Debattböcker om barnlitteratur.

Samlaren

Tidskrift för

svensk litteraturvetenskaplig forskning

Å rg ån g 95 1 9 7 4

Svenska Litteratursällskapet

Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa

en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.

Göteborg: Lennart Breitholtz

Lund: Staffan B jörck, Carl Fehrm an

Stockholm: Ö rjan Lindb erger, Inge Jo n sso n

Umeå: M agnus von Platen

Uppsala: G unnar Brandell, Thure Stenström

Redaktör: D ocent U lf W ittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, V illa vägen 7,

752 36 Uppsala

tik ». A v d e ssa o m råd en b eh an d lar M a rg a re ta W in q v ist h u vu d sak lig en de två fö rstn äm n d a. H o n in le d e r m ed en re d o g ö re lse fö r » fö rfa tta re n , v e r ­ k e t o ch b earb etn in g ar av b e ty d e lse fö r sv en sk a u p p lago r» . D ä r g es o ck så en relativ t u tfö rlig r e ­ sum é av han dlin gen som fa k tisk t fö rm e d la r en hel d el av dess fö rm åg a att fascin era. U p p g ifte rn a om fö rfattaren o ch v e rk e t är g an sk a elem en tära m en tjän ar som b ak g ru n d till avsn itt två om » sv e n sk a ö versättn in g a r o c h b e a rb e tn in g a r» , b o k en s ty n g d ­ pu n kt. T r e d je av d eln in g en , slu tligen , u pptas av en k ro n o lo g isk » fö rte c k n in g ö v e r sven sk a u p p la­ g o r av R o b in so n C ru so e 1 7 3 8 - 1 9 7 3 » .

E tt in tressan t inslag i fö rsta av d eln in g en är d is­ k u ssio n en om de två ty sk a b earb etn in gar som sp e ­ lat störst ro ll fö r sv en sk a u p p lago r, näm ligen J . H . C am p es från 1 7 7 9 - 8 0 och G . A . G rä b n e rs från 18 6 4 . På den fö rstn äm n d es v e rsio n b yg g er e x .v is den k än d a b earb etn in g en i B a rn b ib lio te k e t Saga — o taliga sven sk a barns tid iga k o n ta k t m ed v ä rld slit­ teratu ren . O m C am p e säger fö rfattarin n an att han » d ö lje r sig i n ågon fo rm b ak o m så g o tt som alla sv en sk a b arn u p p lag o r» och om G rä b n e rs b e a rb e t­ nin g att d en » h ö rt till d e allra van ligaste i S v e rig e » . E k v a tio n e n går som syn es dåligt ih op , och m an hade g ä rn a sett fö rh ållan d et m era exa kt utrett. Ö v e rh u v u d ta g e t är e x e m p le t ty p isk t fö r b o k en s iblan d lite o p re c isa uttalan den . N o ta p p a ra te n k u n d e m ed fö rd e l ha utökats något.

D e t är inte h e lle r rik tigt tillfred sställan d e att fö rfattarin n an i stället fö r o rigin alup p lagan av G rä b n e rs b earb etn in g använt den tre d je upplagan av Ju liu s H u m b le s sv e n sk a ö versättn in g , sp ec iellt som red an fö rsta upplagan av d en n a ö versättn in g sägs v a ra » ö v e rsa tt från o rigin alets

~/:e

u pplaga och d elvis b earb eta d . . .». A tt p å d essa g ru n d e r o n d ­ g ö ra sig ö v e r den ty sk a o rig in alb earb etn in g en s sen tim en tala språk och b ristan d e ö v e re n sstä m m e l­ se m ed D e fo e s »balan s och ko n stn ärliga kän sla» fö re fa lle r vågat.

A n d ra av d eln in g en s g en o m g ån g av o lik a sv e n ­ ska u p p lag o r — från d en fö rsta 6 0-sid iga v e rsio n e n 1 7 3 8 till Illu stre ra d e K la ss ik e r — g e r som väntat m ån ga fin a och roan d e in b lick ar i gån g n a tid ers litterära sm ak och b arn litteratu rsyn . F ö rfa tta rin ­ nan, som är b åd e ko n st- och litteratu rh isto rik er, an alyserar här o ck så d e stark t sk iftan d e illu stratio ­ n e r som p rytt up p lago rn a. D e n n a d u b b la e x p e rt­ g ran sk n in g är natu rligtvis en styrk a i sam m an ­ hanget.

Ä v e n d e t i barn litteratu ren v ik tig a » k la ssik e r­ p ro b le m e t» tas upp. H u r sk a m an i en u tgåva fö r barn fö rh ålla sig till o rig in alet, när d et e x e m p e lv is g ä lle r rasism o ch slav eri som i D e fo e s b o k ? M a rg a ­ re ta W in q vists n o terin g ar om h u r » texten m e d v e ­ tet e lle r o m e d v e te t anpassats e fte r skild a tid ers sm ak o ch id e o lo g ie r» tillh ö r d e intressan taste i h en n es fram ställn in g. Ä n d å tycks d et m ig som om

2 0 8

_{Övriga recensioner}

hon här b o rtse r från v issa väse n tlig a k o m p lik a tio ­ ner. D e t g ä lle r fra m fö r allt d en k o m m e rsie lla sidan av fö rla g sv ä se n d e t, som b ara näm ns i fö rb ig å e n d e . P ro b le m e t är ju , att u tg ivn in g en iblan d m e r b e ­ stäm s av affärstra n sak tio n er och e k o n o m isk a hän­ syn är ren t id e o lo g isk a av sik ter. E tt g o tt e x e m p e l p å d e t fö rh ållan d et u tg ö r d en an d ra sv e n sk a u p p ­ lagan från 1 7 5 2 , som d y k e r u pp i serien » S jö - m an sh istorier» så sen t som 1 8 5 6 .

D e n b ib lio g ra fisk a fö rte c k n in g e n som avslu tar b o k e n är im p o n eran d e: c irk a se x tio o lik a v e rs io ­ n er sam t å tsk illig a o m tryc k . E n n u m rerin g av tit­ larn a h ad e u n d erlättat k o rsh än visn in g a r m ellan tex t och b ib lio g ra fi sam t o lik a u p p lag o r i sjä lv a b ib lio g rafin . D å had e m an o ck så k u n n at u n d vik a d e in k o n se k v e n se r i fo rm av o lik a u p p g ifte r o m u tg ivn in g sår som iblan d fö re k o m m e r. U p p g ifte r ­ na v e rk a r annars e fte r s tic k p ro v sk o n tro lle r m y c ­ k e t tillfö rlitliga. J a g har v isse rlig e n h ittat ännu en u p p laga ( » 1 o -i-to p p -b ö ck ern a » nr 2 , In te rn a tio n ­ al B o o k A u to m a tio n , U d d e v a lla , 19 6 4 ) o ch en d ram atiserin g (i B a rn b ib lio te k e t S a g a nr 1 7 2 , 19 3 6 ) , m en d e t fö rta r inte d e t g e d ig n a in try ck et. E n in tressan t frå g a är h u ru v id a äld re tid sk rifte r kan g e y tte rlig a re fy n d i fo rm av fö lje to n g s v e r ­ sio n er. M a rg a re ta W in q v ist n ä m n er d o c k in te, o m h on g jo r t n ågra sådana e fte rfo rsk n in g a r.

Författarin n an har b eg rän sat sig till d e t s v e n sk a m aterialet; U llric h s ö d e är o n e k lig e n a v sk rä c k a n ­ de. H e n n e s b o k o m fattar inte m er än d ryg t ett­ h u n d ra sid o r v ara v m ån ga illu strera d e. T r o t s d e t lilla fo rm atet, o ch tro ts an fö rd a in vän d n in g ar, är d e t en in tresseväc k an d e o c h v ik t ig insats M a r­ g a re ta W in q v ist g jo rt. M å den in sp ire ra till m ån g a an d ra p å sam m a om råd e.

Sonja Svensson

Debattböcker om barnlitteratur

» V å ra k lassisk a fö rfa tta re s b ästa d ik te r b ö ra alla finnas redan p å b arn en s b o k h y lla » , s k re v E llen K e y år 1 9 0 0 i

Barnets århundrade.

H o n räkn ad e upp ett antal titlar » fö r att v isa vad ett n o rm alt barn kan tillg o d o g ö ra sig av v e r k lig litteratu r, ifall d ess u p p fo stra re äro k lo k a n og att fö r se d e t m ed en sådan, i stället fö r att hålla d et tillb ak a e n lig t en g rad erad skala fö r vad o lik a åld rar b ö ra m atas m ed — av b a rn b o k sv ä llin g i stället fö r fa st fö d a !»

E n sådan syn p å b arn litteratu ren , k o n statera r

Göte Klingberg,

å te rk o m m e r m ed jäm n a m ellan ­ rum ännu i dag, och d et fö r e k o m m e r att d en u p p ­ fattas som ny och o rig in e ll. H a n v e d e r lä g g e r K e y s asikt i sin sk rift

M ål och vägar för grundskolans

litteraturundervisning

(U tb ild n in g sfö rla g e t 19 7 4 ) , vars in le d an d e d isk u ssio n h ar en räck v id d , som strä c k e r sig u tö v e r den litte ra tu rp e d a g o g isk a d e ­ batt, som är b o k e n s h u vu d sy fte.

V a d E lle n K e y had e em o t d en sp ec iella barn- o ch u n gd o m slitteratu ren var, att den inte hade sam m a litterära k v a lite te r, som vu x en litteratu ren . D e t ta v a r k an sk e sann are p å E llen K e y s tid än nu, m en m e d v e te t e lle r o m e d v e te t har d en n a u p p fatt­ ning hållit i sig. D e t finn s inte något skäl, u n d er­ stry k e r K lin g b e r g m ed skärp a, att anta, att en b o k , som har sk rivits m ed tanke p å att k u n n a läsas av barn, av den an led n in gen b ö r v a ra ett säm re k o n s tv e rk än en b o k , som v än d er sig fö re trä d e s­ vis till vu x n a. A ll b arn litteratu r är n aturligtvis inte från k o n stn ärlig sy n p u n k t god litteratu r, m en d etta g ä lle r ju även v u x e n b ö c k e r.

D e n tanken har fö rts fram , att s k o lu n d e rv is­ nin gen v ia b arn - o ch u n g d o m sb o k en skall fö ra e le v e rn a till d en » rik tig a» litteratu ren . K lin g b e rg o p p o n e ra r m o t ett sådant synsätt: » B a rn - o ch ung­ d o m slitteratu ren tillh ö r litteratu ren . N ä r m an lä­ ser en barn- e lle r u n g d o m sb o k lä ser m an littera­ tur. O ch d e t är in gen svårigh et att fin n a barn- och u n g d o m sb ö c k e r m ed litterär k va litet.»

E n b id rag an d e o rsak till s k ilje lin je n m ellan barn- o ch v u x e n litte ra tu r an ser K lin g b e r g v ara lit- teratu rv etarn as trad ition att inte ta upp några v e rk u r b arn litteratu ren i sina ö v e rsik tsa rb e te n . D e tta g ä lle r o ck så nu, när b arn litteratu rfo rsk n in g en , inte m in st tack v a re K lin g b e rg s e g e t o u ttrö ttlig a arb e ­ te, än tlig en fått en h ö g re status. D e n n a fo rsk n in g har b liv it något av en disciplin fö r sig. E n d ast sällan sam sas v e te n sk a p om b arn litteratu r inom sam m a p ä rm a r som v e te n sk a p o m v u x en litteratu r. E tt u nd an tag är fe stsk rifte n till T id e strö m ,

Lyrik i

tid och otid,

d är P är B e rg m a n bid rar m ed stu d ien

Elsa Beskows Tomtebobarnen — en mi-

niatyrmonografi.

T ill grän sd rag n in g en b id rar k an sk e ock så, att fa ck litte ra tu r om b a rn b ö c k e r iblan d har en g an sk a sp ec iell karak tär. I o ch m ed att b a rn b ö c k e rn a b ö r­ jat d isk u tera s så flitig t, får m ån ga an alyser ett d i­ d a k tisk t d rag — p recis som b a rn b ö c k e rn a själv a o fta haft. F ö r r lärd es det ut h u r barnen sk ulle vara; nu u n d erv isar m an om h ur b a rn b ö c k e rn a skall se ut. Länge har fra m fö ra llt triviallitteratu ren an gri­ pits i sam band m ed d en n a strävan att fö rän d ra och fö rb ä ttra b arn b ö c k e rn a. B e d ö m n in g e n har g ärn a v arit estetisk . M e n nu har d et faktu m , att den m a rx istisk a litte ra tu rk ritik e n b ö rja t in rik ta sig på b a rn b ö c k e r, m e d fö rt ett k rav p å att b arn b ö c k e rn a sk all än d ra p å sitt in n eh åll fö r att i sin tur kunn a fö rä n d ra sam hället.

D e t ta k ra v uttalas tyd ligt i d et d an sk a sam lings- a rb e te t

Bern Litteratur Samfund

(M u n ksg aard 1 9 7 2 ) , som 1 9 7 4 ö versatts till sv e n sk a m ed titeln

Barn Litteratur Samhälle

(G id lu n d s). D e åtta sk ri­ b e n te rn a har en g em e n sa m u tgån gsp u n k t i m arx­ ism en. D e r a s d e k la re ra d e m ålsättn ing är, »att u n d erg räv a den b o rg e rlig a fö reställn in g en om b a rn litteratu r (och k o n st ö v erh u vu d tag et) som ett

neutralt, o sk y ld ig t v e rk ty g fö r u n d erh ålln in g, u p p b y g g else, u p p le v e lse » . B arn littera tu re n skall ingå i arb etet p å att av sk a ffa k lassam hället.

D e n m arxistisk a litteratu rveten sk ap en har ju en stark are p o sitio n v id d an sk a u n iv e rsite t än v id sven ska. Ic k e d esto m in d re har

Barn Litteratur

Samhälle

sin a fö re b ild e r i S v e rig e . M ed a rb e ta rn a erk än n er villigt sin tack sam h etssk u ld fram fö rallt till G u n ila A m b jö rn sso n s

Skräpkultur ät barnen

o ch A llro th -S u n d strö m :

Barn, böcker och samhälle

(anm älda i Sam laren 19 7 2 ). D e s s u to m har S v e rig e ett stö rre antal ö p p e t p o litisk a b a rn b ö c k e r än D an m ark —

P il Dahlerup

an alyserar d em i avsn it­ tet

Socialistisk barnlitteratur.

B o k e n har alltså lik a m y ck e t h em o rtsrätt i sven sk b arn b o k d sdebatt som i dansk.

D e n sven sk a u pplagan sk ilje r sig i v issa av se e n ­ den från den danska. Pil D a h le ru p k än d e inte till hela S v e n W ern ström s p ro d u k tio n , när hon b e ­ handlade h onom i sin uppsats och då b ek lag ad e, att han inte sk rivit någon socialistisk b o k om S v e ­ rige. D e n d elen av hans fö rfattarskap var näm ligen inte ö versatt till danska. N ä r hon u p p täckt sitt fö rb ise e n d e , s k re v hon i den d a n sk a tid ningen

Information

artik eln

Den okände Sven Wernström,

som nu finn s m ed som ko m p le m en t. I g en gäld är

Seren Vinterbergs

k ap itel

Barnlitteraturens sprid-

ningssystem

n edkortat. M ån g a u p p g ifte r om danska fö rh ållan d en har ansetts v ara av m in d re intresse hos oss. O ch den som v ill ha system a tisk a d e ta lje r om b arn litteratu ren s u tb red n in g i S v e rig e kan g å till L itteratu ru tred n in g en s d elb etän k an d e

Littera­

turen i skolan,

där C h ristin a T e llg re n u n d ersö k t u tgivn in gen åren 1 9 6 6 - 7 0 .

D e åtta m ed arb etarn a i

Barn Litteratur Samhälle

erk än n er frim o d ig t vissa n y b ö rja rb riste r, när d et g ä lle r m eto d ik och fo rm u lerin g ar. B o k e n bär o n ek lig en spår av att en fö rh ållan d evis ny m etod ännu inte b liv it rik tigt g en o m arb e tad . M in st ly ck at är d et avsnitt, där m arxism en sam m an kopplas m ed p syk o an aly sen :

Ole Andkjaer Olsen

och

Vagn Thor-

ning: Walt Disneys Kalle Anka och kompani.

U p p ­ satsen g ö r ett slarvigt in tryck , d ä rfö r att fö rfattarn a in te tycks ha tillräck lig k än n ed om om sitt m ate­ rial. A t t a v slö ja en kap italistisk g ru n d syn i D is ­ n eys s e rie r är tacksam t m en inte nytt. I S v e rig e g jo r d e tec k n in g slärare Lars P eterso n en ro lig u t­ ställnin g p å detta tem a i M o d e rn a m u se e t 1 9 7 1 , som d isk u tera d es en h el del. B l. a. fram k o m i den d isk u ssio n e n att D isn e y s lev n a d stec k n are R ich ard S c h ick el an sett fa rb ro r Jo a k im v a ra tänkt som en nidbild av D isn e y själv. (B o Lu n din i

Barnbok

och barnboksforskning.)

D e tta g e r ju ett annat p e rsp e k tiv p å ärk ek ap italiste n Jo a k im . F ö rfa t­ tarna är inte h e lle r särsk ilt n o g g ran n a i sina d istin k tio n er. M ån g a s e rie r g ru n d a r sig p å litte­ rära v e rk : D ju n g e lb o k e n , K a p te n G ran ts barn, fo lk sa g o r m. m . M en fö rfattarn a tillsk river o g e ­

n e rat D isn e y åsik ter, som e g e n tlig e n är att h än ­ fö r a till fö rlag o rn a: K ip lin g , V e r n e t. ex.

E n n a ck d el är o ck så, att den alltfö r sin n rika ö v e rto lk n in g e n sk ym m e r b o rt d e t som e g e n tlig e n h ö r sam m an m ed b o k en s tem a: an alysen av s e rie r­ nas sam hällsbild. L äsaren b lir fu llt u p p tagen av att ta ställnin g till sådan a p å ståen d en , som att det lig g e r in cestm o tiv b ak o m sto ra styg ga v arg en s fö r ­ hållan de till g risa rn a e lle r att d et tilltalar barns anala fix e rin g a r, när fa rb ro r Jo a k im b ad ar i p en gar. U p p sa tsen sk u lle ha vun n it p å en b ety d lig t stö rre k o n cen tration .

D e an dra u p p satsern a har inte sam m a svag h eter. D ä r v isar sig den m arxistisk a litteratu rsy n en k u n n a tillfö ra b a rn b o k sk ritik e n nya, fru k tb a ra id éer. A n ­ vän d som en m eto d bland an d ra — v ilk e t g iv e tv is är fö rk astlig t u r ren lärig h etssyn p u n k t — kan den b id ra till en ö n sk värd b red d n in g b åd e av b ö c k e r ­ nas äm n en och d en ak tu ella b arn b o k sd eb atten . B lir d en allen aråd an d e d ä rem o t, k o m m e r littera­ tu ru tb u d et att bli m er b egränsat. D e tta fram g år av

Agnete Diderichsens

in led an d e uppsats

Barns ut-

vecklingsvillkor i klassamhället.

D e n lägger g ru n d en till d e fö lja n d e an aly sern a g e n o m att v isa p å v ilk a v ägar — m e d v e tn a eller o m e d v e tn a — barn styrs in i ett sam hälle, lärs att ac cep tera dess n o rm er. B a rn m åste lära sig en k ritisk inställning. D id e ric h s e n k rä v e r av b arn b o k en , att den sk all fö rm e d la en äk ta m e d v e te n h e t om o m v ä rld e n , en realistisk in ­ fo rm atio n om den v e rk lig h e t och d e t sam hälle, v i s jä lv a le v e r i. B a rn skall lära sig att ö v e r ta sty r­ nin gen av sin egen och sam h ällets u tv eck lin g .

S k a ll

all

b arn litteratu r — som D id e ric h se n ö n ­ sk ar — u n d erk astas d essa stränga v illk o r, k o m m e r m y c k e t av k o n stn ärlig t v ärd e att falla bort. V i är tillb ak a i 17 0 0 -ta lsu tilism e n s k rav, att alla b arn ­ b ö c k e r skall v a ra lä ro rik a och nyttiga. K a n den id e o lo g isk a k ritik e n , å an d ra sidan, b id ra till att få b o rt triviallitteratu ren s fa lsk a v e rk lig h e tsb ild v o r e m y c k e t vun n et. D id e rich se n s syn p å d essa lång- se rie b ö c k e r är b e ty d lig t strän gare än b ib lio te k a ­ rie H e le n a San d b lad s i

Barn, böcker och samhälle

—

d en rad ikala s v e n sk a d e b a ttb o k e n från 19 7 0 . Sandblad h ävd ar, att d e t är bättre att barn läser d åliga b ö c k e r än in ga b ö c k e r alls. D id e ric h se n o p p o n e ra r m o t att en sådan e fterlåte n syn p å triviallitteratu ren vu n n it in steg i b ib lio te k e n . M an tillg o d o se r inte (de läsovana) arb etarb arn en s in­ tresse n g e n o m att lassa k va silitteratu r ö v e r dem : » V ill m an v a ra solid arisk m ed arb eta rb arn en ska m an in te g e d em triviallitteratu r, utan sätta igång m ed att g ö r a en b arn litteratu r, som är även fö r dem . O ch d e t b e ty d e r e g en tlig en bara en ku n- s k a p s u tv id g a n d e ,. m e d v e ta n d e g ö ra n d e b arn litte­ ratu r. »

I S v e rig e och i någon m ån i D a n m ark har d et k o m m it ett antal b a rn b ö c k e r, som m o tsvarar b o ­ k en s k rav.

P il Dahlerups

an alys av d en n a littera­

2 7 0

Övriga recensioner

tur i u p p satsen

Socialistisk barnlitteratur

är ett av d e in tressan taste avsn itten . H o n ställer upp v issa k rite rie r p å h u r en g o d so c ialistisk b arn b o k skall v ara och an alyserar b arn b ö c k e rn a , däriblan d m ån ga sven sk a , u tifrån d essa bestäm d a u tg ån gs­ p u n k ter. A v en socialistisk b arn b o k k rä v e r D a h le - ru p , att den p å ett åsk åd lig t sätt fö rk la ra r d et äm n e, som valts, u tifrån m o tsättn in gen a rb e te ­ kapital. » D e t b e ty d e r t. ex. att en so c ialistisk analys en lig t m in a v ä rd e rin g a r in te är i sin o rd ­ ning även om d en k o m m e r m ed en fram ståen d e fö rk la rin g p å fö ro re n in g sp ro b le m e t, om d en p å sam m a g å n g g o d ta r h ela d e t trad itio n ella fa m ilje - m ö n stret, k ö n sro llsm ö n stre t, b a rn -v u x e n -m ö n s- tret. So c ialism en sk a g älla alltsam m ans.

K r ite r ie r n a kan d isk u tera s och d e t har o ck så g jo r ts , äv en från m a rxistisk t håll. M e n h en n es k o n se k v e n ta g ran sk n in g av d e socialistisk a b arn ­ b ö c k e rn a g ö rs i k o n stru k tiv t sy fte , även o m m ånga fa lle r ig en o m . T ill d em h ö r t. o. m . en d el av den so c ialistisk e fö rfa tta re n S v e n W ern strö m s b ö ck e r.

Hans Resa pä en okänd planet

klan d ras fö r s te ­ re o ty p a k ö n sro lle r o ch fö r p riv a tise rin g av p r o ­ b lem en . D ä r e m o t an ser h o n , att hans b o k

Upp­

roret

är g e n o m fö rd o ch en h etlig. D ä r u n d e ro rd ­ nas alla an dra m o tsättn in gar (fö rtry c k av ras, k ö n , barn) den sto ra m o tsättn in gen rik -fa tt ig o ch u p p ­ lö ses m ed den.

Jette Lundbo Levys

k a p ite l

Realismproblem i barn­

litteratur (19 4 5-70 )

är o ck så av m e to d isk t in tre s­ se, även o m den är tu n gt o ch snårigt sk riv e n . H o n u tg år ifrån m arxistisk — främ st L u k å c s’ — d e fin i­ tion av realism en och ställer b arn ro m an en i re la ­ tion till den . L u n d b o L e v y har sk riv it sin u ppsats i fö rsta hand fö r att d riv a en tes: d en k ritisk t realis­ tisk a b arn ro m an en b ö r visa, att fö rtry c k av barn en o ch d eras b e fr ie ls e fö rs ö k är en fö ljd av d e t k ap ita­ listisk a sam hället. H ä r är ick e p latsen att d e b a tte ra d et p å ståen d et, d e t fo rd ra r ett p o litisk t ställn in g s­ tagande. D ä r e m o t är h en n es u ppsats v ik tig litte ra ­ tu rv e te n sk a p lig t sett p å g ru n d av d e jä m fö re lse r so m dras m ellan v u x e n litte ra tu r o ch b arn litteratu r. G e n o m att visa, h u r b åd a fö r e te e lse r n a är u tflö d en av sam m a id é e r, sam m a sam h ällsfö rh ålla n d en b a­ nar h o n v äg fö r d en e n h etlig a syn p å litteratu ren , som K lin g b e r g e fte rly ste . L a u ra In gails W ild e rs h isto risk a realism ställs t. ex. i relatio n till d en b o rg e rlig a rom an en m ed B alza c som ty p e x e m p e l.

Ä n n u en n y u tk o m m en b o k b är v ittn e o m att k ra v e t p å en sam m a n k o p p lin g av p o e si och p o litik nu utsträcks till b arn litteratu ren :

Per Olsen og Kari

Schei: Aspekter a f b0rnebogen idag

(B o r g e n 19 7 4 ) . B o k e n är en re d o v isn in g av fö re d ra g , g r u p p a rb e ­ ten och d isk u ssio n e r p å e tt in te rn o rd isk t sem in a­ riu m om b a rn b o k e n i K u n g ä lv 3 - 9 se p te m b e r 1 9 7 2 . D e n är o jäm n till k v a lite te n , sam m ansatt som d en är av b id rag av sk ifta n d e ty p ; därtill är den slarvigt re d ig e ra d (e lle r k o rre k tu rlä st).

Se m in a rie t k o m att i h ög grad präglas av socialis­ tisk id e o lo g i; b o k e n har d ä rfö r m ånga b erö rin g s­ p u n k te r m ed

Barn Litteratur Samhälle,

vilk en tillh ö r d e arb eten som citeras av fö red ragsh ållarn a. O ck så

Aspekter a f b0rnebogen idag

har d id ak tisk a drag: S y fte t m ed b arn b ö c k e r är att d e sk all skapa ett b ättre sam hälle. V a n lig e n räk n ar m an då blott m ed de y ttre v illk o re n .

Magnhild G ravir

o p p o n e ­ rar d o c k i fö re d ra g e t

Kor realistisk er barneboka?

m ot en alltfö r m aterialistisk syn. H o n u ppskattar v isse rlig e n d en p o litisk a b arn b o k en , om d en inte är alltfö r o n y an serad , m en klagar främ st ö v e r att m än n iskan s g ru n d v illk o r, liv och d ö d , så g o tt som ald rig b lir o m n äm n d a i n o rsk a b arn b ö cke r. Ingen av p e rso n e rn a tycks se liv e t i s tö rre p ersp e k tiv . R e a lism b ö r in te v a ra att en d ast sk ild ra d en när­ m aste o m v ärld en .

D e b a tte n k rin g d en socialistisk a b arn b o k en till­ fö rs i ö v rig t in te m y ck e t n ytt u tö v e r vad som tidi­ g a re fram k o m m it i sv e n sk o ch d an sk fa ck littera­ tur. V ad som d ä rem o t är en n yh et, är att d et fin sk a sp rå k o m rå d e t än tlig en k o m m e r m ed i en n o rd isk ö v e rsik t.

Kaija Salonen,

som bid rar m ed

Sociala och

aktuella problem i den finska barnlitteraturen av

idag,

b ek la g a r d e fin sk a fö rfattarn as iso lerin g. På h ela 19 6 0 -ta le t ö v e rsa tte s sex fin sk a b arn b ö c k e r till sven sk a ! T ro ts d etta visar h en n es u n d e rsö k ­ ning, att d en fin s k a b arn litteratu ren in n eh ållsm äs­ sigt g a n sk a v äl stäm m er ö v e re n s m ed d e ö vrig a n o rd isk a lä n d ern as: en g a n sk a b egrän sad m iljö , som fö r st d e se n aste åren utvid gats till nya so ­ cialg ru p p er. M o tiv e n är m e ra sociala än p o litisk a; d en sam h ällsk ritisk a b arn b o k en har, ko n sterar Sa lo n en , än nu inte sk rivits i Finland.

A t t d ö m a av b arn b o k sfo rsk arn as u p p g ifter, tycks d e t v a ra ett v an lig t fe n o m e n , att b arn b o k en id ém ä ssig t lig g e r något e fte r båd e den ö v rig a litte­

ratu ren och sam hället i stort.

Kari Skj0nsberg,

som i uppsatsen

K]0nnsroller i barne- och ungdomslittera­

tur

fö lje r upp sina tid igare fo rsk n in g ar, k o n state­ rar att fö rän d rin g ar sk er långsam t i b arn littera­ turen. N ä r d e t g ä lle r k ö n sro lle r m e d v e rk a r b ö c ­ k ern a utan tv iv e l till att b ev a ra d e t k o n v e n tio ­ nella m önstret. D e få nya e x p e rim e n t som g jo rts bl. a. av sv e n sk a fö rfattare, är in te alltid så ly c ­ kade. D e tta d rar m ed sig, att k ritik e n fä st sig vid svag h etern a i stället fö r att fram h äva d e t vik tig a i att fö rfattarn a fö rsö k e r g e läsarn a nya m ö jlig h e te r till id en tifik ation .

A r då v u x en litteratu ren m er avancerad sedd ur d en n a syn vin k el? K a r i S k ja n s b e rg u ttry c k e r sig fö rsik tig t, m en m isstänker att b arn litteratu ren är d en m est k ö n sro llsk o n serva tiva. N u finns d et fa k ­ tiskt en stick p ro vsu n d ersö k n in g av sven sk 60-tals- litteratu r (fö r vuxna) g jo r d ju st u r k ö n sro llssy n ­ p u n kt:

Margareta Ekström, Sexroller söker en förfat­

tare

(i den av W estm an B e r g red ig e ra d e

Könsrol­

ler i litteraturen från antiken till 1960-talet).

A v den u ppsatsen fram g år, att M arg areta E k strö m fu n n it m y ck e t lite t av d e nya k ö n sro llsid ea len i 6o-talsp rosan . B a ra p å en stak a p u n k te r g ick d et att sp åra »fö rän d rin g en s v in d » .

D e t fö re fa lle r alltså, som o m här fu n n es lik h e te r m ellan barn- och v u x en litteratu r — d e nya ro lle rn a väntar p å sin a fö rfattare. E n system atisk t u tfö rd jä m fö re lse b o rd e k u n n a bli g ivan d e. K ö n s ro lls ­ fo rsk n in g en sk u lle alltså ku n n a bli

ett

läm pligt o m råd e, där m an i K lin g b e rg s an da k u n d e u tfö ra v ertik a la u n d ersö k n in g ar, tvärs ig en o m alla åldrars litteratu r. F le r b o rd e — fö r att an k n yta till J e t t e L u n d b o L evis uppsats — v ara m ö jlig a att hitta fö r in tresserad e litteratu rvetare.