Hållbar utveckling i skolan

Reports from MSI - Rapporter från MSI

Hållbar utveckling i skolan

- en studie om hur lärare arbetar med hållbar utveckling

Jessika Thorby

Jun 2007

MSI Report 07080

Växjö University ISSN 1650-2647

Lärarprogrammet Examensarbete, 10 poäng VT 2007 Abstract (sammanfattning) Jessika Thorby Växjö universitet Lärarprogrammet 140 poäng

Hållbar utveckling i skolan

– en studie om hur lärare arbetar med hållbar utveckling

Sustainable development in school

– a study about teachers work with sustainable development

I detta arbete har jag tittat på hur lärare med inriktning mot naturvetenskapliga ämnen arbetar med hållbar utveckling i klassrummet. Jag har i teoriavsnittet valt att börja med en definition av begreppet hållbar utveckling där de tre olika perspektiven miljö, socialt och ekonomi tas upp. Sedan beskrivs det aktuella miljöproblemet global uppvärmning, för att sedan i teori delen ta upp vad som står om hållbar utveckling i läroplanen och i kursplanerna för kemi, biologi och fysik. I det sista teoriavsnittet beskrivs hur två olika skolor har arbetat på olika sätt med hållbar utveckling.

Metoden som har använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer där fyra naturvetenskapslärare har intervjuats om sin undervisning i hållbar utveckling. I resultat delen redovisas sedan arbetets två frågeställningar genom att de svar som har getts under intervjuerna har sammanställts. Under analysavsnittet kopplas sedan svaren i resultatet till vad som står i teoriavsnitten. Som avslutning ges en diskussion där jag kopplar egna tankar till teoriavsnitt och resultat. Slutsatsen av detta arbete är att lärare inom de naturvetenskapliga ämnena arbetar med hållbar utveckling och att eleverna enligt dem har en positiv inställning.

Innehållsförteckning

3.1 Definition av begreppet hållbar utveckling... 6

3.1.1 Hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv... 6

3.1.2 Hållbar utveckling ur ett socialt perspektiv ... 8

3.1.3 Hållbar utveckling ur ett ekonomiskt perspektiv... 8

3.2 Människans påverkan på miljön ... 9

3.2.1 Global uppvärmning... 9

3.2.2 Vad kan vi göra? ... 11

3.3 Vad säger läroplanen och kursplanen? ... 13

3.3.1 Läroplanen... 13

3.3.2 Kursplanerna i naturvetenskap ... 13

3.3.2.1 Kemi ... 13

3.3.2.2 Biologi... 14

3.3.2.3 Fysik ... 15

3.4 Hur har skolor arbetat med hållbar utveckling? ... 15

3.4.1 Östra Skolan ... 16 3.4.2 Fjälkestads skolan ... 17 4. METOD...18 4.1 Urval... 18 4.2 Datainsamling... 18 4.3 Genomförande... 18 4.4 Etiska överväganden... 19 4.5 Databearbetning... 19

5. RESULTAT ...20

5.1 På vilket sätt arbetar läraren med en hållbar utveckling i klassrummet?... 20

5.1.1 Det dagliga arbetet... 20

5.1.2 Samarbete med hemmen ... 21

5.1.3 Arbetsmaterial ... 22

5.1.4 Historiskt perspektiv... 22

5.2 Hur definierar läraren hållbar utveckling? ... 23

6. ANALYS...24

6.1 På vilket sätt arbetar läraren med hållbar utveckling i klassrummet?... 24

6.1.1 Det dagliga arbetet... 24

6.1.2 Arbetsmaterial ... 26

6.1.3 Historiskt perspektiv... 26

6.1.4 Integrering i skolan... 26

6.2 Hur definierar läraren hållbar utveckling? ... 27

1. Inledning

2. Problemformulering

Hur arbetar lärare med inriktning mot naturvetenskapliga ämnen med hållbar utveckling i skolan ur ett miljöperspektiv?

2.1 Syfte

Syftet är att skriva om lärares arbete med hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv. Detta eftersom ämnet är en viktig del i läroplanen (Lpo94) och i kursplanerna för de naturvetenskapliga ämnena. Jag vill titta på hur lärare arbetar med hållbar utveckling därför att jag själv vill arbeta med detta när jag kommer ut som lärare.

2.2 Frågeställningar

På vilket sätt arbetar läraren med en hållbar utveckling i klassrummet?

Hur definierar läraren hållbar utveckling?

2.3 Avgränsning

3. Teoretisk bakgrund

3.1 Definition av begreppet hållbar utveckling

Världskommissionen, mer känd som Brundtlandkommissionen, införde begreppet hållbar utveckling i sin rapport 1987 där de skrev följande förklaring ”hållbar utveckling (sustainable development) för en utveckling som anpassas till miljöns krav och inte förstör möjligheterna för framtida generationer att klara sin försörjning” (Palmé: 1992 s.9).

Myndigheten för skolutveckling (2004) skriver i sin definition av begreppet hållbar utveckling att detta innebär att även framtidens miljöproblem studeras, vilka konsekvenser dessa kan få och hur vi idag kan arbeta för att förhindra att dessa miljöproblem uppstår. De skriver vidare att miljöproblemen idag ses som globala för hela samhället.

Begreppet hållbar utveckling finns inte som en definition i EU: s grundlag däremot i dess sekundärrätt, vilket kan ses som EU: s andrahandslagar, benämns begreppet som en ”förbättring av de berörda befolkningarnas levnadsnivå och välfärd inom de gränser som sätts av ekosystemets kapacitet, genom bevarande av naturtillgångar och den biologiska mångfalden till nytta för nu levande och kommande generationer” (Mahmoudi: 2003 s.52).

Jonsson (2007) såg genom sin studie att begreppet hållbar utveckling inte vara en självklarhet hos blivande lärare. Dock svarade 84 % av de lärarstudenter som fick frågan om vad begreppet innebär att det handlade om exempelvis naturen eller miljöproblem som skulle vara hållbart, vilket visar att de flesta vet vad begreppet innebär.

Följande är en vidare definition av begreppet hållbar utveckling ur dess tre grundlinjer, miljön, socialt och ekonomiskt.

3.1.1 Hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv

åtgärda miljöproblem och för en hållbar utveckling. Människan måste ta ställning till sitt förhållningssätt till de miljöproblem som idag finns, men även för kommande generationers miljöproblem. Hållbar utveckling handlar inte om ”hur människan bör förhålla sig till andra människor utan hur människan bör förhålla sig till naturen – djur, växter, arter och ekosystem.” (Stenmark: 2000 s.21)

Människan är självmedveten vilket gör att vi förstår vårt beroende från naturen och dess resurser. Vi måste själva bestämma vilket ansvar och vilka skyldigheter vi har mot djur och natur. Larsson (2002) menar här att hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv innebär att naturen och dess resurser ska gynna människans levnadsstandard och att människan behöver naturen för att vi ska kunna försörja oss. Stenmark (2000) menar att människan är ensam om att kunna skilja på rätt och fel, vilket gör att människan har ett stort ansvar för sitt handlande. Det behövs en hållbar utveckling för att människan ska ta sitt ansvar och för att vi ska ge nästkommande generationer tillgång till de resurser som finns i naturen.

Hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv kan delas upp i två delar varav den ena är människocentrerad och den andra är icke-människocentrerad. Den människocentrerade miljöetiken innebär ”att det inte enbart är behov hos de människor som nu lever, som miljövården bör ta hänsyn till utan också framtida mänskliga generationers behov.” (Stenmark: 2000 s.30) Vi är med andra ord skyldiga vår efterlevande generation tillgång till en ren och frisk miljö samt tillgång till de resurser som vi idag har. Den människocentrerade miljöetiken innebär hur vi på bästa sätt kan ge kommande generationer ett bra liv med ett fungerande samhälle med liknande resurser som dagens samhälle och med en frisk natur. Vi bör ha i åtanke effekterna av en global uppvärmning och framför allt riskerna för att kommande generationer ska drabbas när vi använder oss av jordens resurser.

Wickenberg (Skolverket: 2002) skriver att naturen inte känner av vart gränsen går för ett miljöproblem. De avtryck som människor gör idag kan visa sig som ett miljöproblem om 15 år och detta problem behöver inte uppstå där avtrycket är gjort. De människor som lever idag kopplar inte samhället med naturen och kan då inte heller se de miljöproblem som vårt samhälle skapar.

3.1.2 Hållbar utveckling ur ett socialt perspektiv

Hållbar utveckling ur ett socialt perspektiv handlar främst om det människliga samhället och de resurser som människan använder sig av för sin egen vinnings skull. Lindskog m.fl. (1997) skriver att människans välfärd kommer slå tillbaka genom att jordens resurser inte räcker till om vi fortsätter leva som vi idag gör, genom detta är välfärden ett hot i sig. Brundtlandrapporten skriver om ”sambanden mellan fred, säkerhet, miljö och utveckling. Den belyste hur miljöförstöring och knappa naturresurser kan leda till konflikter. Den visade också hur konflikter och krig kan leda till miljöproblem” (Palmé: 1992 s.9).

Människan har i dagsläget svårt för att se vad som händer och det är först när det börjar märkas att någonting händer som vi börjar reagera, detta i sin tur kan leda till konflikter mellan länder samt inom ett lands gränser. Hållbar utveckling ur ett socialt perspektiv handlar enligt Larsson (2002) om människans behov av att vara delaktig och ha medborgarinflytande samt en bra utbildning som senare ger sysselsättning.

Människan lever i ett materialistiskt samhälle och tror genom detta att riskerna som utvecklas genom vår konsumtion av jordens resurser ligger dolda. Människan ser inte de faror som finns framför dem, vilket Lindskog m.fl. (1997) beskriver som att ”Civilisationens risker och faror är omättliga, obegränsade och självproducerande” (s.114).

3.1.3 Hållbar utveckling ur ett ekonomiskt perspektiv

utveckling. Utan någon global samverkan kan dock enskilda länder komma att utföra egna handlingar som kan medföra miljöförstöring med tanke på det sätt som många länder tar hand om sitt avfall.

Ett flertal av utvecklingsländerna har enligt Palmé (1992) varit negativa till ett arbete med hållbar utveckling eftersom vissa länder anser att miljöproblemen främst rör i-länderna och att ett miljöarbete kan begränsa u-ländernas möjligheter till ekonomisk tillväxt.

Det finns idag flera globala samarbeten mellan länder för att få bukt med miljöproblemen, som exempelvis Kyotoavtalet där industrialiserade länder har ingått ett avtal för att minska utsläppen. De länder som har skrivit på Kyotoavtalet är därmed enligt Wahren (2005) skyldiga att minska sina utsläpp med 5,2 procent mot vad utsläppen var år 1990. Dessa länder ska fram till 2008 rapportera om sina nationella planer för hur målsättningarna ska nås.

Genom att samhället känner tillit till att ekonomin kan bli bättre och genom att miljöproblem förebyggs på ett globalt plan kan människorna få en vilja att tillsammans arbeta på en förbättring. Enligt Riodeklarationen handlar det ekonomiska perspektivet om ”att främja ’ett öppet ekonomiskt system som kan bidra till ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling i alla länder’” (Palmé: 1992 s.13). Utan någon handel mellan länder kan de fattiga länderna pressas till att bedriva kortsiktig handel, medan de rika länderna i samma situation har råd att tänka långsiktigt. Som exempel på detta är att fattiga länder istället kan ”tillåta ’ekodumpning’, miljöförstöring som inte accepteras i andra länder, för att vinna komparativa fördelar och locka utländska investeringar” (Phil: 2003 s.176).

3.2 Människans påverkan på miljön

Bernes & Holmgren (2006) skriver att det var i början på 1900-talet som de första förändringarna i klimatet började synas. De skriver att följderna som idag syns från den globala uppvärmningen är mindre snö och mer regn. Larsson (2002) skriver att miljöproblematiken först togs på allvar under 1970-talet. Det var först då Brundtlandkommissionen år 1987 släppte sin rapport om framtidens miljö som miljöproblematiken har funnits med i politiska sammanhang.

3.2.1 Global uppvärmning

Maslin (2002) skriver i sin bok att den största boven när det gäller den globala uppvärmning som jorden i dag står inför är människans koldioxidutsläpp, han skriver att jordens naturliga växthusgaser är livsnödvändiga. När människan använder sig av fossilbränsle höjs mängden av koldioxid i luften och kapslar in värmen från solen genom att de solstrålar som kommer in i jordens atmosfär inte släpps ut igen som de ska. Fossilbränslet kommer från fossiler av växter och djur som under miljoner år pressats samman i marken och kolet från dessa har på så vis bildat olja. Dessa resurser är inte oändliga men har under de senaste hundra åren utnyttjats till bristningsgräns av människan. Människan behöver idag enligt The Leonardo DiCaprio Foundation (2007) börja använda sig mer av alternativa bränslen som exempelvis solenergi och vindkraft. Den globala uppvärmningen medför inte enbart ett varmare klimat och högre kustlinjer utan även en massdöd bland många av de arter som idag finns. Medeltemperaturen har enligt Svenska naturskyddsföreningen (2007) de senaste hundra åren ökat med över en halv grad vilket i sin tur har medfört att havsytan har stigit. Detta beror på utsläpp som exempelvis koldioxid från fossila bränslen. De källor som enligt Björndahl m.fl. (2003) står för flest utsläpp är energiförbrukning, industriprocesser, jordbruk, avfall och lösningsmedel. Detta har lett till att jorden nu står inför en global uppvärmning, vilket är av samma betydelse som en förhöjd växthuseffekt. Svenska naturskyddsföreningen (2007) skriver även att de ökande halterna av koldioxid i luften tros leda till att medeltemperaturen kan öka från en grad ända upp till sex grader varmare fram till år 2100.

Den naturliga växthuseffekten gör enligt Björndahl m.fl. (2003) att jordens medeltemperatur ligger runt +15 grader istället för runt -18 grader. De menar att jorden behöver en lagom dos av växthusgaser, bland annat koldioxid, för allt livs överlevnad. Skulle i sin tur golfströmmen kollapsa kan detta istället innebära att vi i Norden drabbas av en snabbt fallande medeltemperatur vilket för med sig allvarliga följder för naturen och det mänskliga samhället. Bernes & Holmgren (2006) skriver att 1900-talet i snitt har varit varmare än tidigare århundrade, med vissa avvikelser som exempelvis 1985–1987 då temperaturen var lägre än normalt. Genom det varmare klimatet kommer mer vatten och mindre snö att bildas vilket i sin tur leder till fler översvämningar och hårdare stormar.

tur ökar den globala uppvärmningen. Det finns dock hopp om förbättring och städer som London, NewYork och Berlin har satt upp planer för att minska koldioxidutsläppen. Minskade koldioxidutsläpp är inte enbart positivt för miljön, utan även för människans levnadssätt. DiCaprio (2005) ger följande exempel på hur människans levnadssätt kan påverkas positivt genom att i sitt sätt att leva minska på koldioxidutsläppen:

Reducing greenhouse gas emissions is not just about protecting the environment: smart growth slows sprawl and keeps people closer to work; improved public transportation reduces the daily commute; energy efficient housing means lower bills to pay for low-income families; low emission vehicles cut pollution on the streets; passing green building and energy policies creates high wage, clean jobs; and purchasing solar power is often cheaper than buying candles or kerosene for the "energy-poor" in cities and towns in the developing world. (DiCaprio 2005)

Maslin (2002) menar att människan bör vara orolig över den globala uppvärmningen och inse att de ökade halterna av koldioxid i luften beror på det industrisamhälle som vi lever i. Väderfenomen som exempelvis el Nino och hårdare stormar beror på den globala uppvärmningen. Björndahl m.fl. (2003) hänvisar till prognosen från FN: s klimatpanel (IPCC) vid tänkbara effekter av en global uppvärmning. Även de anser att medeltemperaturen kommer att stiga med 1 – 6 grader fram till år 2100. De tror att uppvärmningen kommer att gå snabbare än vad som tidigare sagts, nederbörden kommer att öka och torkan kommer att bli värre i ökenområden. ”Golfströmmen kan komma att försvagas – men så länge den finns kvar blir ändå resultatet en nettouppvärmning också i Sverige. Om den försvinner helt, vilket knappast händer före år 2100, kan resultatet bli något helt annat” (Björndahl m.fl.: 2003 s.104).

3.2.2 Vad kan vi göra?

Bernes & Holmgren (2006) skriver att samhället fortfarande har en chans att hämma den klimatförändring som jorden idag står inför. Detta kan göras genom att samhället börjar använda förnyelsebara energikällor som vind- och vattenkraft. Det är av yttersta vikt att dessa förändringar görs så snart som möjligt på grund av att det tar mycket lång tid för koldioxid att försvinna från luften, det som renar luften är exempelvis genom att träd tar upp koldioxid i fotosyntesen. Det är den enskilda människan som måste göra små saker i vardagslivet för att förhindra främst utsläppen av koldioxid. Detta kan exempelvis göras genom att en lagstiftning om utsläppen antas. Svenska naturskyddsföreningen (2007) menar att politikerna bör involveras för att miljöproblemen ska kunna lösas och att samhället ska ställa krav på politiker i Sverige och inom EU. Genom att byta till lågenergilampor, vilket skulle minska koldioxidutsläppen avsevärt eftersom lågenergilampor drar en femtedel mindre energi än vad en vanlig glödlampa gör. Människan bör använda sig av mindre mängd varmvatten eftersom upphettningen av vattnet drar energi och är en av de största energi-bovarna. Att tänka på vilka produkter som inhandlas är också energisparande. Genom att handla närproducerade varor efter säsong dras koldioxidutsläppen ner genom kortare transportväg. Vidare kan varje hushåll sänka sin energiförbrukning med fem procent genom att sänka temperaturen i hemmet med en grad.

Bernes & Holmgren (2006) menar att fler träd behöver planteras eftersom träd tar upp koldioxiden ur luften, fler träd ger således mindre koldioxid i luften. De flesta utsläppen kommer från människans konsumering av fossilbränsle och människans matvanor som kor och får, vilka släpper ut metangas i luften. Här krävs ett förändrat förhållningssätt från samhället om en minskning av koldioxid och metan ska kunna bli verklighet.

3.3 Vad säger läroplanen och kursplanen?

3.3.1 Läroplanen

I Lpo94 (Skolverket: 2006)står att läsa följande ur skolans uppdrag:

Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. (s.6)

Vidare står det under mål och riktlinjer följande strävans mål samt uppnående mål

Skolan skall sträva efter att varje elev

• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljö som miljön i ett vidare perspektiv (s.8)

Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola

• känner till förutsättningarna för en god miljö och förstår grundläggande ekologiska sammanhang (s.10)

• har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön (s.10)

3.3.2 Kursplanerna i naturvetenskap

3.3.2.1 Kemi

Skolverket (2007) skriver följande i kursplanen för kemi. Skolan skall i sin undervisning i kemi sträva efter att eleven

• utvecklar förståelse av materiens oförstörbarhet, omvandlingar, kretslopp och spridning

• utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor • utvecklar förmåga att använda kunskaper i kemi samt etiska och estetiska

argument i diskussioner om konsekvenser av kemins samhälleliga tillämpningar Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Eleven skall

• känna till några faktorer som leder till att material bryts ned och kunna ge exempel på hur detta kan förhindras

• ha inblick i hur kemisk kunskap kan användas vid diskussioner om resurs- och miljöfrågor och om hur kemikunskaper kan användas för att förbättra våra levnadsvillkor

• ha insikt om risker med hemmets kemikalier, hur de är märkta och bör hanteras

3.3.2.2 Biologi

Skolverket (2007) skriver följande i kursplanen för biologi. Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

• utvecklar kunskap om livets villkor och utveckling och kan se sig själv och andra livsformer i ett evolutionsperspektiv

• utvecklar kunskap om biologins betydelse för människans sätt att gestalta, bruka och uppleva naturen

• utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Eleven skall

• känna till några exempel där biologins upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild

• kunna delta i samtal om bevarandet av naturtyper och mångfalden av arter

livsvillkor, t.ex. växtförädling och genteknik

3.3.2.3 Fysik

Skolverket (2007) skriver följande i kursplanen för fysik. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven

• utvecklar kunskap om energi och energiformer, energiomvandlingar och energikvalitet samt samhällets energiförsörjning

• utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner från miljö-, energi- och resurssynpunkt

• utvecklar sin förmåga att använda fysikkunskaper samt etiska och estetiska argument i diskussioner om konsekvenser av fysikens tillämpningar i samhället Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Eleven skall

• ha kännedom om berättelser om naturen som återfinns i vår och andra kulturer • känna till några exempel där fysikaliska upptäckter har påverkat vår kultur och

världsbild

• ha inblick i hur fysiken kan belysa existentiella frågor, t.ex. världens uppkomst, livets betingelser på jorden och på andra planeter samt energi- och resursfrågor

3.4 Hur har skolor arbetat med hållbar utveckling?

Björneloo (2007) menar även hon i sin avhandling att läraren har svårt för begreppet hållbar utveckling, genom detta får läraren svårt att vet vad undervisningen ska handla om. Hållbar utveckling tycks främst handla om elevernas lära inför vuxenlivet och på detta vis är det främst det sociala och ekonomiska perspektivet som finns med i undervisningen för hållbar utveckling. Hon menar att lärarna ser hållbar utveckling som en del i sitt läraruppdrag men att de inte prioriterar miljöperspektivet i undervisningen.

Myndigheten för skolutveckling (2004) skriver att arbetet med hållbar utveckling i skolan började som ett utvecklingsprojekt och att lärarna genom detta skulle hitta olika strukturer för hur hållbar utveckling skulle föras in i undervisningen. Undervisningen för hållbar utveckling bör ses som en förlängning av den ordinarie miljöundervisningen som endast har funnits inom de naturvetenskapliga ämnena. Det är således viktigt för läraren att förstå innebörden med begreppet hållbar utveckling.

Följande avsnitt innehåller två exempel från hur skolor har arbetat med hållbar utveckling, det första exemplet har det sociala perspektivet som huvudpunkt medan det andra exemplet har arbetat utifrån ett miljöperspektiv.

3.4.1 Östra Skolan

Myndigheten för skolutveckling (2004) ger följande undervisningsexempel från skolan.

Östra skolan har haft en samordnad och demokratisk ämnesundervisning i hållbar utveckling. Perspektivet om hållbar utveckling genomsyrar all undervisning på skolan. Skolan satte upp ett mål för sin undervisning i hållbar utveckling, målet är som följer.

Vi vill uppmuntra våra elever att uttrycka åsikter. Vårt mål är att eleverna ska ha en genomtänkt livsstrategi och utveckla ett förhållningssätt till naturen och omvärlden som är konsekvent. (Myndigheten för skolutveckling: 2004 s.26)

därför att lärarna på skolan ville att fler skolor skulle kunna ta del av deras arbete och föra det vidare till sin skola. Arbetet med hållbar utveckling påbörjades genom att lärarna gick igenom de lokala kursplanerna. Därefter utvecklade lärarna ett demokratiskt arbetssätt för att få fram ett demokratiskt förhållningssätt till hållbar utveckling. Skolan ville ge eleverna en chans att få vara med om en medbestämmande undervisning.

3.4.2 Fjälkestads skolan

Skolverket (2002) ger följande undervisningsexempel från skolan.

Fjälkestads skolan arbetar med hållbar utveckling genom att källsortera, kompostera och odla egna grödor, detta är en godkänd miljöskola enligt skolverkets kriterier. Eleverna har under flera år exempelvis fått odla egna tomater och egen potatis. Det finns även en grillplats och ett vindskydd som ligger alldeles intill skolan. Undervisningen om hållbar utveckling är integrerad i alla ämnen på skolan. På skolan hålls det ett miljöråd bland eleverna som möts en gång i månaden. Miljörådet lär sina klasskamrater hur källsorteringen ska gå till och till miljörådet lämnas förslag på hur skolan kan fortsätta arbetet för en hållbar utveckling. På skolan sköter varje klass sina egna odlingar och arbetet med hållbar utveckling finns med i all undervisning.

4. Metod

4.1 Urval

Kontakt har tagits med cirka tjugo skolor i Stockholm där en intervju av lärare med inriktning mot naturvetenskapliga ämnen har angivits som önskemål. I informationen framkom även att det som skulle undersökas var hur läraren arbetar med hållbar utveckling i skolan. Urvalet har således begränsats till de lärare med inriktning mot naturvetenskapliga ämnen och som arbetar med hållbar utveckling i skolan. Fyra lärare, som arbetar med de naturvetenskapliga ämnena, har intervjuats i arbetet. Lärarna blev i förväg informerade om att intervjuerna skulle spelas in.

4.2 Datainsamling

Arbetet utgår från en kvalitativ metod eftersom forskningen bygger på vad läraren säger, Bryman (2001) menar här att kvalitativforskning oftast bygger på ord. Undersökningen har genomförts med intervjuer av lärare där de på ett ostört sätt får berätta om hur deras arbete med hållbar utveckling har gått till. Johansson & Svedner (2006) menar att syftet med en kvalitativintervju är att få svar med så mycket information som möjligt. Intervjuer hölls således kvalitativa för att få fram vad läraren själv tyckte och tänkte.

4.3 Genomförande

4.4 Etiska överväganden

De etiska överväganden som har gjorts i arbetet är att låta de lärare som har deltagit vara anonyma. Deras arbetsplatser kommer inte att anges, inte heller de årskurser som läraren i fråga arbetar med anges i arbetet. Detta på grund av att dessa fakta inte är relevanta i arbetet eftersom lärarens arbete med hållbar utveckling kan genomföras i alla åldrar men på olika nivåer, därför har de plockats bort i redovisningen av denna undersökning.

4.5 Databearbetning

Bearbetningen av insamlade data från intervjuerna har gjorts genom att lyssna igenom dessa två gånger. Sedan har dessa gjorts till skriftlig form för att i resultatet lyfta fram de relevanta delarna av intervjuerna.

4.6 Validitet och Reliabilitet

5. Resultat

Tre av skolorna i undersökningen har visat sig ha ett miljöråd på skolan som har arbetat aktivt med miljöfrågorna. Genom intervjuerna har det framgått att det endast är lärare i naturvetenskap som arbetar med miljöfrågorna medan de andra lärarna har tyckt att det viktigaste vid ett miljöarbete är att lära eleverna om kost och hälsa.

5.1 På vilket sätt arbetar läraren med en hållbar utveckling i

klassrummet?

Lärarna i undersökningen verkade ense om att det var elevernas framtid som arbetet med hållbar utveckling handlade om, naturvetenskapslärarna tycks medvetet arbeta med miljöperspektivet.. Lärarna ansåg att eleverna blev engagerade i arbetet med hållbar utveckling men att vissa elever tyckte att det var lite otäckt. En av lärarna menade här att det är viktigt att vi som lärare är konkreta när vi pratar om miljöproblem och då främst om klimatförändringarna eftersom vissa elever inte tycker att de kan göra någonting åt saken medan andra elever verkligen ser att de själva faktiskt kan påverka på ett positivt sätt.

5.1.1 Det dagliga arbetet

fossila bränslen. Här hade de en modell av en fungerande vätgasbil som eleverna fick bygga en bil för att vid redovisningen provköra. Eleverna fick själva för samtliga lärare söka information till sina redovisningar om exempelvis växthuseffekten. Besök på tekniska museet och utställning om hållbar utveckling på historiska museet verkade vara populära studiebesök och ett positivt arbete med hållbar utveckling. En av lärarna brukade mäta pH värdet i vattnet och inspekterar med eleverna vad det finns för insekter och fiskar i vattnet och se vad det finns för småkryp under stenar.

Lärarna i undersökningen tycktes alla arbeta med hållbar utveckling dagligen i klassrummet. En skola köpte exempelvis in miljömärkta varor medan en annan skola hade gjort upp en profil för hela skolan att arbeta för hållbar energi, att exempelvis använda timer på lamporna. Lärarna berättade att samtliga på skolorna arbetade med hållbar utveckling genom temadagar, exempelvis miljödagar på skolan där de kunde gå ut och plocka skräp med eleverna. Andra lärare än de med inriktning mot naturvetenskap verkade enligt lärarna i undersökningen dock fokusera mer på en hållbar utveckling för kost och hälsa under dessa temadagar. Samtliga lärare i undersökningen använde sig delvis av temaarbete när de arbetade med hållbar utveckling i klassrummet men de tog även in ämnet naturligt i den dagliga undervisningen även om de kanske inte just då påpekade för eleverna att det handlade om miljöfrågor. Hållbar utveckling tycks således ingå i arbetet varje dag med att försöka göra eleverna miljömedvetna genom att hushålla med skolans resurser.

5.1.2 Samarbete med hemmen

5.1.3 Arbetsmaterial

Samtliga lärare i denna undersökning använde sig av läroböckerna i de naturvetenskapliga ämnena vid arbetet med hållbar utveckling, främst i biologi och kemi. Lärarna menade att miljöfrågan finns i de ordinarie läroböckerna för de naturvetenskapliga ämnena. Samtliga lärare använde sig även av fakta från tidningsartiklar, filmer och olika hemövningar till diskussionsunderlag där eleverna fick diskutera vad de kan göra och hur de kan hjälpa till själva. Lärarna tycktes använda sig av läroböckerna i naturvetenskap som en grund i undervisningen för hållbar utveckling för att sedan bygga på med eget material som de antingen gjort på egen hand eller som de hade hittat över Internet. Lärarna menade att vilket läromedel som användes var beroende på grupp och skolämne. Inom kemin verkar lärarna ha gått in mer på djupet om vad som händer vid exempelvis växthuseffekten. De tar oftast in arbetet med hållbar utveckling i den dagliga undervisningen. En av lärarna hade i förväg ställt upp mål inför sitt temaarbete med hållbar utveckling på vad eleverna skulle få med sig när arbetet var slut, exempelvis att eleverna skulle bli mer miljömedvetna. Lärarna använde sig även av olika filmer om miljöproblem i sitt arbete med hållbar utveckling, exempelvis hade en lärare visat Al Gores film ”En obekväm sanning”.

5.1.4 Historiskt perspektiv

5.2 Hur definierar läraren hållbar utveckling?

Följande citat är tagna från intervjuerna som ger lärarnas definiering av hållbar utveckling som begrepp. Tilläggas bör att de flesta lärare ansåg begreppet som svårdefinierat och stort, men när definitionen väl gavs hade ingen av dem några problem med att uttrycka vad begreppet stod för dem själva. Vissa av definitionerna är nedkortade.

”För mig handlar det om miljö och miljöfrågor och vad man kan tänka på för att spara energi att bli miljömedveten att man tänker på vad som händer med saker som man gör sig av med, att man tänker på hur man använder resurser och att man tänker på att återvinna dem. Det är det som står för hållbar utveckling för mig.”

”För mig är det att man ska hushålla med jordens resurser så att de inte bara räcker för nuvarande levande generationer.”

”Det handlar ju om att inte tära på jordens resurser som gör att de tar slut, inte förorena så att jorden inte klarar av att hantera det. Det som är mycket aktuellt nu är ju klimathotet och de frågorna.”

6. Analys

6.1 På vilket sätt arbetar läraren med hållbar utveckling i

klassrummet?

Eleverna ska i skolan få ”möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.” (Skolverket: 2006 s.6) Detta arbetade samtliga lärare i denna undersökning med genom att eleverna i arbetet med hållbar utveckling skulle bli miljömedvetna. Lärarna ansåg att eleverna blev engagerade i arbetet med hållbar utveckling men att vissa elever tyckte att det var lite otäckt. Lindgren (1999) skriver här att för att återställa problemen måste samhället engagera sig i miljöproblemen och skolan måste lyssna på barnen och hålla fokus på dem vid miljöarbete. Det är av stor vikt att läraren lägger undervisningen om hållbar utveckling på en sådan nivå att eleverna förstår vad undervisningen handlar om.

6.1.1 Det dagliga arbetet

Lärarna tycks medvetet arbeta med hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv. Arbetet med hållbar utveckling handlade främst om växthuseffekten på grund av att klimatförändringarna ofta är ett aktuellt tema i dagstidningarna. Här skriver Maslin (2002) att den främsta orsaken till klimatförändringarna som i dag sker är människans koldioxidutsläpp, samtidigt som den naturliga koldioxiden i luften är nödvändig för vår överlevnad. När människan använder sig av fossilbränsle höjs mängden av koldioxid i luften och kapslar på detta vis in värmen från solen vilket gör att jorden blir som ett växthus där värme kommer in men den släpps inte ut igen. Björndahl m.fl. (2003) skrev att den naturliga växthuseffekten håller jordens medeltemperatur lagom för att liv ska finnas. Jorden behöver en lagom dos av växthusgaser för att vi ska kunna leva här. När lärarna arbetade med växthuseffekten kom på detta vis klimatförändringarna in i undervisningen, eftersom den globala uppvärmningen beror på en ökad växthuseffekt.

på hur vi kan minska utsläppen av koldioxid genom att exempelvis byta ut vanliga glödlampor till lågenergilampor som minskar koldioxidutsläppen vilket är en viktig del i arbetet med hållbar utveckling i skolan. I denna undersökning arbetade en av lärarna med att tillsammans med eleverna hitta alternativ till fossila bränslen, de hade en modell av en fungerande vätgasbil som eleverna fick bygga en kaross till och sedan provköra. I kursplanen för fysik står det att eleverna ska känna till olika energiformer och genom detta lära sig om samhällets energiförsörjning. Bernes & Holmgren (2006) skriver att det finns en möjlighet att bromsa den klimatförändring som jorden idag står inför, genom att samhället börjar använda förnyelsebara energikällor.

Att spara på material och att i klassrummet prata om varför de inte ska slösa på material samt om samhällets konsumtionsmönster var en del i arbetet. Lärarna ansåg att det var viktigt att det material som man i skolan använder inte belastar miljön. Ytterligare en aspekt på miljöarbetet i klassrummet var att eleverna skulle bli medvetna om de miljömål som finns uppställda, dels i Stockholm (eftersom skolorna finns inom Stockholms region) men även i Europa.

En av lärarna brukade mäta pH värdet i vattnet och inspektera tillsammans med eleverna vad det finns för insekter och fiskar i vattnet och se vad det finns för småkryp under stenar. I kursplanen för biologi står det att eleverna ska lära sig betydelsen för hur människan använder sig av jordens resurser.

På en av skolorna hade de en skolträdgård där eleverna fick vara med och sköta om odlingarna vilket förde med sig att de blev mer miljömedvetna genom att få ta del av det som naturen har att erbjuda, på denna skola fick eleverna även vara med och källsortera. Skolverket (2006) skriver att Fjälkestads skolan arbetar med detta genom att källsortera, kompostera och odla egna grödor. The Leonardo DiCaprio Foundation (2007) ser detta arbetssätt som ett bra exempel på hur läraren kan göra undervisningen om hållbar utveckling mer rolig, genom att exempelvis tillsammans med eleverna plantera träd och växter på skolgården.

6.1.2 Arbetsmaterial

Lärarna använde sig av läroböckerna i naturvetenskap som grund i undervisningen för hållbar utveckling vilket de sedan kompletterade med annat material. Kemin var det ämne där lärarna gick in på djupet om vad som händer vid växthuseffekten och då främst den ökade växthuseffekten, eleverna fick i undervisningen om växthuseffekten diskutera kring problemet och möjliga lösningar. I kursplanen för kemi står att eleven ska kunna diskutera miljöfrågor, vilket lärarna i denna undersökning lät sina elever göra genom att just diskutera exempelvis den ökade växthuseffekten. Lärarna använde sig även av olika filmer om miljöproblem i sitt arbete med hållbar utveckling, Detta diskuterades sedan i klassrummet, vilket det i kursplanen för biologi står att eleven ska kunna diskutera kring bevarandet av miljön.

Besök på tekniska museet och historiska museet där det fanns utställningar om hållbar utveckling var populära studiebesök och verkade vara ett positivt arbete med hållbar utveckling där även föräldrarna inkluderades genom att eleverna fick i uppgift att se på energiförbrukningen hemma, tillsammans med sina föräldrar. Genom detta fick lärarna arbetsmaterial som eleverna kunde föra in i sina hem och göra familjen delaktig i arbetet med hållbar utveckling och i elevens eget skolarbete.

6.1.3 Historiskt perspektiv

De flesta lärarna ansåg att historieperspektivet på miljöproblem var viktigt för att eleverna skulle förstå varför vi har miljöproblem idag. I kursplanen för kemi, biologi och fysik står det att eleven ska lära sig om hur dessa ämnen har påverkat det sätt som vi i dag lever på och hur vår världsbild genom detta har förändrats. Lärarna menade att det genom historieperspektivet är viktigt att visa för eleverna att det finns miljöproblem som vi lyckats lösa. Arbetet med hållbar utveckling ur ett historieperspektiv visar att lärarna arbetar efter kursplanerna i naturvetenskapliga ämnen.

6.1.4 Integrering i skolan

lära sig några miljömål. Lärarna i denna undersökning tycktes även integrera hållbar utveckling i hela skolverksamheten genom att köpa in miljömärkta varor och minska pappersförbrukningen vid kopiering. På en skola hade läraren gjort upp en hållbar energi profil för hela skolan där det exempelvis ingick att sätta timer på lamporna. Lärarna berättade om att samtliga på skolorna arbetade med hållbar utveckling genom temadagar. Lärare utan inriktning mot naturvetenskap verkade dock fokusera mer på en hållbar utveckling för kost och hälsa vilket gäller för samtliga skolor. Lärarna i undersökningen använde sig delvis av temaarbete när de arbetade med hållbar utveckling i klassrummet vilket tycktes höra samman med de temadagar som rörde hela skolan. Skolverket (2006) skriver att Fjälkestads skolans arbete med hållbar utveckling genomsyrar hela skolverksamheten genom att miljöfrågor integreras i den dagliga undervisningen på skolan.

6.2 Hur definierar läraren hållbar utveckling?

Definitionerna av begreppet hållbar utveckling var hos samtliga lärare människocentrerade, Stenmark (2000) menar med den människocentrerade miljöetiken att vi ska ge kommande generationer ett bra liv med ett samhälle som håller samma förutsättningar och resurser som dagens samhälle har. Lärarna menade att man bör tänka på hur man använder jordens resurser och att återvinna dem.

Att hushålla med jordens resurser så att de inte bara räcker för nuvarande levande generationer var ytterligare en tanke kring begreppet hållbar utveckling. Här skriver Lindskog m.fl. (1997) att människans välfärd kommer slå tillbaka genom att jordens resurser inte räcker till om vi fortsätter leva som vi gör idag. Genom detta kopplas även en syn på hållbar utveckling ur ett sociologiskt perspektiv in vilket främst handlar om det människliga samhället och de resurser som människan använder sig av för sin egen vinnings skull.

Lärarna ansåg att dagens människor ska kunna leva på naturens resurser men att vi även ska spara på resurserna så att framtida generationer ska kunna använda sig av dem. Det står enligt Palmé (1992) i Brundtlandkommissionen att hållbar utveckling är en utveckling som ska anpassas till miljön och inte förstöra för framtida generationer. Enligt Myndigheten för skolutveckling (2004) handlar begreppet hållbar utveckling om hur vi bör använda oss av naturens resurser på ett sådant vis att kommande generationer kan ha nytta av vårt sätt att leva, vilket även detta kan kopplas till den människocentrerade synen som lärarna i denna undersökning tycks hålla.

7. Diskussion

Min definition av begreppet hållbar utveckling är att människan ska tänka på hur hon lever idag och hur detta leverne kommer att påverka livet på jorden i framtiden, att vi ska ta tillvara på de resurser som finns för dem som kommer att leva efter oss inkluderat alla djur och all växtlighet. Jag anser att Brundtlandkommissionens definition av begreppet hållbar utveckling är mycket bra när man ser till den mänskliga faktorn, men var kommer allt annat liv in som också ska kunna leva på denna jord? Definitionerna av hållbar utveckling tycks alla luta åt det människocentrerade hållet där människan idag på bästa sätt ska ge kommande generationer människor det samhälle och de resurser som dagens människor har. Detta anser jag dock som problematiskt, när samhället enbart ser till människornas behov kommer allt annat liv i skymundan. Problematiken ligger här i att människan inte kan leva om allt annat liv skulle försvinna eftersom vi är beroende av det.

detta gör att eleverna får förståelse för hur allt liv hör samman samt att de föroreningar som människan släpper ut inte försvinner från jorden.

En positiv del i Lpo 94 är att den har som mål att eleverna ”känner till förutsättningarna för en god miljö och förstår grundläggande ekologiska sammanhang” samt att eleverna ”har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön” (Skolverket: 2006 s.10). Detta för med sig att samtliga lärare ska jobba med detta i skolan. De lärare som var med i denna undersökning menade dock att andra lärare främst ansåg kost och hälsa som viktigt i arbetet med hållbar utveckling. I teoriavsnittet tog jag upp Östra skolan som ville få eleverna att lära sig ta del av varandras åsikter och argumentera för sin sak. Skolans arbete höll fokus på att eleverna skulle lära sig att se till sina egna förvissningar om hur de vill leva i ett demokratiskt och miljövänligt samhälle, detta ser jag som att arbete för en hållbar utveckling ur ett socialt perspektiv.

Larsson (2002) beskriver hållbar utveckling ur ett socialt perspektiv som ett behov av samhörighet och som människans behov av att vara sysselsatt, vilket jag anser stämmer med det samhälle som vi idag lever. Dagens samhälle blir enligt mig bara mer och mer materialistiskt vilket Lindskog m.fl. (1997) beskriver som att människan själv står för de miljöproblem som uppstår samtidigt som människan tror att jordens resurser är obegränsade. Jag ser människans roll i den globala uppvärmningen och i övriga miljöproblem som självproducerade. Vi åstadkommer själva de faror som samhället idag står inför och människan tycks tro att jordens resurser är obegränsade. Även lärarna i denna undersökning pratade om samhällets konsumtionsmönster med eleverna i sitt arbete med hållbar utveckling. Min åsikt är att det är positivt att arbeta med eleverna i skolan med hållbar utveckling ur ett socialt perspektiv, men läraren får inte glömma att ta med de andra två delarna som beskriver hållbar utveckling nämligen det ekonomiska perspektivet och miljöperspektivet.

Hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv handlar enligt Myndigheten för skolutveckling (2004) om hur vi kan använda oss av naturens resurser på ett sådant vis att även kommande generationer kan dra nytta av vårt sätt att leva. Detta har jag tidigare tagit upp men det tål att upprepas, när jag talade med lärarna i undersökningen så kom detta synsätt främst upp i deras definitioner av begreppet vilket jag anser som positivt eftersom min tanke med ett arbete för hållbar utveckling är att göra eleverna miljömedvetna. Dock får vi inte glömma de andra delarna eftersom dessa är viktiga delar i det mänskliga samhället.

I teori avsnittet står det att människan är självmedveten vilket gör att vi förstår vårt beroende av naturen och dess resurser, och att vi själva måste bestämma vilket ansvar och vilka skyldigheter som vi har mot djur och natur. Detta är enligt min mening huvudsyftet med ett arbete för hållbar utveckling i skolan. Fjälkestads skolan arbetade med hållbar utveckling genom att källsortera, kompostera och odla egna grödor, vilket kan kopplas till arbete ur ett miljöperspektiv. Lärare i denna undersökning arbetade också på detta vis vilket enligt min mening är positivt eftersom eleverna genom detta arbetssätt på ett roligt och givande sätt lär sig förstå naturen och de resurser som naturen kan ge. Jag tror även att vi i skolan genom detta arbetssätt kan visa eleverna att människans utsläpp påverkar miljön negativt och att växter och djur inte mår bra av detta. I kursplanen för biologi står det att eleven ska ”känna till några exempel där biologisk kunskap används för att förbättra våra livsvillkor, t.ex. växtförädling och genteknik” detta är enligt min mening en viktig del i den kunskap som vi förmedlar till eleverna, jag är dock inte säker på var jag befinner mig i fråga om växtförädling och genteknik, däremot är det viktigt att förstå hur vi kan förbättra livsvillkoren men jag anser här att vi kanske kan göra detta på naturlig väg.

hemmen och om eleverna får positiv respons hemifrån. Jag är medveten om att detta innebär mycket extra arbete men jag anser även att miljöfrågan är så pass viktig att det är värt det.

I klassrummet arbetades det även med att hitta alternativ till fossila bränslen, detta finns med i kursplanen för fysik där det står att eleven ska kunna göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av de konsekvenser som blir genom människans olika tekniska konstruktioner, dessa bedömningar ska göras utifrån miljö-, energi- och resurssynpunkt. Detta jag som en jätte viktig del i arbetet med hållbar utveckling eftersom den största boven vid klimatfrågan är våra utsläpp av koldioxid.

Arbetet med hållbar utveckling handlade främst om växthuseffekten eftersom dagens klimatfrågor är aktuella i tidningarna. Detta är enligt min mening en positiv del i undervisningen, att lärarna tar med aktuella miljöfrågor och arbetar med dessa där eleverna sedan kan diskutera frågan med varandra. Jag frågade under min intervju om lärarna har arbetat med ett historiskt perspektiv på miljöproblem vilket jag anser är av stor vikt för att eleverna ska förstå dagens miljöproblem och för att de ska kunna se att det finns möjligheter till att förhindra kommande problem. Lärarna som jag intervjuade menade att vi genom ett historieperspektiv kan visa för eleverna att det finns miljöproblem som vi har lyckats lösa vilket i sin tur ger hopp för framtiden. Här anser jag att det är av stor vikt att läraren inte ger några domedags profetior utan att vi inger hopp i vår undervisning för hållbar utveckling.

nederbörden kommer att öka och torkan kommer att bli värre i ökenområden. Återigen vill jag här påpeka att vi i klassrummet inte ska ge domedags profetior men att läraren bör vara ärlig utan att skrämmas.

Slutsatsen av detta arbete är att naturvetenskapslärare tycks arbeta medvetet med hållbar utveckling i klassrummet och att eleverna enligt dessa lärare tycks vara engagerade i detta arbete vilket är positivt för framtiden.

7.1 Metodkritik

Tanken med denna undersökning var att ta reda på hur lärare arbetar med hållbar utveckling, vilket jag anser mig ha fått svar på. Däremot hade jag önskat fler intervjupersoner till undersökningen vilket kan ses som en brist i metoden. Genom att jag valde att genomföra undersökningen i Stockholm där jag inte hade några skolkontakter blev urvalet tunt. I min förfrågan hade jag gjort en presentation av mitt arbete men i efterhand insåg jag att denna information inte riktigt hade kommit fram, här hade jag behövt varit tydligare vid första kontakten med de lärare som jag har intervjuat. Tanken var vid intervjutillfället att vi skulle sitta ostört vilket jag inte hade framfört i förväg, även detta borde ha varit tydligare eftersom vissa intervjuer hölls där andra personer vistades vilket i vissa fall ledde till störning i intervjun.

7.2 Fortsatt forskning

Referenslista

Bernes, C. & Holmgren, P.(2006) Meteorologernas väderbok. Medströms bokförlag: Värnamo Björndahl, G. Borg, J. Thyberg, M. (2003) Miljökunskap. Liber AB: Stockholm

Björneloo, I. (2007) Innebörden av hållbar utveckling. En studie av lärares utsagor om

undervisning. Göteborgs universitet: Göteborg

Bryman, A. (2004). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Jonsson, G. (2007) Mångsynthet och mångfald – om lärarstudenters förståelse av och

undervisning för hållbar utveckling. Luleå tekniska universitet: Luleå

Johansson, B & Svedner, P-O. (2006) Examensarbetet i lärarutbildningen. Kunskapsföretaget: Uppsala

Lindgren, L. (1999) Barn och miljö – hållbar utveckling. Fälth & Hässler: Smedjebacken

Lindskog, R. Sandstedt, E. Sundqvist, G. (1997) Samhälle, risk och miljö. Studentlitteratur: Lund Mahmoudi, S (2003) EU:s miljörätt. Elanders Gotab: Stockholm

Malmström, S. Györki, I. Sjögren, A. (2004) Bonniers Svenska ordbok. Rotanor: Norge Maslin, M. (2002) Global warming. World life library: Storbrittanien

Myndigheten för skolutveckling (2004) Hållbar utveckling i praktiken – så gjorde vi på vår

skola. Liber Distribution: Stockholm

Palmé, T (1992) Rio-konferensen FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro i juni

1992. Utrikesdepartementet: Stockholm

Pihl, H. (2003) Miljöekonomi för en hållbar utveckling. Kristianstads Boktryckeri AB: Kristianstad

Skolverket (2002) Hållbar utveckling i skolan. Liber Distribution: Stockholm

Skolverket (2006) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet Lpo 94. Danagårds grafiska: Ödeshög

Stenmark, S. (2000) Miljöetik och miljövård. Studentlitteratur: Lund

Övriga källor

DiCaprio, L (2005) Cities and climate changes. Februari 2005 (www.leonardodicaprio.org/whatsimportant/citiesandclimatechange.htm)

Larsson, A. (2002) Den hållbara utvecklingens idé – från vision till verklighet. 2002 – 06 – 07: Linköpings universitet

Internet källor

Skolverket (2007 – 01 – 27) www.skolverket.se/ki03

Svenska naturskyddsföreningen (2007 – 05 – 17) www.snf.se

Bilaga 1

Intervjufrågor

• Berätta hur du har arbetat med hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv i klassrummet • Har du arbetat ur ett historieperspektiv om miljöförstöring?

• Vilken litteratur har du utgått från vid ditt arbete med hållbar utveckling?

• Har du i ditt arbete med hållbar utveckling haft ett samarbete med elevernas hem?

• Arbetar du med hållbar utveckling dagligen eller ingår arbetet med hållbar utveckling främst i temaarbeten?

Bilaga 2

Övningar

Här följer exempel på övningar som kan göras i skolan för en hållbar utveckling. Övningarna är enkla att genomföra och visar konkret vad som händer.

Kretslopp i burk

Att göra ett eget kretslopp är en enkel och rolig övning där eleverna på ett konkret sätt kan se hur materia omvandlas men aldrig försvinner. Under denna övning får eleverna göra ett minikretslopp genom att göra regn i en burk. Övningen genomförs på följande sätt, häll varmt vatten i en burk, övre delen måste vara torr från början. Sätt över plastfolie och lägg en isbit på foliet.

Försurning på burk

Med denna övning kan läraren visa eleverna hur det går till när försurning i luften inträffar, övningen visar hur försurning fräter sönder kalk.. Även detta är en övning som är enkel att genomföra och som på ett konkret sätt visar för eleverna vad det är som händer. Övningen genomförs på följande sätt, lägg ett okokt ägg i en glasburk och häll i ättika så att ägget täcks. Täck burken med plastfolie och gör små hål i foliet. Låt sedan burken stå i några dygn.

Vatten konsumtion

Att räkna ut vatten konsumtionen under en dag är en övning som visar eleverna hur mycket som de faktiskt gör av med och hur mycket som de kan spara in genom enkla knep.

Eleverna ska vid denna övning ta reda på hur mycket vatten som används under en dag. Saker som de kan räkna på är exempelvis när de spolar toaletten, dricker, duschar osv.

Följande fakta ges till varje elev

• En toalettspolning förbrukar cirka 10 liter vatten

• En dusch förbrukar 10 liter vatten per minut. En normal duschning förbrukar cirka 120 liter vatten beroende på hur länge som man duschar

• En tvättmaskin förbrukar cirka 80 liter vatten per tvätt • En diskmaskin förbrukar cirka 40 liter vatten per disk • En öppen kran kan förbruka 5 – 15 liter vatten per minut

Läraren kan efter denna övning diskutera med eleverna om hur det ser ut i världen och hur vattentillgången är knapp för många människor vilka utnyttjar endast 5 liter vatten per person och dygn. I många av dessa länder finns inte våra vatten – och reningsverk vilket gör att magåkommor som diarré vållar stora problem för dem som lever där.

Vattenverk

Följande övning visar eleverna hur deras eget avlopps och dricksvatten transporteras till och från reningsverket och deras eget hem. Denna övning går ut på att eleverna ska bygga sin egen vattenpump som går från badkaret ut i marken och vidare till ett vattentorn för att sedan transporteras tillbaka till badkaret. Denna övning kan sedan kopplas till miljöförstöring som försurning och gifter i marken men även om vad vi spolar ut i våra avloppsvatten.

Återvinning

Matematiska och systemtekniska institutionen

SE-351 95 Växjö