Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion år 2010 i SST, SÖ, SSY och SM

VTI notat 3-2011

Utgivningsår 2011

www.vti.se/publikationer

Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion

år 2010 i SST, SÖ, SSY och SM

Sara Nygårdhs

S-O Lundkvist

Förord

Detta projekt har finansierats av Trafikverket Region Stockholm, där Tommy Jansson

varit kontaktperson, Trafikverket Region Öst, där Torgny Augustsson varit

kontakt-person, Trafikverket Region Syd, där Krister Ydrevik varit kontaktperson och

Trafikverket Region Mitt, där Leif Flink varit kontaktperson.

De fysikaliska mätningarna samt beräkning av våtfunktion har utförts av Ramböll RST,

där Berne Nielsen varit ansvarig. Analys och rapportering har utförts av Sara Nygårdhs

med bistånd av S-O Lundkvist. Sara Nygårdhs har varit projektledare på VTI.

Linköping december 2010

Sara Nygårdhs

VTI notat 3-2011

Kvalitetsgranskning

Intern peer review har genomförts 2011-01-21 av Per Henriksson. Sara Nygårdhs har

genomfört justeringar av slutligt rapportmanus 2011-01-24. Projektledarens närmaste

chef Jan Andersson har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering

2011-01-24.

Quality review

Internal peer review was performed on 21 January 2011 by Per Henriksson. Sara

Nygårdhs has made alterations to the final manuscript of the report on 24 January 2011.

The research director of the project manager Jan Andersson examined and approved the

report for publication on 24 January 2011.

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 5

Summary ... 7

1

 

Bakgrund, begränsningar och syfte ... 9

 

2

 

Begrepp och metod ... 10

 

3

 

Analys ... 12

 

4

 

Resultat ... 16

 

4.1

 

Region Stockholm ... 16

 

4.2

 

Region Öst ... 18

 

4.3

 

Region Syd ... 28

 

4.4

 

Region Mitt ... 37

 

4.5

 

Friktion ... 45

 

5

 

Statistisk analys – jämförande resultat ... 46

 

5.1

 

Jämförelser mellan och inom regioner ... 46

 

5.2

 

Sammanfattande resultat för 2010 ... 48

 

5.3

 

Jämförelser med år 2009 ... 51

 

6

 

Slutsatser ... 54

 

Referenser ... 55

 

Bilaga A

 

Bilaga B

 

Bilaga C

 

Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion år 2010 i SST, SÖ, SSY och SM.

av Sara Nygårdhs & S-O Lundkvist

VTI

581 95 Linköping

Sammanfattning

Sedan år 2000 har torra vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i

varierande omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts sedan år 2003 genom att

retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen.

Liksom år 2009 görs denna skattning för profilerade markeringar på Europavägar (ej

körfältslinjer).

I år, 2010, har objektens längd kortats ned från 20 km till 10 km med syfte att kunna

mäta fler objekt. Detta år har även inneburit att Vägverket övergått i Trafikverket

(2010-04-01) samt att regionindelningen förändrats.

Liksom föregående år finns det flera syften med tillståndsmätningar:

Att ta reda på i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för

vägmarkering uppfylls.

Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen

inom en och samma region och mellan regionerna.

Att se hur vägmarkeringarnas funktion förändrats över tiden.

Resultaten visar följande:

Av vägmarkeringarna på Europa- och riksvägar uppfyllde 32 % inte gällande krav på

retroreflexion avseende torra ytor som ställts i upphandlingen i de fyra undersökta

regionerna. På primära länsvägar var motsvarande andel 20 %.

På Europavägarna visade mätningarna att 6 % av vägmarkeringarna inte uppfyllde

kravet på våtsynbarhet.

På Europa- och riksvägar är torra vägmarkeringars retroreflexion högre i Region Syd

och lägre i Region Mitt än i de övriga regionerna, medan skillnaden i våtfunktion är

liten.

Torra vägmarkeringars funktion på primära länsvägar uppvisade stora skillnader mellan

länen i en och samma region. Materialet är emellertid alltför litet för att några säkra

slutsatser ska kunna dras.

I de tre regioner där mätningar gjordes 2009 (SSY, SÖ och SST) visar en jämförelse

med resultaten 2010 en försämring av funktionen för torra vägmarkeringar på Europa-

Condition assessment of road markings of four regions in Sweden in 2010

by Sara Nygårdhs & S-O Lundkvist

VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute)

SE–581 95 Linköping Sweden

Summary

Starting in 2000, mobile condition assessment of dry road marking retroreflectivity has

been carried out in Sweden. Later, also the retroreflectivity of wet road markings has

been estimated from the dry performance and the macro texture. As in 2009, this

estimation is made for profiled markings on European highways (excluding lane lines).

This year, 2010, the length of the measurement objects has been reduced from 20 km to

10 km with the aim of measuring more objects. This year also involved the transition of

the Swedish National Road Administration into the Swedish Transport Administration

(April 1

st

_{2010), and a change of the administrative regions.}

As in previous years, there are several motives with condition assessments:

To find out to which degree the performance in the Swedish regulations are

fulfilled.

To investigate if there is any difference in road marking quality between regions

and within the same region, i.e. between the counties.

To study the performance variation of the road markings over time.

The results show:

32 % of the road markings on European and national highways did not meet the

requirement on dry road marking retroreflectivity as stated in the contract. On primary

county roads, the corresponding figure was 20 %.

On European highways, 6 % of the road markings did not fulfil the requirement on wet

night-time visibility.

On European and national highways, the retroreflectivity of dry road markings is higher

in Region Syd and lower in Region Mitt than in the other regions, while the difference

in wet road marking retroreflectivity is small.

The performance of dry road markings on primary county roads shows large differences

between counties within the same region. However, the data material is too small for

any conclusions to be drawn from this result.

1

Bakgrund, begränsningar och syfte

Sedan år 2000 har vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande

omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts (skattats) sedan år 2003 genom att

retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen

(mean profile depth, MPD). Liksom år 2009 görs denna skattning för profilerade

markeringar på europavägar (ej körfältslinjer).

I år, 2010, har objektens längd kortats ned från 20 km till 10 km med syfte att kunna

mäta fler objekt.

Liksom föregående år finns det flera syften med tillståndsmätningar:

Att ta reda på i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för

vägmarkering uppfylls.

Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen

inom en och samma region och mellan regionerna.

Att se hur vägmarkeringarnas funktion förändrats över tiden.

Detta år har även inneburit att Vägverket övergått i Trafikverket (2010-04-01), samt att

regionindelningen förändrats. Jämförelser mellan år på regionnivå görs därför inte.

10

VTI notat 3-2011

2

Begrepp och metod

Några begrepp som används i rapporten förklaras nedan:

Objekt

Vägsträcka ca 10 km lång. Objektet indelas i delobjekt.

Delobjekt

En typ av längsgående vägmarkering i objektet (kant-,

mitt-eller körfältslinje). Delobjektet indelas i ca 100 mätplatser.

Mätplats

En 100 m lång sträcka i delobjektet.

Mätplatsen består av ett stort antal enskilda mätpunkter.

Mätpunkt

Punkt, eller egentligen en mindre area i mätplatsen, där

mätvärde avlästs.

körf

Körfältslinje på motorväg eller trefältsväg.

vä kant

Vänster kantlinje på motorväg, fyrfältsväg eller trefältsväg.

hö kant

Höger kantlinje på motorväg, fyrfältsväg eller trefältsväg.

mitt

Mittlinje på tvåfältsväg.

kant b

Kantlinje i bakriktningen på tvåfältsväg.

kant f

Kantlinje i framriktningen på tvåfältsväg.

Vägnätet har indelats i två väggrupper: Europa- och riksvägar respektive primära

länsvägar. Enligt VTI meddelande 901 (Lundkvist, 2001) kan antalet objekt som

slumpmässigt väljs ut för funktionskontroll inom en sådan väggrupp väljas enligt:

,

där N är det totala antalet objekt inom respektive väggrupp i regionen, k är en konstant

och n avrundas till närmaste heltal. Antalet delobjekt som kommer att mätas blir då

vanligen 3∙N; två kantlinjer och en mittlinje på tvåfältsvägar, alternativt två (av fyra)

kantlinjer och en (av två) körfältslinjer på flerfältsvägar. Under 2010 års mätningar har

konstanten k av ekonomiskäl satts till 1 för europa- och riksvägar, och till 0,5 för

primära länsvägar, undantaget Gotland där 8 objekt har kontrollerats.

Retroreflexionen för torra vägmarkeringar, samt för profilerade markeringar på

europavägar även makrotexturen, har mätts mobilt med Road Marking Tester (RMT).

De mätplatser i ett delobjekt som innehållit nylagd asfalt har tagits bort ur analysen,

vilket inneburit att vissa delobjekt blivit avkortade och att andra utgått. Tabell 1 visar

omfattningen av antalet delobjekt som ingått i analysen efter denna korrigering.

Tabell 1 Antal uppmätta delobjekt per län år 2010, efter korrigering för nylagd asfalt.

Region

Läns-bokstav Län Antal uppmätta delobjekt på europa- och riksvägar Antal uppmätta delobjekt på primära länsvägar SST AB Stockholm 28 6 I Gotland 0 21 SÖ C Uppsala 15 24 D Södermanland 21 15 E Östergötland 19 12 T Örebro 18 12 U Västmanland 12 9 SSY F Jönköping 18 6 G Kronoberg 18 12 H Kalmar 18 9 K Blekinge 9 12 SM W Dalarna 33 3 X Gävleborg 27 2 Y Västernorrland 18 6 Z Jämtland 24 11

12

VTI notat 3-2011

3

Analys

Analysen av data har gjorts enligt följande:

Från mätningarna av den torra vägmarkeringens retroreflexion, R

L,torr

, och makrotextur,

MPD, har medelvärdet över delobjektet beräknats som:

n

R

R

n i Ltorri torr L 1 , ,

och

n

MPD

MPD

n i 1 i

_,

där R

L,torr,i

avser den torra vägmarkeringens retroreflexion och MPD

i

makrotexturen på

mätplats i, och

n antalet mätplatser i delobjektet.

Från dessa två variabler har för europavägar den våta vägmarkeringens retroreflexion,

R

L,våt

, skattats som (se Lundkvist & Nielsen, 2009):

MPD

R

R

L,våt

3

0

,

14

L,torr

18

Ovan nämnda referens slår även fast att profilerade vägmarkeringar alltid har ett

godkänt friktionsvärde, dvs. µ ≥ 0,45. Därför har inga friktionsprediktioner gjorts.

Liksom föregående år har vissa kontrakt med entreprenörer gått ut medan andra har

förnyats och ytterligare andra gäller sedan tidigare. Detta innebär att kraven skiljer sig åt

beroende på vilket regelverk som gällt i länet och tre olika regelverk för vägmarkering

har därför använts (se Tabell 2):

TBT, Teknisk beskrivningstext VV TBT Vägmarkering. (Vägverket, 2009)

RUV, Vägverkets interna föreskrifter och allmänna råd om underhåll av

vägmarkeringar. (Vägverket, 2001)

TBvu/vm, Teknisk beskrivning vägmarkering. TBvu/vm. (Vägverket, 2006).

Kraven avseende retroreflexion (R

L,torr

och R

L,våt

) och friktion (µ) på längsgående

markeringar enligt regelverket TBT anges i Tabell 3 medan indelningen i

kvalitets-klasser enligt TBT anges i Tabell 4 och enligt RUV och TBvu/vm (som har identiska

krav) anges i Tabell 5.

Resultaten enligt TBT redovisas i kapitel 4, medan resultaten enligt RUV och TBvu/vm

redovisas i bilaga B för de län där dessa regelverk gäller. I figurerna har av

läsbarhets-skäl genomgående notationen R

L,torr

och R

L,våt

ersatts med R

L

torr respektive R

L

våt. I

bilaga A återfinns detaljerade resultat medan bilaga C redovisar valideringen av de

mobila instrument som använts vid mätningarna.

Tabell 2 Gällande regelverk i respektive län 2010.

Region Länsbokstav Län TBT RUV TBvu/vm

SST AB Stockholm X I Gotland X SÖ C Uppsala X D Södermanland X E Östergötland X T Örebro X U Västmanland X SSY F Jönköping X G Kronoberg X H Kalmar X K Blekinge X SM W Dalarna X X Gävleborg X Y Västernorrland X Z Jämtland X

Tabell 3 Krav på längsgående vägmarkeringar enligt TBT. Minst 80 % av

mätplatserna i delobjektet måste uppfylla angivna funktionskrav.

ÅDT RL,torr [mcd/m2/lx] RL,våt [mcd/m2/lx] µ

> 4 000 ≥ 150 ≥ 35i _{> 0,45}

2 000–4 000 ≥ 150 > 0,45

< 2 000 ≥ 100 > 0,45

14

VTI notat 3-2011

Tabell 4 Definition av kvalitetsklass för torr vägmarkering, kkt, och för våt

vägmarkering, kkv, enligt TBT.

Torrfunktion

Våtfunktion

ÅDT < 2000

ÅDT ≥ 2000

ÅDT ≥ 4000

kkt krav kkt krav kkv krav

0 Fler än 20 % av mätplatserna har RL,torr < 80 mcd/m2/lx. Säkert underkänt delobjekt. 0 Fler än 20 % av mätplatserna har RL,torr < 130 mcd/m2/lx. Säkert underkänt delobjekt. 0 Fler än 20 % av mätplatserna har RL,våt < 25 mcd/m2/lx. Säkert underkänt delobjekt. 1 Fler än 20 % av mätplatserna har RL,torr < 100 mcd/m2/lx. Sannolikt underkänt delobjekt. 1 Fler än 20 % av mätplatserna har RL,torr < 150 mcd/m2/lx. Sannolikt underkänt delobjekt. 1 Fler än 20 % av mätplatserna har RL,våt < 35 mcd/m2/lx. Sannolikt underkänt delobjekt. 2 Högst 20 % av mätplatserna har RL,torr < 100 mcd/m2/lx. Sannolikt godkänt delobjekt. 2 Högst 20 % av mätplatserna har RL,torr < 150 mcd/m2/lx. Sannolikt godkänt delobjekt. 2 Högst 20 % av mätplatserna har RL,våt < 35 mcd/m2/lx. Sannolikt godkänt delobjekt. 3 Högst 20 % av mätplatserna har RL,torr < 120 mcd/m2/lx. Säkert godkänt delobjekt. 3 Högst 20 % av mätplatserna har RL,torr < 170 mcd/m2/lx. Säkert godkänt delobjekt. 3 Högst 20 % av mätplatserna har RL,våt < 45 mcd/m2/lx. Säkert godkänt delobjekt.

Tabell 5 visar indelningen i kvalitetsklasser enligt RUV (Vägverket, 2001) och

TBvu/vm (Vägverket, 2006), där x i tabellen ska ersättas med:

10 för vägar med ÅDT > 4000 fordon/dygn

20 för vägar med 500 < ÅDT < 4000 fordon/dygn

30 för vägar med ÅDT < 500 fordon/dygn.

Krav på våtfunktion finns enbart på vägar med ÅDT > 4000 fordon/dygn (enligt RUV

och TBvu/vm).

Tabell 5 Definition av kvalitetsklass för torr vägmarkering, kkt, och för våt

vägmarkering, kkv, enligt RUV och TBvu/vm.

Torrfunktion Våtfunktion kkt krav kkv krav 0 Fler än x % av mätplatserna har RL,torr < 80 mcd/m2/lx. Säkert underkänt delobjekt. 0 Fler än x % av mätplatserna har RL,våt < 20 mcd/m2/lx. Säkert underkänt delobjekt. 1 Fler än x % av mätplatserna har RL,torr < 100 mcd/m2/lx. Sannolikt underkänt delobjekt. 1 Fler än x % av mätplatserna har RL,våt < 35 mcd/m2/lx. Sannolikt underkänt delobjekt. 2 Högst x % av mätplatserna har RL,torr < 100 mcd/m2/lx. Sannolikt godkänt delobjekt. 2 Högst x % av mätplatserna har RL,våt < 35 mcd/m2/lx. Sannolikt godkänt delobjekt. 3 Högst x % av mätplatserna har RL,torr < 120 mcd/m2/lx. Säkert godkänt delobjekt. 3 Högst x % av mätplatserna har RL,våt < 50 mcd/m2/lx. Säkert godkänt delobjekt.

I figurerna har färgkodning enligt Tabell 4 och Tabell 5 använts för att ange om ett

delobjekt är:

Säkert underkänt – rött

Ej säkert underkänt – grönt.

16

VTI notat 3-2011

4

Resultat

Resultatdelen är indelad i separata avdelningar för Region Stockholm, Region Öst,

Region Syd respektive Region Mitt. Dessa är i sin tur indelade i ett avsnitt per län i

regionen.

4.1

Region Stockholm

För varje län i regionen visas i Figur 1-Figur 4 den uppmätta retroreflexionen år 2010

för varje enskilt delobjekt.

4.1.1 Stockholms län

Figur 1 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på europavägar och riksvägar i

Stockholms län

. Kvalitetsklasser enligt TBT. Kvalitetsklasser enligt RUV redovisas i

bilaga B.

Figur 2 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på primära länsvägar i Stockholms

län

. Kvalitetsklasser enligt TBT. Kvalitetsklasser enligt RUV redovisas i bilaga B.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 kö rf vä ka n t h ö kan t kö rf vä ka n t h ö k an t kö rf vä ka n t h ö k an t kö rf vä ka n t h ö k an t kö rf vä ka n t h ö k an t kö rf vä ka n t h ö k an t m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f

AB7(E4) AB9(E4) AB10(E18)AB12(E18)AB14(E18)AB15(E18) AB23(57) AB24(57) AB36(77) AB37(77)

RL to rr [m cd /m 2/l x]

Stockholms län, torrfunktion på

europa- och riksvägar, TBT

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f kö rf vä k an t h ö k an t m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f AB44(225)AB45(225)AB46(225)AB57(259)AB63(265)AB67(268)AB78(276) RL to rr [m cd /m 2/l x]

Stockholms län, torrfunktion på

primära länsvägar, TBT

18

VTI notat 3-2011

Figur 3 Retroreflexion för våta vägmarkeringar på europavägar i Stockholms län.

Kvalitetsklasser enligt TBT. Kvalitetsklasser enligt RUV redovisas i bilaga B.

4.1.2 Gotlands län

Figur 4 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på primära länsvägar i Gotlands län.

Kvalitetsklasser enligt TBT.

4.2

Region Öst

För varje län i regionen visas i Figur 5-Figur 19 den uppmätta retroreflexionen år 2010

för varje enskilt delobjekt.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 kö rf vä ka n t h ö k an t kö rf vä ka n t h ö k an t kö rf vä ka n t h ö k an t kö rf vä ka n t h ö k an t kö rf vä ka n t h ö k an t kö rf vä ka n t h ö k an t

AB7(E4) AB9(E4) AB10(E18) AB12(E18) AB14(E18) AB15(E18)

RL våt [m cd /m 2/l x]

Stockholms län, våtfunktion på

europavägar, TBT

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f

I8(142) I15(143) I21(146) I24(146) I25(147) I27(147) I30(148) I31(148)

RL to rr [m cd /m 2/l x]

Gotlands län, torrfunktion på primära

länsvägar, TBT

4.2.1 Uppsala län

Figur 5 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på europavägar och riksvägar i

Uppsala län

. Kvalitetsklasser enligt TBT.

Figur 6 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på primära länsvägar i Uppsala län.

Kvalitetsklasser enligt TBT.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 kö rf vä ka n t h ö k an t m itt ka n t b ka n t f kö rf vä ka n t h ö kan t m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f C8(E4) C21(56) C24(56) C31(72) C42(77) RL to rr [m cd /m 2/l x]

Uppsala län, torrfunktion på

europa- och riksvägar, TBT

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f C44(254) C73(290) C75(291) C82(292) C83(292) RL to rr [m cd /m 2/l x]

Uppsala län, torrfunktion på

primära länsvägar, TBT

20

VTI notat 3-2011

Figur 7 Retroreflexion för våta vägmarkeringar på europavägar i Uppsala län.

Kvalitetsklasser enligt TBT.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 kö rf vä ka n t h ö k an t C8(E4) RL våt [m cd /m 2/l x]

Uppsala län, våtfunktion på

europavägar, TBT

4.2.2 Södermanlands län

Figur 8 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på europavägar och riksvägar i

Södermanlands län

. Kvalitetsklasser enligt TBT.

Figur 9 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på primära länsvägar i

Södermanlands län

. Kvalitetsklasser enligt TBT.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 kö rf vä ka n t h ö k an t m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f D8(E20) D15(52) D21(52) D24(53) D25(53) D31(55) D42(56) RL to rr [m cd /m 2/l x]

Södermanlands län, torrfunktion på

europa- och riksvägar, TBT

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f D55(216) D57(219) D62(221) D69(230) RL to rr [m cd /m 2/l x]

Södermanlands län, torrfunktion på

primära länsvägar, TBT

22

VTI notat 3-2011

Figur 10 Retroreflexion för våta vägmarkeringar på europavägar i Södermanlands

län

. Kvalitetsklasser enligt TBT.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 kö rf vä ka n t h ö k an t D8(E20) RL våt [m cd /m 2/l x]

Södermanlands län, våtfunktion på

europavägar, TBT

4.2.3 Östergötlands län

Figur 11 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på europavägar och riksvägar i

Östergötlands län

. Kvalitetsklasser enligt TBT.

Figur 12 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på primära länsvägar i

Östergötlands län

. Kvalitetsklasser enligt TBT.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 kö rf vä ka n t h ö k an t kö rf vä ka n t h ö k an t kö rf vä ka n t h ö k an t vä b vä f h ö b h ö f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f

E7(E4) E10(E4) E11(E4) E17(E22) E28(32) E41(50)

RL to rr [m cd /m 2/l x]

Östergötlands län, torrfunktion på

europa- och riksvägar, TBT

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 m it t ka n t b ka n t f m it t ka n t b ka n t f m it t ka n t b ka n t f m it t ka n t b ka n t f

E51(131) E70(210) E77(211) E81(215)

RL to rr [m cd /m 2/l x]

Östergötlands län, torrfunktion

på primära länsvägar, TBT

24

VTI notat 3-2011

Figur 13 Retroreflexion för våta vägmarkeringar på europavägar i Östergötlands län.

Kvalitetsklasser enligt TBT.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 kö rf vä ka n t h ö k an t kö rf vä ka n t h ö k an t kö rf vä ka n t h ö k an t vä b vä f h ö b h ö f

E7(E4) E10(E4) E11(E4) E17(E22)

RL våt [m cd /m 2/l x]

Östergötlands län, våtfunktion på

europavägar, TBT

4.2.4 Örebro län

Figur 14 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på europavägar och riksvägar i

Örebro län

. Kvalitetsklasser enligt TBT.

Figur 15 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på primära länsvägar i Örebro län.

Kvalitetsklasser enligt TBT.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 kö rf vä ka n t h ö k an t m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f T1(E18) T33(51) T34(51) T36(52) T39(63) T40(63) RL to rr [m cd /m 2/l x]

Örebro län, torrfunktion på europa-

och riksvägar, TBT

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f T43(204) T44(204) T47(205) RL to rr [m cd /m 2/l x]

Örebro län, torrfunktion på primära

länsvägar, TBT

26

VTI notat 3-2011

Figur 16 Retroreflexion för våta vägmarkeringar på europavägar i Örebro län.

Kvalitetsklasser enligt TBT.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 kö rf vä ka n t h ö k an t T1(E18) RL våt [m cd /m 2/l x]

Örebro län, våtfunktion på

europavägar, TBT

4.2.5 Västmanlands län

Figur 17 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på europavägar och riksvägar i

Västmanlands län

. Kvalitetsklasser enligt TBT. Kvalitetsklasser enligt RUV redovisas i

bilaga B.

Figur 18 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på primära länsvägar i

Västmanlands län

. Kvalitetsklasser enligt TBT. Kvalitetsklasser enligt RUV redovisas i

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 kö rf _{vä hö} kö rf vä ka n t h ö k an t m itt ka n t b ka n t f kö rf vä ka n t h ö k an t

U5(E18) U8(E18) U14(56) U19(66)

RL to rr [m cd /m 2/l x]

Västmanlands län, torrfunktion på

europa- och riksvägar, TBT

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 m it t ka n t b ka n t f m it t ka n t b ka n t f U33(233) U45(256) RL to rr [m cd /m 2/l x]

Västmanlands län, torrfunktion på

primära länsvägar, TBT

28

VTI notat 3-2011

Figur 19 Retroreflexion för våta vägmarkeringar på europavägar i Västmanlands län.

Kvalitetsklasser enligt TBT. Kvalitetsklasser enligt RUV redovisas i bilaga B.

4.3

Region Syd

För varje län i regionen visas i Figur 20-Figur 31 den uppmätta retroreflexionen år 2010

för varje enskilt delobjekt.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 kö rf _{vä hö} kö rf vä ka n t h ö k an t U5(E18) U8(E18) RL våt [m cd /m 2/l x]

Västmanlands län, våtfunktion på

europavägar, TBT

4.3.1 Jönköpings län

Figur 20 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på europavägar och riksvägar i

Jönköpings län

. Kvalitetsklasser enligt TBT.

Figur 21 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på primära länsvägar i Jönköpings

län

. Kvalitetsklasser enligt TBT.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 kö rf vä ka n t h ö k an t m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f kö rf vä ka n t h ö k an t m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f F4(E4) F19(26) F31(30) F51(40) F53(40) F63(47) RL to rr [m cd /m 2/l x]

Jönköpings län, torrfunktion på

europa- och riksvägar, TBT

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f F65(125) F89(152) F95(153) F98(185) RL to rr [m cd /m 2/l x]

Jönköpings län, torrfunktion

på primära länsvägar, TBT

30

VTI notat 3-2011

Figur 22 Retroreflexion för våta vägmarkeringar på europavägar i Jönköpings län.

Kvalitetsklasser enligt TBT.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 kö rf vä ka n t h ö k an t F4(E4) RL våt [m cd /m 2/l x]

Jönköpings län, våtfunktion

på europavägar, TBT

4.3.2 Kronobergs län

Figur 23 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på europavägar och riksvägar i

Kronobergs län

. Kvalitetsklasser enligt TBT.

Figur 24 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på primära länsvägar i Kronobergs

län

. Kvalitetsklasser enligt TBT.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 kö rf vä ka n t h ö k an t kö rf vä ka n t h ö k an t m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f G3(E4) G4(E4) G19(23) G21(25) G39(27) G43(30) RL to rr [m cd /m 2/l x]

Kronobergs län, torrfunktion på

europa- och riksvägar, TBT

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f G62(120) G65(122) G72(126) RL to rr [m cd /m 2/l x]

Kronobergs län, torrfunktion på

primära länsvägar, TBT

32

VTI notat 3-2011

Figur 25 Retroreflexion för våta vägmarkeringar på europavägar i Kronobergs län.

Kvalitetsklasser enligt TBT.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 kö rf vä ka n t h ö kan t kö rf vä ka n t h ö k an t G3(E4) G4(E4) RL våt [m cd /m 2/l x]

Kronobergs län, våtfunktion på

europavägar, TBT

4.3.3 Kalmar län

Figur 26 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på europavägar och riksvägar i

Kalmar län

. Kvalitetsklasser enligt TBT.

Figur 27 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på primära länsvägar i Kalmar län.

Kvalitetsklasser enligt TBT.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 kö rf vä ka n t h ö k an t kö rf vä ka n t h ö k an t kö rf vä ka n t h ö k an t kö rf vä ka n t h ö k an t m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f H9(E22) H22(E22) H33(25) H34(25) H50(35) H62(47) RL to rr [m cd /m 2/l x]

Kalmar län, torrfunktion på europa-

och riksvägar, TBT

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 m it t ka n t b ka n t f m it t ka n t b ka n t f m it t ka n t b ka n t f m it t ka n t b ka n t f H67(125) H72(125) H73(129) H93(213) RL to rr [m cd /m 2/l x]

Kalmar län, torrfunktion

på primära länsvägar, TBT

34

VTI notat 3-2011

Figur 28 Retroreflexion för våta vägmarkeringar på europavägar i Kalmar län.

Kvalitetsklasser enligt TBT.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 kö rf vä ka n t h ö k an t kö rf vä ka n t h ö k an t H9(E22) H22(E22) RL våt [m cd /m 2/l x]

Kalmar län, våtfunktion

på europavägar, TBT

4.3.4 Blekinge län

Figur 29 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på europavägar och riksvägar i

Blekinge län

. Kvalitetsklasser enligt TBT.

Figur 30 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på primära länsvägar i Blekinge

län

. Kvalitetsklasser enligt TBT.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 kö rf ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f K7(E22) K13(27) K19(29) RL to rr [m cd /m 2/l x]

Blekinge län, torrfunktion på

europa- och riksvägar, TBT

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 m itt ka n t b ka n t f K22(116) RL to rr [m cd /m 2/l x]

Blekinge län, torrfunktion på

primära länsvägar, TBT

36

VTI notat 3-2011

Figur 31 Retroreflexion för våta vägmarkeringar på europavägar i Blekinge län.

Kvalitetsklasser enligt TBT.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 kö rf ka n t b ka n t f K7(E22) RL våt [m cd /m 2/l x]

Blekinge län, våtfunktion på

europavägar, TBT

4.4

Region Mitt

För varje län i regionen visas i Figur 32-Figur 42 den uppmätta retroreflexionen år 2010

för varje enskilt delobjekt.

4.4.1 Dalarnas län

Figur 32 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på europavägar och riksvägar i

Dalarnas län

. Kvalitetsklasser enligt TBT. Kvalitetsklasser enligt TBvu/vm redovisas i

bilaga B.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f

W3(E45) W4(E45) W6(E45) W10(E45)W13(E45)W14(E45) W59(70) W71(70) W91(71) W93(71) W103(71)

RL to rr [m cd /m 2/l x]

Dalarnas län, torrfunktion på europa- och riksvägar,

TBT

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 m itt n t b n t f RL to rr [m cd /m 2/lx]

Dalarnas län, torrfunktion på

primära länsvägar, TBT

4.4.2 Gävleborgs län

Figur 34 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på europavägar och riksvägar i

Gävleborgs län

. Kvalitetsklasser enligt TBT.

Figur 35 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på primära länsvägar i Gävleborgs

län

. Kvalitetsklasser enligt TBT.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 kö rf vä ka n t h ö k an t kö rf vä ka n t h ö k an t m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f kö rf vä ka n t h ö k an t m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f

X5(E4) X10(E4) X19(E4) X29(50) X35(50) X51(80) X52(80) X65(83) X69(83)

RL to rr [m cd /m 2/l x]

Gävleborgs län, torrfunktion på europa- och

riksvägar, TBT

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f X91(272) X114(305) RL to rr [m cd /m 2/l x]

Gävleborgs län, torrfunktion på primära

länsvägar, TBT

40

VTI notat 3-2011

Figur 36 Retroreflexion för våta vägmarkeringar på europavägar i Gävleborgs län.

Kvalitetsklasser enligt TBT.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 kö rf vä ka n t h ö k an t kö rf vä ka n t h ö k an t X5(E4) X10(E4) RL våt [m cd /m 2/l x]

Gävleborgs län, våtfunktion på

europavägar, TBT

4.4.3 Västernorrlands län

Figur 37 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på europavägar och riksvägar i

Västernorrlands län

. Kvalitetsklasser enligt TBT. Kvalitetsklasser enligt TBvu/vm

redovisas i bilaga B.

Figur 38 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på primära länsvägar i

. Kvalitetsklasser enligt TBT. Kvalitetsklasser enligt TBvu/vm

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 kö rf vä ka n t h ö k an t m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f kö rf vä ka n t h ö k an t m itt ka n t b ka n t f

Y6(E4) Y13(E4) Y21(E14) Y35(86) Y41(87) Y47(90)

RL to rr [m cd /m 2/l x]

Västernorrlands län, torrfunktion på

europa- och riksvägar, TBT

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f

Y56(315) Y73(331) Y85(335) Y89(345)

RL to rr [m cd /m 2/l x]

Västernorrlands län, torrfunktion

på primära länsvägar, TBT

42

VTI notat 3-2011

Figur 39 Retroreflexion för våta vägmarkeringar på europavägar i Västernorrlands

län

. Kvalitetsklasser enligt TBT. Kvalitetsklasser enligt TBvu/vm redovisas i bilaga B.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 kö rf vä ka n t h ö k an t m itt ka n t b ka n t f Y6(E4) Y13(E4) RL våt [m cd /m 2/l x]

Västernorrlands län, våtfunktion på

europavägar, TBT

4.4.4 Jämtlands län

Figur 40 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på europavägar och riksvägar i

Jämtlands län

. Kvalitetsklasser enligt TBT.

Figur 41 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på primära länsvägar i Jämtlands

län

. Kvalitetsklasser enligt TBT.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 m itt ka n t b ka n t f kö rf vä ka n t h ö k an t m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f

Z8(E14) Z15(E14) Z21(E14) Z24(E45) Z25(E45) Z31(E45) Z42(E45) Z55(84)

RL to rr [m cd /m 2/l x]

Jämtlands län, torrfunktion på

europa- och riksvägar, TBT

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f m itt ka n t b ka n t f Z92(320) Z99(321) Z118(339) Z120(340) Z124(340) RL to rr [m cd /m 2/l x]

Jämtlands län, torrfunktion på

primära länsvägar, TBT

44

VTI notat 3-2011

Figur 42 Retroreflexion för våta vägmarkeringar på europavägar i Jämtlands län.

Kvalitetsklasser enligt TBT.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 kö rf vä ka n t h ö k an t Z15(E14) RL våt [m cd /m 2/l x]

Jämtlands län, våtfunktion på

europavägar, TBT

4.5

Friktion

I år har endast profilerade linjer på europavägar ingått i tillståndsmätningarna.

Friktionen på dessa har dock inte beräknats eftersom den alltid anses uppfylla kraven i

regelverket, µ ≥ 0,45 (Lundkvist & Nielsen, 2009).

46

VTI notat 3-2011

5

Statistisk analys – jämförande resultat

Av läsbarhetsskäl skrivs genomgående i detta kapitel inte enheten för retroreflexion ut,

men den är alltid mcd/m

2

_/lx.

Alla test är utförda på risknivån 5 %.

5.1

Jämförelser mellan och inom regioner

Tabell 6 visar resultaten från tre separata variansanalyser med tillhörande post-hoc-test

för europa- och riksvägars respektive primära länsvägars torrfunktion och europavägars

våtfunktion. Retroreflexionen för torr respektive våt vägmarkering har därmed varit

beroende variabel och region varit oberoende variabel.

Tabell 6 Jämförelser mellan regioner.

RL,torr

på europa- och riksvägar på primära länsvägar RL,torr på europavägar RL,våt

SSY 191 SST 183 SSY 50

SÖ 179 SÖ 168 SÖ 45

SST 179 SSY 160 SST 43

SM 153 SM 154 SM 43

Av de skillnader i funktion som Tabell 6 visar är två signifikanta:

R

L,torr

på europa- och riksvägar i SSY är högre än i övriga regioner.

R

L,torr

på europa- och riksvägar i SM är lägre än i övriga regioner.

Övriga skillnader är inom felmarginalen och således ej signifikanta.

Tabell 7–Tabell 10 visar motsvarande resultat från variansanalyser inom respektive

region, dvs. där retroreflexionen för torr respektive våt vägmarkering varit beroende

variabel och län varit oberoende variabel.

Tabell 7 Jämförelse mellan länen i Region Stockholm.

RL,torr

på europa- och riksvägar på primära länsvägar RL,torr på europavägar RL,våt

AB 179 I 190 AB 43

I – AB 175 I –

Skillnaden i R

L,torr

på primära länsvägar är inte signifikant. Inga europa- och riksvägar

Tabell 8 Jämförelse mellan länen i Region Öst.

RL,torr

på europa- och riksvägar _{på primära länsvägar} RL,torr på europavägar RL,våt

E 207 D 182 D 56

D 198 T 176 C 53

C 184 C 174 T 45

T 151 U 165 E 44

U 135 E 143 U 40

Av de skillnader i funktion som Tabell 8 visar är två signifikanta:

R

L,torr

på europa- och riksvägar i E-län är högre än i T- och U-län.

R

L,torr

på europa- och riksvägar i U-län är lägre än i D- och E-län.

Övriga skillnader är inom felmarginalen och således ej signifikanta.

Tabell 9 Jämförelse mellan länen i Region Syd.

RL,torr

på europa- och riksvägar på primära länsvägar RL,torr på europavägar RL,våt

G 206 K 252 G 54

H 193 F 163 F 49

K 187 G 154 H 47

F 176 H 140 K 46

Av de skillnader i funktion som Tabell 9 visar är en signifikant:

R

L,torr

på primära länsvägar i K-län är högre än i övriga län.

Övriga skillnader är inom felmarginalen och således ej signifikanta.

Tabell 10 Jämförelse mellan länen i Region Mitt.

RL,torr

på europa- och riksvägar på primära länsvägar RL,torr på europavägar RL,våt

X 175 Y 204 Y 45

48

VTI notat 3-2011

5.2

Sammanfattande resultat för 2010

Tabell 11 Medelvärden samt 95 %-iga konfidensintervall för R

L,torr

och R

L,våt

(mcd/m

2

_{/lx). n är antalet uppmätta delobjekt.}

Region Län Europa- och

riksvägar Primära länsvägar Europavägar

RL,torr n RL,torr n RL,våt n SST AB 179 ± 19 28 175 ± 18 21 43 ± 11 11 I - - 190 ± 22 24 - - Totalt 179 ± 19 28 183 ± 14 45 43 ± 11 11 SÖ C 184 ± 38 15 174 ± 31 15 53 ± 15 2 D 198 ± 20 21 182 ± 30 12 56 ± 10 2 E 207 ± 36 19 143 ± 24 12 44 ± 8 10 T 152 ± 18 18 176 ± 42 9 45 ± 17 2 U 135 ± 23 12 165 ± 57 6 40 ± 5 4 Totalt 179 ± 13 85 168 ± 15 54 45 ± 15 20 SSY F 176 ± 20 18 163 ± 24 12 49 ± 7 2 G 206 ± 39 18 154 ± 22 9 54 ± 4 4 H 193 ± 27 18 140 ± 25 12 47 ± 5 4 K 187 ± 40 9 252 ± 104 3 46 ± 18 2 Totalt 191 ± 15 63 160 ± 16 36 50 ± 9 12 SM W 139 ± 21 33 99 ± 57 2 - - X 175 ± 37 27 105 ± 57 6 40 ± 6 4 Y 151 ± 22 18 204 ± 44 11 45 ± 7 4 Z 147 ± 24 24 144 ± 57 15 44 ± 9 2 Totalt 153 ± 14 102 154 ± 31 34 43 ± 10 10

I Tabell 12-Tabell 16 redovisas i vilken utsträckning vägmarkeringarna uppfyller

gällande krav. Det ska dock understrykas att med ”andel godkända” i tabellerna avses

de delobjekt som tillhör kvalitetsklasserna 1-3, dvs. alla delobjekt som inte är säkert

underkända.

Tabell 12 Antalet delobjekt i varje kvalitetsklass samt andelen godkända delobjekt per

län i Region Stockholm, uppdelat på europa- och riksvägar (E+Rv) och primära

länsvägar (Pr. Lv). Med fet stil anges gällande kravdokument. n avser totala antalet

delobjekt.

Region Län

Väg-typ Krav kkt n Andel

god-kända kkv n Andel god-kända 0 1 2 3 0 1 2 3 SST AB E+Rv RUV 2 6 4 17 29 93 % 0 5 6 0 11 100 % TBT 12 1 7 9 29 59 % 1 3 5 2 11 91 % Pr. Lv RUV 2 4 2 13 21 90 % TBT 7 5 3 6 21 67 % I E+Rv TBT Pr. Lv TBT 4 3 1 16 24 83 %

Tabell 13 Antalet delobjekt i varje kvalitetsklass samt andelen godkända delobjekt per

län i Region Öst, uppdelat på europa- och riksvägar (E+Rv) och primära länsvägar

(Pr. Lv). Med fet stil anges gällande kravdokument. n avser totala antalet delobjekt.

Region Län

Väg-typ Krav kkt n Andel

god-kända kkv n Andel god-kända 0 1 2 3 0 1 2 3 SÖ C E+Rv TBT 5 4 2 4 15 67 % 0 0 0 2 2 100 % Pr. Lv TBT 1 3 1 10 15 93 % D E+Rv TBT 2 5 3 11 21 90 % 0 0 1 1 2 100 % Pr. Lv TBT 0 0 5 7 12 100 % E E+Rv TBT 12 1 0 6 19 37 % 3 3 4 0 10 70 % Pr. Lv TBT 5 1 3 3 12 58 % T E+Rv TBT 7 4 5 2 18 61 % 0 1 1 0 2 100 % Pr. Lv TBT 1 2 1 5 9 89 % U E+Rv RUV 5 1 2 4 12 58 % 0 3 1 0 4 100 % TBT 9 0 2 1 12 25 % 0 3 0 1 4 100 % Pr. Lv RUV 0 1 2 3 6 100 % TBT 0 1 2 3 6 100 %

50

VTI notat 3-2011

Tabell 14 Antalet delobjekt i varje kvalitetsklass samt andelen godkända delobjekt per

län i Region Syd, uppdelat på europa- och riksvägar (E+Rv) och primära länsvägar

(Pr. Lv). Med fet stil anges gällande kravdokument. n avser totala antalet delobjekt.

Region Län

Väg-typ Krav kkt n Andel

god-kända kkv n Andel god-kända 0 1 2 3 0 1 2 3 SSY F E+Rv TBT 7 3 4 4 18 61 % 0 1 0 1 2 100 % Pr. Lv TBT 3 2 1 6 12 75 % G E+Rv TBT 3 4 5 6 18 83 % 0 0 3 1 4 100 % Pr. Lv TBT 0 1 3 5 9 100 % H E+Rv TBT 3 1 3 11 18 83 % 0 0 3 1 4 100 % Pr. Lv TBT 2 2 3 5 12 83 % K E+Rv TBT 5 1 1 2 9 44 % 0 0 0 3 3 100 % Pr. Lv TBT 0 0 0 3 3 100 %

Tabell 15 Antalet delobjekt i varje kvalitetsklass samt andelen godkända delobjekt per

län i Region Mitt, uppdelat på europa- och riksvägar (E+Rv) och primära länsvägar

(Pr. Lv). Med fet stil anges gällande kravdokument. n avser totala antalet delobjekt.

Region Län

Väg-typ Krav kkt n Andel

god-kända kkv n Andel god-kända 0 1 2 3 0 1 2 3 SM W E+Rv TBvu/vm 8 9 5 11 33 76 % TBT 14 6 7 6 33 58 % Pr. Lv TBvu/vm 1 1 0 0 2 50 % TBT 1 1 0 0 2 50 % X E+Rv TBT 13 1 3 10 27 52 % 0 2 2 0 4 100 % Pr. Lv TBT 6 0 0 0 6 0 % Y E+Rv TBvu/vm 5 4 4 5 18 72 % 0 3 1 0 4 100 % TBT 8 3 5 2 18 56 % 1 2 1 0 4 75 % Pr. Lv TBvu/vm 0 1 1 9 11 100 % TBT 0 1 1 9 11 100 % Z E+Rv TBT 11 2 3 8 24 54 % 0 1 0 1 2 100 % Pr. Lv TBT 8 2 1 4 15 47 %

Tabell 16 Antalet delobjekt i varje kvalitetsklass samt andelen godkända delobjekt

totalt år 2010 enligt gällande regelverk, uppdelat på europa- och riksvägar (E+Rv) och

primära länsvägar (Pr. Lv). n avser totala antalet delobjekt.

Delobjekt Vägtyp kkt n Andel god-kända kkv n Andel god-kända 0 1 2 3 0 1 2 3 Samtliga i 2010 års studie E+Rv 88 46 44 101 279 68 % 3 19 22 10 54 94 % Pr. Lv 33 23 24 89 169 80 % – – – – – –

Av vägmarkeringarna på europa- och riksvägar uppfyllde 32 % inte gällande krav på

retroreflexion avseende torra ytor som ställts i upphandlingen i de fyra regionerna.

Motsvarande andel för våta vägmarkeringars retroreflexion var 6 %.

På primära länsvägar uppfylldes inte kravet på retroreflexion för 20 % av

vägmarkering-arna i torrt tillstånd. På dessa vägar mättes inte våtfunktionen.

5.3

Jämförelser med år 2009

Flera förändringar har skett i år jämfört med 2009. Vägverket har övergått i Trafikverket

med en ny regionindelning, Gotlands län har anammat det nya regelverket TBT och

Region Mitt med fyra län har tillkommit i tillståndsmätningarna.

Figur 43 visar retroreflexionens medelvärde för torra vägmarkeringar på europa- och

riksvägar 2009-2010. Figur 44 visar motsvarande medelvärden för primära länsvägar

medan Figur 45 visar beräknade medelvärden för våta vägmarkeringar på europavägar.

Tendensen är att retroreflexionen på europa- och riksvägar sjunkit under året, medan

retroreflexionen på primära länsvägar sjunkit i vissa och ökat i andra län.

Våtfunktio-nens medelvärde har dock ökat 2010 jämfört med 2009 för samtliga län. Observera att

inga tillståndsmätningar gjorts i Region Mitt under år 2009.

52

VTI notat 3-2011

Figur 43 Retroreflexionens medelvärde för europa- och riksvägar 2009-2010.

Observera att inga tillståndsmätningar gjorts år 2009 i Region Mitt.

Figur 45 Retroreflexionens medelvärde för våta vägmarkeringar på europavägar

2009-2010.

54

VTI notat 3-2011

6

Slutsatser

Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2010:

För torra vägmarkeringar på europa- och riksvägar är andelen säkert underkända

delobjekt stor – 32 %. Motsvarande på primära länsvägar är något lägre – 20 %.

Våta vägmarkeringar på europavägar uppfyllde nästan alltid kravet i

upphandlingen – endast 6 % av delobjekten underkändes.

Torra vägmarkeringar på europa- och riksvägar i Region Syd hade högre, och i

Region Mitt lägre, retroreflexion än i övriga regioner. De flesta övriga skillnader

i retroreflexion kunde inte säkerställas statistiskt.

Torra vägmarkeringars retroreflexion på europa- och riksvägar var genomgående

lägre 2010 jämfört med 2009, medan förhållandet var det motsatta för våta

markeringar på europavägar.

En generell slutsats från tillståndsmätningarna 2010 är att vägmarkeringarnas

retro-reflexion, och därmed synbarhet i mörker, är alltför dålig på europa- och riksvägarna. På

detta viktiga vägnät uppfylls inte kravet i Trafikverkets regelverk på nästan en tredjedel

av sträckorna som mättes, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att entreprenören bör

tillse att allt är godkänt.

Slutligen måste konstateras att det hade varit önskvärt att mäta fler objekt för att erhålla

säkrare slutsatser. Inför mätningarna 2011 föreslås därför att antalet delobjekt inom en

grupp (t.ex. europavägar eller vägar i ett enskilt län eller region) utökas. Detta innebär

att budgeten måste ökas eller att mätningarna koncentreras till exempelvis europa- och

riksvägar.

Referenser

Lundkvist, S-O: En inventering av vägmarkeringarnas funktion i Sverige.

Fältmätningar med metodstudie. VTI meddelande 901. Väg- och

transportforsknings-institutet. Linköping. 2001.

Lundkvist, S-O & Nielsen, B: Utveckling av Road Marking Tester. Status RMT

version 2. VTI notat 20-2009. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.

2009.

Vägverket: Teknisk beskrivningstext VV TBT Vägmarkering. Publikation 2009:66.

Vägverket. 2009.

Vägverket: Teknisk beskrivning vägmarkering. TBvu/vm. Vägverket. 2006.

Vägverket: Vägverkets interna föreskrifter och allmänna råd om underhåll av

vägmarkeringar. Vägverket. 2001.

Bilaga A

Sid 1 (22)

Bilaga A

Detaljerade resultat

I tabellerna i denna bilaga används följande förkortningar:

Vägtyp

mv

motorväg

2+1

mötesseparerad trefältsväg

2kf

tvåfältsväg

var

varierande vägtyp eller vägbredd eller båda

Delobjekt körf

körfältslinje på mv eller 2+1

vä kant

vänster kantlinje på mv eller 2+1

hö kant

höger kantlinje på mv eller 2+1

mitt

mittlinje på tvåfältsväg

kant b

kantlinje i vägens bakriktning på tvåfältsväg

kant f

kantlinje i vägens framriktning på tvåfältsväg

Sträcka

k

korsning med väg

tpl

trafikplats

rpl

rastplats

lgr

länsgräns

I Stockholms och Västmanlands län gäller fortfarande RUV, medan TBvu/vm gäller i

Dalarnas och Västernorrlands län, varför även kvalitetsklasserna enligt dessa regelverk

finns med i respektive tabell.

Bilaga A

Sid 2 (22)

VTI notat 3-2011

Tabell 17 Region Stockholm, Stockholms län, europa- och riksvägar.

Obj.

Väg

Väg-typ

Sträcka

Delobj.

R

L,torr

TBT

kkt

RUV

kkt

R

L,våt

TBT

kkv

RUV

kkv

AB7 E4 mv Sollentuna (k265), tpl 173) - Upplands Väsby (k872, tpl 176) körf 109 0 1 vä kant 196 2 3 47 2 2 hö kant 139 0 2 33 1 1 AB9 E4 mv Märsta (k263), tpl 180) - lgr AB/C körf 273 3 3 vä kant 193 3 3 48 2 2 hö kant 198 2 3 42 2 1

AB10 E18 mv lgr C/AB - Brunna (tpl 150) körf 173 2 3 vä kant 170 2 3 40 2 2 hö kant 213 2 3 41 1 1 AB12 E18 mv Kallhäll (tpl 153) - Spånga (k275, mv slut) körf 205 3 3 vä kant 236 3 3 50 3 2 hö kant 178 1 2 35 0 1 AB14 E18 mv Viggbyholm (tpl 183) - Åkersberga (k276, tpl 187, mv slut) körf 191 2 3 vä kant 200 3 3 47 2 2 hö kant 183 2 3 40 1 1 AB15 E18 2+1 Åkersberga (k276, tpl 187, 2+1 start) - Karby (k268, tpl 188) körf vä kant 211 3 3 56 3 2 hö kant AB23 57 2kf lgr D/AB - Hölö (k505) mitt 155 0 2 kant b 133 0 1 kant f 107 0 0 AB24 57 2kf Hölö (k505) - Järna (k4, tpl 141) mitt 154 0 3 kant b 116 0 1 kant f 101 0 0

AB36 77 2kf lgr C/AB - Fasterna (k1067) mitt 148 0 2 kant b 243 3 3 kant f 289 3 3 AB37 77 2kf Fasterna (k1067) - Rimbo (k280, norr) mitt 138 0 1 kant b 163 0 1 kant f 190 0 1

Bilaga A

Sid 3 (22)

Tabell 18 Region Stockholm, Stockholms län, primära länsvägar.

Obj.

Väg

Väg-typ

Sträcka

Delobj.

R

L,torr

TBT

kkt

RUV

kkt

AB44 225 2kf Vårsta (k226) - Kagghamra (k570) mitt 179 1 3 kant b 112 0 1 kant f 107 0 0 AB45 225 2kf Kagghamra (k570) - Grödby (k543) mitt 212 3 3 kant b 215 3 3 kant f 231 3 3 AB46 225 2kf Grödby (k543) - Ösmo (k73) mitt 160 1 3 kant b 207 3 3 kant f 221 3 3 AB57 259 2kf Huddinge (k226) - Jordbro (k73) mitt 129 0 1 kant b 122 0 1 kant f 129 0 0 AB63 265 mv Häggvik (k4, tpl 173) - Täby (tpl Täby kyrkby, mv slut) körf 199 3 3 vä kant 207 0 1 hö kant 188 1 2 AB67 268 2kf Vallentuna (k264) - Brottby (k18, tpl 188) mitt 146 0 2 kant b 186 2 3 kant f 205 2 3 AB78 276 2kf Åsättra (k1013) - Roslags-Kulla (k984) mitt 177 2 3 kant b 173 1 3 kant f 176 1 3

Bilaga A

Sid 4 (22)

VTI notat 3-2011

Tabell 19 Region Stockholm, Gotlands län, primära länsvägar.

Obj.

Väg

Väg-typ

Sträcka

Delobj.

R

L,torr

kkt

I8 142 2kf Burgsvik (k509) - Grötlingbo (k516) mitt 212 3 kant b 182 3 kant f 180 3 I15 143 2kf Visby (k148) - Follingbo (k616) mitt 149 0 kant b 165 0 kant f 159 0 I21 146 2kf Gurfiles (k143) - Kräklingbo (k574) mitt 246 3 kant b 122 2 kant f 120 1 I24 146 2kf Gothem (k626) - Boge (k147) mitt 192 3 kant b 108 0 kant f 90 0 I25 147 2kf Visby (k148) - Endre (k637) mitt 224 3 kant b 202 2 kant f 206 2 I27 147 2kf Bäl (k635) - Slite (k658) mitt 237 3 kant b 242 3 kant f 208 1 I30 148 2kf Bro (k647) - Tingstäde (k670) mitt 302 3 kant b 162 0 kant f 186 1 I31 148 2kf Tingstäde (k670) - Lärbro (k147) mitt 228 3 kant b 202 3 kant f 223 3

Bilaga A

Sid 5 (22)

Tabell 20 Region Öst, Uppsala län, europa- och riksvägar.

Obj.

Väg

Väg-typ

Sträcka

Delobj.

R

L,torr

kkt

R

L,våt

kkv

C8 E4 mv Månkarbo (k713, tpl 192) - Tierp (k740, tpl 193) körf 102 0 vä kant 161 1 56 3 hö kant 166 1 51 3 C21 56 2kf Heby (k72) - Enåker (k851) mitt 126 0 kant b 162 1 kant f 167 0 C24 56 2+1 Inget samhälle (k854 norr) - lgr C/X körf 152 1 vä kant 334 3 hö kant 307 3 C31 72 2kf Åland (k576) - Vänge (k572) mitt 120 0 kant b 245 3 kant f 212 3 C42 77 2kf Knivsta (k4, tpl 184) - Inget samhälle (k1058) mitt 142 0 kant b 197 2 kant f 171 2

Bilaga A

Sid 6 (22)

VTI notat 3-2011

Tabell 21 Region Öst, Uppsala län, primära länsvägar.

Obj.

Väg

Väg-typ

Sträcka

Delobj.

R

L,torr

kkt

C44 254 2kf Fjärdhundra (k70) - Ådalen (k828) mitt 215 3 kant b 101 1 kant f 120 2 C73 290 2kf Österbybruk (k1127) - Valö (k1129) mitt 170 3 kant b 100 1 kant f 99 1 C75 291 2kf Mehedeby (k4, tpl 195) - Älvkarleby (k76) mitt 116 0 kant b 256 3 kant f 253 3 C82 292 2kf Gimo (k288) - Inget samhälle (k1114) mitt 195 3 kant b 207 3 kant f 199 3 C83 292 2kf Inget samhälle (k1114) - Hargshamn (k1113) mitt 152 3 kant b 201 3 kant f 222 3

Bilaga A

Sid 7 (22)

Tabell 22 Region Öst, Södermanlands län, europa- och riksvägar.

Obj.

Väg

Väg-typ

Sträcka

Delobj.

R

L,torr

kkt

R

L,våt

kkv

D8 E20 2+1 lgr U/D - Eskilstuna (tpl 131, slut 2+1) körf 159 0 vä kant 292 3 62 3 hö kant 258 3 50 2 D15 52 2kf Vingåker (k560/582) - Baggetorp (k590) mitt 170 1 kant b 230 3 kant f 202 2 D21 52 2kf Stigtomta (k623) - Nyköping (k4, tpl 133) mitt 225 3 kant b 175 1 kant f 186 2 D24 53 2kf Råby-Rönö (k670/636) - Husby-Oppunda (k655) mitt 124 1 kant b 197 3 kant f 203 3 D25 53 2kf Husby-Oppunda (k655) - Årdala (k662) mitt 166 3 kant b 225 3 kant f 228 3 D31 55 2kf lgr E/D (start 2kf) - Katrineholm (k551) mitt 140 0 kant b 223 3 kant f 238 3 D42 56 2kf Katrineholm (k55) - Bie (k676, norr) mitt 162 1 kant b 182 2 kant f 166 1

Bilaga A

Sid 8 (22)

VTI notat 3-2011

Tabell 23 Region Öst, Södermanlands län, primära länsvägar.

Obj.

Väg

Väg-typ

Sträcka

Delobj.

R

L,torr

kkt

D55 216 2kf Björkvik (k538) - Almliden (k52) mitt 163 3 kant b 154 3 kant f 162 3 D57 219 2kf Nyköping (kE4.09) - Inget samhälle (k759) mitt 242 3 kant b 147 2 kant f 151 2 D62 221 2kf Bettna (k52) - Vadsbro (k649) mitt 286 3 kant b 147 2 kant f 145 2 D69 230 2kf Alberga (k56) - Lista (k723) mitt 167 2 kant b 217 3 kant f 198 3