Att främja en profession : -En litteraturöversikt över professionella yrkesgruppers förutsättningar för en professionsutvecklande dialog

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete

Examensarbete

Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020

Att främja en profession

-En litteraturöversikt över professionella yrkesgruppers förutsättningar för en

professionsutvecklande dialog

Att främja en profession - En litteraturöversikt över professionella yrkesgruppers

förutsättningar för en professionsutvecklande dialog

Jacob Fagerholm Micael Thorvall Örebro universitet

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete

Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020

Sammanfattning

Syftet med studien är att undersöka faktorer som inom ett givet yrkesfält påverkar

professionella yrkesgruppers förutsättningar för en professionsutvecklande dialog inom både den egna professionen samt i relation till andra samverkande professioner. Den teoretiska ram som beskrivits utgår ifrån de olika nivåer som kommunikationen kan äga rum inom och mellan professioner. Tidigare forskningsöversikter visar på att bristande kunskap om andra professioner och deras arbetsuppgifter utgör ett hinder för kommunikation. Tid och resurser är ytterligare faktorer som kan påverka kommunikationen mellan professioner negativt. Genom litteratursökningar i två olika databaser har vi funnit ett material på totalt 15 artiklar. Datamaterialet har sedan analyserats genom en tematisk syntes där olika analytiska teman framställts. Studiens resultat indikerar på att bristande förståelse för andra professioners roller och arbetsuppgifter utgör ett hinder för kommunikation, att kommunikation och samarbete är centralt för att skapa en professionell dialog samt att kunskapsutveckling kan leda till bättre samarbete och kommunikation.

Nyckelord: professionell kommunikation, professionsutveckling, interprofessionell kommunikation, intraprofessionell kommunikation.

To enhance a profession - A literature review over professional’s conditions to enable

professional development through communication

Jacob Fagerholm Micael Thorvall Örebro University

School of Law, Psychology and Social Work, Social Work Undergraduate Essay 15 credits,

Spring 2020

Abstract

The aim of this study is to investigate factors that, within a given professional field, influence the professional group’s conditions for a professional development dialogue in both their own profession and in relation to other collaborating professions. The theoretical framework that was used aimed to define the different types of communication that can take place within and amongst professional work groups. Previous research reviews find that a lack of knowledge about other professions and their duties constitutes an obstacle for the communication to take place. Time and resources are additional factors that can adversely affect the communication between professions. These factors among with possible others may lead to a lack of

professional dialogue. Through literature searches in two different databases we have found material of a total of 15 articles. The data has then been analysed through a thematic

synthesis where different analytical themes were produced. The result of the study indicates that a lack of understanding of the roles and duties of other professions constitutes an obstacle for communication to take place, that communication and collaboration are central to create a professional dialogue and that development of knowledge can lead to better collaboration and communication

Keywords: professional communication, professional development, interprofessional communication, intraprofessional communication.

Förord

Framställandet av denna uppsats har varit lärorik och givande. Flera intressanta idéer har väckts och vi har även fått nya insikter avseende den professionella utvecklingen. Vi vill uttrycka tacksamhet till vår handledare professor Anders Bruhn som under uppsatsens gång erbjudit konkret och konstruktiv feedback samt kommit med värdefulla förslag angående arbetets utformning.

Jacob Fagerholm och Micael Thorvall Örebro 2020-05-22

Innehållsförteckning

1. Inledning och problemformulering ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 2

1.2 Definitioner ... 2

1.2.1 Kommunikation ... 3

1.2.2 Inter- och intraprofessionellt lärande ... 3

1.2.3 Profession ... 3

1.2.4 Handlingsutrymme ... 4

2. Tidigare litteraturöversikter ... 4

3. Teoretiska utgångspunkter ... 5

3.1 Teorier om organisationskultur ... 5

3.2 Samverkan och interprofessionell kommunikation ... 6

3.3 Den professionella logiken ... 6

3.4 Relationslärande ... 7

3.5 Sammanfattning av de teoretiska utgångspunkterna ... 7

4. Metod ... 7

4.1 Vetenskapsteoretisk inspiration ... 8

4.2 Datainsamlingsmetod ... 8

4.2.1 Litteratursökning ... 8

4.3 Figur 1: Illustration av litteratursökningens olika steg. ... 10

4.4 Dataanalysmetod ... 10

4.5 Tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmerbarhet ... 11

4.6 Generaliserbarhet ... 11

4.7 Etiska överväganden ... 12

5. Resultat ... 13

5.1 Figur 2: Tablå över studiens valda artiklar ... 13

5.2 Övergripande resultat ... 17

5.3 Sammanfattande centrala teman ... 18

5.3.1 Förståelse för olika professioners roller ... 18

5.3.2 Kommunikation och samarbete ... 19

5.3.3 Kompetensutveckling... 19

6. Analys... 19

6.1 Vad karaktäriserar professionsutvecklande kommunikation? ... 20

6.2 Vilka faktorer beskrivs främja respektive hindra förutsättningarna för kommunikation inom och mellan professionella yrkesgrupper? ... 20

7. Diskussion ... 22 7.1 Sammanfattande slutsatser ... 22 7.2 Vetenskapsteoretisk diskussion ... 24 7.3 Studiens begränsningar ... 24 7.4 Studiens styrkor ... 25 7.5 Vidare forskning ... 25 7.6 Slutdiskussion ... 26 8. Referenslista ... 27

1

1. Inledning och problemformulering

Inom människobehandlande yrken är kommunikationen mellan individer en central aspekt. Vanligtvis nämns kommunikationen mellan professionell och klient, men den kan tänkas vara minst lika viktig inom eller mellan professioner. Arbetsmiljö, professionell kompetens och kunskapsutveckling är exempel på olika områden som kan tänkas påverkas av

kommunikationen inom och mellan professioner. Phelan, Barlow & Iversen (2006) beskriver att det är genom dialog och kritisk reflektion som professionella kan lära sig formulera och utvärdera sin praktik och sitt syfte med verksamheten som i längden kan bana väg för uppkomst av olika arbetsstrategier. Kollegialt samarbete där individer lär sig från varandra betraktas som positivt för den professionella utvecklingen (se även Freidson, 2001).

Grundläggande för en stor del av lärandet är kommunikation varav en del av lärandet handlar om att lära från andra inom den egna professionen. Den typen av kommunikation kallas för intraprofessionell kommunikation. Det professionella lärandet upphör dock inte där. Den typ av kommunikation som utförs mellan olika professioner kallas för interprofessionell

kommunikation. För det sociala arbetet innebär det bland annat kunskapsutbyte med experter inom olika områden, till exempel psykologi genom utlåtanden om klienter eller juridik

genom rättslig konsultation. Den interprofessionella dialogen kan ses som en förutsättning för att fortsätta driva det sociala arbetet framåt samt bidra till ökad legitimitet av den egna

professionen i relation till andra professionella yrkesutövare. Både intraprofessionell kommunikation och interprofessionell kommunikation framhålls i litteratur och policydokument som viktig, men vilka förutsättningar finns på både individ och

organisationsnivå för detta och hur kan den uppmuntras samt vilka hinder förekommer för att förhindra dessa?

Lennéer-Axelson & Thylefors (2018) beskriver att den psykosociala arbetsmiljön som till stor del handlar om arbetsgruppen och dess dynamik är en avgörande faktor för om individen upplever arbetstillfredsställelse. Arbetsgruppens dynamik handlar i stor utsträckning om kommunikation, relationer, samarbete och individernas olikheter i arbetsgruppen. Hög arbetsbelastning eller tidsbrist är två faktorer som kan tänkas påverka den psykosociala arbetsmiljön och som i sin tur kan tänkas påverka den professionella kommunikation.

Bristande kommunikation kan innebära flertalet konsekvenser. Inom alla mänskliga relationer kan kommunikationen vara begränsad och bristande kommunikation kan i sin tur vara en av flera faktorer som bidrar till fler sjukskrivningar (Vision, 2014). För att kunna upprätthålla en hållbar kommunikation på arbetsplatsen innebär det även att det behöver finnas rätt

förutsättningar för det. Olika studier kring till exempel socialtjänstens arbetsmiljö och arbetsbelastning indikerar att förutsättningarna för intern kommunikation och dialog kan upplevas som begränsad. Tham (2018) jämförde socialarbetare som arbetade år 2003 med socialarbetare som arbetade år 2014 i Sverige. Resultatet som framkom av studien var att arbetsbelastningen var högre år 2014 samt att arbetsuppgifterna även hade förändrats och blivit allt mer inriktade mot endast utredningsarbete. Tid, resurser och samarbete på arbetsplatsen kan vara några av de faktorer som påverkar kommunikationen bland

professionella (Allen, Ottmann & Roberts, 2013; Curtis, Tzannes & Rudge, 2011; Thumm & Flynn, 2018). Brist på dessa kan ses bidra till ökad arbetsbelastning och som vidare kan resultera i en negativ påverkan på kommunikationen på arbetsplatsen och vilka möjligheter som finns för den.

Den professionella dialogen medför sannolikt ett utbyte av färdigheter och kunskap mellan professionella yrkesutövare som riskerar att utebli vid bristande kommunikation. Denna dialog kan ses som en förutsättning för skapandet, utvecklingen och upprätthållandet av

2 professionen. Inom professionella yrkesområden är utbytet av kunskap mellan professioner en del av den egna professionens utveckling. Studier har visat att bristande kunskap och förståelse för en annan yrkesgrupp kan innebära ett hinder för kommunikation (Allen et al., 2013; Bollen, Harrison, Aslani & Haastregt, 2019; Curtis et al., 2011). För att olika

professioner ska kunna fortsätta utvecklas innebär det att “rätt” förutsättningar för en professionell dialog eller kommunikation behöver existera både intraprofessionellt och interprofessionellt.

För att bidra till ökad förståelse för och kunskapsutveckling kring förutsättningar samt villkor för den professionella kommunikationen kommer vi att genomföra en litteraturstudie i syfte att redovisa vilken slags forskning som finns inom området samt vilken kunskap som går att generera utifrån den aktuella forskningen. Initialt låg intresset i att undersöka specifikt

socialarbetare, men efter preliminära litteratursökningar har vi funnit att forskningsunderlaget är för tunt. För att kunna genomföra denna studie har vi därför utvidgat litteratursökningarna till att även omfatta personal inom hälso- och sjukvården. I och med att ett flertal yrken inom människobehandlande organisationer präglas av delvis liknande arbetsvillkor finner vi det relevant och motiverat att inkludera dessa professioner. Vidare är socialarbetare och hälso- och sjukvårdspersonal yrkesgrupper som kontinuerligt samarbetar i det dagliga arbetet. Dessa professioners traditionellt sett höga arbetsbelastning skulle enligt forskningen kunna innebära potentiellt bristfällig kommunikation inom och med andra professioner (Allen et al., 2013; Curtis et al., 2011; Thumm & Flynn, 2018). På sikt kan en bristfällig professionell dialog medföra en stagnation av professionernas utveckling och även samarbetet med andra

professioner. Stagnationen kan i sin tur medföra negativa konsekvenser för yrkesutövare och klienter i och med att samhället konstant förändras. Genom en litteraturöversikt av

forskningsläget inom området ämnar vi tydliggöra vilka faktorer som främjar professionernas fortsatta utveckling.

1.1 Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att undersöka faktorer som påverkar människobehandlande yrkesgruppers förutsättningar för en professionsutvecklande dialog inom både den egna professionen samt i relation till andra samverkande professioner.

För att besvara studiens syfte har följande tre frågeställningar formulerats som stöd: - Vad karaktäriserar professionsutvecklande kommunikation?

- Vilka faktorer beskrivs främja respektive hindra förutsättningarna för kommunikation inom och mellan professionella yrkesgrupper?

- Hur påverkar kommunikationsprocesserna handlingsutrymmet för den professionelle?

1.2 Definitioner

Nedan följer en beskrivning av för studien relevanta begrepp. Valen av begrepp och deras definitioner ämnar till att skapa en bättre förståelse för vad som menas när dessa begrepp används samt för att klargöra vår utgångspunkt eftersom begreppen kan definieras på olika sätt.

3

1.2.1 Kommunikation

Heide, Johansson & Simonsson (2012) informerar att det är svårt att definiera begreppet kommunikation med exakthet. Det finns två synsätt som kan ses som övergripande ur ett pedagogiskt syfte när kommunikation definieras inom kommunikationsforskning, kommunikation som överföring av ett budskap och kommunikation som delning av ett budskap. Delning anses medföra tvåvägs kommunikation och meningsskapande medans överförings anses medföra envägs kommunikation och transport av information. Synsättet gällande kommunikation som överföring av ett budskap har fått kritik då själva budskapet kan anses som opåverkat av mottagaren. I det andra synsättet där kommunikation ses som delning av ett budskap anses det att de som deltar i kommunikationsprocessen har en målsättning att nå någon form av en gemensam förståelse. Vidare förklarar Heide et al. (2012) att kommunikation, vare sig den uppstår inom en organisation eller är av generell, natur består av både kreativa och komplexa processer där innehåll tolkas och konstrueras när individer interagerar med varandra. Det spelar ingen roll hur själva kommunikationen tar sig uttryck utan det kan vara ett möte där några individer är närvarande, en dialog två individer emellan, en text som skickas till antingen en eller flera individer eller ett möte med en större grupp individer. Mängden av information är sekundärt då det istället handlar om hur

information både delas och tolkas. Debono, Robertson & Travaglia (2019) beskriver att kommunikation kan ses som en professionell och- eller teknisk skicklighet. Kommunikation kan i de här fallen betraktas som en form av professionellt kapital, en valuta, som kan användas för att för att ge en individ eller grupp ett företräde gentemot andra. Grupper eller individer kan även välja att inte dela viss information genom att avsiktligt avstå från att kommunicera.

1.2.2 Inter- och intraprofessionellt lärande

Interprofessionellt lärande grundar sig i att utveckla förhållningssätt, kunskap och attityder som gör att individen anpassar egna insatser och professionella bedömningar. I processen att lära “om, av och med varandra” skapas goda förutsättningar för att kunna arbeta i team. En grundläggande faktor i interprofessionellt lärande är att individer ska öka sin kunskap och förståelse för andras professionella kompetenser och som i ett naturligt steg i detta öka den egna medvetenheten i relation till det egna kompetensområdet (Linköpings universitet, 2019). Vidare förklarar Freidson (2001) att den professionella kunskapen styrs genom den egna professionen och det sker genom kommunikation mellan de professionella inom

professionen. Denna kommunikation kan sägas utgöra en del av det intraprofessionella lärandet. Detta kommer redovisas ytterligare under avsnittet som avser studiens teoretiska utgångspunkter.

1.2.3 Profession

Det som kännetecknar en profession beskriver Bruhn (2018), med utgångspunkt i Brante (2014), som en yrkesgrupp som besitter en expertkunskap inom ett specifikt

vetenskapsområde. Detta vetenskapsområde ligger sedan till grund för en sammanhållen examen på akademisk nivå. Kunskaper som förvärvas genom den högre utbildningen besvarar kunskapskraven inom yrket. Expertkunskapen tillsammans med en professionell praktik tillämpas för att arbeta mot ett specifikt mål. Den praktiska kunskapen förvärvas genom att konkret arbeta ute i verksamheter, vilket ökar mängden erfarenhet hos den professionelle. Detta genererar en så kallad “tyst kunskap” eller beprövad erfarenhet som innebär att den professionelle kan känna av särskilda situationer eller människor (Bruhn, 2018, s. 40).

4

1.2.4 Handlingsutrymme

Aronsson och Berglind (1990) beskriver två typer av handlingsutrymme: subjektivt och objektivt handlingsutrymme. Det subjektiva handlingsutrymmet inbegriper det

handlingsutrymme som den enskilda individen upplever eller tror sig ha. Det objektiva handlingsutrymmet beskrivs utgöra det faktiska handlingsutrymmet. Beroende på hur individen uppfattar dessa kan handlingsutrymmet nyttjas olika i både positiv och negativ mening (a.a.), faktorer hos den yrkesutövande såväl som hos arbetsgruppen eller kollegorna kan påverka handlingsutrymmet (Svensson, Johnsson och Laanemets, 2009). När en

yrkesutövare har ett handlingsutrymme innebär detta att individen har valmöjligheter, utifrån de ramar som finns, att välja och fatta olika beslut. Handlingsutrymmet uppstår inte för en yrkesutövare på grund av en avsaknad inom organisationen i relation till ramar och regler utan det uppstår när yrkesutövaren handlar och agerar utifrån de ramar som finns (Svensson et al., 2009).

2. Tidigare litteraturöversikter

I detta avsnitt kommer de tidigare litteraturöversikter att presenteras för att tydliggöra vad som är känt inom ämnet sedan tidigare. Därefter kommer en motivering att framföras som ligger till grund för valet av att göra denna studie. De tidigare litteraturöversikternas respondentgrupper innehåller olika professioner, till exempel hälso- och sjukvårdspersonal samt socialarbetare vilket ses som positivt för denna studies syfte.

Kommunikation på arbetsplatsen är något som tidigare studerats i både Sverige och

internationellt. I en systematisk litteraturöversikt undersöks kommunikation bland personal som arbetar med övergångsvård (transitional care). Övergångsvård beskrivs som när till exempel en äldre person är i behov av olika typer av stöd från flera instanser, exempelvis sjukvård och socialtjänst. Författarna fann bland annat att bristande förståelse för den andra yrkesgruppen utgjorde ett hinder för kommunikation. Vidare fann de att utbyte av

information är centralt för en effektiv interprofessionell kommunikation samt brist av dialog mellan professioner har visat sig vara negativt för kommunikation. Tidsbrist och tidspress visade sig inverka negativt på kommunikationen inom övergångsvård. I denna studie nämns personalmöten och ronderna som två tillfällen som främjar kommunikation (Allen et al., 2013).

Inom arbetsmiljö kan även tidspress och eller resurser tänkas ingå eftersom det är faktorer som framförallt kan påverka det psykosociala välmåendet. En annan litteraturöversikt har påvisat att bristande förståelse för den andra professionens kunskap påverkade samarbetet negativt mellan apotekare och vårdpersonal. Även aspekter som påverkar kommunikationen mellan läkare och sjuksköterskor negativt togs upp, exempel på dessa aspekter var tillit, förtroende, vilja att samarbeta samt bristande förståelse i rolldefinitioner och tidigare dåliga erfarenheter där kommunikationen brustit. Denna litteraturöversikt lyfter även fram några faktorer som främjar kommunikation och exempel på detta är bland annat att om tid ges fungerar kommunikationen mellan de olika professionerna bättre. När arbetsbelastningen blir för stor hinns inte kommunikation med. (Bollen et al., 2019).

En tredje studie visar att de roller som finns mellan läkare och sjuksköterskor och den hierarki som medföljt dem historiskt utgör ett hinder för kommunikation. Det visade sig också att den ökande arbetsbelastningen inom vården som till stor del beror på en allt mer åldrande befolkning, kunde innebära minskad kommunikation mellan personal inom hälso- och sjukvården. Ytterligare en faktor som lyfts fram som hindrar kommunikation mellan

5 sjuksköterskor och läkare är att det knappt finns någon inplanerad tid för kommunikation. Då sjuksköterskorna spenderar mer tid med patienter och anhöriga än med läkare uppkommer inte möjligheterna till kommunikation automatiskt. Denna studie menar också att sjukvård aldrig skulle gå att genomföra utan kommunikation och att det därför är avgörande för patientsäkerheten att kommunikationen mellan personal inom hälso- och sjukvården

fungerar. (Curtis et al., 2011). Ingen av litteraturöversikterna tillämpade någon form av teori för att generera ytterligare kunskap om resultat. En möjlighet hade varit att tillämpa teorier om makt i förhållande till studien av Curtis et al., 2011. Vidare hade även Danermarks (2004) beskrivning av samverkansprocessen varit av intresse för studien av Allen et al., 2013. Rumping, Boendermaker & de Ruyter (2019) fann i en scoping review att bland

socialarbetare som arbetade med ungdomar var centrala aspekter såsom förståelse för och vetskap om andra discipliner, kommunikation och interaktion samt lika ansvar/normer faktorer som förbättrade interprofessionellt samarbete med andra professioner som till exempel sjuksköterskor, psykologer och psykiatriker. Foronda, MacWilliams, och McArthur (2016) undersökte genom en integrativ studie det rådande kunskapsfältet gällande

interprofessionell kommunikation bland sjuksköterskor och läkare. Utifrån 28 artiklar fann de att professioners sätt att kommunicera skiljer sig och att det leder till frustration mellan dem. De påvisar genom en studie att hierarkier utgör ett hinder för kommunikation och samarbete bland sjukvårdspersonal. På grund av det höga arbetstempot och att konversationer

återkommande blev avbrutna innebar det att den interprofessionella kommunikationen var ovanlig och opersonlig. Vidare fann de att olika typer av aktiviteter, till exempel simuleringar ledde till förbättrade kommunikationsfärdigheter bland personalen. Foronda et al. (2016) drar av sin studie slutsatsen att genom att främja kommunikationen bland de olika professionerna kommer hälso- och sjukvården att utvecklas.

De tidigare litteraturöversikterna framhåller olika faktorer som beskrivs främja, hindra och påverka förutsättningarna för kommunikationen bland professioner på arbetsplatsen.

Majoriteten av studierna inriktar sig mot hälso- och sjukvårdspersonal och lägger störst fokus på kommunikationen bland sjuksköterskor och läkare. Vidare belyser studierna inte den intraprofessionella dialogen vilket vi anser vara ytterst relevant för den professionella

utvecklingen. För att kunna diskutera och tillämpa forskningslitteraturen valde vi att skapa en sammanhållen teoretisk ram som kommer att presenteras i detalj här nedan.

3. Teoretiska utgångspunkter

Under följande avsnitt beskrivs studiens teoretiska ramverk. Teorierna som presenteras ligger sedan till grund för den analys som genomförs utifrån det resultat som framkommit.

3.1 Teorier om organisationskultur

Inom en organisation är det viktigt att det finns en god och hälsosam kommunikationsprocess mellan organisationens ledning och dess medarbetare, denna typ av kommunikation som kallas för den formella typen av kommunikation, finns oftast beskriven och ingår i organisationens formella regelverk (Alvesson, 1993). Den informella

kommunikationsprocessen beskriver hur dialog och kommunikation tar sig utrymme inom organisationen rent praktiskt, hur anställda samarbetar, byter erfarenheter och delar med sig av kunskap. Alvesson (1993) menar att organisationskultur ska beskrivas som de idéer, värderingar, normer och symboler som en viss grupp delar och som förmedlas eller uttrycks inom den. Begreppet ses därmed återspegla gruppens gemensamma uppfattningar och föreställningar om olika fenomen som bidrar till hur individerna förhåller sig till den

6 gemensamma omgivningen. Att ha förståelse för organisationskulturen både utifrån det större perspektivet till gruppnivå, såväl från företagsledningsnivå till den kollegiala nivån är viktigt för att förstå hur kommunikation, samarbete och dialog fungerar. Det är även viktigt att förstå hur tankar, idéer och värderingar kommuniceras inom organisationen. Förståelse kring detta leder sannolikt till förståelse om vad som utgör förutsättningar eller hinder för

professionsutveckling. I analysen kommer teorin om organisationskultur att tillämpas för att förstå hur organisationers informella kommunikationsprocesser ter sig i praktiken.

3.2 Samverkan och interprofessionell kommunikation

Danermark och Kullberg (1999) skriver att samverkan mellan människobehandlande organisationer i samhället är ytterst aktuellt. Vidare beskriver författarna att forskning som utgår ifrån att organisationer ses som beroende av andra aktörer i samhället benämns som nyinstitutionalism. Organisationer ses därmed inte som slutna utifrån denna teoretiska inriktning. Danermark och Kullberg (1999) hänvisar till Sunesson (1974, 1981, 1989) gällande hur relationer mellan organisationer samt uppkomsten av nya organisationer ska analyseras. Sunesson särskiljer tre olika analytiska domäner från varandra. Den första domänen benämns som den överordnade domänen där staten handlar inom ett visst område baserat på vedertagna normer i samhället. Den andra domänen beskrivs som den sociala och som sägs utgöra en domän där organisationers samverkan är möjlig att undersöka. Slutligen existerar en ”konkret praktisk domän” som utgörs av de handlingar och aktiviteter som sker inom en organisation (Danermark & Kullberg, 1999, s. 60). Centralt för denna studie är den sociala domänen vilket Danermark & Kullberg (1999) vidare beskriver som den domän där specifika yrkesgrupper och professioner samt den kunskap de besitter inom ett specifikt område ingår. Domänen utgör således en plattform för kommunikation, samverkan och dialog. Den sociala domänen kan således ses innehålla den professionella kommunikationen och dialogen, vilka möjliggör den professionella utvecklingen som är av intresse för denna studie. Genom denna teori kan vi analysera resultatet för att få vetskap om hur till exempel olika samhällssektorer förhåller sig till varandra, hur professionerna inom dessa

kommunicerar inom och mellan varandra samt vilka förbättringar som olika professioner åberopar för att främja professionell utveckling.

Boklund (1995) beskriver fyra typer av samarbetsformer vilka är separation, koordination, kollaboration och sammansmältning. I denna studie har vi valt att lyfta fram två av dessa samarbetsformer, koordination och kollaboration. Koordination hänvisar till det samarbete som uppstår mellan olika verksamheter genom samordning. Ett exempel på samordning inom socialtjänsten är när en handläggare inom en viss avdelning för vidare en fråga om

exempelvis ekonomiskt bistånd till en socialsekreterare som i sin tur engagerar exempelvis hemtjänst som utövare av uppdraget, detta sker utan några möten parterna emellan.

Kollaboration beskriver en viss typ av samarbete där “riktig” samverkan uppstår och sker. Den kollaborativa formen av samverkan innebär att yrkesgrupperna förblir inom sina verksamhets- och ansvarsområden, men där yrkesgrupperna i vissa frågor samarbetar för att till exempel samordna insatser för en klient.Begreppen kommer att tillämpas i analysen för att belysa vikten av samverkan och hur den interprofessionella kommunikationen påverkar professionsutveckling

3.3 Den professionella logiken

Den kunskap som en profession besitter styrs av den egna professionens utövare och medför en kontroll av den kunskap som genereras och upprätthålls. Detta sker bland annat genom den kunskap som förmedlas via akademisk utbildning och som ligger till grund för

7 professionen (Freidson, 2001). Vidare har även professionerna olika krav på sig där de förväntas att vidareutveckla, utöka och systematisera den redan befintliga kunskap som de besitter. En annan viktig aspekt som bidrar till att legitimera professionen är arbetet med att utöka kunskapsfältet och den redan befintliga kunskapen. Det är genom den specifika expertkunskapen gentemot allmänheten som professionerna kan legitimera sig. Vidare beskrivs det att den professionella kunskapen kan utvecklas och expanderas i det praktiska arbetet eftersom professionerna är ”fria” att söka ny kunskap. Det innebär att professionerna genom intrakommunikation kan utbyta kunskap och erfarenheter som leder till en

vidareutveckling av kunskapen (a.a.). Den professionella logiken kommer senare i arbetet att användas för att analysera hur professioner på arbetsplatsen kan utveckla den egna

professionen genom kommunikation samt vilka möjliga konsekvenser det medför.

3.4 Relationslärande

Wenger (1998) beskriver att människor kontinuerligt engagerar sig i olika former av sökande. I detta sökandet interagerar oftast individer med andra. Över tid leder det kollegiala lärandet till skapandet av praxis som återspeglar individens eller gruppens uppfattningar och

värderingar. Wenger (1998) beskriver vidare att arbete med andra som delar samma villkor är en central faktor för att definiera sökandet efter ytterligare kunskap som individen bedriver. Detta ger individen en kollegial känsla att faktiskt ha förmåga att påverka arbetet i sig och den riktning som arbetet kan komma att utvecklas till, skapandet av nya praxis. Detta

påverkar också de relationer som individen skapat på sin arbetsplats och dessa relationer kan vara avgörande för att individen klarar av sin arbetsroll. Skapandet av ny praxis, nya

tillvägagångssätt, sker i både det som kommuniceras och i det som inte kommuniceras och att det finns ett grundat synsätt i sunt förnuft för hur detta sker (a.a.). Med hjälp av denna teori kommer vi i analysen belysa hur interaktionen mellan professionella kan påverka

handlingsutrymmet.

3.5 Sammanfattning av de teoretiska utgångspunkterna

Sammanfattningsvis kan vår teoretiska ram ses bilda en beskrivning av hur kommunikation uppstår och verkar i praktiken. Den inleds med en övergripande teori om organisationer och kommunikation. Därefter övergår ramen till att beskriva den interprofessionella

kommunikationen genom samverkan. Den professionella logiken svarar för den

intraprofessionella kommunikationen och hur professionerna styr den kunskap som existerar inom professionen genom kommunikation. Slutligen beskrivs vikten av arbetsgruppen, kollegiet samt den kunskap som kan uppnås genom interaktion.

4. Metod

Under detta avsnitt beskriver vi noggrant de olika tillvägagångssätten och metodvalen som gjorts i studien. Inledningsvis följer en presentation kring studiens vetenskapsteoretiska inspiration. Därefter följer en beskrivning av studiens datainsamlingsmetod,

dataanalysmetod, litteraturgenomsökningsprocess samt studiens tillförlitlighet,

överförbarhet, pålitlighet och konfirmerbarhet. Avsnittet avslutas med att framföra de etiska överväganden som behandlats.

8

4.1 Vetenskapsteoretisk inspiration

För denna studie har vi valt att ta inspiration från den kritiska realismen och dess ontologiska samt metodologiska utgångspunkter. Utifrån kritisk realism ses omvärlden som objektivt existerande oberoende av vår kunskap om den. Vidare ses kunskap som kontextpåverkad. Det kan även förklaras som att kunskapen om världen kan beskrivas genom de begrepp som vi har skapat (Danermark, Ekström, Jakobsen & Karlsson, 2003). En central aspekt som vi lagt vikt vid är förespråkandet av metodologisk pluralism som innebär en tillämpning av både kvantitativa och kvalitativa studier. Det innebär även en öppenhet att jämföra olika studier genomförda utifrån olika metoder. Danermark, Ekström, Jakobsen & Karlsson (2003) framhåller att metodologisk pluralism medför att de resultat som en kvalitativ metod

genererar kan kompletteras med hjälp av en kvantitativ metod. Vi ställde oss dock kritiska till detta påstående i och med att studierna skiljer sig åt gällande ett flertal aspekter. Nationalitet, urvalsgrupp och kontext är några av dessa och som medför att vi endast kunde påtala

indikationer i de fall vi såg att ett visst resultat förekom i flera studier. Dessa faktorer

motiverade även till att belysa vikten av framtida forskning för att kartlägga de förhållanden som råder i exempelvis Sverige. Resultaten som erhölls kan endast diskuteras och

problematiseras på grundval av de olika kontexter som studierna är utförda under. Genom att använda oss av både kvalitativa och kvantitativa studier kunde dock de resultat som framkom ges ökad sannolikhet. Det innebar även att undersökningsområdet kunde bli mer detaljerat beskrivet i och med att olika metoder användes och presenterades (jfr Danermark, Ekström, Jakobsen & Karlsson, 2003, s. 273–274). Inom kritisk realism ligger även intresset i att undersöka de underliggande mekanismer som leder till empiriska regelbundenheter. Verkligheten antas bestå av flera ”domäner” där mekanismerna går under verklighetens domän. När väl dessa mekanismer leder till en händelse uppstår de i de faktiskas domän. Händelser som sedan upplevs blir empiriska faktum och utgör då den empiriska domänen. För att nå kunskap måste därför fokus riktas till dessa underliggande mekanismer och inte endast till det vi empiriskt kan se och uppfatta (Danermark, Ekström, Jakobsen & Karlsson, 2003).

4.2 Datainsamlingsmetod

För att besvara studiens syfte och frågeställningar valdes scoping review som

datainsamlingsmetod. Scoping review, eller en översiktsstudie som det också kallas, har en bred inriktning och kan användas för att kartlägga forskningsläget och avgöra om det sedan går att genomföra en systematisk litteraturstudie. Ett annat syfte med en scoping review är att kartlägga ett begränsat eller outforskat ämne (Booth, Sutton, Pappaioannou, 2016; Forsberg & Wengström, 2015). I och med den breda forskningsfråga som förevarande studie har lämpar sig en scoping review som datainsamlingsmetod. En scoping review tillät även ett brett urval av studier av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Kraven på urvalskriterier och kvalitet på studierna var inte av samma vikt i och med valet av datainsamlingsmetod. De urvalskriterier som slutligen användes framkom i samband med litteratursökningen samt den första genomläsningen av studierna. Att göra en scoping review innebär även att så kallad grå litteratur kan användas, till exempel rapporter (Forsberg & Wengström, 2015).

4.2.1 Litteratursökning

Litteratursökningsprocessen för en scoping review innehåller samma typ av steg som en systematisk litteraturstudie, men själva sökstrategin tillåts vara mer bred. För denna studie valde vi dock att begränsa sökningen till artiklar som genomgått en peer review för att få ett mer hanterbart material. Initialt gjordes ett antal sökningar för att precisera relevanta sökord

9 för ämnet. Därefter gjordes nya sökningar med de valda sökorden vilket gav träffar på

relevanta artiklar. Under processens gång formulerades även nya sökord för att finna ytterligare relevant litteratur. Slutligen använde vi även de relevanta studierna vi valt ut och gick igenom referenslistor för att finna eventuella relevanta artiklar på det viset (jfr Forsberg & Wengström, 2015, s. 175).

Litteratursökningen pågick mellan den 3 och 27 april 2020. Inklusions- och

exklusionskriterierna uppkom i takt med att litteraturgenomgången genomfördes. Att i denna studie varit hänvisad till litteratur på engelska, på grund av resursskäl, begränsade oss i sökprocessen då vi sannolikt missade viktiga studier på andra språk, exempelvis svenska. Den engelskspråkiga litteraturen upplevdes ändå ge ett globalt perspektiv över ämnet. Det tvingade oss dock att löpande överväga om den engelskspråkiga litteraturen var

generaliserbar med situationen i Sverige i och med att olika länder arbetar utifrån olika förutsättningar. De inklusionskriterier som sedan formulerades var att artiklarna skulle beröra människobehandlande yrken i någon form, omfatta professionella yrkesgrupper, beröra kommunikation i någon form och att de var ”peer reviewed”. Exklusionskriterierna som valdes var artiklar där respondentgrupperna var studenter. Syftet med litteratursökningen var inte att finna all relevant forskning på området. Istället syftade litteratursökningen till att belysa och kartlägga ämnesområdet för att skapa en uppfattning om vad som det tidigare har forskats om och vad för slutsatser som dragits i första hand i relation till våra

forskningsfrågor och teoretiska ram (Forsberg & Wengström, 2015). Urvalsprocessen

strukturerades upp genom att artiklarna först valdes ut baserat på om titeln upplevdes relevant sett till syfte samt inklusions- och exklusionkriterier. Därefter lästes de valda artiklarnas abstract vilket reducerade materialet ytterligare. Slutligen valdes de artiklar som efter hel genomläsning fortfarande mötte kriterierna för vår studie (jfr Booth, Sutton, Pappaioannou, 2016, s. 143).

Under sökningsprocessen genomfördes fyra olika sökningar i databasen ASSIA (Applied Social Sciences Index and Abstracts) samt en sökning i databasen Social Services Abstracts. Under processens gång utvecklades sökningarna och olika typer av sökord användes för att finna relevant forskning (Forsberg & Wengström, 2015). Den första sökningen genomfördes 03-04-2020 med sökorden: (professional team or professional group* or professional work group*) and (communication) and (profession) and (common practice* or common vision* or professional practice) vilket gav 113 träffar initialt. Efter en genomgång av titlarna

reducerades materialet ner till 27 stycken artiklar. Artiklarnas abstract lästes sedan vilket reducerade ner materialet ytterligare till nio artiklar. Slutligen lästes artiklarna i sin helhet vilket minskade antalet till tre stycken artiklar. Den andra sökningen genomfördes den 06-04-2020 med sökorden: (professional team or professional group* or professional work group*) and (communication) and (profession) and (social work) vilket gav 55 träffar. Efter

genomgång av titlarna reducerades materialet ner till nio stycken artiklar. Artiklarnas abstract lästes sedan vilket reducerade materialet ytterligare till fyra artiklar. Slutligen lästes artiklarna i sin helhet vilket minskade antalet till två stycken artiklar.

Den tredje sökningen genomfördes den 07-04-2020 med sökorden: (professional team or professional group* or professional work group*) and (communication) and (social work) and (professional development) vilket gav 139 träffar. Efter en genomgång av titlarna reducerades materialet ner till 11 stycken artiklar. Artiklarnas abstract lästes sedan vilket reducerade materialet ytterligare till fem artiklar. Slutligen lästes artiklarna i sin helhet vilket innebar att de fem artiklarna fortfarande bedömdes relevanta. En fjärde sökning genomfördes den 04-20-2020 med sökorden: social workers and communication and professional vilket

10 gav 408 träffar. Efter genomgång av titlarna reducerades materialet ner till 15 stycken

artiklar. Artiklarnas abstract lästes sedan vilket reducerade materialet ytterligare till åtta artiklar. Sedan lästes artiklarna i sin helhet vilket minskade antalet till tre stycken artiklar. Slutligen gjordes en sökning i databasen Social Services Abstracts den 04-27-2020 med sökorden: (social workers) (communication) (professional) (collaboration) vilket gav 49 träffar. Efter genomgång av titlarna reducerades materialet ner till sex stycken artiklar. Artiklarnas abstract lästes sedan vilket reducerade materialet ytterligare till tre artiklar. Slutligen lästes artiklarna i sin helhet vilket minskade antalet till två stycken artiklar. Efter de fem huvudsakliga sökningarna genomfördes även sökningar i utvalda studiernas

referenslistor. Dessa sökningar resulterade inte i någon relevant studie. Totalt fann vi 15 relevanta artiklar för denna studie.

4.3 Figur 1: Illustration av litteratursökningens olika steg.

4.4 Dataanalysmetod

För att analysera det datamaterial som framkom genom litteratursökningen användes tematisk syntes som metod. Booth, Sutton & Pappaioannou (2016) beskriver att metoden syftar till att belysa diverse faktorer som är viktiga för förståelsen av ett visst fenomen. Den tematiska syntesen är lämplig när personers perspektiv eller upplevelser om något är av intresse. Studier av den här sorten belyser ofta faktorer som verkar hindrande eller främjande vilket

11 vi läste de relevanta artiklarna hade vi studiens tre frågeställningar i åtanke, men lät teman uppkomma i takt med att vi blev mer insatta i ämnet och således hade vi ett mer öppet och induktivt förhållningssätt till forskningen. Metoden har tre distinkta principer gällande tillvägagångssättet vilka är kodning av de fynd som gjorts i det aktuella materialet, organisering av dessa koder i övergripande områden som skapar deskriptiva teman vilka slutligen framställs till analytiska teman (Booth, Sutton & Pappaioannou, 2016). Utifrån de artiklar som valdes ut sammanställdes de på ett övergripande sätt i tablån (figur 2) nedan. Redan efter en första genomläsning av samtliga artiklar kunde potentiella teman formuleras. Centrala fynd och resultat fördes in i tablån (figur 2) vilka sedan gavs olika koder, till

exempel miljö, psykiskt eller fysiskt. Dessa koder användes sedan för att skapa övergripande teman som exempelvis arbetsmiljö eller roller. Slutligen kunde övergripande teman

framställas till analytiska teman vilka bland annat var psykosocial arbetsmiljö och förståelse för roller.

4.5 Tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmerbarhet

replikation och validitet (Bryman, 2011). Booth, Sutton & Pappaioannou (2016) framhåller dock att det inom kvalitativ forskning råder oenighet kring vilka kriterier som ska användas för kvalitativt inriktade studier. Hannes (2011) och Bryman (2011) beskriver dock fyra kriterier som är användbara vid kvalitetsgranskning av kvalitativa studier. Det första kriteriet benämns som tillförlitlighet och inbegriper att följa forskningsregler samt att ge

respondenterna möjlighet till att kontrollera att det de sagt stämmer överens med forskarens tolkning (Hannes, 2011). För denna studie har 15 olika artiklar valts ut för att besvara studiens syfte. Det blir för oss viktigt att överväga om deras resultat är trovärdiga eller ej. Baserat på att vi valt att endast använda studier som är peer reviewed bedöms därför de resultat som vi använt oss av som trovärdiga. Överförbarhet handlar om huruvida de resultat som framkommit är tillämpbara i till exempel andra miljöer eller kontexter (Bryman, 2011; Hannes, 2011). De olika artiklarna som valts ut i den här studien kan inte användas för att generalisera några resultat på en allmängiltig nivå. Respondentgrupperna är specifika och deras kontext är svår att applicera på andra professioner, vilket gör det endast möjligt att se dessa resultat som indikationer. Genom att redovisa vilka grupper som undersökts i studierna ger det även ett sammanhang samt förståelse för vilka grupper resultaten gäller eller är

applicerbara på (Hannes, 2011). Vidare beskriver Bryman (2011) begreppet pålitlighet, vilket innefattar att tydligt beskriva forskningsprocessen samt de val som gjorts i studien. Det handlar även om ifall processen ses som logisk (Hannes, 2011). Samtliga valda studier har blivit granskade genom peer review vilket innebar en viss grad pålitlighet. Vi har dock funnit ett antal artiklar där metodbeskrivningen var bristfällig och kunde ifrågasättas. I och med att denna studie var en socping review valde vi dock att inkludera dessa artiklar för att få ett bredare perspektiv. Slutligen finns kriteriet ”confirmability” eller konfirmerbarhet (egen övers.). Bryman (2011, s. 355) menar att detta kriterium används för att kunna ”styrka och konfirmera”. Han menar att det innebär att det i studien framkommer att aspekter som egna värderingar eller teori inte har låtit påverka slutsatser och resultat. Även här förhåller vi oss till att de utvalda artiklarna är peer reviewed och således bör möta detta kriterium.

4.6 Generaliserbarhet

Frågan gällande huruvida studiens material kunde generaliseras är viktig att nämna. Bryman (2011) skriver att kvantitativa forskare ofta vill göra anspråk på att kunna generalisera sina resultat till en viss population, medan kvalitativa forskare snarare vill skapa en förståelse för bland annat värderingar och beteenden i den kontext som studien har genomförts i. För denna

12 studie kunde vi inte göra anspråk på någon form av generaliserbarhet. I och med att studiens datamaterial utgjordes av olika studier genomförda i olika länder och kontexter innebar det att vi ej kunde uttala oss med säkerhet avseende kontextuell förståelse. Vad vi kunde belysa utifrån denna studie var de olika indikationer som framkom utifrån den tematiska syntes som låg till grund för vårt resultat.

4.7 Etiska överväganden

Forsberg & Wengström (2016) menar att arbetet med genomförandet av en systematisk litteraturstudie bör föregås av etiska överväganden i relation till både urval och resultatets presentation. Undersökningsfältet utgörs av kunskap som dokumenterats vid tidigare tillfälle och själva frågeställningen riktas mot litteraturen, inte mot individer. Viktigt att betänka vid genomförande av en systematisk litteraturstudie är att valet av tidigare studier grundas i att de tidigare studierna fått godkännande, tillstånd, från etisk kommitté eller att det gjorts

omsorgsfulla etiska överväganden i studien. I vår litteratursökning var ett kriterium att alla studier skulle vara peer reviewed för att säkra att dessa studier fått godkännande. Etiska dilemman som uppstått har bland annat varit relaterade till vad som framkommit i studiernas metodavsnitt. I en studie gjord av Fraser (2019) var metodavsnittet bristfälligt beskrivet vilket kan ifrågasätta de resultat som presenteras i studien. Vidare kan datainsamlingsmetoden i en studie gjord av Phelan et al. (2006) ses som problematiskt då de gav inspelningsutrustning till studiedeltagarna som själva skulle spela in konversationer. Viktigt och intressant material kan i de fallen har bortfallit på grund av till exempel glömska eller medvetna val om att inte spela in vissa konversationer. För vår scoping review bedömde vi dock att studierna skulle

inkluderas dels för att de är granskade genom peer review och således ska ha uppnått forskningskraven, dels för att en scoping review tillät oss använda studier där kravet på studiernas kvalitet inte är lika högt.

Forsberg & Wengström (2016) skriver att det också är viktigt att samtliga artiklar som utgör del av studien presenteras och att deras resultat redovisas oavsett om det stöder hypotesen eller inte. Att endast presentera de resultat, artiklar, som stöder forskarens egna åsikter anses som oetiskt. Vi har i denna studie presenterat samtliga artiklar som vi fann relevanta under litteratursökningsprocessen. Forsberg & Wengström (2016) menar att centralt för den här typen av studie är frågan om plagiat. Det är av vikt att tydligt referera till de studier som används för att presentera resultatet. Vi har i vår studie refererat till samtliga studier som använts för att presentera resultatet. Vetenskapsrådet (2017) informerar att plagiat inte bara handlar om kopiering av någon annans text. Det kan även handla om att använda någon annans ideér eller hypoteser och hävda att det är ens egna. I samråd med handledare

formulerades studiens syfte och utformning, vilket utifrån ovanstående riktlinje annars hade kunnat tolkats som en form av plagiat.

13

5. Resultat

Under följande avsnitt kommer inledningsvis de artiklar som använts för studien att

redovisas överskådligt genom tablån som följer nedan. Därefter kommer de resultat som vi funnit i artiklarna att presenteras övergripande. Avsnittet avslutas med en sammanfattning av de centrala teman som bildats utifrån den dataanalys som genomfördes på det insamlade materialet vilka är: förståelse för professioners roller, kommunikation och samarbete samt kompetensutveckling.

5.1 Figur 2: Tablå över studiens valda artiklar

Författare, artikel, land kommunikationstyp samt i vilken grad socialarbetare berörs

Syfte Datainsamli

ngsmetod & data- analysmetod

Slutsatser Brister

Pecanac, K. E. & Schwarze, M. L. (2018). Conflict in the intensive care unit: Nursing advocacy and surgical agency. USA. Interprofessionell kommunikation Socialarbetare omnämns ej Att beskriva diskurserna gällande sjuksköterskors och kirurgers ansvar (as “advocates” and “agents”). Använda fynden till att klarlägga hur skillnader i roller kan leda till konflikter gällande beslutsfattande.

Kvalitativ Diskurs-

analys Kunskap om viktiga skillnader mellan professionernas roller och ansvar kan minska konflikter och öka kvalitén på vården.

Som de själva nämner så tas endast sjuksköterskor och kirurger upp, men flera professioner är troligtvis inblandade i beslutsfattande. Det oklart huruvida en diskursanalys om detta egentligen kan säga så mycket. Intressantare vore kanske att kvalitativ undersöka genom intervjuer.

Watson, B. M., Heatley, M. L., Gallois, C. & Kruske, S. (2016). The importance of effective

communication in interprofessional practice: Perspectives of maternity clinicians.

Australien

Interprofessionell kommunikation Socialarbetare omnämns ej

Att undersöka olika perspektiv av interprofessionellt barnmorskearbete i Australien samt deras arbetsrelationer med dessa professionella identiteter/profession er. Kvantitativ SPSS Sjuksköterskor hade lättare att utbyta idéer med andra sjuksköterskor i jämförelse med läkare. Sjuksköterskorna hade mer respekt för den egna professionens kunskap och färdigheter än till läkare.

Upplevelserna av kommunikation behöver inte spegla hur den verkligen tar sig uttryck. Resultaten baseras på enkätsvar som genomförts när

sjuksköterskorna inte varit i aktiv tjänst. Den verkliga

interprofessionella kommunikationen inträffar praktiskt på arbetet, där stress kan vara inblandat, och kan därför vara av annan natur än den upplevelse man har när man betänker den utifrån.

14

Fraser, M. W. (2019). Elephant in the room: Managing community care. Storbritannien

Interprofessionell kommunikation Socialarbetare omnämns

Studiens syfte var att få insikt om interprofessionella barriärer för integrerat arbete genom att undersöka personalens uppfattningar samt effekterna av inter- professionella barriärer vid gemensamma hälso- och socialvårds utvärderingar. Kvantitativ Komparativ analys Inffektiv kommunikation, dålig informationsdelning, olika professionella värderingar och tillvägagångssätt för bedömning, otillräckliga resurser, bristande tillit eller förståelse bland olika professioners var de främsta barriärerna till integration inom organisationen.

Saknar gediget metodavsnitt. Det bristfälliga metodavsnittet och begränsade antalet respondenter innebär att resultatet bör ses som vagt.

Thomson, K., Outram, S., Gilligan, C., & Levett-Jones, T. (2015). Interprofessional experiences of recent healthcare graduates: A social psychology perspective on the barriers to effective communication, teamwork, and patient-centred care. Australien Interprofessionell kommunikation Socialarbetare omnämns ej Undersöka attityderna och erfarenheterna från utexaminerade apotekare, ssk och “medicinare” i relation till interprofessionellt teamwork och kommunikation. Kvalitativ Innehålls-

analys Respondenterna belyste vikten av

interprofessionellt samarbete och att detta gjorde dem bättre på sina jobb. Önskar att de hade mer vetskap om andra roller och vice versa. Många identifierade sig starkt med den egna profession vilket innebar ett “vi och dem”.

Deltagare var utexade inom 2 år då studien gjordes. Hur skulle resultaten vara bland

professionella som arbetet längre tid inom yrket?

Phelan, A. M., Barlow, C. A., & Iversen, S. (2006). Occasioning learning in the workplace: The case of interprofessional peer collaboration. Kanada

Interprofessionell kommunikation Socialarbetare omnämns ej

Att studera hur främjandet av en kultur för kontinuerligt lärande kan uppnås genom konceptualisering och implementering av kollegialt samarbete Kvalitativ Tematisk

analys Ostrukturerade, men fokuserade samtal om dagliga arbetsrutiner kan ge överraskande möjligheter för lärande. Den interprofessionella dialogen kunde innebära att andra perspektiv lades märke till eller övervägdes.

Hur tillförlitligt är sättet som data samlats in på?

Hur etiskt korrekt är metoden?

Begat, Ellefsen & Severinsson (2005). Nurses' satisfaction with their work environment and the outcomes of clinical nursing supervision on nurses' experiences of well-being - a Norwegian study. Norge Intraprofessionell kommunikation Socialarbetare omnämns ej Undersöka sjuksköterskors tillfredsställelse med deras psykosociala arbetsmiljö, deras moraliska överväganden och skillnader i utfall gällande sjuksköterskors välmående. Kvantitativ SPSS Författarna drar slutsatsen att när sjuksköterskorna inser att de kan kommunicera och samarbeta med varandra så kan det indikera på att de har lättare för att hantera moraliskt svåra situationer i arbetet.

Denna studie är genomförd med två stycken sjukhus. Frågan är om resultatet i studien är

generaliserbart.

Låg respons vilket kan innebära att resultaten är felaktiga eller missvisande.

15

Bergman, D., Arnetz, B., Wahlstrom, R., & Sandahl, C. (2007). Effects of dialogue groups on physicians' work environment.

Sverige

Intraprofessionell kommunikation Socialarbetare omnämns ej

Syftet med denna studie är att utvärdera om dialoggrupper för läkare kan förbättra deras psykosociala arbetsmiljö.

Blandad metod SPSS

Resultaten tyder på att dialoggrupper kan vara ett sätt att förbättra den psykosociala arbetsmiljön för läkare.

Går inte att uttala sig om några kausala samband utifrån denna studie. Relativt gammal studie. Intresse för att undersöka detta bland andra professioner?

Acai, A., McQueen, S. A., Fahim, C., Wagner, N., McKinnon, V., Boston, J., . . . Sonnadara, R. R. (2016). 'It's not the form; it's the process': A phenomenological study on the use of creative professional development workshops to improve teamwork and communication skills. Kanada Intraprofessionell kommunikation Socialarbetare omnämns ej Öka kunskapen/forskning släget kring kreativa workshop bidrag till öka interpersonella färdigheter bland professionella inom vården. Kvalitativ Fenomeno- logisk analys.

Deltagarna kände sig mer nära kollegorna när de åkte tillbaka till jobbet. De identifierade styrkor och svagheter gällande deras egna

kommunikation. De blev mer bekväma med andra typer av

kommunikationsstilar.

Skulle resultaten vara de samma om deltagarna frågades igen vid ett senare tillfälle?

Hur mäta interpersonella färdigheter på ett korrekt sätt?

Real, K., Santiago, J., Fay, L., Isaacs, K., & Carll-White, A. (2019). The social logic of nursing

communication and team processes in centralized and decentralized work spaces. USA Intraprofessionell kommunikation Socialarbetare omnämns ej Syftet är att undersöka hur förändringar av sjuksköterskors arbetsplatsutformnin g påverkar deras kommunikation och teamprocesser. Blandad metod Grounded theory Sjuksköterskor kände igen hur fysiska faktorer, särskilt närhet och avstånd, formade kvaliteten på kommunikation och teamprocesser. Vårdkommunikation var mer frekvent, relationell och stödjande i centraliserade utrymmen.

Nämner inga egna begränsningar.

Kan resultatet skilja beroende på kontext och eller kultur?

Lewin, S., & Reeves, S. (2004). Interprofessional collaboration in the hospital: Strategies and meanings. Storbritannien Interprofessionell kommunikation Socialarbetare omnämns Öka förståelsen om detta samarbete. Hälso- och sjukvårdspersonal samt socialarbetare. Kvalitativ Tematisk analys Socialarbetare, terapeuter och sjuksköterskor hade troligtvis bättre samarbete utan läkarna pga av att de innehar samma hierarki. Team-möten sågs som en viktig del av den

interprofessionella kommunikationen.

Nämner inga egna brister. Sjukhuset låg i ett låginkomstsamhälle. Kan det tänkas att lägre professioner får en ännu starkare självkänsla då kanske flera av deltagarna växt upp i samma samhälle?

Sweeney, P., & Kisely, S. (2003). Barriers to managing mental health in Western Australia.. Australian Journal of Rural Health, 11(4), 205-210. Australien Interprofessionell kommunikation Socialarbetare omnämns Att utforska synpunkterna från vård- och mentalhälsoarbetare om hinder för hantering av psykiska hälsoproblem i landsbygden i Västra Australien och hur dessa kan hanteras

Kvalitativ Tematisk analys

Hinder mellan socialvården och psykvård var: bristande kommunikation och “kulturella skillnader mellan organisationerna”. Förvirring gällande psykvårdens roll. Begränsat metodavsnitt.

16

Jolanki, O., Liina-Kaisa Tynkkynen, & Sinervo, T. (2017). Professionals’ views on integrated care: Managing community care. Finland Interprofessionell kommunikation Socialarbetare omnämns Att undersöka integrationen av policys sett ur sjukvårdspersonalens perspektiv. Kvalitativ Diskurs- analys Bristande förståelse för olika roller och ansvar inom vården och den sociala sektorn leder till minskat samarbete. Bristande kommunikation och kanaler för

informationsutbyte ökar patientens ansvar att själva ha koll på sin vård. Samarbete hindrades genom bristande face-to-face kommunikation och informationsutbyte.

Respondenterna var

sjuksköterskor och läkare. Övrig personal på sjukhusen kan tänkas vara relevanta för studien också.

Fakhoury, W., & Wright, D. (2004). A National Survey of Approved Social Workers in the UK: Information, Communication and Training Needs.

Storbritannien

Inter- och intraprofessionell kommunikation

Socialarbetare omnämns primärt

Att undersöka tillgänglighet och kommunikation inom socialarbetares team, hinder för service- insatser och faktorer som kan peka på ytterligare behov av kunskaps- utveckling. Kvantitativ SPSS Begränsade resurser är den största barriären, följt av brist på tid, byråkrati, väntelistor och problem i

kommunikation med andra yrkesmän utgjorde hinder för framgångsrik samordning och tillhandahållande av tjänster till psykiskt sjuka klienter.

Band annat. framför de ett resultat baserat på en bivariat analys

Gudnadottir, M., Bjornsdottir, K., & Jonsdottir, S. (2019). Perception of integrated practice in home care services: Managing community care. Island

Interprofessionell kommunikation Socialarbetare omnämns

Att beskriva samarbete, syfte och effekterna av samverkan ur arbetsgruppers perspektiv. Kvalitativ Tematisk analys

De anställda berättar att de upplevt en spänd stämning på arbetsplatsen mellan sjuksköterskor och socialarbetare. Personalen har trott att detta beror på att de olika professions utövarna inte för står sig på , saknar kunskap om vad de olika grupperna gör

De nämner inga begränsningar själva. Endast “viktiga” frågor som ingick i guiden nämns, men själva guiden finns inte tillgänglig för granskning.

Hean, S., Ødegård, A., & Willumsen, E. (2017). Improving collaboration between professionals supporting mentally ill offenders. Norge

Interprofessionell kommunikation Socialarbetare omnämns

Syftet är att utforska fängelsernas tjänstemännens uppfattning om interprofessionellt samarbete (relationell samordning) för att förstå hur samarbetet mellan dessa system kan förbättras. Kvantitativ Friedman’s two-way analysis of variance Fängelsestjänstemän rapporterar olika nivåer av koordinations- dimensionen med olika yrkesgrupper i fängelset. På samma sätt finns det en betydande skillnad i kvaliteten på relationerna med andra professioner

Att 13 av 37 fängelse accepterade att delta i studien kan tänkas innebära att resultatet är begränsat och kunde se annorlunda ut om fler deltog.

17

5.2 Övergripande resultat

Flertalet studier har påvisat att bristande förståelse för olika professioners roller och uppgifter är en faktor som kan utgöra ett hinder för kommunikation (Fraser, 2019; Jolanki, Tynkkynen & Sinervo, 2017; Kisely & Sweeney, 2003; Pecanac & Schwarze, 2018; Thomson, Outram, Gilligan & Levett-Jones, 2015). En studie fann att kunskap och förståelse om skillnader mellan sjuksköterskors och kirurgers roller samt ansvar leder till minskade konflikter på arbetsplatsen (Pecanac & Schwarze, 2018). Inom den sociala sektorn har liknande resultat påvisats. Sweeney & Kisely (2003) intervjuade yrkesverksamma inom vård för psykiskt sjuka samt yrkesverksamma inom kommunala stödorganisationer. Resultaten visade bland annat att organisatoriska skillnader utgjorde hinder för kommunikation samt att ett av de största

hindren för samarbete mellan psykiatrin och socialarbetare var bristen på förståelse för vad den andra professionen har för arbetsuppgifter och uppdrag. I Finland har en liknande studie påvisat att bristande förståelse för olika roller och ansvar inom vården och den sociala sektorn leder till minskat samarbete (Jolanki et al., 2017). Sett till samarbete inom en organisation utgör bristande tro på eller förståelse mellan olika professioner ett hinder för samarbete (Fraser, 2019). Watson et al. (2016) beskriver att om individen tillhör en grupp och känner grupptillhörighet hjälper det individen att stärka sin jagkänsla och sin egen stabilitet, vilket oftast leder till att individen kan skapa sig en bättre förståelse kring andra individers roller. Vidare beskriver de att bristande kommunikation mellan professionella yrkesutövare grundar sig i bristande förståelse i relation till vad andra individers arbetsuppgifter är. För att

förekomma eventuella problem som detta kan innebära för verksamheter kan det vara motiverat för dessa att tydliggöra de olika arbetsroller och ansvarsområden som finns för verksamhetens medarbetare så att de rådande interna kommunikationsprocesserna inom verksamheten upprätthålls.

Att fungerande kommunikation är en viktig aspekt av professionell utveckling framkommer i flera studier. Watson et al. (2016) har studerat barnmorskor i Australien och funnit att

effektiv informationsdelning är en grundläggande del av det interprofessionella samarbetet mellan barnmorskor och läkare. Vidare fann en annan studie att bristande kommunikation mellan yrkesverksamma inom psykisk vård samt yrkesverksamma inom kommunala

stödorganisationer utgjorde ett hinder för samarbete. Denna studie visar även att en anledning till den bristande kommunikationen var att de olika professionerna hade olika antaganden och förväntningar i relation till hur kommunikationen skulle organiseras (Kisely & Sweeney, 2003). I Storbritannien fann en studie att problem gällande kommunikationen med andra professionella utgjorde ett hinder för lyckat samarbete vid stöd och vård av psykiskt sjuka individer (Fakhoury & Wright, 2004). Det har även påvisats att personal upplever teammöten som viktiga, men att de trots det har återkommande svårigheter att närvara under dessa på grund av bland annat tidsbrist och arbetsbelastning (Lewin & Reeves, 2004). Den fysiska arbetsmiljön har också visat sig påverka kommunikationen. Real, Santiago, Fay, Isaacs & Carll-Whites (2019) fann i sin analys att kommunikationen bland sjuksköterskor var mer frekvent och mer relationell inom enheter som var mer centraliserade i sin utformning. På enheter som var mer decentraliserade bestod kommunikationen i huvudsak av

informationsutbyte. Gällande samarbete fann Jolanki et al. (2017) att hinder för samarbete och kontinuitet i vården mellan sjuksköterskor och läkare var bristande “face-to-face” kommunikation och bristande informationsutbyte. Vidare fann de även att samarbetet med socialtjänsten upplevdes vara den mest problematiska. En annan studie påvisade att

fängelsevakter kommunicerade mer med andra fängelsevakter, sjuksköterskor och socialarbetare än med personal inom psykiatrin. Det var också av de grupper som

18 kriminellas behov. Fängelsevakterna svarade även att ansvaret för de kriminella var

ömsesidigt med de andra yrkesgrupperna samt att de kände sig mest respekterade av dessa grupper (Hean, Ødegård & Willumsen, 2017).

Kommunikation mellan individer kan tänkas underlättas genom att de ges “rätt verktyg”. En studie har visat att arbetsgrupper som tillsammans deltog i kreativa workshops kände sig mer nära sina kollegor när de återvände tillbaka till jobbet. Workshopsen baserade sig på

interaktiva gruppstärkande aktiviteter och lekar. Syftet var att uppmuntra kommunikation och samarbete i arbetsgruppen. Under intervjuer som skedde innan workshopsen uppgav en majoritet att de såg fram emot detta och det skulle vara givande att lära känna sina kollegor utanför arbetet. Genom workshopsen uppgav deltagarna att de identifierade styrkor och svagheter gällande deras egna kommunikation och att de blev mer bekväma med andra typer av kommunikationsstilar (Acai, et al., 2016). Dialoggrupper har även visat sig vara ett sätt att förbättra den psykosociala arbetsmiljön bland läkare. I en svensk studie mättes den

psykosociala arbetsmiljön mellan år 1999 och 2001. Under år 2001 genomfördes

dialoggrupperna med läkare. Senare under år 2003 skickades mätinstrumentet ut igen och därefter genomfördes dialoggrupper igen på samma sätt. Resultaten påvisade en negativ trend gällande den psykosociala arbetsmiljön mellan år 1999 och 2003 för att sedan förbättras under år 2004 (Bergman, Arnetz, Wahlström & Sandahl, 2007). I en studie framkom det att teammöten ansågs vara en viktig del av den professionella kommunikationen mellan socialarbetare, sjuksköterskor, terapeuter och läkare. Interaktionen som skedde i det vardagliga arbetet sågs som kort och lätt avbruten. När läkare kommunicerade med andra professioner beskrevs de ha ett målorienterat fokus och lade ingen större vikt vid den sociala interaktionen. Samarbetet mellan terapeuter, socialarbetare, sjuksköterskor och apotekare var mindre stressigt, mer vänligt generellt och de hade mer djupgående diskussioner kring patientvård (Lewin & Reeves, 2004).

Interprofessionellt samarbete har även visat sig vara viktigt för att öka kunskapen inom den egna professionen bland apotekare och sjuksköterskor. Nyutexaminerade framförde att de kände av i arbetsgruppen att personer identifierade sig mer med personer från samma profession. Samma identifiering upplevde de inte finnas inom det interprofessionella teamet vilket innebar en “vi” och “dem” känsla. Vidare visade resultatet att det var vanligt med att stereotyper användes när det pratades om andra professioner än den egna, till exempel att läkare är överordnade de övriga yrkesgrupperna. Det var även vanligt med att tala om andra professioner på ett opersonligt sätt, till exempel genom “de och de där” (Thomson et al., 2015). Att ha ostrukturerade konversationer, men som ändå innehåller ett specifikt fokus kan medföra att individerna utökar sin kunskap även om det inte är huvudmålet med

konversationen (Phelan, et al., 2006). Mellan vårdassistenter och socialtjänstpersonal har en studie påvisat att regelbundna möten var positivt för det kollegiala stödet. Respondenterna upplevde dock att det inte fanns någon dialog eller att det gick att söka hjälp från varandra utöver dessa möten (Gudnadottir, Bjornsdottir & Jonsdottir, 2019).

5.3 Sammanfattande centrala teman

5.3.1 Förståelse för olika professioners roller

Flertalet studier har påvisat att bristande förståelse för olika professioners roller och uppgifter faktorer som kan utgöra hinder för kommunikation (Fraser, 2019; Jolanki et al., 2017; Kisely & Sweeney, 2003; Pecanac & Schwarze, 2018; Thomson et al., 2015). Den