Samlaren
Tidskrift för
svensk litteraturvetenskaplig forskning
Å rg ån g 95 1 9 7 4
Svenska Litteratursällskapet
Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa
en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.
R E D A K T I O N S K O M M I T T É
Göteborg: Lennart Breitholtz
Lund: Staffan B jörck, Carl Fehrm an
Stockholm: Ö rjan Lindb erger, Inge Jo n sso n
Umeå: M agnus von Platen
Uppsala: G unnar Brandell, Thure Stenström
Redaktör: D ocent U lf W ittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, V illa vägen 7,
752 36 Uppsala
fra m fö r allt fä st m ig vid d en ö v e rty g a n d e d isk u s sio n en av tillk o m st o ch to lk n in g av
Kubla Khan.
Fru m an är n atu rligtvis m e d veten o m att han p ro v o c e ra r o ch o p p o n e ra r sig m o t tid igare fo r s k ning. H an säger i in tro d u k tio n en : » I f the c on clu sions that em erg e fro m the fo llo w in g stu d y are g e n e ra lly ac cep ted , m an y ch ap ters in the h isto ry o f th ou gh t and letters in E n g lan d fo r th e past o n e h u n d red fifty ye a rs w ill need to b e rew ritten . W ith re sp e c t to th e fa te fu l tran sition in th ou g h t and fe e lin g o ften called the R o m a n tic R e v o lu tio n , the revisio n s called fo r are drastic.» Fru m an lid er inte av fa lsk b lyg sam h et, m en faktu m är att m an blir allt m e ra ö v e rty g a d om att hans teser i sto rt håller, ju längre m an läser.
U p p läg g n in g en av m a te ria le t är o k o n v e n tio n e ll. I stället fö r att g å fram k ro n o lo g isk t v ä lje r Fru m an fö rst att g e ett p o rträ tt av den unge C o le r id g e u r o lik a v in k lar, sam tidigt som han p re se n te ra r de fö rsta d ik tfö rsö k e n . D ä re fte r d isk u tera r han p r o sa ve rk en , fra m fö r allt
Biographia Liter aria
— » on e o f th e m ost fa m ou s, co n tro v e rsia l, and m isu n d er sto od b o o k s e v e r w ritte n » — och S h a k esp eare- fö reläsn in g arn a. H a n g ö r en d ju p b o rra n d e u n d e r sö k n in g av C o le rid g e s o re d o v isa d e skuld till K an t, Sc h ellin g och Sc h le g e l, en fråg a som har g jo r t att C o le rid g e s ry k te b liv it sy n n erlig en skam filat. D ä r efte r k o m m er ett k ap ite l o m d en m o g n e d ik ta ren m edThe Ancient Mariner, Christabel
ochKubla
Khan
som d e »tunga» dik tern a. Så fö lje r n e d g ån g s p e rio d e n , då C o le rid g e b lir allt m er b e ro e n d e av o p iu m , ansätts av m ard rö m m ar o ch p e rso n lig a svårig h eter o ch ö v e r g e r d ik tn in gen . E tt fa sc in e ran d e k ap ite l sk ild rar hans d rö m liv , d ä r g e n o m g å e n d e tem an är b rist p å id en titet, ho t, fly k t fö rsö k , lem lästn in g och en k än sla av g alen sk ap , n ågot som n atu rlig tvis stark t p å v e rk a d e hans vak en liv .D e t finn s ännu in gen v e rk lig t sak lig b iog rafi ö v e r C o le rid g e , hävdar Fru m an . H a n har h aft ett en o rm t in flytan d e m en b liv it stark t m issk re d ite rad. Fru m an har fö rsö k t att g e ett så o b je k tiv t p o rträ tt av h o n o m so m m ö jlig t, som m än n iska, d ik ta re och tän k are, m en han e rk än n er att d en o b je k tiv a sann in gen o fta hin d ras av att C o le rid g e m inns fe l, lju g e r e lle r u n d erlåter att g e san n fär diga u p p lysn in g ar. D ä r fö r b lir fo rsk a re n s v ä g o fta d e te k tiv e n s, o ch » b e v ise n » red u ce ras in te så säl lan till in d ic ie r. D e t är n atu rligtvis sant att m y c k e t av vad som fö rs fram i b o k e n kan d isk u tera s och ifrågasättas, m en k v a r står att d en är säll syn t stim u leran d e o ch u p p slagsrik. J a g har fö r m in d el in te p å åtsk illiga år läst n ågot b ättre i g en ren .
Lennart Peterson
2 3 0
Övriga recensioner
K n u d B ja r n e G je s in g :
Den romantiske bevsegelse.
Skitse til generel karakteristik.
O d e n se U n iv e rsity Stu d ies in Scan d in avian L an g uag es and L iteratu - re s, v ol. 4. O d e n se U n iv e rsite tsfö rla g 1 9 7 4 . Från d ansk litte ra tu rv e te n sk a p har v i här i S v e rig e m o ttag it å tsk illig a b åd e stim u leran d e o ch o ro a n d e im p u lser u n d er de sen aste åren. A n tin g e n d e dan sk a an satsern a g ått i m arxistisk e lle r h e rm e n e u tisk e lle r allm än t s. k. te x tk ritisk rik tn in g , har d e im p o n e ra t g e n o m sin fr e jd ig h e t o ch en e rg i o ch inte sällan fö rfä ra t g e n o m ty sk e rie t i term in o lo g i och sp ek u lativ m eto d ik . I vårt land där v e te n sk a p lig sann in g u n d er lå n g lig a tid er in te fått u ttry ck as p å annat än an g lo sa xisk t c om m on sen se-sp råk , ter sig v å ra n o rd isk a b rö d e rs fö re h a v a n d e n m in st sagt an m ärkn in gsvärd a.E tt e x e m p e l p å litte ra tu rv e te n sk a p sådan den inte sk rivits i S v e r ig e p å g o tt o ch v äl ett h alvt s e k e l u tg ö r K n u d B ja r n e G je s in g s lilla stu d ie ö v e r r o m an tik en . F ö rfattaren är u n g — fö d d 19 4 9 — m en han är inte m arxist och d et är ö v e r h u vu d taget o sä k e rt v ilk e n sk o l- e lle r m e to d b e te c k n in g han fö r eg en d e l sk u lle v ilja se p å sitt o p u s. T e r m e r som » W esen sb estim m u n g » fa lle r en o sö k t in. V a d G je s in g är ute e fte r är näm ligen att p å k n a p p a 4 0 try c k sid o r » in d k re d se b asale g ru n d tra e k , d er k u n n e ses som d e t k o n stitu e re n d e e le m e n t i d en ro m an tisk e bevaegelse» (s. 4 3 ). H a n g år så tillv ä g a att han h o p ar citat u r sk ö n litte rä ra och litte ra tu rk ritisk a te x te r från åren o m k rin g 18 0 0 u n d er n ågra fa r u b rik e r som en ligt hans fö rm en a n d e står fö r de »b asala g ru n d d ra g e n » . I k ap itlet » K o s m o logi» avhan dlas ro m an tik en s m o n istisk a m e ta fy sik och i k ap itlet » E k siste n sfo rstå e lse » k ara k te rise ra s i tre o lik a u n d era vd eln in g ar m än n isk an so m k o n st när, m än n isk an sedd som en to talitet och d en r o m an tisk a etik en .
M ån g a sk a ld e r, t. ex. H ja lm a r G u llb e r g , har d rö m t d rö m m en att få åte rv ä n d a till d en m än sk lig h eten s p a rad isisk a b arn d o m stid då de sk ap ad e tin gen än nu inte had e n åg ra nam n, d å d et att v ara skald in n eb ar att fö r fö rsta g ån g en u ttala d e en k la o rd som sedan b liv it släk tets arve d el. På lik n an d e o m o ck så långt b ly g sa m m are sätt kan litteratu rh is to rik e rn d rö m m a o m att som d en fö rste få g e sig i kast m ed ett sto rt och rik t sk e d e , att k lassific era, k a ra k te rise ra , o rd n a och d efin ie ra . G je s in g s lilla sk rift är en sådan litte ra tu rv e te n sk a p lig d a g d röm . D e n h ar d rö m m en s frä sch ö r o ch u n g d o m en s u pp- tä ck arg lä d je. M e n p ra k tisk t taget allt d är står har sagts o än d lig t m ån ga g å n g e r fö ru t m ed m ån g fa l digt fle r o ch u tfö rlig a belägg. E n d e l d iagram m ed p ilar o ch v in k la r ser fö r all d e l nya ut, m en de v isar sig v id n ärm are stu diu m v a ra täm ligen k o n v e n tio n e lla till sitt inn ehåll.
D e t v o r e d o ck o rä ttv ist att avfärd a G je s in g m ed en iro n isk klap p p å axe ln . H ä r är utan n ågon som
h elst tvek an en talang värd u p p m u n tran och stöd. E fte r n ågra k ritisk a k alld u sch ar och fö rd ju p a d b e läsen h et k o m m e r han sä k e rt att återv än d a m ed ett stö rre a rb e te o m ro m an tik en , där d e v e rk lig t nya in sik ter han v u n n it vaskats fram ur allm än godset.
D e t v o r e o ck så o rä ttv ist att in te g e sig tid att p re c ise ra några av d e k ritisk a in v än d n in g arn a m ot
Den romantiske bevsegelse.
T ill att b ö rja m ed u n d e r sö k n in g so b je k te t. Ä r d et ro m an tik en i allm än h et G je s in g av se r e lle r bara den d a n sk a e lle r d en d a n sk tysk a m ed vissa fö rg re n in g a r u pp till S v e r i g e? H ä r får hans u rval av citera d e fö rfa tta re stå som en d a svar: fö ru to m en rad d an ska fö rfattare fig u re ra r K a n t, F ich te, Sc h ellin g, N o v a lis och några an dra ty sk a nam n sam t A tte r b o m och A lm q vist m ed v a rd e ra något citat. M y c k e t av d et fö r fattaren säg er om m än n iskan s fö rh ållan d e till k o sm o s h ad e b ättre ku n n at e x e m p lifie ra s ur Stag- nelius sk rifte r än u r d e m e d io k ra In g em a n n texter, o fta av m y c k e t sen t datum , som an fö rs. O ch b åd e G e i je r och T e g n é r sk u lle k u n n at b id ra m ed u t m ärk ta citat i fle ra av G je s in g s k ap itel. M e n fö r m o d lig en är d e t d en d an sk a ro m an tik en sedd m ot tysk b ak g ru n d som han har i tankarna. V a r fö r då inte säga d etta re n t ut? Im p u lse rn a från En glan d och F ra n k rik e b e rö rs näm ligen in te alls.A v g rä n sn in g e n i tid en kan o ck så diskuteras. In te sällan le d e r G je s in g läsaren in i d en K ie rk e g a a rd s- ka ta n k ev ärld en s la b yrin ter. B e r o r d etta p å att han räk n ar K ie r k e g a a r d till ro m an tik en e lle r på att han ty c k e r sig fin n a slåen d e o m o ck så se n a fo rm u lerin g ar fö r cen trala tankar i den egen tlig a ro m an tiken e lle r h elt e n k e lt p å att han råkat läsa K ie r k e gaard m ed sto r b eh ålln in g och en tu siasm ? F råg o r av d en ty p en får m an in g et svar på.
Så till d e t v ik tig a ste , v a le t av » basala g ru n d d rag » i ro m an tik en . D e d rag G je s in g fram h äver är tvi- v elsu tan alla v ik tig a, m en d e t är ett p ar som p å ett fatalt sätt k o m m it b ort. D e t en a är h isto rism en , ro m an tik en s u p p täc k t av d en h isto riska u tv e c k lin g en som en an den s u p p e n b a re lse fo rm o ch dess h isto risk a s jä lv fö rstå e lse , vara v sedan fö lje r både fo rn tid s- o ch m ed e ltid ssv ä rm e ri, båd e filo lo g isk t m y to lo g isk t in tresse o ch n a tio n ell v ä ck else. D e t an d ra d rag et sk u lle k u n n a kallas d e t trag isk a eller d et d em on isk a. I sin utläggn in g av ro m an tik en s strävan att ö v e rb ry g g a den K a n tsk a dualism en m ellan v ä rld e n i sig o ch fe n o m e n v ä rld e n fram h ä v e r G je s in g m ed rätta d en m äk tiga ten d en s m ot en h e t som tar sig u ttry ck bl. a. i S ch ellin g s iden ti- tetsfilo so fi. M e n han g lö m m e r b o rt d en fö r de fle s ta ro m an tisk a d ik ta re o ch filo s o fe r k va rstå en d e sp rick an i u n ive rsu m , deras stän diga tal om av fallet från id é v ä rld e n , om d en åt d ö d e n h em falln a sk a p e lse n s d u n k la n attsida som o ck så är m ä n n isk o sjä len s n attsida, o m den b ittra m otsatsen m ellan m ak ten att b e g ä ra och tvån g et att fö rsa k a , om den en d e fö rso n a re n i d en n a v ärld en som h e te r D ö d ,
om k o n sten inte bara som åkallan utan som be svärjelse.
V iss t k än n er väl K n u d B ja r n e G je s in g till dessa ting m en d e p assad e kan sk e in te så väl in i hans »skiss till g e n e re ll k arak teristik » . M en i an dra av seen d en p e k a r d en p å v äse n tlig h eter. Låt m ig slu ta m ed ett citat som visar G je s in g när han är som bäst. D e t gä lle r rom an tik en s h opp om att ku nn a skapa en u n ive rsalk o n st som o ck så sk u lle v ara en u n iv e rsa lv e te n sk a p :
» G ru n d p lan en til d en u n ive rselle ep istem o lo g i, rom an tik k en en sk e d e at sk ab e, er selv i sin ufu ldt- en dth ed im p o n eren d e. M e d en en eståen d e v ilje til harm oni o g en hed segte m an at sam m en taen k e natu rvid en skab , filo so fi, m o ral, h istorie, aestetik o g relig io n fo r i d en n e syn tese at g ru n d e d en i sand hed hu m an e vid en sk ab . F o rse g e t m islyk k ed e s [. . .] E le m e n te r ne i d en spaendingsfyldte u n ive r- salvid en sk ab bevaegede sig snart atter b o rt fra h v era n d re i fo rsk e llig e retn in g er, m en alle var d o g m aerkede a f m ed et. H e r d a n n ed es kim en til så fo rsk e llig a rte d e faenom ener som n ation alism en , fo lk e lig e o prersbevaegelser, m arxism en , nation al socialism en , d et p sy k o lo g isk e og d et h isto risk e m en n esk esyn , in d ivid u alism en o g den m ö d ern e an arkism e. R o m a n tik k e n fo rm åed e ik k e at fast- h o ld e sin syn tetiseren d e taenkning. M e n d en ivaerksatte en fru g tb ar k o n fro n tatio n » (s. 4 3 , 44).
G je s in g är som syn es inte rädd fö r att ta m u nnen fu ll m ed sto ra ord. Y tte r lig a r e några m u n fu llar, väl tu ggade och sm älta, skall fö rh o p p n in g svis u tg ö ra näring åt d e t m ästarp ro v v i väntar p å från den n e o räd d e gesäll.
Staffan Bergsten
Övriga recensioner
2 3 1
Jo h n C a re y :
The Violent Effigy. A study of Dickens’
Imagination.
F a b er and Fab er. L o n d o n 1 9 7 3 . In fö r den k o m isk a och realistisk a trad ition en inom e n g e lsk ro m an k o n st har litteratu rfo rsk n in g en och k ritik en reag erat p å o lik a sätt. E n e xtrem stånd p u n k t exe m p lifie ra s av lan W atts k lassisk a b o kThe Rise of the Novel
( 19 5 7 ) . D ä r hävdas m y ck et bestäm t, att en m än n isk osk ild rin g bygg d p å k ari k atyr och k o m isk ö v e rd rift är e stetisk t u n d erläg sen en p sy k o lo g isk t och s u b je k tiv t in riktad fram ställning. K o n s e k v e n s e n b lir, att W att ser R ic h ard - son som en seriö s ro m an fö rfa tta re av h elt annan d ig n itet än Field in g. På m o tsv aran d e sätt har andra k ritik e r v e la t h ävda, att D ic k e n s m åste värd eras lä g re än vissa av sina sam tid a fö rfa tta re , t. ex. G e o rg e E lio t.E n annan sk o la har sö k t åstad k om m a en äre- räd d n in g av D ic k e n s g e n o m att tillsk riv a hans ro m an er lå n gtgåen d e estetisk a och a lleg o risk a k o m p lik a tio n e r, som k n appast kan ha v arit m ed v e tn a fö r fö rfattaren själv.
