issues in residential aged
care facilities. Australasian Journal on Ageing 27 (4), 189–194. Hälso- och Sjukvårdslag, 1982:763.
Johansson MU, Bosaeus I, Larsson J, Rothenberg E, Stene C, Unosson M (2009) Nutritionsbehandling i äldrevård – ett bortglömt perspektiv. Läkartidningen 106
(40), 2538-2542.
Lennernäs M, (2010) Att äta är en fråga om tajmning. Läkartidningen 2010(36), 2084-2089.
Lorefält B, Wilhelmsson S, (2012) A multifaceted intervention model can give a lasting improvement of older peoples´ nutritional status The Journal of Nutrition,
Health & Aging 16 (4), 379-383.
Malmö Högskola, (2013) Definition av huvudområden vid fakulteten för Hälsa
och samhälle
>http://www.mah.se/upload/FAKULTETER/HS/Utbildning/Utbildningsn%C3% A4mnden/UN%20H%C3%A4lsa%20och%20samh%C3%A4lle%20huvudomr% C3%A5den%20rev%20130917.pdf< (2013-12-03)
Nutritionsrådet Sörmland, (2013) Nattfastemätning Sörmland 2012 – En
kartläggning av nattfastan för äldre vid särskilda boenden och på sjukhusen i Sörmland. Nutritionsrådet Sörmland.
Olsson H, & Sörensen S, (2011) Forskningsprocessen – kvantitativa och
kvalitativa perspektiv. Tredje upplagan. Stockholm, Liber.
Patientsäkerhetslag, 2010:659.
Saletti A, Yifter Lindgren E, Johansson L, Cederholm T, (2000) Nutritional Status According to Mini Nutritional Assessment in an Institutionalized Elderly Population in Sweden. Gerontology 2000(46), 139–145.
Socialstyrelsen, (2005a) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm, Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen, (2005b) Kost och näring på äldreboenden - Näringsvården
behöver bli mer systematisk. Stockholm, Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen, (2011) Vägledning för god vård och omsorg - en vägledning för
att förebygga och behandla undernäring. Stockholm, Socialstyrelsen.
Svensk sjuksköterskeförening, (2005) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm, Svensk sjuksköterskeförening.
BILAGA 1
1. Vilken yrkestitel har du på din arbetsplats?
Sjuksköterska Undersköterska Vårdbiträde Annat ______
2. Hur länge har du arbetat inom äldreomsorgen?
Mindre än 1 år 1-5 år 6-10 år Mer än 10 år
3. Hur uppfattar du din kunskap gällande äldres mat- och näringsbehov?
Mycket dålig Dålig Varken bra eller dålig Bra Mycket bra
4. a) Har du fått någon undervisning gällande äldres mat- och näringsbehov på din nuvarande arbetsplats?
Ja Nej Vet ej
b) Om ja, vem har givit dig denna undervisning?
Sjuksköterska Dietist Läkare Verksamhetschef Annan ____
5. Vilken tid serveras dagens första mål på din arbetsplats?
Klockan: _________
6. a) Erbjuds vårdtagarna någon förfrukost på din arbetsplats?
Ja Nej Vet ej
b) Om ja, hur många nyttjar erbjudandet om förfrukost?
Antal:__________vårdtagare av totalt__________vårdtagare
c) Om ja, vad erbjuds?
Exempel:_____________________________________________________________
Enkät om nattfasta inom äldreomsorgen
Vi är två sjuksköterskestudenter på Malmö högskola som genomför en studie inom äldreomsorgen. Vårt syfte är att kartlägga nattfastan på äldreboenden samt undersöka kunskapen om nattfasta hos vårdpersonalen.
Deltagandet är frivilligt och medverkan kan avbrytas utan särskild förklaring. Er medverkan är konfidentiell och era svar är helt anonyma.
Kontaktinformation vid frågor:
Maria Gäfvert: mariagafvert@hotmail.com, tel 073-5321622
Frida Hallstensson: fridahallstensson@hotmail.com, tel 070-2449618 Handledare: Marie Holst, marie.holst@skane.se
7. Vilken tid serveras dagens sista mål på din arbetsplats?
Klockan:__________
8. a) Erbjuds vårdtagarna ytterligare något kvällsmål?
Ja Nej Vet ej
b) Om ja, hur många nyttjar erbjudandet om ett ytterligare kvällsmål?
Antal: __________vårdtagare av totalt __________vårdtagare
c) Om ja, vad erbjuds?
Exempel:_____________________________________________________________
9. Har du hört talas om Socialstyrelsens rekommendation gällande nattfastans längd hos äldre?
Ja Nej Vet ej
10. Hur lång tid får det som längst gå mellan dagens sista mål och följande dags första mål enligt Socialstyrelsens rekommendationer för äldre?
Antal timmar:__________ Vet ej
11. Har du några ytterligare kommentarer gällande nattfasta?
____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________
