ENSAMHET : En diskursanalys om ensamhet som konstruktion på Internet

ENSAMHET

- En diskursanalys om ensamhet som konstruktion på Internet

Cerese Andersson & Maria Wiederholm

Mälardalens högskola HVV

Sociologi med socialpsykologisk inriktning 61–90, SOA 135 Eskilstuna HT-19

Handledare: Tomas Kumlin

1

Förord

Vi vill till en början rikta ett stort tack till vår handledare Tomas Kumlin som

varit ett stort stöd under vår skrivande process. Tack vare hans kunskap och

stora engagemang har han lyckats vägleda oss två något vilsna men oerhört

tacksamma själar! Tack!

2

SAMMANFATTNING

Uppsatsens syfte är att undersöka hur kvinnor i åldersgruppen unga vuxna framställer sin ensamhet på Internet. Vi har kunnat se ensamhet som ett allt mer utbrett problem i dagens samhälle där tidigare undersökningar ofta har fokus på äldre människors ensamhet. Vårt bidrag blir därmed att undersöka unga vuxna kvinnors ensamhet och hur den konstrueras på Internet. Studien bygger på empiriskt material insamlat från bloggar, diskussionsforum och sociala medier där vi undersöker hur kvinnor interagerar med varandra inom olika forum på Internet. Till vår hjälp att analysera materialet har vi använt oss av det socialkonstruktionistiska perspektivet som teori och den diskursanalytiska metodansatsen, för att se hur kvinnor genom språket konstruerar ensamheten. I resultatet kunde vi se att unga vuxna kvinnor konstruerade sin ensamhet på olika sätt, där vi inom temana Ensamhet och gemenskap, Ensamhet och sociala

förväntningar, Ensamhet och ohälsa och Den självvalda ensamheten fann olika

tolkningsrepertoarer, subjektspositioner och även ett ideologiskt dilemma. Utifrån dessa kunde vi se hur framställningen av ensamhet på Internet övervägande konstruerades på ett negativt sätt, vilket tenderar till att unga vuxna kvinnor upplevde ensamhet i en mer negativ än positiv bemärkelse.

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING………... 6

2.1 AVGRÄNSNINGAR………...…6

2.2 VAD ÄR BLOGGAR, INTERNETFORUM OCH SOCIALA MEDIER?...6

3. TIDIGARE FORSKNING………...7

3.1 SOCIALT STÖD OCH ENSAMHET………..7

3.2 SAMHÄLLELIGA FÖRVÄNTNINGAR OCH ENSAMHET………9

3.3 SOCIALA MEDIER OCH ENSAMHET………...10

3.4 SAMMANFATTNING AV TIDIGARE FORSKNING………....…11

3.5 VÅRT BIDRAG TILL TIDIGARE FORSKNING………12

4. TEORI……….12

4.1 SOCIALKONSTRUKTIONISM……….………..12

4.2 DISKURS……….………..14

4.3 DISKURSIV KAMP……….………..14

4.4 IDENTITET………15

4.5 DET INDIVIDUALISTISKA SAMHÄLLET………....………16

5. METOD………...…..17

5.1 DISKURSANALYS………...…17

5.2 DISKURSPSYKOLOGI………....17

5.3 URVAL OCH DATAINSAMLING………...……18

5.4 FORSKNING PÅ INTERNET………...…20 5.5 PRESENTATION AV MATERIAL………...……20 5.6 FORSKNINGSETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN……….……21 5.7 REFLEXIVITET………22 5.8 METODOLOGISKA ANALYSVERKTYG……….23 5.8.1 Tolkningsrepertoarer………...…23 5.8.2 Subjektspositioner………23 5.8.3 Ideologiska dilemman………...………...24 6. RESULTAT………...…………25

6.1 TEMA 1 - ENSAMHET OCH GEMENSKAP………...……...25

6.2 TEMA 2 - SOCIALA FÖRVÄNTNINGAR...………28

6.3 TEMA 3 - ENSAMHET OCH OHÄLSA………...32

6.4 TEMA 4 - DEN SJÄLVVALDA ENSAMHETEN………34

7. DISKUSSION………..……38

7.1 DISKUSSION I FÖRHÅLLANDE TILL FRÅGESTÄLLNING OCH SYFTE....38

7.2 DISKUSSION UTIFRÅN TIDIGARE FORSKNING………...……40

7.3 DISKUSSION MED TEORETISK REFERENSRAM………..………42

7.4 KRITISKA REFLEKTIONER………..…….48

7.5 SAMHÄLLSRELEVANS OCH FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING...49

4

1. INLEDNING

I den här studien undersöker vi fenomenet ensamhet. Vi har sett att det finns olika bilder av hur ensamhet målas upp, där det finns en föreställning om att upplevelsen av ensamhet kan förstås öka i förhållande till samhällsutvecklingen.

En bild av ensamhet är alltså att samhällsutvecklingen kan förstås som en bidragande faktor till att människor idag upplever ensamhet i en allt större utsträckning än tidigare. Vi lever i ett allt mer individualiserat samhälle, vilket bland annat innebär att vi som individer behöver ta ett allt större ansvar för oss själva och våra liv. Det ökade kravet på individen gällande relationsskapande och uppbyggnaden av det egna varumärket för att lyckas synliggöra sig själv i den stora massan skulle kunna förstås som en anledning till att individen upplever ensamhet (Bauman, 2001:176, 179). I och med kravet som kommer med det individualistiska samhället kan individen ses lämnas ensam i sitt identitetsskapande, istället för att uppbyggnaden av identiteten sker genom interaktion med andra enligt termer av det socialkonstruktionistiska perspektivet.

En del av samhällsutvecklingen som förstås kunna förstärka individens ensamhet berörs även av hur det kan belysas i relation till det digitaliserade samhället. Idag ses vi kunna sköta många göromål och uppgifter hemifrån, vilket skulle kunna bidra till att den fysiska interaktionen människor emellan alltmer uteblir. Med de digitala tjänster som nu finns bidrar till att vi alltmer kan förlora kontakten med andra människor, såsom att småprata i kassakön, klaga på vädret vid busshållplatsen och att interagera med butiksbiträdet. Om vi slutar ge oss ut i den sociala sfären och istället väljer att hemifrån beställa nödvändigheter så som mat och kläder från Internet undgår vi de mänskliga mötena i vardagen, vilket kan vara en av de faktorer som gjort att upplevelsen av ensamhet har nått en annan vidd än tidigare.

En annan vanlig aspekt som skildrar fenomenet ensamhet är att det idag ses som ett folkhälsoproblem, (vilket skulle kunna förstås som en del av samhällsutvecklingen). På Vårdguiden 1177:s hemsida beskrivs ensamhet som ett folkhälsoproblem, där man åtskiljer olika typer av ensamhet som innefattar sådana som emotionella, existentiella och sociala faktorer, vilket förklaras kunna ge både fysiska och psykiska skador som i det långa loppet kan leda till kroniska sjukdomstillstånd. Ensamhet exemplifieras även genom hur det kan förvärra kroppslig smärta. En ensam sjuk patient som får närhet och mänskligt sällskap kan få smärtan hos patienten att upphöra. Exemplet synliggör hur ensamhet hos människor skulle kunna ge negativa konsekvenser (1177, 2018).

En ytterligare bild av ensamhet är hur den målas upp i media som en upplevelse hos äldre. Det illustreras bland annat hur ensamhet kan uppkomma i samband med pension, där man anses förlora det sociala nätverk som arbetslivet bidragit till. Ensamhet hos äldre kan även handla om att förlora en partner eller ett husdjur som kanske varit den äldre personens bäste vän. Andra exempel som gör att ensamhet relateras till den äldre åldersgruppen kan vara att en person drabbats av en sjukdom eller fått fysiska hinder som gjort det svårt för individen att ta sig utanför hemmet, och därmed får svårt att kunna upprätthålla sina sociala kontakter.

Att se hur ensamhet gestaltas på dessa olika sätt har väckt många tankar och funderingar hos oss som fått oss att vilja undersöka ensamhet som fenomen. Är det möjligen så att individualiseringen gjort att vi idag upplever ensamhet i större utsträckning än tidigare? Kan det vara så att digitaliseringen är en bidragande faktor till att de fysiska mötena alltmer upphör och som gör att vi får svårare för relationsskapande? Måste ensamhet vara ett

5

folkhälsoproblem, vad i så fall kan detta bero på och varför är det den äldre åldersgruppen som uppmärksammats gällande fenomenet? Hur ser ensamhet ut idag? Är ensamhet bara att betrakta som ett problem eller kan det konstrueras på andra sätt?

Med Vårdguidens hemsida som en utgångspunkt ser vi att det finnas ett behov av att undersöka ensamhet hos unga vuxna. På hemsidan beskrivs att yngre människor ofta känner sig mer ensamma än äldre trots att de generellt ofta har ett större socialt nätverk än de äldre (1177, 2018). Som tidigare nämnts verkar den mediala uppmärksamheten ligga på äldre personers upplevelse av ensamhet, vilket stärker vårt intresse till att vilja göra en socialkonstruktionistisk studie som fokuserar på ensamhet hos unga vuxna. En definition av att vara ung vuxen innebär att vara i en fas i livet där individen befinner sig någonstans i åldern 18–35, som lever relativt självständigt, men kanske ännu inte hunnit bilda familj (Giddens & Sutton, 2014:237). Det blir utifrån åldersgruppen och dess fas i livet intressant att se om individens egen syn på sin eventuella upplevda ensamhet kan förstås bero av samhällsutvecklingen så som det individualistiska samhället. Samtidigt hoppas vi på att få upptäcka ensamhet utifrån andra aspekter än de som presenterats här. Vi har med hjälp av studien även en förhoppning om att kunna se hur de vardagliga konstruktionerna av ensamhet även lyfter upp fenomenet till en högre nivå, för att kunna åskådliggöra hur det kan ha betydelse för samhället i stort. Som en del av studien har vi även valt att utgå från att undersöka unga vuxna ur ett medialt kommunikationsfält, via bloggar, Internetforum och sociala medier. Vi anser att mediala nätverk blir ett gynnsamt fält för att nå unga vuxna och se hur de konstruerar sin ensamhet på Internet.

6

2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING

Syftet med vår studie är att undersöka hur kvinnor i åldersgruppen unga vuxna (18–35 år) framställer sin ensamhet på Internet. För att besvara syftet utgår vi ifrån följande frågeställning;

- Hur konstruerar unga vuxna kvinnor sin ensamhet på Internet?

2.1 AVGRÄNSNINGAR

Varför enbart unga vuxna? Anledningen till att vi valt att begränsa oss till konstruktionen av unga vuxna, beror på att vi anser att det är en intressant åldersgrupp att studera, eftersom vi sett att tidigare forskning har haft större fokus på äldre och pensionärer, där vi ser att det finns mer att undersöka kring unga vuxna.

Varför endast kvinnor? Att vi för vår studie valt att göra en avgränsning i att endast se från kvinnors perspektiv är av den enkla anledningen att nästintill alla som skriver om sin ensamhet på Internet är just unga vuxna kvinnor.

Varför Internet? Vi har valt att utgå från att se hur unga vuxna kvinnor konstruerar sin ensamhet på Internet, vilket vi ser som ett bra forum att leta efter just konstruktionen av ensamhet. Eftersom ensamhet kan vara ett känsligt ämne att i öppenhet prata om, har vi valt att leta bland bloggar, forum och sociala medier, som vi sett vara en accepterad kontext att tala om sina upplevelser kring ensamhet.

2.2 VAD ÄR BLOGGAR, INTERNETFORUM OCH SOCIALA MEDIER

Vi har som utgångspunkt i vår frågeställning valt att undersöka hur unga vuxna konstruerar sin ensamhet på Internet, där vi i sökandet efter vårt empiriska material sett att särskilda platser på Internet varit givande för att hitta unga vuxna som talar om sin ensamhet. För att ge en inblick i på vilka platser det rör sig om, presenteras här i korthet dessa olika former av webbplatser. Blogg - En blogg, webbjournal eller webbdagbok är en webbplats som innehåller periodiskt publicerade inlägg och/eller dagboksanteckningar på en webbsida där inläggen är ordnade så att de senaste inläggen oftast är högst upp. Många bloggar uppfyller definitionen för ett massmedium.

Internetforum - Ett internetforum eller ett forum, är webbaserade diskussionsforum på Internet. Det finns forum utifrån många skilda ämnen. Ordet forum är direkt lånat från latin, med betydelsen marknadsplats, öppen yta eller allmän plats och har använts med innebörden samlingsplats för offentlig diskussion redan sedan 1680-talet.

Sociala medier - Sociala medier betecknar webbplatser och mobila appar med vars hjälp människor kan interagera i mänskliga sociala nätverk och, i motsats till traditionella medier, bidra med användargenererat innehåll.

7

● Facebook - Facebook är ett socialt medium eller en social nätverkstjänst som tillåter människor att kommunicera med deras vänner, familj och kollegor på ett och samma ställe. Tjänsten erbjuder ett bekvämt sätt att låta andra veta vad du pysslar med och för att exempelvis dela foton, betraktelser på nätet, nyheter och annat som du tror kan intressera dina vänner. Det finns olika grupper där du som användare kan starta en tråd där du och övriga gruppmedlemmar kan diskutera ett visst ämne.

● Instagram - Instagram är en mobilapplikation för fotodelning och ett socialt nätverk. Namnet är en kombination av “instant” och “telegram”. Instagram tillåter användaren att lägga upp bilder, som sedan delas i ett flöde till instagram-vänner eller öppet för allmänheten om man så vill. Till bilden kan användare även lägga till bildtext som sedan kan markeras med en hashtag för att göra bilden sökbar av andra användare. En senare tillagd funktion kallas stories, där användare kan lägga upp bilder och filmklipp som automatiskt försvinner efter 24 timmar. I stories kan man dela radvis med bilder och filmklipp som sedan visas i kronologisk ordning. Instagram är idag ett populärt socialt medium och det näst mest använda nätverket efter Facebook.

Referens: https://www.wikipedia.org

3. TIDIGARE FORSKNING

I avsnittet som följer presenteras den tidigare forskning som vi funnit relevant inom det aktuella forskningsfältet, vilket ligger till underlag för vår studie.

Den tidigare forskningen innefattar tio vetenskapliga artiklar som är utvalda utifrån fenomenet ensamhet och unga vuxna för att motsvara vår frågeställning. Samtliga tidigare forskningsartiklar är peer reviewed vilket betyder att de är vetenskapligt granskade och publicerade. Vi har genomsökt databaserna “Sociological abstracts” och “Social service abstracts” och hämtat relevanta artiklar. För att matcha sökningen med vår frågeställning har vi använt sökorden; loneliness, loneliness AND “young adults”, loneliness AND community och loneliness AND “social media”.

Forskningen vi tagit del av har i huvudsak unga vuxna som deltagare men där vissa studier ligger utanför åldersgruppen, där den högre medelåldern och pensionsålder är framträdande. I presentationen av artiklarna fokuserar vi på den åldersgrupp som ligger närmast vår definition av unga vuxna, 18-35 år, där alla undersökningar innefattar ensamhet. Vi har försökt att i första hand använda studier från 2000-talet för att de ska vara så aktuella som möjligt men det förekommer även artiklar från “1980” och 1990-talet. De tre teman vi kunnat hitta efter att ha utforskat den tidigare forskningen är, “Socialt stöd och ensamhet”, “Samhälleliga

förväntningar och ensamhet” samt “Sociala medier och ensamhet”.

3.1 Socialt stöd och ensamhet

Inom tidigare forskning lyfts det sociala stödet och hur uppbyggnaden av det sociala nätverket ser ut fram som en påverkan i hur en ung individ kan uppleva sin ensamhet. Det sociala stödet kan bero av både tillfredsställda familje,- vänskaps- och kärleksrelationer. Samt att de egna erfarenheterna ses påverka uppbyggnaden. Av den anledningen kommer vi inom första temat redogöra för fyra artiklar med huvudfokus på socialt stöd och olika typer av nätverk.

8

En studie av Green, Richardson, Lago och Schatten-Jones (2001) som utfördes i USA, undersöker relationen mellan socialt nätverk och ensamhet utifrån olika åldersgrupper. De 201 deltagarna för studien delades upp i två urvalsgrupper utefter ålder. Den ena gruppen var unga vuxna, där medelåldern var 20 år och den andra gruppen omfattade äldre vuxna och pensionärer, där medelåldern var 71 år. Med hjälp av skalorna 1–5 fick deltagarna i en enkätstudie svara på frågor som rörde social och emotionell ensamhet, samt hur ofta de upplever olika känslor av ensamhet och hur deras nätverk ser ut. Studien visade att uppbyggnaden av relationer inom nätverket var likartad i de båda åldersgrupperna, där det i större utsträckning bestod av vänner som sedan efterföljde familj och andra relationer. Det fanns dock en indikation på att unga vuxna hade något större socialt nätverk medan äldre vuxna sågs ha ett nätverk med fler djupa relationer. De relationer där det fanns en kärlekspartner visade sig vara relaterat till minskad emotionell ensamhet. Ett större socialt nätverk med flera djupa relationer visade på minskad social ensamhet. Ensamhet upplevdes i samma omfattning av både unga vuxna och av äldre, eftersom äldre vuxna hade färre men djupare relationer samtidigt som unga vuxna hade ett större kontaktnät, där de olika variablerna bidrog till minskad upplevelse av ensamhet.

I en annan amerikansk enkätstudie (Lee & Goldstein, 2015) undersöks socialt stöd i relation till ensamhet i ung vuxen ålder där det sociala stödet utgör stöd från familj, vänner och kärleksrelationer. I studien presenteras olika typer av relationer utifrån deltagarnas tidigare erfarenheter, där vissa delar av det sociala nätverket anses utgöra ett socialt stöd för individen. För att se hur det sociala stödet kan lindra känslor av ensamhet var det intressant att se skillnaden i nätverkets olika roller. Ensamhet definieras i studien som en subjektiv känsla hos individer som någon gång i livet upplevs av alla människor. Urvalet för studien bestod av 636 universitetsstuderande i USA med en medelålder på 19,8 år. Deltagarna fick för undersökningen besvara ett frågeformulär gällande det sociala stödet och den eventuellt upplevda ensamheten. Resultaten för studien tyder på att olika former av socialt stöd kan lindra den stress som sågs kunna orsakas till följd av ensamhet. Beroende på relationstyp och gemensamt förflutet kan ensamhet upplevas på olika sätt, där upplevelsen av ensamhet hos unga vuxna minskade ju starkare socialt stöd de hade från deras vänskapsrelationer, samtidigt som familjerelationer inte sågs påverka ensamheten. Lindring av stress ses korrelera med minskad ensamhet, där vänskapsrelationer enligt resultatet var den viktigaste bidragande faktorn för att minska upplevelse av ensamhet.

Larose, Guay och Boivin (2002) studerar i huvudsak jämförelsen mellan kognitiva fördomar och uppbyggnaden av sociala nätverk hos unga vuxna, samt hur det påverkade ensamheten hos deltagarna. Ensamhet definieras i studien som ett subjektivt oroande och obehagligt tillstånd, där individer upplever brister i sin sociala värld. I denna kanadensiska enkätstudie deltog 300 universitetsstudenter i åldrarna 17–20 år, där deltagarna fick svara på frågor gällande deras upplevelse av ensamhet. De ombads för undersökningen även ge namn och nummer till en vän av samma kön och ålder som kunde svara på frågor för att ge en uppfattning om deltagarnas beteende gällande att söka socialt stöd. Resultatet visade att det grundläggande stödet från föräldrarna samt känslor av att vara accepterad eller inte, påverkar individens känsla av ensamhet. Om individen såg sig ha stöd från föräldrar och vara accepterad, resulterade det i en minskad känsla ensamhet. Resultatet visar att om individerna har med sig en osäker inställning sedan tidigare, blir det svårare att skapa nya sociala nätverk vilket då istället leder till känslor av ensamhet.

9

Goswick och Jones (1982) ville utföra sin studie för att avgöra vilka typer och aspekter av relationer som är inblandade i utvecklingen av ensamhet bland ungdomar, där de såg att ökningen av ensamhet kunde vara en konsekvens av otillfredsställda relationer. Ensamhet definieras i studien som ett oroande känslotillstånd till följd av misslyckandet med att tillgodose behovet av socialt och emotionellt utbyte med andra. Den amerikanska enkätstudien genomfördes uppdelat i två urvalsgrupper som dels bestod av gymnasieelever i åldern 15-17, samt en annan grupp universitetsstudenter i åldrarna 17-20, som inom studien benämns unga vuxna. Deltagarna fick svara på frågeformulär gällande deras upplevelse av social isolering och relationsskapande, samt olika beteenden som kan tänkas kopplas till den eventuellt upplevda ensamheten. Resultatet visade på faktorer som sågs påverka upplevd ensamhet berodde av hur lätt unga vuxna skapar nya kontakter, föräldrars bristande intresse och förståelsen från andra, samt att man föredrar tid för sig själv. Om individen hade svårt att skapa nya kontakter ansågs det vara relaterat till en ökad upplevelse av ensamhet. I frågor kring föräldrars bristande intresse visade resultatet att om deltagarna upplevde att föräldrarna inte var intresserade i deras intressen, inte fick så mycket stöd i studierna eller om de inte kände sig förstådda av föräldrarna var det relaterat till ökad upplevelse av ensamhet.

3.2 Samhälleliga förväntningar och ensamhet

Vi har inom de två tidigare forskningsartiklarna som ingår i det andra temat kunnat se att ensamhet är kopplat till de förväntningar som finns i samhället, där individen själv förväntas skapa och upprätthålla relationer. Åldersgruppen unga vuxna ses vara de som i större utsträckning jämför sig med andra och känner sig otillräckliga i att nå upp till dessa förväntningar, vilket kan skapa upplevelsen av ensamhet.

I en kanadensisk studie utförd av Rokach (2000) undersöks hur de upplevda orsakerna till ensamhet hade med ålder och kön att göra. Ensamhet beskrevs utifrån studien som en genomgripande upplevelse som varje person har upplevt och som en subjektiv upplevelse som påverkas av ens personlighet och situationella variabler. De 711 deltagarna för studien blev uppdelade i fyra olika åldersgrupper där medelåldern var 32,2 år. Resultatet visade att orsakerna till ensamhet uppfattas olika beroende på ålder. Unga vuxna hade högst medelpoäng på alla underskalor och var därmed den åldersgrupp som upplevde sig mest ensamma, medan äldre hade de lägsta poängen. Unga vuxna var den grupp som mest jämförde sig med andra, kände sig otillräckliga och socialt oaccepterade i samhället. Utifrån att unga vuxna tenderar att jämföra sig med andra och känna sig otillräckliga kunde vi se att det fanns en samhällelig förväntning på relationsskapande. Rokach lyfter fram hur de personliga och situationsbaserade variablerna förändras med tiden där den största förändringen visades i just åldersgruppen unga vuxna. Unga vuxna tillskriver enligt studien i större utsträckning sin ensamhet till personliga brister när de under de livsomvälvande åren försöker upprätthålla sig själva genom karriär och familj. Det lyfts även fram hur de försöker behålla sina äldre vänner, men framförallt söka nya bekantskaper där det anses ingå i det stadie när en individ lämnat hemmet för ett mer självständigt liv.

En studie av Lazányi (2017) undersöker det sociala kapitalet för unga vuxna i högre utbildning som har en tendens att påverka ensamheten i fasen då de lämnar familjehemmet, likt studien av Rokach. Ensamhet definieras som en obekvämlighet som kan ge både fysiska och psykiska biverkningar, där det sociala stödet därför anses vara en del av det sociala kapitalet som blir viktigt för individens välbefinnande och tillfredsställelse. Forskaren ser att det sociala stödet har än mer betydelse idag för unga vuxna i och med de samhälleliga förväntningarna som finns på bland annat hög utbildning och relationsskapande. Den ungerska studien är utförd med hjälp

10

av en enkätstudie beträffande 249 studenter mellan 19 och 25 år, där syftet med denna urvalsgrupp var att undersöka beteendet hos dem som befinner sig i en sårbar fas av sina liv på grund av många förändringar och samhälleliga förväntningar. Frågeformuläret som gick att besvara online bestod av 25 frågor som genererade över 200 variabler. Resultatet visade att respondenterna mestadels inte var ensamma eller saknade sociala kontakter trots de samhälleliga förväntningar som forskaren antog skulle påverka ensamheten för unga vuxna. Ett nätverk med färre och djupare relationer sågs minska upplevelsen av ensamhet. Dock fanns det studenter som uppgav att de inte hade regelbunden kontakt med vare sig familjemedlemmar eller kamrater. Respondenterna valde mer ofta att be sina vänner om råd, men när det kom till handling betedde de sig i större utsträckning i linje med sina familjers råd.

3.3 Sociala medier och ensamhet

Vi har i flera tidigare forskningsartiklar sett att mediala nätverk alltmer börjar ersätta individers verkliga relationer, vilket visar hur upplevelsen av ensamhet ökar. Den tidigare forskningen visar att överanvändning av sociala medier bidrar till att individen känner sig mer ensam, där vänner på facebook inte kan ersätta den fysiska kontakten, eftersom unga vuxna tenderar att söka relationer på en djupare nivå. Av den anledningen blir det relevant att här presentera fyra artiklar inom området, där flera jämför tiden på sociala medier med den upplevda känslan av ensamhet.

I en panelstudie av Pavica (2013) var syftet att undersöka om det fanns något samband mellan blyghet och självutlämnande för Facebookvänner och med de vänner eller bekanta man möter fysiskt ansikte-mot-ansikte. I studien definieras social ensamhet som att individen upplever en avsaknad av tillhörighet till ett socialt nätverk. Två studier genomfördes på amerikanska universitetsstudenter i åldrarna 17–30. Den första studien testade hur faktorerna blyghet och social ensamhet är relaterade till självutlämnande för vänner på Facebook. Uppföljningsstudien testade hur blyghet och social ensamhet är relaterat till självutlämnande till Facebook-vänner, som personen endast talar med via Facebook. Den andra studien undersökte även hur faktorerna kunde relateras till en person som deltagarna bara pratar med ansikte mot ansikte, men aldrig via Facebook. Resultaten indikerar att deltagarna avslöjar mer till vänner i det verkliga livet än till sina Facebookvänner. De individer som upplevde sig mer socialt ensamma utelämnade sig mindre till sina Facebookvänner. Forskaren vill framhäva att deltagarna i studien bedömer Facebook-vänskapen som mindre nära jämfört med deras vän som de möter fysiskt i det verkliga livet, vilket kan vara en förklaring till skillnaderna i mängden självutlämnande. Social ensamhet var inte signifikant korrelerad med antalet Facebook-vänner.

En studie från Nederländerna av Arampatzi, Burger och Novik (2016) har som avsikt att undersöka om sociala kontakter på internet kan ersätta betydelsen av verkliga, fysiska sociala kontakter i unga vuxnas strävan efter lycka. Mer specifikt undersöks om effekten på lycka modereras av individuellt socialt kapital, mätt i frekvens av sociala kontakter och känslor av ensamhet. För att undersöka förhållandet mellan internetanvändning och unga vuxna (15–44 år) användes i panelstudien “Dutch Longitudinal Internet Studies for the Social Sciences” (LISS) för åren 2012–2013. I LISS-undersökningen rapporterade individer om flera aspekter av sitt liv, inklusive deras ensamhet, lycka, internetanvändning och socialt kapital. I undersökningen deltog 1339 respondenter, som indikerade att de använde sociala nätverk på internet. Av dessa svarade 605 personer på undersökningen både 2012 och 2013. Eftersom de unga vuxna enligt resultatet inte visade sig vara tillfreds med sina befintliga fysiska kontakter valde de att ersätta sina verkliga relationer med sociala medier. De unga vuxna som ersatte sina verkliga relationer med sociala medier hade därigenom en hög användning av sociala medier,

11

det visade att de större utsträckning var mindre lyckliga samt upplevde en högre grad av ensamhet. Det till skillnad från de unga vuxna som inte nöjda med sina verkliga kontakter men som endast använde sociala medier i en begränsad utsträckning. Resultatet visade även att internetkontakter inte kan verka som substitut för verkliga sociala kontakter och i det inte motverka känslan av ensamhet.

I studien utförd av Wang, Frison, Eggermont och Vandenbosch (2018) undersöktes relationen mellan ensamhet och en viss typ av Facebookanvändning hos ungdomar, där ensamhet definieras som den obehagliga upplevelsen som uppstår när en persons nätverk av sociala relationer på något sätt är bristfälligt. Med tanke på att ensamhet har kopplats till dåliga fysiska och psykiska hälsoutfall syftar studien till att lära sig mer om ensamhet under tonåren genom att undersöka dess förhållande till användning av sociala medier. En longitudinell panelstudie genomfördes i Belgien under två år, där 1188 studenter deltog vid båda tillfällena och medelåldern var 14,3 år. I studien användes enkäter för att få reda på variablerna; 1. hur mycket tid spenderas på Facebook. 2. Hur mycket av användningen är aktiv offentlig användning av Facebook (hur ofta postas inlägg, hur ofta postas en bild, hur ofta postas något annat?) 3. hur socialt och emotionellt ensamma de upplever sig. Resultatet visade att en måttlig Facebookanvändning kunde bidra till att unga vuxna kände sig mindre ensamma, både vad gäller social och emotionell ensamhet. Överanvändning sågs dock leda till en högre känsla av de båda typerna av ensamhet. Ju mer de unga vuxna använde sig av Facebook, ju mer kände de avsaknad av intima relationer och sociala nätverk utanför Internet.

Twenge, Spitzberg och Campbell (2019) genomförde en undersökning med målet att försöka se hur mycket tid ungdomar tillbringade i social interaktion med kamrater under sin fritid, om det förändrats under de senaste decennierna och om förändringar i känslor av ensamhet har följt dessa trender. Ungdomar spenderade under 2010-talet allt mer tid på digitala och sociala medier vilket ses kunna utgöra en del av den eventuella förändringen. Ensamhet är en upplevd brist på relationell intimitet som därmed är en funktion av såväl aktuell som önskad relation. En MtF-undersökning testar mellan- och gymnasieskolor över hela USA som representerar ett tvärsnitt av den amerikanska befolkningen. MtF undersökte ett nationellt representativt urval av 12: e klassare varje år sedan 1976 och 8: e och 10: e klassare sedan 1991. AF-projektet, administrerat av Högskolan för forskningsinstitut vid UCLA, undersökte förstaårsstudenter vid universitet sedan 1966, med svar som syftar att göra dem nationellt representativa. Eleverna ombeds att beskriva sin tidsanvändning under deras sista år av gymnasiet. Undersökningen visade år 1987 att universitetsstudenter umgicks med sina vänner i genomsnitt 13,51 timmar per vecka, vid år 2016 hade tiden sjunkit med 4,22 timmar. Tiden som eleverna spenderade på fester räknades för sig och visade sig ha sjunkit med 3,28 timmar per vecka. Resultatet visar att ungdomars känslor av ensamhet ökade kraftigt efter 2011, där ungdomar som inte träffade andra men som ägnade stor tid på sociala medier representerade de som var mest ensamma. Undersökningen tyder på att en tidsförskjutning sker på kohortnivå, där personlig social interaktion minskar i takt med att användningen av digitala medier ökar.

3.4 SAMMANFATTNING AV TIDIGARE FORSKNING

Gemensamt för de tidigare forskningsstudier som behandlats under detta avsnitt är att alla undersökningar på något sätt redogjort för ensamhet av unga vuxna. Vi har utifrån tre olika teman visat hur människor kan uppleva ensamhet, där det sociala stödet, samhällets förväntan och olika sociala nätverk förstås som bidragande faktorer till denna erfarenhet. Vår tematisering har därmed synliggjort hur de olika faktorerna har inverkan på ensamhet där

12

individens egna uppfattningar, relationen till andra människor samt samhället i stort är med i konstruktionen av den upplevda ensamheten.

Inom första temat som tar upp Socialt stöd och ensamhet framgår det av forskning att olika typer av relationer gör att ensamhet kan upplevas olika, där socialt nätverk med hög närhet kan minska social och emotionell ensamhet. Samtidigt ses ensamhet kunna kopplas till individens egna upplevelser av de yttre attributen såsom stödet från dessa relationer. Det sociala stödet har setts lindra den stress som kan vara en följd av den ensamhet en individ upplever. Det har åskådliggjort hur andra människor har betydelse för upplevelsen av ensamhet men också hur individens egna tankar och känslor har en inverkan. Forskningsstudierna som ingår under temat

Samhälleliga förväntningar och ensamhet lyfter frågan om unga vuxnas förändring i livet där

de förväntas bli självständiga och utveckla sitt nätverk. Förväntningarna ses särskilt påverka unga vuxna som är i den åldern där de lämnar familjehemmet, de förväntas bibehålla och skapa nya kontakter samtidigt som utbildning och karriär är ytterligare förväntningar att nå upp till. Resultaten har visat att de unga vuxna jämför sig med andra och ser sig ha personliga brister vilket gör att de känner sig otillräckliga och oaccepterade av samhället när de inte når upp till dessa förväntningar. Den nya fasen i livet där strävan efter självständighet och nya kontaktnät visar skapa en ökad upplevelse av ensamhet. Sista temat kring Sociala medier och ensamhet visar att internetkontakter inte är ett substitut för verkliga sociala kontakter. Den personliga sociala kontakten har setts minska i takt med att användningen av sociala medier ökar. Den tidigare forskningen visar även att unga vuxna som använder sig av sociala medier i stor utsträckning känner sig mer ensamma och mindre lyckliga än de som använder mediala nätverk i en mindre omfattning. Den högre användningen av sociala medier ses leda till en högre grad av ensamhet då det inte blir samma närhet och därmed stöd för individen via kontakterna på Internet.

3.5 VÅRT BIDRAG TILL TIDIGARE FORSKNING

När vi nu granskat forskningsområdet av unga vuxnas ensamhet blir det synligt att vi har något att tillföra för vidare forskning då det finns vissa luckor att fylla. Ingen av de tidigare studierna har som syfte att belysa hur individer själva konstruerar sin ensamhet. Med vår studie kan vi bidra med att undersöka ensamhet utifrån hur människor konstruerar sin ensamhet på Internet. Vi ser det som ett intressant och viktigt område att undersöka där vi bidrar till forskningsfältet genom vår kvalitativa studie med diskursanalytisk metodologi.

4. TEORI

I det här avsnittet presenteras den teoretiska referensram som blir till underlag för vår analys av det empiriska materialet. Det socialkonstruktionistiska synsättet med dess relevanta begrepp kommer tas upp i förhållande till vår frågeställning.

4.1 SOCIALKONSTRUKTIONISM

För att kunna undersöka hur unga vuxna kvinnor konstruerar sin ensamhet på Internet har vi valt att utgå från det socialkonstruktionistiska perspektivet, som verkar som ett paraplybegrepp för att omfamna hela studien. Enligt Burr (2015:24–25) finns det två former av socialkonstruktionism, där den första riktas mot interaktioner mellan människor på mikronivå, medan den andra fokuserar på diskurser på makronivå och sociala strukturer. När vi undersöker fenomenet ensamhet tillgriper vi ett mikroperspektiv för att besvara vår frågeställning. I det att

13

social konstruktion är centralt inom perspektivet menar Burr (2015:7–8) att människans sätt att förstå världen inte växer fram ur en objektiv synvinkel utan uppstår i hur människor påverkar varandra. Det gör att människor framställer sin verklighet utifrån relationen till omvärlden och genom interaktion med andra. Människors gemensamma kategoriseringar av världen som skapar olika verkligheter gör att socialkonstruktionismen som perspektiv inte ser till att varje individ har en inre kärna som påverkar dem som person (Burr, 2015:6). Burr menar att vi inte kan finna någon absolut sanning eller påstå att en viss verklighet inte stämmer, utan att det är olika versioner av verkligheten som framställs (2015:93). Sanningarna ligger istället i att konstruktionerna görs utefter rådande diskurser och inom interaktioner (2015:4–5).

Utifrån den sociala konstruktionen är det språket som ligger till grund för människors tänkande, tankarna organiserar vi med hjälp av kategorier språket ger oss (Burr, 2015:44). Med fokus på hur språket används, undersöker socialkonstruktionism på mikronivå hur verkligheten skapas genom social interaktion (Burr, 2015:4–5). Burr menar att verkligheten konstrueras i samspelet genom hur människor talar med varandra (2015:11) eller interagerar språkligt på andra sätt, och på så sätt hur språket ses som handling. Språket inom interaktioner är det som hjälper människor att förstå den sociala världen, då det ger oss struktur och mening till innehållet. När individer framställer sin ensamhet på exempelvis nätforum kan vi se hur handlingen blir till det som görs i interaktionen. Det visar att människor tillsammans skapar fenomenet ensamhet och dess verklighet snarare än att individen själv gör den. Vi kommer att undersöka de unga vuxna kvinnornas upplevelse av sin ensamhet där det ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv blir synligt hur ensamheten konstrueras genom interaktion med andra och inom viss kontext. Med stöd från det socialkonstruktionistiska synsättet kommer vi då med fördel kunna analysera vårt empiriska material för att kunna se på hur ensamma kvinnor konstruerar verkligheten genom det skrivna språket.

Diskurspsykologi som vår valda analysmetod, har växt fram ur det socialkonstruktionistiska perspektivet (Burr, 2015:18) och därför blir vår teoretiska referensram en naturlig utgångspunkt. Enligt Winther Jörgensen & Phillips (2000:10–11) kan de teoretiska och metodologiska grunderna inte skiljas åt utan ses som en gemensam enhet som verkar tillsammans, vilket blir synligt genom hur vissa begrepp förenas inom de olika avsnitten. Vi har valt att i denna studie ha teori och metod som separata avsnitt där vi här vill försöka förtydliga hur delarnas olika begrepp är nära sammanbundna. Med anledning av diskurspsykologins roll inom perspektivet har vi valt att nämna det övergripande här i teoriavsnittet för att återkomma till det i metodkapitlet. Diskurspsykologin har fokus på vardagliga diskurser, där den sociala interaktionen mellan människor är central men det är ändå i förhållande till de samhälleliga strukturerna. Metodansatsen vill undersöka hur människor strategiskt använder diskurser för att framställa sig själva på ett visst sätt, samt vilka sociala konsekvenser det kan leda till. (Winther Jörgensen & Phillips, 2000:13–14). Eftersom metoden främst använder sig av vardagliga praktiker blir det relevant för vår studie att undersöka fenomenet utifrån ett mikroperspektiv. Människor ses konstruera sig själva och varandra genom interaktion istället för att fullständigt bli styrda av diskursen (Burr, 2015:24). En individs ensamhet kan därför ses bli konstruerat i de olika interaktionerna på Internet mellan denne själv och den som kommenterar, snarare än att den endast görs som en konsekvens av diskursen.

14

4.2 DISKURS

Diskurs definieras av Winther Jörgensen och Phillips som “ett bestämt sätt att tala om och förstå världen” (2000:7). Burr (2015:74–75) menar även att det kan finnas flera diskurser, flera möjligheter att tala kring ett fenomen. Det innebär enligt Winther Jörgensen & Phillips (2000:36) att den rådande diskursen utesluter andra möjliga diskurser, men där diskurser även kan vara överlappande och tillfälliga. Utan diskurser skulle vi inte ha någon verklig mening, förståelse eller sammanhang av vår omvärld, där diskurser skapar handlingsmöjligheter och samtidigt genererar kunskap (Börjesson, 2003:22–23). Diskurserna blir alltså ett nödvändigt sätt att ordna vår tillvaro och kategorisera vår kunskap, eftersom vi utan dessa ständigt skulle behöva förklara vad vi menar i det att inget av det vi yttrar eller skriver kan tas för givet. Diskursbegreppet ger ofta mer abstrakta eller övergripande förklaringar till olika företeelser, till exempel olika former av institutionella diskurser, medan begreppet tolkningsrepertoarer definierar mindre, mera fragmenterade och vardagsnära diskurser enligt Edley (2001:198– 199). Begreppet tolkningsrepertoar kan ses som en del av diskurs, ett begrepp som används för att betona det vardagliga språkets flexibilitet vilket kan ses som en resurs samt fungera som en social praktik i interaktionen (Winther Jörgensen & Phillips, 2000:114–115). Burr (2015:70) menar att en tolkningsrepertoar får samma konsekvens när två personer som delar samma språk och kultur använder den. Att användningen av en repertoar ger samma konsekvens gör den stabil, det kan dock bli variationer på en tolkningsrepertoar, beroende på vem som uttrycker den och i vilken kontext. Tolkningsrepertoaren kan ses som ett utrymme för vad som kan sägas, där en ung vuxen kvinna som framställer sin ensamhet skulle kunna konstruera den på olika sätt utifrån vilken tolkningsrepertoar som finns tillgänglig. Genom att använda vissa ord eller språkliga uttryck för att framställa sin ensamhet gör att en viss repertoar används. Vårt empiriska material kommer få visa hur de olika tolkningsrepertoarerna kan förstås i konstruktionen av unga vuxna kvinnors ensamhet, inom olika kontexter i form av olika typer av sociala medier. När vi analyserar materialet för att se hur ensamhet konstrueras kommer vi använda oss av begreppet tolkningsrepertoar snarare än diskurs, det begrepp som presenteras mer ingående under metoddelen.

4.3 DISKURSIV KAMP

De olika diskurserna som finns tillgängliga kan skapa motsättningar i fenomenet ensamhet och dess betydelse, exempelvis diskurserna kring huruvida ensamhet ses som positivt eller negativt. Positiv ensamhet skulle kunna utgöra den självvalda ensamheten medan den negativa kan ses vara avsaknaden av vissa relationer som då framkallar ensamhet. De olika sätten att tala kring ensamhet kan tyda på motsättningar som leder till diskursiv kamp för att framkalla en överordnad diskurs. I den diskursiva kampen kämpar de olika diskurserna om de befintliga verkligheterna som finns, om vilken av den som anses vara den absolut sanna verkligheten. Samtidigt finns det en eftersträvan till hegemoni, det vill säga den dominerande diskursens ledande position (Winther Jörgensen & Phillips, 2000:13).

Hegemoni eller en hegemonisk intervention är etablerandet av en överordnad diskurs, som genom kraft återupprättar enighet i en viss fråga. Kraft ska inom detta sammanhang ses som skilt från makt enligt Winther Jörgensen & Phillips (2000:54–55). Författarna menar att ordet makt hänvisar till undertryckandet av de möjligheter som finns tillgängliga, medan kraft hänvisar till uteslutning av andra möjligheter, i den konkreta konstruktionen av en bestämd ordning. För att den hegemoniska interventionen anses vara lyckad krävs det att en enda diskurs dominerar där det tidigare rådde en konflikt, därigenom kan antagonismen ses som upplöst.

15

Antagonism är ett begrepp inom diskursteorin som står för konflikt och uppstår när olika konstruktioner hindrar varandra från att etableras som gällande. Antagonism är en öppen konflikt mellan de olika diskurserna i en bestämd diskursordning, som sedan med hjälp av hegemonin kan upplösa konflikten, där det sker en förskjutning av gränserna mellan diskurserna. Ingen diskurs kan alltså i det totalt etablera sig, eftersom den alltid befinner sig i konflikt med andra diskurser som definierar verkligheten på olika sätt som anger andra riktlinjer för det sociala handlandet (Winther Jörgensen & Phillips (2000:55, 64).

Att olika diskurser kring ett fenomen står i kamp om vilket sätt som ska vara det överordnade sättet att se på verkligheten kan också förstås i termer av begreppet ideologiskt dilemma. Burr menar att det alltid finns minst två synsätt inom ett fenomen och ser det som olika ideologier som står i opposition till varandra (2015: 99–100). Vi kan därför se hur ensamhet står i opposition till gemenskap och kan synliggöra ett ideologiskt dilemma. Som ett exempel där en individ står i valet att gå på en fest för att hen inte borde vara ensam, men vill samtidigt stanna hemma och vara ensam. Dilemmat blir till i det att en person känner motstridighet i valet att välja antingen ensamhet eller gemenskap. För att analysera det empiriska materialet kommer vi som metodologiskt analysverktyg använda oss av begreppet ideologiska dilemman, vilket mer tydligt förklaras i nästa avsnitt.

4.4 IDENTITET

Identitetsbegreppet är centralt inom det socialkonstruktionistiska perspektivet där analys av empiriskt material vill visa hur identiteter uppstår och omformas inom sociala praktiker. Enligt Winther Jörgensen och Philips anses Jaget inte vara en oberoende agent utan vi konstruerar identiteter beroende på vilka diskurser som finns tillgängliga (2000:105, 107), vilket gör att identiteter är socialt konstruerade, och handlar därmed inte om en individs inre personlighet (Burr, 2000:123). De olika identiteterna gör att Jaget inte ses som något enhetligt utan ses snarare som fragmenterat i dessa olika identiteter. Författarna skriver vidare om hur en individ inte börjar om med en ny identitet för varje interaktion trots att de ses som instabila utifrån beroendet av den för tillfället rådande diskursen. Därav motsätter sig diskurspsykologin att människan har en stabil, oföränderlig identitet utan ser istället till det föränderliga i identitetsskapandet som görs i interaktion med andra människor (Winther Jörgensen & Phillips 2000:106). Att identiteter blir socialt skapade visar att Jaget inte är isolerat från omvärlden och gör att identitetsbegreppet kan förstås som en väsentlig del av både socialkonstruktionismen och för denna studie som undersöker unga vuxna kvinnors konstruktion av ensamhet genom interaktioner, där vi tar fasta på identitetsbegreppet genom hur olika diskurser socialt påverkar uppbyggnaden av en identitet. Bergström och Boréus kan bekräfta Jagets beroende av det yttre då de menar att konstruktionen av identiteter är en process kommen ur individens verklighet, som är skapad tillsammans med andra (2005:328). Med hjälp av språket menar Burr att identiteter blir konstruerade, bevarade samt utmanade till att omkonstrueras (2000:64), vilket synliggör identiteters beroenderelation till de tillgängliga diskurserna.

Interaktioner på Internet kan ses skapa identiteter som utifrån en social kontext konstruerar unga vuxna kvinnors ensamhet genom de olika sätten att tala kring fenomenet, där exempelvis framställningen av frivillig eller ofrivillig ensamhet kan skapa två olika identiteter. Genom att använda sig av beskrivningen subjektsposition istället för identitet betonas enligt Börjesson och Palmblad (2007:46) den plats och de möjligheter som ges att uttala sig inom en viss diskurs. Därför ges ett visst utrymme att tala kring ensamhet på ett visst sätt i en given diskurs kring fenomenet. Ett exempel på hur utrymme och möjlighet ges eller ej till att forma en

16

subjektsposition, kan utifrån ensamhet ses genom de olika platser på Internet som i vår studie används för framställningen av ensamhet. På sociala medier kan en person ses ges utrymme att uttrycka sin ensamhet och därmed anta positioner som konstruerar ensamhet medan detta utrymme inte är lika lättillgängligt på till exempel personalfesten omgiven av andra människor. Anledningen till att utrymmet inte är lika lättillgängligt kan vara att den rådande tolkningsrepertoaren på personalfesten inte ger utrymme till att positionera sig ensam utan där exempelvis personens mer sociala sida ges mer utrymme. På samma sätt som identitet ses subjektet som fragmenterat och en individ kan därmed anta flera olika subjektspositioner utifrån olika repertoarer (Edley, 2001:210). Identitetsbegreppet har i vår studie en övergripande roll där de större sociala praktikerna och rådande diskurser kan komma att synliggöra hur kvinnors identitetsskapande inom interaktioner påverkas av det. I och med vår diskursanalytiska metodansats kommer dock begreppet subjektsposition istället blir mer framträdande i analysen av det empiriska materialet, där vi i metodavsnittet mer närgånget presenterar begreppet subjektsposition.

4.5 DET INDIVIDUALISTISKA SAMHÄLLET

Inom sociologin beskrivs dagens samhälle som starkt individualiserat där en av de mest framstående sociologerna Zygmunt Bauman ser senmoderniteten som en flytande modernitet där samverkan mellan individen och samhället utgörs av en föränderlig relation (Engdahl & Larsson, 2011:310). I motsats till den tidigare moderniteten som uppfattas varit mer fast och bestående i relationen ses den nuvarande flytande moderniteten försöka eliminera alla ordningar där identiteter som nationalitet och klass ingår. Individualiseringen ses därmed ge människor ett allt större ansvar för att skapa sin identitet, att vara beredd att vid behov förändra den samt ta dess konsekvenser (Bauman, 2001:176, 179). Att en individ ges ett stort ansvar i att framställa sig själv har också att göra med det inkluderade konsumtionssamhället att göra där Bauman menar att individen behöver bygga upp sitt eget varumärke för att synliggöra sig själv i den stora massan (Engdahl & Larsson, 2011:312). Individen lämnas därmed alltmer till sig själv och kan ses bli ensam i sitt identitetsskapande. Kravet människor upplever för att synliggöra sig själva, spär på det individualistiska tankesättet och kan tänkas föra oss allt längre bort från gemenskapen och mot ensamheten.

Bauman menar att svårigheten för individer idag är valet av vilken identitet de ska anta och att de måste hålla sig vaksamma till vilket alternativ de ska anta om den först valda identiteten inte längre är tillgänglig (Bauman, 2001:179). Vi kan se hur valmöjligheterna kring identiteter som Bauman talar om går ihop med det socialkonstruktionistiska perspektivet där olika diskurser finns tillgängliga och genom dessa kan identiteter skapas. Bauman skriver vidare att vår individualitet är socialt skapad (2001:176), i dagens individualistiska samhälle är inte individens sociala karaktär längre medfödd och redan bestämd genom arv. Identiteter görs istället i mötet med andra där individen själv blir aktören med ansvar för individualiseringen, där målet är att skapa en identitet som inte är fast utan föränderlig (Bauman, 1999:123). Socialkonstruktionismen ser på samma sätt våra identiteter som något som skapas och omformas tillsammans med andra. Att vi påverkar varandra genom interaktioner som skapar olika verkligheter och identiteter gör det relevant att ha med Baumans syn på det individualistiska samhället inom vår teoretiska referensram. Vi skulle till exempel inom studien kunna se hur Internet blivit en del av hur det individualistiska samhället verkar, där ett fysiskt socialt nätverk har blivit ersatt av allt fler kontakter online. Sociala medier är ett snabbt forum för att förmedla information om sig själv, att bygga upp sitt eget varumärke och därigenom att i interaktion med andra ses skapa och omskapa identiteter. Därför blir fenomenet kring

17

ensamhet och hur det konstrueras av individerna själva i dagens individualistiska samhälle intressant att undersöka.

5.METOD

I metodkapitlet som följer kommer en beskrivning av hur vi gått tillväga genom vår studie, där vi börjar med att förklara vår metodologiska forskningsansats, diskursanalys med inriktning på diskurspsykologin. Vi kommer i avsnittet även motivera vårt urval för att sedan redogöra för vår datainsamling. Vidare ger vi synpunkter om forskning på Internet, gör en kort presentation följt av etiska aspekter och reflexivitet. Avslutningsvis presenterar vi och redogör för våra analytiska verktyg på en fördjupad nivå utifrån teoriavsnittet.

5.1 DISKURSANALYS

I studiet av olika samhällsfenomen är diskursanalys enligt Bergström och Boréus en metod som har individens språkanvändning i fokus (2005:305), vilket vi ser passande för att undersöka unga vuxna kvinnors konstruktion av ensamhet. Författarna menar att språket inte endast visar hur verkligheten ser ut, utan språket är först och främst med och gör verkligheten. Det bekräftas av hur Taylor beskriver att den diskursanalytiska metoden vilar i grunden på att ingående undersöka hur språket används, som syftar till att se hur någontings sägs (2001:6). Som diskursanalytiker eftersöks mönster i datamaterialet, där språket är ämnat till att göra någonting, där nya meningar blir till och förändras. I och med att språket är dynamiskt och är under ständig förändring kan språket ses som konstituerande i den meningen att språket är platsen där betydelser blir till och modifieras (Taylor, 2001:6). Det betyder att texter som inom vår undersökning studeras inte enbart förmedlar information, utan också i en mer grundläggande mening konstruerar en viss verklighet kring fenomenet. Med språkets hjälp kan vi göra saker som att hävda, övertyga, förneka eller visa tvivel. Men för att verkligt förstå vad språket gör, kan det ibland vara nödvändigt att veta vad som har hänt i situationen eller interaktionen under ett tidigare skede, vilket kan problematisera förståelsen av språket (Taylor, 2001:7). Vi kommer att studera hur unga vuxna kvinnor framställer sin upplevelse av ensamhet på olika sociala forum på Internet, där kvinnans egna inlägg samt dess kommentarer visar hur språket används och därmed hur ensamheten konstrueras inom interaktionen.

5.2 DISKURSPSYKOLOGI

För att på ett fördelaktigt sätt utföra vår analys har vi till studien valt att använda oss av den kvalitativa metoden diskurspsykologi som är en av metodansaterna inom diskursanalys. Metodansatsen utvecklades som en kritik mot den psykologiska kognitivismen och ser därmed mentala processer som skapade genom social diskursiv praktik (Winther Jörgensen & Phillips, 2000:98). Diskurspsykologin som perspektiv menar alltså att det är språket och inte på förhand bestämda ting som formar relationer, subjekt och verkligheten vilket gör språket till en dynamisk form av social praktik (Winther Jörgensen & Phillips, 2000:104). Med hjälp av metoden kan vi undersöka hur identiteterna uppkommer, omvandlas och förhandlas fram genom interaktioner.

Diskurspsykologin används allmänt för att undersöka hur texter och bilder konstruerar vår verklighet, där fokus framförallt ligger i att undersöka det konkreta språket i vardagliga sammanhang och hur detta i sociala interaktioner retoriskt formar mönster (Winther Jörgensen & Phillips, 2000:117). Diskurspsykologi lägger särskild vikt vid interaktionen människor

18

emellan, hur dessa skapar mening tillsammans (Edley, 2001:196). Människors sätt att tala kring något i förhållande till kontexten har en särskild betydelse inom diskurspsykologin. Edley (2001:190) menar att sättet att tala kring något kan vara bundet till exempelvis en viss historisk eller kulturell kontext och där vissa sätt att socialt konstruera en verklighet är mer tillgänglig än andra. Människor har ett visst handlingsutrymme att själva välja, samtidigt som de inte har full kontroll över sina egna val, där individen är både producent och produkt av den rådande diskursen. (Edley, 2001:190). Diskurspsykologin kan i det förstås som att den begränsas av historiska och kulturella ramar för hur en konstruktion kan se ut, men att individen ändå har förutsättningar till visst handlande inom det specifika sammanhanget. I vår studie använder vi metodansatsen för att kunna se hur kvinnor socialt konstruerar sin ensamhet inom interaktionen med andra på Internet, vilket gör att diskurspsykologin kan ses som handlingsorienterad när fokus ligger i vad människor gör i interaktionen. I och med vår frågeställning där vi vill undersöka hur unga vuxna kvinnor konstruerar sin ensamhet på Internet blir diskurspsykologin och dess fokus på språk inom interaktioner en lämplig metod för syftet. De mönster som framträder i texterna gör att vi kan synliggöra olika verkligheter kring fenomenet ensamhet.

5.3 URVAL OCH DATAINSAMLING

För att besvara vår frågeställning har vi för vår studie valt att använda oss av ett ändamålsenligt urval för att på ett strategiskt sätt leta fram innehållsrika texter skrivna av unga vuxna kvinnor som kan visa på konstruktionen av ensamhet på Internet (Patton, 2002: 243). Som en underkategori till ändamålsenligt urval har vi valt att använda oss av oss av urvalsmetoden triangulering, som enligt Taylor (2001:322) avser användningen av mer än en form av data för att undersöka ett och samma fenomen. För att se hur unga vuxna konstruerar sin ensamhet på Internet har data samlats in från flera olika forum för att genom olika utkikspunkter få syn på olika sätt av konstruktionen av ensamhet. På så sätt kan vi nå ett bredare perspektiv av fenomenet, som kan ge oss ett fruktbart material till studien. Utifrån åldersspannet unga vuxna, som vi valt ut som en begränsning för studien har vi även valt att använda maximal variation som vägledande princip för vår studie. Maximal variation enligt Patton (2002:234–235) innebär att centrala teman görs synliga när datamaterialet innehåller en så bred variation som möjligt när det gäller relevanta egenskaper kopplat till det undersökta fenomenet. Vi har valt att använda maximal variation utifrån åldersgruppen, för att få en variation kring unga vuxnas ålder. Vi kommer längre fram med hjälp av en tabell presentera den åldersvariation vi fick fram efter de urval som gjorts utifrån datamaterialet.

Att utgå från kvalitativ forskning, med en liten mängd data kan anses problematiskt av anledning att urskilja mönster i materialet. Patton hävdar dock att tydliga mönster kan bli synliga även om inte urvalet är så stort. Han menar att man inom kvalitativ forskning inte är ute efter att generalisera, utan istället nå en djupare förståelse genom att komma närmare materialet, vilket vi ser blir användbart för vår studie (Patton (2002:235).

För att finna relevant material för vår studie sökte vi inledningsvis material på Internet genom att förutsättningslöst bara googla på ordet ensamhet, vilket ledde oss till definitionen på ensamhet och till 1177 hemsida, där det stod om ensamhet som folksjukdom och som gav information om olika typer av ensamhet samt många träffar på ensamhet kring äldre och pensionärer. I sökningen fann vi en mängd olika tidningsartiklar beträffande ensamhet och även en del hemsidor för personer med psykisk ohälsa och liknande sjukdomsproblematik. Eftersom vi ville försöka besvara vår tidigare frågeställning “hur konstruerar sig unga vuxna på Internet”, så började vi söka på ensamhet + blogg på personliga bloggsidor för att nå fram till människor som själva skriver om sin ensamhet. I vår sökning fann vi flera unga vuxna som skrev om sin

19

ensamhet där majoriteten var kvinnliga skribenter. För att försöka nå hur ensamhet beskrevs på olika sätt valde vi även att besöka Internetforum genom sökord som ensamhet + forum, där människor skrev om ensamhet på ett annat sätt. Genom att söka inom olika områden på Internet påvisar om hur triangulering blev vår valda urvalsmetod. Inom forumen fann vi att interaktionen mellan skribenten och respondenter föreföll sig ha ett tuffare klimat än på bloggsidorna som hade en mer stöttande princip, vilket gjorde att vi kunde nå ett bredare perspektiv på hur ensamhet framställs och på vilka sätt den konstruerade ensamheten bemöttes av andra.

Fortsättningsvis besökte vi även olika sociala medier som Facebook och Instagram där vi sökte på ensamhet i vår användning av triangulering, där vi nådde fram till en facebook-grupp med 110 000 medlemmar där människor öppet skriver om sina liv och sina tankar. Här kunde vi se flera skriva om ensamhet, främst i negativ bemärkelse, där det under dessa inlägg kunde finnas upp mot ett hundratal stöttande kommentarer. På de Instagramkonton vi fann gällande konstruktionen av ensamhet kunde vi finna liknande inlägg och kommentarer, men eftersom Instagram är personliga konton i jämförelse med gruppen på Facebook fick vi i och med det en mixad variation av inlägg, som visar att vi genom triangulering som urval gett oss flera perspektiv av fenomenet. Vi sökte även på ensamhet + ung vuxen, vilket inte gav särskilt många nya träffar, men som ändå gjorde att vi kunde tillföra ytterligare några bidrag till datainsamlingen. Av det material vi fått fram, fann vi endast ett fåtal män som skrev om sin ensamhet, där majoriteten var äldre än vad som går under åldersspannet unga vuxna. Vi valde utifrån det att begränsa vår frågeställning till att försöka besvara frågan “hur konstruerar unga vuxna kvinnor sin ensamhet på Internet”.

Utifrån de sökningar vi gjorde, samlade vi in vårt material i form av Internet-länkar som vi sparade i ett digitalt bibliotek för att se vilka som blev intressanta att följa efter granskning av ett trettiotal sidor. Vi kunde efter vår första genomläsning av materialet se hur ensamhet konstruerades på olika sätt och inom olika kontexter, varav vi gjorde ett första urval genom att behålla data som omfattade flera perspektiv av fenomenet ensamhet utifrån trianguleringsmetoden. Vi har efter denna första granskning sedan gjort ett ytterligare urval inom texterna, där vi för att nå en variation av åldersspannet unga vuxna valde maximal variation som tidigare nämnts och där vi i det empiriska materialet valde ut data som omfattade skribenter med varierande åldrar. Vi började sedan bearbeta materialet genom att läsa alla texter ett flertal gånger och där vi utifrån det kunde börja urskilja mönster. De mönster vi fann blev sedan till teman, där det data som var kvar efter en sista sållning blev det empiriska material och underlag för studien.

TABELL FÖR DE ÅLDERSSPANN AV UNGA VUXNA SOM ANVÄNDES FÖR STUDIEN

Ålder 18 20 21 22 25 27 30 31 35

Antal 1 1 1 1 2 1 2 1 2

Texter samlade från Internet kan enligt Taylor (2001:27) ses som naturligt förekommande material, vilket vi ser som en fördel i den bemärkelsen att vi själva inte anses vara med och

20

påverka materialet. För urvalets syfte valde vi att samla material från olika källor på Internet, där vi försökte nå konstruktioner utifrån olika kontexter, vilket visar att vi använde triangulering som metod vid vår insamling av data.

Som urval av det empiriska materialet valde vi slutligen att utgå från följande: ● Samtliga skribenter skriver om sin ensamhet på Internet

● Samtliga individer är unga vuxna kvinnor mellan 18–35 år, där varierade åldersspann representeras (med hjälp av maximal variation)

● Materialets härkomst från varierade nätforum, bloggar och personliga sociala nätverkskonton (triangulering)

Vårt insamlade datamaterial består således av inlägg och kommentarer från bloggar, internetforum och sociala medier där vi här vill presentera det genomsnittliga sidantalet för varje enskild källa för att förtydliga materialets omfång för läsaren. I huvudsak är bloggar representerade med sex stycken till antalet, där omfånget av materialet i genomsnitt för varje blogg är fyra sidor, inkluderat inlägg och kommentarer. När det gäller de två nätforum som ingår i studien, blir den ena fyra sidor och den andra 11 sidor i utskrivet material. Den tråd vi har hämtat från Instagram består av 17 sidor. Trådarna på Facebook består av tre stycken där var och en i snitt utgör ett trettiotal sidor utskriven text vardera.

5.4 FORSKNING PÅ INTERNET

Forskning på Internet kan medföra ett oberoende av tid då, material på Internet alltid ses kunna finns till hands att arbeta med. Vi är dock medvetna om att vår data från bloggar, Internetforum och sociala medier närsomhelst kan komma att redigera eller raderas, vars data vi därför bör se som en levande dokumentation som kan förändras över tid. När vi studerar texter på Internet kan inte påverka vad skribenterna uttrycker eller känner då det är de själva som skapar, omskapar och konstruerar sin identitet utifrån hur de själva vill framstå för sina läsare. Att textförfattarna kan vara anonyma på Internet eller att de använder pseudonym kan medföra att människor känner att de kan dela med sig av vilka de upplever sig vara (Sveningsson, Lövheim, & Bergquist, 2003: 27). Internet kan idag ses som en stor del av människors vardag och med tanke på detta ökar troligtvis intresset av forskning på Internet eftersom det blir en ny plats för människor att interagera. Valet av diskurspsykologi som metod och vårt urval av bloggar, nätforum och texter skrivna på sociala medier ser vi ge oss en ökad förståelse för hur dessa människor väljer att framställa sig själva och sin ensamhet utifrån hur de själva konstruerar sin identitet.

5.5 PRESENTATION AV MATERIAL

För att ge läsaren en inblick i vårt material kommer vi kortfattat presentera varje text som blivit vårt empiriska material utifrån urvalsprocessen. Vi försökte måna om en variation i texterna och därför ser vi det relevant att här redogöra för vilken typ av medialt forum texten kommer ifrån, kvinnans ålder, övergripande kring den unga vuxna kvinnans livsomständighet samt hur hon skriver om sin ensamhet.

1 - Bloggen drivs av en gift 35-årig kvinna med två barn. Kvinnan beskriver sin vardag, hur ensamheten ser ut sedan hon drabbades av utmattningssyndrom.

2 - I sin blogg skriver en kvinna på 20 år återkommande om sin ensamhet i relation till sin psykiska ohälsa. Återkommande i bloggen är rädslan att bli ensam och lämnad

21

av en speciell person som finns närvarande i hennes liv.

3 - I en blogg med fokus på yoga, meditation, hälsa och livet i stort lyfter kvinnan på 31 år fram ensamhet som något nödvändigt och tid för reflektion.

4 - Kvinnan bakom bloggen är 30 år och skriver kring sin ensamhet utifrån hur hon efter viktuppgång och depression dragit sig undan. Hon känner tillhörighet med sin dotter, i övrigt ser hon sig som ensam. 5 - En 18-årig ung kvinna skriver i sin blogg om ensamhet och hur hon i den ser sig utvecklas och får nya insikter. Samtidigt skriver hon om en annan form av ensamhet, där hon känner avsaknad av andra i det att ingen frågar hur hon mår.

6 - På Tilia som är en portal skapad av en ideell organisation för ungas psykiska ohälsa finns denna blogg. Den 21-åriga kvinnan skriver om hur hon redan från tidig skolålder känt avsaknad av tillhörighet och känt sig ensam.

7 - Mind är en hemsida med information om och stöd för de med psykisk ohälsa. I diskussionsforumet skriver en kvinna på 30 år om ensamhet utifrån avsaknad av gemenskap med andra, trots att hon har ett socialt nätverk.

8 - Bloggerskan på Tilia i denna text är 22 år och beskriver ensamhet som det bästa och det värsta som finns, där hon ser ensamhet ute i naturen och tystnaden som fantastiskt samtidigt som ensamheten om kvällarna är det värsta.

9 - På Instagram skriver en 35-årig kvinna i sitt flöde om sin ensamhet i förhållande till hur hon nu blivit frisk från sin psykiska ohälsa och sociala fobi.

10 - I en Facebook-grupp för kvinnor, med möjlighet att diskutera olika ämnen och med fokus på att stötta varandra, skriver en 25-årig kvinna om sin ensamhet som hon ser som mest påtaglig under julledigheten när hon i jämförelsen med andra ser på sociala medier hur andra umgås.

11 - I samma facebookgrupp som text 10 beskriver en kvinna på 27 år om sin ensamhet och känslan av sorg, där hon jämför sig med andra på sociala medier som utför aktiviteter tillsammans, vilket gör att hon upplever känslan av ensamhet.

12 - På internetforumet Familjeliv skriver en kvinna på 25 år om sin ensamhet. Familjeliv är en hemsida där livets alla aspekter finns att diskutera med andra. Kvinnan skriver hur ensamheten gör att hon mår dåligt, där hon saknar vänner i sitt liv.

5.6 FORSKNINGSETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN

De texter vi valt att analysera för studien är publicerade på Internet av individerna själva vilket gör det lättåtkomligt för andra att läsa. Publicerade mediala texter finns ännu inga tydliga etiska direktiv kring, dock skriver Vetenskapsrådet allmänt om undersökningar där deltagarna inte deltagit aktivt, utan uppgifter som hämtas finns redan tillgängliga och menar att etiska ställningstaganden får göras utifrån varje fall (2002:8). Skribenterna och de som genom eventuella kommentarer medverkar i de studerade interaktionerna kommer inte få möjlighet att samtycka till medverkan i denna studie men då det är offentligt material anser vi att det inte är nödvändigt. De citat vi kommer publicera i analysen kommer vara utdrag från dessa texter. Vi är medvetna om att det finns en viss risk med att nyttja andras yttrande, men ser inte till att det finns anledning till att dessa personer kommer utsättas för kränkningar eller på ett psykiskt sätt ta skada av att inkluderas i vår undersökning eftersom det redan är offentligt material (Vetenskapsrådet, 2002, 5).