Sida 1 av 39
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Johan Olsson OP SA 18-21
Handledare Antal ord: 11970
Kristin Ljungkvist Beteckning Kurskod
1OP415
KREATIVITETENS MILITÄRA FRAMMARSCH – EN BEGREPPSHISTORISK ANALYS I DEN AMERIKANSKA ARMÉKONTEXTEN
ABSTRACT:
Creativity is a multifaceted concept which has seen an increased relevancy in the contemporary military debate. Creativity is often thought of as a desirable trait among leaders within military or-ganizations, by viewing war as an art. Even though the concept has a stated importance in both science and doctrine, there is a noticeable shortage of explicit descriptive texts about the phenome-non. The US army has recently implemented a new design methodology, with the purpose of ena-bling and harnessing creativity. Creativity and its role within military organizations should not be seen as self-explanatory. The concept is allegedly barrowed from other scientific fields, such as sociology and psychology. This thesis aims to bring an understanding of military creativity and its construction in the US army context through Koselleck’s conceptual history analysis. This is done by studying contemporary and premillennial doctrines both synchronically and diachronically. The results show an increased overall value toward creativity as a concept and has been implemented on all levels of warfare. Military creativity revolves mostly around divergent thinking, though it also includes convergent thinking. This study suggests that part of the reason for its increased value is linked with the enhanced expectations of its importance in future, unknown conflicts, and environ-ments.
Nyckelord:
Sida 2 av 39
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 3 PROBLEMFORMULERING ... 3 FORSKNINGSÖVERSIKT ... 4 Sammanfattning forskningsöversikt ... 8SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 8
AVGRÄNSNINGAR... 9
DISPOSITION ... 9
2. BEGREPPSHISTORIA SOM PERSPEKTIV OCH METOD... 10
BEGREPPSHISTORISK ANALYS ... 10
Temporala dimensioner ... 11
Synkron och diakron analys... 12
Semasiologiska och onomatologiska perspektiv ... 12
UTMANINGAR MED BEGREPPSHISTORIA ... 13
Förförståelse av begreppet och Ewys begreppsapparat ... 13
Transnationella begrepp ... 14
OPERATIONALISERING OCH ANALYSFRÅGOR ... 14
Analysinstrument ... 16
VAL AV MATERIAL ... 16
Kritik mot valt material ... 17
FORSKNINGSETISKA FÖRHÅLLNINGSSÄTT ... 17
3. ANALYS ... 19
SYNKRON ANALYS, GÄLLANDE ARMÉDOKTRINER ... 19
Vilka olika betydelser har ordet kreativitet fått? ... 19
Hur förhåller sig begreppet till andra samtida begrepp? ... 22
Vilka synonymer har begreppet fått? ... 23
Vilka motbegrepp beskrivs? ... 23
Sammanfattning ... 24
SYNKRON ANALYS, ARMÉDOKTRINER FRÅN 1990-TAL ... 24
Vilka olika betydelser har ordet kreativitet fått? ... 24
Hur förhåller sig begreppet till andra samtida begrepp? ... 25
Vilka synonymer har begreppet fått? ... 26
Vilka motbegrepp beskrivs? ... 27
Sammanfattning ... 27
DIAKRON ANALYS ... 27
Hur har begreppet utvecklats? ... 27
Vilka erfarenheter av framgångar och utmaningar finns lagrade i begreppet? ... 28
Vad är begreppets temporala förväntningshorisont? ... 29
ANALYSSAMMANFATTNING ... 31
4. AVSLUTNING ... 32
ÅTERKOPPLING FORSKNINGSFRÅGA OCH DISKUSSION ... 32
Hur är begreppet kreativitet konstruerat i den samtida amerikanska armén? ... 32
Resultat- och konsekvensdiskussion ... 33
REFLEKTION OM BEGREPPSANALYS SOM PERSPEKTIV OCH METOD ... 35
RELEVANS FÖR YRKESUTÖVNINGEN ... 35
VIDARE FORSKNING ... 35
Sida 3 av 39
1. Inledning
Problemformulering
Kreativitet är ett tvärvetenskapligt begrepp som frekvent nyttjas i militärteori och andra krigs-vetenskapliga verk. Överbefälhavare Michael Bydén uttrycker i förorden till försvarsmakts-publikationen ”Vår militära profession” en uppmaning till försvarsmaktsanställda att vara kri-tiska och kreativa,.1 I DGO 2020 beskrivs den kreativa andan som absolut nödvändig för uppdragstaktiken.2 Att Försvarsmakten förespråkar kreativitet bör inte ses som något avvi-kande. Amerikanska armédoktrinen beskriver kreativitet som en av de soldatattribut som ar-mén vilar på.3 Amerikanska armébefäl och stabsmedlemmar ska fokusera sin kreativitet för
att lösa unika problem och uppdrag.4 Clausewitz menade att kreativitet ges utrymme genom de tillfälligheter som präglar den osäkerhet som råder i krig.5 Han såg krigföring i stort som
en konstform och beskrev kreativitet som nödvändigt för att hantera den spänning som existe-rar mellan planering och genomförandet av krigföring.6 Kreativitet som fenomen är
tvärveten-skapligt och dess utveckling har främst skett från andra fält, som psykologi, sociologi och neurovetenskap. Kreativitet är också mångfacetterat. En undersökning av Plucker visade att färre än 40 procent av artiklar med kreativitet som ett centralt begrepp, explicit definierade begreppet. En av fem texter definierade inte begreppet överhuvudtaget.7 Att använda andra fälts idéer är inte oproblematiskt enligt Widén och Ångström, då detta kan orsaka konflikt rö-rande tidigare militär kunskap om begreppet. Detta kan vidare mötas av yrkesinternt militär skepsis, sett som en riskerad vilseledning av fält med avsaknad av militär erfarenhet.8 Samti-digt menar den militära tänkaren Vego att det militära hierarkiska befälssystemet och typiskt militärt tänkande är ett hinder för militär kreativitet.9 Trots begreppets frekventa användning och uppfattade relevans i de militära diskurserna, saknas en tydlig beskrivning och förståelse
1 Försvarsmakten, Vår Militära Profession - Agera När Det Krävs (Försvarsmakten, u.å.), 5. 2 Doktrin - Gemensamma operationer (Försvarsmakten, 2020), 31–32.
3 Department of the Army, ADP 1 The Army (Washington, DC: Department of the Army, 2019), vi.
4 Department of the Army, ADP 1-01 Doctrine Primer (Washington, DC: Department of the Army, 2019), 1–3. 5 Carl von Clausewitz, Michael Howard, och Peter Paret, On War (Princeton, N.J: Princeton University Press,
1976), 89.
6 Dan Öberg, ”Warfare as Design: Transgressive Creativity and Reductive Operational Planning”, Security
Dia-logue 49, nr 6 (december 2018): 495–496.
7 Jonathan A. Plucker, ”It All Makes Sense Now That I Think about It: A Quarter-Century of Studying
Creativ-ity”, i The Nature of Human Creativity, red. James C. Kaufman och Robert J. Sternberg (Cambridge: Cambridge University Press, 2018), 168.
8 Jan Ångström och Jerker Widén, Contemporary military theory: the dynamics of war (London ; New York:
Routledge/Taylor & Francis Group, 2015), 171.
Sida 4 av 39 av dess innebörd. Även då begreppet har haft en betydande roll i den historiska krigsveten-skapliga diskussionen, uppfattas av författaren som att begreppet har fått ökat inflytande i samtida militära diskussioner. I synnerhet i vad som benämns designtänket, där kreativitet ut-gör en central del. Detta tänk har sedan 2010 medfört en ny designmetodologi inom ameri-kanska armén, syftande till att förstå och visualisera främmande problem. I ameriameri-kanska kon-texten har armén färre kreativa officerare än andra försvarsgrenar.10 Enligt Magnusson är detta också fallet för den svenska kontexten.11 Samtidigt är det armén som implementerar ny metodologi för att gynna kreativitet. Genom att minska bland annat byråkratisk uppföljning ges intryck av att Vegos barriärer motarbetas.12 Öberg höjer ett varningens finger för hur kre-ativitet riskerar att få alltför stort inflytande i den militära yrkesutövningen med detta synsätt, som ett slags idealisering och självändamål.13 Kreativiteten kan då leda till radikal omorgani-sering av de militära organisationerna och dess arbetsmetoder, i jakten på kreativa, utanför boxen-lösningar. Detta menar Öberg riskerar att leda till framtida militära övertramp på den juridiska och politiska arenan.14 Som motpol till designtänket står traditionell militär plane-ring och uppträdande, men som också förespråkar kreativitet. Denna uppsats syftar till att bringa reda och bidra till ökad klarhet i hur begreppet är konstruerat och hur det har utvecklats i den amerikanska militära armédiskursen. Genom att grundligt undersöka dess konstruktion och historiska utveckling i amerikanska armédoktriner, kan den krigsvetenskapliga debatten utvecklas.
Forskningsöversikt
Forskning om militär metodologi som innefattar kreativitet är vanligt förekommande. Forsk-ning som explicit avhandlar militär kreativitet är däremot sparsam. ForskForsk-ningsöversikten som ligger till grund för undersökningen är utvald för att synliggöra den bredd av krigsvetenskap-liga verk som i samtiden tydkrigsvetenskap-ligast berör begreppet. Den indikerar begreppets inramning och samtida värdering.
10 Susan F Bryant och Andrew Harrison, ”Finding Ender: Exploring the Intersections of Creativity, Innovation,
and Talent Management in the U.S. Armed Forces”, Institute for National Strategic Studies Strategic
Perspec-tives, No. 31, 2019, 11–12.
11 Peter Magnusson, Organisationskulturer i försvarsmakten (Stockholm: Försvarshögskolan, 1998), 69. 12 Department of the Army, ADP 1-01 Doctrine Primer, 1–3.
13 Öberg, ”Warfare as Design”, 493. 14 Öberg, 493.
Sida 5 av 39 Stirrup gör i sin artikel en narrativ analys av olika historiska händelser där individuell kreati-vitet har hävdats. Han undersöker den spänning som han påstår existerar mellan individuell kreativitet och militär ortodoxi, vilket han också beskriver som ”det gamla och det nya”.15 Ge-nom olika historiska händelser belyser han hur det dåtida narrativet tydligt försvårade och motarbetade avvikande kreativt tänkande, vilket möjliggörs med våra samtidsnarrativa per-spektiv. Hans huvudsakliga argument är att militära organisationer behöver uppmuntra avvi-kande kreativt tänavvi-kande och vara öppensinnade till idéer, för att minska det moraliska mod och den risktagning som historien har visat krävs.16 Stirrup är dock självkritisk till att spå framtiden genom en analys som kan påstås bygga på efterklokhet, i detta fall genom att endast lyfta kreativa exempel som haft ett positivt utfall. Hur många bristande idéer som krävs för en innovativ idé kan enkom spekuleras. Stirrups närmaste beskrivning av militär kreativitet är att kunna se gamla problem från ett nytt perspektiv och att översätta detta i en innovativ lösning. Stirrup beskriver intellektuell förmåga som en nödvändighet, men att bristande sådan inte skulle vara anledningen till USA.s väpnade styrkors tillkortakommande av kreativitet.17 Arti-keln är skriver 2005 och riktar sig främst mot US Air Force. Empirin är därav exempel av in-novativa tekniska flygvapenlösningar.
Michelle Ewy gör i sin begreppsutvecklande studie ett närmande att genom sociologi, psyko-logi och neurovetenskap förstå kreativitet i den militära kontexten. Hon menar att kreativitet är en process att identifiera alternativa lösning, där det som upplevs främmande görs bekant, och det som är bekant görs främmande; ett sätt att utmana idénormer. Hon särskiljer innovat-ion från kreativitet, där innovatinnovat-ion är förverkligandet av den kreativa lösningen.18 Det finns två typer av kreativt tänkande: konvergent och divergent. Konvergent kreativitet handlar om att välja den bästa av tidigare identifierade idéer. Exempel på detta är doktrinära lösningar. Detta anses därför vara del av traditionellt militärt tänkande. Divergent tänkande avser avvi-kande idéer och präglas av originalitet, utan att tyngas ned av vad som anses vara korrekt. Av-vikande idéer är kopplar mer till fantasifull förmåga och idérikedom än både intelligens och
15 Jock Stirrup, ”Inside and Outside the Box: Individual Creativity versus Military Orthodoxy”, The RUSI
Jour-nal 150, nr 6 (december 2005): 45.
16 Stirrup, 48. 17 Stirrup, 48.
18 Michelle E. Ewy, ”Creativity versus Innovation”, Military Personnel As Innovators (Air University Press,
Sida 6 av 39 expertis.19 Detta går i linje med Stirrups syn av kreativitet och intelligens. Däremot kan
Stirrups syn av kreativitet hävdas vara det som Ewy beskriver som divergent tänkande och den konvergenta ses som ortodoxt uppträdande, eller som Stirrup beskriver, att tänka innanför boxen.
I sin artikel från 2015 kritiskt analyserar Zweibelson den militära planeringmetodiken och den militära förståelsen rörande konflikter. Hans huvudargument är att militären behöver upp-märksamma egna kognitiva tendenser och frångå den objektiva åskådning som präglar militä-ren.20 Zweibelson menar att militären genom sociologi-diskursen kan utveckla icke-linjära ar-betsmetoder och bli kreativa. Likt Stirrup menar Zweibelson att organisationen behöver för-ändras för att uppmuntra militär kreativitet, men går längre i sitt resonemang. Zweibelsons beskriver:” …a preference for control over creativity makes for significant organizational
hurdles”.21 Kontroll kan ses som ett motbegrepp för kreativitet. Han menar att byråkrati och orubbliga kampanjplaner omöjliggör kreativitet. Kreativitet och kritisk tänkande förklaras ligga i spänning med institutionella krafter i en centraliserad hierarki. Detta kan liknas med Stirrups syn på kreativitet och militär ortodoxi. Zweibelson upplevs diskutera divergent krea-tivitet, men lyfter inte det som Ewys beskriver som konvergent kreativitet.
Milan Vego genomför i sin artikel ”On military creativity” en begreppsutveckling av militär kreativitet och kritisk analys av den militära organisationen. Vigo hävdar att krig i stort är en konst och inte en vetenskap. Vigo definierar kreativitet som ” …one’s ability to bring
some-thing new to existence – to generate novel ideas that are valued by others”.22 Vigo menar att militära beslut ofta är unika, knutet till en specifik situation och bör därför ses som kreativa. Detta påstående gör att både in i Ewys konvergenta- och divergenta tänkande blir applicer-bara, då båda kan ses som nytt och unikt till den specifika situationen. Hans huvudargument är att kreativitet är nyckelförmågan i framgångsrik militär planering, förberedning och hand-lande. Han särskiljer teknologisk- och kognitiv kreativitet, då teknologi inte ensamt kan segra.23 Dock motarbetas kreativt tänkande från organisationens alla nivåer, dels genom den
19 Michelle E. Ewy, ”Creative Thinking”, Military Personnel As Innovators (Air University Press, 2018), 3,
JSTOR.
20 Ben Zweibelson, ”One Piece at a Time: Why Linear Planning and Institutionalisms Promote Military
Cam-paign Failures”, Defence Studies 15, nr 4 (oktober 2015): 360–361.
21 Zweibelson, 364.
22 Vego, ”On Military Creativity”, 83–84. 23 Vego, 88–89.
Sida 7 av 39 militära kultur som råder, dels den byråkratiskt hierarkiska befälsordning som genomsyrar or-ganisationen och skapar grupptänkande.24 Detta går i linje med Zweibelson syn på byråkratisk
kontroll som hinder för kreativitet. Vego uttrycker dock att grupptänkande är den huvudsak-liga antitesen till kreativitet.
Specialoperationer och dess diskurser behandlar kreativitet. Johnsen och Christensen gör i sin artikel en teoriutveckling med induktiv ansats om de element som präglar specialoperationer. De hävdar är att dessa element är missförstådda och underutvecklade.25 Kreativitet är en av tre element som utforskas. De menar att kreativitet syftar till att introducera nya, originella element. Även förmågan att tänka utanför det avgränsade och handla på nya sätt; att göra det ”otänkbara”. Johnsen och Christensen menar att kreativitet är explicit ett element inom speci-aloperationer och inte ett element för konventionell trupp. Konventionella förband bör inte frångå doktrinärt uppträdande.26 Detta kan hävdas gå emot Stirrup, Ewy, Zweibelsons och Vi-gos förståelse av kreativitet, som ställer sig positiva till kreativitet i hela organisationen. John-sen och ChristenJohn-sen särskiljer också kreativitet och innovation, där det sistnämnda innefattar användandet av existerande mekanismer, fast på nya sätt. Detta avviker från Stirrups och Ve-gos syn, som menar att innovation är själva produkten av den kognitiva kreativiteten. Det kan dock liknas med Ewys förståelse av konvergent kreativitet.
Öberg gör i sin artikel en kritisk analys av den militära designdiskursen. Kreativitet har legat till grund för implementeringen av en ny designmetodologi, som syftar till att frångå tradit-ionell militär planering, till fördel för kreativa lösningar.27 Han kan hävdas vara motpol till den framtoning av kreativitet som kan tillskrivas Zweibelson. Öberg huvudargument är att denna idealisering av kreativitet riskerar leda till normaliserandet av militära övertramp på statsapparaten och den politiska arenan. Han menar att kreativitet frångått sin roll som del av krigföring och tangerar att bli ett enskilt ändamål.28 Detta frångår Clausewitz, som betonade vikten av balans i den spänning som existerar mellan kreativitet och linjär planering; och be-fälets roll i detta.29 Denna radikala syn på kreativitet riskerar att medföra etisk problematik
24 Vego, 84.
25 Anton Asklund Johnsen och Gitte Højstrup Christensen, ”Clarifying the Antisystemic Elements of Special
Operations: A Conceptual Inquiry”, Special Operations Journal 2, nr 2 (juli 2016): 106.
26 Asklund Johnsen och Højstrup Christensen, 111–112. 27 Öberg, ”Warfare as Design”, 493–494.
28 Öberg, 505. 29 Öberg, 493.
Sida 8 av 39 och göra krig mer ödesdigert, med ett ansvarsskifte från politiker till enskilda soldater.30 Den
linjära planeringen kan likställas med Stirrups beskrivning av ortodox metodologi. Öberg syn-liggör kreativiteten och dess självändamål genom publikationer och dokument från israeliska och amerikanska militärmakten.31 Analysen och dess argument utgörs av en omfattande mängd empiriskt material. Öbergs artikel publicerades 2018, vilket gör kritiken relevant i ti-den. I synnerhet då designmetodologi sedan 2010 är implementerat i amerikanska armédoktri-ner.32 Kritiken som Öberg lyfter till följd av kreativitetsidealiseringen och militär design bör inte ses som kritik angående dess militära effektivitet. Här finns en viktig särskiljning, både för krigsvetenskapen och den militära yrkesutövningen.
Sammanfattning forskningsöversikt
Militär kreativitet kan ses stå i spänning med militär traditionellt utövande och planering, där kreativitet uppmuntras, men strukturella krafter i organisationen utgör barriärer. Militär krea-tivitet kan ses som konvergent, där den bästa av olika kända tänkbara lösningar väljs. Begrep-pets kan å andra sidan ses som divergent, där avvikande idéer genereras. Detta förklaras som att tänka ”utanför boxen”. Begreppet har blivit aktuellt genom den rådande diskussionen mel-lan traditionell pmel-lanering och designtänket, där den militära kreativiteten ska möjliggöras. Detta avser främst den operativa nivån. Det råder viss internt konflikt gällande militär kreati-vitet och hur konventionella förband bör eftersträva fenomenet. Det råder tvetydighet om skillnaderna mellan begreppet och andra besläktade begrepp, som exempelvis kreativitet, in-novation och adaption. Denna forskningsöversikt av begreppet ligger till grund för den förför-ståelse som fortsatt följer i arbetet.
Syfte och frågeställning
Syftet med denna undersökning är att genom Kosellecks begreppsanalys kartlägga den sam-tida konstruktionen av kreativitet i den amerikanska armékontexten. Den amerikanska militä-ren är den enskilt största och kraftfullaste på planeten och har det senaste århundradet efterlik-nats av europeiska militärmakter.33 Denna kontext gör undersökning intressant. Det motiveras
ytterligare då jakten på kreativitet föranlett förändrade arbetsmetoder i amerikanska armén och därav tolkas fått en mer central roll. Militär kreativitets samtida innebörd bör ses som ett
30 Öberg, 505. 31 Öberg, 494.
32 Department of the Army, ATP 5-0.1 Army Design Methodology (Washington, DC: Department of the Army,
2015), v.
33 Theo Farrell, Sten Rynning, och Terry Terriff, Transforming military power since the Cold War: Britain,
Sida 9 av 39 social och yrkesrelaterat arv av tidigare praktik och lingvistik.34 Detta kan därför leda till
för-ståelse för hur begreppet är del av att utveckla den militära professionen. Genom att studera dess konstruktion kan även förståelsen för den krigsvetenskapliga diskussion som råder om kreativitet utökas.
Frågeställning: Hur är begreppet kreativitet konstruerat i den samtida amerikanska ar-mén?
Avgränsningar
Undersökningen intresserar sig för begreppet militär kreativitet i samtida kontext. Därför av-gränsas verk i analysen till verk som kan hävdas vara representativa för den samtida krigsve-tenskapliga debatten. Den amerikanska armén implementerades 2010 ”Army design methodo-logy” i sina doktriner, som till stora delar bygger på att främja militär kreativitet.35
Implemen-tering av denna nya metodologi gör att deras syn på militär kreativitet kan hävdas vara nyli-gen debatterad och aktuell. Detta ska inte ses som en värdering om att den amerikanska krea-tiviteten är mer eller mindre duglig. Det finns stor mängd material av de diskussioner som både föranlett och bearbetat implementeringen, vilket motiverar dess forskningsrelevans. De verk som analyseras för den amerikanska samtida kontexten avgränsas därför till nu gällande försvarsgrensgemensamma verk och styrdokument för armén från år 2010 och framåt.
Disposition
Arbetet är indelat i fyra kapitel. Inledningskapitlet syftar till att introducera det forskningspro-blemet som identifierats och presentera undersökningens syfte och frågeställning. Forsknings-översikten presenteras, som tillsammans med problemformuleringen ligger till grund för den förförståelse som präglar analysen. I forskningsöversikten redovisas den bredd av forskning som behandlar militär kreativitet.
I andra kapitlet presenteras begreppsanalysen, som utgör det perspektiv som undersökningen utgår från. Dess ingående delar redovisas och motiveras, tillsammans med vissa metodolo-giska utmaningar. Detta följs av operationalisering av analysfrågor som utgör det instrument som möjliggör analysen. Slutligen diskuteras det material som nyttjas i undersökningen.
34 Reinhart Koselleck och Todd Samuel Presner, The Practice of Conceptual History: Timing History, Spacing
Concepts, Cultural Memory in the Present (Stanford, Calif: Stanford University Press, 2002), 30–31.
35 Anna Grome m.fl., ”Army design methodology: Commander’s resource” (Arlington: U.S. Army Research
Sida 10 av 39 I tredje kapitlet presenteras analysarbetet. Här redogörs stegvis hur empirin tolkats med stöd av analysfrågorna. Kapitlet avslutas med en redovisning av resultatet från själva analysen.
I det fjärde och avslutande kapitlet presenteras svaret på forskningsfrågan tillsammans med en diskussion avseende resultatet och dess möjliga konsekvenser. Slutligen lyfts förslag till vi-dare forskning följt av en diskussion om resultatets yrkesrelevans.
2. Begreppshistoria som perspektiv och metod
Begreppshistorisk analysTeorin i denna undersökning förstås utifrån den tyska skolans begreppshistoria, som utgör det perspektiv och ramverk som analysen vilar på. En av dess främsta förespråkare och utvecklare är Reinhart Koselleck. Begreppshistorian bygger på en konstruktivistisk epistemologi, där in-tersubjektiva perspektiv av begrepp är av intresse. Genom att undersöka hur begrepp har nytt-jats i olika sammanhang och tidsperioder, kan nya perspektiv på olika fenomen skapas. Den lingvistiska representationen och de perspektiv som begreppets förs fram i analyseras utifrån användning i dess särskilda retoriska sammanhang, i detta fall genom doktriner.36 Språk och handling är bundna till varandra. Detta poängteras av Koselleck, i vad han kallar en icke sepa-rerbar relation mellan talade ord, tecknade ord och händelser.37 Koselleck menar att:
”Rarely… are linguistic patterns of identification investigated; without them, such units of ac-tion would not be able to act at all”.38 Begrepp hävdas därför vara del av att utforma verklig-heten.39 Att studera lingvistisk representation kan därav hävdas vara av lika stor vikt som att studera faktiska händelser. Detta går i linje med denna undersökning. Det är kreativitetbegrep-pets uppfattade mening som antas kommer utgöra del av att forma verkligheten med fortsatta vetenskapliga verk och yrkesutövningen. Detta skapar även acceptans och förståelse för me-ningsskiljaktigheter och olika tolkningar i empirin. Exempelvis kan åsikten om den ideala kreativiteten uppfattas olika internt, dels inom akademin och den militära organisationen, dels dessa emellan. En entydig objektiv innebörd av ett begrepp är därför i sig mindre intressant, i
36 Kristina Boréus och Göran Bergström, Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och
diskursanalys, 2018, 181–182.
37 Koselleck och Presner, The Practice of Conceptual History, 26. 38 Koselleck och Presner, 29.
Sida 11 av 39 synnerhet om den inte är representativ för hela dess tillhörande kontext. Att förstå spänningen mellan olika definitioner leder till förståelse för begreppets konstruktion. Genom att studera ett begrepps semantik i ett relevant sammanhang kan vi förstå begreppet, hur det har utveck-lats och hur begreppet möjligen kan forma framtiden.40 Koselleck skiljer på ord och begrepp. ”Each concept is associated with a word, but not every word is a social and political con-cept”.41 Begrepp är mångfacetterade och ord kan vara representativt för mer än ett begrepp,
vilket gör dess gränsdragning problematisk. Ord kan dock göras otvetydiga med en exakt de-finition, medan begrepp alltid innefattar en viss tvetydighet, då det behöver tolkas. Även om begreppet är kopplat till ett ord, är begreppets innehåll större än själva ordet.42 I analysen ge-nomförs både analys av ord och begrepp, vilket innebär att särskiljning av dessa är av vikt. Kosellecks teori lämpar sig för att analysera begrepp som är kopplade till förändringar i ve-tenskapligt tänkande eller kulturella fenomen, i synnerhet inom ramen för nationsforskning.43 Boréus och Bergström menar också att begreppshistoria lämpar sig väl för att undersöka grepp som innebär en användning av makt, och ifrågasätta det som anses självklart med be-greppet.44 Detta går i linje med denna uppsatsundersökning, där militär kreativitet kan ses som en del av ett maktmedel som dels har varit krigsvetenskapligt debatterat, dels en del av det kulturarv som militär verksamhet kan förknippas med.
Temporala dimensioner
För att kunna studera begrepp behövs en förståelse för hur begrepp förhåller sig till tid. Detta benämner Koselleck som begreppets temporala dimensioner. Ett begrepp innefattar olika tem-porala dimensioner; en koppling mellan historia, nuet och framtiden. Koselleck utvecklade detta genom en kombination av Kants, Goethes och Fredrik den Stores idéer om hur historiskt baserade tidsstrukturer kan förstås.45 Genom att studera förhållandet mellan dåtid (erfarenhet)
och framtid (förväntning) ges en förståelse av ett begrepps nutida ”historiska” roll. Ett be-grepps dåtida dimension är kopplat till dess erfarenhetsrum, som kan påstås påverkar det nu-tida handlandet. Att förstå språk som ett socialt arv tydliggör denna erfarenhet, som finns lag-rad i begreppet. Samtida nyttjande av begreppet skapar ett naturligt möte mellan den dåtida
40 Reinhart Koselleck, Futures Past: On the Semantics of Historical Time (New York: Columbia University
Press, 2004), 113.
41 Koselleck och Presner, The Practice of Conceptual History, 84. 42 Koselleck och Presner, 85.
43 Boréus och Bergström, Textens mening och makt, 212. 44 Boréus och Bergström, 211.
Sida 12 av 39 erfarenheten och nutiden. Samtidigt finns en förväntning i varje begrepp och mänsklig hand-ling, som kopplat nutiden med framtiden. Jordheim tydliggör detta med sitt exempel från ryska revolutionen. Begreppet ”revolution” pekade mot dåtiden (erfarenhet), då mot bland an-nat franska revolutionen. Samtidigt pekade begreppet framåt (förväntning), mot en utopisk, kommunistisk era. Dåtiden och framtiden möttes i nuet genom denna konstruktion, och arbe-tare samlades för att störta kejsaren.46 Koselleck menar att förhållande mellan dessa temporala dimensioner bör undersökas, för att förstå ett begrepps konstruktion i dess samtid.47 Detta kan göras med en diakron analys, som förklaras i kommande stycke. Erfarenhetsrummet som be-skrivits, kan ses och undersökas på olika sätt. En metod är enligt Koselleck att undersöka er-farenhetsrummet från dess kollektiva sammanhang, exempelvis en befolkning eller armé. Ett kollektiv i ett sammanhang skapar en delad erfarenhet inom ramen för kollektivet, som an-tingen institutionaliseras eller förbises.48 Denna erfarenhet menar Koselleck lagras i de be-grepp som nyttjas, vilket kommer undersökas i kommande analys.49
Synkron och diakron analys
Begreppshistorian bygger på synkron och diakron analys. Synkron analys innebär att begrep-pets förhållande till andra samtida begrepp analyseras och placeras i sitt retoriska samman-hang. Detta görs i den aktuella tidsperioden för begreppet. Diakron analys innebär att begrep-pets utveckling utreds. Genom att synliggöra begrepbegrep-pets historiska förändring och temporala dimensioner (erfarenhetsrummet och förväntningshorisont) kan den nutida förståelsen ökas.50 Dessa två analyser ramar tillsammans in begreppet och bidrar till en holistisk förståelse av ett begrepps konstruktion. Tillsammans utgör de grunden för analysinstrumentet i den begrepps-historiska analysen.
Semasiologiska och onomatologiska perspektiv
Analyserna görs genom ett semasiologiskt och onomatologiskt perspektiv. Genom den se-masiologiska synviklen undersöks de olika betydelser begreppets som ord har fått. Exempel-vis betyder ordet gift både betyder äktenskap och en skadlig substans. Ordet som representerar
46 Helge Jordheim, ”Against Periodization: Koselleck’s Theory of Multiple Temporalities”, History and Theory
51, nr 2 (maj 2012): 165–166.
47 Koselleck och Presner, The Practice of Conceptual History, 111. 48 Jordheim, ”Against Periodization”, 162.
49 Reinhart Koselleck, ”Social History and Begriffigeschichte!”, i History of Concepts: : Comparative
Perspec-tives, vol. 1998 (Amsterdam: Amsterdam University Press, 2021), 35.
50 Reinhart Koselleck och Michaela Richter, ”Basic Concepts in History: A Historical Dictionary of Political
Sida 13 av 39 begreppet kartläggs. Genom den onomatologiska synvinkeln undersöks begreppets synony-mer. Syftet är att identifiera hur begreppet uttrycks med andra ord. Exempelvis kan folkvälde, folkstyre och demokrati i stort hävdas hänvisa till samma sak.51 Utöver dessa synvinklar finns en alternativ angreppsvinkel, som analyserar de motbegrepp som står i motsatt förhållande till det studerade begreppet. Hur ett begrepp är konstruerat kan avslöjas genom dess motbegrepp, likaså förändring i dess meningsinnehåll. Motbegreppen är ofta motsatt värdeladdade sett till det studerade begreppet.52
Utmaningar med begreppshistoria
Med begreppshistoria medföljer vissa metodologiska utmaningar. Förförståelse av begreppet är oundvikligt vid begreppsstudier och diskuteras nedan. Detta följs av en diskussion kring ett begrepps transnationella betydelse och utveckling.
Förförståelse av begreppet och Ewys begreppsapparat
För att kunna studera ett begrepp behövs en förförståelse av begreppet. Som minst behövs en nutidsdefinition av begreppet som är av intresse, kopplat till vissa ord. Utan denna typ av för-förståelse är det inte möjligt att veta vad som ska undersökas. Det är samtidigt inte möjligt att helt avgränsa sig från sin egen tid, kopplat till den diakrona historiska analysen. Den förför-ståelse som ligger till grund kan antingen vara ett resultat av en problemformulering som le-der unle-dersökningen framåt, eller en nutidsdefinition av ett begrepp vi är intresserade av.53 Förförståelsen kan vara olika omfattande och kan påstås riskera styra det narrativ som åläggs begreppet. Förförståelsen kan därför riskera att leda analysen mot ett på förhand bestämt re-sultat. Detta gäller i synnerhet för undersökningar av historiska kontexter, där den egna sam-tida förförståelsen färgar undersökningen av begreppet. För att minimera risken att styra ana-lysen mot ett förbestämt mål och ha god validitet redovisas tydligt hur begreppet bör förstås utifrån andra begrepp i sin samtid. Förförståelsen som drivit detta arbete är i synnerhet den nutidsdefinition som lyfts i forsningsöversiktssammanfattningen.
51 Boréus och Bergström, Textens mening och makt, 185. 52 Koselleck, Futures Past, 156.
Sida 14 av 39 Del av den förförståelse som ligger till grund för analysen är kreativitet som ett resultat av di-vergent och kondi-vergent tänkande, som beskrivs av Michelle Ewy och redovisas i forskningsö-versikten.54 Denna begreppsapparat nyttjas i delar av analysen och framställandet av hur krea-tivt tänkande kan förstås i den militära kontexten. Divergent och konvergent tänkande är också del av det analysinstrument som nyttjas och redovisas i operationalisering, som present-eras senare i detta kapitel.
Transnationella begrepp
Att studera transnationella begrepp eller kontexter innebär vissa utmaningar med begreppshi-storia. Militär kreativitet återkommer i flera olika nationers försvarsmakter. Den språkliga översättningen och andra användningskontexter riskerar att försvåra validiteten.55 I denna uppsats studeras begreppet i kontexten av en enskild nationalstat och dess militära maktme-del. Dock riskerar denna kontext att blunda för begreppets nationsöverskridande egenskaper.56 Då det valda materialet representerar amerikanska armén och inte exempelvis en försvarsalli-ans ses denna risk som låg. Materialet analyseras grundligt och trförsvarsalli-ansparant i syfte att minime-ras risken för ett omedvetet bortseende av nationsöverskridande indikation.
Operationalisering och analysfrågor
Kosellecks teoretiska ramverk för begreppshistoria ligger till grund för undersökningen. Uti-från detta ramverk operationaliseras ett antal analysfrågor som används vid textbearbetningen. Analysfrågorna är framtagna med öppna svarskategorier. Genom öppna frågor tillåts textens innehåll i större utsträcknings styra undersökningen, vilket i detta arbete anses nödvändigt.57 Detta minimerar risken att förförståelsen skapar ett förbestämt begreppsnarrativ. Genom den synkrona analysen kartläggs konstruktionen av militär kreativitet som begrepp i samtiden. Denna analys genomförs inledningsvis genom ett semasiologiskt perspektiv och därefter ge-nom ett oge-nomatologiskt perspektiv. Gege-nom det semasiologiska perspektivet analyseras själva ordet ”kreativitet” och dess betydelser identifieras. Begreppets förhållande till andra samtida begrepp synliggörs för att öka förståelsen av begreppet i sitt sammanhang. Begreppets syno-nymer identifieras genom det onomatologiska perspektivet och dess motbegrepp kartläggs, för att stärka förståelsen av dess samtida konstruktion. Slutligen genomförs den diakrona ana-lysen. Genom den diakrona analysen undersöks begreppets historiska utveckling, dess lagrade
54 Ewy, ”Creative Thinking”, 3.
55 Boréus och Bergström, Textens mening och makt, 209–210. 56 Boréus och Bergström, 190.
57 Peter Esaiasson m.fl., Metodpraktikan - Konsten att studera samhälle, individ och marknad, 5:1 (Stockholm:
Sida 15 av 39 erfarenheter och framtida förväntning. Dess utveckling identifieras genom en synkron jämfö-relse mellan tidigare doktriner och de nu gällande. Både erfarenhetsrummets och förvänt-ningshorisontens manifesta och latenta budskap identifieras och tolkas från doktrinerna. Detta kan liknas med Kerstin Jacobssons analysansats för demokratibegreppet, där hon avsåg att ”analytiskt rekonstruera erfarenheter och förväntningar som inte finns explicit artikulerade i materialet”.58 Begreppets erfarenhetsrum synliggörs genom de lagrade erfarenheter som kan
avslöjas av texternas manifesta formuleringar, ofta som erfarenhet av framgångar och utma-ningar. Exempelvis kan stor betoning av hur kreativitet bör uppmuntras i organisationen tyda på en erfarenhet av återhållsamhet rörande fenomenets förekomst. Koselleck menar att erfa-renheter lagras i begreppet efterhand att det nyttjas.59 På motsvarande sätt kan formulering-arna avslöja vilken förväntningshorisont som klär begreppet, likt tidigare exempel om ryska revolutionen. Genom denna typ av analys möjliggörs ökad förståelse av vilken erfarenhet som ligger till grund för dess nutida konstruktion, samt vilka framtida förväntningar som gör be-greppet aktuellt.
58 Kerstin Jacobsson, Så gott som demokrati: Om demokratifrågan i EU-debatten (Umeå: Borea, 1997), 319. 59 Koselleck, ”Social History and Begriffigeschichte!”, 35.
Sida 16 av 39
Analysinstrument
Kreativitet
Hur är begreppet kreativitet konstruerat i den samtida ameri-kanska armén? A nal ys fr ågor
Synkrona analysfrågor (Det semantiska fältet)
Vilka olika betydelser har ordet militär kreativitet fått? (Semasiologisk synvinkel)
- Hur förhåller sig ordet till divergent och kon-vergent tänkande?
Hur förhåller sig begreppet till andra samtida begrepp? Vilka synonymer har begreppet fått? (Onomatologisk synvinkel)
Vilka motbegrepp beskrivs?
Diakrona analysfrågor
Hur har begreppet utvecklats?
Vilka erfarenheter av framgångar och utmaningar finns lagrade i begreppet?
Hur kan begreppets temporala förväntningshorisont förstås?
Val av material
Det huvudmaterial som valts för den synkrona analysen är amerikanska armédoktrinspublikat-ioner och försvarsgrensgemensamma doktriner. Dessa publikatarmédoktrinspublikat-ioner är, och har varit, direkt representativa för den amerikanska armén och dess maktutövning. Detta innebär att militär kreativitet undersöks i sitt retoriska sammanhang, vilket stärker undersökningens validitet. Det finns ett brett utbud av doktriner att utgå från. Materialet är utvalt efter två kriterier: att kreativitet explicit behandlas i texten och att doktrinen är representativ för armén. De armé-doktriner som nyttjas i den samtida kontexten är ”ADP 1-01 Doctrine Primer”, ADP 3-90
Of-fense and Defence”, “ADP 5-0 The Operation Process”, “ADP 6-0 Mission Command”,
“ADP 6-22 Army Leadership and the Profession” och “ATP 5-01 Army Design
Methodo-logy”. Även försvarsgrensgemensamma “Joint Doctrine Note 2-19” nyttjas. Det material som
möjliggör en undersökning av begreppets historiska utveckling är äldre upplagor av armé- och försvarsgrensgemensamma doktriner. Under litteraturöversikten identifierades en diskrepans
Sida 17 av 39 mellan de moderna doktrinpublikationerna och de under 1990-tal. Under detta årtionde ut-gjorde RMA och teknologisk överlägsenhet den militära trenden, till följd av bland annat Ku-waitkriget. Genom precisionsvapen och informationsöverlägsenhet skulle militära framgångar garanteras.60 Synen på teknologin och dess överlägsenhet kan hävdas ha minskat med tiden, till fördel för mänskligt centrerade förmågor.61 För att undersöka begreppets utveckling an-vänds därför doktriner publicerade under 1990-tal. Dessa är föregångare till de nutida doktri-nerna och betecknas”FM 22-100 Military Leadership”, ”FM 100-5 Operations”, ” FM 101-5
Staff Organization and Operations”, “FM 100-7 Decisive Force: The Army in Theater Oper-ations” och ”JP 3-0 Doctrine for Joint OperOper-ations”. FM 100-5 var utöver att vara
föregång-are till ADP 5-0 i dess tid arméns bärande doktrin för krigföring.62 Ytterligare doktrinföre-gångare existerar, men valts bort då de inte uppnår de framtagna kriterierna.
Kritik mot valt material
Det tidigare materialet är hämtat från öppna arkivdatabaser på internet. Vid noggrann gransk-ning visades enstaka doktriner saknas. Därför kan enstaka användbara doktriner ha förbisetts i analysen. Materialet som nyttjas är dock centrala doktriner och föregångare till de nu gäl-lande. Enstaka doktriner som kan vara relevanta för undersökningen bedöms inte riskera om-kullkasta resultatet, då de undersökta doktrinernas innehåll fortsatt är representativa för tids-perioden.
Forskningsetiska förhållningssätt
Undersökningar av kvalitativ karaktär kräver tolkningsarbete från forskaren och medför såtill-vida viss problematik. Att som forskare helt objektivt tolka empiri kan påstås omöjligt, även om så är eftersträvansvärt. Då uppsatsförfattaren är verksam i den militära kontexten, finns sedan tidigare en subjektiv syn av hur det studerade begreppet kan förstås, vilket kan riskera ge upphov till tendensiös subjektivism.63 Detta gäller även i översättningen från engelska till svenska. Genom att undersöka empirin med det framtagna analysinstrumentet, inkludera citat och föra transparanta, logiska resonemang kring tolkningen kan tendentiösa resultat motver-kas. Därav kan undersökningen ändå hävdas uppnå intersubjektivitet.64
60 Ångström och Widén, Contemporary military theory, 104–105.
61 Farrell, Rynning, och Terriff, Transforming military power since the Cold War, 296.
62 Department of the Army, FM 100-5 Operations (Washington, DC: Department of the Army, 1993), iv. 63 Boréus och Bergström, Textens mening och makt, 206.
Sida 18 av 39 Arbetet genomförs också med genomgående citation och referering, i syfte att undvika pla-giat.65 En etisk diskussion till följd av resultatet redovisas i det avslutande kapitlet och
av-handlar gränsdragningen mellan kreativitet och etiska övertramp.
65Ann-Marie Ekengren och Jonas Hinnfors, Uppsatshandbok: hur du lyckas med din uppsats (Lund:
Sida 19 av 39
3. Analys
Vid en begreppshistorisk analys är lexikala definitioner en lämplig startpunkt.66 Definitionen som är utvald är från armédoktrinspublikationen ATP 5-01 och inte från lexikon, då militär kreativitet inte är ett förekommande begrepp i konventionella lexikon. Att omedelbart kontex-tualisera undersökningen ses samtidigt stärka validiteten. Inledningsvis analyseras begreppet synkront i de båda tidsperioderna och i den doktrinära retoriken. Därefter analyseras begrep-pet diakront, i syfte att kartlägga dess utveckling och temporala dimensioner.
Synkron analys, gällande armédoktriner
Vilka olika betydelser har ordet kreativitet fått?
“Creative thinking examines problems from a fresh perspective to develop innovative lutions. Creative thinking creates new and useful ideas, and reevaluates or combines old ideas, to solve problems. Leaders face unfamiliar or ill-structured problems that require new or original approaches to solve them. This requires creativity and a willingness to accept change, newness, and a flexible outlook of new ideas and possibilities.”67
Samma definition förekommer även i ADP 5-0, som behandlar arméns operationsprocess. De-finitionen tar avstamp i att militär kreativitet innebär att utforska ett problem från ett nytt per-spektiv i syfte att utveckla en innovativ lösning. Kreativiteten kan ses som en del i processen att nå den innovativa lösningen; därför bör dessa ses som besläktade begrepp. Beskrivning av kreativitet kan hävdas motsvara avvikande tänkande, där idén behöver vara originell. Däremot beskrivs även problemlösning som en kombination av gamla idéer vara en del av kreativt tän-kande, som överensstämmer med konvergent tänkande. Vidare beskrivs i ADP 5-0 att militär kreativitet krävs för att bryta gamla tankemönster, ifrågasätta status quo och att kunna visuali-sera en bättre framtid.68 Att bryta gamla tankemönster kan hävdas till del gå emot konvergent tänkande, som bygger på att välja den bästa av redan etablerade lösningar. Dock ses brytandet av gamla tankemönster som positivt laddat. Även i konvergent tänkande kan man påstås bryta gamla tankemönster, exempelvis genom att applicera en känd lösning som traditionellt an-vänds i ett annat sammanhang. Därför bör inte brytandet av gamla tankemönster ses som en
66 Boréus och Bergström, Textens mening och makt, 213.
67 Department of the Army, ATP 5-0.1 Army Design Methodology, 1–6. 68 Department of the Army, 6–1.
Sida 20 av 39 motsats till konvergent tänkande. Detta indikerar att både avvikande idéer och redan existe-rande idéer kan ses som militär kreativitet, men att kreativitet avseende avvikande idéer får en mer framträdande roll, främst genom att förklaras mer djupgående i texten. Vidare beskrivs att ledare som utsätts för obekanta eller gamla problem tillämpar kreativt tänkande för att skapa nya infallsvinklar och perspektiv på ting.69 Här kan ordet ”tillämpa” uppfattas som att kreativt tänkande är en medveten process, som ledare kan välja att nyttja för att nå nya per-spektiv. Å andra sidan kan det tolkas som en förklaring av hur nya perspektiv nås. Det kan även tolkas som en doktrinär målbild över hur obekanta problem bör angripas, snarare än en förklaring av kreativitet. Att kreativt tänkande beskrivs appliceras medvetet kan ses som en del av designmetodologin, som beskrivs som ett verktyg för att applicera kritiskt och kreativt tänkande.70 Vidare beskrivs att befäl bör skapa en miljö som tillåter kritiskt och kreativt tän-kande.71 Tillämpning av kreativt tänkande kan då tolkas som att forma en miljö som är tillå-tande för just kreativitet, snarare än att se tillämpning av kreativt tänkande som en binär av/på-knapp. Det nämns inte något tillfälle när kreativt tänkande inte bör appliceras, vilket motsäger att tillämpning av kreativt tänkande kan ses som tillfällig.
I ADP 5-0 beskrivs att kreativ applicering av doktrin, enheter och resurser behövs i plane-ringen.72Att kreativt applicera doktrin kan till del ses som konvergent kreativitet, då som en
del av att tänka i den formulerade boxen och tillämpa redan existerande lösningar. Samtidigt kan en avvikande, originell idé också hävdas innefatta applicering av doktrin, exempelvis ge-nom att ta stöd av krigföringsprinciper i den originella idén, som snarare betraktas som led-stjärnor än redan existerande lösningar. Detta gör att även divergent tänkande ryms i beskriv-ningen. Samtidigt menar Johnsen och Christensen att doktrinär applicering innebär ett förbe-stämt uppträdande, vilket då bör ses konvergent.73 Å andra sidan; skulle avvikande, originella idéer formuleras som doktrinär målbild skulle dessa lösningar inte betraktas som redan existe-rande till följd av doktrinens förespråkande. En originell lösning kan omöjligen kopieras från en doktrin, då lösningen som formulerats i en doktrin inte längre bör betraktas som originell. Här identifieras ett dilemma mellan divergent tänkande och doktrinär handledning. Divergent
69 Department of the Army, 1–6. 70 Department of the Army, 1–3. 71 Department of the Army, 1–7.
72 Department of the Army, ADP 5-0 The Operations Process (Washington, DC: Department of the Army,
2019), 2–2.
73 Asklund Johnsen och Højstrup Christensen, ”Clarifying the Antisystemic Elements of Special Operations”,
Sida 21 av 39 tänkande anses här kunna nyttja applicering av doktrin. Dock kan hävdas att det divergenta tänkandet i viss mån blir begränsad av doktrin, till följd av den norm som formuleras i doktri-nens ramverk.
I ADP 6-0, som behandlar uppdragstaktik, förekommer en alternativt formulerad en definition av militär kreativitet:
“Creative thinking involves thinking in new, innovative ways using imagination, in-sight, and different ideas. Leaders often face unfamiliar problems or old problems re-quiring new solutions. Even situations that appear familiar require creative solutions, since an enemy force will adapt to past friendly approaches. Leaders look at different options to solve problems using lessons from similar circumstances in the past, as well as innovative approaches that come from new ideas. Creatively combining old and new ideas can create difficult dilemmas for an enemy force.”74
Här beskrivs kreativt tänkande involvera att tänka på ett innovativt sätt. I ATP 5-0 beskrivs som tidigare nämnts att kreativt tänkande resulterar i innovativa lösningar. Att tänka på ett in-novativt sätt kan ses som en synonym till divergent tänkande. Att ”annorlunda idéer” beskrivs som en del av innovativt tänkande stärker denna syn. I citatet visas även en relation mellan kreativa lösningar och motståndarens adaptiva åtgärder. Kreativa lösningar är ett svar på mot-ståndarens adaption. Kreativiteten antyder då på en slags oförutsägbarhet, eller ett nytt uppträ-dande, i lösningen. Detta kan tolkas som att kreativa lösningar behöver ta hänsyn till tidigare lösningar, för att inte vara förutsägbar. Å andra sidan kan det tolkas som en del av icke-existe-rande (divergenta) lösningar. Att kreativt kombinera gamla och nya lösningar för att skapa fi-enden dilemman kan ses som både konvergent och divergent. Vid beskrivning av kreativitet bland stabsmedlemmar uttrycks explicit att kreativt tänkande både kan resultera i appliceran-det av en lämplig lösning från ett tidigare problem (konvergent), eller att sätta en helt ny lös-ning i spel (divergent).75
Kreativt tänkande beskrivs i huvudsak som ett individfenomen, där miljön ska formas för att tillåta och främja kreativiteten.76 Det beskrivs i alla tre tidigare nämnda doktriner att ledare bör vara kreativa och uppmuntra kreativitet hos sidoordnade och underställda. I ATP 5-0
74 Department of the Army, ADP 3-90 Offense and Defence (Washington, DC: Department of the Army, 2019),
2–5.
75 Department of the Army, 4–5. 76 Department of the Army, 1–8.
Sida 22 av 39 nämns även gruppkreativitet, där gruppens individer tillför och bygger idéer tillsammans. För-klaring av gruppkreativitet förekommer endast i doktrinen för armédesignmetodologin, i be-skrivningen av metoden ”brainstorming”, som bygger just på gruppkreativitet. Metoden syftar till att stimulera nytt tänkande för att rama in problem och utveckla ett operationellt angrepps-sätt. Denna metod grundar sig dock i individens kreativitet. Denna syn överensstämmer med övriga doktriner; kreativitet förstås i huvudsak som ett kognitivt individfenomen.
Hur förhåller sig begreppet till andra samtida begrepp?
Militär kreativitet förekommer i den taktiska nivån, där man hävdar att taktik är en konst. Be-greppet beskrivs i ADP 3-90 som en av tre centrala aspekten, att kreativt och flexibelt appli-cera tillgängliga medel; i huvudsak relaterat till att erhålla initiativet i samspel med en fi-ende.77 Att explicit endast utrycka medel kan tolkas som att metod inte bör ses som kreativt val (mål, medel och metod kan ses som en grund i krigföring).78 Taktikutövare beskrivs dock använda kreativitet för att framställa lösningar som fienden inte kan hantera. Detta kan hävdas inkludera metodval. Ett problem ska lösas med en kombination av befintliga taktiker, tekniker och procedurer, tillsammans med skapandet av nya.79 Taktiska metoder kan då ses bestående av både konvergent och divergent tänkande. Kreativitet har på den taktiska nivån två utmär-kande förhållanden till andra begrepp: till den egna ledaren, som behöver kreativitet för att kunna ta beslut i kaotiska och tvetydiga situationer; och till fienden, som genom kreativitet inte tillåts genomföra rätt förberedelser eller hantering.
Militär kreativitet förekommer i den operativa nivån, i huvudsak som en del av operations-processen.80 Begreppet beskrivs främst i förhållande till den egna ledaren och dennes pro-blemlösning; och till planeringkonsten. Kreativ vision lyfts även som en del av operations-konsten, som beskrivs genomsyra alla krigföringsnivåer.81 Operationskonsten är länken mel-lan den taktiska och strategiska nivån. Kreativt tänkande inom ramen för operationskonsten bör inte ses som kreativt tänkande på den taktiska eller strategiska nivån, då den inte direkt styr dess inbördes nyttjande medel och metoder.
77 Department of the Army, 1–2.
78 Ångström och Widén, Contemporary military theory, 19. 79 Department of the Army, ADP 3-90 Offense and Defence, 1–1. 80 Department of the Army, ADP 5-0 The Operations Process, 1–7. 81 Department of the Army, 2–10.
Sida 23 av 39 Militärstrategi beskrivs i JDN 2-19 både som en konst och en vetenskap; dock främst
sprunget ur den kreativa konsten. Däremot betonas vikten av att vetenskap och logik behöver ligga till grund för strategin. Även att strategin behöver ha en historisk koppling.82 Avvikande idéer kan här hävdas försvåras. En originell idé kan i sig inte ha en tydlig, direkt koppling till historien, mer än att en annan idé tidigare fungerat eller inte fungerat. Det beskrivs inte mer djupgående om hur kreativitet kan ses inom ramen för militärstrategi. Det bör dock inte ses som en variabel i planering, då planering inte är inte del av militärstrategi.83
Militär kreativitet framställs återkommande som synergi med begreppet kritiskt tänkande. Dessa två begrepp beskrivs på ett holistiskt vis, där dessa möjliggör situationsuppfattning, be-slutsfattning och handling. Kritiskt tänkande avser i huvudsak att motverka tendentiösa åsik-ter och bristande logik. Detta uppnås genom ifrågasättande av antaganden, slutsatser och in-formation. Även genom reflektion över de egna antagandena och tendenserna.84
Vilka synonymer har begreppet fått?
Det råder tvetydighet i doktrinerna om skillnaderna mellan synonymerna kreativitet och inno-vation. Å ena sidan beskrivs kreativt tänkande leda till innovativa lösningar.85 Å andra sidan
beskrivs innovation som förmågan att introducera eller implementera något nytt.86 Detta kan
tolkas som att innovation är relaterat med divergent tänkande, då som att ”förmågan” kan ses som kreativt tänkande. Detta kan argumenteras för genom båda de tidigare formulerade ex-emplen. Innovationens mångfacetterade illustrering kan dock kritisera argumentets beviskraft. Dessa begrepp påstås här vara synonymer.
Vilka motbegrepp beskrivs?
Ett motbegrepp som lyfts som en fallgrop vid kreativt och kritiskt tänkande är grupptänkande. Med detta begrepp menas att en grupp inte utmanar idéer och lösningar, i syfte att bibehålla en stark gruppgemenskap. Alla medlemmar framstår som att tycka och tänka likadant.87 Detta bör ses som ett motbegrepp till både individuell kreativitet och gruppkreativitet.
82 Joint Chiefs Of Staff, Joint Doctrine Note 2-19: Strategy, 2019, II–2. 83 Joint Chiefs Of Staff, II–3.
84 Department of the Army, ATP 5-0.1 Army Design Methodology, 1–6. 85 Department of the Army, 1–6.
86 Department of the Army, ADP 6-22 Army Leadership and the Profession (Washington, DC: Department of
the Army, 2019), 4–2.
Sida 24 av 39
Sammanfattning
Synkrona analysfrågor (Det semantiska fältet)
Vilka olika betydelser har ordet militär kreativi-tet fått? (Semasiologisk synvinkel)
Hur förhåller sig begreppet till andra samtida be-grepp?
Vilka synonymer har begreppet fått? (Onomato-logisk synvinkel)
Vilka motbegrepp beskrivs?
Centralt för problemlösning. Främst divergent, även konvergent.
Förekommer på den taktiska, operativa och strategiska krigföringsnivån.
Kritiskt tänkande är förekommande följesla-gare.
Innovation
Grupptänkande
Synkron analys, armédoktriner från 1990-tal
Vilka olika betydelser har ordet kreativitet fått?
Kreativitet som begrepp förekommer sparsamt i de studerade doktrinerna. I ”FM 22-100 military leadership” beskrivs kreativitet som en del av problemlösning. Chefen ansvarar för att lära underställda tänka kreativt under stress.88 Detta beskrivs som en utveckling av att
varje soldat har fått en mer betydande, individuell roll på det fragmenterade slagfältet. Vidare uttrycks att kreativitet är ett centralt soldatelement i byggandet av en förbandsanda.89 Hur
denna relation mellan kreativitet, soldaten och förbandsandan gestaltas beskrivs inte ytterli-gare. Detta går dock i linje med beskrivningen av det fragmenterade slagfältet, där splittrade enheter genom chefens syfte ska kunna lösa uppgifter, kreativt med hög moral. Kreativitet nämns inte explicit som en central ledarskapsegenskap. Å andra sidan beskrivs problemlös-ning och god beslutsfattproblemlös-ning vara centrala ledarskapsdelar.90 Detta bör dock inte tolkas som en värdering av kreativitet, då det vore att medföra förförståelsen av den nutida beskrivningen i analysen. Kreativitet bör dock förstås som en del av problemlösning.
88 Department of the Army, FM 22-100 Military Leadership (Washington, DC: Department of the Army, 1990),
46.
89 Department of the Army, 42. 90 Department of the Army, 66–68.
Sida 25 av 39 Kreativitet beskrivs i ”FM 100-5 Operations” endast ytligt och i den logistiska kontexten. Inom ramen för logistisk improvisation beskrivs:” Creative commanders and smart logisti-cians learn to anticipate the unexpected and adjust accordingly”.91 Att kreativa befäl
förknip-pas med förmågan att kunna förutse oväntade händelseutvecklingar och anförknip-passa utefter kan till del tolkas går i linje med förståelsen av kreativitet som del av problemlösning. Förmågan att förutse oväntade händelseutvecklingar kan liknas med att identifiera ett kommande pro-blem. Själva anpassningen bör då ses som problemlösning. Hur förhållandet mellan kreativitet och anpassning bör förstås är tvetydigt.
I ”FM 101-5 Staff Organisation and Operations” är kreativitet en av flera kvaliteter som en stabsofficer bör besitta. Kreativitet förklaras som:
”A commander is always looking for new and innovative solutions to problems. The staff officer must be creative in researching solutions to difficult and unique situations. Creative thinking and critical reasoning are skills that aid the staff officer in developing and analyzing, respectively, courses of action.”92
Kreativitet leder till nya och innovativa lösningar. Genom att tolka detta med förförståelsen av begreppet kan detta ses som divergent tänkande. Däremot beskrivs behovet av kreativitet hos stabsofficeren som nödvändigt, i vad som beskrivs ”researching solutions”. Detta kan tolkas som att överväga olika lösningar. Att dessa lösningar kan vara både redan existerande sådana (konvergent) och nyskapade (divergent) kan inte uteslutas. Oavsett ska kreativiteten rendera i ett tillvägagångssätt. Detta överensstämmer med “JP 3-0 Doctrine for Joint Publication” och synen att den kreativa lösningen möjliggörs genom att framföra olika handlingsalternativ (course of action) som ställs mot varandra.93 Kreativitet lyfts dock inte explicit som en del i framtagandet av handlingsalternativ.
Hur förhåller sig begreppet till andra samtida begrepp?
I FM 100-5 förklaras taktik vara problemlösning på slagfältet, och hävdas vara både en konst och en vetenskap.94 Kreativitet som begrepp förekommer inte som ett centralt begrepp i den taktiska konsten.
91 Department of the Army, FM 100-5 Operations, 12–15.
92 Department of the Army, FM 101-5 Staff Organization and Operations (Washington, DC, 1997), 3–2. 93 Joint Chiefs Of Staff, Joint Pub 3-0: Doctrine for Joint Operations (Washington, DC: Joint Chiefs of Staff,
1995), B-2.
Sida 26 av 39 Motsvarande avsaknad för kreativitet gäller i FM 100-5 för i operationskonsten, som beskrivs vara länken mellan taktiska slag och strategiska målsättningar. Befälets uppgift är att uppnå ett mål genom att fastställa vilka metoder som ska nyttjas med de innestående tillgängliga medlen. Detta kan hävdas vara problemlösning och därav en kreativ process, men det är inte vad texten explicit antyder. I FM 100-7 beskrivs däremot kreativitet som en del av operations-konsten. Kreativ fantasi, tillsammans med analys och föredöme ligger till grund för den idé som utgör grunden till operationsplanen.95
Strategi beskrivs involvera konsten och vetenskapen att tillsätta olika instrument för att uppnå strategiska mål.96 Inte heller här förekommer kreativitet som en del av denna konst. Att krig-föringsnivåerna som konstformer skulle gynnas av kreativitet uttrycks inte i doktrinen. Å andra sidan uttrycks inget som kan hävdas tyder på negativ syn mot kreativitet. Detta bör tol-kas som att kreativitet som begrepp och fenomen inte värderats tillräckligt för att lyftas i dokt-rinernas välgenomtänkta formuleringar.
”Brainstorming” är en metod som nämns i FM 101-5 och syftar till att producera en mängd handlingsalternativ. Handlingsalternativ likställs med problemlösning.97 Denna metod
besk-rivs kräva kreativitet och fantasi hos de involverade.98 Hur de kreativa inslagen bör förstås i
denna metod, utöver att det krävs för att kunna framföra flera handlingsalternativ, är tvetydigt. Stabsmedlemmarna ska genomföra metoden öppensinnat och opartiskt. Att detta kan innebära både avvikande idéer och redan existerande sådana kan inte uteslutas.
Vilka synonymer har begreppet fått?
Att urskilja synonymer till kreativitet ur doktrinerna är besvärligt. Kreativitet beskrivs i FM 101-5 leda till nya och innovativa lösningar.99 Förhållandet mellan kreativitet och innovation är tvetydigt. Enligt definitionen ovan antyds kreativitet leda till innovativa lösningar. Å andra sidan beskrivs i FM 22-100 innovation vara något som kan läras och uppvisas av personal.100 Hur detta skiljer sig från kreativt tänkande är tvetydigt.
95 Department of the Army, FM 100-7 Decisive Force: The Army in Theater Operations (Washington, DC:
De-partment of the Army, 1995), 1-4-1–5.
96 Department of the Army, FM 100-5 Operations, 6-1-6–2.
97 Department of the Army, FM 101-5 Staff Organization and Operations, D-1. 98 Department of the Army, 5–12.
99 Department of the Army, 3–2.
Sida 27 av 39
Vilka motbegrepp beskrivs?
Inget begrepp framställs i texten som explicit motbegrepp för kreativitet.
Sammanfattning
Synkrona analysfrågor (Det semantiska fältet)
Vilka olika betydelser har ordet militär kreativi-tet fått? (Semasiologisk synvinkel)
Hur förhåller sig begreppet till andra samtida be-grepp?
Vilka synonymer har begreppet fått? (Onomato-logisk synvinkel)
Vilka motbegrepp beskrivs?
Divergent och konvergent. Del av problemlös-ning.
Förekommer endast på operativa krigföringsni-vån.
Förbandanda, splittrade enheters fortsatta kamp, stabsarbete.
Innovation
Intet
Diakron analys
Hur har begreppet utvecklats?
I båda doktrinernas kontexter beskrivs kreativitet som en del av problemlösning, vilket kan ses utgöra kärnan i begreppet. I 90-talsdoktrinerna nyttjas begreppet i huvudsak för att förstå omfattningen av andra begrepp, som en del i att bygga förbandsanda, lösa uppgifter självstän-digt och improvisera logistiska lösningar. Endast i en doktrin (FM 101-5) ges en explicit för-klaring av vad kreativitet innebär, då som en del av stabsmedlemmars arbete i framtagandet av handlingsalternativ och lösningar. Den förklaring som ges, uttrycker kreativitet som diver-gent. Att kreativiteten inte kan ses som konvergent kan dock inte uteslutas. De tidigare doktri-nerna saknar tillräckligt underlag för att urskilja att kreativitet som ord skulle utvecklat en ny betydelse av fenomenet. Doktrinerna indikerar dock att ordet kreativitet och dess innehåll i stort pekar på samma fenomen, då som en del i att skapa idéer för problemlösning. Detta styrks av att båda tidsperioderna har innovation som en synonym för begreppet och att ”brainstorming” lyfts som en kreativitetsmetod. Anledningen till att begreppet är lågt före-kommande i det tidigare doktrinerna är fortsatt oklart. En förklaring kan vara att begreppet inte värderats tillräckligt för att utgöra en del av dessa, vars varje ord är välgenomtänkt och bearbetat.
Sida 28 av 39 Den främst utmärkande utvecklingen av begreppet är dess resa från att vara ett enstaka, spre-tigt förekommande begrepp till att bli ett centralt begrepp för armén. Begreppet var tidigare endast del av operationskonsten. Kreativitet är nu en del av alla tre krigföringsnivåerna; den taktiskt, operativa och strategiska. Värt att poängtera är att krigföringsnivåerna också tidigare uppfattades som konstutövning, även om kreativitet inte lyfts inom ramen för detta. Inget i 90-talsdoktrinerna antyder på negativitet gällande kreativitet och krigföringsnivåerna. Likt ti-digare bör kreativitet här ses inte värderats tillräckligt högt för att behandlas tillsammans med dessa.
De moderna doktrinernas beskrivning av kreativitet indikerar en tyngdpunkt i divergent tän-kande. Det är både den syn som lyfts först vid begreppsbeskrivningar och ges mest förkla-ringsutrymme. Å andra sidan kan detta vara ett resultat på att divergent tänkande kan uppfatt-tas som mer svårgripbar än konvergent tänkande. Det kan påstås vara en större utmaning att formulera och förmedla idén om avvikande tänkande än nyttjandet av redan existerande lös-ningar. Samtidigt skulle det kunna vara ett resultat av att konvergent tänkande i större ut-sträckning utövas än den divergenta. Att detta skulle vara fallet går dock inte att utläsa av doktrinerna. Oavsett uppfattas divergent tänkande som mer eftertraktat i de moderna doktri-nerna, än konvergent tänkande.
Vilka erfarenheter av framgångar och utmaningar finns lagrade i begreppet?
I texterna som studeras kan vissa lagrade erfarenheter i begreppet identifieras. Det uttrycks en erfarenhet av kreativ problemlösning som värdefull i kampen med en motståndare. ”Tactici-ans use experience and creativity to outthink their opposing enemy commanders.”101 Här tol-kas formuleringen som en erfarenhet av kreativitetens roll som en central del i duellen mot motståndarens ledare; att kreativa lösningar är svårförutsägbara och problematiska att hantera för motparten. Detta styrks av doktrinens vidare förklaring: “Tacticians use creativity to de-velop solutions for which enemy forces are neither prepared nor able to cope.”102 På motsva-rande sätt beskriver ADP 1-01 att doktrin behöver nyttjas med kreativt tänkande, för att und-vika förutsägbarhet vid genomförande av operationer.103 Detta överensstämmer med förståel-sen av kreativitet på taktisk nivå, som en gemensam erfarenhet. Dessa exempel kan hävdas vara förväntningar snarare än erfarenheter. Uppfattning här är att dessa uttryck kan tolkas som
101 Department of the Army, ADP 3-90 Offense and Defence, 1–2. 102 Department of the Army, 1–1.
Sida 29 av 39 både förväntning och erfarenhet. En förväntning bör ses som ett resultat av en erfarenhet, vil-ket innebär att dessa är sammanflätade.104 Begreppets förväntningshorisont presenteras senare
i kapitlet.
Vidare ger doktrinerna uttryck för att kreativitet erfarits som svåruppnåeligt inom organisat-ionen. Inom ramen för ledarskap förklaras att ledare ska inspirera och motivera underordnade att framföra kreativa idéer. Detta främst genom ett tillåtande och positivt klimat.105 Även ge-nom att ledaren själv uppvisar kreativt tänkande.106 Detta indikerar att kreativitet finns, men att det har upplevts åligga en risk i att ge uttryck för det kreativa, som exempelvis att presen-tera en idé som kan uppfattas bristfällig. Detta uttrycks explicit i doktrinen för uppdagstaktik: ”Through collaboration, commanders create a learning environment that allows participants to think critically and creatively and share their ideas, opinions, and recommendations without
fear of reproach.”107 Detta kan vara ett resultat av att kreativitet tidigare inte uppmuntrats. Å
andra sidan ger den synkrona analysen av 90-talsdoktrinerna ger inte sken av att kreativitet inte uppmuntrats. Dock kan begreppet hävdas inte haft lika hög värdering. Denna erfarenhet kan därför ses som förstärkt, eller uppfattas som ett mer reellt problem, i den samtida kontex-ten.
Vad är begreppets temporala förväntningshorisont?
Av begreppets nyttjande i doktrinerna kan olika förväntningar urskiljas. Den tydligaste för-väntning, som tydligt är sammankopplad med dess erfarenhetsrum, är hur kreativitet ska frambringa effektiv problemlösning i en okänd framtida miljö, med okända aktör, okända me-del och med obekanta metoder.108 Detta beskrivs även i ATP 5-0: “Leaders face unfamiliar or ill-structured problems that require new or original approaches to solve them. This requires creativity and a willingness to accept change, newness, and a flexible outlook of new ideas and possibilities.”109 Kreativitet behövs för att lösa kommande, komplexa problem i duellen med en motståndare. Kreativa lösningar förväntas vara oberäkneliga. Vad som faktiskt ska göra lösningen oberäknelig förklaras inte; det ska vara ett resultat till följd av dess kreativa ursprung. Kreativt tänkande förväntas vara avgörande för de egna ledarnas kognitiva övertag
104 Reinhart Koselleck, Erfarenhet, tid och historia om historiska tiders semantik, 2004, 169. 105 Department of the Army, FM 22-100 Military Leadership, 6–5.
106 Department of the Army, 7–3.
107 Department of the Army, ADP 6-0 Mission Command: Command and Control of Army Forces (Washington,
DC: Department of the Army, 2019), 1–8.
108 Department of the Army, ADP 5-0 The Operations Process, 1–15. 109 Department of the Army, ATP 5-0.1 Army Design Methodology, 1–6.
