Föräldraskap, ungdomar och alkohol. Föräldrars strategier för att hantera sina tonåringars möte med alkohol

Hälsa och samhälle

FÖRÄLDRASKAP,

UNGDOMAR

OCH ALKOHOL

FÖRÄLDRARS STRATEGIER FÖR ATT

HANTERA SINA TONÅRINGARS MÖTE MED

ALKOHOL.

EKBERG MARI

THUVESSON INGELA

Examensarbete i Socialt arbete Malmö högskola 10 p Hälsa och samhälle Socionomprogrammet 205 06 Malmö

FÖRÄLDRASKAP,

UNGDOMAR

OCH ALKOHOL

FÖRÄLDRARS STRATEGIER FÖR ATT

HANTERA SINA TONÅRINGARS MÖTE MED

ALKOHOL.

EKBERG MARI

THUVESSON INGELA

Ekberg C, Mari & Thuvesson C, M, Ingela. Föräldraskap, ungdomar och alkohol. Föräldrars strategier för att hantera sina tonåringars möte med alkohol. Parenthood, Teenagers and Alcohol. Parental strategies to deal with their teenagers´ exposure to alcohol. Examensarbete i Socialt arbete 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för Socialt arbete, 2007.

Forskning tyder på ett ökat alkoholintag hos ungdomar. Det är inte frågan om utan när tonåringar börjar intressera sig för alkohol. Tillgängligheten till alkohol ökar hela tiden. Många tonåringar vet hur de snabbt, billigt och lätt ska få tag i alkoholen som aldrig tycks sina. Frågan är hur föräldrar ska förhålla sig till detta. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilka dessa strategier är samt hur föräldrar använder sig av dem. Det visar sig att föräldrar faktiskt har en mängd strategier trots att de själv inte anser sig ha det. Föräldrarna lyfte fram viktiga strategier som att vara öppen i förhållandet till alkohol, tillit, markera gränsen mellan barn och vuxen och känna förtroende för varandra.

Föräldrar är mer oroliga för narkotika än för alkohol, trots att alkoholen är mer tillgänglig. Dessutom är tonåringar oftast berusade när de testar narkotika de första gångerna. Strategier behövs för att bemöta och hantera tonåringars nyfikenhet på alkohol och andra droger.

FÖRORD

Vi hoppas att denna uppsats ska väcka en tanke hos föräldrar och hos alla dem som kommer i kontakt med tonåringar på väg ut i vuxenlivet. Under arbetets gång har vi insett vikten av att förbereda sig för tonåringars nyfikenhet på alkoholen och dess effekter. Det är viktigt att vara ute i god tid vad gäller denna omvälvande och förvirrande period i tonåringars liv.

Vi vill tacka er informanter som gett oss möjlighet att genomföra denna uppsats. Er information och era erfarenheter har varit betydelsefull för oss under vår resa att fördjupa och utveckla oss i ämnet, samt för att färdigställa uppsatsen.

Vi vill också passa på att tacka vår handledare Lars Plantin för tips och vägledning under arbetets gång!

Slutligen vill vi ge varandra ett stort tack för denna intensiva period som inneburit toppar och dalar, tårar och skratt. Ett glatt humör och stark vilja har hjälpt oss i motgång och medgång.

Malmö 070518

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING ... 8

Skador och risker med alkohol ... 9

Varför är alkohol farligt för unga ... 9

Ungas dryckesvanor ... 10

Alkoholens tillgänglighet ... 11

Föräldraskap och alkohol ... 11

Könsperspektiv ... 12

Olaglig handling ... 13

Vilket stöd finns i Malmö stad kring föräldraskap och alkohol ... 13

METOD ... 14 Val av metod ... 14 Tillvägagångssätt ... 15 urval ... 15 Intervjuguide ... 15 Informanter ... 15 Intervjuer ... 16 Bearbetning av intervjumaterial ... 16

VALIDITET, RELIABILITET OCH REPRESENTATIVITET ... 17

Validitet ... 17 Reliabilitet ... 18 Representativitet ... 18 ETISKA ÖVERVÄGANDE ... 18 Informationskravet ... 19 Samtyckeskravet ... 19 Konfidentialitetskravet ... 19 Nyttjandekravet ... 20 TEORETISKA BEGREPP ... 20 Attachment modell ... 20 Förväntningsmodell ... 20 Könsperspektiv ... 21 Norm-modell ... 21

RESULTAT OCH ANALYS ... 23

Resultat ... 23

Intervjuresultat ... 23

Egna strategier i hanterandet av sina barns möte med alkohol ... 23

Skillnader pojkar och flickor ... 24

Föräldrars stöd och information vad gäller ungdom och alkohol ... 25

Analys ... 25

Skillnader och likheter ... 25

Liknande alkoholbruk som sina kamrater ... 25

Mer rädsla för narkotika ... 26

Tillgänglighet ... 26

Föräldrars strategier ... 26

Pojkar och flickor ... 27

Omgivande krav ... 28

Skillnad i förhållningssätt ... 28

Kontakt med andra föräldrar ... 28

Stöd och information ... 29

SAMMANFATTNING OCH AVSLUTANDE DISKUSSION ... 30

Sammanfattning ... 30 Avslutande diskussion ... 31 REFERENSER ... 34 BILAGOR ... 35 Bilaga 1 Intervjuguide ... 35 Bilaga 2 Samtyckesbilaga ... 35 Bilaga 3 Informationsblad ... 35

INLEDNING

Alkoholkonsumtionen ökar, alkoholism blir en allt vanligare sjukdom. Detta är ett uppenbart folkhälsoproblem och konsumtionen går allt lägre ner i åldrarna. I en undersökning om niondeklassares alkoholvanor gjord av CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 2002, konstaterades att en tredjedel av eleverna upplevde sin första berusning vid 13 – 14 års ålder. Majoriteten av flickorna dricker sprit och blanddrycker medan pojkars konsumtion till störst del består av starköl.

Det är vanligast att unga får tag på alkohol genom kamrater. Men även en del blir bjudna på alkohol i hemmet. Undersökningar visar att ungdomar som blir bjudna på alkohol hemma har ofta en högre alkoholkonsumtion än sina kamrater som inte blir bjudna. Föräldrar tror gärna att de lär barnen hur mycket som är rimligt att dricka, men i själva verket blir budskapet att alkohol hör till sociala sammanhang. För den som lär sig att dricka hemma lär samtidigt att det inte är så farligt (IOGT-NTO, 2006). Forskning påvisar att de ungdomar som har tidigt alkoholdebut kommer att dricka mer än sina jämnåriga kamrater som började dricka senare i livet (Lilja & Larsson, 2003).

För de föräldrar som har nolltolerans som strategi, kan det vara svårt att prata med ungdomarna om alkohol på ett naturligt sätt. Detta beroende på att det finns ofta en dubbelhet förknippad med alkohol - det är gott men farligt. Svårigheten ligger i att förklara ett förbud när föräldrarna dricker själv. För många vuxna är alkohol en självklarhet i många sociala situationer och i umgänget med andra människor, trots att vuxna vet att alkohol kan bidra till mycket negativt som bråk, ohälsa och våld. En av de största rädslorna hos föräldrar är att deras unga ska testa narkotika, men det är det väldigt få ungdomar som gör. Det är mycket vanligare att de provar alkohol (IOGT-NTO, 2006).

Familjen överför normer och förväntningar på alkohol till barn och ungdomar. Detta minskar i tonåren eftersom normerna istället fästs i kamratgrupperna. Familjesystemet har dock fortfarande stark påverkan på ungdomen även efter att de inte längre påverkas av föräldrarnas kommunikation. Mönster och relationer från barndomen präglar och påverkar personlighet och relationer som ungdomen senare etablerar (Lilja & Larsson, 2003).

Familjens dryckesmönster påverkar barns alkoholbruk, denna påverkan sker via familjens alkoholnormer och tillgängligheten av alkohol. Bra relationer och bra stöd från familjen är av stor betydelse eftersom det är mindre risk att ungdomar utvecklar ett alkoholbruk. De ungdomar som växer upp i miljö där familjekommunikationen är dålig riskerar större risk att bli beroende, men ungdomar som växer upp under sådana förhållanden kan ändå klara sig bra om de finner stöd och trygghet hos någon annan vuxen (Lilja & Larsson, 2003).

På dagens cigarettpaket finns fetstil varning med texten ”rökning dödar” men på alkoholen finns inget som indikerar på att det är farligt att förtära. Alkoholen har smugit sig igenom alla kontroller och kommit för att stanna. Hur ska föräldrar hantera sina tonåringar och alkohol, vilka strategier har föräldrar i tonåringarnas möte med alkohol? Samtidigt som vuxna ska förklara för sina unga att de inte ska dricka, så måste de försvara sitt eget drickande, vilket rimmar ganska dåligt.

PROBLEMFORMULERING

Varje år mister omkring 7000 personer livet i samband med alkoholrelaterade sjukdomar, olyckor, våldsbrott och trafikolyckor. I Sverige är upp till 600000 personer beroende av alkohol, eller fast i ett alkoholmissbruk (http://hem.passagen.se).

Forskning visar att ju yngre man är vid alkoholdebuten, desto större risk är det att drabbas av allvarliga skador eller fastna i ett missbruk. En femtonåring som dricker ofta och stora mängder alkohol kan bli alkoholist på mindre än ett år. Tonåringar är en speciellt utsatt grupp vad gäller alkohol och dess effekter. Det är en tid i livet som innebär många förändringar. Man blir kär, skaffar nya vänner och börjar gå på fest och disco (IOGT-NTO, 2007). Det är också oftast under denna period som intresset för alkohol vaknar. Tonåringar vill prova nya saker, en av dem är alkohol.

För nyfikna tonåringar är det ingen svårighet att få tag på alkohol, det är ofta bara att ringa ett samtal, så får man vad som önskas. Alkoholen är en sällan sinande källa, tillgängligheten är hög. Detta är en av faktorerna som gör att alkoholkonsumtionen bland unga ökar alltmer. Enligt CAN1_{, 2002}

dricker 75 procent av alla niondeklassare i Sverige alkohol. Alkoholförgiftningar bland femton till nittonåringar har nästan fyrdubblats under 90-talet. Tonåringar har oftast ingen kontroll på sitt alkoholdrickande, de gör som sina kompisar, vilket ofta kan leda till överkonsumtion. De vet inte hur man gör. Vilket ansvar har föräldrar i detta?

Ska föräldrar lära ungdomar att dricka alkohol hemma, eller ska det finnas en nolltolerans i hemmet? Föräldrar har olika värderingar kring hur alkoholen ska introduceras för sina barn, antingen bjuder föräldrarna på alkohol hemma under ordnade former för att de anser att det avdramatiserar det förbjudna med alkohol. Det finns även föräldrar som väljer förhållningssättet nolltolerans till alkohol i hemmet därför att de anser att de annars legaliserar alkoholen inför sina barn och med detta medverkar till barnens alkoholdebut. Hur ska man som förälder gå tillväga, vilka strategier använder föräldrar när tonåringen börjat intressera sig för alkohol. Är föräldrar medvetna om att de faktiskt utför en olaglig handling om de bjuder eller köper ut alkohol, fast att det är till deras egna barn, och att det sker hemma under ordnade former. Enligt Alkohollagen (SFS 1994:1738)

riskerar den som bjuder eller köper ut alkohol till minderårig upp till två års fängelse.

Syfte

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka strategier föräldrar använder för att hantera sina tonårsbarns möte med alkohol.

Inom ramen för detta syfte har vi valt att särskilt sätta fokus på följande frågeområden:

• Vilken bild har tonårsföräldrar av alkohol i ungdomskulturen?

• Vilka strategier har de för att hantera sina egna barns möte med alkohol? • Behandlas pojkar och flickor lika i detta avseende?

• Skiljer sig mammors och pappors resonemang åt på detta område?

• Var söker föräldrarna stöd och information när det gäller ungdomar och alkohol?

Huvudbegrepp

Föräldraskap, strategier, ungdomar och alkohol.

Definitioner av begrepp

Med tonårsföräldrar avses vi föräldrar som har barn i åldern 13-17år som har börjat intressera sig för alkohol och dess effekter.

Med alkohol avses dryck som innehåller 2,25 volymprocent alkohol eller mer. Med strategier menar vi de handlingssätt som föräldrar använder gentemot sina tonårsbarn i mötet med alkohol.

BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING

Alkoholmissbruket är ett av våra största samhällsproblem. Enligt världsorganisationen WHO, är alkoholskadorna ett av det allvarligaste hälsoproblemet i världen.

Alkoholkonsumtionen är troligen den viktigaste enskilda faktorn bakom sjukdomar, våld och olyckor bland svenskar (Johnson, 1991).

Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat kraftigt sedan inträdet i EU den 1 januari, 1995. Medlemsländerna hade en helt annan alkoholpolitik än vad Sverige hade då. Förändringarna i alkoholpolitiken är de mest omfattande sedan motboken avskaffades 1955. Den statliga kontrollen på alkoholen minskade samtidigt som alkoholområdet blev öppen för privata vinstintressen. Mängden av införsel på alkohol för privat bruk höjdes. Vidare har medlemskapet inneburit försvårade gränskontroller av resenärer, vilket har lett till ökad smuggling (Andréasson, 2003). Tillgängligheten ökar, det är inte möjligt att ha kontroll på vem som köper alkohol, och vilken ålder köparna har. Så länge det finns vinstintresse i

smuggelspriten, kommer den att fortsätta säljas, och unga personer kommer att kunna fortsätta köpa.

Skador och risker med alkohol

Alkohol är en kemisk substans som är skadlig för alla vävnader i kroppen, konsekvenserna kan bli många och långa, både fysiska och psykiska. Vanliga skador som uppstår av alkohol är skador på lever, hjärna, matsmältningsorganen, hjärta, blodkroppar och nervsystemet. Listan är lång på konsekvenserna som alkoholen kan medföra människokroppen (Edwards, 1996). Det finns inget riskfritt drickande, men riskerna varierar beroende på samhälleliga och personliga faktorer. Ingen människa dricker i syftet att hamna på akuten eller för att hamna på ett behandlingshem. Skyddsnät påverkar hur omfattande skadorna blir.

Det finns även en del psykiska konsekvenser av alkoholen. En vanlig konsekvens av en långvarig konsumtion är försämrat närminne. Det finns även många sjukdomar i direkt samband med alkoholkonsumtion, alkoholdemens är en av dessa. Alkoholen är också ofta inblandad i våldsbrott och andra kriminella handlingar (Edwards, 1996).

Alkoholism är förutom de direkt fysiska och psykiska skadorna en annan baksida av alkoholen. Det är inte bara ärftliga faktorer som påverkar att ett alkoholmissbruk utvecklas, utan det är i lika hög grad beroende av familjeförhållanden och den sociala uppväxtmiljön. Med alkoholmissbruk avses att en person dricker så mycket att man bryter mot sociala normer. Fysiska och psykiska komplikationer är vanligt. Alkoholism kan ses som en sjukdom med ett sjukligt beroende av alkohol. De vanligaste symtomen på ett nalkande alkoholmissbruk är ökad tolerans, merbegär, kontrollförlust, minnesluckor och blackouts. Dessa symtom ska ses som varningssignaler och som en hjälp att kunna upptäcka sjukdomen på ett tidigt stadie (Andersson, 1995).

Användningen av alkohol innebär betydligt fler konsekvenser för tonåringar än för vuxna. De kan få kroppsliga skador, deras skolgång, arbetsförmåga och deras förmåga att fungera socialt påverkas. En tonårings psykiska mognad blir ofta hämmad hos ungdomar som storkonsumerar alkohol och andra droger. Ett alkoholbruk förstärker en känsla av vara annorlunda, alkoholen får tonåringar att känna en falsk verklighetsuppfattning. De kan få svårt att skapa en egen identitet, ofta avskärmar de sig och känner utanförskap (Andersson, 1995).

Varför är alkohol farligt för unga

Tonåringar har svårt att bedöma konsekvenserna av sitt handlande inför alkoholen (Alkoholkommittén, 2002). Detta är något som ungdomar lär sig att hantera efterhand som de blir äldre. Ungdomar har svårare att märka av när dem är berusade och detta leder till att dem blir fulla alldeles för fort. Den som dricker mycket alkohol och oftast i tonåren löper risk att bli beroende bara efter några år. Det tar längre tid för en vuxen att bli beroende och därigenom blir det också farligare för ungdomarna. Kroppsstorleken har betydelse vid berusning, en liten kropp har inte lika mycket vätska att späda ut alkoholen med vilket leder till en snabbare berusning (Alkoholkommittén, 2002).

Nästa alla som för första gången provar narkotika är i berusat tillstånd. Om tonåringen inte dricker så minskar risken för att prova narkotika. Föräldrar bör se en tidig alkoholdebut som ett varningstecken. Under tonårstiden utvecklar ungdomarna sin självkänsla och det är viktigt att lära känna den man faktiskt är och inte alkoholens skepnad (Alkoholkommittén, 2002).

Ungas dryckesvanor

I en undersökning om niondeklassares alkoholvanor gjord av CAN konstaterades att en tredjedel av eleverna upplevde sin första berusning vid 13 – 14 års ålder. Majoriteten av flickorna dricker sprit och blanddrycker medan pojkars konsumtion till störst del består av starköl. Ungdomars alkoholvanor kan till viss del förklaras av vad som brukar kallas majoritetsmissförståndet. Det innebär att unga tror ofta att andra dricker mycket mer än vad de egentligen gör, vilket leder till att de dricker mer än vad de egentligen vill så att de kan jämföra sig med sina kamrater. De tror att deras kompisar tycker att det är tufft att dricka.

Ungdomstiden är den period i livet då vi utvecklas både psykiskt och fysiskt. Samt den tid vi lär oss sociala färdigheter inför vuxenlivet. Erfarenheter och kunskaper från tonårstiden påverkar stora delar av vuxenlivet. Tonårstiden innebär många förändringar i livet, man skaffar nya vänner, går på disco och fester, blir kär och en massa annat nytt och spännande. Men att kunna hantera alla dessa nya upplevelser utan hjälp av alkohol är viktig erfarenhet inför framtiden. Det krävs stöd från vuxna att klara av ungdomsåren utan alkohol och andra droger. Är man full första gången man gör något t.ex. bjuda upp någon på fest eller disco, är det ganska stor risk att man inte vågar göra det i nyktert tillstånd, vilket medför att det ofta behövs lite alkohol för att våga göra något som man inte brukar göra. Ungdomar lär här av att de måste vara fulla för att göra vissa saker (IOGT-NTO). Problem och bekymmer passerar livet med jämna mellanrum, det är viktigt att ungdomar lär sig att lösa dessa utan alkohol. Det är vanligt att ta till flaskan när motståndet känns stort. Men det är ju så att oavsett hur mycket alkohol man dricker så finns problemen kvar när man nyktrar till igen. Det är mer riskabelt för ungdomar att dricka än vad det är för vuxna. Ofta känner de inte sina egna gränser, de dricker mer än de vill ofta i miljöer där det inte finns vuxna i närheten. Mängder av forskning påvisar att alkohol är skadligt för alla organ i kroppen och kan man bespara kroppen och börja dricka i senare ålder så är det bra. Ungdomar som ”tål” alkohol löper betydligt större risk att bli beroende än ungdomar som inte tål alkohol.

I tonåren börjar man söka efter sin identitet som vuxen (Lalander, 1998). Alkoholen kan kännas som ett tillträde till vuxenvärlden, man känner sig erfaren och cool. Att träda in i början av vuxenlivet innebär ett ansvar och att andra har förväntningar på en. Kamratskapet trycker på och man vill visa att man inte längre är de barn som dricker läsk och det är inte ovanligt att grupptrycket bidrar till alkoholdebuten. För tonåringarna är det inte bara pressen från kamrater utan media pumpar ut bilder på snygga, rika och begåvade människor. Det är sällan alkoholens baksidor visas i media och detta medför att tonåringarna ser alkoholen som en njutning och befrielse från skuldkänslor vilket förstärker alkoholens betydelse i deras liv (Lalander1998).

Alkoholens tillgänglighet

De viktigaste faktorerna som påverkar den ökade konsumtionen bland ungdomar är större tillgång till alkohol och billigare priser. Massor av undersökningar visar att det är lätt för ungdomar under 18 år att få tag på alkohol. Enligt en undersökning gjord av CAN om skolelevers alkoholvanor är det vanligast att få tag på alkohol genom kamrater. Men även en del blir bjudna på alkohol i hemmet. Undersökningar visar att ungdomar som blir bjudna på alkohol hemma har ofta en högre alkoholkonsumtion än sina kamrater som inte blir bjudna. Föräldrar tror gärna att de lär barnen hur mycket som är rimligt att dricka, men i själva verket blir budskapet att alkohol hör till sociala sammanhang. För den som lär sig att dricka hemma lär samtidigt att det inte är så farligt.

Föräldraskap och alkohol

Föräldrar vill kanske inte bli för tjatiga men tonåringar önskar själv att deras föräldrar bryr sig om de dricker. Om en förälder inte låtsas om att de märkt att barnet kommer hem berusad, eller skojar bort det kan detta bli en känsla av övergivenhet hos barnet. Tonårstiden går ju ut på att testa gränser, men för att testa dem måste det finnas någon som sätter dem. (IOGT-NTO, 2006).

Föräldrar har ett ansvar att prata med sina ungdomar om alkohol. Det kan emellertid vara ganska svårt för föräldrarna att prata med ungdomarna om alkohol. Detta beroende på att det finns ofta en dubbelhet förknippad med alkohol - det är gott men farligt. För många vuxna är alkohol en självklarhet i många sociala situationer och i umgänget med andra människor, trots att vi vet att alkohol bidrar till mycket negativt som bråk, ohälsa och våld (IOGT-NTO). Samtidigt som vuxna ska förklara för sina unga att de inte ska dricka, så måste de försvara sitt eget drickande, vilket rimmar ganska dåligt. En av de största rädslorna hos föräldrar är att deras unga ska testa narkotika, men det är väldigt få ungdomar som prövar narkotika. Det är mycket vanligare att de provar alkohol (IOGT-NTO). Det är inte kloka ord och kampanjer som främst påverkar pojkar och flickors alkoholvanor. Det är föräldrar och andra vuxna som genom sina egna alkoholvanor styr ungdomarnas.

Forskning visar på att alkoholvanor i hemmet spelar stor roll. De ungdomar som växer upp med alkohol i hemmet blir påverkade av detta och föräldrars attityder till att bjuda eller inte i hemmet har betydelse. De som bjuds på alkohol i hemmet kommer att dricka mer alkohol utanför hemmet (Liljesson, 1999) Att föräldrars attityder, förväntningar och normer kring alkohol förs vidare till sina barn visar forskning på men ju äldre ungdomarna blir desto mer påverkar kompisskapet deras handlande. De ungdomar som har en tidig alkoholdebut kommer att dricka mer än sina jämnåriga kamrater som började dricka senare i livet (Lilja och Larsson 2003).

I årsrapporten för år 2002 svarade ungdomarna att en bra förälder ska lyssna på sitt barn, engagera sig i deras skolarbete och inte låta dem stå ensamma med ansvaret kring skolarbetet. En dålig förälder är en förälder som missbrukar alkohol och narkotika anser de flesta ungdomarna. Ca 90 % av vuxna människor använder alkohol mer eller mindre enligt undersökningar som har gjorts av CAN. De flesta vuxna i undersökningen har en positiv attityd till ett måttligt intag av alkohol samtidigt anser dem att alkoholproblem är ett mer laddat begrepp. Ungdomarnas resultat visar att dem tycker att det är okej att deras föräldrar dricker vin till maten hemma i måttliga mängder. Däremot visar det sig att dem

inte tycker att föräldrarna ska dricka sig berusade när dem är närvarande, en liten majoritet bryr sig inte om att deras föräldrar dricker sig fulla på alkohol när dem är med. När det kommer till om ungdomarna tycker att deras föräldrar ska bjuda sina barn på alkohol eller inte så är det mer accepterat att bjuda sina barn på öl och vin än om dem skulle bjuda på sprit. Majoriteten av ungdomarna som har medverkat i rapporten anser ändå inte att det är okej att bjuda sina barn på varken öl eller vin. Att föräldrarna dricker och förbjuder sina ungdomar är helt fel visar undersökningen på, enligt ungdomarnas svar är detta dubbelmoral som dem är mycket känsliga för när det gäller sina föräldrar.

Ca 72 % av ungdomarna uppger att deras föräldrar har pratat med sina barn om förhållningssätt kring alkohol, rökning och narkotika och de flesta tillfrågade tycker att det är bra att det finns tydliga gränser och regler för vad som är accepterat hemma (Barnombudsmannen, årsrapport 2005).

Det kommer en tid då föräldrar nästan känner sig utanför i tonåringarnas liv, de är nästan aldrig hemma och deras rastlöshet kan få dem att strunta i en planerad hemmakväll. Föräldrarna kan känna sig utkonkurrerade av sitt barns bästa kompisar. Vanliga tonårsproblem kan vara att inte vilja visa sig med sina föräldrar ute på stan och att man inte vill ha någon kroppskontakt med sina föräldrar för att detta känns genant och obehagligt . Många föräldrar har svårt att förstå detta och behandlar sina tonårsbarn barnsligt inför sina kamrater. För tonåringar är det viktigt med en tillhörighet och kompisarna har en stor betydelse i deras liv. Ungdomar söker sig gärna till gäng och utan tydligt föräldraskap finns en möjlighet att ungdomarna söker tryggheten i gänget i stället för till hemmet (Barnombudsmannen, årsrapport 2005).

Det finns likheter mellan föräldrars och barns alkoholbruk (Lilja & Larsson, 2003). Föräldrar som inte brukar alkohol har högre möjlighet att få sina barn att avstå från alkohol än föräldrar som dricker alkohol. Ungdomar som ofta blir bjudna på alkohol av sina föräldrar har en viss tendens att få ett större alkoholbruk än de som sällan blir bjudna i hemmet. Föräldrar med alkoholproblem är en av många faktorer som inverkar på risken för att barnen ska få alkoholproblem senare i livet. Det ska dock poängteras att ungdomars handlande kan bli de motsatta, de kan reagera starkt på föräldrarnas alkoholbruk vilket kan få dem att helt avstå (Lilja & Larsson, 2003).

Könsperspektiv

Pojkar dricker oftast mer än flickor gör, men könsskillnaderna tenderar dock att minska i förhållande till tidigare forskning. Det finns ett samband med förändrade könsroller i samhället. Vid frågan om intag av alkohol visar det sig att pojkar har intagit mer alkohol än flickorna. Det finns även skillnader i vad ungdomarna dricker beroende på flickor och pojkar, pojkar har ett ökat öl intag medan flickorna har ett mer varierande dryckesmönster av alkohol.

Pulkkinen 1994 menar i Larssons & Lilja att stora skillnader har påvisats på flickor och pojkar när det gäller alkoholrelaterade problem, hög aggressivitet i skolåldern bland pojkar är en central faktor vid senare problematiskt alkoholbruk.

Flickornas aggressivitet har inte koppling till alkoholbruket som pojkarna, däremot visar forskning på att flickor med tidig ångest löper större risk för problematiskt alkoholbruk (Lilja & Larsson 2003).

De pojknormer som finns i samhället är mer tillåtna än flicknormerna (Schlytter, 1999). Handlingsutrymmet för pojkar är betydligt större, de tillåts konsumera mer alkohol innan samhället ingriper. De tillåts också vara besvärligare i omgivningen. Normerna som gäller för flickor innebär inte bara snävare gränser utan även att flickorna har ett ansvar att upprätthålla gränserna. Skulle flickor bli för fulla eller på annat sätt gå emot flicknormen har de överträtt gränsen och skulle på grund av detta kunna antas ha ett alkoholmissbruk. Detta ger signaler till flickor att de är deras fel medan pojkar inte görs ansvariga för sina handlingar, utan ansvaret ligger hos föräldrar, skola eller till och med hos flickvännen. Kontentan av detta är att pojkar får visa hårda känslor som tillhör den traditionella mansrollen. Flickor blir ansvariga för bådas handlingar, i synnerhet när alkohol är med i bilden. Kristina Anderssons studie vid Maria ungdom, om ungdomars journaler drar slutsatsen att många partners och tidig sexdebut för flickor är ett av de vanligaste tecknen på missbruk och asocialitet (Schlytter, 1999). Om en flicka överskrider gränserna utsätts hon för ett förakt som slutligen leda till ett självförakt.

Olaglig handling

I en undersökning av CAN berättar skolelever att 15 % av dem får vin av sina föräldrar. Att köpa ut alkohol till minderåriga är en olaglig handling. Det finns 18-års gräns för att minska riskerna som alkohol medför. För att köra bil krävs en åldersgräns på 18 år eftersom att personer yngre än denna ålder inte anses mogna för bilkörning, det är väl ingen vuxen som låter en 15-åring köra bil. Trots en åldersgräns på alkohol finns det ändå vuxna som bjuder på sina barn(IOGT-NTO). Alkoholdryck förklaras i 1 kap, 3 § Alkohollagen (1994:1738) som en dryck som innehåller mer än 2,25 volymprocent alkohol. Med alkoholdryck avser lagen öl, starköl, vin och spritdrycker. Vidare säger lagen att det är förbjudet att anskaffa alkoholdrycker till den som inte fyllt 20 år. Vid bjudning av alkoholdrycker måste man förvissa sig om att den som blir bjuden uppnått rätt ålder. Enligt Alkohollagen riskerar föräldrar upp till två års fängelse genom att bjuda, eller att köpa ut alkohol.

Vilket stöd finns i Malmö stad kring föräldraskap och alkohol

Tonåringar har olika lätt att anpassa sig till föräldrar och samhällets krav på dem och detta kan vara en påfrestning på föräldraskapet. Tonåringarna känner sig missförstådda och lever inte upp till kraven som ställs på dem hemma vilket kan leda till bråk, klagomål från skolan och skolk. Detta missnöje påverkar alla i familjen och inte minst tonåringen som känner att alla är emot honom. Malmö stad erbjuder föräldrar och tonårs- COPE utbildningar som är baserat på att bryta negativa spiraler och hitta tillbaka till det positiva.

COPE kommer ursprungligen från Kanada och grundtanken i COPE är att föräldrar är experter på sina barn, men att föräldrar ibland kan behöva nya strategier i sitt föräldraskap. I utbildningen träffas föräldrar som har tonårsbarn i åldrarna 13-18 år och delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper och föräldrarna följer ett visst schema som är grundstenen för COPE(www.malmo.se).

Socialtjänsten i Malmö erbjuder stöd i föräldrarollen vid oro och funderingar kring droger. Det finns forskningsbaserad kunskap inom området droger och det finns vissa faktorer som är betraktade som skyddsfaktorer. Viktiga skyddsfaktorer för barn är att ha kärleksfulla men tydliga regler, vara insatt och vara aktiv i barnens liv och veta vem de umgås med och var dem befinner sig. Fritidssysselsättningar som fotboll, dans eller andra verksamheter är en viktig skyddsfaktor för att ungdomarna ska vara sysselsatta och inte ”hänga på stan” Man ska ha förväntningar på sina barn men dessa ska vara realistiska och dem ska kunna leva upp till dem. Som förälder ska man vara extra uppmärksam på sitt tonårsbarn om de röker, skolkar eller umgås med fel umgänge. Behöver man stöd eller råd i frågor som rör droger kan föräldrar kontakta de socialkontor som de tillhör eller ta kontakt med MariaMalmö som är en öppenvårdsmottagning för personer upp till 25år eller deras anhöriga vid frågor som rör alkohol eller narkotika(www.malmo.se).

Skolan är den plats där ungdomar tillbringar mycket av sin tid och skolan skall arbeta efter en välförankrad policy i alkohol-, tobak och drogfrågor. Ett gott samarbete mellan skolan och föräldrar är en viktig skyddsfaktor för ungdomar mot kriminalitet, mobbing och droger.

Skolan ska inte bara stäva efter teoretiska kunskaper utan även stärka elevers självkännedom, sociala kompetens och andra viktiga bitar för att eleverna ska bli självständiga individer.

På det flesta skolor kan föräldrar ta kontakt med skolkuratorn eller skolsköterskan för råd och stöd vid eventuella funderingar kring alkohol och droger(www.malmo.se)

METOD

Val av metod

Syftet är att undersöka föräldrars strategier för att hantera sina tonåringars möte med alkohol. För att genomföra detta har en kvalitativ studie valts i stället för en kvantitativ. Detta beroende på att en kvantitativ inte kan ge lika detaljrika svar, samt försvinner möjligheten att ställa följdfrågor för vidare utveckling av informanternas information. I Lantz, 1993 framgår det att kvantitativ metod svarar på frågan hur mycket medan den kvalitativa metoden ger en möjlighet att fördjupa förståelsen för i detta fall tonårsföräldrars strategier. Genom detta utförs undersökningen ur en kvalitativ metod eftersom vi vill ha reda på tonårsföräldrarnas strategier.

Vi har valt en kvalitativ metod för att denna är en mest genomförbar utifrån vårt syfte då frågorna är kvalitativa. Med hjälp av den kvalitativa forskningsmetoden blir det lättare för oss att förstå tonårsföräldrarnas strategier eftersom vi har möjlighet att fördjupa, ställa följdfrågor samt har informanterna haft möjlighet att tala fritt. Detta styrker Rosengren & Arvidson, (2005). Syftet med att använda en kvalitativ metod är att förstå de strategier och handlingssätt tonårsföräldrar använder sig av gentemot sina tonåringar.

I intervjuerna har semistrukturerade frågor använts eftersom detta gav informanterna mer utrymme och inte känna sig styrda under intervjun. Genom att

låta informanterna tala fritt under intervjun gav det oss viktiga bitar utifrån deras verklighet som kunde ha fallit bort om bara strukturerade frågor använts (Kvale, 1997). Utifrån vårt syfte är det omöjligt att undersöka alla tonårsföräldrar därför har vi sökt efter representativa tonårsföräldrar med tonårsbarn där ämnet är aktuellt, alltså ungdomar som har börjat intressera sig för alkohol och dess effekter.

Med en kvalitativ metod ges också möjlighet att få fram viktig information eftersom intervjuerna grundar sig på ett samtal mellan intervjuare och informant (Kvale, 1997).

Tillvägagångssätt

urval

Undersökningens urval består av fyra tonårsföräldrar, två mammor och två pappor. Vi har valt två mammor varav en har en tonårspojke och en har en tonårsflicka, likadant gjordes med papporna. Detta för att vi vill se om det finns skillnader dels mellan mammor och pappor i föräldraskapet och dels om pojkar och flickor blir behandlade lika inför alkohol. Vi har tillfrågat föräldrar som har tonårsbarn som har börjat intressera sig för alkohol och dess effekter. Informanterna kommer från Malmö området detta för att spara tid och pengar (Kvale, 1997). Våra tillfrågade informanter är valda oberoende varandra och har ingen koppling eller kännedom om varandra. Detta för att ingen ska kunna identifieras i texten. Föräldrarna som har deltagit i intervjuerna är anonyma i vår uppsats, efter användandet av intervjumaterialet kommer dessa att förstöras.

Intervjuguide

Inför intervjuerna har en intervjuguide (se bilaga 1) utformats utifrån syftet med undersökningen. Intervjun är uppdelad i fyra huvudteman vilka är, bilden av alkohol i ungdomskulturen, egna strategier i hanterandet av sina egna barns möte med alkohol, skillnader mellan flickor och pojkar och föräldrars stöd och information vad gäller ungdom och alkohol. Intervjuguiden har varit viktig då vi under intervjuerna varit noga att utgå ifrån syftet. Vid formuleringen av intervjufrågorna lades stor vikt vid att utforma dessa så det inte skulle bli för personliga eller ge upphov till obehag för informanten.

Informanter

Först funderade vi på tänkbara informanter som kunde vara aktuella för undersökningen. Vi kom att tänka på informanter som fanns i vår omgivning som hade tonårsbarn. Vi valde informanter som inte stod oss för nära. Efter att vi hittat fyra lämpliga informanter träffade vi dem var för sig och gav dem en kort presentation av oss och en redogörelse av vår undersökning. Vid detta tillfälle fick de även ett informationsblad (se bilaga 2) med information om anonymitet vid deltagandet samt att intervjumaterialet förstörs efter användandet. Informationsbladet innehöll även en kort beskrivning av hela undersökningen samt att uppsatsen kommer att publiceras på Malmö högskolas hemsida. Vi detta tillfälle tog vi också ett första steg till att skapa en relation till informanten så att kommande intervju inte skulle bli stel och konstig. För vi ville inte att informanten skulle känna sig spänd inför intervjun.

Informanternas åldrar varierade mellan 38-55år och deras tonårsbarn var i åldrarna 14-16år. Tre av informanterna hade fler barn än tonåringen.

Intervjuer

Vid själva intervjutillfället mottog informanterna en samtyckesbilaga (se bilaga 3) vilken innebär att informanterna lämnade sitt samtycke inför intervjun. Samtliga intervjuer har skett i en miljö där informanterna känt sig bekväma och dessa platser har de själv valt. Två av informanterna valde att bli intervjuade i hemmet. En tog emot oss på sin arbetsplats, i ett grupprum där vi kunde sitta avsides. Den fjärde intervjun genomfördes på Malmö högskola.

Intervjuguiden innehåller semistrukturerade frågor vilket medfört att informanterna inte varit styrda och vi har kunnat få fram så mycket information som möjligt. Intervjuerna tog cirka en timme att utföra.

Även om vi har haft en genomarbetad intervjuguide så har vi efter våra intervjuer känt att ämnet kan ha varit känsligt för informanterna. Inte på så sätt att vi har hamnat i någon etisk konflikt utan snarare att vi inte fått den mängd material vi trott från början. Detta tror vi skulle kunna bero på att det som förälder kan vara svårt att lämna ut sina personliga förhållningssätt. Vidare tror vi att det faktum påverkar, att det faktiskt är straffbart att köpa ut alkohol till minderårig. Även om det är sina egna barn man köper till kan detta få föräldrar att vara restriktiva i svaren. Trots detta har vi ändå under intervjuerna ansett oss fått ut lämpligt material som vi kunnat använda till uppsatsen. Mängden intervjumaterial har varierat mellan informanterna. Några av dem svarade mer ingående och utförligt, medan någon bara svarade på direkta frågor.

Det krävdes mer av oss i intervjun där informanten bara svarade på direkta frågor och inte ville utveckla sina svar. Ansvaret låg i denna situation helt och hållet på oss att hålla i gång samtalet och få ut relevanta svar. Det underlättar att intervjua en informant som utvecklar och förklarar sina svar eftersom detta kan bidra till information utöver intervjufrågorna. Intervjuerna har varit uppbyggda på samma sätt vid varje tillfälle, samma person har varit intervjuare och samma person har fört anteckningar. Detta gjorde vi för att få lika förutsättningar i alla fyra intervjusituationerna, eftersom vi som personer har olika kroppsspråk, minspel, röstläge och sätt att prata. Vi har försökt vara så lyhörda som möjligt under intervjuerna för att observera så att informanten inte blivit upprörd eller på annat sätt tagit illa vid sig.

Bearbetning av intervjumaterial

I vårt tillvägagångssätt med bearbetningen av intervjumaterialet började vi med att sätta oss ner tillsammans för att läsa igenom och skriva ner materialet från intervjuerna. Vi utgick från våra huvudteman och utifrån dessa gjorde vi en mall där vi skrev ner var och en av informanternas svar. Vi använde oss av A4 papper som vi delade in i fyra spalter, en för varje informant. Sedan delade vi in varje spalt i våra fyra huvudteman och en av oss läste upp var informants svar medan den andra skrev in svaren under rätt teman. Under denna process sammanfattade vi informanternas svar till stödord. Detta gjorde vi för att få en överblick och för att kunna jämföra svaren med varandra. Varje tema innehöll olika mängd material eftersom vi hade olika många frågor under varje huvudtema i intervjuguiden. Arbetet med att sammanställa all intervjudata tog tid för att vi inte ville tappa

viktig information från våra informanter. Efter att vi sammanfattat och fått en överblick började vi se skillnader och likheter samt olika strategier träda fram. Varje huvudtema gjordes till huvudrubriker i resultatdelen. Under varje huvudrubrik jämförde vi informanternas svar och på så vis fick vi fram det skillnader och likheter som trädde fram i resultatet.

Vi har valt att presentera resultatdelen först för att sedan knyta samman den med analysen. Genom att redovisa resultatet på detta sätt är vi medvetna om risken med upprepning. Vi valde att göra detta tillvägagångssätt för att läsaren ska kunna få en direkt överblick på vårt resultat, samt ansåg vi att mängden resultat är i sådan omfattning att det med fördel går att få en överblick på det.

Eftersom vi har bytt både metod och forskningsfråga vilket har varit tidskrävande resulterade detta i att vi inte hade möjlighet att finna en diktafon i tid inför intervjuerna. Fördelarna med att använda en diktafon är att allt intervjumaterial fångas upp, samt att fokus ligger på informanten under hela intervjun och inte på att skriva. Detta har dock underlättats då vi har varit två under alla intervju tillfällena. Vidare kan nog diktafon vara till fördel även för informanten eftersom denne kan bli distraherad av skrivandet.

VALIDITET, RELIABILITET OCH

REPRESENTATIVITET

Validitet

För att öka undersökningens trovärdighet har vi i vår metod så noga som möjligt beskrivit vårt tillvägagångssätt. För att ytterligare stärka trovärdigheten i undersökningen har vi använt oss av citat hämtade ur intervjuerna. För att läsaren inte ska tro att citaten är ryckta ur sitt samband har vi använt oss av lite längre sammanhängande citat.

Begreppet validitet används i vetenskapliga sammanhang för att förklara en undersöknings giltighet ( Rosengren & Arvidson, 2005).

För att vi ska uppnå en så god validitet som möjligt under vårt arbete med uppsatsen är det viktigt att vi hela tiden kontrollerar så att vi verkligen utgår ifrån vårt syfte, det är alltså viktigt att vi undersöker det som vi avsett att undersöka. För att kunna utföra en valid undersökning har en intervjuguide utformats utifrån syftet och frågeställningen för att hela tiden komma tillbaka till syftet, föräldrars strategier i hanterandet av sina barns möte med alkohol i ungdomskulturen.

Kvale, 1997 poängterar att validitet uppnås genom att forskaren arbetar utifrån viss hållning och arbetssätt igenom hela forskningsprocessen. Detta har vi tagit i beaktande då vi under intervjuerna haft ett kritiskt synsätt på allt vi har åstadkommit. Ytterligare för att öka validiteten har vi under uppsatsen hela tiden undersökt så att datainsamlingen och analysen förhåller sig till avsett syfte, alltså kontrollerat noga att inte fokus tappats från undersökningens avsikt. Vi har hela tiden ställt oss frågan om materialet är till användning för syftet med undersökningen. Vi har också försökt att sortera ut material som inte varit relevant, detta för att inte tappa vår röda tråd i arbetet.

För att göra studien ännu mer tillförlitlig har vi ur informantens synvinkel tänkt på hur vi närmat oss och försökt bygga relationer så att alla känt sig bekväma. Vi har försökt under intervjuerna varit mottagliga och empatiska under intervjuerna.

Reliabilitet

Reliabilitet är ett annat begrepp som är viktigt, det innebär tillförlitligheten i undersökningen (Rosengren & Arvidson, 2005). För att uppnå en god reliabilitet i arbetet kommer det i undersökningen att tas hänsyn till faktorer som kan påverka resultatet. Det är viktigt att vara neutral i forskarrollen och att inte visa tankar och känslor som kan komma upp genom informantens svar. Alltså vara opartisk och inte visa med kroppsspråk och miner att vi samtycker eller inte under hela intervjun (Rosengren & Arvidson, 2005).

För att hålla god reliabilitet i undersökningen är det viktigt att det är samma observatör och intervjuare under alla fyra intervjuerna. Detta för att grunden för intervjuerna ska bli så lika som möjligt eftersom två olika intervjuare har olika kroppsspråk, uttryck och olika sätt att lyssna och prata. God reliabilitet kan också innebära att informanten får välja miljö för intervjun, för att motverka att informanten blir stressad eller känner sig obekväm. Bäst resultat uppnås om informanten känner sig trygg i situationen.

Risker som kan uppstå i reliabiliteten är om informanten har anledning att inte ge helt ärliga svar. En annan risk för reliabiliteten är att informanten skulle känna obehag under intervjun. Därför är det av största vikt att vi är lyhörda och uppmärksamma under hela intervjun för att upptäcka eventuella obehag hos informanten. Skulle detta inträffa under intervjun är det vårt ansvar att avbryta och försöka få informanten att må bättre. Det som kan säkerställa reliabiliteten är att informanterna deltar frivilligt samt att de har möjlighet att vara anonyma.

Representativitet

Med representativitet förklaras i Rosengren & Arvidson 2005 att de resultat som framkommit i undersökningen verkligen gäller för de som avses att mätas, i detta fall tonårsföräldrar. Tonårsföräldrarna i denna undersökning är noga utvalda utifrån undersökningens syfte. Alla fyra informanterna har tonårsbarn som även de är aktuella för undersökningen. Tonåringarna är viktiga på så sätt att de har börjat intressera sig för alkohol och effekterna av den vilket är av stor vikt för att få fram tillförlitligt resultat. Skulle informanterna däremot inte ha haft tonårsbarn som börjat intressera sig för alkohol skulle de framkomna resultaten inte vara i enlighet med intervjuns ändamål. Syftet med undersökningen är att leta upp informanter som har börjat skapa strategier för sina tonårsbarn inför alkoholen. Eftersom undersökningen är kvalitativ är därmed informanterna noga utvalda, tillfrågade samt har accepterat deltagandet så är risken för bortfall väldigt liten.

ETISKA ÖVERVÄGANDE

De etiska problem som vi kan tänkas stöta på under arbetet med uppsatsen är om informanterna känner obehag inför någon av våra frågor eller om vi stöter på något känsligt ämne under intervjuerna. Den största faran skulle kunna vara om informanten har växt upp i en familj där alkohol har missbrukats eller på andra

sätt farit illa av alkohol. Intervjun skulle då kunna få informanten att dra paralleller till sin tonåring och sin egen uppväxt. Vid tillfrågande av intervjun kommer informanterna att få ett genomarbetat informationsblad med syftet och genom detta kommer informanten att vara medveten om vad intervjun kommer att handla om.

Vi kommer även att vara lyhörda under intervjuns gång om vi märker att informanten känner obehag så avbryter vi intervjun och försöker få dem att känna sig bättre tillmods.

I enlighet med Vetenskapsrådets etiska regler, 1990 har forskningskravet och individskyddskravet tagits hänsyn till i undersökningen. Forskningskravet är ett krav på att forskning bedrivs, inriktas på viktiga områden samt att forskningen håller hög kvalitet. Forskningskravet innebär att kunskaper fördjupas och metoder förbättras. Genom forskningskravet innehar informanterna ett berättigat skydd mot intrång i sina liv. Vidare skydd för informanter finns individskyddskravet vilket innebär att individer inte får utsättas för förödmjukelse, kränkning eller skada.

Det finns fyra huvudkrav att uppfylla till skydd för individen, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. (Vetenskapsrådet, 1990).

Informationskravet

Informationskravet innebär att forskaren skall informera deltagarna om forskningens syfte vidare innebär informationskravet att informanterna därmed ska informeras om medverkandet är frivilligt samt att de har rätt att när som helst avbryta sitt deltagande. Det framgår av informationsbladet att materialet enbart ska användas till avsedd forskningsrapport och kommer inte förmedlas vidare till annat ändamål. En presentation av syftet, vem som utför studien och kort beskrivning av tillvägagångssättet finns med i informationsbilagan.

Samtyckeskravet

I enlighet med Vetenskapsrådet har samtycke inhämtats av informanterna genom en samtyckesbilaga. Samtyckeskravet innebär att informanterna har själva rätt att bestämma om de vill medverka i undersökningen. Genom att informanten undertecknar samtyckesbilagan har de accepterat att deltaga, men detta är inte bindande utan dem har när som helst rätt att avbryta undersökningen. Detta sker utan att informanten behöver lämna någon förklaring. Eftersom syftet inte har varit att intervjua tonåringarna behövdes inte samtycke inhämtas från föräldrarna.

Konfidentialitetskravet

Konfidentialitetskravet innebär att alla uppgifter om deltagarna i en undersökning ska ges konfidentialitet. Obehöriga ska inte kunna ta del av personuppgifter, därför ska dessa förvaras på ett sådant sätt att detta inte är möjligt. I Vetenskapsrådet, 1990 framgår även att det ska vara omöjligt för utomstående att kunna identifiera deltagarna i en undersökning. Uppgifterna ska hanteras på så vis att enskilda individer inte kan identifieras av någon annan Alla uppgifter ska antecknas, rapporteras och förvaras så det är omöjligt att komma åt uppgifterna för utomstående. Framförallt vid etiskt känsliga frågor är detta av stor vikt (Vetenskapsrådet, 1990). I frågor som uppfattas som etiskt känsliga för

identifierbara, enskilda personer bör all personal i undersökningen underteckna ett avtal om tystnadsplikt vad gäller dessa uppgifter.

Alla forskare måste vara införstådda med att även om uppgifter om deltagare publiceras utan namn kan det ändå vara möjligt för utomstående att identifiera personen om materialet är tillräckligt detaljerat.

Nyttjandekravet

I nyttjandekravet uppges att uppgifter som har samlats in om enskilda individer endast får lov att användas för avsedd forskning. Uppgifterna får inte lånas ut eller användas för kommersiellt bruk eller för andra syften. Personuppgifter som har samlats in får inte användas för åtgärder som påverkar berörd deltagare, om inte deltagaren särskilt gett sitt medgivande. Forskningsresultat får inte användas emot deltagaren för att mot dennes vilja bereda vård, utsätta för tvångsintagning eller på annat sätt använda resultatet i sanktion mot deltagare.

För att kunna göra analyser av tonåringar och alkohol är det nödvändigt att välja teoretiska modeller och perspektiv. De beskrivna modellerna som följer är komplementära för vårt arbete.

TEORETISKA BEGREPP

Attachment modell

Den tidiga barndomen är viktig för barn, och de barn som är nära sina föräldrar under den tidiga barndomen har tendens att även vara detta i fortsättningen av utveckling. Denna typ av anknytning frambringas genom känsla av trygghet och de kommunikationsmönster som barn och föräldrar utvecklar tillsammans. De ungdomar som har en bra familjeanknytning anses ha ett starkare skydd mot att komma in i grupper med alkohol och drogbruk. Under ungdomsåren är kamratskapet viktigt och de ungdomar som har en nära relation till sina föräldrar tenderar att få en nära anknytning till skolan. Det har upptäckt statistiska samband mellan starkt kamratskap och stark anknytning till föräldrar. De ungdomar som har en stark anknytning till sina kamrater har oftast inte stark anknytning till sina föräldrar.

Catalanos ”sociala utvecklingsmodell” är ett exempel på en attachment modell och denna kan beskrivas så här:

• Interaktionen mellan familjen skapar en viktig grund för social närhet mellan föräldrar och ungdomar.

• Familjens anknytning till varandra kan leda till mycket och lite alkoholkonsumtion beroende på föräldrarnas normer kring alkohol.

• En riskfaktor för ungdomar att hamna i avvikarprocesser är vid övergångarna mellan undervisningsstadier, exempelvis förskola, grundskola, gymnasium och andra studier.

Förväntningsmodell

En av faktorerna som kan förutsäga en individs alkoholbruk är den förväntande effekten av alkoholen. Enligt förväntningsmodellen är de ungdomar som har haft de mest positiva förväntningarna på effekten av alkohol som först provar. De ungdomar som börjar dricka alkohol tenderar att utveckla ännu mer positiva förväntningar på alkoholen och detta kan ses som en inlärningseffekt.

Förväntningar på alkohol börjar utvecklas redan innan ungdomarna börjar använda alkohol. Dessa förväntningar blir mer positiva allt eftersom åldern öka men efter några års alkoholanvändande stabiliseras detta för att senare eventuellt avta. Flickor under 20 år tycks ha betydligt mer positiva förväntningar än de som är över 20 års ålder. Negativa alkoholförväntningar i denna ålder brukar resultera i ett minskat alkoholbruk. I vanliga fall intas alkohol i en social miljö och i en situation som är kulturellt bestämd. Det används ofta i anknytning till helgfirande och det kan tyckas vara metodologiskt omöjligt att skilja mellan miljöns, situationens och förväntningarnas bidrag till den upplevda effekten. Inför en förfest med alkohol finns förväntningar om hur kvällen kommer att bli, kanske kommer man träffa nya vänner och kanske träffar man en pojk- flickvän just denna kväll. Denna typ av förväntning byggs upp i kommunikationen mellan vännerna innan och under festen (Lilja och Larsson, 2003).

Ungdomar tillskriver alkoholen många positiva effekter men det är oftast inte alkoholen i sig utan i kombination med förväntningar om vad som kommer att hända, miljön och situation som bidrar till alkoholförväntningarna.

Flickors alkoholförväntningar lutar åt att ha ett samband med föräldrarnas förväntningar men förmodligen påverkas de även av kamrater, kultur och media. Detta innebär att förväntningarna är påverkade av närstående individers förväntningar vilket innebär att det förmodligen finns ett samband mellan förväntningar och normer (Lilja och Larsson, 2003).

Könsperspektiv

I det moderna samhället har könsidentiteterna förändrats.I den traditionella bilden av en flicka var hon en passiv individ som helst tillbringade sin tid i sitt flickrum. Den traditionella bilden av pojken var typiska egenskaper styrka och aktivitet. Denna stereotypa bild av manligt och kvinnligt har förmodligen aldrig speglat de verkliga förhållandena. Denna förklaring har antagligen funnits för att ge en enkel beskrivning av könsrollsförändringarna och många anser att avståndet ökar till denna monotona beskrivning. Dock utgör denna förklaring fortfarande referenspunkter för deskriptiva normer.

En berusad flicka/kvinna uppfattas betydligt mer stötande i allmänhet än om en pojke/man skulle vara kraftigt berusad. Dessa skillnader i människors reaktionsmönster antyder på olikheter i normer som påverkar individers beteende. Vid tillställningar i offentliga lokaler är oftast flickor mindre berusade än vad pojkar är, men vid privata fester är det mer tillåtet att även flickor blir berusade. Pojkars berusning tycks inte vara lika situationsbundet som flickors och utifrån detta kan flickor dricka på många olika sätt beroende på vilken sorts tillställning det är.

Norm-modell

Ungdomar har ofta ett liknande alkohol- och drogbruk som sina närmaste kamrater och detta kan bero på att det etableras normer i den grupp de tillhör, det finns således ett grupptryck mot normen (Lilja & Larsson, 2003). Emellertid har det visat sig att likheten i alkoholbruket i minst lika hör grad som grupptrycket styrs av selektionsfenomen. Detta innebär att ungdomar söker sig till grupper vars

förväntningar, normer och beteende liknar deras egna. Detta skulle innebära att grupptrycket har en betydligt mindre roll än vad som tidigare ofta hävdats. Förmodligen är båda mekanismerna giltiga, det vill säga att förklaringen till att medlemmarna i en ungdomsgrupp har liknande alkoholvanor beror både på grupptryck och selektionseffekter.

RESULTAT OCH ANALYS

Resultat

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka strategier föräldrar använder för att hantera sina barns möte med alkohol i ungdomskulturen. Vidare har avsikten varit att titta närmare på om det finns skillnader mellan mammor och pappors förhållningssätt till alkohol, om pojkar och flickor behandlas olika samt vilket stöd föräldrar i dag önskar få i alkoholfrågor.

För att besvara syftet har följande frågor använts:

• Vilken bild har tonårsföräldrar av alkohol i ungdomskulturen?

• Vilka strategier har de för att hantera sina egna barns möte med alkohol? • Behandlas pojkar och flickor lika i detta avseende?

• Skiljer sig mammors och pappors resonemang åt på detta område?

• Var söker föräldrarna stöd och information när det gäller ungdom och alkohol?

Intervjuresultat

Bilden av alkohol i ungdomskulturen

Tre av föräldrarna vet om att deras tonåringar dricker alkohol och dessa ansåg sig kunna veta att deras tonåring dricker lika mycket som sina kompisar. En mamma tror att pojken dricker mindre än sina kamrater eftersom när hon hämtat efter disco har sonens kamrater varit betydligt mer berusade än honom. Gällande när tonåringarna dricker alkohol trodde föräldrarna att det främst var i samband med disco och fest. Svaren på om ungdomar dricker mer eller mindre idag varierade mellan föräldrarna. Av undersökningen framgick inte specifikt huruvida föräldrar tror att ungdomar dricker mer eller mindre i dag men det fanns en klar tendens till oro hos samtliga föräldrar för droger i stället. Det fanns en gemensam oro att ungdomarna skulle prova narkotika men oron var inte lika stor inför alkohol. En av föräldrarna var övertygad om att vägen från alkohol till narkotika går fort för ungdomar i dag. De vill upptäcka nya ”grejor”.

Föräldrarna var överens om att alkoholen blivit mer tillgänglig, och att ungdomar idag har lätt att komma över alkohol på olika sätt. Närheten till Danmark och Tyskland nämndes i samtliga intervjuer, dels för att det är många som åker över och handlar upp lager för att kunna sälja och tjäna pengar på det. Köparna till denna smuggelsprit kontrolleras inte utan den säljs till vem som helst för att säljarna ska kunna tjäna så mycket pengar som möjligt. I detta sammanhang nämndes också ”ölabilen” som kör runt på skolor och säljer alkohol till ungdomar, vilket gör att föräldrar inte har egentlig koll på vad och hur mycket ungdomar dricker. En av föräldrarna antyder att deras tonåring nog dricker så fort han får tillfälle då han blivit påkommen berusad vid flera tillfällen. Samma tonåring har dessutom fyllt på vatten i spritflaskor hemma.

Egna strategier i hanterandet av sina barns möte med alkohol

Föräldrarna ansåg sig inte ha några bestämda strategier men de hade ändå en bestämd uppfattning om hur de ska förhålla sig till alkohol gentemot sin tonåring.

Trots denna uppfattning tyckte vi ändå oss kunna skönja strategier som de förhöll sig till. Strategier som kom upp i detta sammanhang var att någon hade nolltolerans medan en annan tyckte att om man drack som förälder alkohol under normala förhållanden så visade man den rätta vägen vid användandet av alkohol. Vidare strategi som framkom var öppenhet med alkohol och kunna prata om det hemma. Tyngdpunkten lades i detta fall på att tonåringen skulle våga ringa hem även i berusat tillstånd, viktigare med den tilliten än att han har druckit alkohol. Det framkom även att det är viktigt att markera gränsen mellan barn och vuxen, dricka alkohol gör vuxna inte barn. Samtliga föräldrar dricker öppet inför sina barn. Detta motiverades med att man inte vill förstora fenomenet alkohol, utan avdramatisera i stället. Visa sina barn att det är ett naturligt inslag i både vardag och fest i rimliga mängder. Vidare under intervjuerna framgick det att hälften av informanterna har anammat sina egna föräldrars strategier och fört dessa vidare till sina egna barn.

Trots att lagen säger att det är straffbart att bjuda minderåriga på alkohol är det två föräldrar i undersökningen som gör detta, varav den ena inte hade kännedom om att detta var straffbart. Resterande bjuder inte på alkohol eftersom tonåringen inte har åldern inne för att dricka. En intressant skillnad i moder och faderskapet som upptäcktes var att mammorna tycker det fanns en risk med dubbelheten medan papporna inte såg någon risk med detta utan menade att ungdomarna får vänta tills de har åldern inne. Vidare skillnader i mamma- och pappa- rollen är att mammorna köper ut till sina tonårsbarn vilket papporna inte gör. En mammas motivering till att köpa ut alkohol är att det är bättre att hon som mamma köper ut än att någon annan gör det eller att tonåringen själv ”fixar” något som hon inte vet vad det är. Samma mamma anser att det är hennes ansvar att introducera sitt barn inför alkohol. Gällande papporna säger de sig bli arga om någon skulle bjuda deras tonårsbarn på alkohol. De skulle inte köpa ut till sina barn förrän det har åldern inne. Hälften av tonåringarna har varit berusade inför sina föräldrar. Detta bemöttes av föräldrarna med utgångsförbud, indragen veckopeng och hushållsarbete hemma. Första reaktionen var ilska på grund av besvikelse och rädsla, när denna lagt sig fick tonåringen gå till sängs och sova ruset av sig för att dagen efter diskutera händelsen. Intressant här är att även de föräldrar som inte sett sina tonåringar berusade hade tänkt ut samma strategier om detta skulle inträffa.

Skillnader pojkar och flickor

Svaren på denna frågekategori visade att föräldrarna trodde att utomliggande faktorer spelade en viktig roll i tonåringars alkoholintag. Föräldrarna trodde också att både pojkar och flickors alkoholintag ökar i samband med krav från samhälle, vänner och familj, grupptryck från kompisar och ökad självkänsla i form av att våga mer, känna gemenskap med kompisar samt ta initiativ och vara en rolig kompis. Övervägande av föräldrarna tror inte att det finns skillnader i pojkars och flickors alkoholintag, men att utomliggande faktorer påverkar vilket sätt föräldrarna förhåller sig till om det är flickor eller pojkar. Samtliga föräldrar ansåg att det fanns större risker och att flickor är mer utsatta än pojkar när de har druckit alkohol. Informanterna ansåg att pojkar klarar sig bättre, vilket medför att oron är mindre vad gäller pojkar. Det framgår inte i resultatet att föräldrar förhåller sig annorlunda gentemot pojkar och flickor men däremot framkom det tydliga skillnader i föräldrarnas tankar om ungdomarnas utsatthet under alkoholpåverkan. Gällande flickorna var det inte alkoholintaget som var den viktigaste faktorn utan

snarare vad som kunde hända dem när de druckit alkohol. De informanter med tonårspojkar hade inte oro inför själva alkoholintaget i centrum utan den största oron låg i vad alkoholen gör med dem, som en förälder nämner: pojkar tenderar att blir mer stöddiga när de druckit alkohol, vilket medför stor risk att hamna i bråk och slagsmål.

Föräldrars stöd och information vad gäller ungdom och alkohol

Resultatet visar att föräldrarna inte känner det konstigt att ta kontakt med deras barns kompisars föräldrar även om de inte känner varandra. Det framkommer att föräldrarna anser det viktigt att ha kontakt med andra föräldrar. Det stöd som föräldrarna efterfrågar är anhörigföreningar som kan ge stöd till föräldrar och föräldragrupper där de kan utbyta erfarenheter och goda råd samt att skolan träder fram tydligare, både för föräldrar och tonåringar i frågor som rör alkohol och narkotika. Övervägande föräldrar svarar att de stödjer varandra inom familjen och en förälder svarar att hon inte behöver något stöd men att hon vet var hon ska vända sig om hon skulle behöva råd.

Analys

Skillnader och likheter

Vi har hittat både likheter och skillnader, både vad gäller informanterna och deras svar. Alla tonåringarna är aktuella på så sätt att de börjat intressera sig för alkoholens effekter. Direkta skillnader bland informanterna är beroende på om de har tonårsflickor eller tonårspojkar. Tonårsflickornas föräldrar tenderar att vara mer oroliga för konsekvenserna av alkoholen än själva drycken. Det framgår inte i resultatet att föräldrar förhåller sig annorlunda gentemot pojkar och flickor men däremot framkom det tydliga skillnader i föräldrarnas tankar om ungdomarnas utsatthet under alkoholpåverkan, detta utvecklas senare i analysen.

Liknande alkoholbruk som sina kamrater

En av våra informanter trodde inte att hennes tonåring drack lika mycket som sina kamrater, som hon själv beskriver det: ”Jag vet att tonåringar dricker mycket i dag och jag vet att X kompisar dricker för de är alltid alkoholpåverkade när jag har hämtat dem. X dricker också såklart men jag tror inte att han dricker lika mycket som sina kompisar. Han verkar i alla fall nyktrare än sina kompisar”. De andra informanterna trodde att sina tonåringar drack lika mycket alkohol som sina kamrater. Enligt Norm modellen har ungdomar oftast ett liknade alkoholbruk som sina närmsta vänner och detta kan förklaras utifrån att ungdomar söker sig oftast till kamrater med liknande normer som sig själv. Grupptryck är också en faktor till att kamratkretsen har liknande alkoholkonsumtion ( Lilja & Larsson, 2003). Möjligtvis skulle det kunna vara så att X dricker mindre när mamma hämtar eller har förmågan att skärpa sig när det behövs. Som förälder är det kanske möjligt att man inte vill se sitt tonårsbarn alkoholpåverkad och detta gör att man inte ”ser” att sitt barn faktiskt är berusad. Det kan vara en strategi som föräldrar använder för att slippa ta konflikten och inte inse sin egen tonårings agerande. Det är lättare att säga att någon annans barn gör det.

Mer rädsla för narkotika

I vår intervjuguide fanns inga frågor som rörde narkotika, ändå har alla föräldrar berättat om sin oro inför detta. Vi fick känslan av att oron var större för narkotikabruk än för alkoholbruket, en av våra informanter var övertygad om att ”vägen från alkohol till narkotika går fort för ungdomar i dag. De vill upptäcka nya grejor”. Oron som föräldrarna har inför narkotika och andra droger kan grunda sig på att ju mer alkohol man dricker desto fortare försvinner omdömet. Vilket kan medföra att trycket på att prova andra droger blir för stort och att man tappar förmågan att inse allvaret med andra droger. Forskning tyder på att det är få ungdomar som testar narkotika och det är mycket vanligare att ungdomar provar alkohol (IOGT-NTO, 2006). Samtidigt finns det ändå en befogad parallell mellan alkohol och narkotika då undersökningar visar att de som testar narkotika första gången oftast är berusade ( Alkoholkommittén, 2002).

Tillgänglighet

Enligt CAN:s undersökning 2002, framgår det att ungdomars ökade alkoholkonsumtion beror på faktorer som större tillgång till alkohol och billigare priser. Forskning visar att det är lätt för ungdomar i dag att få tag på alkohol. Vanligen sker detta genom smuggel eller äldre kamrater som köper ut. Detta överensstämde också med föräldrarnas bild om alkohol i ungdomskulturen. Den förklaring som alla föräldrarna i undersökningen angav till tonåringars ökade alkoholkonsumtion idag är närheten till Danmark och Tyskland. Eftersom detta bidrar till smuggel, och medför att unga får tag på stora volymer alkohol åt gången. En annan faktor som spelar in är vinstintresset i smugglingen. Det är många äldre som åker över sundet, ”bunkrar” upp och säljer till yngre för att tjäna pengar. Detta sker utan någon som helst kontroll på köparen eller köparens ålder. En av föräldrarna i intervjun nämnde ”ölabilen” som kör runt till skolor för att sälja smuggelsprit till ungdomar, ”med detta har jag som förälder ingen möjlighet att kontrollera vad och hur mycket min dotter dricker”.

Möjligtvis skulle även slutsatsen kunna dras att den ökade konsumtionen kan bero på orsaker som yttre krav och andra omständigheter. Ungdomar i dag har mycket press på sig vad gäller utseende, familjen, kropp, skola och arbete. En orsak till alkoholkonsumtionen kan vara att alkoholen hjälper till att ta bort pressen och hjälper ungdomarna att uppnå en falsk självkänsla.

Föräldrars strategier

Föräldrarna använde sig av olika strategier men det framkom under intervjuerna att de faktiskt hade fler strategier än de ansåg sig ha. Samtliga hade ändå en bestämd uppfattning hur de skulle förhålla sig till alkoholen. Olika strategier som kom upp var antingen nolltolerans eller att bjuda på alkohol i hemmet. Andra strategier var öppenheten gentemot alkoholen, att det är viktigt att prata med sina tonåringar om alkohol och konsekvenserna. I sammanhanget ansåg några föräldrar att det är viktigt att inte smyga med att man dricker alkohol utan vara tydlig med att detta är en vuxen sak. Det ska finnas en tydlig gräns mellan vuxen och barn. Samtliga föräldrar ansåg att man som vuxen kan dricka alkohol inför sina barn, även de som har strategier som nolltolerans. Det framgick under intervjuerna att hälften av informanterna har anammat sina egna föräldrars strategier och fört dessa vidare till sina egna barn.