Kvalitetskriterier för ekonomiska miljövärderingsstudier

(1)

FRÅGOR

I

”Kvalitetskriterier för ekonomiska

miljövärderingsstudier”

Instruktioner till frågeformuläret

• Ha rapporten ”Kvalitetskriterier för ekonomiska miljövärderingsstudier” (ISBN

91-620-1247-9) bredvid dig när du går igenom kontrollfrågorna i detta dokument.

• Observera att frågorna 1-39 är tänkta att besvaras för alla värderingsstudier oavsett

värderingsmetod. Detsamma gäller för den avslutande helhetsbedömningen i avsnitt

3.10, längst bak i dokumentet.

3.1 Kvalitetsfaktorer för alla värderingsstudier

oavsett värderingsmetod

3.1.1 TIDIGARE GRANSKNING

Att studien har genomgått tidigare granskning bör ha påverkat kvaliteten positivt. Granskningen kan dock

vara mer eller mindre djupgående beroende på typen av studie.

Kontrollfrågor Ja/nej/vet ej Kommentar

1. Har studien varit föremål för extern bedömning/granskning?

1a. Om ”ja”, på vilket sätt?

(2)

3.1.2 BESTÄLLARE/FINANSIÄR

Finns risk för snedvridningar på grund av vem som utförde och/eller finansierade studien?

2. Vem var studiens utförare? 3. Vem var studiens beställare/

finansiär?

3.1.3 VÄRDERINGSMETOD

Värderingsmetoder som är rotade i välfärdsteori har en tydlig teoretisk bas, vilket underlättar tolkningen

av metodernas resultat.

4. Vilken/vilka värderingsmetod(er) användes?

5. Användes en värderingsmetod som är rotad i välfärdsteori?

3.1.4 KÄNSLIGHETSANALYSER AV RESULTAT FRÅN

STATISTISKA/EKONOMETRISKA ANALYSER

Det finns ofta stora osäkerheter förknippade med skattningar av ekonomiska värden. Ett grundläggande sätt

att redovisa osäkerheter är med hjälp av statistiska mått som konfidensintervall och standardavvikelser, och det

är viktigt att få en känsla för hur stora dessa osäkerheter är. Är exempelvis det skattade värdet signifikant skiljt

från noll? Men det finns andra typer av osäkerheter som inte täcks in av sådana mått, exempelvis valet av

analysmetod. Därför är det önskvärt även med en bredare känslighetsanalys som ger en känsla för hur höga

respektive låga de ekonomiska värdena rimligen kan vara.

6. Redovisades den statistiska osäkerheten för de skattade ekonomiska värdena, t.ex. i form av konfidensintervall eller

standardavvikelser? 6a. Om ”ja”, ange de skattade

ekonomiska värdena och deras respektive osäkerhet.

(3)

indikerar den nedre rimliga gränsen för de skattade ekonomiska värdena?

7a. Om ”ja”, ange den nedre rimliga gränsen.

7b. Om ”ja”, för vilka faktorer gällde känslighetsanalysen?

8. Fanns en känslighetsanalys som indikerar den övre rimliga gränsen för de skattade ekonomiska värdena?

8a. Om ”ja”, ange den övre rimliga gränsen.

8b. Om ”ja”, för vilka faktorer gällde känslighetsanalysen?

3.1.5 DISKONTERING AV FRAMTIDA VÄRDEN?

9. Om värderingsstudien skattade ekonomiska värden som inträffar i framtiden, framgick det hur dessa omvandlades till nuvärden?

9a. Om ”ja”, hur motiverades den valda diskonteringsräntan?

9b. Om ”ja”, hur hög var den

diskonteringsränta som användes?

(4)

3.1.6 PRIMÄRDATA ELLER SEKUNDÄRDATA?

Data som har samlats in specifikt för värderingsstudien (primärdata) är sannolikt mer passande för studiens

syften. Om sekundärdata har använts bör den ursprungliga datainsamlingen ha utvärderats.

10. Användes primärdata?

11. Om sekundärdata användes, har kvaliteten hos den ursprungliga insamlingen av data utvärderats? 11a. Om ”ja”, vad blev resultatet av

denna utvärdering?

12. Om sekundärdata användes, var det ett huvudsyfte för den ursprungliga datainsamlingen att samla in de data som användes i värderingsstudien? 13. Om sekundärdata användes,

utvärderades relevansen av att använda dem för värderingsstudien?

(5)

3.1.7 DATAINSAMLING

3.1.7.1 Surveyundersökning, population och stickprov

En värderingsstudie som syftar till att skatta värden som är representativa för en population bör utformas som

en surveyundersökning. Centrala moment blir då bland annat att definiera målpopulation och urvalsram samt

att använda ett sannolikhetsurval för att få fram ett stickprov. Om en värderingsstudie har något annat syfte,

t.ex. att göra något metodtest, kan den uppfylla sitt syfte på ett fullgott sätt även om den inte är utformad som

en surveyundersökning. Frågorna 14-20 behandlar några viktiga krav som ställs på en surveyundersökning.

Fråga 21 ger en möjlighet att göra en sammanfattande bedömning utifrån tabell 8 i rapporten.

14. Definierades en målpopulation? 14a. Om ”ja”, hur definierades

målpopulationen i tid och rum samt hur stor var den? 15. Definierades en

rampopulation/urvalsram? 15a. Om ”ja”, hur definierades

rampopulationen/urvalsramen i tid och rum samt hur stor var den? 16. Redovisades eventuella skillnader

mellan målpopulation och rampopulation/urvalsram? 17. Hur tog studien hänsyn till de

eventuella skillnaderna mellan målpopulation och

rampopulation/urvalsram? 18. Hur stort var stickprovet? 19. Vilken typ av urvalsförfarande

användes för att få fram stickprovet? 20. Var urvalsförfarandet ett

sannolikhetsurval?

(6)

21. Uppfyllde studien som helhet de krav som ställs på en

surveyundersökning?

22. Om ”nej” på fråga 21, var studiens syfte sådant att en

surveyundersökning inte var motiverad? (Exempelvis behöver en studie som inte syftar till att nå skattningar som är representativa för en population nödvändigtvis genomföras som en surveyundersökning.)

23. Om aggregerade ekonomiska värden för en population skattades, var denna skattning konsistent med urvalsförfarandet och populationsdefinitionen?

3.1.7.2 Upplägget av datainsamlingsarbetet

24. Var någon expert på datainsamling knuten till värderingsstudien? 25. Användes fokusgrupper eller

liknande för att utveckla och testa surveyinstrumentet?

26. Gjordes en pilotstudie för att testa surveyinstrumentet?

(7)

3.1.7.3 Datainsamlingsmetod

Om en lämplig datainsamlingsmetod har använts måste bedömas från fall till fall. Faktorer som spelar roll är

exempelvis hur komplicerade frågor som ställs och hur mycket information som ska förmedlas till respondenten.

Datainsamlingens tidpunkt är viktig att veta för att kunna bedöma hur pass aktuell information som studien ger.

27. Vilken/vilka datainsamlingsmetod(er) användes?

28. När ägde datainsamlingen rum?

3.1.7.4 Bortfall

Bortfall kan leda till otillförlitliga resultat. Om det finns anledning att misstänka att det finns systematiska

skillnader mellan respondenter och icke-respondenter bör detta beaktas vid skattningar av aggregerade värden

för populationen.

29. Finns en bortfallsredovisning? 30. Hur definierades

objektbort-fallet?

31. Hur stort var objektbortfallet (i procent)?

32. Gjordes någon bortfallsundersökning?

33. Hur bedömdes bortfallet påverka värderingsresultaten?

34. Om värden skattades på populationsnivå, tog sådana skattningar någon hänsyn till bortfallet?

(8)

3.1.7.5 Redovisning av surveyinstrumentet

Kontrollfråga Ja/nej/vet ej Kommentar

35. Finns hela surveyinstrumentet redovisat?

3.1.8 TILLGÅNG TILL DATA

36. Framgick det att det går att få tillgång till de data som värderings-studien använde sig av?

3.1.9 VALIDITETSTEST

37. Gjordes några test av intern validitet?

37a. Om ”ja”, vilka test gjordes? 37b. Om ”ja”, tydde testen på att

intern validitet råder? 38. Gjordes några test av extern

validitet?

38a. Om ”ja”, vilka test gjordes? 38b. Om ”ja”, tydde testen på att

(9)

3.1.10 NATURVETENSKAPLIG/MEDICINSK FÖRANKRING

39. Anlitades naturvetenskaplig/ medicinsk expertis för värderingsstudien?

3.1.11 KOMPLETTERANDE KOMMENTARER

Kompletterande kommentarer, t.ex. om ”nej”/”vet ej”-svar indikerar allvarliga

kvalitetsbrister eller inte:

• Om PRODUKTIONSFUNKTIONSMETODEN använts, gå vidare till

fråga 40

• Om RESEKOSTNADSMETODEN använts, gå vidare till fråga 44

• Om FASTIGHETSVÄRDESMETODEN använts, gå vidare till fråga 70

• Om SKYDDSUTGIFTSMETODEN använts, gå vidare till fråga 88

• Om NÅGON SCENARIOMETOD använts, gå vidare till fråga 91

• Om ERSÄTTNINGSKOSTNADSMETODEN använts, gå vidare till

fråga 121

• Om HUMANKAPITALMETODEN använts, gå vidare till fråga 128

• Om POLITISK BETALNINGSVILJA använts, gå vidare till fråga 135.

(10)

3.2 Kvalitetsfaktorer för

produktions-funktionsmetoden

3.2.1 NATURVETENSKAPLIG FÖRANKRING

40. Är orsak och verkan studerat när det gäller sambandet mellan

ekosystemtjänst och varuproduktion? 40a. Om ”ja”, hur studerades

sambandet?

3.2.2 SKATTNING AV PRODUCENTÖVERSKOTTSFÖRÄNDRINGAR

41. Skattades förändringar i producentöverskottet?

3.2.3 MODELLERING AV HELA MARKNADEN INKLUSIVE

DYNAMISKA EFFEKTER

42. Modellerades hela marknaden för den producerade varan?

43. Analyserades eventuella

dynamiska effekter på marknaden för den producerade varan och på andra relaterade marknader?

(11)

3.2.4 KOMPLETTERANDE KOMMENTARER

Kompletterande kommentarer, t.ex. om ”nej”/”vet ej”-svar indikerar allvarliga

kvalitetsbrister eller inte:

Om inte studien har använt sig av ytterligare någon värderingsmetod, slutför nu

utvärderingen genom att gå igenom avsnitt 3.10 längst bak i dokumentet.

(12)

3.3 Kvalitetsfaktorer för resekostnadsmetoden

3.3.1 DEFINITION AV PLATS(ER)

Denna kontrollfråga är till för studier som använt den zonala resekostnadsmetoden.

44. Hur definierades platsen?

Dessa kontrollfrågor är till för studier som utgått från en RUM-modell.

45. Hur definierades choice set? 46. Gjordes någon ansats att ta reda på

respondenternas verkliga val mellan platser?

3.3.2 URVALSSTRATEGIER

47. Hur utformades urvalet med avseende på besökare/icke-besökare?

3.3.3 MODELLSPECIFIKATION

48. Om den zonala resekostnads-metoden har använts, behand-lades alternativa platser på något sätt? 48a. Om ”ja”, på vilket sätt?

(13)

specificerats?

50. Om en RUM-studie har använts, hur har platsspecifik data samlats in och kvantifierats?

51. Har individspecifika variabler använts?

52. Hur modellerades besökarnas val av platser?

53. Var den samlade förklaringskraften (mätt som exempelvis justerat R2₎

signifikant högre än noll? 53a. Om ”ja”, ange

förklarings-kraften.

54. Angavs konfidensintervallet för miljökvalitetsvariabelns koefficient?

54a. Om ”ja”, ange intervallet. 55. Angavs konfidensintervallet för

resekostnadsvariabelns koefficient? 55a. Om ”ja”, ange intervallet.

(14)

3.3.4 BERÄKNING AV RESEKOSTNADEN

56. Vad ingår i resekostnaden?

57. Hanterades problemet att personers resekostnad kan variera för en given sträcka?

3.3.5 ALTERNATIVKOSTNADEN FÖR TID

58. Värderades restiden? 58a. Om ”ja”, hur värderades

restiden?

59. Tar studien hänsyn till att res-tiden i vissa fall kan innebära en nytta för respondenten?

60. Hur behandlas tid som spenderades på platsen

(on-site time)?

3.3.6 RESOR MED FLERA SYFTEN

61. Om resan antogs ha endast ett syfte, motiverades detta?

62. Om resan hade flera syften, gjordes någon justering av skattningarna till följd av detta?

63. Diskuteras risken för

överskattning/underskattning av rekreationsvärdet?

(15)

64. Vilken miljökvalitetsvariabel användes?

65. Är den valda miljökvalitets-variabeln relevant för miljöproblemet ifråga? 66. Kan den valda

miljökvalitetsvariabeln i allmänhet uppfattas av besökare?

67. Bedömdes miljökvaliteten (i kvantitativa termer) av besökarna? 68. Om miljökvaliteten bedömdes

”objektivt”, undersökte studien sambandet mellan det objektiva måttet och besökarnas upplevelse av miljökvaliteten?

69. Diskuterade studien i vilken grad miljöeffekterna och rekreationsdata gällde samma tidpunkt?

3.3.8 KOMPLETTERANDE KOMMENTARER

Kompletterande kommentarer, t.ex. om ”nej”/”vet ej”-svar indikerar allvarliga

kvalitetsbrister eller inte:

Om inte studien har använt sig av ytterligare någon värderingsmetod, slutför nu

utvärderingen genom att gå igenom avsnitt 3.10 längst bak i dokumentet.

3.4 Kvalitetsfaktorer för fastighetsvärdemetoden

3.4.1 FASTIGHETSVÄRDEN

(16)

70. Har studien använt försäljningspriser som data?

71. Om studien använde sig av andra priser, beaktades risken för de mätfel som då kan uppstå? 72. Användes data på individnivå

(dvs data om enskilda köp och försäljningar)?

73. Om data på mer aggregerad nivå användes (t.ex. genomsnittspriser för bostadsområden), diskuterades risken för fel i uppskattningen av priser?

3.4.2 FASTIGHETSATTRIBUT

74. Vilka attribut ingick i analysen?

3.4.3 VALET AV MILJÖKVALITETSVARIABEL

75. Vilken miljökvalitetsvariabel användes?

76. Är den valda miljökvalitets-variabeln relevant för miljö-problemet ifråga?

77. Kan den valda miljökvalitets-variabeln i allmänhet uppfattas av aktörerna?

(17)

(i kvantitativa termer) av aktörerna?

79. Om miljökvaliteten bedömdes ”objektivt”, undersökte studien sambandet mellan det objektiva måttet och aktörernas upplevelse av miljökvaliteten?

80. Diskuterade studien i vilken grad miljöeffekterna och

fastighetsmarknadsdata gällde samma tidpunkt?

3.4.4 VAL OCH SKATTNING AV MODELL

81. Hur definierades fastighetsmarknaden?

82. Vilken funktionsform hade den hedoniska prisfunktionen? 82a. Hur motiverades valet av

funktionsform?

83. Var den samlade förklarings-kraften (mätt som exempelvis justerat R2₎

hos den skattade hedoniska prisfunktionen signifikant högre än noll?

83a. Om ”ja”, ange förklaringskraften.

84. Angavs konfidensintervallet för miljökvalitetsvariabelns koefficient?

84a. Om ”ja”, ange intervallet.

(18)

85. Testades för multikollinearitet? 85a. Om multikollineraritet förekom, vilka

åtgärder vidtogs?

86. Modellerades efterfråge- och utbudssidan av fastighets-marknaden?

87. Skattades förutom det marginella implicita priset även betalnings-viljan för miljöförändringen?

3.4.5 KOMPLETTERANDE KOMMENTARER

Kompletterande kommentarer, t.ex. om ”nej”/”vet ej”-svar indikerar allvarliga

kvalitetsbrister eller inte:

Om inte studien har använt sig av ytterligare någon värderingsmetod, slutför nu

utvärderingen genom att gå igenom avsnitt 3.10 längst bak i dokumentet.

(19)

3.5 Kvalitetsfaktorer för skyddsutgiftsmetoden

3.5.1 VARANS EGENSKAPER

88. Analyserades förekomsten av skillnader i egenskaper mellan marknadsvaran och den miljöförändring som värderades? 88a. Om ”ja”, hur togs hänsyn till

marknadsvarans eventuella brister som substitut?

88b. Om ”ja”, hur togs hänsyn till att konsumtion av marknadsvaran eventuellt leder till andra nyttor än de som ekosystemtjänsten ger? 88c. Om ”ja”, hur togs hänsyn till att

konsumtion av marknadsvaran eventuellt leder till bieffekter som ger negativ nytta?

89. Hur togs hänsyn till eventuella skillnader mellan den subjektiva uppfattningen av det skydd som marknadsvaran ger och det skydd som den objektivt sett ger?

(20)

3.5.2 PROCEDUR FÖR SKATTNING AV DET EKONOMISKA VÄRDET

90. Skattades en efterfrågefunktion för marknadsvaran och/eller en hälsoproduktionsfunktion?

90a. Om ”ja”, hur specificerades

funktionen/funktionerna och hur hög var dess/deras förklaringskraft? 90b. Om ”nej”, vilken procedur följdes för

skattningen av ekonomiska värden och hur motiverades den?

3.5.3 KOMPLETTERANDE KOMMENTARER

Kompletterande kommentarer, t.ex. om ”nej”/”vet ej”-svar indikerar allvarliga

kvalitetsbrister eller inte:

Om inte studien har använt sig av ytterligare någon värderingsmetod, slutför nu

utvärderingen genom att gå igenom avsnitt 3.10 längst bak i dokumentet.

(21)

3.6 Kvalitetsfaktorer för scenariometoder

3.6.1 ACCEPTANS OCH FÖRSTÅELSE FÖR

VÄRDERINGSSCENARIOT

91. Fanns en särskild analys i värderingsstudien för att kontrollera i vilken grad respondenterna förstod värderingsscenariot (inklusive information om miljöförändringen)? 91a. Om ”ja”, vad var resultatet av

analysen?

92. Hur stort var det partiella bortfallet för värderingsfrågan/-frågorna (i procent)?

93. Identifierades protestsvar?

93a. Om ”ja”, hur vanligt förekommande var protestsvar? (Kan exempelvis anges som den del av det partiella bortfallet för värderingsfrågan som berodde på protestsvar.)

93b. Om ”ja”, på vilket sätt tog studien hänsyn till protestsvaren när vär-deringsskattningar beräknades? 94. Genomfördes något scope-test? 94a. Om ”ja”, vad var resultatet av testet?

(22)

3.6.2 BESKRIVNING AV MILJÖFÖRÄNDRINGENS EFFEKTER

95. Redovisades effekterna av miljöförändringen för respondenterna?

96. Kan effekterna bedömas vara objektivt beskrivna?

3.6.3 INFORMATION OM NOLLALTERNATIV

97. Beskrevs effekterna av ett nollalternativ i värderings-scenariot?

3.6.4 VINNARE ELLER FÖRLORARE?

98. Är värderingsstudien utformad så att den inte bara täcker in de som vinner på ett förverkligat

värderingsscenario, utan även de som förlorar respektive får oförändrad nytta?

99. Framgick det av

värderings-scenariot hur respondenterna skulle ta hänsyn till sina eventuella kostnader för ett förverkligande av scenariot?

(23)

3.6.5 VILLKOR FÖR BETALNING OCH LEVERANS

100. Specificerades leverans-villkor?

100a.Om ”ja”, hur specificerades detta? 101. Specificerades vad som avgör

storleken på respondentens betalning om projektet genomförs? 101a.Om ”ja”, hur specificerades detta? 102. Vilket betalningsinstrument

användes?

103. Om betalningen angavs vara återkommande, specificerades under hur lång tid den är återkommande?

3.6.6 BETALNINGSVILJA ELLER KOMPENSATIONSKRAV?

104. Syftade värderingsfrågan till att få fram information om betalningsvilja eller kompensationskrav?

104a.Om studien valde att få fram information om kompensationskrav, vilka var skälen till detta val?

(24)

3.6.7 VÄRDERINGSFUNKTION

105. Skattades någon värderings-funktion?

105a.Om ”ja”, var den samlade

förklaringskraften signifikant större än noll?

105b.Om ”ja”, hur hög var förklaringskraften?

105c.Om ”ja”, i vilken grad var tecknen på koefficienterna de som förväntades? 105d.Om en inkomstvariabel ingick i

värderingsfunktionen, var dess koefficient positiv?

(25)

3.6.8 TEST AV HYPOTETISK SNEDVRIDNING

106. Gjordes någon korrigering för hypotetisk snedvridning?

106a.Om ”ja”, hur gjordes korrigeringen? 107. Undersöktes hur stor del av

respondenternas inkomst som de i genomsnitt var villiga att betala för att förverkliga scenariot? 107a.Om ”ja”, hur stor var denna andel?

• Om SCENARIOVÄRDERINGSMETODEN använts, besvara frågorna 108-113

och gå sedan vidare till avsnitt 3.6.11.

• Om CHOICE EXPERIMENTS använts, besvara frågorna 114-120 och gå sedan

vidare till avsnitt 3.6.11.

3.6.9 SPECIELLA KVALITETSFAKTORER FÖR

SCENARIOVÄRDERINGSMETODEN

108. Vilken typ av värderingsfråga ställdes?

109. Testades olika typer av värderingsfrågor?

109a.Om ”ja”, vad blev resultatet av testet?

(26)

110. Framgår det hur eventuella

extremvärden för betalningsvilja har hanterats?

110a.Om ”ja”, hur hanterades extremvärdena?

111. Om en budvektor har använts, hur stor andel av respondenterna accepterade det lägsta budet? 112. Om en budvektor har använts,

hur stor andel av respondenterna accepterade det högsta budet? 113. Undersöktes förekomsten av

eventuella förankringseffekter? 113a.Om ”ja”, vad blev resulatet av

undersökningen?

3.6.10 SPECIELLA KVALITETSFAKTORER FÖR CHOICE

EXPERIMENTS

114. Hur många attribut använde sig studien totalt av (inklusive kostnadsattributet)?

115. Tar studien hänsyn till eventuellt beroende mellan miljöattributen? 116. Hur många alternativ fick

respondenten välja mellan i varje valsituation?

117. Hur många valsituationer fick respondenten ta ställning till?

(27)

118. Vilken designmetod användes för att utforma valalternativ?

119. Gavs respondenterna möjlighet att välja ett nollalternativ?

120. Genomfördes något test av den interna validiteten hos

respondenternas svar på CE-frågorna?

120a.Om ”ja”, vad blev resultatet av testet?

3.6.11 KOMPLETTERANDE KOMMENTARER

Kompletterande kommentarer, t.ex. om ”nej”/”vet ej”-svar indikerar allvarliga

kvalitetsbrister eller inte:

Om inte studien har använt sig av ytterligare någon värderingsmetod, slutför nu

utvärderingen genom att gå igenom avsnitt 3.10 längst bak i dokumentet.

(28)

3.7 Kvalitetsfaktorer

för ersättningskostnadsmetoden

3.7.1 ERSÄTTNINGSSYSTEMETS GRAD AV SUBSTITUTION

121. Analyserades det i studien om ersättningssystemet levererar en tjänst i samma kvantitet och av samma kvalitet som den ekosystemtjänst som värderas? 121a.Om ”ja”, hur gjordes denna

analys?

122. Om det finns någon viktig skillnad i kvantitet eller kvalitet, tar värderingen i studien hänsyn till detta?

3.7.2 ERSÄTTNINGSSYSTEMETS KOSTNADSEFFEKTIVITET

123. Analyserade studien möjligheten att ekosystemtjänsten kan ersättas på flera olika sätt?

124. Var värderingen baserad på det kostnadseffektiva sättet att ersätta ekosystemtjänsten?

125. Framgår det av studien vilka typer av fasta och rörliga kostnader som värderingen baserar sig på? 126. Har eventuella initiala

investeringskostnader räknats med som en kostnad?

(29)

127. Finns indikationer på att individer skulle vara villiga att betala ersättningskostnaderna om ekosystemtjänsten inte längre finns tillgänglig?

3.7.4 KOMPLETTERANDE KOMMENTARER

Kompletterande kommentarer, t.ex. om ”nej”/”vet ej”-svar indikerar allvarliga

kvalitetsbrister eller inte:

Om inte studien har använt sig av ytterligare någon värderingsmetod, slutför nu

utvärderingen genom att gå igenom avsnitt 3.10 längst bak i dokumentet.

(30)

3.8 Kvalitetsfaktorer för humankapitalmetoden

3.8.1 TEORETISKA HÄNSYNSTAGANDEN

128. Har humankapitalstudiens resultat tolkats i termer av betalningsvilja? 128a.Om ”ja”, hur gjordes denna tolkning?

3.8.2 TEKNOLOGISK UTVECKLING

129. Tar humankapitalstudien hänsyn till eventuella betydande för-ändringar av behandlingsmetoder? 129a.Om ”ja”, diskuterades effekten på de

skattade värdena?

3.8.3 ATT UPPSKATTA VÄRDET AV FÖRLORAD PRODUKTIVITET

130. Hur uppskattades förlusten av förlorad arbetstid?

131. Tog studien hänsyn till kronisk ohälsa?

(31)

133. Inkluderar de skattade värdena produktiviteten hos personer som ej finns med på arbetsmarknaden? 134. Inkluderar skattningarna även värdet

av förlorad fritid?

3.8.4 KOMPLETTERANDE KOMMENTARER

Kompletterande kommentarer, t.ex. om ”nej”/”vet ej”-svar indikerar allvarliga

kvalitetsbrister eller inte:

Om inte studien har använt sig av ytterligare någon värderingsmetod, slutför nu

utvärderingen genom att gå igenom avsnitt 3.10 längst bak i dokumentet.

(32)

3.9 Kvalitetsfaktorer för värdering utifrån kostnaden

att verkställa politiska beslut

3.9.1 KOSTNADSEFFEKTIVITET

135. Analyserade studien möjligheten att det politiska beslutet kan verkställas på flera olika sätt?

136. Var värderingen baserad på det kostnadseffektiva sättet att verkställa beslutet?

137. Framgår det av studien vilka typer av fasta och rörliga kostnader som värderingen baserar sig på? 138. Har eventuella initiala

investeringskostnader räknats med som en kostnad?

3.9.2 BETALNINGSVILJA FÖR KOSTNADERNA?

139. Finns indikationer på att de skattade kostnaderna motsvaras av en betalningsvilja hos medborgarna?

(33)

3.9.3 KOMPLETTERANDE KOMMENTARER

Kompletterande kommentarer, t.ex. om ”nej”/”vet ej”-svar indikerar allvarliga

kvalitetsbrister eller inte:

Om inte studien har använt sig av ytterligare någon värderingsmetod, slutför nu

utvärderingen genom att gå igenom avsnitt 3.10 längst bak i dokumentet.

(34)