Om lagar, regelbundheter och tillfälligheter

3

Debatt

i

r

M a r g a r e t a B e r t i l s s o n ä r p r o ­ f e s s o r i s o c i o l o g i v i d K ö p e n ­ h a m n s U n i v e r s i t e t . H o n ä r r e d a k t ö r för A c t a S o c i o l o g i c a o c h a r b e t a r för n ä r v a r a n d e m e d tv å b o k m a n u s k r i p t : " F ö r k l a r i n g i s a m f u n d s v i d e n s k a b e n " o c h " D i s o r g a n i s e d K n o w l e d g e " .

Om lagar, regelbundenheter

och tillfälligheter*

a v T h o r a M a r g a r e t a Bertilsson

* D e n n a artikel ä r ett u t d r a g ur d e n k o m m a n d e b o k e n F ö rkla rin g i s a m fu n d s v i­

d e n s k a b e n . Samfund sli tte rat ur , Kbhvn 2 0 0 4 .

F

d r s k n i n g o m återkom m ande händelser: regelbundenheter och mönster. det sociala livet utgår ifrån att det finns E n annan fråga är hur man ser på dessa sociala ordningar: är de historiskt invarianta strukturer eller är de blott tillfälligheter? O m invarianta mänskliga strukturer föreligger, postulerar man en inre lagbunden ordning mellan händelser med kraft att repro­ ducera sig över tid. O m man istället ser tillfälliga sammanhang och mönster, arbetar m an med kontingens. Kontingens betyder att händelser relateras till varandra som yttre, icke-beständiga, relationer som kan anta flera former. D et är klart att denna skill­ nad också kommer att bli avgörande för förklaringens struktur: nödvändighet eller tillfällighet! I denna text skall jag redogöra för möjligheter och perspektiv i sociologisk forskning.

K ontingenta sam ban d_______________________

D en kontingenta varianten av kausala samband antar den tradi­ tionellt grammatiska formen (om x, så y). D enna sambandstyp är den klart dominerande formen i samhällsvetenskapen och återfinns

i ett oändligt stort antal statistiska sambands- analyser. H är är några exempel: horm ontillskott påverkar kvinnors hälsa i övergångsåldern; unga män dom inerar olycksstatistiken i trafiken; i universitetsstäder finns de äldsta förstföderskorna; unga kvinnor i gymnasiet har som regel högre betyg än unga män; invandrare har en högre brottsfrekvens än danskar.

Flera av dessa samband uttrycker en eller annan kausal riktning. Vid närmare granskning kom m er flertalet av dessa sam band (sociala lagar!) att antaga formen av ”skensamband” och att brytas ner: vi vet inte om eller hur horm on­ tillskott påverkar kvinnors hälsa, eftersom så m ånga andra okända faktorer är verksamma; a tt un g a m än d o m in erar o ly ck sstatistik en kan också vara en effekt av att de kör oftare och hårdare än andra grupper; att invandrare toppar brottsstatistiken kan förklaras m ed en serie andra faktorer som t.ex. social-ekonomisk status, integration i samhället, uppehållstiden i respektive land m.m. A tt excellera i att bygga upp och att bryta ner sambandsrelationer utgör den empiriska forskningens vardag.

E tt antal av dessa ofta redovisade samband har antagit den valören att de också ligger till grund för centrala sociologiska teorier. Teoretiska sam band har den egenskapen att de inte är bundna till tid och plats riktigt på samma sätt som empiriska samband; teori har större per­ manens (Boudon 1994: 9-28 och vars vidare tankar i övrigt har inspirerat denna text). M an kan se på teoretiska samband som uttryck för sociologiska lagar\

E n sådan lag kan illustreras m ed T alcott Parsons tes om att samhällsmodernisering och

små familjehushåll samvarierar. H är uttrycks inte någon nödvändig kausal riktning, eftersom vi inte vet om små familjehushåll är en förutsättning för modernisering eller om modernisering med följande urbanisering leder till att små familje­ hushåll kom m er att dominera. H är finner vi också den sociologiskt intressanta diskussionen om kärnfam iljen m ed blott två generationer är en m odern företeelse eller om en sådan liten familjeform också fanns i för-m oderna samhällen? Sammanhänger den mindre famil- jeenheten med socio-ekonomisk status?

Parsons tes om att här föreligger det när­ maste vi kan komma en social lag (samvariation) uteslu ter inte att d et också i d et m oderna sam hället kan finnas större fam ilje-enheter (fler-generationella), m en tesen säger att under de fö rh ållan d en som sociologer b eteck n ar modernisering, är sannolikheten för att finna små hushållsenheter också stor.

Alexis de Toquevilles ”lag” om politisk m o­ bilisering har stor aktualitet just i dessa dagar. M änniskor som länge lidit under den mest för­ färliga makt (som i fallet med Saddam Husseins Irak) kommer vid en eventuell befrielse att inte blott förkasta den gamla makten, men de kommer också att ha svårigheter med att underkasta sig den nya maktens lagar; kaos snarare än ord­ ning blir det dom inerande utfallet (Boudon, 1994, s 1 3 f r .) .

Tesen om att det finns ett starkt samband mel­ lan modernitet och små familjeenheter debatteras för övrigt livligt i dagens Danmark. D en sittande regeringen har till och med stiftat en lag som skall hindra flödet av släktskapsenheter bland invandrare från Turkiet, Somalia och Pakistan.

5

M a r g a r e t a B e rtilsso n

D et menas, och sannolikt med visst fog, att om dessa släktskapsenheter fortsätter att prägla invandrares familjebildning, så kommer deras integration till det danska samhället att försvåras. Invandrarnas familjemönster liknar inte dansk­ arnas, något som är en källa till stor irritation för vissa politiska partier. M an menar att indvandrare med sådana släktskapsarrangemang inte kommer att försörja sig genom arbete utan att de istället räknar med att det offentliga (stat och kommun) skall fortsätta betala ut socialbidrag.

H är föreligger i sanning en intressant socio­ logisk frågeställning med både teoretiska och politiska konsekvenser. H ar vi här att göra med en sociologisk ”lag” som innebär att invandrar­ nas familjemönster — i den utsträckning detta kommer att upprätthållas, något som vi ju inte vet — i själva verket utgör ett hinder för deras integration i det moderna Danmark? M an kan inte utesluta att dessa farhågor skall besannas! M en man kan heller inte utesluta möjligheten att de kommer på skam. Möjligen kommer dessa storfamiljer från främ m ande länder att söka sig nya försöjningsmöjligheter liknande dem som vi har sett i samband med den tidigare kinesisiska invandringen.

Kina-restauranger etablerades i större skala hos oss redan på 1960-talet och har väl fortsatt sin expansion, även om det numera finns stark konkurrens från andra etniska kök. D e många turkiska grönsakshandlare och shish kebab restauranger i det område som jag bor i vittnar om att här finns utrym m e för nya försöjnings­ möjligheter. A tt invandrare har svårt för att komma in på den vanliga arbetsmarknaden med norm alt (regulerat) lönearbete har naturligtvis

konsekvenser: de måste söka sig nya utvägar. D et är inte alls otänkbart att dessa innovativa strategier bygger på starka släktskapsenheter som en form för billig arbetskraft. D en danska arbetslagstiftningen har inte de bästa villkor i dessa nya små privata (familje)företag. M en det som jag önskar att poängtera är en sociologisk tes: stora familjeenheter kan överleva, ja till och med vara nödvändiga, som små nischer i det moderna samhället. Utan tvekan är det så att dessa nischer påverkar den ekonomiska såväl som den sociala strukturen i det m oderna samhället.

T illgången på billiga etniska restauranger påverkar våra egna restaurangvanor: att gå ut tillsammans och intaga en m atbit är inte längre förenat med speciella högtider och det kostar inte en förmögenhet. Således kan man formulera en ny sociologisk ”lag” med speciell relevans för den nordiska välfärdsstaten: Invandrarnas exklusion på den vanliga arbetsmarknaden har berikat dansk­ arnas vardagsvanor; jag kan dagligen välja mellan turkisk, persisk, indisk, japansk och thai-mat. Jag tar här inte ställning till om detta faktum har sin grund i moraliskt förkastliga släktförhållanden bland invandrare och om sådana förhållanden ytterligare stärks av exklusionen på den danska

arbetsmarknaden.

Strukturell sam variation_________

D e t finns samhällsforskare som klart skulle diskutera strukturell samvariation som något i grunden artskilt från konditionell samvaria­ tion. Strukturer har en annan permanens och ligger i ett djupare lager än ytskiktets kondi- tionella sam bandsm ätningar. D e t är lätt att

finna em piriska indikatorer på konditionella samband, ty det vimlar av sådana i dagspressen. D et är svårare att empiriskt belägga strukturer; de utgör inte synliga storheter. Vi kan se spår av strukturer i form av en serie återkommande samband på den sociala handlingsnivån, men det behövs som regel en lång rad teoretiska spekulationer i att koppla dessa samband till underliggande strukturer. Strukturer har också den egenskapen att de som regel är knytna till abstrakt teori. Till strukturen hör ett helt batteri av sammanvävda samband: strukturella lagar har formen (om x, så m, n, o, p ...). Strukturalismen har sedan länge åtnjutit en aktningsvärd status i sam hällsvetenskapliga kretsar som något i grund och botten artskilt från empirismen (eller positivismen).

F erd in an d T önnies klassiska d istin k tio n mellan Gemeinschaft och Gesellschaft utgör ett klassiskt sociologiskt exempel på hur komplexa samfunds strukturer påverkar det sociala livet. D istin k tio n en har en lång rad sociologiska konsekvenser, inte m inst för disciplinen själv. Sociologin har sitt ursprung i ett Gesellschaft- samhälle, eftersom ett stort behov av kontrollerad inform ation då uppstår. Själva idén till ”det sociala”, har det sagts, uppstod i spänningen mellan rena marknadstransaktioner och skilda solidaristiska grupperingar i det tidiga 18 oo-talets Frankrike (Donzelot 1988). Så det är fullt rimligt att hävda att sociologin är strukturellt betingat av en speciell (komplex) samhällstyp. D ärför är det inte förvånande att Strukturalismen tränger djupt in i sociologins egen ”livsvärld”.

D en historiska materialismen med M arx och Engels skulle ytterligare befästa strukturalismens

suveräna ställning i samhällsvetenskapen, och speciellt i sociologin.

Även om marxismen förlorat sin appell som narrativ framställning av historien, har den avsatt förbluffande starka spår i sociologins analytiska tänkande. M oderna diskursteorier bygger på tesen att språket styrs av starka struktur-liknande talesätt (hegemonier). D en moderna makten är språkligt (diskursivt) förmedlad — och talakten är ”överbestämd” (Andersen-Äkerström 1999). I dessa diskursteoretiska övningar bestämmer strukturen ”agens” på ett sätt som den m er handlingsteoretiskt orienterade sociologin för länge sedan har förkastat (Giddens 1984). O m strukturen blott utgör ett hinder — och inte en disposition (möjlighet) — skulle det sociala livet blott reproducera sig själv som en serie överbestämda reflexer ad infinitum, såvida inte m utationer av ett eller annat slag uppstår.

I sociologin (till skillnad från ekonomi och statsvetenskap) antar strukturernas reproduktion lagliknande former: den ekonomisk strukturen blir bestämmande för den ideologiska; den social- materiella strukturen (som t.ex. staden eller också landsbyn) kommer att bestämma individernas handlingsschemata. Strukturella lagar har en större perm anens än sådana lagar som m an traditionellt förknippat med positivismens suc- cessionslagar (om x, så y). E n väsentlig skillnad mellan det gamla positivistiska lag-tänkandet (som t.ex. hos D ürkheim ) och den struktura- listiska varianten ligger i att positivismens lagar, åtm instone när dessa uppträder inom samhälls­ vetenskapen, upplösts i en lång rad kontingenta sam variationer: kapitalism och urbanisering leder ofta till små familjeformer, men inte alltid;

7

M a r g a r e t a B e rtilsso n

”lagen” om att politisk mobilisering uppstår som en konsekvens av tilltagande förväntningar har e tt antal undantag; kapitalism ens ethos kan uppstå i skötet av flera trosformer, inte blott den kalvinistiska. I den empiriska sociologin finns en rikhaltig flora av mer eller mindre bestående samvariationer, men det finns, såvitt jag känner till, inga riktiga lagar som alltid gäller. Problemet med strukturella lagar blir att undantagen gärna undertrycks.

Inom moralfilosofin görs en åtskillnad mellan ”lag’bch ”regel” som den danske filosofen Lars-

H enrik Schm idt så elegant har formulerat det: Lagen gäller alltid, men regien gäller för det mesta (Schm idt 1995). På samma sätt kan man uttrycka det inom vetenskapsteorin: D en struk­ turella lagen gäller alltid, men vanliga samband gäller som regel...

D en absoluta och nödvändiga dimensionen i Strukturalismen korresponderar också till att det teoretiska tänkandet har prioritet och att den empiriska världen reduceras till ”derivata”: empirin tillhandahåller illustrationsmaterial till den stränga teorin. Strukturella teorier kan prövas logiskt, m en sällan eller aldrig med empiriskt material som utslagsgivande instans. Samma slags analytiska tänkande som i den tidigare marxismen kan vi i övrigt se i den kritiska real­ ismen idag (Archer, Bhaskar et al. 1998).

M in utläggning om skillnaden mellan lag och regel, m ellan stru k tu r och k o ntingens, följer i stort de spår som Raym ond Boudon har utstakat: Strukturer och strukturella lagar fram står som blott en starkare och mer seglivad variant av det som i grunden också är en serie mer eller mindre sammanflätade kontingenta

samband (Boudon, s 90). H an föreslår att struk­ turer i sociologin, t. ex. Gemeinschaft/ Gesellschaft distinktionen, på ett fruktbart sätt kan översättas till det som vi i dagligt tal blott kallar för typer. U tan att kom m a in i en vetenskapsteoretisk utläggning skall jag med Boudon hävda att det ofta (typiskt!) är fruktbart att tänka i form av överdrifter, typer, abstraktioner. D et reducerar komplexitet: vi vinner i översikt och vi kan säga mer med mindre energi. A tt tänka i strukturer är i grunden inget annorlunda, säger Boudon, än att tänka i typer.

Alla vetenskaper arbetar med övergripande modeller. Gemeinschaft-begreppet kan ses som en modell med vars hjälp vi fångar in ett stort antal dimensioner (materialitet, socialitet) som vi antar hör samman på ett eller annat sätt. M odellen avbildar inte exakt verkligheten, m en fångar in intressanta aspekter. Dessa aspekter kan senare översättas i empiriskt prövbara hypoteser om förhållandet mellan fysisk närhet (landsbyn) och personliga relationer. D etta (empiriska) för­ hållande kan klart variera: fysisk närhet kan, men behöver inte, leda till täta personliga relationer. I den betydelse som Boudon framlägger modellen, har den som synes klara likheter m ed Webers idealtyper. A tt den empiriska verkligheten antar skilda nyanser och variationer försvagar ju inte modellens (idealtypens) utsago-kraft: att göra verkligheten gripbar. Poängen är som synes att modellen spelar precis samma roll i den faktiska forskningsprocessen som det m er högtidliga struktur-begreppet: att reducera komplexitet.

Synen på struktur, typ och modell som be­ släktade begrepp leder Boudon till en vidare (fruktbar) utläggning, nämligen den att vi här

har att göra m ed ”formal”teori ungefär i den bestäm ning som vi finner hos G eorg Simmel. I Simmels sociologi om det sociala livets former blir differentierings- och fragmenteringsprocessen i det moderna samhället till ett egentligt epi- centrum.

M en vilken em pirisk status har differen- tieringstesen? D et är känt att det mellan Simmel och D urkheim rådde stark oenighet (Simmel i

Revue internationale de sociologie 1894, refererat ur

Boudon, s 198). Simmel attackerade Dürkheims maniska försök att formulera sociala lagar som en återgång till ett tidigare metafysiskt (!) sta­ dium, där all kunskap skulle vara universell och nödvändig. D et tog några år för D urkheim att besvara attacken (Rivista italiana di sociologia 1900, se Boudon s 198).

D ürkheim s kritik av Sim m el bestod i att form al-sociologin var att se som en återgång till det metafysiska ”abstrakta stadiet i den klassiska nationalekonom in (Adam Sm ith och Ricardo) och därför ett förnekande av sociologins egent­ liga vetenskaplighet: att upptäcka sociala lagar. Polemiken mellan Simmel och D urkheim är intressant och aktuell: Simmels anspråk på att med hjälp av”modeller”(som t.ex. social differen­ tiering) skärpa den sociologiska blicken och att upptäcka intressanta samband som på ytan kan variera och antaga flera empiriska värden står i stark m otsättning till Dürkheim s anspråk på att finna det nödvändiga och det lagbundna.

T ill Boudons lista över släktskabsbegrepp (struktur, typ, modell, formal-sociologi) kan man tillfoga abstrakt teori: sådan teori kan vara frukt­ bar i empiriska sammanhang i den utsträckning som den hjälper oss med att formulera möjliga

samband. M en dessa samband kommer som regel att antaga flera empiriska värden när de prövas i faktiska omständigheter. Problemet med vår tids abstrakta teorier (Foucault, Luhm ann) ligger i deras ”blinda fläck”: vi ser inte verklighetens m ånga variationer; i allra västa fall kom m er teorierna att ersätta intresset för verkligheten själv. I denna symmetriska identifikation ligger en farlig hybris. A sym m etri-tänkandet i m odel­ len och i typen är mer ödm jukt — och i själva verket mer i överensstämmelse med utvecklingen i modern moralfilosofi: lagen gäller alltid, men regien gäller för det m esta...

Tillfälligheter och oordning_______

Inom naturvetenskapen har m an diskuterat teorier om kaos och oordning i flera decennier. O m kaos-teorier alls diskuteras inom samhälls­ vetenskapen, blir det ofta på en ytterligt abstrakt system-teoretisk nivå. Diskussionen berör sällan em piriska fenom en. Sociala fenom en fram - ställes därem ot antingen som m ass-fenom en (sig stä n d ig t up p rep an d e) eller också som ”strukturerade”, d.v.s bundna av något annat än händelsen själv. E n individ är sociologiskt in­ tressant i den utsträckning som han/hon liknar många andra (t.ex. unga arbetslösa) eller också i sina handlingar ger uttryck åt något socialt (akademisk habitus eller kriminell). D et sociala kan antingen förekomma som en uppsättning bakgrundsvariabler (social klass) eller också som hos W eber och M ead komma till stånd som aktörskoordination: min handling inkorporerar ”den generaliserade andre”.

9

M a r g a r e t a B e rtilsso n

fenomen sätts in i ett sammanhang. Fenom enet — som en individ — blir sociologiskt synligt först i ljuset av en Gestalt. O m vi byter Gestalt, ser vi också något helt annat: individen ändrar form och skepnad, ja blir kanske till ett monster. All em pirisk vetenskap har denna teoretiska

möjlighet: genom att byta teoretiska prem is­ ser, kan vi se fenomen på olika sätt. Sannolikt delar forskare denna väldiga frihet (att m anipu­ lera verkligheten och att se den från skiftande vinklar) m ed konstnärer och författare. I detta avseende har vi en priviligierad tillvaro: det finns frihetsgrader mellan oss och tingen ”där ute” (Schutz 1962).

D en sociala verkligheten rymmer tillfällen och möjligheter, vilka kan, men inte behöver, uppfångas av individer. Våra teorier passar inte alltid, och någon gång passar de mycket dåligt. Randall Collins har i detta sammanhang bidragit med en intressant och aktuell synpunkt på forsk­ ning om ojäm likhet och social stratifikation, d.v.s klassiska makro-sociologiska forskningsfält (2000). D en sociala stratifikationen såsom vi kan se den i bl.a. inkomstskillnader tenderar ju att anta formen av en ”seg struktur”: den ändras över tid ganska långsamt.

M en Collins ifrågasätter det sociologiska värdet i att använda standardiserade indikatorer som t.ex. inkomst- och arbetslöshetsstatistik. När man företar mer mikro-sociologiskt orienterade studier om hur folk tjänar pengar eller också hur de agerar i situationer av arbetslöshet, finner vi,

som Collins säger, en mycket stor variation i populationen av vanliga människor. D et är som om standard-indikationerna på social struktur, ojäm likhet och status- hierarki, har förlorat sin situationella (subjektiva) innebörd. D e t sociala livets m ikro-situationer tenderar i det m oderna samhället att liksom bryta sig ur den makro-sociologiska och ofta standardiserade forskningsansatsen. I det hög-teknologiska konsumtionssamhället har som regel också in ­ dividerna en mångfald av resurser med vilka de kan orientera sig.

Liksom länders B N P-statistik saknar stan­ d ardiserad b efo lk n in g sstatistik m er precist informationsvärde: standardvärden döljer den variationsvidd som faktiskt föreligger. Collins bemärkelse går bestäm t inte ut på att förneka fö rek o m sten av ojäm lik h et i d et m o d ern a (amerikanska) samhället — snarare tvärtom. M en i takt med den sociala utvecklingen antager också ojämlikhet och stratifikation nya framträdelse- former, vilka inte längre ryms i standardiserade mätningar. H är ser Collins också ett stort och brännande problem för den moderna sociologin, speciellt för makro-sociologin, som riskerar att förlora i informativt värde. Också i detta avse­ ende kan vi se en sorts kaos-teori utbreda sig i epicentrum av den sociologiska forskningen. Ja, det har till och med gått så långt att också sociologer har börjat att ifrågasätta själva be­ teckningen ”det sociala” som en relikt från en svunnen tid (Toews 2003).

★ Referenser

A n d e r s e n - Å k e r s t r o m , N . ( 1 9 9 9 ) D is k u r s iv e A n a l y s e -

s tr o te g ie r . K o b e n h a v n : N y t fra S a m f u n d s v i d e n s k a b e r n e ,

C B S .

Ar ch er , M . , B h a sk ar , R. et al. (1 9 9 8 J C ritic a l R e a lis m ,

E sse n tia l R e a d in g s . London: R o u t l e d g e .

B o u d o n , R. ( 1 9 9 4 ) T h e o rie s o f S o c i a l C h a n g e : A C ritic a l

A p p r a is a l. C a m b r i d g e : Polity Press.

C oll in s, R. ( 2 0 0 0 ) "Situational Stratification: A M i c r o - M a ­ c r o T h eo ry o f Inequality", S o c io lo g ic a l Theory, A J o u rn a l o f

th e A m e r ic a n S o c i o lo g ic a l A s s o c ia t io n , 1 8 (1): 1 7 - 4 3 .

D o n z e l o t , J. ( 1 9 8 8 ) "The P r o m o t i o n o f t h e S o c i a l " ,

E c o n o m y a n d S o c i e t y 1 7 (3): 3 9 5 - 4 2 6 .

G i d d e n s , A. ( 1 9 8 4 ) The C o n s titu tio n o f S o c ie ty . C a m ­ b r i d g e : Polity Press. S ch m id t , L-H. ( 1 9 9 5 ) " F o rs y n de ls er — en p r o g r a m m a t is k in d l e d n i n g " , s 1 7 3 - 1 9 1 i C a r l e h e d e n , M . & Be rtilsson, M . (red.) D e t g o d a livet. O m r e n ä s s a n s e n fö r e n g a m m a l d is c ip lin . S t o c k h o l m / S t e h a g : S y m p o s i o n . S c h u t z , A . (1 9 6 2 ) C o ll e c t e d P a p e rs I: The P ro b le m o f

S o c i a l R ea lity, (s 1- 4 7 ) The H a g u e : M a r ti n u s N ijh of f.

T o e w s 2 0 0 3 ( 2 0 0 3 ) "The N e w Tarde: S o c i o l o g y af ter the End o f the S o c i a l " , T h eo ry, C u ltu re & S o c ie ty , 2 0 (5): 2 7 - 5 2 .