1 (7)
Sweco Environment AB
memo02.docx 2012-03-2814
JR \\sestofs010\projekt\2500\0177\2511831_projekt_helios\710_959_kringsystem - geoteknik\14-arbetsmaterial\geoteknik\g.01_teknisk beskrivning\generalplan\östrand helios klimat_ras och skred.docx
PM GENERALPLAN – SCA ÖSTRAND
UPPDRAG
959 Kringsystem - Geoteknik
UPPDRAGSLEDARE
Anders Aspldahl
DATUM
2015-05-22 rev 2015-05-27
UPPDRAGSNUMMER
2511831710
UPPRÄTTAD AV
Erik Brydolf
Uppdrag
På uppdrag av SCA Graphic Sundsvall AB har Sweco utfört en revidering av den generalplan för markanvändning som gäller för Östrands fabriksområde i Timrå, Timrå kommun.
Generalplanen upprättades av Tyréns år 1982 och finns redovisad i handlingen ”Geoteknisk generalplan, SCA Östrands fabriker, Timrå” upprättad av Tyréns, daterad 1982-12-10 [1].
Bakgrund
I samband med förändringar av planen för industriområdet har länsstyrelsen inkommit med krav på förtydliganden avseende bland annat stabilitetsförhållanden relaterat till olika
klimatscenarier.
Utdrag från länsstyrelsens skrivelse:
”Klimatförändringar och risker för ras- och skred
Den ras- och skredriskkartering som utfördes 1982 måste kompletteras med en ny bedömning bl.a. utifrån idag kända förhållanden avseende bl.a. landhöjning, låga havsnivåer,
klimatförändringar och dess prognoser samt detaljplanens förslag på lokalisering av nya byggnader. …”
Föreliggande PM syftar till att ge svar på ovan angivna frågeställningar.
Förändringar av industriområdet
Industridrift har förekommit inom Östrands industriområde sedan slutet av 1800-talet, d.v.s drygt 100 år. De byggnadsverk och fabriksdelar som varit aktuella för produktion inom området har relativt kort livslängd och stora förändringar har skett inom området fram till idag. 1936 invigdes till exempel den nya sulfatfabriken inom området och endast en mindre byggnad av dessa finns kvar i dagsläget. Förändringar av industribyggnader sker relativt ofta och den designade livslängden för byggnader uppgår till ca 60 år. Vid varje nybyggnation eller betydande ombyggnation utförs regelmässigt erforderliga grundundersökningar och hänsyn tas till de aktuella förutsättningarna så att relevanta anpassningar kan göras avseende
grundläggningssätt, säkrande av markområden och placering av anläggningsdelar. Historiskt har åtgärder vidtagits som har förändrat skredsituationen inom området (utfyllnader,
inbladningar av material, skyddsfyllar, utväxling av material, pålningar et.c.), se figur 1
Figur 1: Topografisk översikt över Östrands industriområde baserad på NNH-data från 2014.
Markförhållanden inom industriområdet
De västra delarna av Östrands fabriksområde och området västerut mot järnvägen har generellt sett instabila geotekniska förutsättningar. I samband med ett landutfyllnadsprojekt skedde till exempel ett skred 1981-06-16. Därför har SCA upprättat en plan som visar var restriktioner föreligger avseende bedrivande av olika typer av verksamheter eller etablering av bebyggelse.
Det är framförallt de västra delarna av industriområdet och anslutande mark som har otillfredsställande stabilitetsförhållanden.
3 (7)
PM GENERALPLAN – SCA ÖSTRAND 201
memo02.docx 2012-03-28
JR \\sestofs010\projekt\2500\0177\2511831_projekt_helios\710_959_kringsystem - geoteknik\14-arbetsmaterial\geoteknik\g.01_teknisk beskrivning\generalplan\östrand helios klimat_ras och skred.docx
Figur 2. Utdrag ur ”Geoteknisk generalplan” för det västra område, Tyréns 1982.
Innebörden av de olika färgkoderna i figur 2 kan ses i figur 3.
Figur 3. Teckenförklaring till ”Geoteknisk generalplan”
Sentida geotekniska undersökningar inom det västra området (runt järnvägen 2009 och inom de orangefärgade partierna i fig 2, utförda 2014 och 2015) indikerar att de delar som är ljusgula i figur 2, har något sämre förhållanden än vad som tolkades 1982 Det gäller främst delen mellan
järnvägen och det orangefärgade området. Det är därför fortfarande viktigt att utföra geotekniska undersökningar som kan ligga till grund för projektering av relevanta
skyddsåtgärder inför etablering av verksamhetsytor eller bebyggelse i det västra området.
Jordarterna i det västra området är överlag finkorniga (silt, lera och blandningar av dessa) där mäktigheten generellt ökar ned mot Skönviken, från ca fem meter i nordväst och ökande till mer ca 20 meter mot vattnet. Silt och lera bedöms företrädesvis vara av sulfidhaltig karaktär.
Grundvattennivån i grundvattenrör har påträffats i marknivå.
Stabilitetsberäkningar för delar av det västra området visar att restriktioner för brukande av marken krävs. Vid brukande av maken i detta område krävs stabilitetsutredning för de belastningsfall som kan uppstå. Idetta skede visar stabilitetsberäkningarna att belastning av området ej bör ske närmare strandkanten än 130 meter.
I de nordöstra delarna av fabriksområdet har en omfattande landutfyllnad gjorts vilken avses att nyttjas som vedplan vid utveckling av området. I samband med byggnation av denna utfyllnad har en yttre stenvall etablerats till fast botten och denna bidrar till att ge säkra
stabilitetsförhållanden i dessa delar. Att konsolidering skett av jordlager under utfyllnadsmaterialet har verifierats genom geotekniska undersökningar utförda 2015.
Beskrivning av industriområdets hårdgöringsgrad och ytavrinning
De västra delarna:
Generellt utgörs de västra delarna av industrimorådet av naturmark eller tunna lager av uppfyllda massor med relativt god genomsläpplighet. Grundvattenbildningen styrs av de naturliga jordarternas sammansättning och infiltrationsförmåga. Generellt sett är jordarterna i det västra området dominerade av finkornigt material (silt och lera) i de övre delarna av
jordprofilen som starkt begränsar grundvattenbildningen. Grundvattenströnmningen sker främst i friktionsjord och morän underlagrandes de finkorniga jordarna. Delar av det västra området utgörs också av utströmningsområden där grundvattenbildning inte sker. Det förekommer också diken och ett naturligt vattendrag i de allra västligaste delarna av området
De centrala och östra delarna:
För de bebyggda, centrala, delarna av industriområdet har andelen hårdgjorda ytor ökat i takt med att andelen ytor bestående av byggnader, asfalt eller täta fyllar (askor i landfyllen) ökat.
Detta innebär att grundvattenbildningen till underliggande naturliga jordar generellt sett har minskat inom de bebyggda delarna av indutriområdet.Ytvattenavrinningen har lösts via diken och dagvattenledningar som mynnar direkt i havet. Några mindre delområden har diffus avrinning av ytvatten ut mot havet, se figur 4.
5 (7)
PM GENERALPLAN – SCA ÖSTRAND 201
memo02.docx 2012-03-28
JR \\sestofs010\projekt\2500\0177\2511831_projekt_helios\710_959_kringsystem - geoteknik\14-arbetsmaterial\geoteknik\g.01_teknisk beskrivning\generalplan\östrand helios klimat_ras och skred.docx
Figur 4: Olika delområden samt hur dessa avvattnas. Det västra området ligger till vänster om den vänstra vita triangeln. De gröna pilarna visar avvattning i dagvattenledningar eller diken. De svarta pilarna visar riktning för ytavrinning.
Scenarier i ett förändrat klimat lokalt i Timrå
Länsstyrelsen i Västernorrland har i Rapport nr 2014:16 ”Konsekvenser behov och åtgärder, Klimatförändringar i Timrå kommun” presenterat klimatscenarier vilka skulle innebära ett varmare och blötare klimat. Årsmedelnederbörden anges kunna bli ca 20% högre inom 100 år.
Ökningen anges framförallt ske i form av kraftiga och intensiva nederbördstillfällen och anges komma att inträffa under höst och vinter, varvid ytavrinningen bedöms kunna bli mycket stor.
Längs vattendrag skulle sådana situationer medföra ökad risk för översvämningar och erosion. I rapporten redovisas resultat från Räddningsverkets översiktliga stabilitetsutredning, 1996, och där pekas området där SCA Östrand är etablerat ut som ett utredningsområde avseende ras och skred, med hänvisning till MSB.
I ”Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys – Naturolyckor” över Västernorrlands län (SGI 2010) redovisas dels variationerna i havsvattenstånd observerade vid Spikarna/Draghällan under
perioden 1897-2009. Landhöjningens effekter kan ses tydligt under denna period där såväl de högsta, lägsta och medelvattenstånden sjunkit relativt landfixen med 88 cm/100år (absolut landhöjning). Den upplevda vattenståndsförändringen under samma period anges till 68 cm/100år vilket anges innebära att om vi blickar bakåt 100 år så har havsvattnets nivå egentligen stigit med 20 cm/100år. En eventuell höjning av havsnivåerna kommer på samma sätt att motverkas av landhöjningen och vid den i rapporten angivna prognosen på en havsvattenhöjning globalt om 100 cm fram till år 2100 skulle nettoförändringen av
havsvattennivån i aktuellt område komma att vara i stort sett oförändrad. Se även figur 5.
Figur 5: Global vattenståndshöjning, absolut landhöjning och nettoändring av medelvattenytan för Spikarna 1990-2100. Relationen bygger på antagandet om att höjningen av havsytan blir 100 cm från 1990 till 2100.
I rapporten flaggar man också för de stora osäkerheter som gäller framtida prognoser och redovisar och att olika prognosmakare kommit fram till olika scenarier med variationer på globala havsvattenståndsförändringar de kommande 100 åren mellan en dryg decimeter till ca 120 cm. Östrands industriområde pekas inte ut som ett område där ökade skredrisker bedöms uppkomma till följd av angivna klimatförändringar.
Bedömningar av konsekvenser avseende stabilitet baserat på klimatscenarier och havsvattenstånd
Klimatscenarier anger att det kommer bli mer vanligt med kraftiga regntillfällen, särskilt utanför växtsäsongen. Inom Östrands industriområde bedöms detta komma att leda till ökad ytavrinning via befintliga system. Detta gäller även för de västra delarna som inte är bebyggda.
Grundvattenbildningen inom området bedöms inte förändras till följd av detta, åtminstone inte till
7 (7)
PM GENERALPLAN – SCA ÖSTRAND 201
memo02.docx 2012-03-28
JR \\sestofs010\projekt\2500\0177\2511831_projekt_helios\710_959_kringsystem - geoteknik\14-arbetsmaterial\geoteknik\g.01_teknisk beskrivning\generalplan\östrand helios klimat_ras och skred.docx
följd av grundvattenbildning inom området. Det saknas vattendrag som rinner genom industriområdet varför risken för erosionsskador bedöms försumbar till följd av dessa flöden.
Inom de delar av området där diffus avrinning av vatten sker till havet så sker denna avrinning genom erosionsförstärkta utfyllnader och flödena bedöms inte kunna bli så höga att skador skulle kunna uppstå till följd av regnen.
Scenariet för havsvattennivåförändringar anger att landhöjning kommer att medföra att havsnivån fortsätter att ”sjunka” inom de närmast ca 50 åren för att sedan stiga något och om ca 100 år vara samma som idag. Den fortsatta landhöjningen innebär en ökad
stabilitetsutmaning för de redan idag identifierade, rödmarkerade, områdena i det som anges som det västra området, Skönvikens inre. Med tiden kommer de dock att förbättras igen om havsnivåprognosen är riktig.
Sammantaget bedöms att inga större risker kan uppstå för Östrands industriområde till följd av klimatscenarierna, undantagsvis de områden som redan idag är kända.
