Kartläggning av pH och COD vid
pappersbruken Munksjö Paper AB och SCA
Hygiene Products AB
Aldijana Puskar
EXAMENSARBETE 2010
Mapping of pH and COD in paper mills of
Munksjö Paper AB and SCA Hygiene
Products AB
Aldijana Puskar
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom ämnesområdet kemiteknik. Arbetet är ett led i den treåriga
högskoleingenjörsutbildningen. Författaren svarar själv för framförda åsikter, slutsatser och resultat.
Examinator: Bo Nordström Handledare: Lennart Millegård Omfattning: 15 hp
Datum: 2010-06-07 Arkiveringsnummer:
Abstract
The paper mills have two paper machines, the PM 4, producing tissue from the RCF and the PM 13, producing paper for transformers and cables from the unbleached softwood craft pulp. Excess water from PM4, PM13 and RCF factory, together with the storm water, leads on to the external wastewater treatment. When any of the paper mills has downtime, unequal outcomes are obtained, primarily with respect to pH and COD.
The aim of the project is to identify the individual steps in the processes PM 4, PM 13 and wastewater treatment re to the pH and COD changes.
Intensive sampling was carried out from twelve sampling points during thirty-two days. These samples were analyzed on the same day re to the pH,
conductivity, alkalinity, COD, suspended solids, and inorganic residue. In addition, precipitation tests were carried out on the incoming wastewater with controlled doses of the ferrous sulphate, ferric chloride and aluminium
sulphate. In addition methodological validation, calcium determination, and experiments with the mixed wastewater samples were carried out.
The results show that the process line PM 4 has generally higher pH,
conductivity, alkalinity, COD and concentration inorganic residues, but has a lower content of suspended solids than PM 13. But the biggest difference in the two processes takes place just before and after the paper machine. After the paper machine, the water that goes on to the external wastewater treatment, where a 70% COD reduction and a pH increase of 0,75 pH equivalents for PM 13, and 30% COD reduction and a pH decrease of 1,27 pH equivalents for the PM 4 are obtained. The results suggest that the greatest pH change occurs in wastewater treatment, with 22.06%. From precipitation experiments it was found that the best pH values and lowest COD values where obtained for precipitation chemicals, ferric chloride and ferrous sulphate at the lowest dose levels, i.e. 97 g/m3 and 101 g/m3, without pH adjustment. Results from the correlation between wastewater- and mixed wastewater samples, which excludes impact of storm water, indicates that pH values are 0.01 to 0.86 pH equivalents higher in those mixed wastewater samples. Thus, there is a hint that the storm water contributes to pH reduction of the input wastewater.
To address these concerns ferric chloride should be tested at lower dose levels combined with reduced sulphuric acid addition. Eventually ferric chloride may be replaced by the iron sulphate. In addition, there should be measuring devices for pH and COD installed on the process wastewater and outgoing water, in the external wastewater treatment in order to allow for accurate dosing of
chemicals precipitate from these values. Storm water should be separated from wastewater treatment and instead be diverted directly to the municipal sewage system.
Keywords
Sammanfattning
Pappersbruken har två pappersmaskiner, PM4 som tillverkar mjukpapper från returfiber och PM13 som tillverkar papper till transformatorer och kablar från oblekt barrsulfatmassa. Överskottsvattnet från PM4, PM13 och
returfiberanläggningen samt dagvattnet leds vidare till den externa
avloppsreningen. Då någon utav pappersbruken har driftsstop erhålls ojämna utfall främst för pH och COD.
Syftet med projektet är att kartlägga pH och COD förändringen i de enskilda delstegen i processerna PM 4, PM 13 samt den externa avloppsreningen. Det genomfördes intensiv provtagning från tolv provtagningspunkter i trettiotvå dagar. Prover analyserades samma dag med avseende på pH,
konduktivitet, alkalinitet, COD, suspenderade ämnen och glödrester. Dessutom utfördes fällningsförsök på inkommande processavloppsvatten med styrd dosering av järnsulfat, järnklorid och aluminiumsulfat. Det genomfördes även metodvalidering, kalciumbestämning, samt försök med sammanblandat
avloppsvattenprov.
Resultat från mätningarna visar att processlinje PM 4 har generellt sätt högre pH-, konduktivitet-, alkalinitet - och COD värden och högre halt glödrester, men lägre halt suspenderade ämnen än PM 13. Det konstaterades att den största förändringen i de två processerna sker strax innan och efter pappersmaskinen. Efter pappersmaskinen, i det vattnet som leds vidare till den externa
avloppsreningen, erhålls 70% COD reduktion och en pH ökning på 0,75 pH ekvivalenter för PM 13, respektive 30% COD reduktion och en pH sänkning på 1,27 pH ekvivalenter för PM 4. Totalt sätt, tyder resultat på att den största pH förändringen sker vid avloppsreningen, med 1,74 pH ekvivalenter. Från fällningsförsöken konstateras det att bästa pH- och lägsta COD- värden erhålls för fällningsmedlen, järnklorid och järnsulfat vid lägsta doseringsmängder, d.v.s. 97 g/m3 respektive 101 g/m3, utan pH justering. Resultat från jämförelse mellan processavloppsvatten och sammanblandat avloppsvatten, där
dagvattenpåverkan utesluts tyder på 0,01-0,86 högre pH-värden i dem
sammanblandade avloppsvattenprover. Alltså finns det en antydan att dagvatten bidrar till pH sänkning i ingående processavloppsvatten. För att åtgärda
problemen borde järnklorid utprövas i lägre doseringsmängder i kombination med minskad svavelsyretillsats. Eventuellt kan järnklorid bytas ut mot
järnsulfat. Installera mätinstrument för mätning av pH och COD direkt på det ingående- och utgående vattenflödet i den externa avloppsreningen för att möjliggöra exakt dosering av fällningskemikalierna utifrån dessa värden. Dagvattnet borde avskiljas från avloppsreningen och istället avledas till det kommunala avloppsnätet.
Nyckelord
Innehållsförteckning
Termer och akronymer ... 6
1 Inledning ... 7 1.1 BAKGRUND ... 7 1.2 SYFTE OCH MÅL ... 7 1.3 AVGRÄNSNINGAR ... 8 1.4 DISPOSITION ... 8 2 Teoretisk bakgrund ... 9 2.1PAPPERSTILLVERKNING ... 9 2.1.1 Bearbetning ... 9 2.1.2 Tillsatskemikalier ... 9 2.1.3 Pappersmaskin ... 10
2.2RETURFIBERANLÄGGNING SOM TILLVERKAR PAPPERSMASSA... 10
2.3RENING AV PROCESSAVLOPPSVATTEN ... 11 2.4FÄLLNINGSKEMI ... 11 2.4.1 Aluminium(II)sulfat ... 11 2.4.2 Järn(III)klorid ... 12 2.4.3 Järn(II)sulfat ... 12 3 Genomförande ... 13 3.1 PROVTAGNING ... 13 3.2 BESKRIVNING AV PROVPUNKTER ... 13 3.3 PH ... 14 3.4 KONDUKTIVITET ... 14 3.5 ALKALINITET ... 15 3.6 CODMN ... 15 3.7 SUSPENDERADE ÄMNEN ... 16 3.8 GLÖDRESTER ... 17 3.9 FÄLLNINGSFÖRSÖK ... 18
3.9.1 Fällningsförsök utfört 28:e januari ... 18
3.9.2 Fällningsförsök utfört 29:e januari ... 18
3.9.3 Fällningsförsök utfört 4:e februari ... 19
3.9.4 Fällningsförsök utfört 5:e februari ... 19
3.9.5 Fällningsförsök utfört 8:e februari ... 19
3.10 VALIDERING ... 19
3.11 KALCIUMBESTÄMNING ... 20
3.12 SAMMANBLANDAT AVLOPPSVATTENPROV ... 20
3.13 FELKÄLLOR ... 20
4 Resultat och diskussion ... 21
4.1 RESULTAT OCH DISKUSSION FRÅN KARTLÄGGNING ... 21
4.2 RESULTAT OCH DISKUSSION FRÅN FÄLLNINGSFÖRSÖKEN ... 25
4.3 RESULTAT OCH DISKUSSION FRÅN VALIDERING ... 29
4.4 RESULTAT OCH DISKUSSION FRÅN KALCIUMBESTÄMNINGEN ... 30
5 Slutsatser ... 36
5.1 FÖRSLAG PÅ FORTSATTA STUDIER ... 37
5.2 FÖRSLAG PÅ FÖRBÄTTRINGAR ... 37
6 Tack ... 38
Termer och akronymer
Accept Massa som är tillräckligt ren för nästa steg i processen Alkalinitet Ett mått på vattnets förmåga att neutralisera syror (Al2(SO4)3*18H2O Aluminiumsulfat-18-Hydrat
Avsvärtning Avfärgning av returfibrer som är en kombination av kemiska och mekaniska behandlingar
Bakvatten Vatten som avskiljs från en fibersuspension eller fiberbana i en pappersmaskin
COD Kemisk syreförbrukning Ca(OH)2 Kalciumhydroxid
CaSO4 Gips
Dagvatten Ytligt avrinnande regnvatten och smältvatten FeCl3*6H2O Järn(III)klori-6-hydrat
FeSO4*7H2O Järn(II)sulfat- Heptahydrat
Flotation Separationsmetod där partiklarna görs lättare än vätskan genom att låta luftbubblor av mikrostorlek låta fästa vid dem. Fyllmedel Tillsats medel för ökad ljusspridning i pappret
H2SO4 Svavelsyra HCl Saltsyra
Kappatal Ett mått på den mängd lignin, som finns kvar i massan Koagulering Utfällning av suspenderade ämnen o.d. med hjälp av kemikalier
Konduktivitet Elektrisk ledningsförmåga
Lignin Finns mellan fibrerna i fiberväggen och binder ihop de andra komponenterna. Den är svagt gulfärgad, amorf, isotop, har en hydrofob karaktär och sväller inte i vatten
Mäld Suspension i vatten av fibrer och annat inblandat råmaterial från uppslagare till blandning av bana eller ark
Na2S2O3 Natriumtiocyanat
Polymer Långkedjiga organiska föreningar med hög molekylvikt som har bryggbildande förmåga och verkar som
flockningshjälpmedel. Förekommer anjon, katjon och nonjonaktiva
Processlinje PM 4 Här avses hela produktionslinjen PM 4, d v s provställen pump, PM, massa SCA, PM 4, slam RF och RF.
Processlinje PM 13 Här avses hela produktionslinjen PM 13, d v s
provställen Vättervatten, massa Munksjö, avluftare och PM 13. Rejekt Massa som avvisas p.g.a. otillräcklig renhet
Stickies Elastiska och klibbiga föroreningar som återfinns i returfiber Suspenderade ämnen Uppslammade fasta partiklar i vatten SS enhet mg/l Uppslagare Ett runt tråg med en kraftig rotor centralt i botten och en bottensil under denna
Varmdispergering Process där massan värms med ånga till 80-100˚C och bearbetas i en raffinör
1 Inledning
Detta examensarbete har utförts som en del i utbildningen Högskoleingenjör i kemiteknik med inriktning miljökemi och bioteknik vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Arbetet som omfattar kartläggning av pH och COD har utförts vid pappersbruken Munksjö Paper AB och SCA Hygiene products AB i Jönköping. Kontinuerlig utvärdering av mätdata har gjorts vilket har lett till att ytterligare provpunkter och analyser har tillkommit under projektets gång.
1.1 Bakgrund
Pappersbruken har två pappersmaskiner med gemensam extern avloppsrening. Pappersmaskinerna PM4 och PM13 kör inom varsitt ytterlighetsområde. PM4 tillverkar mjukpapper från returfiber medan PM13 ställer höga krav på ren massa för att kunna tillverka papper till transformatorer och kablar från oblekt barrsulfatmassa. Om båda pappersmaskinerna är igång blir det rätt bra värden på det inkommande processavloppsvattnet. Munksjö Paper genererar i
genomsnitt 75,3% av processavloppsvattnet medan SCA genererar 24,7% . Då någon utav pappersbruken har driftsstop erhålls ojämna utfall, med för höga pH-värden om bara PM4 är i drift och alldeles för låga pH-värden om bara PM13 är i drift. Dessutom uppkommer periodvisa problem med COD, där en avtagande prestanda på COD reduktionen erhålls under perioden maj till september. De myndighetskrav pappersbruken har på sig beträffande
utsläppsgränsvärden, har de överlag inga större problem med att uppfylla på årsbasis. Om lagkrav däremot ändras, där det sätts lägre gränsvärden kan detta eventuellt bli problematiskt.
1.2 Syfte och mål
Syftet med projektet är att kartlägga de enskilda delstegen i processerna, PM 4, PM 13 samt den externa avloppsvattenreningen med avseende på pH och COD förändringar. Projektets mål är att få fram relevant och tillförlitlig mätdata som gör att pappersbruken kan komma tillrätta med problemen beträffande för låga pH- och höga COD- värden i det utgående vattnet som släpps ut till recipienten.
1.3 Avgränsningar
Begränsningar har gjorts beträffande provtagningspunkter. Då systemet är slutet gick det inte att ta prover på vissa mer representativa ställen. Vidare fanns det varken tid eller möjlighet att utföra BOD analyserna på högskolan. Kartläggningen har inte kunnat göras relativt den exakta kemdoseringen, då denna var okänd och dessutom var många prover dygnsprover. Utan den tolkning som gjorts är relativt dem erhållna analysvärden. Detta i kombination med vetskapen om den förekommande kemdoseringen och kunskapen om processen har lett till slutsatser. Säsongsvariationerna har inte kunnat belysas empiriskt då studien inte pågick längre än under tremånaders period och dessutom höst- och vintertid.
1.4 Disposition
Rapporten inleds med en beskrivning av papperstillverkning och processavloppsvattenrening. Den teoretiska bakgrunden omfattar även
litteraturstudien beträffande fällningskemikalierna som används för att reducera halten syreförbrukande organiskt material i vattnet och optimering av
dosmängden. Detta åtföljs av beskrivning av provpunkter, analysmetoder och tillvägagångssätt samt reslutat och diskussion. Resultaten sammanfattas med tillhörande diskussion. Slutligen avhandlas slutsatser samt förslag på fortsatta studier och åtgärder.
2 Teoretisk bakgrund
2.1 Papperstillverkning
2.1.1 Bearbetning
Papperstillverkning kan grovt indelas i två skeden bearbetning - och formning av pappersmassan. I det första steget slås massan upp vilket innebär att den späds ut med vatten i en uppslagare varvid fibrerna frigörs under kraftig omrörning. Mälden leds först vidare till ett tappkar där massakoncentrationen justeras till ca 5% och sedan pumpas den vidare till ett blandningskar där kemikaliedoseringen sker (se bilaga 1). I det andra steget, malningen klipps eller rivs av en del av fibrer i syfte att skapa förutsättningar hos fibrerna för vätebindningar vilka kan ge starka fiber- fiberbindningar och ett starkt
pappersark. I virvelrenarna avskiljs sand och andra tunga föreningar såsom en del barkpartiklar och grövre fyllmedelspartiklar ifrån mälden som inte kan silas bort och vilka kan förorsaka skador på pappersmaskinen, speciellt på
valsytorna. De avskiljda föroreningarna benämns rejekt. Dessa slungas ut mot konens vägg och följer vägen ner till kornens spets där de tas ut. Acceptet dras in mot mitten, stiger uppåt till acceptutloppet och tas ut från kornens bas [1].
2.1.2 Tillsatskemikalier
De olika pappersegenskaperna kan inte uppnås med enbart vedfibrer utan det krävs även olika typer av tillsatskemikalier ex fyllmedel, torrstyrkemedel, våtstyrkemedel, retentionsmedel, skumdämpare och färg. Fyllmedel är oftast naturliga mineral som har till uppgift att förbättra papprets optiska egenskaper. Torrstyrkemedel såsom stärkelse skall i första hand öka bindningsstyrkan mellan fibrerna, men det leder också till en högre viraretention.
Även våtstyrkemedel, som vanligtvis är positivt laddade tillsätts i syfte att motverka vattnets förmåga att avspjälka fibrerna i bindningspunkterna. Retentionsmedel i sin tur är en kemikalie som har benägenhet att binda finmaterialet till det grövre materialet så att det kvarhålls i det färdiga arket. Retentionsmedel förorsakar en aning högre flockighet hos mälden.
Skumdämpningsmedel tillsätts i syfte att inhibera den mikrobiologiska aktiviteten i processvattnet (slembekämpningsmedel). Det förekommer olika färgtyper ex basiska -, sura -, substantiva - och pigment färger. Direktfärger är substantiva färger som har mycket god retention, är mycket ljusäkta och fäster på fibrerna utan tillsats av alun. Medan pigmentfärger utgörs av färgade
2.1.3 Pappersmaskin
Efter virvelrenare pumpas massan igenom silar till pappersmaskinen där det formas, avvattnas, pressas och torkas (se bilaga 1). Vid formningen avvattnas mälden varvid fibrerna finfördelas så att det bildas ett sammanhängande nätverk av fibrer. Detta förfarande påverkas av fibrernas egenskaper,
kemikalietillsatser, mäldtemperatur, inloppslådans och virapartiets utformning, maskinhastighet, ytvikt, fiberns flockningsbenägenhet samt koncentration i mäldsprutan. Vid pressningen pressas pappersbanan mellan en eller två filtar i ett antal nyp varvid torrhalten ökar från ca 17 - 20% till 35 - 55%.
Under torkningsprocessen torkas papper på ånguppvärmda cylindrar varvid pappersbanans torrhalt ökar från 35 – 45% upp till den slutliga torrhalten på 90 – 95%. Torkningsförfarandet leder till att fibrerna krymper och blir styvare. Bestrykning förbättrar papprets tryckbarhet och går till så att
bestrykningssmeten bestående av pigment och bindemedel påförs det väl torkade pappret med en påläggningsvals eller genom en slits direkt mot pappersbanan. Som pigment används finfördelad lera eller krita och som bindemedlet kan användas stärkelse, CMC eller latex.
De näst sista processtegen i papperstillverkningen är glättring och kalandering vilka har till uppgift att skapa en jämnare tjockleksprofil, öka papprets
ytjämnhet och tryckbarhet samt ge en ökad glans. Det sista processteget i papperstillverkningen är upprullningen av pappret vilken sker med hjälp av en bärcylinder eller trumma som drivs med banhastigheten. Då önskad banlängd uppnås, skiljs den från trumman och bromsas varvid banan går upp och slår om ett nytt trumjärn [1].
2.2 Returfiberanläggning som tillverkar pappersmassa
Det är inte bra om returpapper som skall avfärgas är för gammalt, då kan det förorsaka problem vid avfärgningen. Eftersom en del tryckfärger kan oxideras lossnar de då mycket svårt från fibrerna. Returpapper är kontaminerat med bland annat stickies härrörande från lim i självhäftande kuvert och limmade ryggar i tidskrifter vilka redan i små mängder kan förorsaka stora besvär på pappersmaskinen. Dessutom förekommer det spår av andra föroreningar såsom tejpremsor, plastkassar, plastat papper, häftklammer, textilryggar, snören och mycket annat [2].
Returpappret transporteras på en bandtransportör till en uppslagare, där returpappret slås upp. Innan dess passerar det ett trådkap som klipper av baltrådarna vilka sedan avlägsnas. Transportören fungerar dessutom som en bandvåg, som väger upp det frammatade pappret för att veta hur mycket kemikalier skall satsas i processen. Därefter pumpas massan vidare till grovrening, bestående av stora virvelrenare vilka avskiljer häftklämmor o.d. Vidare passerar det sväll- och lagringstorn samt ytterligare virvelrenare för att avlägsna sand. Vid avsvärtningen av massan tillsätts alkali som har till funktion att försvaga bindningen mellan färg och fibrer. Det sänker ljusheten och därför
krävs det peroxidtillsats för att förhindra gulfärgning samt silikattillsats för att se till att peroxiden inte sönderfaller. Färgpartiklar och stickies avlägsnas genom flotation, virvelrening, tvättning och pressning. Vid flotation blåses in små luftbubblor vilka vidhäfter på partiklarna och drar dem med sig uppåt varvid det bildas ett skumskikt på ytan. Detta skummas av och går vidare till centrifuger för förtjockning. Efter flotationen virvelrenas och avvattnas massan på ett filter till en torrhalt på 25-30%. Därefter genomgår massan
varmdispergering varvid de återstående färgrester och andra ämnen gnids loss från fibrerna och tvättas bort. Efter varmdispergeringen utsätts massan för förfaranden efterflotation, tvättning och förtjockning i en skruvpress.
Avslutningsvis bleks massan med ditionit eller peroxid. (se bilaga 2). Rejekten från flotationer, virvelrenare och silar urvattnas i pressar till ca 40% torrhalt och går till förbränning [3].
2.3 Rening av processavloppsvatten
Det bakvatten som uppstår i processerna renas innan det släpps ut. Orenat bakvatten tas in och polymerer tillsätts för att åstadkomma en koagulering med efterföljande flockbildning på sådant sätt att grumlande partiklar d.v.s. fibrer absorberas och innesluts i flockarna. De flockade fibrerna fälls sedan ner till botten m.h.a. järnklorid. Flockarna skrapas av m.h.a. skrapverk och tas in på förtjockare bestående av två trummor. Slammet pumpas in i förtjockaren varvid vattnet dräneras och noll - fibermassa erhålls. Den erhållna noll – fibermassa tas in i processen igen. Bottenslammet pumpas ut och pressas ihop, därefter används det som täckning på gamla deponier. En stor del av del renade bakvattnet som återfinns i kar K53 återanvänds och den kan förse resten av maskinen med vatten t.ex. när man slår ut massan ur bulken. En del av det renade vattnet som finns i spritskar är så rent att kan användas för att skölja och hålla rent valsar. Svavelsyra används för att ta hand om de höga pH topparna i det inkommande vattnet t.ex. efter luttvättning av pappersmaskinen (se bilaga 3) [4].
2.4 Fällningskemi
2.4.1 Aluminium(II)sulfat
För att uppnå flockbildning vid fällning med aluminiumsulfat skall pH-värdet ligga i pH- intervallet 5 till 8. Det lämpligaste pH-intervallet är mellan 5,7 och 6,5. Då aluminiumhydroxid bildas (Al(OH)3) tas hydroxidjonen från vattnet som i sin tur sönderdelas till väte- och hydroxidjoner. Det resulterar i högre förekomst av vätejoner än hydroxidjoner varvid en pH sänkning erhålls. Om pH är lägre än 5 kommer inte någon fällning att äga rum.
Doseringsrekommendationer ligger i regel på 60-90 g/m3. Vanligtvis åtgår 100-175 g/m3 och i vissa fall krävs 150-200 g/m3[7],[8].
Då aluminiumsulfat löses i vatten: Al2(SO4)3 2 Al3+ + 3 SO4 3-Aluminiumfosfatfällning: Al3+ + HPO42- AlPO4 + H+ Aluminiumhydroxidfällning: Al3+ + 3 H2O Al(OH)3 + 3 H+
2.4.2 Järn(III)klorid
Bästa utfällningen inträffar vid pH-värdet omkring 5 samt då pH-värdet överstiger 8,5. Även vid fällning med trevärt järn förbrukas hydroxidjonen genom utfällning av järnhydroxid varvid pH sänkning erhålls. För att
genomföra fällning vid det högre pH värdet krävs kalktillsats för att höja pH värdet. Rekommenderad doseringsmängd vid efterfällning är 20-30 g/m3. För direktfällning krävs det oftast något högre doseringsmängd [7],[8].
Järnfosfatfällning: Fe3+ + HPO42- FePO4 + H+ Järnhydroxidfällning: Fe3+ + 3 H2O Fe(OH)3 + 3 H+
2.4.3 Järn(II)sulfat
Vid simultanfällning oxideras tvåvärt järn till trevärd form med hjälp av syre i luftningsbassängen utan att pH justering erfordras. Flockning uteblir om inte pH värdet överstiger 8,5. Vid pH värden högre än 8,5 oxideras järn(II)jonerna snabbt till trevärda järnjoner varefter utfällning av flockbildande
järn(III)hydroxid sker på samma sätt som vid flockbildning med järn(III)joner. För varje gram järn som oxideras åtgår 0,14 g syrgas.
Doseringsrekommendationerna är angivna som mängd rent grundämne inte som mängd fällningsmedel [7],[8].
3 Fe2+ + 2 HPO4- Fe3(PO4)2 + 2 H+
-3 Genomförande
3.1 Provtagning
Provtagning utfördes tidigt på morgonen samma dag som proverna
analyserades. Förfarandet tog ca en och en halv timme och utfördes under trettiotvå dagar. Proverna PM 13, ING, UTG, PM 4 och RF är dygnsprover vilka hämtades på Munksjö Papers laboratorium. Dessa togs från tioliters plastdunkar, vilka omskakades ordentligt innan proverna tappades upp i enlitersflaskor. Proverna Vättervatten och pump skopades upp i kanalen respektive i kanalen precis innan vattenpumpen och hälldes över i enlitersflaskor. PM provet togs direkt från röret i källaren under
pappersmaskinen, PM 4 genom att vrida på kranen och insamla provet.
Munksjö massa togs från bulkmassafickan och provet från avluftaren skopades upp direkt i enlitersflaskan. Massa SCA tappades upp direkt i enlitersflaskan medan slam RF togs som avskrap i bassängen.
3.2 Beskrivning av provpunkter
1) Vättervatten = friskvatten från Vättern som tas i kanalen. Detta är ett stickprov.
2) Munksjö massa = oblekt barrsulfatmassa med fukthalten 48-57% och kappatalet 20-26. Detta är ett stickprov som tagits i bulkmassafickan [5]. 3) Avluftare = uppslagen massa med kemikalietillsatser, belägen strax innan
pappersmaskinen, PM13. Detta är ett stickprov som tagits i avluftaren på Munksjö Paper AB.
4) PM13 = Vatten efter pappersmaskinen, PM13 det vill säga det som avvattnas ifrån pappret. Detta är ett dygnsprov taget på labbet.
5) ING = Ingående avloppsvatten in till vattenreningen, bestående av vattenflöden ifrån PM4, PM13, RF samt dagvatten. Detta är ett dygnsprov, taget på labbet.
6) UTG = renat avloppsvatten som släpps ut till recipienten. Detta är ett dygnsprov, taget på labbet.
7) SCA massa = pappersmassa tillverkad i returfiberanläggningen ifrån ODP returfibermassa, det vill säga gammalt tidningspapper som pumpas till förrådskar vid PM4. Detta är ett stickprov taget på SCA [6].
8) Pump = enbart friskt Vättervatten taget på SCA i kanalen strax innan vattenpumpen. Detta är ett stickprov.
9) PM = friskt Vättervatten blandat med en lägre andel renat bakvatten. Detta är ett stickprov taget på SCA innan pappersmaskinen PM4.
10) PM4 = överskottsvatten taget i utloppskanalen vid pappersmaskinen PM4 som gör mjukpapper på gammalt tidningspapper. Detta är ett dygnsprov, taget på labbet.
11) Slam RF = avskrap i bassängen i returfiberlinjen. Detta avvattnas genom silbandspress och slammet lämnar anläggningen som rejekt. Detta är ett stickprov taget på SCA [6].
12) RF = vatten taget från utloppskanalen vid returfiberanläggningen som tillverkar pappersmassa. Denna pappersmassa pumpas till förrådskar vid PM4. Detta är ett dygnsprov tagen på labbet [6].
13) Sammanblandat avloppsvattenprov = skalenligt sammanblandat prov bestående av processvatten från PM13, PM4 och RF.
14) Blankprov = destillerat vatten.
3.3 pH
För bestämning av pH-värdet användes pH-metern, Metrohm 744 med en specifik glaselektrod för jonsvaga lösningar, Metrohm 6.0219.100. Innan mätningen kalibreras pH-metern enligt bilaga 3. Både buffertlösningarna och proverna har varit rumstempererade. Vid mätningen doppas elektroden ned i vattenprovet som sätts på en magnetomrörare med svag omröring. Då pH- metern stabiliserats avläses pH-värdet på instrumentet. Mellan varje mätning sköljs elektroden av med avjoniserat vatten och torkas försiktigt med en kleenex [11].
3.4 Konduktivitet
Vid konduktivitets bestämning användes konduktivitetsmeter, ORION model
150 med tillhörande mätsond, ORION 012210. Innan mätningen påbörjades
bestämdes först cellkonstanten enligt bilaga 4 till 0,6203. Då mätcellerna är individuella måste varje avläst värde multipliceras med denna cellkonstant. De avlästa värden som visas i displayen har enheten μS/cm. Instrumentet har en inbyggd temperaturcell som automatiskt korrigerar för temperaturen. Vid mätningen hålls mätsonden i rörelse för att inte erhålla för låga
konduktivitetsvärden. Proverna med högre halter suspenderat material, som Munksjö massa, avluftaren, PM13, ING, SCA massa, PM4, slam RF, RF och simulerat avloppsvattenprov har innan mätningen slammats upp och
homogeniserats med hjälp av magnetomrörare och magnetloppa [12], [16], [17].
3.5 Alkalinitet
Vid alkalinitets bestämning användes en glascintertratt med en volym på 150 ml, ansluten till en kvävgastub. Provvatten överförs till glascintertratten, 3 droppar SBV-indikator tillsätts, gastillflödet från kvävgastuben öppnas så att livlig bubbling erhålls och provet titreras med 0,01M saltsyra (HCl).
Titreringen fortskrider försiktigt tills färgomslag sker, från grönt till rosa. Volymen förbrukad saltsyra noteras. Glascintertratten sköljs med
destilleratvatten innan nytt prov överförs. Allra först titreras 50 ml destilleratvatten d.v.s. blindprovet. Vid alkalinitets bestämning titreras proverna, Vättervatten, UTG, pump och PM enligt ovan i provvolymer om 50ml. Medan vid titrering av proverna, Munksjö massa, avluftaren, PM13, ING, PM4 och simulerat avloppsvattenprov tas 25ml prov och späds med 25ml destilleratvatten. Vid alkalinitets bestämning för SCA massa, slam RF och RF krävdes ännu högre utspädning, där 15ml, 10ml respektive 5ml späddes med destilleratvatten upp till 50ml och titrerades enligt samma metod. Alkalinitet beräknas enligt:
Alkalinitet = ((VHCl*CHCl) / VTOT) mmol HCO3-/ l) * 61 g/mol = mg/l VHCl = mängd förbrukad HCl vid titreringen (ml)
CHCl = koncentration HCl 0,01 M
VTOT = 50ml, den totala provvolymen som titreras 61 g/mol= molmassa för HCO3
-Vid titrering av blindprovet användes 50 ml destilleratvatten, varvid 0,2 0,01M HCl respektive 0,3ml 0,01M HCl förbrukades, vilket är ekvivalent med en alkalinitet på 2,44 mg HCO3-/ l respektive 3,66 mg HCO3-/ l. De utspädda proverna har korrigerats för nollprovets alkalinitet [13], [16], [17].
3.6 COD
MnVid CODMn bestämning pipetteras 4 ml av Vättervatten, UTG, Pump och PM över till varsin 100 ml mätkolv och späds upp till sträcket varvid en spädfaktor på 25 erhålls. För övriga provpunkter pipetteras istället 2ml, det vill säga en spädfaktor 50 erhålls. Mätkolven skakas och 10 ml av det utspädda provet överförs till provrör. Sedan tillsätts med automatpipett 0,5 ml 4 mol/l svavelsyra (H2SO4) och 2,0 ml 0,002 mol/l kaliumpermanganatlösning (KMnO4). Provrören sätts i kokande vattenbad under exakt 20 min och därefter sätts de omedelbart på is för att kylas ner till rumstemperatur.
Efter att proverna rumstempererats tillsätt 1 ml 0,1 mol/l kaliumjodidlösning (KI) och 5 droppar stärkelselösning. Detta sätts på magnetomrörare och titreras med 0,01 mol/l natriumtiosulfatlösning (Na2S2O3) tills den mörkblåa färgen
försvinner. Enligt samma metod görs ett blindprov med 10 ml destillerat vatten [14]. COD beräknas enligt:
X = 800 * c * f * (b-a)
där
X = CODMn – värdet, mg/l
a = förbrukad volym natriumtiosulfatlösning vid titrering av provet, ml b = förbrukad volym natriumtiosulfatlösning vid titrering av blindprovet,
ml
c = natriumtiosulfatlösningens koncentration, 0,01 mol/l
f = spädfaktor; utspädda provets volym dividerad med outspädda provets
volym
800 = talfaktor som uppkommer ur uttrycket 0,5*16*1000/10. En mol tiosulfat är ekvivalent med 0,5 mol syre med molmassan 16. 1 liter- 1000 ml. Provvolymen är 10 ml vid spädfaktorn f = 1.
3.7 Suspenderade ämnen
Metoden för bestämning av suspenderade ämnen baseras på sugfiltrering genom glasfiberfilter. Till det används porslin Büchnertratt med innerdiameter 70 mm och volymen 150ml, samt Munktell filterpapper 7cm av kvalitén 00H. Provvolymen som filtrerades var 50ml för samtliga provpunkter förutom avluftaren, där 25ml prov spädds med 25ml destilleratvatten. Proverna torkas i värmeskåp (Memert) vid 105˚C i porslindeglar. Efter två timmar tas proverna ut, sätts i exsickator för svalning och slutligen vägs de på analysvåg.
Filterförlusten bestäms enligt samma metod genom att göra tre blankprover med destilleratvatten. Den har bestämts med jämna mellanrum och för varje nyöppnat filterförpackning. I genomsnitt är den beräknade filterförlusten 0,004866667 gram [15]. Suspenderade ämnen beräknas enligt:
X= (1000*(b-a+c))/V
X = Suspenderade ämnen (mg/l) a= filtervikt (g)
b= filtervikt + prov (g)
c= filterförlust (g) = 31 𝑓𝑖𝑙𝑡𝑒𝑟𝑣𝑖𝑘𝑡 − 𝑓𝑖𝑙𝑡𝑒𝑟𝑣𝑖𝑘𝑡 +𝑑𝑒𝑠𝑡𝑣𝑎𝑡𝑡𝑒𝑛 3
Dessa filterprover som används för bestämning av halten suspenderade ämnen analyseras vidare i nästa steg för glödrester.
Figur 1 Prover från Vättervatten, massa Munksjö, avluftare, PM13, ING, UTG, massa SCA, pump, PM, slam RF, RF och sammanblandat avloppsvatten som analyserats för suspendera ämnen.
3.8 Glödrester
Vid bestämning av glödrester upphettas de prover, som redan analyserats för suspenderade ämnen, i en ugn (Nabertherm) vid 900˚C i 1 timme. Deglarna tas ut, får svalna i exsickatorn och vägs sedan på analysvåg. Det avlästa värdet multipliceras med 20 för samtliga prover förutom för avluftaren med 40 för att uttrycka det i mg/l istället för i mg/ provvolym. Den höga temperaturen gör att det mesta av det organiska innehållet samt en del bundet vatten avdunstar. Skillnaden mellan suspenderade ämnen och glödrester är halten organiskt material.
Figur 2 Prover från Vättervatten, massa Munksjö, avluftare, PM13, ING, UTG, massa SCA, pump, PM, slam RF, RF och sammanblandat avloppsvatten som analyserats för glödrester. Detta gjordes efter att de analyserats för
3.9 Fällningsförsök
Fällningsförsöken förgicks av en litteraturstudie som var vägledande
beträffande val av fällningskemikalie och lämplig doseringsmängd. De grundar sig även på kontinuerlig utvärdering av erhållen mätdata som antyder att den största pH förändringen inträffar just i avloppsreningen. Därför gjordes ett antal försök med olika fällningsmedel i olika doseringsmängder för att undersöka hur de påverkar pH respektive COD i det renade vattnet. Fällningskemikalier som utprovades var järn(II)sulfat- heptahydrat (FeSO4*7H2O), järn(III)klori-6-hydrat >99%(FeCl3*6H2O) och aluminiumsulfat-18-järn(III)klori-6-hydrat (Al2(SO4)3*18H2O [9], [10]. Efter att fällningsmedel tillsatts utsattes proverna för lagom kraftig omrörning. Uppehållstiden för fällningen valdes till en halv timme enligt rekommendationer från Svenskt Vatten. Det klara vattenskiktet pipetterades försiktigt upp och analyserades för pH, konduktivitet och CODMn.
Det som fälls vid den kemiska fällningen är syreförbrukande material, exempelvis fyllmedel och avsvärtnings kemikalier.
3.9.1 Fällningsförsök utfört 28:e januari
Det utfördes åtta fällningsförsök med processavloppsvattnet, där det tillsattes järn(III), järn (II) och aluminium(III) i de högst rekommenderade
dosmängderna om 45 g/m3, 30 g/m3 respektive 200 g/m3. Dosmängderna tillsattes inte som rent ämne utan som föreningar i form av fällningsmedel; järn(III)klorid-6-hydrat, järn(II)sulfat-heptahydrat och aluminiumsulfat-18-hydrat [7], [8]. Erhållna mätvärde framgår av tabell 6. Resultat åskådliggörs även i figur 5.
3.9.2 Fällningsförsök utfört 29:e januari
Det utfördes sex fällningsförsök med processavloppsvattnet, där det tillsattes järn(III), järn (II) och aluminium(III) fortfarande i de högst rekommenderade dosmängderna om 45 g/m3, 200 g/m3 respektive 30 g/m3. Innan
fällningsmedlen, järn(III)klorid-6-hydrat, järn(II)sulfat-heptahydrat och
aluminiumsulfat-18-hydrat tillsattes, justerades pH värden på det inkommande processavloppsvattnet till det optimala pH-värdet för varje enskild
fällningsmedel. pH justerades med kalciumhydroxid, Ca(OH)2 respektive 4M svavelsyra, H2SO4 [9], [10]. Erhållna mätvärden framgår av tabell 7. Resultat åskådliggörs även i figur 6.
3.9.3 Fällningsförsök utfört 4:e februari
Det utfördes sex fällningsförsök på processavloppsvattnet med järn(III)klorid-6-hydrat, järn(II)sulfat-heptahydrat och aluminiumsulfat-18-hydrat. Det gjordes två replikat för varje enskild fällningsmedel. Samtliga fällningar utfördes utan pH justering vid det rådande pH-värdet på 7,34. Det tillsattes järn(III), järn (II) och aluminium(III) i de lägst rekommenderade dosmängderna om 20g/m3, 20 g/m3 respektive 30 g/m3 [7], [8]. Erhållna mätvärden framgår av tabell 8.
3.9.4 Fällningsförsök utfört 5:e februari
Det utfördes fyra fällningsförsök på processavloppsvattnet med järn(III)klorid-6-hydrat och järn(II)sulfat-heptahydrat. Det gjordes två replikat för varje enskild fällningsmedel. Samtliga fällningar utfördes utan pH justering vid det rådande pH värdet på 7,34. Det tillsattes järn(III) och järn (II) i de lägst rekommenderade dosmängderna om 20g/m3, 20 g/m3 respektive 30 g/m3. Eftersom aluminiumsulfat-18-hydrat visade sig vara dåligt fällningsmedel då den ger alldeles för låga pH värden uteslöts det i de nästkommande
fällningsförsöken [7], [8]. Erhållna mätvärden framgår av tabell 9. 3.9.5 Fällningsförsök utfört 8:e februari
Det utfördes fyra fällningsförsök på processavloppsvattnet med järn(III)klorid-6-hydrat och järn(II)sulfat-heptahydrat. Det gjordes två replikat för varje enskild fällningsmedel. Samtliga fällningar utfördes utan pH justering vid det rådande pH-värdet på 7,34 [7], [8]. Erhållna mätvärden framgår av tabell 10.
3.10
Validering
Då det fanns för lite vatten att tillgå kunde inte tripletter göras. Vissa dagar fanns alldeles för lite vatten att tillgå eller inte alls. I kombination med
resursbrist, i form av för få porslin deglar och tidsbrist kunde inte flera replikat utföras för suspenderade ämnen och glödrester. Därför gjordes denna
validering för att undersöka metodprecision som kan bero på slumpmässiga fel, instrumentella fel, metodfel och interferenser samt personliga fel. Prover ifrån samtliga provpunkter analyserades för pH, konduktivitet, alkalinitet och COD där tio replikat utfördes. Medan fem replikat gjordes för suspenderade ämnen och glödrester för de mest representativa provpunkter, det vill säga Munksjö massa, slam RF, SCA massa, avluftaren och Vättervatten. Spädfaktorer och provvolymer var de samma som för de tidigare mätningarna [18]. Erhållna mätvärden framgår av tabell 11.
3.11
Kalciumbestämning
Vid bestämning av halten kalcium i glödrester användes
absorptionsspektrofotometer Perkin Elmer 3110. Glödresterna från Munksjö massa, ING, UTG, SCA massa, PM4, slam RF och RF löstes upp i 5ml koncentrerad svavelsyra. De upplösta glödresterna överfördes till varsin mätkolv och späddes med Milli -Q- vatten upp till 50 ml.
Absorptionsspektrofotometer Perkin Elmer 3110 uppstartades enligt bilaga 5. Nollprov analyserades, därefter standarderna 1,5 ppm, 3 ppm samt 5ppm och slutligen prover (erhållna mätvärden för analys av prover framgår av tabell 13 och 14). Utifrån dem noterade värden för standarder prover (se tabell 12) upprättades kalibreringskurvan (se figur 4). Denna användes sedan vid koncentrationsbestämning av kalcium i proverna (se tabell 15) [18], [19].
3.12
Sammanblandat avloppsvattenprov
Det vatten som kommer in till den externa avloppsreningen utgörs dels av processavloppsvattenflöden från PM4, PM13 och RF men även av dagvatten. Eftersom det vid tilltagande nederbörd erhålls i allmänhet högre COD-värden, gjordes detta försök med simulerat avloppsvattenprov för att försöka utesluta dagvattnets påverkan på vattenreningen. Dygnsflödena för PM4, PM13 och RF togs fram och räknades om i procent. Därefter tillblandades ett
avloppsvattenprov med de procentsatserna för respektive flöde och
analyserades för samma mätparametrar som de övriga proverna. (Erhållna mätvärden presenteras i tabell 16).
3.13
Felkällor
Eventuella felkällor vid utvärderingen kan uppstå till följd av
tidsförskjutningen mellan stickprover och dygnsprover. De prover som skopades upp kan eventuellt ha kontaminerats något med dammpartiklar. Filter- och degelförlust är felkällor som det har tagits hänsyn till dock kan de ändå ha påverkat resultaten. Främst vid analys av Vättervatten för suspenderade ämnen var filterförlusten en påtaglig felkälla. För övrigt finns det andra
felkällor som precision hos mätglas, pipetter, mätkolvar, byretter samt mätinstrumentens noggrannhet.
4 Resultat och diskussion
I detta kapitel redovisas resultat för samtliga analyser. Resultat för processlinjer PM4, PM13 och den externa vattenreningen redovisas som genomsnittliga värden vilka åskådliggörs dels i tabellform och dels som grafer. Allra först innan resultattolkningen grupperas mätpunkterna i tre processer
(systemgränser), processlinje PM13 (Munksjö), processlinje PM 4 (SCA) och den externa avloppsreningen. Dessa tolkas utifrån samtliga mätparametrar varvid det konstateras att det föreligger vissa trender. Vidare görs en mer specifik tolkning av varje process, där de enskilda delstegen analyseras var för sig. Resultat för fällningsförsök, validering, bestämning av kalcium och
sammanblandat avloppsvattenprov redovisas enbart i tabellform där föreliggande skillnader diskuteras.
4.1 Resultat och diskussion från kartläggning
Tabell 1 Genomsnittliga värden för processlinje PM13 framtagna från bilaga 9 till 38 pH Konduktivitet (μS/cm) Alkalinitet (mg HCO3-/l) Susp. (mg/l) Glödrester (mg/l) COD (mg O2/l) Medelvärde 7,48 83,82 44,00 2880,90 36,04 174,78
Tabell 2 Genomsnittliga värden för processlinje PM 4 framtagna från bilaga 9 till 38 pH Konduktivitet (μS/cm) Alkalinitet (mg HCO3-/l) Susp. (mg/l) Glödrester (mg/l) COD (mg O2/l) Medelvärde 8,17 214,38 307,46 1632,51 433,97 368,85
Tabell 3 Genomsnittliga värden för den externa avloppsreningen framtagna från bilaga 9 till 38 pH Konduktivitet (μS/cm) Alkalinitet (mg HCO3-/l) Susp. ämne (mg/l) Glödrester (mg/l) COD (mg O2/l) ING 7,86 169,37 110,15 676,33 63,55 200 UTG 6,12 221,24 27,55 14,85 22,27 64,73 Förändring i SI enheter 1,74 51,87 82,60 661,48 191,61 135,27
Resultat tyder på att det sker en alkalinitets sänkning i den externa
avloppsreningen med 73,83% samtidigt som konduktivitetsökningen uppgår till 36% . Vattenreningens effektivitet med avseende på reduktion av suspenderade ämnen är ganska hög ca 97,60% medan reduktion av glödrester och COD är något lägre, ca 65-66% var. pH värdet sänks med 1,74 pH ekvivalenter.
Tabell 4 Genomsnittliga värden för de enskilda provpunkterna i produktionslinje PM13. Värden framtagna från bilaga 9 till 38
Vättervatten Munksjö massa Avluftaren PM13
pH 7,80 6,95 7,06 7,81 Konduktivitet (μS/cm) 95,32 7,29 77,57 116,46 Alkalinitet (mg HCO3-/l) 37,63 14,00 37,13 65,14 Susp. ämne (mg/l) 0 7354,57 4661,11 377,90 Glödrester (mg/l) 11,76 24,26 57,89 19,58 COD (mg O2/l) 45,19 123,48 440 132,73
De ingående råvarorna i processlinje PM 13 är vatten ifrån Vättern och
barrsulfitmassa med genomsnittliga pH- värden 7,80 respektive 6,95. Mälden i avluftaren har pH 7,06 d.v.s. något högre än ren barrsulfitmassa. Delvis beror det på att massan har slagits upp med Vättervatten av något högre pH, men främst beror det på kemdoseringen, i huvudsak av dispergeringsmedel och skumdämpare. Vid utloppskanalen efter pappersmaskin PM13 är pH- värdet 7,81 alltså högre än i avluftaren. Det beror på att mälden från avluftaren har avvattnats och att det skett en koncentrering av doseringskemikalierna. Möjlig förklaring till att pH ökningen är så stor kan vara att massa, Vättern och
avluftaren är momentanvärden medan PM 13 är ett dygnsprov. Vilket innebär att dygnsprovet från PM13 påverkas av all kemdosering som skett under dygnet, även rengöringskemikalier med pH 6-8,5.
Figur 3. Genomsnittliga värden för de enskilda provpunkterna i produktionslinje PM13. Värden tagna från tabell 4.
Från ovanstående graf (figur 3) kan det konstateras förutom de redan omdiskuterade skillnaderna att mätparametrarna glödrester och COD
samvarierar samt att mätparametrarna alkalinitet och konduktivitet samvarierar. Detta antyder att det som förorsakar höga COD-värden är oorganiskt material, medan det som ger upphov till konduktivitetsökning har hög alkalinitet.
Tabell 5 Genomsnittliga värden för de enskilda provpunkterna i produktionslinje PM4. Värden framtagna från bilaga 9 till 38
Pump PM Massa SCA PM4 Slam RF RF
pH 7,70 7,64 9,18 7,91 9,30 7,49 Konduktivitet (μS/cm) 90,99 98,51 60,89 427,56 50,51 520,53 Alkalinitet (mg HCO3-/l) 38,63 39,24 111,53 278,41 573,41 912,23 Susp. Ämne (mg/l) 0 0,14 2657,67 1239,37 3303,42 3396,76 Glödrester (mg/l) 17,74 26,76 152,78 457,28 1200,10 1341,24 COD (mg O2/l) 40,87 41,67 634,78 440,83 644,71 535,56 0 10 20 30 40 50 60 70 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 0 1 2 3 4 5
Vätter Massa M. Avluftare PM13
Processlinje PM13 Munksjö Papper
Konduktivitet (μS/cm) COD mg O2/l
pH
Alkalinitet (mg HCO3-/l) Glödrester(mg/l)
De ingående råvarorna i processlinje PM 4 är gammalt tidningspapper det vill säga returfiber och Vättervatten med genomsnittliga pH-värden 7,70 respektive 7,64. Resultat visar på att det skett en liten pH förändring från pumpen till PM som antyder att det beror på den låga inblandningen av renat bakvatten.
Vid jämförelse av slam RF, som skrapats av i bassängen (vid tvättning) och RF som avvattnats från slammet genom silbandspress, konstaterades att de båda proverna har höga pH-, konduktivitets -, alkalinitets – och COD värden samt hög halt suspenderade ämnen och glödrester. De höga värden på pH,
konduktivitet och alkalinitet erhålls vid tvättningen där det sker tillsats av tensid med pH 9-11 och avsvärtnings kemikalier med pH 12,1-13,7.
Den renade pappersmassan pumpas till förrådskar vid PM4 med pH-värde på 9,18 och COD på ca 635 mg O2/l. Vid utloppskanalen efter pappersmaskinen PM4 erhålls något lägre värden, pH är 7,91 medan COD är fortfarande högt, ca 441 mg O2/l. Medan konduktiviteten, alkaliniteten och halten glödrester förhöjs med ca sju, två och en halv respektive tre gånger. Detta tyder på att
kemikalietillsatserna som tillsätts massan avvattnas ur till stor del och följer med överskottsvattnet till vattenreningen. Resultaten visar på att dessa ämnen är alkaliska och innehåller spår av oorganiska föreningar.
Figur 4. Genomsnittliga värden för de enskilda provpunkterna i produktionslinje PM4. Värden tagna från tabell 5.
Från ovanstående graf (figur 4) kan det konstateras förutom de redan omdiskuterade skillnaderna att mätparametrarna COD och pH samvarierar. Något mindre framträdande trend uppvisas även för mätparametrarna
alkalinitet och glödrester där samvariation föreligger. Detta antyder att det som förorsakar höga COD-värden bidrar även till höga pH-värden det vill säga är alkaliskt. Vidare konstateras att det som ger ökad alkalinitet är oorganiskt material. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 -200 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 0 1 2 3 4 5
Pump PM Slam RF RF Massa PM 4 SCA Processlinje PM4 SCA Konduktivitet (μS/cm) Alkalinitet (mg HCO3-/l) Glödrester(mg/l) COD mg O2/l pH
4.2 Resultat och diskussion från fällningsförsöken
Tabell 6. Fällning av processavloppsvatten vid högst rekommenderade doseringsmängder av respektive fällningsmedel och utan pH justering. Försöket utfördes 28:e januari 2010
Fällnings- kemikalie V(ml) process avlopps vatten Beräknad mängd (g)/volym provvatten Doserad fällnings medel g/m3 pH före V(ml) 0,01M Na2S2O3 COD (mg O2/l) Kond. (μS/cm) pH efter FeCl3 250 0,05445 218 7,68 1,7 60 300,89 8,25 Al2(SO4)3 250 0,61749 2474 7,68 1,7 60 650,26 3,08 FeCl3 250 0,05445 216,80 8,40 1,9 20 219,32 3,06 FeCl3 250 0,05445 217,20 8,40 1,9 20 201,62 2,60 FeSO4 200 0,02987 149 8,40 1,9 20 152,75 6,93 FeSO4 200 0,02987 148 8,40 1,8 40 148,91 6,91 Al2(SO4)3 250 0,61749 2468,80 8,40 1,8 40 539,45 2,77 Al2(SO4)3 250 0,61749 2468,80 8,40 1,8 40 528,68 2,87
Figur 5. Det klara vattenskiktet från fällning av processavloppsvatten vid högst rekommenderade dosmängder av FeCl3*6H2O, FeSO4*7H2Ooch
(Al2(SO4)3*18H2. Utfört 28:e januari
Vid tillsats av aluminiumsulfat-18-hydrat i högst rekommenderad dosmängd erhålls en ordentlig pH-sänkning och en markant konduktivitetsökning. De uppmätta pH värden efter fällningen på det klara vattenskiktet som pipetteras upp var 3,08 samt 2,77 och 2,87. COD värden som erhölls var 60 respektive 40 mg O2/l beroende på att provvetten initialt hade olika pH värden, 7,68
respektive 8,40. Vid tillsats av järn(III)klorid-6-hydrat i högst rekommenderad dosmängd erhölls en pH sänkning och svag konduktivitetsökning medan COD värden var ca 20 mg O2/l . Vid högst rekommenderad tillsatsmängd
järn(II)sulfat-heptahydrat var de uppmätta värden efter fällningen; 6,93
respektive 6,91 pH ekvivalenter, 387 respektive 397 μS/cm samt 40 respektive 20 mg O2/l.
Tabell 7. Fällning av processavloppsvatten vid högst rekommenderade doseringsmängder av respektive fällningsmedel där pH justerats. Försöket utfördes 29:e januari 2010
Fällnings- kemikalie V(ml) process avlopps vatten Beräknad mängd (g)/volym provvatten Doserad fällnings medel g/m3 pH före V(ml) 0,01M Na2S2O3 COD (mg O2/l) Kond. (μS/cm) pH efter FeCl3 200 0,04356 0,0437 8,97 1,8 40 228,17 3,18 FeCl3 200 0,04356 0,0439 8,95 1,9 20 272,80 3,07 FeSO4 150 0,02240 0,0226 8,72 1,8 40 233,94 5,97 FeSO4 150 0,02240 0,0227 8,71 1,8 40 156,60 6,09 Al2(SO4)3 200 0,49400 0,4937 6,15 1,8 40 732,22 2,80 Al2(SO4)3 200 0,49400 0,4932 6,17 1,8 40 530,60 2,79
Figur 6. Fällning av processavloppsvatten vid högst rekommenderade dosmängder av (från V till H) FeCl3*6H2O, FeSO4*7H2Ooch
(Al2(SO4)3*18H2O med pH justering (från V till H) 8.97, 8.95, 8.72, 8.71, 6.15
och 6.17. Utfört 29: januari
Utifrån fällningsförsök utförda med processavloppsvattnet, vid tillsats av järn(III), järn (II) och aluminium(III) i de högst rekommenderade
dosmängderna där pH justerades kan konstateras följande:
För aluminiumsulfat-18-hydrat erhålls ordentlig pH-sänkning och en markant konduktivitetsökning. COD värden var 40 mg O2/l för båda replikaten. För järn(III)klorid-6-hydrat erhölls en pH sänkning och svag konduktivitetsökning medan COD värden var ca 60 respektive 20 mg O2/l . Medan för järn(II)sulfat-heptahydrat var de uppmätta värden efter fällningen; 5,97 respektive 6,09 pH ekvivalenter, 608 respektive 407 μS/cm samt COD 60 mg O2/l. Alltså även om järn(II) överdoserades, visade den sig vara bäst, eftersom den inte gav upphov till så stor pH sänkning respektive konduktivitetsökning. Dessutom erhölls bra COD reduktion.
Tabell 8. Fällning av processavloppsvatten vid lägst rekommenderade doseringsmängder av respektive fällningsmedel och utan pH justering. Försöket utfördes 4:e februari 2010
Fällnings- kemikalie V(ml) Process avlopps vatten Beräknad mängd (g)/volym provvatten Doserad fällnings medel g/m3 pH före V(ml) 0,01M Na2S2O3 COD (mg O2/l) Kond. (μS/cm) pH efter FeCl3 200 0,01940 0,0192 7,34 1,9 1,9 20 20 120,82 6,24 FeCl3 200 0,01940 0,0194 7,34 1,8 1,8 40 40 121,20 6,02 FeSO4 150 0,02240 0,0147 7,34 1,9 1,9 20 20 111,20 5,92 FeSO4 150 0,02240 0,0150 7,34 1,8 1,8 40 40 114,66 6,42 Al2(SO4)3 150 0,49400 0,1116 7,34 1,9 1,8 20 40 242,79 3,19 Al2(SO4)3 150 0,49400 0,1111 7,34 1,9 1,8 20 40 241,25 3,18
Trots att aluminiumsulfat-18-hydrat tillsats i de lägst rekommenderade dosmängderna erhålls ordentlig pH-sänkning och en markant
konduktivitetsökning. Medan COD reduktionen är bra då det erhålls COD värden mellan 20-40 mg O2/l. Vid tillsats av järn(III)klorid-6-hydrat i lägst rekommenderad dosmängd erhålls pH- värden 6,24 respektive 6,02,
konduktiviteten var 314 respektive 315 μS/m medan COD värden var 20
respektive 40 mg O2/l. Vid lägst tillsatsmängd järn(II)sulfat-heptahydrat erhölls liknande värden som för järn(III)klorid-6-hydrat, med en försumbart lägre konduktivitet och försumbart högre pH.
Tabell 9. Fällning av processavloppsvatten vid lägst rekommenderade doseringsmängder av respektive fällningsmedel och utan pH justering. Försöket utfördes 5:e februari 2010
Fällnings- kemikalie V(ml) Process avlopps vatten Beräknad mängd (g)/volym provvatten Doserad fällnings medel g/m3 pH före V(ml) 0,01M Na2S2O3 COD (mg O2/l) Kond. (μS/cm) pH efter FeCl3 250 0,02420 0,0244 7,34 1,85 1,85 30 30 133,52 6,52 FeCl3 250 0,02420 0,0241 7,34 1,90 1,85 20 30 131,98 6,37 FeSO4 250 0,02489 0,0251 7,34 1,85 1,90 30 20 123,51 6,50 FeSO4 250 0,02489 0,0254 7,34 1,90 1,90 20 20 123,51 6,51
Vid lägst tillsatsmängd för både järn(III)klorid-6-hydrat och järn(II)sulfat-heptahydrat erhölls låga COD- värden, ca 20-30 mg O2/l i kombination med normala pH-värden på 6,37- 6,52. Detta utan tillsats av pH justeringsmedel och vid pH-värde 7,34. Återigen kan konstateras att för
järn(II)sulfat-heptahydrat erhölls en försumbart lägre konduktivitet och försumbart högre pH än för järn(III)klorid-6-hydrat.
Tabell 10. Fällning av processavloppsvatten vid lägst rekommenderade doseringsmängder av respektive fällningsmedel och utan pH justering. Försöket utfördes 8:e februari 2010
Fällnings- kemikalie V(ml) Process avlopps vatten Beräknad mängd (g)/volym provvatten Doserad fällnings medel g/m3 pH före V(ml) 0,01M Na2S2O3 COD (mg O2/l) Kond. (μS/cm) pH efter FeCl3 250 0,02420 0,0241 7,90 1,85 1,85 60 60 152,75 6,66 FeCl3 250 0,02420 0,0241 7,90 1,90 1,85 40 60 151,60 6,58 FeSO4 250 0,02490 0,0243 7,90 1,85 1,90 60 40 143,14 6,63 FeSO4 250 0,02490 0,0249 7,90 1,90 1,90 60 60 145,83 6,63
Vid tillsats av järn(III)klorid-6-hydrat och järn(II)sulfat-heptahydrat i lägst rekommenderad dosmängd erhölls låga COD- värden, ca 40-60 mg O2/l i kombination med normala pH-värden på 6,58- 6,66. Detta utan tillsats av pH justeringsmedel vid pH-värde 7,90.
4.3 Resultat och diskussion från validering
Tabell 11. Medelvärde(överst), standardavvikelse (mitten) och precisson i % (nederst) för metodvalideringen. Värden framtagna från bilaga 8A till 8F
pH Kond. (μS/cm) Alkalinitet (mg HCO3-/l) COD (mg O2/l) Susp. (mg/l) Glödrester (mg/l) Vättervatten 7,35 0,03 0,41 90,08 0,25 0,28 35,22 0,56 1,59 40 0 0 0 0 0 35,60 1,67 4,69 Massa Munksjö 7,47 0,32 4,28 11,23 0,24 2,14 7,81 1,03 13,19 284 22,71 8,00 13375,33 3322,11 24,84 29,20 10,92 37,40 Avluftaren 7,89 0,14 1,77 73,28 0,15 0,20 39,77 2,31 5,81 556 22,71 4,08 5139,47 293,67 5,71 75,20 5,93 7,89 PM13 7,39 0,01 0,14 89,60 0,08 0,09 43,19 1,18 2,73 128 16,87 13,18 ING 7,67 0,03 0,39 246,20 0,35 0,14 110,29 1,54 1,40 136 20,66 15,19 UTG 6,36 0,35 5,50 346,19 0,35 0,10 24,64 0,51 2,07 34 9,66 28,41 Massa SCA 8,98 0,02 0,22 52,78 0,20 0,38 104,51 9,59 9,18 576 20,66 3,59 1772,93 72,77 4,10 110,00 6,16 5,60 Pump 7,20 0,02 0,28 91,35 0,26 0,28 35,01 0,59 1,69 40 0 0 PM 7,17 0,01 0,14 91,02 0,28 0,31 35,01 0,59 1,69 22 6,32 28,73 PM4 7,46 0,02 0,27 478,75 0,64 0,13 214,96 2,14 1,00 336 20,66 6,15 Slam RF 9,95 0,02 0,20 48,44 0,19 0,39 416,02 6,93 1,67 617,78 21,08 3,41 3782,26 262,97 6,95 1206,80 86,61 7,18 RF 7,01 0,01 0,14 755,90 1,35 0,18 536 20,66 3,85
Resultaten tyder på att analysmetod för pH, konduktivitet och alkalinitet hade ganska bra precision medan analysmetod för COD, suspenderade ämnen och glödrester hade något lägre precision. Det konstateras att erhållna
spridningsmått i mätvärden beror förutom metodanalysprecision även på provernas konsistens, homogenitet. Provet Munksjö massa uppvisade lägst metodprecision för nästan samtliga analysmetoder till följd av dess icke homogena konsistens. Om det vid metodvalidering tas hänsyn till provernas konsistens och bortses från dessa värden så erhålls betydligt högre precision. Det erhålls följande precision: pH 0,14-5,50%, konduktivitet 0,09-0,39%, alkalinitet 1,00-9,18%, COD 0-15,19%, suspenderade ämnen 4,10-6,95% och glödrester 4,69-7,89%.
4.4 Resultat och diskussion från kalciumbestämningen
Tabell 12. Analys av standarder för kalcium med absorptionsspektrofotometer
Standardprover Absorbans
Blank 0
1,5 ppm 0,066
3 ppm 0,137
5 ppm 0,239
Figur 7. Kalibreringskurva för kalcium med absorptionsspektrofotometer Perkin Elmer 3110 y = 0,0479x - 0,0032 R² = 0,9988 -0,05 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0 1 2 3 4 5 6 Abso rbans Koncentration Ca (ppm)
Kalibreringskurva
Tabell 13. Analys av prover för kalcium med absorptionsspektrofotometer . Proverna späddes enligt: glödrester + 5ml koncentrerad svavelsyra + 45 ml Milli -Q- vatten. Provställe Absorbans ING 0,885 UTG 0,028 Massa SCA 0,347 PM4 2,106 Slam RF 2,079 RF 1,665
Tabell 14. Analys av prover för kalcium med absorptionsspektrofotometer. Där samtliga ovanstående prover späddes ytterligare förutom provet, UTG.
Provställe Absorbans ING 0,117 Massa SCA 0,083 PM4 0,193 Slam RF 0,186 RF 0,078 *Koncentration Ca i ING: 26,5 ppm (mg/l)
Koncentration Catotalt i den analyserade provvolymen: 26,5
20 = 1,325 mg/prov Om det vore kalcium i gipsform CaSO4:
1,325 𝑥 =
40 𝑔 /𝑚𝑜𝑙
136 𝑔/𝑚𝑜𝑙 → x = 4,5050 mg = 4,51 mg utav 14,90 mg glödrester *Koncentration Ca i UTG: 0,885 ppm (mg/l)
Koncentration Catotalt i den analyserade provvolymen: 0,885
20 = 0,04425 mg/prov Om det vore kalcium i gipsform CaSO4:
0,04425 𝑥 =
40 𝑔 /𝑚𝑜𝑙
136 𝑔/𝑚𝑜𝑙 → x = 0,15045 mg = 0,15 mg utav 0,90 mg glödrester *Koncentration Ca i massa SCA: 9,5 ppm (mg/l)
Koncentration Catotalt i den analyserade provvolymen: 9,520 = 0,475 mg/prov Om det vore kalcium i gipsform CaSO4:
0,475 𝑥 =
40 𝑔 /𝑚𝑜𝑙
136 𝑔/𝑚𝑜𝑙 → x = 1,62 mg utav 8,00 mg glödrester *Koncentration Ca i PM 4: 205 ppm (mg/l)
Koncentration Catotalt i den analyserade provvolymen: 205
20 = 10,25 mg/prov Om det vore kalcium i gipsform CaSO4:
10,25 𝑥 =
40 𝑔 /𝑚𝑜𝑙
*Koncentration Ca i slam RF: 195 ppm (mg/l)
Koncentration Catotalt i den analyserade provvolymen: 195
20 = 9,75 mg/prov Om det vore kalcium i gipsform CaSO4:
9,75 𝑥 =
40 𝑔 /𝑚𝑜𝑙
136 𝑔/𝑚𝑜𝑙 → x = 33,15 mg utav 61,00 mg glödrester *Koncentration Ca i RF: 85 ppm (mg/l)
Koncentration Catotalt i den analyserade provvolymen: 85
20 = 4,25 mg/prov Om det vore kalcium i gipsform CaSO4:
4,25 𝑥 =
40 𝑔 /𝑚𝑜𝑙
136 𝑔/𝑚𝑜𝑙 → x = 14,45 mg utav 23,80 mg glödrester
Tabell 15. Halten kalcium som ren- respektive gipsform i glödresterna
Provställe Halt Ca (%) Halt CaSO4 (%)
Slam RF 9,75 61 ∗ 100 = 15,98 33,15 61 ∗ 100 = 54,34 RF 4,25 23,80∗ 100 = 17,86 14,45 23,80∗ 100 = 60,71 Massa SCA 0,475 8 ∗ 100 = 5,94 1,6 8 ∗ 100 = 20 PM 4 10,25 68,80∗ 100 = 14,90 34,85 68,80∗ 100 = 50,65 ING 1,325 14,9 ∗ 100 = 8,89 4,5050 14,9 ∗ 100 = 30,23 UTG 0,04425 0,9 ∗ 100 = 4,92 0,15045 0,9 ∗ 100 = 16,72 Halten kalcium i glödresterna ifrån slam RF och RF är ca 16-18 massprocent. Alltså de resterande dryga 80 massprocenten i det avskrapade slammet och överskottsvattnet ifrån returfiberanläggningen innehåller spår av andra
oorganiska föreningar, ex kvarrester från häftklammer och andra föroreningar men även ifrån avsvärtnings kemikalier. Massprocent kalcium i massa SCA som pumpas vidare till PM 4 är ca 6% . Efter pappersmaskinen PM4, d.v.s. i överskottsvattnet taget i utloppskanalen vid PM 4 ökar halten kalcium till ca 15%. Utifrån detta konstateras att tillsatskemikalier vid produktion bidrar till ökad askhalt eftersom mälden, d.v.s. den uppslagna massan innehåller mindre kalcium än det som avvattnas ifrån pappret. Ingående processavloppsvatten har ca 9 massprocent kalcium medan det utgående vattnet som släpps ut till
recipienten har ca 5 massprocent kalcium, d.v.s. kalciumhalten reduceras i den externa avloppsreningen.
Om det antas att kalcium i glödresterna ifrån slam RF, RF, massa SCA, PM 4, ING och UTG förekom istället i form av gips, CaSO4 . Då konstateras det att ca 51-61 massprocent utav glödresterna från slam RF, RF och massa SCA utgörs av gips, CaSO4 och resten utav andra metaller. I det ingående
processavloppsvattnet är 30% av glödresterna gips medan det är 17% gips i det utgående vattnet som släpps ut till recipienten. Alltså ganska stor del utav glödresterna ifrån både det utgående- och det utgående vattnet består av andra metaller.
Tabell 16. Jämförelse mellan process- och sammanblandat avloppsvatten
Analysparameter Datum ING Sammanblandat avloppsvatten pH 091202 7,76 7,91 091203 7,74 7,85 091215 7,67 7,75 091216 8,35 9,10 091217 7,72 7,73 091218 7,70 7,73 100121 8,15 9,01 Konduktivitet (μS/cm) 091202 418 442 091203 435 400 091215 152,29 161,90 091216 176,79 151,35 091217 159,42 157,56 091218 153,83 156,32 100121 164,38 143,29 Alkalinitet (mg HCO3-/l) 091202 100,04 95,16 091203 87,84 90,28 091215 70,76 78,08 091216 102,48 107,36 091217 82,96 78,08 091218 70,76 75,64 100121 92,72 90,28 Susp. (mg/l) 091202 387,33 431,33 091203 265 249 091215 209,33 315,33 091216 225,33 121,73 091217 259,33 261,33 091218 157,33 229,33 100121 539,33 533,33 Glödrester (mg/l) 091202 78 94 091203 52 64 091215 22 26 091216 24 82 091217 50 60 091218 18 38 100121 64 88 COD (mg O2/l) 091202 240 200 091203 240 160 091215 200 160 091216 280 240 091217 120 160 091218 120 160 100121 240 200
Vid jämförelsen mellan processavloppsvatten och sammanblandat
avloppsvatten, där dagvattenpåverkan utesluts, uppträder tydliga skillnader för vissa analysparametrar. Resultat tyder på att de sammanblandade
avloppsvattenprover hade i genomsnitt 0,01-0,86 pH ekvivalenter högre pH-värde än processavloppsvattenprover, vid samtliga sju mätningar. Omvänt kan detta tolkas som att dagvatten bidrar till pH sänkning i ingående
processavloppsvatten. Medan halten glödrester var 4-58 mg/l högre i dem sammanblandade avloppsvattenprover än i processavloppsvattnet, vid samtliga sju mätningar. Det kan bero på att det sker en utspädning av dessa i
processavloppsvattnet till följd av dagvatteninblandningen. COD värdena var cirka 40 mgO2/l lägre i de sammanblandade avloppsvattenprover än i
processavloppsvattnet. Alltså finns det en antydan till att dagvatten bidrar till något högre COD-värden i ingående processavloppsvatten.
5 Slutsatser
Resultat från mätningarna visar att processlinje PM 4 har generellt sett högre pH, konduktivitet, alkalinitet, COD och halt glödrester än PM 13. Konduktiviteten är ca 3 gånger högre, alkaliniteten är 7 gånger högre, COD värden är dubbelt så stora medan halten glödrester är uppåt tolv gånger så högre. Medan halten suspenderat material är bara hälften så stort som för PM13. (Se tabell 1-2).
Även om järn(II) överdoserades, visade den sig vara bäst
fällningsmedel, eftersom den inte gav upphov till så stor pH sänkning respektive konduktivitetsökning. Dessutom erhölls bra COD reduktion. (Se tabell 6-7).
Även om varje fällningsmedel fick verka vid dem rekommenderade optimala pH-värden, så erhölls inte optimalt resultat för fällnigen. Delvis beror det på att fällningsmedel är överdoserat men även på tillsatsen av pH-justeringskemikalierna. Detta avspeglar sig tydligt i något högre COD värden men främst i att det föreligger en stor konduktivitetskillnad mellan de olika replikaten, beroende på hur mycket
pH-justeringskemikalier som tillsats för att uppnå det optimala pH-värdet. (Se tabell 6).
Aluminiumsulfat-18-hydrat är inte för ändamålet lämpligt
fällningsmedel då det erhålls lika låga pH-värden både för den högsta - och lägsta doseringsmängden. (Se tabell 6-8).
Järn(II)sulfat-heptahydrat ger en försumbart lägre konduktivitet och försumbart högre pH-värde än järn(III)klorid-6-hydrat. (Se tabell 6-10). Utifrån metodvalideringen konstateras att erhållna mätvärden är
tillförlitliga då den beräknade precisionen motsvarar den additiva, riktiga precisionen för mätglas, mätkolv, pipetter, byretter samt för mätinstrumenten. (Se tabell 11).
Drygt 80 massprocent i det avskrapade slammet, slam RF och
överskottsvattnet ifrån returfiberanläggningen, RF innehåller spår av andra oorganiska föreningar, ex kvarrester från häftklammer och andra föroreningar men även ifrån avsvärtnings kemikalier. (Se tabell 15). De sammanblandade avloppsvattenprover hade i genomsnitt 0,01-0,86
pH ekvivalenter högre pH-värde än processavloppsvattenprover, vilket tyder på att dagvatten bidrar till pH sänkning i ingående
processavloppsvatten. (Se tabell 16).
COD-värden för sammanblandade avloppsvattenprover var ca 40 mg O2/l lägre än för processavloppsvattenprover vilket antyder att dagvatten bidrar till något högre COD-värden i ingående processavloppsvatten. (Se tabell 16).
5.1 Förslag på fortsatta studier
För att få mer representativa värden kan betydligt fler replikat utföras. Fällningsförsöken kan utföras i större skala.
Fortsatt uppföljning av jämförelsevärden mellan processavloppsvatten och sammanblandat avloppsvatten. Detta för eventuella framtida åtgärder beträffande dagvattenhanteringen.
Det kan vara intressant att genomföra ytterligare mätningar på hur pH och COD varierar i samband med ändrad papperskvalitet.
5.2 Förslag på förbättringar
Då den största pH förändringen sker i vattenreningen borde järnklorid utprövas i något lägre doseringsmängder i kombination med minskad svavelsyretillsats.
Eventuellt kan järnklorid ersättas med järnsulfat, då denna gav lika bra och till och med bättre värden med avseende på COD. Dessutom bidrar det till pH sänkningen i något mindre grad.
Installera mätinstrument för mätning av pH och COD direkt på det ingående- och utgående vattenflödet i den externa avloppsreningen för att möjliggöra exakt dosering av fällningskemikalierna utifrån dessa värden.
Dagvattnet borde avskiljas ifrån den egna vattenreningen och istället avledas till det kommunala avloppsnätet.6 Tack
Ett stort tack till Bo Nordström, Högskolan Jönköping samt Lennart Millegård och Anna Holmén, Munksjö Paper AB, som bidragit med idéer och hjälpt till att föra projektet framåt.
Tack också till Christer Mansson, Ingela Ljusegren, Jim Grewdahl, Ismet Bitici och Jessica Nilsson som hjälpt mig att förstå hur anläggningen fungerar.
Ett stort tack vill jag också rikta till labbpersonalen på Munksjö Paper AB som sparat vattenprover åt mig.
Dessutom vill jag tacka Jonelija Zelic, Högskolan Jönköping som vid flertal tillfällen bistått med praktisk hjälp.
Slutligen vill jag tacka min familj för all deras stöd.
Jönköping, juni 2010 Aldijana Puskar
