Trä i provisoriska konstruktioner, särskilt betongform referat och kommentarer till rapport från TRADA, England

8902007

p

Trä i provisoriska

konstruk-tioner, särskilt betongform

Referat av och kommentarer till rapport från

TRÄDA, England, gjorda av

Torbjörn Schmidt, Trätek

Trätek

Torbjörn Schmidt, r e f e r e n t

TRÄ I PROVISORISKA KONSTRUKTIONER, SÄRSKILT BETONGFORM Referat och kommentarer t i l l r a p p o r t från TRÄDA, England

TräteknikCentrum, Rapport P 8902007 Nyckelord conoi[*ete forming fomwork temporary works timber Stockholm f e b r u a r i 1989

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Sid SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 SYFTE 3 LITTERATURSTUDIE 4

SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER I TRADA-RAPPORTEN 7

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER OCH UTVECKLINGSBEHOV 8

SAMMANFATTNING

Trämaterial u t n y t t j a s i mycket s t o r utsträckning i p r o v i s o r i s k a konstruk-t i o n e r . Dekonstruk-t v i k konstruk-t i g a s konstruk-t e områdekonstruk-t är form och formskonstruk-tällning för bekonstruk-tongbygg- betongbygg-nad. Andra områden är väggar i schakt och ställningar för åtkomst v i d byggande e l l e r r e n o v e r i n g .

I samband med en litteratursökning k r i n g ämnet trä för betongform kom v i k o n t a k t med d e t mycket omfattande a r b e t e som utförts v i d TRÄDA* i England avseende trä i p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r och som här r e f e r e r a s .

Arbetet har i n b e g r i p i t Skandinavien men s l u t s a t s e r n a och rekommendationerna gäller de o l i k a EG-länderna, främst S t o r b r i t a n n i e n (England). Många av syn-punkterna i rapporten kan e m e l l e r t i d vara av värde också här i Sverige. En v i k t i g punkt som u n d e r s t r y k s är behovet av en f u n k t i o n s s t a n d a r d för y t -bildande m a t e r i a l t i l l betongform. Här kunde f i n n a s en f u n k t i o n för Statens Råd för Byggnadsforskning (BFR). Likaså kunde kanske BFR t a i n i t i a t i v e t t i l l e t t m a t e r i a l n e u t r a l t p r o j e k t för a t t utröna l a s t e r på betongform och p a r t i a l k o e f f i c i e n t e r för p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r .

BAKGRUND

Betongform och ställningar t i l l betongform utgör en dominerande d e l av om-rådet p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r som i övrigt i n b e g r i p e r b l a stödkon-s t r u k t i o n e r t i l l stödkon-schakt och diken och o l i k a arbetstödkon-sstödkon-ställningar.

Inom t ex EG beräknades a t t under 1984 ca 6 % av trävarukonsumtionen och ca 20 % av plywoodkonsumtionen u t n y t t j a d e s i p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r . Från TRÄDA i England har r a p p o r t e r a t s e t t omfattande arbete rörande trä i p r o v i -s o r i -s k a k o n -s t r u k t i o n e r .

TRADA-rapporten / 2 / bör vara av i n t r e s s e för entreprenörer, virkesproducen-t e r och virkesproducen-t i l l v e r k a r e av formsysvirkesproducen-tem. Även virkesproducen-t i l l v e r k a r e och disvirkesproducen-tribuvirkesproducen-törer av s k i v m a t e r i a l t i l l betongform borde kunna f i n n a mycket av i n t r e s s e i den. För den som p l a n e r a r export av v i r k e t i l l p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r ger rapporten en f i n översikt över marknad och bestämmelser i vissa länder och många adresser t i l l myndigheter och p o t e n t i e l l a kunder.

SYFTE

Rapporten s y f t a r primärt t i l l a t t underlätta en i n b l i c k i den omfattande engelska rapporten men r e d o v i s a r också den litteratursökning beträffande trä i specialområdet betongform som utförts v i d Trätek.

TRÄDA (Timber Research and Development A s s o c i a t i o n ) är en oberoende f o r s k n i n g s - och u t v e c k l i n g s o r g a n i s a t i o n med s y f t e a t t t e k n i s k t stödja trä och träprodukter.

4

LITTERATURSTUDIE

I Sverige f i n n s handböcker där dimensioneringen av trämaterialen t i l l form^ y t o r och ställningar b e s k r i v s . Den mest a k t u e l l a och täckande p u b l i k a t i o n e n är:

/!/ N i l s s o n Mårten, Jorborg N i l s och Löfling Per: Handbok i formbyggnad

Byggförbundet 1985

Huvudförfattare är Mårten Nilsson v i d Vägverket i Borlänge.

Vid TRÄDA i England har n y l i g e n r e d o v i s a t s e t t mycket s t o r t arbete rörande trä i p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r /2/. Rapportens t i t e l översatt t i l l svenska är:

/2/ " E f f e k t i v a r e användning och fiteranvändning av trä och trämaterial i p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r "

A r b e t e t har b e k o s t a t s med EG-medel och e t t huvudsyfte har v a r i t a t t för-bereda en ökad användning av trämaterial som producerats i EG-länderna. Österrike framhålls som e t t föregångsland. Österrike är självförsörjande vad gäller v i r k e och har en omfattande export av träprodukter t i l l p r o v i -s o r i -s k a k o n -s t r u k t i o n e r , b l a t i l l Sverige. Spanien nämn-s -som landet med den största p o t e n t i a l e n för ökning av träanvändningen.

TRADA-rapporten r e f e r e r a s utförligt i b i l a g a n .

Handboken /!/ är utförlig och TRADA-rapporten ger en b i l d av träanvänd-ningen för p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r i Västeuropa.

Övrig l i t t e r a t u r , som l i s t a s nedan och som i o l i k a grad är r e l e v a n t för trä i p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r , har t a g i t s fram b l a med hjälp av sökning hos BYGGDOK med sökorden "formbyggnad" e l l e r "betongform" e l l e r "ställ-n i "ställ-n g " .

Beton-Kalender 1979,

68. Jahrg. W. Ernst A Sohn, B e r l i n . B j e r k i n g S-E, m f l , 1976:

Tekno's byggnadsbranschens handbok, 3:e upplagan, Teknografiska i n s t i t u t e t , Stockholm.

Bydemar B, 1975:

G j u t f o r m a r för betong.

Byggforskningen. I n f o r m a t i o n s b l a d 1975:6, Stockholm. Carlson P-0, Jacobsson L, Sjölund J, 1981:

Formsystem med limträbalk, förstudie. Träförädlingsbyrån. Rapport 118, Stockholm. Carlsson A, 1987:

Ny formskiva för betongformar.

Sveriges t e k n i s k a attachéer. Samlade n o t i s e r . Bygg- och anläggningsteknik 1987 - 3H/U2-87-040.

C o n s t r u c t i o n p r a c t i c e s and i n s p e c t i o n , 1983.

ACI (American Concrete I n s t i t u t e ) manual o f concrete p r a c t i c e , 1983, D e t r o i t , p a r t 2, 104-71 - 546.IR.

Formbyggnad för anläggningsarbeten, 1980. Statens vägverk. BA 108, K n i v s t a .

Formsystem i trä med b r e t t kombinationsprogram, 1986. Tidningen B y g g i n d u s t r i n 1986 n r 14, s 4 1 .

Guide t o r e s i d e n t i a l c a s t - i n - p l a c e concrete i n s t r u c t i o n , 1984. Journal o f the American Concrete I n s t i t u t e 81(1984) n r 4, s 476-512.

Haläsz R von, Scheer C:

Holzbau-Taschenbuch, 8. A u f l a g e , Bd 1, K a p i t e l 19. Ernst und Sohn, B e r l i n

Larsen O J, Jörgensen J, 1982: Hvordan f o r s k a l e b i l l i g s t m u l i g ?

Statens V e i l e d n i n g s i n s t i t u t t f o r I n d u s t r i e n i Nord-Norge, N a r v i k .

Lew H 5, Hurd M K, 1985:

C o n s t r u c t i o n loads and load e f f e c t s i n concrete b u i l d i n g c o n s t r u c t i o n .

Concrete i n t e r n a t i o n a l : Design & C o n s t r u c t i o n 7(1985) nr 4, s 20-27.

Lyngcoln K J:

Plywood i n concrete formwork.

Plywood A s s o c i a t i o n o f A u s t r a l i a , Newstead. Manual o f technology "formwork", 1985.

Marketing guide (mg5) on s c a f f o l d boards used i n the UK, 1980. Swedish F i n n i s h Timber C o u n c i l .

Möbler K, 1981:

Bauholz, H o l z w e r k s t o f f e und H o l z b a u t e i l e f u r Schalungen,

I . Beton-Kalender 1981 T e i l 1, s 315-331, Wilhelm Ernst und Sohn, B e r l i n .

/!/ N i l s s o n Mårten, Jorborg N i l s och Löfling Per: Handbok i formbyggnad.

Byggförbundet 1985. Norén J, 1954:

Formar t i l l p u t s f r i betong.

Byggnadsindustrins småskrifter nr 5. PERI Formar och Ställningar.

Broschyr över formsystem i övervägande trämaterial.

Svensk representant V a l v k o n s t r u k t i o n Eriksson A Lindé AB, Huddinge. Plywood f o r concrete forming.

American Plywood A s s o c i a t i o n , Tacoma, Wash.

Proposed r e v i s i o n s o f ACI 347-68: recommended p r a c t i c e f o r concrete formwork, 1977.

Journal o f t h e American Concrete I n s t i t u t e 74(1977) nr 9, s 397-434.

Reading R J, 1985:

D e l e t e r i o u s e f f e c t s o f wood forms on concrete s u r f a c e s . Concrete i n t e r n a t i o n a l : Design & C o n s t r u c t i o n 7(1985) n r 1 1 , s 57-62.

Schultz H, 1979: Sådan kan d e t göres.

Pas På 8(1979) n r 5, s 24-25. Tepfers R, 1983:

Beräkning av g j u t f o r m a r för betong. T a k s t o l a r . Övningsexempel. Kurs i Husbyggnadsteknik Vh Vp V4.

Chalmers t e k n i s k a högskola. Avd för husbyggnadsteknik. Publ 86:5, Göteborg.

Toussaint E, 1984:

P r a k t i s c h e B a u s t e l l e n e i n r i c h t u n g . Ernst und Sohn, B e r l i n .

Tre i s t i l l a s e r , 1985:

Norges b y g g f o r s k n i n g s i n s t i t u t t . Byggforskserien A 503.235. T u u t t i K, 1981:

Betongteknik, 3:e upplagan. Byggförlaget, Stockholm. /2/ W i t h e r s 3 F, Page A V:

"More e f f i c i e n t use and re-use o f timber i n temporary works". CEC c o n t r a c t No. B0S.145.UK(H).

SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER I TRADA-RAPPORTEN

I TRADA-rapporten hävdas, a t t ekonomiska fördelar i f l e r a länder kan vinnas genom:

- Vidgad användning av uttjänt f o r m m a t e r i a l t i l l s p o n t y t o r i diken och s c h a k t .

- Vidgad användning av förtillverkade träbalkar som formstöd ( b o c k r y g g a r ) A)

- Vidgad användning av stödmaterial som möjliggör infästning från baksidan i formytan.

- Vidgad användning av limmade t r e s k i k t s s k i v o r "spärrlimfog"2) som f o g y t a . (Gäller e j för p u t s f r i betong med höga k r a v . ) - Vidgad användning av t r a l l som gångyta i byggnadsställningar

(under förutsättning a t t de skandinaviska e r f a r e n h e t e r n a kan överföras t i l l övriga Europa).

- U t b i l d n i n g och i n f o r m a t i o n om vård och skydd av träbaserade m a t e r i a l .

Vidgat u t n y t t j a n d e av k o n s u l t e r som s p e c i a l i s e r a t s i g på p r o v i -s o r i -s k a k o n -s t r u k t i o n e r . Låt de-s-sa även påverka de permanenta kon-s t r u k t i o n e r n a kon-s u t f o r m n i n g .

Vidare rekommenderas y t t e r l i g a r e i n s a t s e r på följande områden ( s e det sam-manfattande k a p i t e l 5 i d e l 2-^^):

- U t v e c k l i n g av en f u n k t i o n s s t a n d a r d för y t m a t e r i a l t i l l betong-formar.

- U t v e c k l i n g av komponenter t i l l formställningar som kan t i l l v e r k a s av inhemskt (inom EG) v i r k e .

1) I d e l 2, band IV, s i d 106, redovisas e t t förslag t i l l v i d a r e u t v e c k l i n g av DOKA-balken. Ändringarna gäller främst möjligheten t i l l infästning av d e t y t b i l d a n d e m a t e r i a l e t med hjälp av självborrande och skademini-merande skruv.

2) "Spärrlimfog" består av t r e krysslimmade s k i k t av tunna bräder. Se v i -dare Del 2, Band IV, a v s n i t t 3.6, s i d 52.

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER OCH UTVECKLINGSBEHOV

Mårten N i l s s o n v i d Vägverket har i /!/ e f t e r l y s t framtagning av p a r t i a l -k o e f f i c i e n t e r för dimensionering av betongform. Huruvida trämaterialet idag u t n y t t j a s o p t i m a l t går i n t e a t t avgöra då nya gjutmetoder g j o r t a t t b e l a s t -ningarna från den våta betongen i n t e är tillräckligt väl kända. E t t mater i a l n e u t mater a l t p mater o j e k t som f i n n e mater b e l a s t n i n g a mater n a på betongfomaterm och p a mater t i a l -k o e f f i c i e n t e r för p r o v i s o r i s -k a -k o n s t r u -k t i o n e r s -k u l l e behöva genomföras. Vid TRÄDA har u t v e c k l a t s en ännu e j komplett uppsättning provningsmetoder för y t b i l d a n d e m a t e r i a l t i l l betongform. E t t första steg vore a t t v i i Sverige översätter TRADA-rapportens Del 3 i s i n h e l h e t . I nästa s t e g behö-ver v i e t t a k t i v t svenskt s t a n d a r d i s e r i n g s a r b e t e på d e t t a område. Funk-t i o n s k r a v och provningsmeFunk-toder för f o r m s k i v o r som u Funk-t a r b e Funk-t a Funk-t s av American Plywood A s s o c i a t i o n är e n l i g t u p p g i f t s n a r t färdiga för p u b l i c e r i n g . REFERENSER

/ I / N i l s s o n Mårten, Jorborg N i l s och Löfling Per: Handbok i formbyggnad.

Byggförbundet 1985. /2/ Withers J F, Page A V:

More e f f i c i e n t use and re-use o f timber i n temporary works. TRADA CEC BOS.145.UK. Augusti 1986.

( " E f f e k t i v a r e användning och återanvändning av trä och trämaterial i p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r " )

BILAGA EFFEKTIVARE ANVÄNDNING AV TRÄ I PROVISORISKA KONSTRUKTIONER Referat och, d e l v i s , översättning av:

"More e f f i c i e n t use and re-use o f timber i n temporary works." Rapport: TRADA CEC BOS.145.UK. A u g u s t i 1986.

Författare: J F W i t h e r s and A V Page. Rapporten har 5 huvuddelar i 7 band^):

Del 0. F o r s k n i n g s r a p p o r t e n s sammanfattning och förord Del 0. Omfattar Band I .

Utgör den f o r m e l l a a v r a p p o r t e r i n g e n t i l l EG som f i n a n s i e r a t p r o j e k t e t . Beträffande sammanfattande rekommendationer, se Del 4, k a p i t e l 5, i Band IV.

Del 1 . P r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r , översikt Över användningen inom b y g g n a d s i n d u s t r i n i Västeuropa"

Del 1. Omfattar Band I I och I I I .

Del 2. Användningen av trä i p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r i Väst-europa med rekommendationer t i l l e f f e k t i v a r e och mer ekono-m i s k t u t n y t t j a n d e

Del 2. Omfattar Band I V .

Del 3. Provning av träbaserat y t b i l d a n d e m a t e r i a l t i l l betongform ( i ) Provningsmetoder

( i i ) P r o v n i n g s r e s u l t a t

Del 3. Omfattar Band V och V I .

Del 4. Litteratursammanställning rörande trä i p r o v i s o r i s k a kon-s t r u k t i o n e r i Väkon-steuropa

Del 4. Omfattar Band V I I .

4) Rapportens o l i k a band kan lånas från Iräteks b i o l i o t e k e l l e r beställas från TRADA under adress Timber Research and Develop-ment A s s o c i a t i o n , S t o c k i n g Lane, Hughemden V a l l e y , High Wycombe, Buckinghamshire HP14 4ND, England. Telefon OOS'44-240 24 309J. Telefax 00944-240 24 5487.

10

REFERAT AV TRADA-RAPPORTEN (med särskilt beaktande av trämaterial t i l l be-tongform)

DEL O, BAND I

Sammanfattning och förord

Den huvudsakliga användningen av p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r kan delas upp i :

A. Schakt och spont för diken där ändamålet är a t t ge utrymme för och en säker a r b e t s p l a t s för t i l l v e r k n i n g e n av den permanenta k o n s t r u k t i o n e n (eng. " w a l l s o f e x c a v a t i o n " ) .

B. Form för g j u t n i n g av betong (eng. "formwork").

C. Stödkonstruktion t i l l d e t y t b i l d a n d e m a t e r i a l e t i betongform Denna k a l l a s formställning (eng. " f a l s e w o r k " ) .

Trä och träbaserade m a t e r i a l har av t r a d i t i o n v a r i t förhärskande som mate-r i a l t i l l p mate-r o v i s o mate-r i s k a k o n s t mate-r u k t i o n e mate-r .

I f u n k t i o n e n som y t b i l d a n d e m a t e r i a l håller trä och träbaserade m a t e r i a l ställningarna medan andra m a t e r i a l gör i n b r y t n i n g a r vad gäller stödkon-s t r u k t i o n e r n a .

Den årliga konsumtionen av trä t i l l p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r inom EG-länderna uppskattas t i l l 2,5 Mm^. Samtidigt används också 0,74 Mm^ träbase-rade s k i v o r . Detta uppskattas t i l l 6,25 % av virkesanvändningen och 20,5 % av skivanvändningen.

Eftersom området p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r är så omfattande t o g TRADA i n i t i a t i v e t t i l l k o n t a k t med b y g g n a d s i n d u s t r i n för en kartläggning. En sam-arbetskommitté b i l d a d e s och under åren 1978-1981 publicerades f l e r a rappor-t e r där a r b e rappor-t e rappor-t b e k o s rappor-t a rappor-t s med s rappor-t a rappor-t l i g a medel.

Arbetet f o r t s a t t e 1983 på grundval av e t t treårskontrakt med EG-kommissio-nen. Det är d e t t a senare arbete som p r e s e n t e r a s i denna r a p p o r t . I kontrak-t e kontrak-t fanns många delmål med b l a i n v e n kontrak-t e r i n g av användningen och ukontrak-tvärdering av och framtagning av provningsmetoder för träbaserade s k i v o r som ytmate-r i a l i betongfoytmate-rm.

I i n v e n t e r i n g s a r b e t e t har de o l i k a EG-länderna besökts. Även några länder utanför EG har k o n t a k t a t s . I Sverige har främst Mårten N i l s s o n v i d Väg-verket i Borlänge v a r i t uppgiftslämnare.

11 DEL 1, BAND 11

I n v e n t e r i n g av träanvändningen i p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r inom EG och i andra länder

"Temporary works survey" Innehållsförteckning K a p i t e l Sid I n l e d n i n g ( i ) 1 Österrike 1 2 B e l g i e n 23 3 Danmark 33 4 Västtyskland 43 5 F r a n k r i k e 63 6 Grekland 77 7 I r l a n d 85 8 I t a l i e n 93 9 Luxemburg 101 10 Holland 107 11 Skandinavien 125 12 Spanien 135 13 Schweiz 149 14 England 167 Referenser B i l a g a 1 a-d ( A p p e n d i x ) : Frågeformulär på f y r a o l i k a språk B i l a g a 2: Sammanställning av enkätsvaren I n l e d n i n g

Mängden i n f o r m a t i o n som stått a t t få v a r i e r a r mycket mellan de o l i k a län-derna. Många av u p p g i f t e r n a är bedömningar snarare än v e r i f i e r b a r a f a k t a . P o r t u g a l har av o l i k a skäl i n t e kommit med i i n v e n t e r i n g e n .

12

Skandinavien är sammanslaget. I övrigt har v a r j e land s i t t eget k a p i t e l . I k a p i t l e n är u p p g i f t e r n a symmetriskt organiserade. Underrubrikerna är: x . l Allmänt x.1.1 Informationskällor x . l . 2 Adresser x . l . 3 B e f o l k n i n g , g e o g r a f i och k l i m a t x.l.A Landets b y g g n a d s i n d u s t r i x . l . 5 Utformning av k o n s t r u k t i o n e r x . l . 6 Ansvaret för säkerheten

x . l . 7 Trämaterial som används t i l l p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r (se även a v s n i t t x.3)

x . l . 8 Betongen

X.2 Arbetsmetoder

x.2.1 Schaktar och diken x.2.2 Formställningar x.2.3 Formbyggnad x.2.4 Byggnadsställningar x.3 M a t e r i a l ( s e även x.1.7) x.3.1 Ytbildande m a t e r i a l x.3.2 V i r k e X.4 Kommentarer

13 K a p i t e l 1 - Österrike

I Österrike är o f t a k o n s t r u k t i o n och l e v e r a n s av formbyggnadsmaterial före-mål för en särskild upphandling.

österreichische DOKA Schalungs- und Gerustungstechnik GmbH, A-3300

Amstetten, Österrike, är dominerande på marknaden ( 7 0 % av marknaden, DOKAb a l k a r l e v e r e r a s också t i l l S v e r i g e ) . Det f i n n s k o n s u l t e r som är s p e c i a l i -serade på formbyggnad. D i m e n s i o n e r i n g s r e g l e r n a t a r hänsyn t i l l l a s t e r n a s och materialegenskapernas sannolikhetsfördelning samt t i l l konsekvenserna av e t t e v e n t u e l l t b r o t t .

Mycket v a n l i g t som y t b i l d a n d e m a t e r i a l t i l l betongform är "spärrlimfog", som på engelska av författarna på TRADA benämns " t r i b o a r d " . Spärrlimfog är en 27 mm t j o c k s k i v a som limmats samman av t r e k r y s s l a g d a s k i k t av tunna brädor. Den y t a som nås kräver p u t s n i n g för a t t motsvara höga krav på slät-het. Se v i d a r e a v s n i t t 13.3.1.2 i d e t t a band.

Spärrlimfog ( t r i b o a r d ) är s t y v a r e och s t a r k a r e än plywood, se Del 1 , sid 57. Därför kan man lägga dem på bockryggar med större stödavstånd. Österrike är på k o n t i n e n t e n e t t föregångsland vad gäller trä i p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r , mycket tack vare a t t DOKA-balken fått så s t o r t genomslag. DOKA i m p o r t e r a r v i r k e från Skandinavien. Österrike är också e t t "föregångsland" när d e t gäller a t t använda inhemskt trä i p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o -ner.

Ateranvändning av f o r m y t o r underlättas av a t t man i s t o r utsträckning s k r u -var f a s t s k i v o r n a från baksidan i stället för a t t s p i k a från betongsidan. Beträffande s k r u v n i n g har en entreprenör i Österrike t a g i t fram s p e c i a l b e -s l a g för infä-stning från bak-sidan. Skruvning från fram-sidan kan -ske med självborrande s k r u v , se t ex Del 1 , s i d 58.

K a p i t e l 2 - B e l g i e n

I B e l g i e n bygger entreprenören själv s i n form. Det f i n n s formbyggnadsmate-r i a l a t t hyformbyggnadsmate-ra. Ingenjöformbyggnadsmate-rsoformbyggnadsmate-rganisationen SECO ståformbyggnadsmate-r föformbyggnadsmate-r mycket av den k o n t formbyggnadsmate-r o l l som krävs för den l O - f i r i g a g a r a n t i n .

Man u t n y t t j a r mycket inhemskt v i r k e t i l l p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r men har också en omfattande i m p o r t av såväl v i r k e som s k i v m a t e r i a l .

B e l g i e n är d e t land i Europa där spånskivor används i störst utsträckning som y t b i l d a n d e m a t e r i a l i betongform. T o t a l t uppskattas användningen t i l l 5.000 m^ per år.

K a p i t e l 3 - Danmark

Percapitakonsumtionen av cement är i Danmark d r y g t hälften av m e d e l t a l e t för Europa.

14

Danmark har bara 10 % av l a n d a r e a l e n beskogad. 85 % av virkesbehovet impor-t e r a s , huvudsakligen från Sverige.

Plywood och b a l k a r av aluminium och stål används i s t o r utsträckning.

Västtysklands cementförbrukning är något högre än det europeiska s n i t t e t . I Västtyskland går nu trenden mot särskilda underentreprenörer för form-byggnad. Ansvaret åvilar huvudentreprenören, och underentreprenören utför endast a r b e t e t utgående från givna s p e c i f i k a t i o n e r .

Det tyska r e g e l v e r k e t med bestämmelser för p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r är omfattande.

V i r k e t t i l l b a l k a r för formbyggnad kommer i huvudsak från Österrike men också från t ex Sverige.

Man använder 30.000 m3 spånskivor t i l l f o r m y t o r . För v i s s a k o n s t r u k t i o n e r i kärnkraftverk kan spånskivor ge en betongyta som är e t t utmärkt underlag för en s p e c i e l l färg som krävs. I övrigt dominerar f i n s k formplywood och "spärrlimfog" ( " D r e i s c h i c h t p l a t t e n " ) .

Bockryggar av trä används i s t o r utsträckning och då nästan u t e s l u t a n d e i form av förtillverkade sammansatta b a l k a r t y p DOKA.

K a p i t e l 5 - F r a n k r i k e

I F r a n k r i k e l i g g e r cementkonsumtionen aningen under det europeiska genom-s n i t t e t . B e t o n g e l e m e n t i n d u genom-s t r i n är genom genom-s i t t kogenom-stnadgenom-släge i en nedåtgående p e r i o d r e l a t i v t p l a s t g j u t n i n g .

Systemet med särskilda entreprenörer som är s p e c i a l i s e r a d e på formbyggnad är väl u t b y g g t . Formsystemet är då o f t a h e l t i stål.

F r a n k r i k e t i l l v e r k a r själva halva s i n plywoodkonsumtion. Formplywood är på väg uppåt genom ökade krav på de färdiga y t o r n a . Varken spånskivor e l l e r spärrlimfog används i nämnvärd utsträckning.

K a p i t e l 6 - Grekland

A r b e t e t med form och g j u t n i n g är i Grekland i s t o r utsträckning u t l a g t på underentreprenörer. En förhärskande byggmetod är armerade betongramar med f y l l n i n g av t e g e l i murverk. Det är snarast en fördel med grova y t o r som fäste för p u t s .

I Grekland använder man o f t a tunn plywood ovanpå e t t l a g e r v i r k e . Men ren inbrädning är d e t v a n l i g a s t e .

15 K a p i t e l 7 - I r l a n d

Även i I r l a n d görs betongarbetena t i l l största delen av underentreprenö-r e underentreprenö-r . Regelveunderentreprenö-rket k underentreprenö-r i n g p underentreprenö-r o v i s o underentreprenö-r i s k a k o n s t underentreprenö-r u k t i o n e underentreprenö-r äunderentreprenö-r i p underentreprenö-r i n c i p detsamma som i England.

Formplywood dominerar som y t b i l d a n d e m a t e r i a l i betongform. Sverige står för 1/5 av I r l a n d s trävaruimport. Hur mycket av denna som går t i l l proviso-r i s k a k o n s t proviso-r u k t i o n e proviso-r äproviso-r i n t e känt.

Spånskivor e l l e r spärrlimfog används i n t e t i l l betongform. K a p i t e l 8 _ - _ I t a l i e n

I t a l i e n är Europas s t o r a cementanvändare. Det är bara i Luxemburg som p e r -capitakonsumtionen är större.

I I t a l i e n är a n t a l e t byggnadsfirmor p r o p o r t i o n e l l t mycket s t o r t . E n t r e p r e -nören gör o f t a s t själv a l l a betongarbeten i n k l u s i v e formbyggnad.

Endast 1 ^ av de utsända enkäterna b l e v besvarade varför tyvärr i n g e t a l l -mängiltigt om I t a l i e n kan framföras i r a p p o r t e n .

K a p i t e l 9 - Luxemburg

I Luxemburg används f o r m l u c k o r och formplywood. Luckorna kan vara i m p o r t e -rade från Västtyskland men t i l l v e r k a d e av s k a n d i n a v i s k t v i r k e .

K a p i t e l 10 - H o l l a n d

Holland i m p o r t e r a r i p r i n c i p a l l t trämaterial. Användningen av trä t i l l formbyggnad kan uppskattas t i l l minst 0,6 Mm^.

Holland har den största percapitakonsumtionen av plywood i Europa.

Bräder som formyta är o v a n l i g t men t i l l bockryggar och formställningar an-vänds f o r t f a r a n d e mycket sågat v i r k e .

K a p i t e l 11 - Skandinavien

Danmark behandlas i k a p i t e l 3. T i l l e t t möte i Köpenhamn som TRÄDA arrange-rade kom norrmannen i n t e och finländaren v a r i n t e särskilt i n s a t t i ämnet varför d e t som r a p p o r t e r a t s för Sverige av Mårten N i l s s o n på vägverket är mest r e l e v a n t .

Sveriges p e r c a p i t a k o n s u m t i o n av cement är kanske den lägsta i Europa. Den l i g g e r på nivån hälften av m e d e l t a l e t . F i g u r 11.1 ger en d e t a l j e r a d b i l d av system och m a t e r i a l för betongform. Användningen av f i l m b e l a g d formplywood är mycket hög.

16

K a p i t e l 12 - Spanien

Spanien är en s t o r exportör av cement och man har god tillgång t i l l

b a l l a s t , varför d e t även i e n f a m i l j s h u s är v a n l i g t med b e t o n g k o n s t r u k t i o n e r i stället för murverk.

Spanien nämns som den största p o t e n t i e l l a marknaden för en ökning av trä-användningen i p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r .

För betongform har bara 5-10 % av ytan krav på släthet. Det är tvärtom i n t e o v a n l i g t a t t a r k i t e k t e r n a särskilt föreskriver en formyta med o l i k a t j o c k a brädor utan spont.

Spanska byggnadsentreprenörer gör i p r i n c i p a l l t jobb själva. Trävirke an-ses som engångsmaterial.

K a p i t e l 13 - Schweiz

Schweiziska entreprenörer bygger s i n egen form med eget m a t e r i a l . Näst Österrike är Schweiz d e t europeiska land som bäst u t n y t t j a r trä t i l l be-tongform och andra p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r . Man täcker s i t t träbehov t i l l ca 70 % med inhemskt v i r k e .

Användningen av spärrlimfog, " t r i - b o a r d " , är mycket dominerande.

Ett s c h w e i z i s k t formsystem benämnt " M i n i f o r m " som v i s a s i f i g u r 13.2 an-vänder mycket trä och bedöms kunna vara k o n k u r r e n s k r a f t i g t även i England. K a p i t e l 14 -_England

I England, p r e c i s som i Sverige och Danmark, är cementkonsumtionen låg per c a p i t a . Formbyggandet görs h e l t dominerande av underentreprenörer. I Eng-land används sammansatta formbalkar av trä endast i l i t e n utsträckning. Som y t b i l d a n d e m a t e r i a l gäller i första hand formplywood. Obehandlad p l y -wood används mycket t i l l y t o r som i n t e s k a l l vara s y n l i g a . Spärrlimfog e l l e r spånskivor används 1 p r a k t i k e n i n t e .

Som v i r k e t i l l bockryggar och t i l l formställningen i övrigt används håll-f a s t h e t s s o r t e r a t v i r k e i s t o r utsträckning. Det håll-förekommer också en k l a s s som benämns "formwork grade", på svenska ungefär f o r m v i r k e .

Som argument för system av aluminium framförs a t t aluminiumbalkar har mycket svårare " a t t få fötter".

Referenser 14 t i t l a r .

17 DEL 1, BAND I I I (består enbart av b i l a g o r n a , Appendix, t i l l Del 1)

I n v e n t e r i n g av träanvändninqen i p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r inom EG och andra länder

"Temporary works survey"

B i l a g o r

B i l a g a 1 a (band I I I ) Enkätformulär, engelskspråkig v e r s i o n 1 b (band I I I ) franskspråkig 1 c (band I I I ) tyskspråkig 1 d (band I I I ) italienskspråkig -"-B i l a g a 2 (band III) Sammanställning av enkätsvar.

18

DEL 2, BAND IV

Trä i p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r

En s t u d i e över användningen av trä t i l l p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r i Europa i n k l u s i v e Skandinavien, rekommendationer t i l l e f f e k t i v a r e och mer ekonomisk användning.

"Temporary works survey" Innehållsförteckning K a p i t e l Sid 1 I n l e d n i n g 1 2 Stödkonstruktioner av trä 3 5 Ytbildande m a t e r i a l trä och trä-haserade s k i v o r 41 4 T i l l v e r k a r e av betongforiii, kon-s u l t e r och entreprenörer 76 •j S l u t s a t s e r och rekommendationer 103 ( D e t t a k a p i t e l har här översatts i s i n h e l h e t . )

B i l a g a 1 A n t a l användningar och renovering av f o r m m a t e r i a l

Denna b i l a g a kan b e t r a k t a s som en särskild rapport om hur s k i v m a t e r i a l och v i r k e sköts på a r b e t s p l a t s e r i England. Eör-f a t t a r e t i l l b i l a g a n är A.B. H a l l .

Fil särskild skruv med beslag för infästning av d e t

y t b i l d a n d e m a t e r i a l e t från baksidan föreslås, se f i g u r . B i l a g a 2 Iräbaserade m a t e r i a l t i l l y t o r i betongform i Västtyskland

Utdrag ur västtysk handbok för v a l av m a t e r i a l t i l l betong-form.

19 Del 2, Sand IV, I n l e d n i n g och k a p i t e l 2-4: Ej r e f e r e r a t e l l e r översatt DEL 2, BAND IV, k a p i t e l

S l u t s a t s e r och rekommendationer

(Rekommendationerna f i n n s sammanfattade under särskild r u b r i k på sidan 7 i denna Trätek-rapport.)

'>-l Stöd av v i r k e t i l l f o r m y t o r och schaktväggar 5.2 Träbaserat m a t e r i a l t i l l f o r m y t o r

5.3 Entreprenörer och k o n s u l t e r för formbyggnad 5.4 Utvecklingsmöjligheter och forskningsbehov 5.5 S p r i d n i n g av f o r s k n i n g s r e s u l t a t

5.1 Stöd av v i r k e t i l l f o r m y t o r och schaktväggar 5.1.1 Schaktväggar

T a b e l l 2.4 v i s a r a t t nästan 50 % av a l l t y t m a t e r i a l t i l l smala schakt i Europa och Skandinavien består av trämaterial. 37 % är t r a d i t i o n e l l t f o r m m a t e r i a l och massivträ. 11 % är v i r k e som hålls i , s k j u t s ned i , b a l k a r med H-sektion och 1 ^ är v i r k e som hålls av och är fästa mot liknande b a l k a r .

I a v s n i t t 2.3.4 ( D e l 2, Band 4, s i d 12) har motiven t i l l a t t uppmärksamma p r a x i s hos v i s s a österrikiska entreprenörer fram-förts. Dessa använder i s t o r utsträckning uttjänt f o r m m a t e r i a l , särskilt s k spärrlimfog 22 mm e l l e r 27 mm t j o c k , y t b e l a g d plywood (från 19 mm t j o c k l e k ) e l l e r t j o c k a r e byggplywood. Möj-l i g h e t e n a t t u t n y t t j a OSB, som nu t i Möj-l Möj-l v e r k a s i S k o t t Möj-l a n d , bör också uppmärksammas. E n l i g t u p p g i f t e r n a från entreprenörerna är det mest ekonomiskt a t t u t n y t t j a h o r i s o n t e l l a r e g l a r av v i r k e kombinerat med mekaniskt j u s t e r b a r stämp.

Där pålar med Hsektion föredras borde det vara möjligt a t t u t -n y t t j a såda-nt här y t b i l d a -n d e m a t e r i a l som ersätt-ni-ng för d e t v e r t i k a l t placerade v i r k e t så som föredras av västtyska e n t r e -prenörer. Se f i g u r 5.1 ( D e l 2, Band IV, s i d 104). C-avståndet mellan stålpålarna anpassas t i l l breddmodulen på s k i v m a t e r i a

20

5.1.2 Breda schakt

T a b e l l 2.5 ( D e l 2, Band IV, s i d 12) v i s a r a t t i endast 21 % av de s t o r a schakten u t n y t t j a s trämaterial i nämnvärd utsträckning och då i form av v i r k e i n s k j u t e t mellan pålar med H-sektion så som nämns i a v s n i t t 5.1.1 ovan.

5.1.3 V e r t i k a l stämp

I Västeuropa med Skandinavien u t n y t t j a s trä i mindre utsträck-n i utsträck-n g äutsträck-n 5 ^ för stämp upp t i l l 4,5 m höjd. För högre stämp är träandelen försumbar. Det v e r k a r därför mindre s a n n o l i k t a t t något väsentligt ekonomiskt kan vinnas i denna användning.

r i G U R

5.1.4 H o r i s o n t e l l t bärverk

T a b e l l 2.8 (Del 2, Band IV, s i d 16) v i s a r a t t i f u n k t i o n e n ho-r i s o n t e l l t bäho-rveho-rk, ho-r e g l a ho-r och bockho-ryggaho-r, u t n y t t j a s :

Stålbalkar 37 % Förtillverkade b a l k a r i trämaterial 33 " V i r k e 25 " Aluminiumbalkar 5 "

Trä utgör alltså 58 % av a l l t m a t e r i a l t i l l primär- e l l e r se-kundärbalkar för stöd t i l l formytan.

21 5.1.5 Eormytor

I a v s n i t t 2.6.1.6 ( D e l 2, Band IV, s i d 27) v i s a s a t t inom EG används trämaterial t i l l 78 % av a l l y t f o r m . 50 % av hela form-byggnaden är trämaterial. 29 % av ytformen stöds av träbalkar. 5.1.6 Eörtillverkade bockryggar

I a v s n i t t 5.1.4 och 5.1.5 ovan v i s a s a t t förtillverkade b a l k a r ( b o c k r y g g a r ) u t n y t t j a s t i l l 33 % r e s p e k t i v e 29 % i den här d i s -kuterade f u n k t i o n e n . Kostnaden för sådana b a l k a r l i g g e r på 120-300 % av kostnaden för massivt v i r k e med samma bärförmåga (se a v s n i t t 2.5.6, Del 2, Band IV, s i d 2 5 ) . Eörtillverkade b a l -kars längre livslängd, lägre v i k t och lätthanterlighet gör dem e m e l l e r t i d väsentligt mer ekonomiska. Detta bekräftas av a t t försäljningen från två större t i l l v e r k a r e 1984 tillsammans var 3,75 m i l l i o n e r längdmeter t i l l e t t värde av nära 19 m i l l i o n e r b r i t t i s k a pund. (Se a v s n i t t 2.5.2 och 2.5.3, Del 2, Band IV, s i d 24.) Användningen inom EG av förtillverkade b a l k a r som bockryggar i stället för sågat v i r k e minskar importbehovet för v i r k e t i l l p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r . Totalkostnaden upp-s k a t t a upp-s t i l l 150 m i l l i o n e r b r i t t i upp-s k a pund. (Se a v upp-s n i t t 2.2.1, Del 2, Band IV, s i d 3.)

Ändå är d e t så a t t av de fem EG-länderna med den största bygg-n a d s i bygg-n d u s t r i bygg-n är d e t bara Västtysklabygg-nd som abygg-nväbygg-nder v e r k l i g t s t o r a k v a n t i t e t e r av dessa förtillverkade b a l k a r . De övriga f y -ra länderna är I t a l i e n , E r a n k r i k e , Spanien och England. I Spanien och England används de i mycket l i t e n utsträckning ( i England är hela 90 % av det h o r i s o n t e l l a bärverket t i l l formen av v i r k e ) . I t a l i e n och E r a n k r i k e köper tillsammans bara 12 % av den t o t a l a p r o d u k t i o n e n . 1 Spanien och i v i s s mån i I t a l i e n och E r a n k r i k e har trä a n s e t t s som e t t mot stål underlägset mate-r i a l . Regemate-ringamate-rna i dessa t mate-r e ländemate-r, såväl som handeln och andra kommersiella i n t r e s s e n , försöker ändra på d e t t a förhål-lande. T i l l England i m p o r t e r a s av t r a d i t i o n s t o r a mängder v i r k e från Skandinavien, Kanada och S o v j e t och b y g g n a d s i n d u s t r i n ver-kar vara väldigt avvaktande mot nya p r o d u k t e r .

Därför rekommenderas för länderna I t a l i e n , E r a n k r i k e , England och I r l a n d a t t entreprenörer och underentreprenörer med spe-c i a l i s e r i n g på formbyggnad görs medvetna om fördelarna med för-t i l l v e r k a d e b a l k a r . Om möjligför-t bör de av för-t i l l v e r k a r n a uppmunför-t- uppmunt-ras t i l l a t t pröva dem.

Dessutom bör möjligheten a t t t i l l v e r k a dessa b a l k a r av inhemskt (inom EG) v i r k e uppmärksammas. De b a l k a r som nu används är t i l l v e r k a d e av v i r k e från Österrike, Sverige, Einland e l l e r Schweiz. Den t o t a l a årliga försäljningsvolymen är 24 m i l l i o n e r b r i t t i s k a pund, uppenbarligen en s t o r marknad.

22

5.1.7 Infästning av träbaserat y t b i l d a n d e m a t e r i a l

För a t t få bästa möjliga n y t t a av stöd och ramar t i l l formmate-r i a l måste infästningen göformmate-ras så a t t föformmate-rbandet kan t a s isäformmate-r utan skador på m a t e r i a l e n . Slutanvänd formyta måste kunna bytas utan a t t stödmaterialet förstörs. Det mest e f f e k t i v a sättet som kommit fram under TRADA-undersökningen är a t t använda en sär-s k i l d t y p av sär-skruv ( a v sär-s n i t t 2.6.2.2, Del 2, Band IV, sär-s i d 2 8 ) . Skruven sätts normalt i från formens framsida ( b e t o n g s i d a n ) , men d e t b l i r ännu e f f e k t i v a r e om skruven monteras från b a k s i -dan. V i d montage från baksidan undviks betong i s k r u v s k a l l e n och det b l i r inga märken i vare s i g betong e l l e r s k i v a ( a v s n i t t 2.6.2.3 och f i g u r 2.9, D e l 2, Band IV, s i d 28 och 2 9 ) . Det ver-kar e m e l l e r t i d som om det i n t e e x i s t e r a r någon förbindare e l l e r metod a t t fästa y t f o r m från baksidan mot stöd av sågat v i r k e . I England åtminstone t v i v l a r många entreprenörer på d e t men i men g s f u l l a i a t t demomentera skruv fråmen amenväment f o r m v i r k e . T i l l -verkarna måste därför bevisa a t t d e t är möjligt och ekonomiskt lönsamt innan d e t kan accepteras där. Det i d e a l i s k a vore en enkel metod a t t skruva balkarna mot formytans baksida. En möj-l i g möj-lösning v i s a s i f i g u r 5.2 (nedan) som förestämöj-lmöj-ler en b a möj-l k som har rader av förborrade hål i en något vidgad fläns. En sådan b a l k har likvärdig hållfasthet och v i k t jämfört med en t y p i s k 200 mm hög b a l k med massivt l i v men den kan monteras d i -r e k t mot baksidan av 21 mm bjö-rk- e l l e -r combiplywood, mot 25 mm OSB-skiva e l l e r 27 mm spärrlimfog. (Kanadensisk plywood s k u l l e i n t e vara tillräckligt h f i l l f a s t i normalt tillgängliga t j o c k l e -kar, men 24 mm t j o c k f i l m b e l a g d Douglas F i r plywood s k u l l e kun-na användas om den vore tillgänglig.)

23

80mm

Holes pre-drilled

Qt suitable spacing

Washer

140 mm

Noe -type hollow

self-tapping

formwork screw

F i g u r 5.2. Av TRÄDA föreslagen p r e f a b r i c e r a d b a l k .

Den här föreslagna balken avses användas i första hand d i r e k t mot betongform för väggar, p e l a r e och schakt och i n t e som h o r i s o n t e l l t bärverk under h o r i s o n t e l l a byggnadsdelar där sådan i n -fästning i n t e är nödvändig.

O l i k a metoder a t t fästa v i r k e mot baksidan av y t m a t e r i a l e t v i -sas s i s t i Appendix 1 t i l l denna Del 2 (Band I V ) .

5.1.8 Ställningsplank

95 % av a l l a a r b e t s y t o r i åtkomstställningar i EG-länderna ut-görs av massivt v i r k e , d v s ställningsplank. I v i s s a länder som t ex England förstörs e t t väsentligt a n t a l av dessa genom

24

skador som hade kunnat undvikas (se a v s n i t t 2.7.9, Del 2, Band IV, s i d 3 4 ) . En medelstor leverantör uppger a t t ca 10.000

stycken ställningsplank ur hans förråd förstörs v a r j e år. Dessa skador s k u l l e kunna minskas genom u p p l y s n i n g om hur plankorna b r y t s sönder i onödan om man hoppar på dem för a t t prova håll-f a s t h e t e n , om man kör på dem med tunga kärror över s t o r a spänn-v i d d e r e l l e r slänger ned dem från taknocken. En k o r t spänn-video pro-ducerad t ex av formentreprenörernas förening, där också l i t e f i g u r e r och ekonomiska f a k t a r e d o v i s a s , s k u l l e kunna underlätta för a r b e t s l e d a r e a t t övertyga de anställda om v i k t e n av a t t hantera ställningsvirket försiktigare.

De b r i t t i s k a maskinerna för l a g n i n g av ställningsplank med spikplåtar förtjänar större p u b l i c i t e t ( s e a v s n i t t 2.7.9, Del 2, Band IV, s i d 3 5 ) .

60 % av a r b e t s y t o r n a t i l l ställningar i Skandinavien täcks med t r a l l av trämaterial ( s e a v s n i t t 2.7.9, Del 2, Band IV, s i d 3 4 ) . T r a l l borde vara både b i l l i g a r e och lättare för motsvaran-de täckt y t a än ställningsplank och innebär motsvaran-dessutom mindre h a l k r i s k . Om d e t t a är sant och d e t går a t t visa a t t t r a l l har en likvärdig livslängd så borde p o t e n t i e l l a t i l l v e r k a r e inom EG s t a r k t uppmuntras a t t t a upp t i l l v e r k n i n g och marknadsföring av t r a l l , särskilt som dessa kan göras av k l e n t v i r k e som är lätt a t t få t a g på inom EG.

Det a l l r a bästa s v a r e t på f u n k t i o n e n gångyta i åtkomstställ-n i åtkomstställ-n g a r är kaåtkomstställ-nske e m e l l e r t i d det som eåtkomstställ-n schweizisk f i r m a preseåtkomstställ-n-

presen-t e r a r , en komposipresen-t mellan plywood och aluminium (se a v s n i presen-t presen-t 2.7.4 och f i g u r 2.10, Del 2, Band IV, s i d 32, 3 3 ) .

5.1.9 Vård och underhåll av träkomponenter

Många rekommendationer kan framföras under denna r u b r i k : - påpeka d e t tillrådliga i a t t trämaterial v i d långtidslagring

s k a l l skyddas mot s o l , v i n d och regn;

- rådgivning och u t b i l d n i n g vad gäller rätt sätt a t t l a g r a trä-m a t e r i a l t y c k s önskvärt;

- kortändarna på nysågat v i r k e bör målas med röd färg som av-skräcker från kapning t i l l k o r t a r e längder. I n s t r u k t i o n e n s k a l l vara a t t kapa v i r k e endast om det är a b s o l u t nöd-vändigt .

- några väldigt enkla nedskrivna r e g l e r behövs på byggnadsplat-serna för a t t ge möjlighet t i l l en säkrare bedömning av möj-l i g h e t e n a t t återanvända v i r k e . E t t exempemöj-l på sådana r e g möj-l e r v i s a s i f i g u r 2.11 ( a v s n i t t 2.8.2, Del 2, Band IV, s i d 3 8 ) .

25 5.2 Träbaserade s k i v o r t i l l betonqform

5.2.1 Byggplywood (softwood plywood)

Ett av huvudsyftena från finansiärerna av denna undersökning har v a r i t a t t f i n n a vägar a t t minska EGs beroende av i m p o r t e r a -de trävaror. Eftersom byggföretag, som av t r a d i t i o n använt mycket kanadensisk och amerikansk Douglas F i r plywood, nu i a l l t större utsträckning u t n y t t j a r b i l l i g a r e byggplywood från Kanada (Canadian Softwood Plywood), se a v s n i t t 3.8 (Del 2, Band IV, s i d 56) borde d e t f i n n a s utrymme för t i l l v e r k a r e av bygg-plywood inom EG a t t öka s i n marknadsandel i England. Det rekom-menderas särskilt a t t f r a n s k a t i l l v e r k a r e av byggplywood för formbyggnad av m a r i t i m e pine och poppel undersöker möjligheter-na t i l l markmöjligheter-nadsföring i England och I r l a n d , kanske genom trä-v a r u h a n d e l s o r g a n i s a t i o n e r n a i de länderna.

5.2.2 Ytbelagd plywood

De ekonomiska fördelarna med y t b e l a g d plywood så s n a r t en form kan användas t i l l 25 ä 30 g j u t n i n g a r , och d e t faktum a t t de holländska, b e l g i s k a och många västtyska entreprenörer u t n y t t -j a r d e t t a m a t e r i a l , samt en a l l t större användning av b i l l i g a r e s u b s t i t u t t i l l den t r a d i t i o n e l l a f i n s k a ytbelagda plywooden, innebär en s t o r m a r k n a d s p o t e n t i a l för t i l l v e r k a r e inom EG och då särskilt de f r a n s k a . Det verkar som om många f r a n s k a t i l l -verkare av y t b e l a g d plywood av gabon, ozigo och andra t r o p i s k a lövträd är omedvetna om den marknad för formbyggnad som de står v i d tröskeln t i l l .

5.2.3 Spånskivor

Spånskivor t y c k s vara särskilt ekonomiska för gjutningsmoment som är mycket r e p e t i t i v a . Utanför Västtyskland och Belgien ver-kar d e t bara vara en h a n d f u l l större entreprenörer som v e l a t prova spånskivor i större s k a l a . Stor p o t e n t i a l för spånskivor borde f i n n a s i Spanien och P o r t u g a l där man är van v i d r e p e t i -t i v a g j u -t n i n g s a r b e -t e n med s-tål och där man har en egen spån-s k i v e i n d u spån-s t r i .

5.2.4 OSB (riktad_spånskiva)

Det nya b r i t t i s k a f a b r i k a t e t av OSB kan kanske vara mycket ekonomiskt t i l l f o r m y t o r , både för b i l l i g grov y t a och för s t r u k -t u r b e -t o n g med s y n l i g y -t a . De-t är san-t a -t -t många en-treprenörer är o v i l l i g a a t t experimentera med nya m a t e r i a l - men d e t som nu är t r a d i t i o n e l l t v a r en gång i n n o v a t i o n e r . V i s s t stöd och upp-muntran borde kunna ges för prover på byggnadsplatser under år då OSB-skivan söker s i n marknad. ( E f t e r det a t t k a p i t e l 3 (Del 2, Band IV) sammanställdes har två b r i t t i s k a entreprenörer an-vänt s k i v a n men e r f a r e n h e t e r n a är i n t e kända.)

26

5.2.5 Äteranvändning av plywoodform

Inför u t s i k t e r n a t i l l Ökad e f f e k t i v i t e t på d e t t a område borde entreprenörer i England och I r l a n d mot bakgrund av r a p p o r t e r om s v i n n e t av Douglas F i r och byggplywood särskilt se över s i n

p r a x i s vad gäller om f o r t f a r a n d e användbar form från e t t bygge används på nästa. I b i l a g a 1 (Del 2, Band IV) visas a t t även med kostnader för r e n o v e r i n g , l a g r i n g och t r a n s p o r t t i l l nästa b y g g p l a t s lönar det s i g a t t överväga en återanvändning även av r e l a t i v t enkel plywood. För högklassig ytbelagd plywood är u t -maningen ännu större.

5.3 T i l l v e r k a r e av betongform, k o n s u l t e r och underentreprenörer 5.3.1 Byggnadsutformning

Som framgår av a v s n i t t 4.3.2 ( D e l 2, Band IV, s i d 8 1 ) , där behovet av på p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r s p e c i a l i s e r a d e k o n s u l ter framförs, är d e t uppenbart a t t a r k i t e k t e r i n t e a l l t i d t i l l -räckligt beaktar byggmetoderna när de utformar en byggnad. I v i s s a f a l l kan d e t t a bero på a t t de i n t e är medvetna om hur mycket pengar som kan sparas med u t f o r m n i n g i enkla enheter med l i k a format, som varken innebär tunga förtillverkade betong-element e l l e r onödigt hög y t f i n i s h e l l e r d i t o t o l e r a n s e r på ställen där de a l d r i g kommer a t t b l i s y n l i g a för f o l k .

I a r k i t e k t u r k u r s e r som i n t e redan o m f a t t a r d e t t a moment vore det därför av värde a t t i n k l u d e r a e t t par l e k t i o n e r om kopp-l i n g e n mekopp-lkopp-lan ekonomin i formbyggnaden och den a r k i t e k t o n i s k a u t f o r m n i n g e n . Med den ansvarsuppdelning som nu b l i r a l l t mer v a n l i g v i d uppförandet av en byggnad är d e t v i k t i g t a t t så t i -d i g t som möjligt e t a b l e r a en kontakt mellan a r k i t e k t e r n a och den entreprenör som v e r k l i g e n s k a l l utföra formbygget. En sådan t i d i g kontakt har med framgång u t n y t t j a t s av åtminstone e t t b r i t t i s k t byggnadsföretag v i d e t t f l e r t a l byggnadsobjekt.

5.3.2 Konsulter s p e c i a l i s e r a d e på p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r

Om man antar a t t formbyggandet står för 25 % av t o t a l k o s t n a d e n för en byggnad, så kan exemplet i a v s n i t t 4.3.4, Del 2, Band IV, s i d 8 3 ) , goda råd från en på p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r s p e c i a l i s e r a d k o n s u l t , spara så mycket som 5 ^ av t o t a l k o s t n a -den. TRÄDA känner i n t e t i l l huruvida sådana k o n s u l t e r är i verksamhet i F r a n k r i k e , Spanien e l l e r I t a l i e n . Det verkar f i n -nas en möjlighet här för dem som är i n t r e s s e r a d e av e f f e k t i v a r e användning av trä i p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r a t t söka påver-ka entreprenörerna t i l l a t t i större utsträckning u t n y t t j a spe-c i a l i s e r a d e k o n s u l t e r . I dessa länder ospe-ch i England, I r l a n d ospe-ch Grekland s k u l l e dessa k o n s u l t e r i n t e bara hjälpa t i l l med a t t använda trä mer e f f e k t i v t utan även mer allmänt med a t t e f f e k -t i v i s e r a byggande-t oavse-t-t v i l k e -t m a -t e r i a l som u -t n y -t -t j a s . De-t är i n t e svårt a t t föreställa s i g a t t d e t s k u l l e ha r e s u l t e r a t i

27 många förfrågningar från p o t e n t i e l l a kunder i byggnadsindustrin om en hugad k o n s u l t i Spanien t ex hållit e t t föredrag v i d 1986 års "Second N a t i o n a l Conference on the S t r u c t u r a l Use o f Tim-ber". Konferensen organiserades gemensamt av den spanska Bygg-entreprenörföreningen och det s t a t l i g a " N a t i o n a l I n s t i t u t e o f A g r a r i a n Research".

5.3.3 Eormbyggnad på underentreprenad i England

A.B. H a l l s r a p p o r t e r ( a v s n i t t 4.4.3, Del 2, Band IV, s i d 85) v i s a r a t t nära hälften av a l l formbyggnad i England utförs som underentreprenader. Dessa s p e c i a l i s e r a d e underentreprenörer använder s t o r a k v a n t i t e t e r v i r k e , kanadensisk byggplywood och y t -belagd plywood. På d e t hela t a g e t har dessa entreprenörer i n t e r e s u r s e r a t t i n v e s t e r a i dyrare formsystem och h e l l e r i n t e var-ken m o t i v e r i n g e l l e r ekonomisk s t y r k a a t t göra s t o r a experiment med nya p r o d u k t e r , såvida de i n t e får " i n t r o d u k t i o n s e r b j u d a n -den" med låga p r i s e r under en r e l a t i v t lång t i d s p e r i o d . Deras k o n k u r r e n s k r a f t l i g g e r i s p e c i a l i s e r i n g e n , den l o k a l a anknyt-ningen och i a t t undvika s t o r a o r g a n i s a t i o n e r s tunga overhead. Om den b r i t t i s k e formbyggnadsentreprenören s k a l l förmås a t t u t -n y t t j a trämaterial mer e f f e k t i v t måste levera-ntörer-na av kompo-nenter t i l l p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r anstränga s i g särskilt för a t t komma över de nämnda h i n d r e n . Kanske s k u l l e formbygg-nadsentreprenörernas branschförening kunna spela en r o l l för uppbyggandet av r e g i o n a l a depåer för f o r m m a t e r i a l som hyrs u t t i l l medlemmarna e l l e r för sponsring av försök med nya y t b i l -dande m a t e r i a l t i l l betongform.

5.4 Eorskning och u t v e c k l i n g

Med målet a t t bättre u t n y t t j a EGs eget virkesförråd, minska im-p o r t e n av trävaror och höja e f f e k t i v i t e t e n i b y g g n a d s i n d u s t r i n föreslås a t t följande a k t i v i t e t e r sätts igång omedelbart: - Utarbetande av en funktionsstandard för ytbildande material

t i l l betongform. Det s k u l l e underlätta u t v e c k l i n g e n av nya produkter vars lämplighet och pålitlighet då kan påvisas.

- T i l l v e r k n i n g av beprövade komponenter t i l l p r o v i s o r i s k a

kon-s t r u k t i o n e r av inom EG producerat v i r k e .

- Spridning av den i n f o r m a t i o n som f i n n s i Del 1-4 i

TRADA-rapporten t i l l t i l l v e r k n i n g s - och b y g g n a d s i n d u s t r i n inom EG. Eör fullföljandet av de föreslagna u p p g i f t e r n a föreslås a t t r e s t e n av a v s n i t t 5.4 och a v s n i t t 5.5 uppmärksammas.

5.4.1 Eunktionsstandard för y t b i l d a n d e m a t e r i a l t i l l betongform U p p g i f t e n kan lösas i f y r a s t e g :

28

- U t v e c k l i n g av nödvändiga provningsmetoder för utvärdering av hur en produkt motsvarar f u n k t i o n s k r a v e n .

- Utvärdering av r e l a t i o n e n mellan l a b o r a t o r i e p r o v n i n g e n och uppträdandet i v e r k l i g h e t e n för e t t u r v a l av p r o d u k t e r . P u b l i c e r i n g av en standard med f u n k t i o n s k r a v och p r o v n i n g s

-metoder.

Provningsmetoder för allmänna hållfasthetsegenskaper hos s k i v -m a t e r i a l f i n n s redan. V i d TRÄDA har u t v e c k l a t s provnings-metoder

för v i s s a egenskaper som är a k t u e l l a s p e c i e l l t för y t o r t i l l betongform, t ex nötning och skador av v i b r a t o r s t a v e l l e r ke-misk påverkan på betongen och kantsvällning.

Det behövs y t t e r l i g a r e provningsmetoder: - E t t n y t t l i m f o g s p r o v .

- Krypning under l a s t av vfit betong (uppvärmning av betongen under härdningen med gasolbaserad strålvärme förekommer v i n

-t e r -t i d , någo-t som kan öka krypningen d r a m a -t i s k -t , övers. anm.).

- Hållfastheten hos s k i v a n e f t e r a c c e l e r e r a d vätning/torkning under l a s t .

5.4.2 Utredning_av möjligheterna a t t producera_plywood för betong-form av v i r k e som är producerat inom EG

Detta a r b e t e är e g e n t l i g e n k n u t e t t i l l upprättandet av en funk-t i o n s s funk-t a n d a r d så som föreslås i a v s n i funk-t funk-t 5.4.1 ovan. Särskilfunk-t föreslås här försök med plywood av p o r t u g i s i s k och spansk mari-time p i n e .

5.4.3 Utredning av möjligheterna a t t t i l l v e r k a spärrlimmade s k i v o r av v i r k e som är producerat inom EG

- Undersökning av ekonomin i a t t t i l l v e r k a spärrlimfog i t r e e l l e r f l e r a s k i k t .

- Analys av uppbyggnad och egenskaper hos redan e x i s t e r a n d e ty-per av spärrlimfog och utvärdering av möjligheterna a t t an-vända v i r k e som producerats inom EG.

29 5.4.4 T i l l v e r k n i n g av träbaserade p r o d u k t e r som ger o l i k a s t r u k t u r

på betongytan

- Marknadsundersökning.

T i l l v e r k n i n g av p r o t o t y p e r t i l l s k i v p r o d u k t e r i l i t e t f o r -mat .

- Provning i l i t e n s k a l a .

- T i l l v e r k n i n g av större s k i v o r av de p r o t o t y p e r som verkar lo-vande .

- Provning i h a l v s t o r skala av de större p r o t o t y p e r n a .

5.4.5 Undersökning av möjligheterna a t t t i l l v e r k a formbyggnadsbalkar av v i r k e som är producerat inom EG

- Utredning av de f u n k t i o n s k r a v som de nuvarande

t i l l v e r k a r n a ställer på s i n a p r o d u k t e r ( I - b a l k a r , Nail-Web, f a c k v e r k s b a l k a r e l l e r limträ) där de u t n y t t j a r v i r k e som pro-ducerats utanför EG.

- Försök med den föreslagna TRADA-balken och u t v e c k l i n g av en tillfredsställande p r o t o t y p (se f i g u r 5.2 ovan).

Utvärdering av t e k n i s k och ekonomisk lämplighet av a t t u t -n y t t j a EG-producerat v i r k e för t i l l v e r k -n i -n g av formbygg-nads- formbyggnads-b a l k a r .

5.4.6 Undersökning av möjligheterna a t t t i l l v e r k a bättre ställnings-plank av v i r k e som är producerat inom EG

- Jämförelse av f u n k t i o n e n hos e x i s t e r a n d e t r a l l för ställ-n i ställ-n g a r , lamiställ-nerade p r o d u k t e r e l l e r kompositprodukter av plywood-aluminium med t r a d i t i o n e l l ställningsplank.

Utvärdering av möjligheterna t i l l en k o n k u r r e n s k r a f t i g t i l l -v e r k n i n g a-v t r a l l e l l e r kompositprodukter a-v EG-producerat v i r k e .

5.4.7 Undersökning av användning av träbaserade m a t e r i a l som skydds-"plank" r u n t byggnadsplatser

Användningen av träbaserade m a t e r i a l som skydd runt byggnads-p l a t s e r har i n t e ingått i den föreliggande undersökningen. Det är känt a t t denna användning är av väsentlig betydelse och a t t det i n t e bara är begagnad plywood som u t n y t t j a s . En d e l f a k t a och s i f f r o r k r i n g denna användning borde kunna u t n y t t j a s för a t t spara såväl pengar som m a t e r i a l .

30

5.5 S p r i d n i n g av f o r s k n i n g s r e s u l t a t e n

E f t e r tillstånd av EG-kommissionen s k a l l r e s u l t a t e n av d e t t a f o r s k n i n g s a r b e t e s p r i d a s så b r e t t som möjligt på följande sätt 5.5.1 P u b l i k a evenemang

Vid de o l i k a evenemang som nämns nedan s k a l l kopior av rappor-ten säljas både som en samlad p u b l i k a t i o n och i s i n a separata d e l a r .

5.5.1.1 N a t i o n e l l a konferenser

D i s k u t e r a värdet av n a t i o n e l l a seminarier e l l e r konferenser med k o n s u l t e r på området formbyggnad. T i l l sammankomsterna k a l l a s byggnadsentreprenörer, underentreprenörer, m a t e r i a l - e l l e r kom-p o n e n t t i l l v e r k a r e tillsammans med leverantörer av v i r k e och s k i v m a t e r i a l . Om tillräckligt i n t r e s s e bedöms f i n n a s söks, i n -nan p l a n e r i n g e n gått för långt, ekonomiskt stöd från EG-kom-missionen .

5.5.1.2 Presskonferenser

Arrangera en presskonferens i v a r j e land vars språk rapporten översatts t i l l . Annonsera om rapporten i r e l e v a n t a t i d s k r i f -ter. Bjud också i n r e p r e s e n t a n t e r för byggnadsindustrin och trävaruhandeln. I n f o r m a t i o n s b l a d d i s t r i b u e r a s f r i t t .

5.5.1.3 Lokal p r e s e n t a t i o n

Kontakta o r g a n i s a t i o n e r som "Concrete Society, the Cement and Concrete A s s o c i a t i o n , the Federation o f C i v i l Engineering Con-t r a c Con-t o r s , Con-t h e N a Con-t i o n a l A s s o c i a Con-t i o n o f Formwork C o n Con-t r a c Con-t o r s " och deras m o t s v a r i g h e t e r i andra länder i s y f t e a t t arrangera l o -k a l a s e m i n a r i e r på temat "Användningen av trä i p r o v i s o r i s -k a k o n s t r u k t i o n e r i Europa", b i l d v i s n i n g .

5.5.2 Försäljning av rapporten

Rapporten s k a l l annonseras för d i r e k t försäljning i a k t u e l l a t i d s k r i f t e r och t i l l i n t r e s s e r a d e b i b l i o t e k .

5.5.3 Undervisningsvideo

En k o r t video s k u l l e mycket väl kunna produceras för försälj-n i försälj-n g t i l l större eförsälj-ntrepreförsälj-nörer i Eförsälj-nglaförsälj-nd och I r l a försälj-n d . Videoförsälj-n s k u l l e b e s k r i v a h a n t e r i n g , vård och r e p a r a t i o n av ställnings-p l a n k , v i d a r e l a g r i n g av v i r k e ställnings-på byggnadsställnings-platsen, u r v a l av v i r k e för återanvändning, för och nackdelar med de o l i k a y t -m a t e r i a l so-m b e s k r i v s i rapporten och användningen av förtill-verkade formbyggnadsbalkar.

31 DEL 3, BAND V

Provning av träbaserat y t b i l d a n d e m a t e r i a l t i l l betongform Innehållsförteckning K a p i t e l S i d I n l e d n i n g 1 1 PROVNINGSMETODER 3 1.1 K e m i k a l i e r e s i s t e n s och e v e n t u e l l 4 påverkan på betongen 1.2 A n t a l användningar 9 1.3 Tålighet mot skador av v i b r a t o r s t a v 15

1.4 L i m n i n g s k v a l i t e t 20 1.5 Kantsvällning 26 2 UNDERLAG ( p r o v n i n g s r e s u l t a t ) 29 2.1 Provning av t r e t y p e r av b a l l a s t mot o l i k a s k i v m a t e r i a l 30 2.2 G j u t n i n g mot prover i h a l v s t o r skala 35 2.3 Provning av t r e o l i k a t y p e r av släppmedel 40 2.4 Provning av 6 o l i k a kantförseg-lingsmedel 47 2.5 Provning av k e m i k a l i e r e s i s t e n s och e v e n t u e l l påverkan på betongen 58 2.6 Provning av nötningstålighet 61 2.7 Undersökning av e t t fästelement 63

32

DEL 3, BAND VI B i l a g a

I D e t a l j e r a d b e s k r i v n i n g av de o l i k a provade s k i v t y p e r n a . I I F o t o g r a f i e r beskrivande 5 k l a s s e r av skada från v i b r a t o r . I I I F o t o g r a f i e r visande g j u t r e s u l t a t och s k i v y t o r e f t e r provning

av o l i k a typer av b a l l a s t .

IV F o t o g r a f i e r visande g j u t r e s u l t a t och s k i v y t o r e f t e r provning av o l i k a t y p e r av släppmedel.

V T a b e l l e r och f i g u r e r som p r e s e n t e r a r r e s u l t a t från provning av o l i k a t y p e r av kantförsegling.

VI F i g u r e r visande r e s u l t a t e t av provning av k e m i k a l i e r e s i s t e n s och e v e n t u e l l påverkan på betongen.

V I I F o t o g r a f i e r på g j u t n i n g a r g j o r d a med prover som u t s a t t s för nötningsprov 4 r e s p e k t i v e 8 gånger.

Band VI består av b i l a g o r n a t i l l Del 3. DEL 4 , BAND V I I

Trä i p r o v i s o r i s k a k o n s t r u k t i o n e r - Förteckning över europeisk l i t t e r a t u r Litteraturförteckningen ( b i b l i o g r a f i n ) grundar s i g på TRADAs p u b l i k a t i o n "Timber i n Temporary Works - A Guide t o A v a i l a b l e L i t e r a t u r e " . Den har ut-ökats med den l i t t e r a t u r som kommit fram genom undersökningen.

Inget försök a t t ordna l i t t e r a t u r e n i någon bestämd ordning har g j o r t s . Huvudinnehållet och språket har e m e l l e r t i d markerats i kolumner.

Språken är: I I t a l i e n s k a N Norska E Engelska Sp Spanska G Tyska F Franska Sw Svenska D Danska F i Finska

33 EXEMPEL PA TRADA-RAPPORTENS F Ö R T E C K N I N G AV L I T T E R A T U R ( 3 3 4 P U B L I K A T I O N E R ) taC C o o (T, i) < N CORAZZI U

The Use of Plyvood i n Fonnwork f o r Concrete) I n I t a l i a n )

Riv. Del Mobiliere, October 1973i X X H I I (325), Supplement, Mer.Del Leg. D e r i v a t i , ^{l0)l2-19 DE GISI G

(The Use of Wood i n Construction. The Marketing of Materials f o r Scaffolding and Fonnwork) ( i n I t a l i a n ) I l Legno, 30 September 1978, ^ ( 1 3 1 0 ) 2 7 - 3 1 •

JOHANSSON A

(Variations i n the Colour of Concrete Surfaces) ( I n Norwegian) Nordisk Betong, 1974, 18(l)9-15. CLARK A Mc G

Structural Timber Design

Paisley, Paisley College of Technology, nd 15pp-JAPAN PLYWOOD MANUFACTURERS ASSOC U T I ON

Export Standard S p e c i f i c a t i o n of Japanese Plyvood Tokyo, JPMA. 1 January 1968. 107pp.

McKAY J K

Building Construction Volume k

London, Longman Group Ltd. 3rd E d i t i o n 1973* (Metric). 274pp.

PURSLOW D F

The Assurance of Quality Provided by Certain B r i t i s h j Standards Concerned w i t h Timber Products

Building Research Establishment, Current Paper 74/75. Garston, BRE.1975. 25pp.

EMARY A B

Carpentry and Joinery (Wood Trades Part 2) London, Macmillan Press Ltd. 1976. 196pp. BRITISH STANDARDS INSTITUTION

Timber Grades f o r S t r u c t u r a l Use

B r i t i s h Standard BS 4978. London, BSI 1973- 18pp. BRITISH STANDARDS INSTITUTION

Synthetic Resin Adhesives (Phenolic and Amino-p l a s t i c ) f o r Plyvood

Detta digitala dokument skapades med anslag från

Stiftelsen Nils och Dorthi Troédssons forskningsfond

Trätekn i kCentru m

Box 5609,114 86 STOCKHOLM Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 08-14 53 00

Telex: 144 45 tratek s Telefax: 08-1161 88 Huvudenhet med kansli

Asenvägen 9, 552 58 JÖNKÖPING Telefon: 036-12 60 41 Telefax: 036-16 87 98 ISSN 0283-4634 93187 SKELLEFTEÅ Besöksadress: Bockholmsvägen 18 Telefon: 0910-652 00 Telex: 650 31 expolar s Telefax: 0910-652 65