Hållbar utveckling i skolan -En läromedelsanalys i skolans lägre åldrar

32 

Full text

(1)

Hållbar utveckling i skolan

En läromedelsanalys i skolans lägre åldrar

Författare: Evelina Borneback & Elisabet Johansson

Höstterminen 2020

Seminariedatum: 2020-11-05 Grundlärarprogrammet F-3

Självständigt arbete I, samhällsorienterande ämnen, 15 hp

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet. Handledare: Lars Hansson

(2)

Abstrakt

Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet hållbar utveckling framställs i

läromedel och styrdokument. I bakgrundsavsnittet definieras begreppet hållbar utveckling och det ges en beskrivning av de ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionerna. Inom det teoretiska avsnittet beskrivs det på vilken nivå, elevernas kunskap om begreppet hållbar utveckling ligger på idag och hur undervisning om hållbar utveckling kan ha en positiv inverkan på eleverna. Vi använder oss av målstyrt urval, vilket innebär att våra läromedel har valts ut på grund av deras koppling till hållbar utveckling. Läromedlen vi valt ut används inom undervisningen av de samhällsorienterande ämnena, de ämnenas kursplaner som begreppet hållbar utveckling nämns i. Resultat visar tydligt att läromedlens och

styrdokumentens tyngdpunkt ligger inom den ekologiska dimensionen. Styrdokumenten bör synliggöra de tre dimensionerna tillsammans för att skapa en större helhetsbild av begreppet hållbar utveckling hos eleverna.

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställning ... 1

1.2 Disposition ... 2

2. Teoretiskt ramverk ... 2

2.1 Begreppet hållbar utveckling ... 2

2.1.1 Definition ... 2 2.1.1.2 Ekologisk dimension ... 3 2.1.1.3 Ekonomisk dimension ... 4 2.1.1.4 Social dimension ... 5 3. Tidigare forskning ... 5 4. Metod ... 8 4.1 Analysmetod ... 8

4.2 Material och avgränsningar ... 9

4.2.1 Läroplan... 10

4.2.2 Läromedel ... 10

4.3 Urval av tidigare forskning ... 12

4.4 Tillförlitlighet och metoddiskussion ... 12

5. Resultatredovisning och analys Ingress ... 13

5.1 Vad säger läroplanen? ... 13

5.2 Ekologisk dimension ... 15 5.3 Ekonomisk dimension ... 17 5.4 Social dimension... 18 5.5 Digitala läromedel... 19 5.6 Sammanfattning av slutsatser ... 21 6. Avslutande diskussion ... 22 Referenser ... 27 Bilaga 1 Sökmatris ... 29

(4)

1. Inledning

Begreppet hållbar utveckling har under de senaste decennierna blivit mer aktuellt i det svenska samhället men även i flera andra länder. Begreppet hållbar utveckling används flitigt i dagens samhälle av politiker och forskare. Men det är även ett begrepp som har fått mer uppmärksamhet inom utbildningsväsendet, då det anses ha en roll i hur ett samhälle med engagerade medborgare skapas. Styrdokumenten inom den svenska skolan har uppdaterats och i grundskolans läroplan (2018) står det

Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling (Skolverket, 2018, s.8).

Sanne Björklund (2014) tar upp att lärande för hållbar utveckling bör vara en del av utbildningssystemet genom det livslånga lärandet. Lärande för hållbar utveckling är ett förhållningssätt och det genomsyras av flera olika faktorer och dessa är, demokratiska arbetssätt, kritiska förhållningssätt och ämnesövergripande samarbeten (2014, s.23). Skolverket (2012) menar att hållbar utveckling delas i tre huvudområden, dessa är miljö/ ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. De tre olika områdena ska inte ses som separata delar utan de skapar tillsammans en helhet. Till begreppet hållbar utveckling kopplas även andra delområden och dessa kan vara demokrati, jämställdhet och hälsa (Skolverket, 2012, s.1). Energimyndigheten (2011) har tillsammans med Håll Sverige Rent gjort en behovsanalys som visar vilket läromedel som används i årskurs 1-6. Samt vilken typ av efterfrågan som fanns bland lärare i undervisningen. Behovsanalysen visade att det fanns en efterfrågan på läromedel att använda sig av (Energimyndigheten, 2011, s.4). I och med detta tycker vi att det ska bli intressant att analysera hur begreppet hållbar utveckling tas upp och används i den svenska skolan, i både läroplanen, kursplanen och i olika läromedel.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet hållbar utveckling framställs i

läromedel och styrdokument. I studien kommer det undersökas hur förutsättningarna ser ut för dagens elever att skapa en bred kunskap och förståelse gällande innebörden av begreppet hållbar utveckling.

(5)

Frågeställningar:

• Vad säger styrdokumenten om hållbar utveckling och dess tre dimensioner? • Hur lyfts de tre olika dimensionerna inom hållbar utveckling fram i

läromedlen?

• På vilket sätt nämns och förklaras begreppet hållbar utveckling i läromedlen?

1.2 Disposition

I denna uppsats kommer vi att ta upp och analysera förekomsten av begreppet hållbar

utveckling i styrdokument och läromedel. Det första kapitlet tar upp definitionen av begreppet hållbar utveckling och dess olika dimensioner samt vad tidigare forskning säger om

begreppet. Därefter följer metodkapitlet där vi förklarar vilken sorts analysmetod vi valt att använda oss av. I kapitlet förklaras även vilket material och vilka angränsningar vi gjort. I avsnittet därefter presenteras vår empiriska undersökning, slutsatserna från analysen och avsnittet avslutas med en sammanfattning av vad analysen kom fram till. Uppsatsen avslutas med en avslutande diskussion kring vad analysen kom fram till relaterat till tidigare forskning och hur förståelsen för begreppet ska kunna öka hos eleverna.

2. Teoretiskt ramverk

I detta kapitel kommer vi att beskriva hur hållbar utveckling definieras samt de tre dimensionerna som begreppet bygger på.

2.1 Begreppet hållbar utveckling

2.1.1 Definition

Den vanligaste definition av begreppet hållbar utveckling kommer från

Brundtlandkommissionen och uttrycks som att hållbar utveckling ska tillfredsställa vår generations behov utan att äventyra nästa generations möjligheter att uppfylla deras kommande behov. Inger Björneloo (2008, s.17) tar upp begreppet när hon beskriver

Brundtlandkommissionen som existerade från 1983 till 1987. Den kom till när FN tillsatte en grupp experter vars uppdrag var att analysera de kritiska utvecklings- och miljöfrågorna i världen. Gruppens ordförande var Norges dåvarande statsminister Gro Harlem Brundtland, därav att det allmänna namnet på rapporten som kom 1987 blev Brundtlandrapporten. Kommissionen tryckte starkt på generationsperspektivet där man kopplade ihop de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling samt att det hela hade en global utsträckning. Fredrik Hedenius, Martin Persson och Frances Sprei (2018) tar upp

(6)

begreppet behov och om hur begreppets innebörd tolkas. De menar att målet för en hållbar utveckling är att tillgodose mänskliga behov, både nu och i framtiden. Dessa behov skulle vara de grundläggande behoven som till exempel sömn och mat. Inte behoven av en ny dator eller mobiltelefon, då det är mer av en önskan (Hedenius m.fl. 2018 s. 28–29).

Det finns alternativa definitioner på hållbar utveckling, vilket Håkan Gulliksson och Ulf Holmgren (2015) tar upp. En av de alternativa definitionerna är att samhället kommer utvecklas i en sådan riktning att livskvalitén inte minskar över tiden. Den definitionen ger dock upphov till nya frågor gällande livskvaliténs mätbarhet. En definition menar att

naturkapitalet inte får minska över tiden. Detta bygger på så kallad hård hållbarhet och skulle bli väldigt krävande att leva upp till. Författarna menar att om hållbar utveckling definierades av svag hållbarhet, skulle hållbar utveckling handla om att skötseln av resurserna skulle försäkra en hållbar avkastning av varor och tjänster. Gulliksson och Holmgren (2015) tar upp att med bättre kunskap om ekosystemen och andra komponenter skulle hållbar utveckling definieras som att bevara de social-ekologiska systemens resiliens över tiden. Det kräver en förståelse för hur de sociala och ekologiska systemen arbetar. Kunskap för att kunna lista ut när systemen riskerar att bryta samman och byta till nya stabila tillstånd. Tillstånd som riskerar vara svåra att ta sig ur och inte särskilt behagliga. Författarnas avslutande definition av hållbar utveckling handlar om skapandet av kunskap om hållbar utveckling och ömsesidig förståelse kring begreppet. Den definitionen inriktar sig på de andra definitionernas svaghet, att det finns en brist på kunskap och metoder att mäta kunskapen. Makten hamnar hos forskare och andra med kunskap gällande hur hållbarhet ska hanteras (Gulliksson och Holmgren, 2015, s.15).

2.1.1.2 Ekologisk dimension

Hedenius m.fl. (2018) beskriver den ekologiska dimensionen som att den är till för att upprätthålla de naturliga system som kan fortsätta försörja människan med de viktiga nyttigheterna. Det går även att dela upp dimensionen i två olika delar, den ena är naturens produktionsförmåga och den andra naturens assimilationsförmåga. Naturens

produktionsförmåga är naturens förmåga att förse oss människor med olika nyttigheter i bred bemärkelse. Till exempel bra och produktiv jordbruksmark, rent vatten och fiskebestånd samt skog som kan användas till bränsle eller andra produkter. Naturens assimilationsförmåga handlar om naturens kapacitet att kunna ta hand om olika typer av utsläpp och miljöpåverkan (Hedenius m.fl. 2018, s.32–35).

(7)

Gulliksson och Holmgren (2015) skriver att idag inser de flesta av oss att vi inte lever i ett ekologiskt hållbart samhälle. Ödeläggandet och försämringen av vår miljö är skapad av en hårt förankrad materiell ideologi och praktik inom både produktionens och konsumtionens område. De menar att ingen materiell aspekt av tillvaron kan visa upp någon exponentiell tillväxt utan att leda till ohållbarhet i systemet, bortsett från kortare perioder. Detta menar författarna gäller allt ifrån förbrukning av mineraler och vatten, beskattning av naturresurser, befolkningsutveckling, spridning av kemikalier, eller utvecklingen av CO2-koncentration i atmosfären. Författarna tar upp några centrala frågor som ställs på internationella

klimatmöten, har alla människor samma rätt att nyttja jordens resurser och har alla samma skyldigheter att begränsa sin resursanvändning? De tar upp att en solidarisk resursfördelning kommer innebära för västvärlden en tydlig livsstilsförändring (Gulliksson och Holmgren, 2015, s.133–134).

2.1.1.3 Ekonomisk dimension

Hedenius m.fl. (2018) förklarar att den ekonomiska dimensionen handlar om hur vi ska hushålla med resurser som är viktiga för att tillfredsställa det mänskliga behovet. Även denna dimension kan delas upp i två olika delar, ändliga naturresurser och mänskligt skapat kapital. Ändliga naturresurser är fossila bränslen, metaller och fosfor, men även ämnen som vi utvinner från jordskorpan. Den grundläggande frågan kring dessa resurser är hur de ska fördelas mellan de nu levande människorna, dagens generation och kommande generationer. Det mänskligt skapta materialet är tillgångar som människor byggt upp för att kunna skapa och producera andra tjänster och varor. Det kan handla om fabriker, byggnader samt

kunskaps- och humankapital. En god hushållning av detta material betyder att vi förvaltar och utvecklar detta kapital (Hedenius m.fl. 2018, s.38–39).

Gulliksson och Holmgren (2015) tar upp modebegreppen grön tillväxt, smart tillväxt och

hållbar tillväxt som används på både den nationella och internationella arenan. De menar att

begreppen indikerar att traditionell tillväxt uttryckt i BNP och baserad på en fossil ekonomi, inte längre uppfattas som korrekt på längre sikt. Författarna tar upp att dagens politiker vill ha en övergång till resurssnålare tillväxt, men med en tyngdpunkt i hållbar teknik som solceller, en tjänstebaserad ekonomi och kompetens. De anser att det finns tre tydliga mål inför

framtiden, ekonomisk tillväxt, ökad lycka och ett hållbart samhälle. Frågan som uppkommer är om de tre målen kan förenas. Det många glömmer är att naturresurserna inte räcker för en jämnhög levnadsstandard för tio miljarder människor, om alla ska leva på den nivån Sverige har (Gulliksson och Holmgren, 2015, s.173-174).

(8)

2.1.1.4 Social dimension

Gulliksson och Holmgren (2015) definierar ett socialt hållbart samhälle som jämlikt,

inkluderande, demokratiskt och rättvist. Ett samhälle som ska garantera en rimlig livskvalité för både de nuvarande och kommande generationerna. De menar att om folket inte litar på dem som bestämmer, kommer ingen utveckling ske. Inga av åtgärderna för hållbar utveckling kommer fungera, varken ekologiska eller ekonomiska åtgärder (Gulliksson och Holmgren, 2015, s.69–70).

Hedenius m.fl. (2018) menar att även den sociala dimensionen går att dela upp i två olika delar, vertikala och horisontella sociala relationer. De horisontella relationerna är de nätverk som byggs upp mellan människor och organisationer, detta är starkt kopplat till socialt kapital, finns det ett starkt föreningsliv och mötesplatser. Alltså välutvecklade horisontella relationer, ökar tilliten mellan människor. Tilliten mellan människor ökar samarbeten och ömsesidighet. De vertikala relationerna är ofta formella institutioner, platser där det finns regelverk och en hierarkisk struktur.

3. Tidigare forskning

I detta kapitel kommer vi att sammanfatta de två artiklarna som vi valt att använda oss av i vår analys.

Annika Manni, Karin Sporre och Christina Ottander (2012) har i sin studie tagit reda på hur elever i ung ålder förstår de olika dimensionerna av hållbar utveckling. Studien utfördes år 2010 i 11 olika klasser i flera olika svenska skolor. I studien deltog totalt 209 elever, 105 flickor och 104 pojkar i åldrarna 10–12. Dessa belägna i hela Sverige, med varierad storlek på städerna. Studien bestod av ett omfattande frågeformulär om hållbar utveckling. Studien bestod av öppna frågor kring förståelsen och värderingen kring de olika dimensionerna i hållbar utveckling, alltså ekologisk, ekonomisk och social samt deras relation mellan varandra. I studien användes det bilder för att underlätta, då frågorna var väldigt öppna.

Ett viktigt synsätt på hållbar utveckling är att det inte bara består av tre olika dimensioner utan att dessa dimensioner även är kopplade till varandra på flera sätt. Det är viktigt att eleverna får en förståelse för varje dimension för sig innan de kan förstå hur relationen mellan

dimensionerna fungerar. Detta kan göras genom systemtänkande, genom att utveckla

(9)

påverkar varandra. Skolan behöver därför förbereda eleverna till att kunna agera och engagera sig i samhället. För att kunna göra detta behöver eleverna få kunskap om vetenskapliga

fenomen, etiska aspekter och generella färdigheter. Så som samarbetsförmåga, problemlösning och mediakunskap (Manni m.fl. 2012).

Manni m.fl. (2012) tar även upp att flera tidigare studier visar att elevens egna känslor och värderingar kring miljö- och klimatfrågor spelar en stor roll i deras argument och beslut kring miljön och klimatet. Det är viktigt när man arbetar med unga elever att vara uppmärksam på deras tankar, då elevernas tankar är personliga och självcentrerade samt logiska ur deras synvinkel.

Resultaten från studien visar att eleverna hade lättast för att svara på frågor kring ekologin och miljön, dessa frågor hade högst svarrespons i enkäten. De flesta eleverna svarade även på frågorna med enkla beskrivningar av relationen till sina egna negativa känslor kring

människans negativa påverkan på miljön. Resultatet visar att frågorna kring den ekonomiska dimensionen var lite svårare att besvara för eleverna. De flesta eleverna beskrev enkla

relationer mellan varor och handel. Den sociala dimensionen innehöll de mest känslomässiga svaren, då eleverna utifrån sig själva beskrev att det i samhället finns människor med olika livssituationer. Frågan om relationerna mellan de tre olika aspekterna inom hållbar utveckling hade den lägsta svarsresponsen, vilket indikerar på att eleverna tyckte att denna fråga var svårast att svara på. Svaren från eleverna i denna studie innehåller ofta elevens egna känslor kring hållbar utveckling vilket gör det viktigt att tänka på den etiska och emotionella aspekten när man lär ut om hållbar utveckling till unga elever (Manni m.fl. 2012).

En studie sammanställd av Robert Laurie, Yuko Nonoyama-Tarumi, Rosalyn Mckeown och Charles Hopkins (2016) tar upp hur undervisning av hållbar utveckling kan bidra till högre kvalité på utbildningen. Denna studie är utförd i 18 olika länder för att kunna identifiera olikheter och likheter som kan bidra till utvecklingen gällande inlärning av hållbar utveckling globalt. Målet med denna studie är att bevisa hur lärande om hållbar utveckling på flera sätt kan bidra till en högre kvalité i undervisningen och elevernas utbildning. Laurie m.fl. (2016) tar upp att tillhandahålla en kvalitativ undervisning är en komplex uppgift delvis eftersom innebörden av en kvalitativ undervisning kontinuerligt bli mer och mer omfattande. Författarna nämner även att forskningsresultat visar att grundskolan ändras lika mycket av undervisningens pedagogik i ämnet hållbar utveckling som av hållbarhetsinnehållet.

(10)

Pedagogik associerad med undervisning av hållbar utveckling stimulerar eleverna att ställa frågor, analysera, tänka kritiskt och fatta bra beslut. Denna sort av pedagogik går från

lärarcentrerad till elevcentrerade lektioner och från rutinmässig memorering till att lära genom deltagande. Forskningen har kunnat identifiera viktiga lärprocesser kopplade till undervisning av hållbar utveckling som motiverar eleverna att reflektera, ställa kritiska frågor, klargöra sina värderingar och utveckla sina tankar och synen på hur en mer positiv framtid kan skapas. Eleverna får tänka systematiskt, svara genom det lärande de tagit till sig och utforska resonemanget mellan tradition och innovation. Undersökningarna från 14 länder visar att eleverna som har undervisning i hållbar utveckling bättre utvecklar sina förmågor gällande kritiskt tänkande och forskningsförmåga samt utvecklar en djupare förståelse för det de studerar.

Resultat gällande läroplanens relevans och studentengagemang har sällan formellt ansetts som mätbart, ändå är dess betydelse dock väl etablerad, vilket är en av anledningarna till att de tagits med i Lauries m.fl. (2016) studie. Det rapporteras från flera undersökningar att undervisning om hållbar utveckling ger skolans läroplan högre meningsfullhet som är väl anpassad till lokala teman och prioriteringar. Undervisning om hållbar utveckling skapar ett intressantare lärosammanhang för eleverna och hjälper dem finna sina roller i samhället. Det inkluderar ett livslångt lärande, ger eleverna perspektiv och engagemang för hållbar

utveckling även i deras privata liv samt ett socialt företagande. Undervisning om hållbar utveckling främjar elevernas mentala utveckling och hjälper dem att behandla sin världs omgivning och sitt kulturarv med känslighet, omsorg och respekt. Undersökningarna i Laurie m.fl (2016) studie rapporterade att integrering av hållbar utveckling i skolans läroplaner leder till att det fokuseras på andra resultat än studentprestanda, såsom elevernas välbefinnande. Undersökningen från Australien visade att undervisning om hållbar utveckling kan ge en rikare, engagerande, spännande och relevant läroplan genom att lärare väljer problem för barn att lösa som är lokala och verkliga. I undersökningarna fick experter svara på frågan om hur undervisning i hållbar utveckling kan guida eleverna till att ha kunskap, färdigheter och värderingar till att bry sig om samt lösa de hållbarhets problem som kommer uppstå under deras livstid. Undersökningarna från flertalet länder framhävde att utbildning i hållbar utveckling ger studenterna möjligheter att identifiera relevanta frågor och arbeta igenom processen för att hitta lämpliga lösningar. Laurie m.fl. (2016) studie visar att det är möjligt att implementera strategier som hjälper eleverna att observera de komplexa förbindelserna mellan lokala och globala frågor, uppskatta hela system och ifrågasätta dem samt delta i

(11)

utredningar. Desto mer övning eleverna har med dagens verklighetsbaserade frågor, desto lättare kommer de att kunna hantera de problem de möter i framtiden. De skapar en empatisk syn och engagemang samt viljan att delta i demokratiskt beslutsfattande.

Resultaten som Laurie m.fl. (2016) redovisar har identifierat ett antal utmaningar för att implementera och bredda utbildningen av hållbar utveckling över flera länder.

En av utmaningarna blir att integrera hållbar utveckling i läroplanen. Denna studie har visat att det är viktigt att integrera hållbar utveckling inom alla ämnen och inom en tydlig ram. Laurie m.fl. (2016) tar upp att elevernas lärande blir lidande om lärare inte förstår helheten av hållbar utveckling. Vissa lärare kan reducera hållbar utveckling till återvinning och gröna projekt och därför kanske inte betonar hållbarhet i ett bredare sammanhang. En del lärare förstår begreppets komplexitet och behovet av systemtänkande, men de ser undervisning om hållbar utveckling som en överväldigande utmaning. Dessa utmaningar understryker

svårigheten att ändra lärarnas värderingar och beteenden. När läroplanen innehåller hållbarhetsinnehåll levererat i termer av lokala, sociala, ekonomiska och miljömässiga sammanhang förändras undervisningen och lärande i grundskolan och gymnasiet i alla sammanhang. Forskningen ger också bevis för att hållbarhetspedagogik och värderingar är nödvändiga för att främja och upprätthålla hållbara samhällen (Laurie m.fl 2016).

4. Metod

I denna del kommer vi att presentera vilken typ av analys vi kommer att utföra och vilken typ av analysmetod vi kommer att använda oss av. Vi kommer att analysera flera olika läromedel och kommer därför använda en kvalitativ innehållsanalys.

4.1 Analysmetod

Det finns flera olika modeller av innehållsanalys. Katarina Eriksson Barajas, Christina Forsberg och Yvonne Wengström (2013, s.147–148) tar upp flera olika modeller av innehållsanalys, och att dessa kan användas för att på ett systematiskt sätt kunna analysera data. Författarna fortsätter med att ta upp latent innehållsanalys, denna analys identifierar meningsbärande enheter, kodning av kategorier och olika teman. Genom detta arbetssätt kommer även mönster och kategorier som inte är tydligt uttalade fram. Alan Bryman (2018) menar att en kvalitativ innehållsanalys är det vanligaste metoden att använda under en

kvalitativ analys av dokument. Analysen innehåller sökande efter bakomliggande teman i det material som valts att analyseras (Bryman, 2018, s.677–678).

(12)

4.2 Material och avgränsningar

Vi har valt att använda oss av målstyrt urval i denna analys och Bryman (2018) tar upp att det innebär att urvalet av enheter som analyseras väljs ut för att dem har en direkt koppling till de forskningsfrågor som finns. Det är alltså forskningsfrågorna som väljer ut vilka olika enheter som ska väljas ut. Målstyrt urval är en typ av icke-sannolikbaserat urval, vilket betyder att forskaren inte strävar efter att välja ut undersökningsdeltagare på ett slumpmässigt basis. Utan syftet med att använda sig av målstyrt urval är att välja ut material på ett strategiskt sätt så att materialet är relevant för de forskningsfrågor som finns (Bryman, 2018, s.495–496).

Författaren tar sedan upp sekventiellt urval och icke-sekventiella urval, det sistnämnda kallas även för ”fasta urvalsstrategier”. Sekventiellt tillvägagångsätt betyder att urvalet är en

utvecklingsprocess, där forskaren från början inleder med initialt urval men att det efter hand utökar urvalet för att få forskningsfrågorna besvarade. Används fasta urvalsstrategier så är urvalet mer eller mindre bestämt i inledningen av undersökningen. I dessa fall tillkommer inget eller något enstaka till urvalet under forskningsprocessen. I dessa fall är det

forskningsfrågorna som styr tillvägagångssättet vid urvalsprocessen men urvalet är fastställt tidigt under forskningsprocessen (Bryman, 2018, s.498).

Vi har valt att använda oss av tre olika läroböcker som används i skolan inom undervisningen för samhällsorienterade ämnen och två olika digitala läromedel. Vi kommer även att studera läroplanen. Detta för att kunna ta reda på och jämföra vad läroplanen säger och om det skiljer sig från vad som tas upp i läroböckerna som används i skolan. Vi har valt att använda oss av två digitala läromedel som komplement till läroböckerna för att ta reda på om det finns flera olika alternativ till undervisning kring hållbar utveckling. Urvalet gjordes efter ett besök på en mellanstor skola, där vi tog reda på vilka böcker som användes i undervisningen inom de samhällsorienterade ämnena. Vi valde åtta böcker för att titta närmare på. Det var efter en närmare titt inuti de åtta böckerna som det slutliga valet föll på tre böcker, två inom geografi och en inom samhällskunskap. De resterande fem böckerna valdes bort för att vi ansåg att det blev ett för brett underlag att analysera under denna tidsbegränsning. Vi valde böcker inom ämnena geografi och samhällskunskap för att de oftare tar upp begreppet hållbar utveckling. De böcker vi funnit hade flera av dem ett fokus på Europa. Vi valde därför två geografiböcker med båda fokus på Europa men från olika serier, för att även kunna jämföra om det fanns tydliga skillnader och likheter. Vi valde samhällskunskapsboken ur samma serie som en utav geografiböckerna, för att då möjligen kunna se om de kompletterade varandra. Vi har valt att använda oss av två olika digitala läromedel, detta för att även se om det finns flera olika sätt

(13)

att lära ut kunskap kring hållbar utveckling. Gleerups läromedel valdes då det är efter vad vi sett ett vanligt och väl etablerat digitalt läromedel i skolorna. Spillosoferna valdes då det är ett läromedel som fokuserar helt på hållbar utveckling med utgångspunkt i FN:s 17 globala mål. För att få tillgång till de digitala läromedlen kontaktades respektive företag. Gleerups gav oss en 30 dagars prövotid och Spillosoferna gav oss ett konto för en längre period.

4.2.1 Läroplan

Vi har valt att analysera de fyra första kapitlen i läroplanen (2018). Det är kapitlen skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer, förskoleklassen samt fritidshemmet. Vi har även valt att analysera kursplanerna för tre av de samhällsorienterade ämnena, dessa är geografi, religion, samhällskunskap. Vi kommer även att kolla på ämnena teknik och

hemkunskap.

4.2.2 Läromedel

I denna del kommer vi att presentera de olika läromedlen som vi har valt att analysera. Det kommer vara både läroböcker och digitala läromedel. De läroböckerna vi har valt att använda oss av är, Puls Geografi Europa, Puls Samhällskunskap och Koll på Europa. I analysen kommer två olika digitala läromedel att analyseras och dessa två är Spillosoferna och Gleerups. Gleerups använder sig av läroböcker och vi har valt att använda oss av två av böckerna och det är Geografi 4-6 och Samhällskunskap 4-6.

4.2.2.1 Läroböcker

Puls Geografi Europa (2013) är en kapitelbok skriven av Katarina Olsson och Ingrid Åsgård. Boken består av fem kapitel och avslutas med en ordlista på viktiga ord samt ett register. Den är på 112 sidor och fokuserar på Europas olika förutsättningar, beroende på vart i Europa du befinner dig. Kapitlen är Jorden förändras, Europa i världen, Europas regioner, Jordens resurser och Jämlikt och hållbart. Analysen kommer fokusera på boken som helhet, men att vissa kapitel kan lyftas fram mer än andra.

Puls Samhällskunskap (2012) är skriven av Anna-Lena Stålnacke. Den är på 136 sidor fördelat på åtta kapitel och avslutas med en ordlista samt ett register. Kapitlen är Familj och vänner, Skolan, Du har rätt att vara dig själv, Lagar och regler, Arbete och pengar,

Kommunikation och information, Demokrati och hemma i världen. Även denna bok kommer att analyseras i sin helhet, där specifika kapitel kan komma att lyftas fram mer än andra.

(14)

Koll på Europa (2008) är skriven av Kjell Haraldsson, Hanna Karlsson och Lena Molin. Boken består av 112 sidor fördelat på 8 kapitel och avslutas med tabeller samt ett register. Kapitlen är Vad är geografi, Jordens uppbyggnad, Så här ser Europa ut, Europas gränser, Europas klimat, Vatten i Europa, Europas befolkning, Arbete i Europa, Energi, Transporter, Norden och Europeiska unionen. Studien kommer fokusera på läroboken som helhet, där specifika kapitel kan komma att lyftas fram i resultatet.

4.2.2.2 Digitala läromedel

Spillosoferna är en digital plattform skapad av lärare för lärare i åk F-6. Det ger möjlighet till att arbeta kollegialt och ämnesövergripande med lärande för hållbar utveckling. Det har sin utgångspunkt i de 17 Globala målen, Agenda 2030. Spillosoferna består av fortbildning och löpande handledning med arbetspass, filmer och musik. Det går även att finna inspiration från skolor som redan är igång. Eleverna blir inbjudna till att bli spillosofer, de är en slags

moderna tänkare som utforskar vår nutid. De ska sedan tillsammans bli skickliga och driftiga medborgare som kommer jobba för en mer hållbar värld. Läromedlet är uppbyggt kring 10 olika utmaningar som lärare och elever ska tillsammans ska utforska och utföra.

Utmaningarna utgår från barnens värld och grundar sig i de Globala målen. Utmaningarna är även uppbyggda runt 8-10 färdiga arbetspass. I studien kommer vi titta på läromedlet som helhet, men med fokus på den information som presenteras för eleverna och lärarna.

Gleerups skapar i dialog med lärare digitala läromedel och kurslitteratur. Deras digitala läromedel testas och utvärderas utav så kallade pilotklasser och pilotskolor. I denna studie kommer Gleerups läromedel för geografi 4-6 och samhällskunskap 4-6 att analyseras. Gleerups läromedel för samhällskunskap 4-6 innehåller 10 kapitel som är Källkritik och samhällsfrågor, Att leva i samhället, Jobben och arbetsmarknaden, Ekonomi, Lag och rätt, Demokrati och diktatur, Så här styrs Sverige, Medier och opinion, Mänskliga rättigheter samt Världen och vi. Vi har valt att analysera kapitlet Världen och vi, där vi tror vi bäst kan få en uppfattning om hur läromedlet jobbar med hållbar utveckling. I Gleerups läromedel för geografi 4-6 finns det 8 kapitel som är Vad är geografi, Kartan, Sverige, Klimat, Europa med Norden, Jorden formar och formas, Världen och jordens resurser samt Olika levnadsvillkor och hållbar utveckling. Vi kommer analysera kapitlen Världen och jordens resurser, Klimat och kapitlet om olika levnadsvillkor och hållbar utveckling. Gleerups läromedel innehåller även en lista på viktiga begrepp, filmer som kan användas i undervisningen,

årskursplaneringar samt lekar, spel och tips på hur undervisningen kan gå till. Varje kapitel är uppdelade i olika sektioner som slutar med både enklare frågor och djupare diskussionsfrågor.

(15)

I lärarmaterialet ingår fakta och länkar till olika faktasidor som Gleerups anser kan vara bra komplement till läraren. I denna studie kommer vi titta på läromedlet som helhet, men analysera djupare i de kapitel som framställs som mer relevanta. Fokus ligger på den information om hållbar utveckling som presenteras för eleverna.

4.3 Urval av tidigare forskning

När vi gjort urvalet till vår tidigare forskning har vi använt oss av sökdatabasen ERIC EBSCO. För att få fram relevanta artiklar till vårat arbete använde vi oss av sökorden

”Substainable development” AND ”elementary OR primary” AND ”school*”. Vi fick då fram 95 olika sökträffar och för att begränsa antalet mer, använde vi oss av artiklar som var Peer- reviewed och hade ett time-span mellan åren 2010-2020. Vi fick då fram 58 stycken artiklar som vi gick då igenom och valde ut 14 stycken som vi tyckte hade intressant titel. Vi läste sedan abstrakten på dessa 14 och fick fram 9 artiklar som väckte intresse hos oss. Genom en noggrannare läsning av dessa 9 artiklar fick vi fram 2 stycken som vi tyckte var intressanta och som vi hade användning av i vårt arbete. Detta går även att utläsa i vår sökmatris som finns som ”bilaga 1”.

4.4 Tillförlitlighet och metoddiskussion

Studiers tillförlitlighet mäts genom reliabilitet och validitet, god validitet innebär att det som ska mätas är det som faktiskt mäts. Reliabilitet handlar om överrensstämmelsen och

pålitligheten på ett mått hos ett begrepp. Det finns tre viktiga faktorer kring om ett mått är reliabelt och dessa är, stabilitet, intern reliabilitet och interbedömarreliabilitet. Teoretisk validitet har att göra med om måttet för ett begrepp verkligen mäter begreppet i fråga. Alltså huruvida en eller flera indikationer som utformats för att mäta ett specifikt begrepp verkligen mäter det specifika begreppet (Bryman, 2018, s.207–209).

Tillvägagångsättet vi valde att använda oss av vid urvalet av material kan liknas det som används vid en stickprovsundersökning. Vår datainsamling skedde på en mellanstor låg-och mellanstadieskola i Mellansverige. Vi tog fram och använde oss av tre olika läroböcker som användes på denna skola, vi såg även att de använde sig av digitalt material. Vår analys har en hög reliabilitet med tanke på att vår analys har gjorts under ett kort tidsspann. Hade

tidsspannet varit en längre tid hade undersökningen täckt ett större geografiskt område, skulle det kunna öka reliabilitet ännu mer. Ett annat sätt för att få fram en bredare bild av vilka läromedel som används inom de samhällsorienterande ämnena vore en större undersökning av vilka läromedel som används flitigast i skolorna runt om i Sverige. En vidareutveckling av vår

(16)

läromedelsanalys skulle även kunna vara att titta djupare på hur de lokala och globala

aspekterna lyfts fram i läromedel. Vår studie har en hög validitet då analysen utgår och svarar väl på de frågeställningar som vi valt att använda oss av. Det faktum att vi varit två personer som analyserat skulle kunna bidra till att analysen utgår från två olika definitioner av

begreppet hållbar utveckling. För att förhindra detta började vi arbetet med studien genom att skapa en gemensam förförståelse för begreppet hållbar utveckling samt de olika

dimensionerna. Vi valde att arbeta på detta sätt, för att båda två skulle utgå från samma definition av begreppet hållbar utveckling.

5. Resultatredovisning och analys

I detta kapitel kommer vi att utföra vår analys för att sedan beskriva vilket resultat vi kom fram till.

5.1 Vad säger läroplanen?

I läroplanen framställs hållbar utveckling på flera sätt, det står bland annat

Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling (Skolverket, 2019, s.8).

Vi har även valt att kolla närmare på de ämnen som är inom ramen för de

samhällsorienterande ämnena samt teknik och hemkunskap. I syftesdelen för geografi tas begreppet hållbar utveckling upp flera gånger och det står bland annat

Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig. Samspelet mellan människan och hennes omgivning har gett upphov till många olika livsmiljöer. Geografi ger oss kunskap om dessa miljöer och kan bidra till förståelse av människans levnadsvillkor. (Skolverket, 2019, s.196).

I syftesdelen står det även

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med hur man växlar mellan olika tids- och rumsperspektiv. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människors levnadsvillkor. Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. På så sätt ska eleverna ges möjlighet att se världen ur ett

helhetsperspektiv. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden och att presentera resultaten med

(17)

hjälp av geografiska begrepp. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om varför intressekonflikter om naturresurser uppstår.

Undervisningen ska också medverka till att eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan påverka framtiden i riktning mot en mer acceptabel levnadsmiljö för alla. (Skolverket, 2019, s.196).

I kursplanen för teknikämnet benämns begreppet hållbar utveckling på detta sätt

Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet och den egna användningen av tekniska lösningar har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling. (Skolverket, 2019, s.292).

I syftesdelen för hemkunskap tar man upp att eleverna genom undervisningen ska få en förståelse för hur

Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor och arbetet i hemmet ger människor viktiga verktyg för att skapa en fungerande vardag och kunna göra medvetna val som konsumenter med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. (Skolverket, 2019, s.41).

Sedan i syftesdelen tas det även upp att

Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om konsumtionens villkor, om sparande, krediter och lån. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att göra välgrundade val när det gäller privatekonomi och kunna hantera olika problem och situationer som en ung konsument kan ställas inför. (Skolverket, 2019, s.41).

Begreppet hållbar utveckling nämns sex gånger i de fyra första kapitlen i läroplanen (2018). De benämns första gången i kapitel ett, Skolans värdegrund och uppdrag. I kapitlet nämns det under skolans uppdrag, där det står att undervisningen ska belysa hur vårt samhälle fungerar och hur vårt sätt att leva och arbeta behöver anpassas för att skapa hållbar utveckling

(Skolverket, 2018, s.8). Nästa gång hållbar utveckling nämns är i kapitel två, övergripande mål och riktlinjer under skolans mål. Där står det att skolan ansvarar för att varje enskild elev efter grundskolan ska fått kunskaper om vilka förutsättningar som finns för en god miljö samt hållbar utveckling (Skolverket, 2018, s.12).

(18)

I kapitel tre i läroplanen som handlar om förskoleklassen förekommer begreppet hållbar utveckling två gånger. Den första gången är i syftesdelen där det står att undervisningen ska ge eleverna goda möjligheter till att utveckla kunskaper om hur de olika val som vi människor gör kan bidra till en hållbar utveckling. Hållbar utveckling benämns även i det centrala

innehållet för natur, teknik och samhälle i förskoleklassen. Detta genom hur människors olika val i vardagen bidrar till en hållbar utveckling (Skolverket, 2018, s.19-21). Fortsätter man att kolla igenom kapitel fyra, som handlar om fritidshemmet, där tas hållbar utveckling upp två gånger i även detta kapitel. Även i detta kapitel nämns det första gången i syftesdelen, där det även denna gång står i samband med att undervisningen ska ge möjligheter och kunskap till hur våra val som människor kan bidra till en hållbar utveckling. Hållbar utveckling tas även upp i det centrala innehållet för natur och samhälle, även denna gång i samband med hur olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling (Skolverket, 2018, s.23-24).

Hållbar utveckling tas även upp i flera olika kursplaner. För ämnet geografi kan man se att begreppet hållbar utveckling tas upp första gången i inledningen där det står att alla

människor har ett ansvar för att förvalta jorden för att en hållbar utveckling ska bli möjlig. Begreppet tas även upp i syftesdelen där det står att undervisningen ska ge förmåga till att värdera olika lösningar kring miljö- och utvecklingsfrågor utifrån hållbar utveckling och etik (Skolverket, 2018, s. 196-197). Hållbar utveckling nämns även i det centrala innehållet för årskurs 4-6 i geografi, men finns även med i kunskapskraven för årskurs 3 (Skolverket, 2018, s.199-200). I ämnena historia, religion och samhällskunskap används begreppet hållbar utveckling enbart i kunskapskraven för årskurs 3. I kunskapskraven för dessa tre ämnen står det

Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling” (Skolverket, 2018, s.210). När det kommer till teknikämnet så förekommer hållbar utveckling i syftesdelen, där det står ”Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling (Skolverket, 2018, s.292).

5.2 Ekologisk dimension

I alla läroböckerna, Puls samhällskunskap, Puls geografi Europa och Koll på Europa (2008) kan du finna den ekologiska dimensionen. Detta på flera olika sätt och det är inte säkert att författarna skriver ut begreppet hållbar utveckling eller att det är en specifik dimension de skriver om. Gleerup och Spillosoferna har även de en tydlig koppling till den ekologiska dimensionen.

(19)

I Koll på Europa (Haraldsson m.fl. 2008) avslutas nästan alla delar med några kommentarer om hur människan påverkar jorden och dess resurser. Det finns några avsnitt som tar upp hållbar utveckling i en större omfattning, Växthuseffekten, Östersjön, Energi och Transporter. I de avsnitten omnämns människans påverkan på ett djupare plan, men begreppet hållbar utveckling används inte i samband med den fakta som presenteras. I avsnittet om

växthuseffekten tar de upp konsekvenserna av att temperaturen på jorden stiger och de benämner det som ett globalt miljöproblem, men begreppet hållbar utveckling nämns aldrig. Likaså i avsnittet om Östersjön nämns aldrig begreppet hållbar utveckling, men de tar upp hur miljöproblem uppvisas och på vilket sätt människan har gjort sig skyldig till att stor del av Östersjöns botten är idag död. I kapitlet om energi skrivs det om förnybara energikällor och icke förnybara energikällor. De beskriver hur energin utvinns från de olika källorna och de avslutar med att skriva en positiv och negativ sak om varje energikälla. Kapitlet om transporter har ett tydlig ekologivinkel, allt kopplas till vad som är ett miljövänligt val. De beskriver hur tåg är det miljövänligaste transportmedlet och att flyga är det val som ger störst miljökonsekvenser. De tar upp att transporterna är en viktig del gällande för att ett land ska fungera. Varken i kapitlet om energi eller om transporter nämns begreppet hållbar utveckling, även om den ekologiska dimensionen är tydlig i boken (Haraldsson m.fl. 2008, s. 36-41, 46-47, 78-91).

I Puls Geografi Europa (2013) tar författarna upp den ekologiska dimensionen i kapitlet Jordens resurser. Längst ner på första sidan för varje kapitel finns det en ruta där innehållet för kapitlet står. I detta kapitel tar de upp hur vi människor använder oss av de olika naturresurser som finns, även de olika naturliga sambanden som skapar de olika resurserna samt vilka möjligheter och faror som finns när vi människor använder oss av de olika resurserna. Detta kapitel tar upp den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling utan att specifikt ta upp att det ingår i begreppet hållbar utveckling. I det avslutande kapitlet Jämlikt och hållbart tar författarna specifikt upp ordet hållbar utveckling, man tar även upp de olika dimensionerna. I kapitlet så ställer författarna ett antal frågor kring varje dimension till läsaren att fundera och reflektera över. Rubrikerna som författarna använder sig av till frågorna är natur, klimat och naturtillgångar, befolkning och industriell utveckling (Olsson & Åsgård, 2013, s.82-99,100-105). I Puls samhällskunskap (2012) tas den ekologiska dimensionen upp i det avslutande kapitlet Hemma i världen, detta genom ett avsnitt som heter vårt jordklot måste räcka till alla. I detta avsnitt får man följa med två barn Maja och Malte som funderar kring vad som händer med vår miljö och jordens resurser. Hur vi ska leva för att jorden ska räcka till för dem som

(20)

kommer efter oss. Detta gör de genom att ge olika tips på hur man kan bli en miljöräddare, där uppmanar de även till läsaren att bli en själv (2012, s.116-117).

5.3 Ekonomisk dimension

Koll på Europa (2008) har inget tydligt avsnitt där den ekonomiska dimensionen syns tydligt. I de avsnitt där utvecklingen av Europa och världen nämns riktas fokus mot den ekologiska dimensionen eller åt ett historiskt perspektiv. I kapitlet om arbete i Europa inleds med att det beskrivs hur många människor arbetar med att utvinna och producera råvaror samt vad det innebär. Det skrivs att andra människor även arbetar med att förädla råvarorna och vad det innebär. Inledningen avslutas med det faktum att de flesta människorna arbetar med tjänster, såsom läkare, frisör och lärare. I de resterande delarna av kapitlet beskrivs de största eller bland de mest betydelsefulla områdena för att ländernas ekonomi såsom jordbruket, fiske, industrier, tjänster och turismen. Kapitlet avslutas med en historisk tillbakablick på den industriella revolutionen. Istället för att påpeka hur de olika områdena påverkar och påverkas ekonomiskt så är det inlagt små faktarutor om hur de påverkar miljön. Turism är det område som nämner hur länder får in pengar tack vare turismen, det tar dock endast upp knappt en fjärdedel av avsnittet. Tre fjärdedelar av avsnittet om turism är kort fakta om olika kända reseattraktioner. Ingenstans nämns begreppet hållbar utveckling och texterna är mer förankrade i den ekologiska dimensionen än den ekonomiska dimensionen. Det är först i slutet av boken under avsnittet om industrier i Norden och avsnittet om samarbete inom EU som ett mer ekonomiskt perspektiv börjar lysa genom texterna, dock dyker även här de små faktarutorna om olika miljöproblem upp. Texterna har inte heller här någon anknytning till begreppet hållbar utveckling inom den ekonomiska dimensionen (Haraldsson m.fl. 2008, s.28-35, 64-77, 98-99, 102-105).

I Puls samhällskunskap (2012) tas den ekonomiska dimensionen upp på flera ställen i boken. Bland annat så finns det ett stycke som handlar om att vi handlar med hela världen, alltså hur vår export och import ser ut. Att man kan både exportera och importera både naturresurser, material och tjänster. Med tjänster menas olika arbeten som vi människor arbetar med för att hjälpa andra, så som läkare, sjuksköterska, säljare och support. Detta går att koppla till den ekonomiska dimensionen, även fast begreppet hållbar utveckling aldrig tas upp konkret (2012, s.114–115).

(21)

I Puls Geografi Europa (2013) tas den ekonomiska dimensionen upp tillsammans med den ekologiska dimensionen. Detta genom att den ekonomiska dimensionen använder sig av de olika naturresurserna som finns. Författarna förklarar hur de olika naturresurserna används på olika ställen i världen, så som skog, jordbruk och havet, olja, naturgas och kol. Dessa

naturresurser går att dela upp i förnybara och icke-förnybara naturresurser. Vissa länder har mer eller mindre av vissa naturresurser och därför importeras och exporteras naturresurser mellan länder, vilket påverkar den ekonomiska situationen i landet. Den dimensionen tas upp i boken utan att begreppet hållbar utveckling nämns i texten (2013, s.82-84,92,96-99).

5.4 Social dimension

Puls Samhällskunskap (2012) tar upp social dimension i kapitlet Demokrati, där läsaren får läsa om vad demokrati är, hur en demokrati fungerar och hur ett val går till. Att leva i en demokrati betyder att folket tillsammans får bestämma och komma överens. Författarna tar även upp i kapitlet vad skillnaden mellan demokrati och diktatur är, de förklarar även skillnaden mellan att leva i en demokrati och diktatur (2012, s.88-89). I kapitlet Hemma i världen tar författarna upp skillnaderna mellan olika länder i världen. De förklarar att det finns u- och i-länder i världen och att det finns rika och fattiga. De rika länderna kallas för i-länder som står för industrialiserade länder medan de fattiga länderna kallas för u-länder och detta står för utvecklingsländer. Författaren tar även upp samarbetet i världen och hur världens länder samarbetar genom FN. FN:s uppgift är att förhindra krig, de mänskliga rättigheterna och hur man kan förbättra levnadsstandarden i världen (2012, s.120-121,126-128). Puls Geografi Europa (2013) i det avslutande kapitlet, Jämlikt och hållbart, får man läsa om en rättvis och hållbar värld, vad människan behöver för att leva bra, fördelningen och tillgången till vatten och mat och hur kunskap ger möjligheter till ett bättre liv (Olsson & Åsgård 2013, s.100–103).

I kapitlet Europas befolkning i läroboken Koll på Europa (2008) förklaras migration, befolkningsökning och språken i Europa. Det är det närmaste vi kommer den sociala

dimensionen i hela boken. Det beskrivs att befolkningen började öka genom de förbättringar jordbruket gjorde under 1800-talet, därav bidrogs det till att färre behövde svälta. Tar även upp att sjukvården blev bättre, därav kunde fler botas. Avsnittet ger ett historiskt perspektiv, men det kopplas inte med hur vi jobbar mot svält och fattigdom idag (Haraldsson m.fl. 2008, s. 56-63).

(22)

5.5 Digitala läromedel

I Gleerups geografi 4–6 finns det ett kapitel som heter just Olika levnadsvillkor och hållbar utveckling. Avsnittet om hållbar utveckling inleds med Brundtlands definition på hållbar utveckling och att man brukar tala om tre perspektiv när det kommer till hållbar utveckling. Därefter följer en kort beskrivning av varje perspektiv, att det ekonomiska perspektivet menas med att utvecklingen i världen ska vara hållbar för länder och människors sätt att använda pengar. De menar att ekonomi handlar även om hur jordens resurser fördelas och hur

ekonomin kan utvecklas utan att miljön eller den sociala utvecklingen påverkas negativt. Det sociala perspektivet beskrivs som att det innebär till exempel att människor inte ska behöva leva i fattigdom och svält, att alla människor ska ha rätt till ett bra liv. Det ekologiska perspektivet betydelse förklaras som att människa och natur ska kunna fungera tillsammans utan att naturen förstörs eller att naturresurser inte används så pass mycket att de tar slut. Gleerups fortsätter sedan med att beskriva och ge några exempel på hur världen har förbättrats de senaste 50 åren. Till exempel att fler barn går i skolan, antalet fattiga i världen har minskat och att antalet länder som blivit demokratiska har ökat. Efter exemplen tar de upp vilka utmaningar vi nu står inför, för att få en hållbar utveckling. Till exempel att cirka 700 miljoner människor lever i extrem fattigdom, att klimatförändringar kan drabba alla delar av jorden på olika sätt, att konflikter och krig drabbar både människor och natur hårt. Texten har under hela detta avsnitt pratat om de tre dimensionerna och begreppet hållbar utveckling. Nästa avsnitt som heter Vad kan jag göra uppmanas eleverna till att ta reda på vad som händer i världen och inte titta bort och låtsas att problemen inte finns. Texten ger eleverna förslag på vad de kan göra hemma för att leva mer hållbart, såsom källsortera eller cykla istället för att ta bussen. Resten av avsnittet handlar om hur eleverna i grupper ska diskutera och resonera kring hållbar utveckling, vilka problem som finns och hur de skulle lösa dem. Hur det ser ut idag och hur eleverna vill att de ska se ut. Sist kommer repetition och reflektion där det finns frågor på avsnittet. Kapitlet avslutas med en sammanfattning om levnadsvillkor och hållbar utveckling. Till kapitlet finns det, för pedagogen, länkar till informationssidor om just hållbar utveckling och olika levnadsvillkor (Gleerups Geografi 4-6, 2020).

Spillosoferna består av tio utmaningar som på olika sätt är kopplade till de globala målen. Varje utmaning består av olika antal arbetspass. Det finns en flik som heter fakta, den är till för pedagogen och innehåller länkar till olika informationssidor till exempel UR och

Naturskyddsföreningen. Spillosoferna skriver i samband med länkarna att pedagogen inte behöver ha koll på all fakta, men att det kan vara skönt att ha i bakhuvudet. Under fliken

(23)

Läroplan får pedagogen en översikt över vilka ämnen och centrala innehåll som kan kopplas till utmaningen. Nästan alla utmaningar är kopplade till läroplanen. Det fokuseras genom alla utmaningar på skapande och reflektion. De globala målen presenteras och därmed nämns hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling och dess tre dimensioner förklaras aldrig tydligt, det är dock underliggande i allt som presenteras och arbetas med (Spillosoferna, 2020).

Spillosofernas utmaning som heter Presenter kopplar till det globala målet 12 hållbar konsumtion och produktion. Utmaningen handlar om att skapa en hållbar present. Första arbetspasset är en introduktion, eleverna får fundera över vad en hållbar present skulle kunna vara. De leker en lek med present-tema för att sedan diskutera vad de fått för presenter när de var yngre och vad som blivit av de sakerna idag, om de är kvar, slängda eller sålda. Andra arbetspasset handlar i stora delar om att eleverna ska fundera kring hur man skulle kunna firas på sin födelsedag, fast utan presenter. Under tredje passet diskuteras själva presenten i sig, varför ger man presenter, hur känns det att få presenter eller hur känns det att ge bort

presenter. Eleverna förbereds på att de ska ta med sig till nästa arbetspass någonting de fått i present. Fjärde arbetspasset när eleverna fått ta med sig sina presenter de fått kommer passet i stora drag handla om att problematisera mängden prylar omkring dem, samt genom lek få en uppfattning om vilka material som används till att skapa alla deras saker (Spillosoferna, 2020).

Det femte arbetspassets syfte är att eleverna ska få ett historiskt perspektiv på prylar. Till exempel att vi idag kan ha tio par skor, men när mormor växte upp hade hon kanske ett eller två par skor som skulle hålla flera år. De får reflektera över vilka saker de inte skulle kunna leva utan eller vad de inte skulle vilja leva utan. Under arbetspass sex resoneras det om cirkulär och linjär produktion samt återbruk. Eleverna får se en film om hur man kan tänka istället för att köpa nytt. Resten av arbetspasset får eleverna testa på enkelt återbruk. De kan till exempel bygga en mobilhållare av en toarulle. Sjunde arbetspasset handlar om globala målet nummer tolv, hållbar konsumtion och produktion. Eleverna får se pedagogiska filmer om målet tolv och om hållbar konsumtion samt diskutera kring dessa. Under åttonde passet ska den hållbara presenten skapas. Eleverna får i grupper en bild på ett barn som de får hitta på en historia kring och som ska få deras present. Här ska eleverna använda all den kunskap de lärt sig på de övriga arbetspassen och skapa en hållbar present. Det sista passet är till för reflektion. Eleverna reflekterar över sina hållbara presenter och om vad de lärt sig under

(24)

denna utmaning. Avslutningsvis får eleverna fundera ut hur deras nyvunna kunskap och insikter ska spridas vidare. Det ges exempel på saker som att spela in en film att sprida på sociala medier eller anordna en grejbytardag. Spillosofernas alla tio utmaningar är mer eller mindre uppbyggda på liknande sätt. (Spillosoferna, 2020)

5.6 Sammanfattning av slutsatser

Hållbar utveckling tas upp i flera olika kursplaner, vi har valt att kolla på dem som är inom ramen för de samhällsorienterande ämnena. För ämnet geografi kan man se att begreppet hållbar utveckling tas upp första gången i inledningen där det står att alla människor har ett ansvar för att förvalta jorden för att en hållbar utveckling ska bli möjlig. Begreppet tas även upp i syftesdelen där det står att undervisningen ska ge förmåga till att värdera olika lösningar kring miljö- och utvecklingsfrågor utifrån hållbar utveckling och etik (Skolverket, 2018, s. 196–197). Hållbar utveckling nämns även i det centrala innehållet för årskurs 4–6 i geografi, men finns även med i kunskapskraven för årskurs 3 (Skolverket, 2018, s.199–200). I ämnena historia, religion och samhällskunskap så används begreppet hållbar utveckling enbart i kunskapskraven för årskurs 3. I kunskapskraven för dessa tre ämnen står det ”Eleven

beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling” (Skolverket, 2018, s.210). När det kommer till

teknikämnet så förekommer hållbar utveckling i syftesdelen, där det står ”Vidare ska

undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling” (Skolverket, 2018, s.292). Hållbar utveckling används även i de fyra

första kapitlen i läroplanen.

Läroboken Koll på Europa (2008) har ett miljötänk genom hela boken. I varje kapitel finns det något som går att koppla till den ekologiska dimensionen. Den använder dock inte begreppen ekologisk dimension eller hållbar utveckling. Detta gäller även läroböckerna Puls Geografi Europa (2013) och Puls Samhällskunskap (2012) där det är ett miljötänk genom hela boken. Den ekologiska dimensionen genomsyrar kapitlen i boken utan att varken begreppet hållbar utveckling eller den ekologiska dimensionen tas upp specifikt.

Den ekonomiska dimensionen tas upp i alla tre läroböcker utan att begreppet hållbar

(25)

ekologiska dimensionen då de förklarar hur jordens naturresurser används runt om i världen och hur de exporteras och importeras beroende på i vilket land i världen man bor i.

Den sociala dimensionen tas även den upp i alla tre läroböcker, men på olika sätt denna gång. Puls Samhällskunskap (2012) förklarar vad demokrati och diktatur är, även hur det är att leva i dessa. Författaren tar även upp skillnader i världen, hur det ser ut med i- och u-länder och vad det betyder att leva i något av dessa. Boken tar även upp FN:s arbete med att förbättra levnadsvillkoren för människorna i världen. Puls Geografi (2013) tar upp den sociala dimensionen genom att förklara vad en rättvis och hållbar värld är, men även vilka behov människan har för att kunna ha en bra levnadsstandard. Detta är tillgången till mat, vatten och kunskap. I läroboken Koll på Europa (2008) förklaras migration och befolkningsökningen i Europa. De förklarar hur befolkningen ökade genom förbättringar av jordbruket och

sjukvården under 1800-talet. Det är det närmsta vi kommer den sociala dimensionen i denna bok, där det alltså är i ett historiskt perspektiv och inte hur man arbetar med dessa frågor idag.

En stor skillnad mellan de digitala läromedlen är hur fakta presenteras för eleverna. Gleerups använder sig av faktatext med tillhörande frågor till eleverna, för att de ska repetera det de precis har läst. Spillosoferna ger eleverna utmaningar där eleverna får lära sig via skapande och reflekterande, till utmaningarna finns kortfilmer med fakta. Båda läromedlen har försett lärarna med länkar till olika informationssidor, vilket ställer krav på att läraren har läst på fakta innan lektionerna. Spillosoferna grundar sig i den 17 globala målen, vilket gör att hållbar utveckling och dess tre dimensioner automatiskt tas upp. Begreppet hållbar utveckling och de tre dimensionerna förklaras aldrig specifikt, även om de framkommer tydligt när de globala målen och utmaningarna presenteras.

6. Avslutande diskussion

Begreppet hållbar utveckling lyfts fram, som vi nämnt ovan, flera gånger i läroplanen utan att på något sätt definiera begreppet och vad det egentligen betyder eller står för. När begreppet hållbar utveckling nämns används det i samband med att eleverna i undervisningen ska få förutsättningar för att kunna beskriva hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön och hur de utifrån detta kan skapa samt bidra till en hållbar utveckling. Elevernas kunskap inom hållbar utveckling kan variera beroende på vad deras lärare tycker är intressant och viktigt, eftersom det inte finns någon specifik definition av begreppet. Hedenius m.fl. (2018) använder sig av begreppet behov för att förklara begreppet hållbar utveckling.

(26)

Målet med hållbar utveckling blir att tillgodose de mänskliga behoven nu och i framtiden. De mänskliga behoven är de mest grundläggande behoven som exempelvis mat och sömn

(Hedenius m.fl. 2018, s.28–29). Eftersom detta inte framkommer i läroplanen kommer begreppet att tolkas på flera olika sätt beroende på vem det är som läser. Det kan betyda att undervisningen kring hållbar utveckling kommer variera. För att koppla detta till de

läroböcker vi har analysera syns det tydligt att den ekologiska dimensionen tar upp mest plats i läroböckerna. Även detta utan att begreppet hållbar utveckling eller begreppet ekologisk dimension tas upp i någon av läroböckerna. I och med att det är mest om den ekologiska dimensionen i läroböckerna kopplas den oftast till begreppet hållbar utveckling. Manni m.fl. (2012) menar att resultaten från deras studie visar att eleverna har lättast för att svara på frågor kring ekologin och miljön då dessa frågor fick högst svarrespons i enkäten (Manni m.fl. 2012). Det skulle kunna gå att koppla till att undervisningen kring hållbar utveckling oftast innehåller miljöfrågor, då det genomsyrade alla läroböcker som vi valt att analysera. Manni m.fl. (2012) tar upp att eleverna ofta kopplade sina svar till den ekologiska

dimensionen genom att beskriva sina negativa känslor kring människans påverkan på miljön. Samtidigt som de sociala och ekonomiska dimensionerna var svårare för eleverna att besvara. Den ekonomiska dimensionen beskrevs ofta med hjälp av relationen mellan handel och varor. Samtidigt innehöll den sociala dimensionen mest känslomässiga svar, då eleverna hade en förståelse för att det finns människor som lever i olika livssituationer i samhället och världen.

Eleverna i studien hade svårt för att koppla samman de tre dimensionerna till varandra och få en förståelse för hur de fungerar tillsammans (Manni m.fl. 2012). För att koppla detta till läroplanen, kopplas begreppet hållbar utveckling oftast ihop med vår miljö och människans miljöpåverkan på jorden. Det tillsammans med att läroböckerna tar upp den ekologiska dimensionen i större utsträckning än de andra två dimensionerna, gör att eleverna i större utsträckning kommer få kunskap om den ekologiska dimensionen. Den ekonomiska dimensionen tas upp i alla tre läroböckerna och även denna gång utan att begreppet hållbar utveckling nämns eller används. Ofta tas den ekonomiska dimensionen upp i samband med den ekologiska dimensionen i form av hur vi exporterar och importerar naturresurser i världen. Det går att koppla till studien som Manni m.fl. (2012) gjorde då eleverna i deras studie ofta förklarade den ekonomiska dimensionen med hjälp av varor och handel. Att den ekonomiska dimensionen tas upp i samband med den ekologiska stärker även att det är den ekologiska dimensionen som genomsyrar undervisningen mer än de andra dimensionerna och att eleverna därför kopplar begreppet hållbar utveckling med miljön.

(27)

Den sociala dimensionen tas även den upp i alla tre läroböcker, men de tar upp olika saker. De två böckerna från Pulsserier tar upp liknande saker som handlar om demokrati, diktatur och levnadsvillkor, vilka är de mänskliga behoven för att ha bra levnadsvillkor och för hur arbetet som FN gör fungerar. Medan boken Koll på Europa (2008) enbart tar upp ett historiskt perspektiv på hur levnadsstandarden förbättrades på 1800-talet med hjälp av utveckling av jordbruket och sjukvården. Eftersom böckerna inte alls tar upp de två sista dimensionerna lika mycket kan det kopplas till Manni m.fl. (2012) studie där det framkom att elever ofta har svårt att koppla samman de tre dimensionerna och hur de fungerar tillsammans. Det skulle kunna förklaras genom att eleverna inte får lika mycket kunskap om dessa dimensioner och att man inte pratar om dem på samma sätt. Det går även att koppla till att i läroplanen (2018) så nämns hållbar utveckling i samband med att eleverna ska få kunskap om hur deras handlingar och val påverkar miljön och att det därför kopplas till den ekologiska dimensionen.

I Lauries m.fl. (2016) studie rapporterades det från flera undersökningar att undervisning om hållbar utveckling ger skolans läroplan högre meningsfullhet. Läroplanen för grundskolan i Sverige trycker hårt på den enskildes konsumentansvar. Det står till exempel i kapitel tre att eleverna ska ges goda möjligheter för att utveckla kunskaper om hur de olika val som vi människor gör kan bidra till en hållbar utveckling. Vid flera platser tas det upp vad våra val som människor och våra val i vardagen kan bidra med för en hållbar utveckling. Detta leder troligen till att eleverna skapar större förståelse för vad den ekologiska dimensionen innebär som resultatet av Manni m.fl. (2012) studie visade. Frågan är om det kommer gå för långsamt om allt ansvar för hållbar utveckling läggs på individens val i vardagen. Kanske måste vi, för att öka takten med arbetet för hållbar utveckling, styra med lagstiftning. Vi kommer

antagligen inte kunna nå en hållbar utveckling inom de tre dimensionerna, om hållbar

utveckling förminskas till huvudsakligen ett konsumentansvar. Styrning sker genom politiska beslut och för att kunna påverka besluten krävs det ett politiskt engagemang. Det står i

läroplanen att eleverna ska fostras till demokratiska medborgare, men den kopplingen till hållbar utveckling är inte tydlig. Laurie m.fl. (2016) studie tar upp att desto mer övning eleverna har med dagens verklighetsbaserade frågor, desto lättare kommer de att kunna hantera de problem de möter i framtiden. De skapar en empatisk syn och engagemang samt viljan att delta i demokratiskt beslutsfattande.

(28)

Laurie m.fl. (2016) menar att en del lärare har en förståelse för begreppets komplexitet och dess behov av systemtänkande, men de ser undervisning om hållbar utveckling som en överväldigande utmaning. Ett sätt att göra begreppet mer greppbart är att koppla begreppets innebörd till lokala problem. I Laurie m.fl. (2016) studie visar undersökningen från Australien att undervisning om hållbar utveckling kan ge en rikare, engagerande, spännande och relevant läroplan genom att lärare väljer problem för barn att lösa som är lokala och verkliga. Det kan kopplas till Spillosofernas syfte, att barn får vara delaktiga att reflektera och skapa lösningar på verkliga problem. Läromedlet Spillosoferna bygger på de sjutton globala målen, vilket gör att läromedlet inkluderar hållbar utveckling och dess tre dimensioner i sina utmaningar, dock förklaras aldrig begreppet hållbar utveckling och de tre dimensionerna specifikt. I Gleerups läromedel förklaras begreppet hållbar utveckling och de tre dimensionerna tydligt. Kapitlet om hållbar utveckling innehåller först ett avsnitt där olika levnadsstandarder presenteras. Det ger en god grund för att sedan få en förståelse för den ekonomiska och sociala dimensionen. Största skillnaden mellan de digitala läromedlen är hur fakta presenteras för eleverna.

Gleerups använder sig av faktatexter, men även frågor till eleverna för att de ska repetera det de precis har läst samt övningar på ordförståelse på de svårare ord som nämnts i kapitlet. Spillosofernas hemsida är mer som en lärarhandledning än ett läromedel för eleverna, ger eleverna utmaningar, men till dem finns kortfilmer med fakta. Båda läromedlen har försett lärarna med länkar till olika informationssidor, vilket ställer krav på att läraren har läst på innan lektionerna. Lärarna kan inte förlita sig på att eleverna får med sig allt via det digitala läromedlet, vilket för med sig det positiva att lärarna hela tiden måste uppdatera sina

kunskaper. Det uppkommer ny forskning om hållbar utveckling konstant, förhoppningsvis uppdateras även den fakta som presenteras för lärarna i läromedlet.

Det negativa är att lärarna kan välja vilken fakta de anser vara viktig att presentera för sina elever. Det är en utmaning som även Laurie m.fl. (2016) tar upp, att elevernas lärande kan bli lidande om läraren inte förstår helheten av hållbar utveckling. De menar att vissa lärare minskar hållbar utveckling till gröna projekt, återvinning och därför inte lyfter hållbarhet i ett bredare sammanhang. Spillosofernas ord om att pedagogen inte behöver ha koll på alla fakta blir därför lite fel. En lärare behöver kunna kritiskt granska det den ska lära ut. Spillosoferna och Gleerups har båda länkat till olika faktasidor för att göra det enkelt för pedagogen, men pedagogen behöver fortfarande kunna läsa den fakta som presenteras med kritiska ögon. Det kritiska tänkandet är vad som ska läras ut och senare förväntas av våra elever.

(29)

Slutsatsen av denna studie blir att läroböckerna och styrdokumenten lägger tyngdpunkten på den ekologiska dimensionen, vilket även Mannie m.fl. (2012) bekräftar i sin studie. Följden blir att pedagogen får ett stort ansvar för att komplettera läroböckerna med material som lyfter fram de två kvarvarande dimensionerna för att eleverna ska få med sig en bred kunskap om hållbar utveckling. Läroböckerna behöver kompletteras med både en förklaring och själva begreppet hållbar utveckling. De digitala läromedlen arbetar med hållbar utveckling på ett sätt där de tre dimensionerna får ett någorlunda likvärdigt utrymme. Gleerups och Spillosoferna lär ut på olika sätt, men båda kräver ett engagemang från pedagogerna för att lyfta fram de diskussionsfrågor som läromedlen uppmanar till. För att skapa en större helhetsbild av

begreppet hållbar utveckling hos eleverna behöver styrdokumenten ge en tydligare vägledning så att alla de tre dimensionerna synliggörs tillsammans.

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :