Sammanfattning
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka strategier föräldrar använder för att hantera sina tonårsbarns möte med alkohol.
• Vilken bild har tonårsföräldrar av alkohol i ungdomskulturen?
• Vilka strategier har de för att hantera sina egna barns möte med alkohol? • Behandlas pojkar och flickor lika i detta avseende?
• Skiljer sig mammors och pappors resonemang åt på detta område?
• Var söker föräldrarna stöd och information när det gäller ungdomar och alkohol?
Bilden som tonårsföräldrar har av alkoholen i ungdomskulturen är att ungdomar dricker främst i samband med disco och fest. Även om alkoholen har blivit mer tillgänglig än för några år sedan, trodde föräldrarna ändå inte att det finns någon skillnad på alkoholintaget bland ungdomar, jämfört med när de själv var unga. De trodde att alkoholintaget var lika stort. Trots tillgängligheten på alkohol idag är ändå narkotikan den största rädslan. Föräldrarna var överens om att ungdomar lätt kan komma över alkohol.
Föräldrarna trodde sig inte ha några bestämda strategier, trots denna uppfattning tyckte vi ändå kunna skönja strategier som de förhöll sig till. De strategier som kom upp var nolltolerans mot alkohol, bjuda sin tonåring, prata öppet om alkohol och som förälder föregå med gott exempel. Viktigt var också att markera gränsen mellan vuxen och barn. Dricka alkohol är en ”vuxensak” och inget för barn. Tilliten nämndes som ett viktigt argument, det är av stor vikt att tonåringen vågar vända sig till sina föräldrar även i berusat tillstånd. En annan strategi var att man som förälder ville introducera sitt barn inför alkohol, det var bättre att de köpte ut till tonåringen än att någon annan gör det. Strategier som föräldrar använde sig av när de påträffat sina tonåringar berusade var först med ilska på grund av rädsla och besvikelse. Konsekvenserna av tonåringens handling bemöttes med utegångsförbud, indragen veckopeng och hushållsarbete. Intressant är att även de föräldrar som inte sett sina tonåringar berusade hade tänkt ut samma strategier om detta skulle inträffa. Hälften av informanterna har anammat sina egna föräldrars strategier och fört dessa vidare till sina egna barn.
Det framgår inte i resultatet att föräldrar förhåller sig annorlunda gentemot pojkar och flickor men däremot framkom det tydliga skillnader i föräldrarnas tankar om ungdomarnas utsatthet under alkoholpåverkan. Utomliggande faktorer påverkar vilket sätt föräldrarna förhåller sig till om det är flickor eller pojkar. Större risker att flickor är mer utsatta än pojkar när de har druckit alkohol. Informanterna ansåg att pojkar klarar sig bättre. Det är inte själva alkoholintaget som oroar utan snarare konsekvenserna av den. Gemensamt för flickor och pojkars alkoholintag är att det ökar i samband med att kraven från samhälle, vänner och familj.
Föräldrarna anser det viktigt att ha kontakt med andra föräldrar. De känner trygghet i att de kan ta kontakt med kompisarnas föräldrar även om de inte känner varandra. Det stöd som efterfrågas är föräldragrupper och anhörigföreningar samt att skolan ska träda fram tydligare i dessa frågor. Man hämtar stöd från familjemedlemmar.
Avslutande diskussion
Alkoholen finns överallt i samhället. Den är många gånger ett sätt för oss att umgås. Många högtider firas med alkohol. Vi vill ha champagne på nyår, och en nubbe till kräftorna. Vi lär oss redan i barndomen att alkohol hör ihop med kalas och fester. Det är roligt med alkohol, vi dansar och skrattar. Ungdomar ser sina föräldrar dricka och ha roligt, detta tar de efter.
Alkoholkonsumtionen ökar och antalet alkoholister blir fler. Alkoholen smyger sig allt lägre ner i åldrarna. Tar vi omfattningen och konsekvenserna av alkohol på allvar? 75 procent av alla niondeklassare i Sverige dricker alkohol. Alkoholförgiftningar bland femton till nittonåringar har nästan fyrdubblats under 90-talet. Det måste vara svårt som tonårsförälder att veta vilken strategi som är den rätta. Det gäller att kunna hålla bra argument för sin tonåring vid motiveringen om de ska tillåta eller förbjuda. Är man väldigt ung när man börjar dricka alkohol, löper man en stor risk att utveckla skador från det. Därför är det viktigt att ungdomar börjar senare, och att de får hjälp med detta. Tonårstiden är en känslig period, det händer mycket med kroppen det är kanske en lätt utväg att vända sig till alkoholen för att be om lite självförtroende. Även grupptryck kan vara svårt att stå emot. Det är viktigt att det finns strategier för hur tonåringar ska göra i mötet med alkohol, det är viktigt att ha föräldrar bakom sig, kanske ibland behöver man skylla på sin förälder för att kunna säga nej.
Något vi reagerade på som kom upp i uppsatsen, var det faktum att föräldrar idag verkar vara mer rädda för narkotika än alkohol. I sammanhanget bör nämnas att alkohol ofta är en möjliggörare för narkotikan. Under uppsatsens gång har vi lärt oss att de ungdomar som testar narkotika oftast är berusade.Detta borde föräldrar bli mer medvetna om och insatta i. Egentligen skulle fokus läggas på alkoholen istället för att den största oron kretsar kring narkotika. Alkoholens tillgänglighet är ett annat faktum i sammanhanget som vi anser oroväckande. Tonåringar kan idag hur lätt som helst få tag på stora mängder alkohol. Skulle alkoholen ha kommit idag, skulle den troligtvis ha förbjudits precis som narkotikan. Är tillgängligheten problemet? Hade ungdomar fått tag i alkohol lika lätt ändå? Eller ska vi se tillgängligheten som ett skydd mot hembränt och andra hemmabryggeri?
Hur kan ungdomars ökade alkoholkonsumtion förändras? Måste föräldrar eller skolan ta mer ansvar? Hur vet man som förälder hur man ska göra? En slutsats vi kan dra är att föräldrar innehar många strategier både medvetna och omedvetna. Vi tror inte det viktiga är att var man som föräldrar står mellan nolltolerans eller att bjuda. Vi tror snarare de är viktigare för tonåringen att ha föräldrar som bryr sig och sätter gränser. Detta var också något som våra tonårsföräldrar lyfte fram som viktiga argument, att vara öppen i förhållandet till alkohol, tillit, markera gränsen mellan barn och vuxen och känna förtroende för varandra. Vi anser att som föräldrar är det viktigt att ta diskussionen, inte lägga locket på utan förklara sina ståndpunkter. Egna erfarenheter säger oss att lämna sina barn ensamma i dessa funderingar bygger bara upp förvirring och frustration. En tonåring behöver
argument om varför dem inte får dricka när ”alla andra får”. Vi därigenom att en öppen dialog om alkohol är en bättre strategi än att lägga locket på.
Det är kanske lätt som förälder att känna sig som en ”tjatig”, men många gånger är det just det som tonåringarna faktiskt vill, för att känna att någon bryr sig, även om detta inte märks från tonåringens sida. Hur skulle det kännas om det inte fanns någon som brydde sig eller väntade på att man skulle komma hem? Många tonåringar har föräldrar som inte bryr sig, och i stunden när man får vara ute längst av sina kompisar kanske det känns roligt och bra. Men hur känns det innerst inne för dem som kommer hem till ett tomt eller sovande hus. När det känns tungt som tonårsförälder så kan man bära detta med sig.
Tonåringens starkaste argument är att ”alla andra får ju”. För att hjälpas åt föräldrar emellan kan det vara en fördel om man träffas och tar gemensamma beslut, och bestämmer samma förhållningsregler. Dels slipper man diskussionen, men samtidigt kan det nog även för tonåringarna vara betryggande att föräldrarna har kontakt med varandra och har samma regler och förhållningssätt.
För föräldrar kan det nog avlasta om man har möjlighet att vända sig till kamraternas föräldrar, eftersom de förmodligen är i samma situation. Det är krävande att vara tonårsförälder, man vet aldrig när man agerar rätt eller fel i tonåringens ögon. Ibland är man pinsam, och ibland ska man finnas till hands. Även tonårsföräldern precis som sin tonåring är här i en jobbig situation. Tonåringar är så olika vissa kan tala öppet om vad som händer i livet. Medan andra drar sig undan och tycker att föräldern är jobbig. Det är en svår avvägning hur man ska göra, ska man totalförbjuda något som man vet troligtvis kommer att hända ändå. Eller ska föräldern tillsammans med sin tonåring låta denne smaka och bjudas på för att de ska få veta vad det är. Här riskerar man straff eftersom detta är förbjudet enligt lag, även om handlingen utförs under kontroll av en förälder som är vårdnadshavare till sin tonåring. Det finns mycket forskning som påvisar att om tonåringar blir bjudna anammar de alkohol som något normalt, och dricker mycket mer än sina kamrater som inte får. De som inte får, gör det säkerligen i smyg ändå, men kanske inte i lika omfattande mängd eftersom de vet att när festen är slut ska jag hem till föräldrarna igen.
Att flickor är utsatta kan nog många hålla med om. Men både pojkar och flickor socialiseras i ett samhälle med redan förskrivna förväntningar vilket leder till ett beteende som vi alla har en del i. De tankegångar och agerande som finns i samhället är att ofta att flickor är offer och pojkar förövare, om ingenting görs kommer dessa föreställningar om kön finnas kvar generation efter generation. Vi menar att pojkar är lika mycket offer som flickor. Genom alkoholen befästs dessa normer.
Sammanfattningsvis skulle man kunna uttrycka en oro att vi inte ser mer allvarligt på alkohol än vad vi gör. Alkohol är en drog som skapar svåra och långa beroende om man inte får hjälp och behandling. Konsekvenserna är många av ett alkoholmissbruk. Vissa människor klarar att hålla en gräns medan andra inte kan se en flaska innan den är tom. Tonåringar är i riskzonen på grund av grupptryck, krav samt deras kroppars mindre tolerans inför alkoholen. Därför är det av stor vikt att föräldrar har strategier för att hantera sina tonåringars möte med alkohol. Slutligen så tror och hoppas vi att vår uppsats kommer att väcka en tanke hos människor och skapa en diskussion kring detta allvarliga ämne, att faktiskt börja
tänka ut tänkbara strategier som kan vara till hjälp för en själv och andra i samma situation. Kanske skapa ett forum på nätet där föräldrar byter erfarenheter med varandra så att vi får igång en diskussion i samhället. Barnen är vår framtid. Vi tror också att arbetet är av relevans för alla de som jobbar med socialt arbete, att man skapar en medvetenhet om att alkoholkonsumtionen sjunker allt lägre ner i åldrarna. Dessutom för att vi ska kunna arbeta preventivt med dessa frågor behöver vi kunskapen om hur det faktiskt ser ut i ungdomskulturen.
REFERENSER
Alkoholkommittén, (2002). Tonårsparlören. Stockholm: Grafiche Mazzucchelli Andréasson, S (2003). Den svenska supen i det nya Europa. Nya villkor för alkoholprevention: en kunskapsöversikt. Växjö: Grafiska punkten
Bergström, G (1992). När knoppar brister, Om tonårstid och droger. Hässleholm: Sober förlags AB
Barnombudsmannen (2005). Öppna för gränser, Barns och ungas tankar om alkohol, tobak och narkotika. Ödeshög: Danagårds Grafiska
Edwards, G, (1996). Alkoholpolitik. Borås: Bokförlaget natur och kultur
Hellström, L. (2005). Anvisningar för skrivande studenter. Handfast handledning för studenter som skriver rapporter och examensarbete. Malmö högskola: Hälsa och samhälle
IOGT-NTO (2006). Dina barn går inte i repris, Fakta och erfarenheter om alkohol. Sundbyberg: S-M Ewert AB
Johnson, A (1991). 100 miljarder kostar supen. Stockholm: Sober Förlags AB Kvale, S (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lalander, P (1998). Anden i flaskan. Alkoholens betydelse i olika ungdomsgrupper. Göteborg: Symposion
Lantz, A (1993). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur
Lilja, J & Larsson, S (2003). Ungdomsliv, identitet, alkohol och droger, En multidimensionellt och preventivt inriktad kunskapsöversikt med hermeneutisktsocialpsykologiskt fokus. Kristianstad: Boktryckeri AB
Rosengren, K E & Arvidsson, P (2005). Sociologisk metodik. Malmö: Daleke Grafiska AB
Schlytter, A (1999). Kön och juridik i socialtarbete. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet, (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådets
rapporter
www.can.se/docs/press_rapporter/CAN_RS_69.pdf
http://hem.passagen.se/geha9413/alokohol.htm 070515
BILAGOR
Bilaga 1 Intervjuguide Bilaga 2 Samtyckesbilaga Bilaga 3 Informationsblad