Pappastress - en kvantitativ tvärsnittsstudie om nyblivna pappors föräldrastress

Examensarbete

Magister

Pappastress - en kvantitativ tvärsnittsstudie om

nyblivna pappors föräldrastress

Stress in fathers – a quantitative cross-sectional study about newly become fathers parental stress.

Författare: Frida Larsson och Therese Lavas Handledare: Jenny Ericson

Granskare: Renée Flacking Examinator: Anncarin Svanberg Ämne: Omvårdnad

Kurskod: VÅ3111 Poäng: 15 hp Betygsdatum:

Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera uppsatsen i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av uppsatsen.

Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access. Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):

Ja ☒ Nej ☐

Högskolan Dalarna 791 88 Falun Sweden

Sammanfattning

Att få barn är en händelse i livet som kan medföra föräldrastress. Föräldrastress beskrivs som en psykologisk reaktion på de krav som ställs på att vara förälder. Barnhälsovårdssköterskan (BHV-sköterskan) som möter nyblivna pappor kan med hjälp av en mellanmänsklig relation stödja pappor att anpassa sig till den nya situationen.

Syfte

Att undersöka föräldrastress och influerande faktorer hos pappor två månader efter förlossningen.

Metod

Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på en enkätundersökning. Totalt deltog 38 pappor i studien. Papporna fick besvara två enkäter om bakgrundsdata samt ett formulär om föräldrastress, Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ), vilket mäter total

föräldrastress och i fem olika dimensioner. Data har analyserats med deskriptiv och jämförande statistik.

Huvudfynd

SPSQ:s totalpoäng visade ett medelvärde på 2,49 (standard avvikelse, SD ± 0,55). Högst nivå av föräldrastress, medelvärde 3,20 (SD ± 0,69), fanns i dimensionen ”Rollbegränsning” och lägst nivå av föräldrastress, medelvärde 2,05 (SD ± 0,82), fanns i dimensionen ”Problem i relationen”. Pappor med hög utbildning, barn sedan tidigare eller med barn som ammades delvis eller inte alls, upplevde mer föräldrastress i dimensionen ”Rollbegränsning”. Vidare påvisade resultatet att flerbarnspappor upplevde att de hade mer hälsoproblem än

förstagångspappor.

Slutsatser

Hög utbildningsnivå, barn sedan tidigare samt om barnet ammades delvis eller inte alls influerande till föräldrastress hos pappor tidigt i föräldraskapet. Ökad kunskap om att dessa faktorer influerar till föräldrastress hos pappor, kan bidra till att BHV-sköterskan lättare kan identifiera pappor med högre risk för föräldrastress. Genom att BHV-sköterskan ger dessa pappor ett ökat stöd kan deras välbefinnande och hälsa stärkas.

Abstract

Having a child is a big event in life that may lead to parental stress. Parental stress is described as a psychological reaction to the demands placed on being a parent. The primary care nurse who works with child health care and meets newly become fathers can help them adapt to the new situation.

Aim

To investigate parental stress and influencing factors in fathers two months after delivery.

Method

The study is a quantitative cross-sectional study based on a survey. In total, 38 fathers

participated in the study. Fathers were asked to answer questionnaires on demographics and the Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ), which measures parental stress. Data have been analyzed with descriptive and comparative statistics.

Main findings

SPSQ´s total scores showed a mean of 2.49 (standard deviation, SD ± 0.55). The highest mean of parental stress, 3.20 (SD ± 0.69), was found in the dimension “Role limitation” and the lowest mean of parental stress, 2.05 (SD ± 0.82), was found in the dimension “Problems in the relationship”. Fathers with a higher education, child from before or with child who partially breastfed or not, experienced more parental stress in the dimension of "Role limitation". Furthermore, the fathers who had children from before experienced that they had more health problems.

Conclusions

High level of education, children from before and whether the child was breastfed partially or not influenced to parental stress in father´s early parenthood.Increased knowledge that these factors influence parental stress in fathers can contribute to the child health care nurse being able to more easily identify fathers with a higher risk of parental stress. By giving these fathers increased support the child health care nurse can strengthen their well-being and health.

Innehållsförteckning

Distriktssköterskans roll och föräldrastöd...6

Teoretisk referensram...7 Problemformulering...8 Syfte...8 Metod...8 Design...8 Deltagare/urval...9 Datainsamling...9 Tillvägagångssätt...10 Dataanalys...11 Etiska övervägande...12 Resultat...13

Bakgrundsdata för pappor och deras barn...13

Föräldrastress hos pappor...14

Influerande faktorer för föräldrastress hos pappor...14

Diskussion...16

Sammanfattning...16

Resultatdiskussion...17

Föräldrastress hos pappor...17

Föräldrastress hos pappor i dimensionen ”Rollbegränsning”...17

Föräldrastress hos pappor i dimensionen ”Hälsoproblem”...19

Metoddiskussion...20

Klinisk relevans för samhället...22

Etiska aspekter...22

Slutsatser...23

Förslag på fortsatt forskning...24

Självständighetsdeklaration...24

Referenslista...25

Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5

Inledning

Att få barn är en stor händelse i livet som kan medföra stora förändringar. Både positiva och negativa känslor som exempelvis glädje och stress kan uppstå i samband med barnets ankomst. Stress kan påverka individens hälsa, parrelationen och barnets mående negativt. Vidare kan stress leda till psykisk ohälsa. Trots att hälso- och sjukvården idag arbetar för en jämställd vård upplever pappor sig många gånger förbisedda då fokus ofta hamnar på mamman. Detta medför att pappor inte får det stöd de önskar och att deras upplevelser av stress och negativa känslor inte uppmärksammas av vården. Ökad kunskap om pappors upplevda föräldrastress kan bidra till att BHV-sköterskan uppmärksammar pappor i högre grad och ger en mer jämlik vård till föräldrarna. BHV-sköterskan kan med hjälp av vårdprocessen stödja pappor till att bemästra den aktuella situationen här och nu. Att uppmärksamma och stödja pappor redan tidigt i

föräldraskapet skulle kunna bidra till en minskad föräldrastress. Studieförfattarna vill genom denna studie öka förståelsen av pappors upplevelse av föräldrastress tidigt i föräldraskapet.

Bakgrund

Historiskt i Sverige har det varit mammor som stannat hemma för att ta hand om barnen, men i dagens samhälle har normen ändrats gradvis till att båda föräldrarna delar mer på ansvaret för barnen och hushållssysslorna. Det finns dock kvar kulturella, ekonomiska och sociala aspekter som gör att mammor tar ut mer föräldraledighet än pappor (Almqvist et al., 2011). För att göra föräldraledigheten mer jämställd i Sverige infördes det år 1995 att 30 dagar av

föräldraledigheten blev öronmärkta för pappan. År 2002 infördes ytterligare 30 dagar till pappan (Statistiska centralbyrån, 2018). Efter första januari 2014 får föräldrarna sammanlagt vara lediga 480 dagar, varav 90 dagar är reserverade till varje förälder och dessa kan inte föras över till den andra föräldern (Försäkringskassan, 2020). Enligt Försäkringskassan (u.å) går utvecklingen mot en mer jämställd föräldraledighet långsamt framåt. Idag tar mammor i Sverige ut cirka 70% av föräldraledigheten medan pappor tar ut cirka 30%. Att som föräldrar dela lika på föräldraledigheten kan ha många fördelar för båda föräldrarna. Hushållssysslor i hemmet blir mer jämnt fördelade och det skapas mer jämställda förutsättningar för att utveckla karriären. En jämlik föräldraledighet kan ge båda föräldrarna samma förutsättning till en högre lön och bättre pension. Den förälder som är föräldraledig har oftast hand om både hushållsuppgifter och barnet. Det har visat sig att den förälder som varit föräldraledig längst ofta fortsätter med att utföra stor del av hushållsuppgifterna även efter föräldraledigheten. Den ökade arbetsbördan ökar risken för sjukskrivning.

Deater-Deckard (1998) anser att bli förälder kan vara livsomvälvande. Det kan vara både spännande och glädjefyllt för föräldrarna. Den nya situationen medför att tidigare rutiner ändras och nya utmaningar uppstår. Vidare menar Fägerskiöld (2008) att det kan ta tid att anpassa sig till den nya situationen. Situationen kan kännas oförutsägbar och vissa kan uppleva den svårare eller lättare än förväntat. Även relationen till partnern kan förändras och relationen kan både stärkas och försvagas. Dock kan en starkare känsla för sammanhållning växa fram mellan föräldrarna. Fokuset på barnet och bristen på sömn kan i sin tur vara faktorer som skulle kunna medföra en negativ inverkan på relationen. En annan stor förändring är att det blir mindre tid över för varandra som ett par. Johansson et al. (2020) har genomfört en studie som visar att mammor kan känna sig ensamma och övergivna av sin partner i det nya föräldraskapet medan pappor istället uttrycker sin ensamhet som brist på intimitet. Dessa förändringar kan resultera i relationsproblem som kan leda till separation mellan föräldrarna. Martins (2019) menar att få barn kan medföra konsekvenser för föräldrars liv och det kan infinna sig en känsla av att leva på gränsen till vad som klaras av. Det som kan påverka denna känsla är till exempel utmattning och starka känsloyttringar. Enligt Durtschi el al. (2016) kan det vara en utmaning för de nyblivna föräldrarna att balansera föräldraansvaret med att fortsätta vårda parrelationen.

Stress

Begreppet stress har historiskt beskrivits på flera olika sätt. Exempelvis på 1800-talet beskrevs stress som nervtrötthet (Allgulander, 2019). I modern tid beskrivs stress som relationen mellan individ och miljö, där det uppstår ett ojämnt förhållande mellan individens förmåga och omvärldens krav (Lazarus & Folkman, 1984). Det kan även ses som en normal reaktion på vardagslivets krav, en form av energi som behövs för att mål ska uppnås. Blir dessa krav för stora och stressnivån för hög, leder det till att individen påverkas negativt (Cullberg, 1992). Stress kan också definieras som en biologisk och psykologisk reaktion på olika påfrestningar. Utifrån den givna situationen avspeglas reaktionen av erfarenheter, känslor och fysiologiska reaktioner (Institutet för stressmedicin ISM, 2019). Stresstålighet är individuell och stress kan upplevas olika för män respektive kvinnor. Om inte individen kan anpassa sig till den nya situationen finns risk för utsöndring av stresshormoner, vilket påverkar psykologiska och fysiologiska reaktioner (Allgulander, 2019). Långvarig stress kan ge upphov till flera olika hälsoproblem som till exempel kronisk trötthet, minnesstörningar och sömnproblem. Det kan också leda till att olika sjukdomstillstånd uppstår, som till exempel kroniskt smärttillstånd,

hjärt-kärlsjukdom, diabetes (Danielsson et al., 2012) och psykisk ohälsa (Allgulander, 2019; Danielsson et al., 2012).

Föräldrastress

Begreppet föräldrastress beskrivs av Deater-Deckard (1998) som en psykologisk reaktion på de krav som ställs på att vara en förälder. Vidare förklaras begreppet som en komplex process bestående av flera bakomliggande faktorer. Dessa faktorer utgörs av de krav som föräldraskapet ställer, föräldrarnas psykiska mående, kvaliteter i relationen mellan förälder och barn samt barnets psykosociala anpassning. Föräldrastress kan förklaras som en negativ känsla mot föräldern själv och mot barnet eller barnen.

Det har visat sig att både mammor och pappor upplever föräldrastress inom olika områden i deras föräldraskap (Widarsson et al., 2013; Widarsson et al., 2014). Mammor upplever till exempel mer föräldrastress på grund av problem i parrelationen, egna hälsoproblem och

osäkerhet i föräldraskapet medan pappor istället upplever föräldrastress på grund av den sociala isoleringen som föräldraskapet kan medföra (Widarsson et al., 2013). Oenighet i flera olika områden inom parrelationen kan bidra till en ökad upplevelse av föräldrastress (Widarsson, 2015). Johansson et al. (2020) har genomfört en kvalitativ studie som visar att efter barnets ankomst kan en underliggande känsla av otillräcklighet infinna sig hos både mammor och pappor. Vidare visar studien att mammor uttrycker föräldrastress genom en ökad oro över sitt barn, familjen samt över den nya livssituationen. Pappor fokuserar däremot mer på praktiska aspekter, som till exempel krav på arbete och ekonomi. De flesta pappor uttrycker en stress över sin föräldraroll samt hur föräldraskapet kommer att påverka yrkeslivet när barnet till exempel är sjukt. Pappor uttrycker sin otillräcklighet som stress medan mammor beskriver otillräckligheten som depressiva symtom. Vidare fann Massoudi et al. (2016) att 12 % av mammor och 6,3 % av pappor upplever symtom för depression tre månader efter förlossningen.

Stress som uppstår på grund av föräldraskapet kan bidra till en försämrad fysisk och psykisk hälsa hos både mammor och pappor. Det har visat sig att föräldrastress har ett starkare samband till försämrad upplevd hälsa hos pappor i jämförelse hos mammor (Schytt & Hildingsson, 2011). Det har även visat sig att det finns ett samband mellan föräldrastress och uppkomsten av depressiva symtom (Kerstis et al., 2016). Mikolajczak & Roskam (2018) menar att utsättas för långvarig föräldrastress ökar risken för utbrändhet. Utbrändhet relaterat till föräldraskapet kan uppstå när en obalans skapas mellan de krav som ställs på att vara en förälder och de resurser

som finns hos en förälder. Mackler et al. (2016) har vidare funnit att föräldrastress kan leda till negativa beteenden hos föräldern, vilket kan påverka beteenden hos barnet. Till exempel ökar risken för utåtagerande beteenden hos barnet. Gillis & Roskam (2019) hävdar att även

relationen mellan föräldern och barnet kan komma att påverkas negativt.

Pappans föräldraskap

Åsenhed et al. (2013) har utfört en kvalitativ studie där bloggtexter från nyblivna

förstagångspappor har sammanställts. Studien fann att nyblivna pappor beskriver den nya föräldrarollen som en känslomässig berg- och dalbana. Känslorna går upp och ned och kan pendla mellan glädje och rädsla. Den nya familjerollen beskrivs som något nytt och spännande. Det kan ses som en stor utmaning att bli pappa, men trots den stora lyckan över barnet kan föräldraskapet leda till stress. Fägerskiöld (2008) uppger att pappor kan uppleva att de har fått för lite information innan födseln från personal om hur det är att bli förälder och de förändringar som kommer med föräldraskapet. Det medför att pappor kan känna sig oförberedda. Fokuset under graviditeten har istället riktats mot mamman. Även i samband med födseln och den första tiden efter födseln upplever sig pappor förbisedda. Mest fokus är då riktat mot mammans känslor och mindre mot pappans känslor. Både Almqvist et al. (2011) och Darwin et al. (2017) har funnit att om fokuset är mest riktat mot mamman kan det skapa blandade känslor för pappan. Samtidigt som pappor känner sig förbisedda, vill de inte att mamman och barnet ska få minskad uppmärksamhet på grund av att fokus riktas mot dem. Pappor känner att de har svårt att finna information om föräldraskap som är riktad mot dem och att det är brist på

föräldraverksamhet riktade mot pappor. Widarsson et al. (2013) menar att pappor upplever sig mer socialt isolerade i deras föräldraskap än mammor vilket kan medföra en ökad föräldrastress. Vidare menar Almqvist et al. (2011) att bristen på sociala nätverk kan bidra till att pappor tar ut mindre föräldraledighet.

Pappans föräldrastress

Både Johansson et al. (2016) och Thomas et al. (2011) har funnit att det finns pappor som känner oro över svårigheter kopplade till föräldraskapet. Denna oro kan bland annat handla om hur barnen ska uppfostras, hur pengarna ska räcka till, hälsoproblem, tidsbrist och svårigheter att hitta balans i det nya familjemönstret. Både förstagångspappor och erfarna pappor uttrycker oro och stress. Vidare menar Johansson et al (2016) att pappor som är högutbildade, har psykisk ohälsa eller har en mer negativ bild av att vänta barn kan uppleva mer oro kopplat till

upplever sig begränsade i livet på grund av tidsbrist. För flerbarnspappor är det mer uppenbart att tiden inte räcker till. Widarsson et al. (2014) har även funnit andra faktorer som kan påverka föräldrastress, till exempel om pappan inte har haft en förebild i sin föräldraroll eller har en låg känsla av sammanhang i den nya situationen.

En kvalitativ studie utförd av Darwin et al. (2017) har funnit att under graviditeten har stressen huvudsakligen varit riktad mot förlossningen. Efter förlossningen ökar föräldrastressen hos pappor bland annat till det som är relaterat till mat och sömn, men även till den förändrade relationen med partnern. Vidare visar studien att pappor också upplever en stress kopplat till den nya livssituationen och konflikten mellan den nya livssituationen och deras tidigare liv och aktiviteter. De kämpar för att finna en balans mellan de olika rollerna och prioriteringen mellan arbetet och hemmet. Ytterligare en faktor som påverkar pappors ökade känsla av föräldrastress är det dåliga samvetet över att vara på arbetet istället för att vara hemma och stötta sin partner. Studien har även funnit att den ökade föräldrastressen hos pappor gör att de känner sig mer lättirriterade mot partnern, okoncentrerade på arbetet och får fysiska symtom som huvudvärk och trötthet. Men de kan dock ha svårt att reda ut vilka symptom som är kopplade till trötthet och vilka som är kopplade till den mentala stressen.

Stressiga livshändelser kan på sikt leda till depressiva symtom. Andra faktorer som kan påverka uppkomst av depressiva symtom hos pappor är till exempel problem i parrelationen, låg

utbildningsnivå, tidigare depression och lågt partnerstöd (Massoudi et al., 2016). Därtill har Johansson et al. (2020) funnit att om pappor har tecken på depressiva symtom uttrycker de sig inte som deprimerade utan istället som stressade. Stressen pappor upplever kan medföra negativa känslor som uttrycker sig som irritation. Pappor tycks reglera sin stress genom att arbeta mer och minska sitt engagemang i familjen. I en kvalitativ studie av Shorey et al. (2017) beskrivs det att nyblivna pappor upplever en känsla av glädje men också känslor som

frustration, oro och osäkerhet över den nya situationen. Bristen på sömn och osäkerheten i föräldraskapet under den första tiden efter födseln, bidrar till att pappor upplever att de hamnat i en känslomässig berg- och dalbana. Durtschi et al. (2016) menar att pappor upplever att

parrelationen försämras av föräldrastress medan parrelationen förbättras om föräldrarna har ett gott samarbete med varandra.

Distriktssköterskans roll och föräldrastöd

I kompetensbeskrivningen för distriktssköterskor beskrivs det att distriktssköterskan har kompetens för att arbeta inom bland annat barnhälsovård (BHV). Distriktsköterskans arbete grundas på ett hälsofrämjande synsätt för att kunna utgöra ett stöd för människor i alla åldrar och sjukdomstillstånd. För att ha möjlighet att utgå från ett hälsofrämjande perspektiv vid planering av omvårdnaden ska distriktssköterskan kunna identifiera förmågor samt kunna lyssna till och tillvarata personers berättelser. Distriktssköterskan ska även identifiera och handla utifrån förändringar i patientens hälsotillstånd och övriga behov. Vidare ska också distriktssköterskan arbeta för att stärka en persons resurser och för att ge personen möjlighet att utföra egenvård genom utbildning, information och hälsofrämjande arbete. Detta för att hjälpa personen att ta ansvar för sin egen hälsa (Svensk sjuksköterskeförening, 2019).

Almqvist-Tangen et al. (2019) beskriver att distriktssköterskan som arbetar på BHV kallas för BHV-sköterska och har ansvaret över det fortlöpande barnhälsovårdsarbetet. För att BHV ska fungera måste det finnas en delaktighet och samarbetsrelation mellan professionen, barnet och föräldrarna. Ett av målen med BHV-sköterskans arbete är att vid ett tidigt skede identifiera och påbörja åtgärder när problem i barns hälsa, utveckling eller uppväxtmiljö uppstår. För att nå detta mål ska det erbjudas insatser till alla barn och deras föräldrar. Genom att stärka

föräldrarnas kompetens och genom att erbjuda dem stöd i deras föräldraskap kan det skapas mer gynnsamma förhållanden för barnets utveckling. Widarsson (2015) har funnit att blivande föräldrar har ett stort behov av socialt, psykologiskt och praktiskt stöd. Blivande föräldrar upplever dock att de saknar psykologiskt och känslomässigt stöd, men att de erhåller det medicinska stödet de önskar. Enligt både Hrybanova et al. (2019) och Widarsson (2015) är pappors behov inte lika mycket tillgodosedda som mammors. Stundtals känner pappor sig förbisedda i mötet med hälso-och sjukvårdspersonal. En kvantitativ studie gjord av Wells et al. (2017) utförd år 2014 visade att 90 % av BHV-sköterskorna samtalade om föräldrafrågor med mammor, medan endast 30 % samtalade om föräldrafrågor med pappor. BHV-sköterskorna samtalade även i större utsträckning med mammor om deras psykiska hälsa och gav dem mer stöd i jämförelse med pappor. I samma studie genomfördes en jämförelse mellan åren 2004 och 2014 angående BHV-sköterskors attityder kring pappors förmåga att ta hand om spädbarn. BHV-sköterskornas attityder hade förändrats över tid och år 2014 ansåg de att pappor i stort sett hade samma förmåga att ta hand om spädbarn som mammor.

Enligt Hrybanova et al. (2019) har det visats sig att pappor känner ett behov av stöd från BHV-sköterskan och att de ska inkluderas i vården av barnet. Konkreta råd från BHV-BHV-sköterskan upplever pappor som positivt. Dessa råd tillsammans med ytterligare information bidrar till att pappor känner sig mer självsäkra i sin föräldraroll. Almqvist et al. (2011) och Hrybanova et al. (2019) uppger att pappor har uttryckt att de önskar att träffa andra pappor i liknande situation för att diskutera föräldraskapet. Från och med år 2019 beskriver Bergström (2019) att alla pappor ska erbjudas ett enskilt samtal på BHV om föräldraskap. Syftet med samtalet är att skapa en kontakt med pappan och erbjuda stöd i föräldrarollen. Detta samtal ska erbjudas pappan 3 till 5 månader efter förlossningen.

Teoretisk referensram

Enligt Katie Erikssons (2018) omvårdnadsteori om hälsa beskrivs hälsa som en helhet bestående av sundhet, friskhet och välbefinnande. Dessa beståndsdelar är inte konstanta, utan kan variera hos varje unik individ, likaväl som de kan variera över tid. Sundhet motsvarar de psykologiska aspekterna och friskhet de biologiska aspekterna. Individens upplevda hälsa beskrivs som välbefinnande. De olika beståndsdelarna integrerar med varandra och hälsa kan upplevas i olika dimensioner. Frånvaro av sjukdom är ingen definition av hälsa. En individ kan trots sjukdom känna ett välbefinnande, vilket kan vara en tillräcklig förutsättning för hälsa. Välbefinnandet skildrar hälsa så som individen upplever den. Det finns olika faktorer som kan utgöra hälsohinder. Det kan vara faktorer som påverkar individens inre kärna, men det kan också vara faktorer med yttre påverkan på individen. Livsomvälvande händelser som till exempel att bli förälder kan påverka hälsan. Vid en livsomvälvande händelse är det därför viktigt att individen anpassar sig till den aktuella situationen.

Eriksson (2018) beskriver vårdprocessen som ett samspel mellan vårdare och patient, men även mellan patienten och den omgivande världen. Detta samspel syftar till att individen ska försöka bemästra den aktuella situationen här och nu. Vårdprocessens innehåll ska utformas utifrån bland annat individens resurser och möjligheter. Genom mellanmänskliga relationer kan individen få motivation till att anpassa sig. Att avsätta sin egen tid till en annan människa kan vara tillräckligt med stöd för att hjälpa den andra individen att åter finna hälsa. För att uppnå hälsa behöver individen ha ett framtidsperspektiv, det vill säga att vara objektiv till sin situation och se framåt i tiden. BHV-sköterskan kan med hjälp av olika vårdhandlingar skapa

hälsoprocesser hos individen som leder till att individen kan uppnå optimal hälsa. Hälsoprocessen är något som sker hos individen och är en individuell process. Det är

vårdprocessen som ligger till grund för hälsoprocesserna hos individen. Målet med vården är att genom olika vårdhandlingar sätta olika hälsoprocesser i rörelse. Studieförfattarna menar att denna omvårdnadsteori om hälsa är användbar för BHV-sköterskan i mötet med nyblivna pappor för att stödja och hjälpa dem till ett ökat välbefinnande och en bättre hälsa.

Problemformulering

Att bli pappa kan vara en livsomvälvande händelse som både kan upplevas positivt och

negativt. Den nya livssituationen och oron över föräldraskapet kan leda till föräldrastress, vilket kan bidra till ett minskat välbefinnande som skapar ohälsa. Tidigare studier som

studieförfattarna har tagit del av belyser att känslor, händelser och bakomliggande faktorer kan leda till att pappor upplever en ökad föräldrastress. Få studier har däremot mätt föräldrastress hos pappor tidigt i föräldraskapet. För att ge en ökad förståelse för vad som påverkar till föräldrastress tidigt i föräldraskapet, ska denna studie fokusera på vilka faktorer som är influerande till föräldrastress hos pappor två månader efter förlossningen.

Syfte

Att undersöka föräldrastress och influerande faktorer hos pappor två månader efter förlossningen.

Metod

Denna studie är en kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på en enkätundersökning. En tvärsnittsstudie är en studie där resultatet mäts hos individerna endast vid ett tillfälle

(Henricsson, 2017). I denna studie mättes föräldrastress endast vid ett tillfälle. Demografisk data samlades dock in vid två tillfällen, första gången på papporna under graviditeten och andra gången på barnen två månader efter födseln. Tidsperioden mellan inhämtningarna av

demografisk data var kort, inga förändringar i pappans demografiska data borde kunna ha skett mellan mätningarna. Denna studie är en del av ett större forskningsprojekt där syftet var att beskriva hur ett tidigt hembesök och proaktivt telefonstöd av BHV-sjuksköterskan påverkar amning och föräldraskap efter förlossningen.

Deltagare/urval

Urvalet till denna studie utfördes på en familjecentral i en mellanstor stad i Sverige. Alla blivande föräldrar inskrivna på den berörda familjecentralen tillfrågades om deltagande i denna studie under insamlingsperioden mars 2019 – juni 2020. Ungefär 150 föräldrapar tillfrågades.

Inklusionskriterier som användes för att medverka i studien var tillräckliga kunskaper i det svenska språket för att kunna besvara enkäterna. Blivande föräldrar tillfrågades om deltagande i studien vid besök hos barnmorskan på mödrahälsovården i graviditetsvecka 28. Samtyckte inte mammorna till att delta tillfrågades inte heller papporna om deltagande. Det var 50 pappor som tackade ja till att medverka i studien och svarade på enkät 1 (bilaga 1). Dock uteblev 12 pappor från att svara på det andra utskicket som innehöll (bilaga 2) samt frågeformuläret SPSQ (bilaga 3). De kunde således inte inkluderas i denna studie vilket innebar att totalt 38 pappor deltog. Urvalsförfarandet för studien var ett icke slumpmässigt konsekutivt urval, vilket innebar att individer tillfrågades om deltagande löpande under en viss tidsperiod. Dessa individer

bedömdes vara typiska för den bakomliggande populationen av individer som undersökningen skulle bygga på (Polit & Beck, 2021).

Datainsamling

I denna studie genomfördes datainsamlingen med två enkäter (bilaga 1 & 2) samt frågeformuläret SPSQ (bilaga 3). Bakgrundsdata bestående av demografisk data samt

bakgrundsfrågor besvarades av pappan. Demografisk data från enkät 1 (bilaga 1) innehöll sex variabler bestående av utbildningsnivå, födelseland, partnerns födelseland, ålder, barn sedan tidigare och antal barn denna graviditet. Bakgrundsfrågor från enkät 2 (bilaga 2) innehöll sex variabler; graviditetens längd, förlossningssätt, barnets födelsedatum, barnets kön, födelsevikt samt amning.

SPSQ baseras på frågeformuläret Parenting Stress Index (PSI) och har anpassats för svenska förhållanden. Eftersom många frågor i PSI-formuläret var negativt utformade lades det till 6 mer positivt utformade frågor i den svenska versionen. Detta för att ge ett mer positivt intryck av formuläret och för att minska risken att föräldraskapet enbart sammankopplas med negativa erfarenheter. SPSQ innehåller 34 olika påståenden som besvaras på en likertskala innehållande svarsalternativ från 1 (stämmer inte alls) till 5 (stämmer mycket bra). Poängen från varje påstående räknas samman till en totalsumma som sedan delas med antalet frågor, vilket blir totalt medelvärde av SPSQ. Högre poäng indikerar en högre nivå av stress. De olika

påståendena är fördelade på fem dimensioner. Även för de olika dimensionerna räknas ett medelvärde ut för varje enskild dimension. De fem dimensionera är; ”Inkompetens”,

”Rollbegränsning”, ”Social isolering”, ”Problem i relationen” och ”Hälsoproblem” (Östberg et al., 1997). ”Inkompetens” innehåller 11 påståenden som handlar om inkompetens och

begränsningar av föräldrarnas egna intressen och aktiviteter kopplat till tidsbrist och möjlighet att utöva sina intressen. ”Social isolering” innehåller 7 påståenden om sociala kontakter utanför familjen som exempelvis vänner, bekanta och andra personer. ”Problem i relationen” innehåller 5 påståenden om sociala upplevelser inom familjen. ”Hälsoproblem” innehåller 4 påståenden om föräldrarnas fysiska hälsa med fokus på förändringar av hälsan som exempelvis fysisk kondition, infektioner och trötthet (Östberg et al., 2007).

SPSQ är ett validerat och reliabelt mätinstrument (Östberg et al.,1997). Den interna konsistensen avser att beräkna hur olika delar av ett mätinstrument mäter samma sak. Den interna konsistensen mäts med Cronbach´s alpha, som antar ett värde mellan 0 och 1. Desto närmare 1, desto högre intern konsistens, vilket innebär ett mer tillförlitligt värde (Polit & Beck, 2021). Enligt Östberg et al. (1997) visar Cronbach´s alpha en intern konsistens på 0.89 för SPSQ:s totalpoäng. Upprepade mätningar (test-retest) har genomförts med ett intervall på 30 dagar för att jämföra resultaten och uppmättes till 0.89. Schmöker et al. (2020) fann att SPSQ är stabilt över tid då Cronbach´s alpha var 0,89 efter 8 veckor, 0,89 efter 6 månader och 0,90 efter ett år. Även Lagerberg et al. (2011) fann en hög intern konsistens då Cronbach´s alpha var 0,90 för SPSQ:s totalpoäng och 0,64–0,84 och för de olika dimensionerna.

Tillvägagångssätt

När de blivande föräldrarna kom till mödravården i vecka 28 tillfrågades de om deltagande i den bakomliggande studien. De informerades både skriftligt och muntligt om studien. Om papporna samtyckte till att delta i studien fick de svara på enkät 1 om demografisk data (bilaga 1). Enkäten delades ut tillsammans med ett svarskuvert, men möjlighet fanns också att lämna in den på familjecentralen. De pappor som ville ha mer tid på sig att överväga sitt deltagande fick ta med sig samtyckesformuläret, enkäten och svarskuvertet hem.

När barnet sedan var två månader gammalt fick de pappor som samtyckte till deltagande i studien enkät 2 (bilaga 2) och SPSQ-frågeformuläret (bilaga 3) samt ett frankerat svarskuvert hemskickat. Två skriftliga påminnelser med tre veckors intervall skickades ut till de föräldrar som inte svarat. Studiens projektledare samlade in samtycke och eventuella enkäter som blivit förvarade på familjecentralen. Enkäterna förvarades sedan inlåsta i ett för obehöriga låst utrymme. Projektledaren delade ut tvåmånadersenkäten och tog emot svar samt skickade ut påminnelser. Varje enkät kodades med ett nummer. Studieförfattarna matade sedan in

enkätsvaren i programvaran Excel, varpå sammanställningarna av svaren exporterades till statistikdataprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) version 25.

Dataanalys

Signifikansnivån i denna studie sattes till p<0.05. Data analyserades med deskriptiv och jämförande statistik. Demografisk data (bilaga 1) samt bakgrundsfrågor (bilaga 2) kodades om till siffror, för att sedan presenteras i form av en grafisk sammanställning med central- och spridningsmått. Även pappornas svar på SPSQ och dess fem dimensioner analyserades med deskriptiv statistik och presenterades med central och spridningsmått. Aktuella central- och spridningsmått för studien var antal, procent, medelvärde, median, standardavvikelse samt intrakvartilavstånd. Enligt Patel och Davidson (2019) ger centralmått och spridningsmått tillsammans en god översikt av en fördelning och anges ofta tillsammans. Dessa mått visar var på skalan en fördelning har sin mittpunkt och hur spridningen är utifrån mittpunkten.

Students t-test användes för att analysera den del av datamaterialet där SPSQ:s totalpoäng och dess fem olika dimensioner jämfördes mot influerande faktorer. Metoden grundas på

hypotesprövning, vilket innebär att två olika hypoteser testas mot varandra. Den ena hypotesen kallas nollhypotes och den andra alternativhypotes. Dessa hypoteser testas mot varandra för att se om nollhypotesen kan förkastas eller inte (Polit och Beck, 2021). I den jämförande analysen jämfördes SPSQ:s totalpoäng och dimensioner mot pappans utbildningsnivå (låg/hög), barn sedan tidigare (ja/nej), förlossningssätt (kejsarsnitt/vaginalt) samt hur barnet ammades (helt, delvis eller ej). Låg utbildningsnivå innebar grundskola och gymnasium/komvux. Hög

utbildningsnivå innebar högskole- eller universitetsutbildning. Hur barnet ammades slogs ihop till en tvådelad variabel för att kunna användas i den jämförande analysen. Den ena variabeln innefattade ammades helt och den andra ammades delvis eller inte alls. Resterande

bakgrundsfaktorer har inte beräknats i den jämförande analysen på grund av att antalet pappor var få i vissa grupper. Den data som är beräknad på barnen innefattar 38 barn. En familj fick tvillingar, men enbart data från en tvilling användes. I den jämförande analysen användes Cohen´s d för att beskriva effektstorleken av eventuella skillnader mellan grupper. Vid

beräkning av Cohen´s d sätts medelvärden och standardavvikelser i relation till varandra för att kunna se vilken effekt de olika variablerna har på föräldrastress. Ett värde över 0,2 talar för en liten effekt, över 0,5 medelstor effekt och ett värde mellan 0,8–1,0 visar på stor effekt (Polit & Beck, 2021).

Linjär regression kan användas som sambandsanalys mellan kontinuerliga variabler, där sambandet mellan en oberoende och en beroende variabel beräknats. Den beroende variabeln styrs av en eller flera oberoende variabler (Polit & Beck, 2021). I denna studie användes linjär regressionsanalys för att undersöka sambandet mellan den beroende variabeln föräldrastress och de två oberoende variablerna pappornas ålder och barnets födelsevecka på SPSQ:s totalpoäng och i dess fem dimensioner. Den linjära regressionen presenteras med betavärde (B),

konfidensintervall (CI) och p-värde (p).

Etiska övervägande

Inom forskning ska individen skyddas genom fyra allmänna huvudkrav, vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet

(Vetenskapsrådet, 2017) Samtliga deltagare hade innan de samtyckt till deltagande i studien fått information om studiens innehåll. Deltagandet i studien var frivilligt, det kunde avbrytas när som helst utan ytterligare förklaring och utan att det skulle medföra några negativa följder för deltagarna. Deltagarna hade också rätt till att begära att personuppgifter raderades samt att behandlingen av personuppgifter begränsades. Enligt Codex (2020) regler och riktlinjer angående forskningsetik har en god forskningssed använts. Detta innebär bland annat att forskningen ska vara av god kvalitet och vara moralisk acceptabel. Respekt för människovärdet, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter ska beaktas vid all typ av forskning som involverar människor.

Samtycket av deltagande i studien (bilaga 4) inhämtades och sparades enligt

dataskyddsförordningen (GDPR) och forskningsrådets etiska principer. All elektroniska data sparades på en server som var lösenordskyddad samt hade ett back-up system. Datamaterial avpersonifierades och kodades samt förvarades så att obehöriga inte kunde ta del av det. Data presenterades på gruppnivå, inga enskilda individer kunde identifieras. I den bakomliggande studien fanns ett godkännande från etikprövningsmyndigheten, med diarienummer; 2019-00294. En etisk egengranskning utifrån Högskolan Dalarnas riktlinjer har utförts (bilaga 5).

Resultat

Bakgrundsdata för pappor och deras barn

Totalt var det 38 pappor som deltog i denna studie. Det var 19 (53%) pappor som var lågutbildade och 17 (47%) pappor som hade högskole- eller universitetsutbildning. De

deltagande papporna var 34 år i medianvärde [intrakvartilavstånd, IQR 9]. Det var 18 (49%) pappor som var förstagångsförälder och 19 (51%) pappor som hade barn sedan tidigare. Endast 2 (5%) pappor var födda utanför Sverige, resterande 36 (95%) pappor var födda i Sverige. Det var 1 (3%) graviditet som var en tvillinggraviditet. Medianvärdet för antalet graviditetsveckor fram till födseln var 39 veckor [IQR 2]. Av barnen förlöstes 29 (76%) barn vaginalt och 9 (24%) barn med kejsarsnitt. Det föddes 22 (58%) flickor och 16 (42%) pojkar. Medelvärdet för barnens födelsevikt var 3468 gram (SD ± 589). Det var 25 (66%) barn som ammades helt, 10 (26%) barn som ammades delvis och 3 (8%) barn som inte ammades alls. I tabell 1 presenteras deltagarnas och deras barns bakgrundsdata.

Tabell 1. Bakgrundsdata hos deltagande pappor (n=38) och deras barn (n=38).

Demografiska variabler N (%) median [IQR]

medelvärde±SD Utbildning Låg utbildningsnivå Hög utbildningsnivå 19 (53) 17 (47) Ålder 34 [9] Paritet Förstagångsförälder Flerbarnsförälder 18 (49) 19 (51) Födelseland Född i Sverige Född utanför Sverige 36 (95) 2 (5) Antal barn denna graviditet

Enkelbörd Tvillingbörd 37 (97) 1 (3) Antal graviditetsveckor 39 [2] Förlossningssätt Vaginalt Kejsarsnitt 29 (76) 9 (24) Barnets kön Flicka Pojke 22 (58) 16 (42) Barnets födelsevikt 3468 ±589 Amning Ingen amning Delvis amning Helt 3 (8) 10 (26) 25 (66)

N = antal, IQR = intrakvartilavstånd, SD = standardavvikelse, Saknades data på: utbildning 2 st och paritet 1 st.

Föräldrastress hos pappor

SPSQ totalpoäng visade på ett medelvärde på 2,49 (SD ± 0,55). Högst medelvärde 3,20 (SD ± 0,69) återfanns i dimensionen ”Rollbegränsning” och lägst medelvärde 2,05 (SD ± 0,82) fanns i

”Problem i relationen”. Tabell 2 visar medelvärde och standardavvikelse på SPSQ totalpoäng och i varje dimension.

Tabell 2. Medelvärde och standardavvikelse på Swedish Parenthood Stress Questionnaire totalpoäng och i varje dimension två månader efter förlossningen hos deltagande pappor (n=38).

Medelvärde ± SD Totalt 2,49 ± 0,55 Rollbegränsning 3,20 ± 0,69 Social isolering 2,54 ± 0,61 Hälsoproblem 2,61 ± 0,69 Problem i relation 2,05 ± 0,82 Inkompetens 2,14 ± 0,70

Influerande faktorer för föräldrastress hos pappor

Resultaten från de jämförande analyserna visade att i dimensionen ”Rollbegränsning” fanns en statistisk signifikant skillnad med medelhög effekt mellan låg- och högutbildade pappor. Pappor med hög utbildning upplevde sig mer begränsande (d=0,71, p=0,04) jämfört med pappor med en låg utbildning. Det fanns också en statistiskt signifikant skillnad med hög effekt mellan flerbarnspappor och förstagångspappor i dimensionen ”Rollbegränsning”, där flerbarnspappor kände sig mer begränsade (d= 0,93, p=0,007) jämfört med pappor som fick sitt första barn. I dimensionen ”Rollbegränsning” påvisas även en statistiskt signifikant skillnad med hög effekt hos pappor vars barn ammades helt eller ammades delvis/inte alls. Pappor till barn som ammades delvis/inte alls kände sig mer begränsade (d=0,84, p=0,02) än pappor vars barn ammades helt. Slutligen visade resultatet att flerbarnspappor hade signifikant mer hälsoproblem (d=0,84, p=0,03) än förstagångspappor. I övrigt fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan någon grupp av influerande faktorer och SPSQ:s totalpoäng eller i någon dimension. Tabell 3 summerar fynden från den jämförande analysen av SPSQ:s totalpoäng och dess olika dimensioner mot olika influerande faktorer.

Tabell 3. Influerande faktorer för föräldrastress, mätt med Swedish Parenthood Stress Questionaire, hos pappor två månader efter förlossningen (n=38). Presenteras med medelvärden (Mv), standardavvikelse (SD), signifikansvärde (p-värde) samt effektstorlek som mäts med Cohen´s d.

Utbildningsnivå Förstagångs-/flerbarnspappor Förlossningssätt Amning Hög utbildning (Mv ± SD) Låg utbildning (Mv ± SD) p-värde Cohen´s d Förstagångspappo r (Mv ± SD) Flerbarnspappo r (Mv ± SD) p-värde Cohen´s d Vaginalt (Mv ± SD) Kejsarsnitt (Mv ± SD) p-värde Cohen´s d Amning helt (Mv ± SD) Amning delvis/ej (Mv ± SD) p-värde Cohen´s d Total 2,4095 ± 0,40 2,4122 ± 0,51 0,99 -0,0059 2,34 ± 0,47 2,55 ± 0,50 0,2 -0,43 2,48 ± 0,52 2,50 ± 0, 67 0,94 0,13 2,40 ± 0,54 2,66 ± 0,54 0,17 -0,48 Rollbegränsning 3,34 ± 0,59 2,93 ± 0,57 0,04 0,71 2,88 ± 0,52 3,41 ± 0,62 0,007 -0,93 3,16 ± 0,64 3,33 ± 0,84 0,57 -0,24 3,02 ± 0,65 3,56 ± 0,64 0,02 -0,84 Social isolering 2,38 ± 0,37 2,58 ± 0,67 0,26 0,71 2,58 ± 0,57 2,48 ± 0,66 0,63 0,18 2,52 ± 0,63 2,61 ± 0,55 0,71 -0,15 2,49 ± 0,7 2,64 ± 0,37 0,39 -0,09 Hälsoproblem 2,66 ± 0,83 2,49 ± 0,52 0,46 0,25 2,33 ± 0,57 2,80 ± 0,69 0,03 -0,74 2,68 ± 0,65 2,36 ± 0,78 0,29 0,45 2,55 ± 0,64 2,71 ± 0,78 0,53 -0,22 Problem i relationen 1,91 ± 0,57 1,99 ± 0,82 0,72 -0,11 1,92 ± 0,79 2,06 ± 0,71 0,57 -0,19 2,08 ± 0,8 1,98 ± ,91 0,78 0,14 2,03 ± 0,81 2,09 ± 0,86 0,84 -0,07 Inkompetens 1,98 ± 0,52 2,12 ±0,68 0,51 -0,23 2,01 ± 0,65 2,17 ± 0,64 0,48 -0,25 2,13 ± 0,68 2,17 ± 0,8 0,9 -0,05 2,05 ± 0,7 2,31 ± 0,7 0,29 -0,37

Resultatet från den linjära regressionen visade inga statistiskt signifikanta skillnader mellan pappornas ålder respektive graviditetsvecka vid barnets födelse på SPSQ:s totalpoäng eller i någon av dimensionerna, se tabell 4.

Tabell 4. Pappors ålder och graviditetsvecka vid barnets födelse som influerande faktorer till föräldrastress två månader efter förlossningen. Presenteras med betavärde (B), 95%

konfidensintervall (CI) och p-värde (p) på Swedish Parenthood Stress Questionaire´s totalpoäng samt i de fem dimensionerna.

Pappors ålder Graviditetsvecka

B 95% CI p-värde B 95% CI p-värde Total 0,014 -0,01-0,04 0,3 0,03 -0,06-0,12 0,5 Rollbegränsning 0,03 -0,02-0,06 0,07 -0,009 -0,12-0,102 0,9 Social isolering 0,007 -0,24-0,04 0,7 0,004 -0,11-0,12 0,9 Hälsoproblem 0,001 -1,2-7,7 0,9 -0,01 -0,14-0,12 0,9 Problem i relationen 0,02 -0,14-0,06 0,2 0,1 -0,03-2,3 0,1 Inkompetens 0,007 -0,26-0,04 0,7 0,06 -0,07-0,18 0,4

Diskussion

Syftet med vår studie var att undersöka föräldrastress och influerande faktorer hos pappor två månader efter förlossningen. Resultatet visade att pappor med hög utbildning, som hade barn sedan tidigare eller hade barn som ammades delvis eller inte alls, upplevde mer föräldrastress i dimensionen ”Rollbegränsning”. Vidare påvisar resultatet att flerbarnspappor upplever att de har mer hälsoproblem än förstagångspappor. Där statistiska signifikanta skillnader uppmätts visas antingen medelstor eller stor effektstorlek.

Resultatdiskussion

Föräldrastress hos pappor

Resultatet i vår studie tyder på att pappor två månader efter förlossningen känner mest föräldrastress i dimensionen ”Rollbegränsning”. Detta styrks av Kerstis et al. (2016) samt Hildingsson & Thomas (2014) som även de funnit att föräldrastress skattas högst i dimensionen ”Rollbegränsning”. Vidare visade resultatet i vår studie att föräldrastress skattas näst högst i dimensionen ”Hälsoproblem” och därefter i dimensionen ”Social isolering”. Detta är

samstämmigt med resultatet från Kerstis et al. (2016) och Hildingson & Thomas (2014). Vår studies resultat skiljer sig däremot i dimensionerna ”Problem i relationen” och ”Inkompetens” jämfört med Kerstis et al. (2016) och Hildingson & Thomas (2014). I vår studie skattades föräldrastress lägst i dimensionen ”Problem i relationen” medan Kerstis et al. (2016) och Hildingson & Thomas (2014) resultat visar lägst föräldrastress i dimensionen ”Inkompetens”. En tänkbar anledning till att resultatet skiljer sig åt skulle kunna vara att mätningar i de olika studierna är utförda under olika tidpunkter av småbarnstiden. Vår studie mäter föräldrastress två månader efter förlossningen, medan Hildingsson & Thomas (2014) mäter föräldrastress 12 månader efter förlossningen och Kerstis et al. (2016) 18 månader efter förlossningen. En annan tänkbar anledning till att papporna i vår studie skattar lägst i dimensionen ”Problem i

relationen” två månader efter förlossningen skulle kunna vara att deras fokus är riktat mot barnet istället för hur relationen fungerar. Desto längre tiden går efter förlossningen, blir problem i relationen tydligare och skulle kunna medföra att de skattar högre föräldrastress i dimensionen ”Problem i relationen”, i likhet med Hildingsson & Thomas (2014) och Kerstis et al. (2016) resultat.

Föräldrastress hos pappor i dimensionen ”Rollbegränsning”

En naturlig förklaring till att föräldrastress skattas högst i dimensionen ”Rollbegränsning” skulle kunna vara att barnets ankomst kan komma att påverka och förändra vardagen, relationer och prioriteringar. Det är barnens behov som påverkar hur pappors livssituation ser ut och vad tiden disponeras till. Detta styrks av Johansson et al. (2016) och Darwin et al. (2017) som också menar att det kan vara svårt för pappor att få tiden att räcka till, vilket kan påverka

vänskapsrelationer, fritidsaktiviteter, familjen samt hushållssysslor. Känslan av rollbegräsning skulle enligt Erikssons (2018) omvårdnadsteori om hälsa kunna ses som ett hälsohinder, vilket gör det svårare för individen att uppnå välbefinnande och hälsa. Eriksson (2018) anser vidare att det är vid stor vikt att individen anpassar sig till livsomvälvande händelser för att främja hälsa.

Därför tror studieförfattarna att det är viktigt att pappor förlikar sig med sin nya livssituation och inte strävar efter att livet ska vara detsamma som innan barnets ankomst. Studieförfattarna tror dock att rollbegränsning inte bara har en negativ effekt på pappor. En tänkbar positiv effekt av att pappor blir mer rollbegränsade skulle kunna vara att fokus riktas mer mot barnet. Detta bekräftas av Lannér Swensson (2019) som menar att när fokus riktas mer mot barnet främjas en trygg anknytning, vilket kan påverka barnets kognitiva, fysiska och emotionella utveckling positivt. Att som pappa ha en god anknytning till barnet tror studieförfattarna har en positiv effekt på pappors välbefinnande, vilket enligt Eriksson (2018) kan resultera i en förbättrad hälsa.

Att pappor upplever mest föräldrastress inom dimensionen ”Rollbegränsning” skulle även kunna bero på förändringar i den svenska politiken de senaste årtiondena. Föräldraledigheten har blivit mer jämställd och det är idag önskvärt att föräldrarna delar lika på ansvaret för föräldraledigheten (Försäkringskassan, u.å). Det finns sociala förväntningar i Sverige som uppmuntrar pappor att ta mer ansvar i omvårdnaden och uppfostran av sina barn, men det finns också sociala, ekonomiska och kulturella förväntningar på att pappor inte ska ta ut lika mycket föräldraledighet som mammor (Almqvist et al., 2011). Studieförfattarna tror att dessa politiska förändringar och sociala förväntningar kan medföra att pappor i Sverige slits mellan rollen som ekonomisk försörjare och som ansvarig förälder. Det skulle kunna förstärka känslan av att vara begränsad av sitt föräldraskap, vilket kan resultera i en ökad föräldrastress. Enligt Eriksson (2018) kan faktorer som påverkar individens inre kärna utgöra hälsohinder. Studieförfattarna menar att föräldrastress som uppkommer på grund av rollbegränsning kan påverka individens inre kärna och på så vis utgöra ett hinder för välbefinnande och hälsa.

I dimensionen ”Rollbegränsning” visar resultatet i vår studie att pappor med hög utbildning känner sig signifikant mer begränsade av sin föräldraroll än pappor med låg utbildning två månader efter förlossningen. Detta resultat styrks av Hildingsson & Thomas (2014) som också funnit att pappor med hög utbildning upplever mer föräldrastress kopplat till dimensionen ”Rollbegränsning”. Även Tomas et al. (2011) har funnit att pappor med hög utbildning känner mer oro och stress kopplat till föräldraskapet. Studieförfattarna tror att en tänkbar förklaring skulle kunna vara att högutbildade pappor har mer ansvarsfulla arbetspositioner, vilket kan ge en ökad föräldrastress, när de slits mellan kraven som yrkesrollen ställer och kraven från

föräldraskapet. Enligt Johansson (2020) förefaller pappor reglera sin stress genom att arbeta mer och ge mindre tid till familjen. Ytterligare en förklaring enligt studieförfattarna skulle kunna

vara att pappor med högre utbildning är mer pålästa och därmed mer insatta i de problem och risker som föräldraskapet kan medföra.

Vår studies resultat visar att flerbarnspappor upplever signifikant mer föräldrastress än förstagångspappor två månader efter förlossningen i dimensionen ”Rollbegränsning”. En förklaring till det kan vara att flerbarnspappor har mindre fritid och mindre tid till sina egna intressen, eftersom fler barn tar mer tid i anspråk från pappan. Detta styrks av Johansson et al. (2016) som funnit att flerbarnspappor upplever att de har mer tidsbrist än förstagångspappor. Pappor till barn som ammas delvis eller inte alls två månader efter förlossningen har i vår studies resultat erhållit en signifikant högre föräldrastress i dimensionen ”Rollbegränsning” än pappor till barn som ammas helt. Studieförfattarna tror att om barnet inte helammas involveras pappan mer och behöver hjälpa till med matning av barnet. Detta skulle kunna medföra att pappan känner mer oro och stress över matsituationen. Även Pålsson et al. (2017) menar att om amningen inte fungerar på ett tillfredställande sätt för mamman och barnet, ökar risken för oro och stress hos pappan. Studieförfattarna tror att om pappan måste hjälpa till med matning av barnet även nattetid kan det leda till störd sömn och trötthet. Enligt Eriksson (2018) skulle till exempel orsaker som oro, stress, störd sömn och trötthet kunna utgöra hälsohinder, vilket kan ha negativ påverkan på pappors välbefinnande och hälsa. Dessa orsaker skulle även enligt studieförfattarna kunna leda till att pappor upplever sig mer begränsade av föräldraskapet. Ingen tidigare forskning har hittats angående hur amning påverkar föräldrastress hos pappor i

dimensionen ”Rollbegränsning”.

Föräldrastress hos pappor i dimensionen ”Hälsoproblem”

Vår studie har funnit att flerbarnspappor har signifikant mer föräldrastress två månader efter förlossningen i dimensionen ”Hälsoproblem” i jämförelse med förstagångspappor. Detta resultat stämmer överens med tidigare forskning av Hildingsson & Thomas (2014), som också visar att flerbarnspappor upplever mer hälsoproblem. En tänkbar anledning till att

flerbarnspappor har mer hälsoproblem än förstagångspappor kan vara att flerbarnspappor har mindre egentid och mindre tid att utöva fysisk aktivitet. Enligt Folkhälsomyndigheten (2020) främjar fysisk aktivitet hälsa och minskar risken för sjukdom. Tidigare forskning har visat att mindre tid för fritidsaktiviteter kan leda till ett minskat välbefinnande. Detta gäller främst för pappor som innan föräldraskapet haft en aktiv livsstil (Roeters et al., 2016). Enligt Eriksson (2018) utgörs hälsa av beståndsdelarna sundhet, friskhet och välbefinnande. Studieförfattarna

anser att föräldrastress och de negativa följderna som uppkommer av föräldrastress skulle kunna leda till att pappor får minskad sundhet och att bristen på motion skulle kunna bidra till minskad friskhet. Allt detta skulle i sin tur kunna medföra ett minskat välbefinnande och en försämrad hälsa hos pappor. Därför anser studieförfattarna att BHV-sköterskan som möter nyblivna pappor ska vara vaksam på pappors hälsa och finnas där som stöd för att hjälpa papporna att anpassa sig till den nya livssituationen. BHV-sköterskan ska enligt Eriksson (2018) genom vårdprocessen se till individens resurser och möjligheter för att ge individuellt anpassad vård. Hrybanova et al. (2019) anser att konkreta råd, individanpassad information och stöd kan hjälpa pappor att känna sig mer trygga i sin nya roll. Bergström (2019) beskriver att i Sverige erbjuds pappor sedan år 2019 ett individuellt samtal med BHV-sköterskan när barnet är 3 – 5 månader. Samtalet erbjuds för att ge stöd i föräldrarollen och för att skapa en kontakt med pappan. Enligt Eriksson (2018) kan detta samspel och samtal ses som en mellanmänsklig relation mellan BHV-sköterskan och pappan samt som en vårdhandling som kan skapa hälsoprocesser hos pappan. Studieförfattarna anser att genom den mellanmänskliga relationen kan BHV-sköterskan finnas där och ge av sin tid, för att vara närvarande och lyssna på pappans berättelse. Genom att pappan ges möjlighet att samtala om den nya situationen och de känslor som har uppkommit, kan pappan få en ökad möjlighet att reflektera över situationen. Denna reflektion skulle kunna leda till att pappan får motivation till att anpassa sig till den nya situationen och föräldrarollen. Eriksson (2018) menar också att när pappan känner sig mer tillfreds med sin tillvaro kan pappan uppleva ett större välbefinnande och en högre nivå av hälsa.

Metoddiskussion

I den tvärsnittsstudie som studieförfattarna har utfört har en kvantitativ metod använts, eftersom det gör det lättare att undersöka en större population och för att påvisa statistiska samband. Om istället en kvalitativ metod använts hade pappor med egna ord haft möjlighet att beskriva sina upplevelser av föräldrastress två månader efter förlossningen. Detta hade resulterat i en djupare förståelse för pappors tankar och känslor (Polit & Beck, 2021). Frågeformuläret SPSQ som användes i vår studie är ett validerat och reliabelt mätinstrument (Östberg et al., 1997). Därför anses SPSQ vara ett pålitligt mätinstrument och vår kvantitativa tvärsnittsstudie har mätt det som var avsett att mätas, alltså föräldrastress hos pappor två månader efter förlossningen. Tidigare forskning påvisar att det totala SPSQ formuläret har en hög intern konsistens mätt med Cronbach´s alpha (Lagerberg et al., 2011; Schmöker et al., 2020; Östberg et al., 1997). Östberg et al. (1997) har även funnit med hjälp av test-retest att SPSQ är ett tillförlitligt instrument över tid.

I vår studie användes ett icke slumpmässigt konsekutivt urval, vilket innebar att alla blivande föräldrar inskrivna på den berörda familjecentralen under perioden mars 2019 till juni 2020 tillfrågades om deltagande. Det som är positivt med att använda sig av ett konsekutivt urval är att personer från ett visst sammanhang väljs ut löpande under en viss tidsperiod. Risken för skevhet i urvalet minskas desto längre rekryteringen av deltagare pågår (Kristensson, 2014). Det externa bortfallet för studien var 12 deltagare (24%). Dessa 12 deltagare besvarade inte utskick 2 och därför exkluderades de från studien. Vidare utgjordes det interna bortfallet av 3 deltagare (8%), eftersom de inte besvarade alla frågor. Det bidrog till ett bortfall på variabelnivå. Enligt Kristensson (2014) kan ett stort bortfall leda till att det finns en risk för att urvalet förlorar sin representativitet. Vid ett stort bortfall är det viktigt att reflektera över den information som delgivits deltagarna och hur de fått informationen. Då studieförfattarna inte deltagit vid

utformningen av enkäterna eller vid utgivningen av information och påminnelser är det svårt att veta vad som bidrog till bortfallet. Dock har en kontinuerlig kontakt hållits med den person som är huvudansvarig för den bakomliggande studien, för att säkerställa att vår studies

metodbeskrivning ska vara pålitlig och korrekt. En annan tänkbar negativ aspekt för urvalet i vår studie är att papporna bara tillfrågades om deltagande i studien om mammorna samtyckte till deltagande i studien. Detta kan ha medfört att pappor som eventuellt skulle ha varit

intresserade av att deltaga inte tillfrågades. Eftersom endast 38 pappor deltog i vår studie, finns en risk att representativeten för populationen är låg (Kristensson, 2014). Det medför att

resultatet eventuellt skulle sett annorlunda ut med ett större antal deltagare och att det nuvarande resultatet kan ses som svagt. Något som ändå stärker resultatet är att där statistiskt signifikanta samband funnits har de haft en medelstor eller stor effektstorlek beräknat med Cohen´s d (Polit & Beck, 2021). Det tyder på att de olika variablerna har haft inverkan på uppkomsten av föräldrastress.

Papporna som medverkade i vår studie fick möjlighet att svara på de olika enkäterna när och var det passade dem bäst. På så vis kunde deltagaren fundera på svaren i lugn och ro. Det kan emellertid ha medfört en risk för att deltagare inte förstått de olika påståendena i enkäterna. För att minimera missförstånd fanns kontaktuppgifter till projektledaren för den bakomliggande studien för att besvara eventuella frågor och funderingar.

Extern validitet handlar om hur generaliserbart ett resultat är. För att få en hög extern validitet fordras ett stickprov som utgör exempel på hur hela populationen ser ut (Polit & Beck, 2021).

Det kan ses som en styrka för den externa validiteten att alla föräldrar till barn som planerades att skrivas in på den berörda familjecentralen tillfrågades om deltagande i vår studie. En nackdel skulle kunna vara att föräldrar till barn inskrivna på den berörda familjecentralen inte är

representativa för hela populationen ur till exempel ett kulturellt och socioekonomiskt perspektiv. För att minska skevheten och öka generaliserbarheten av resultatet hade en möjlighet varit att vända sig till flera olika familjecentraler, för att på så vis få ett mer representativt resultat för populationen.

Klinisk relevans för samhället

Resultatet från vår studie visar att pappor som har hög utbildning, barn sedan tidigare eller barn som ammas delvis eller inte alls, upplever sig mer rollbegränsade. Vårt resultat visar även att pappor med barn sedan tidigare har mer hälsoproblem än förstagångspappor. Studieförfattarna menar att dessa influerande faktorer skulle kunna ses som riskfaktorer för föräldrastress. Om BHV-sköterskan identifierar pappor med dessa riskfaktorer tidigt i föräldraskapet, kan det ges möjlighet att genom stöd och vägledning minska uppkomsten av föräldrastress, vilket på sikt kan ge ett ökat välbefinnande och bättre hälsa. Genom ett ökat välbefinnande och bättre hälsa hos papporna påverkas även familjen och omgivningen positivt. För att minska föräldrastress och den negativa upplevelsen av rollbegränsning hos pappor anser studieförfattarna att det bör finnas föräldraverksamhet riktad enbart mot pappor för att ge dem möjlighet att träffa andra i liknande situation. Genom att pappor får möjlighet att träffa andra pappor i samma situation kan de tillsammans diskutera, byta erfarenheter och stödja varandra i föräldraskapet.

Etiska aspekter

Författarna till denna studie har följt en god forskningssed i enlighet med Codex (2020). Detta innebär bland annat att studieförfattarna inte har fabricerat, plagierat eller förfalskat några uppgifter gällande denna studies data och resultat. Det kan ses som en negativ aspekt att studieförfattarna inte själva har haft hand om exempelvis information och kontakt med deltagarna. Det har istället skötts av projektledaren. Det kan dock ses som positivt att alla deltagare har fått tydlig skriftlig information om studien och de etiska övervägandena kring deltagandet (bilaga 4). Då denna studie innefattar forskning på människor, måste det finnas ett godkännande från etikprövningsmyndigheten. Den bakomliggande studien har ett godkännande från etikprövningsmyndigheten vilket gör att även denna studie inkluderas i det.

I vår studie påvisas att pappor upplever föräldrastress tidigt i sitt föräldraskap. Därför anser studieförfattarna att det är viktigt ur ett mikroperspektiv att BHV-sköterskan inte bara fokuserar på mammors mående, utan även ser till pappors mående och behov. Det är även viktigt ur ett mikroperspektiv att BHV-sköterskan identifierar de influerande faktorer som kan ses som riskfaktorer för föräldrastress hos pappor. På så vis kan BHV-sköterskan redan tidigt i

föräldraskapet ge dessa pappor ett ökat stöd. Ur ett mesoperspektiv anser studieförfattarna att det bör finnas föräldraverksamhet riktat mot pappor redan tidigt i föräldraskapet. Pappor skulle då få möjlighet att träffa andra pappor i samma situation för att diskutera, reflektera och utbyta erfarenheter kring föräldraskapet. Studieförfattarna tror att detta skulle kunna minska

föräldrastressen hos pappor, vilket på sikt kan främja deras välbefinnande och hälsa. Att rätten till föräldraledighet i Sverige är jämställd (Försäkringskassan, u.å.), anser studieförfattarna är rättvist ur ett makroperspektiv. Men för att minska föräldrastress hos pappor ur ett

makroperspektiv anser författarna att det är viktigt att synen på föräldraskapet ska vara mer jämlikt. Det skulle till exempel kunna bidra till att pappor känner att det är accepterat av

samhället att nyttja sin rätt till föräldraledigheten fullt ut. Att pappor inte tidigare har fått samma stöd som mammor i föräldraskapet kan nu ändras ur ett makroperspektiv i och med att

samhället får en ökad kunskap om pappors föräldrastress. Genom denna insikt kan förståelsen öka för att pappor ska erbjudas samma vård och stöd som mammor redan tidigt i deras

föräldraskap.

Slutsatser

Att bli förälder är en livsomvälvande händelse och vår studie bidrar till att belysa föräldrastress hos pappor och vilka faktorer som influerar till föräldrastress redan tidigt i föräldraskapet. Vårt resultat indikerar att de influerande faktorer som leder till föräldrastress är hög utbildningsnivå, barn sedan tidigare och om barnet ammas delvis eller inte alls. Vidare förefaller pappor uppleva mest föräldrastress tidigt i föräldraskapet på grund av att de känner sig begränsade i sin roll som förälder. Ökad kunskap om att dessa faktorer influerar till föräldrastress hos pappor, kan bidra till att BHV-sköterskan lättare kan identifiera pappor med högre risk för föräldrastress. Med denna vetskap kan BHV-sköterskan redan tidigt i föräldraskapet ge dem ett ökat stöd, vilket i sin tur kan stärka deras välbefinnande och hälsa.

Förslag på fortsatt forskning

Eftersom forskning kring amning som influerande faktor för uppkomst av föräldrastress i dimensionen ”Rollbegränsning” hos pappor inte har påträffats, är det ett område där ytterligare

forskning behövs. Den nya forskningen skulle kunna belysa hur barnets tillmatningssätt

påverkar pappors föräldrastress. Ett annat förslag för fortsatt forskning är att istället använda en kvalitativ ansats som forskningsmetod, vilket skulle kunna ge en djupare förståelse för

uppkomst av föräldrastress i samtliga dimensioner. Ytterligare förslag på fortsatt forskning är att göra om denna studie med ett större antal deltagare, för att få en bättre överblick över populationen. Förslagsvis skulle pappor till barn inskrivna på olika familjecentraler delta för att resultatet inte ska bli begränsat ur ett kulturellt och socioekonomiskt perspektiv.

Självständighetsdeklaration

Frida Larsson och Therese Lavas har i lika stor omfattning bidragit till alla delar i examensarbetet.

Referenslista

Allgulander, C. (2019). Klinisk psykiatri (4 uppl). Studentlitteratur AB.

Almqvist, A-L., Sandberg, A., & Dahlgren, L. (2011). Parental leave in Sweden: Motives, experiences, and gender equality amongst parents. Fathering 9(4), 189–206.

https://www.doi.org/10.3149/fth.0902.189

Almqvist-Tangen, G., Hedman, J., Nygren, S U., & Olsson Kristiansson, U. (19 februari, 2019). Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom Barnhälsovård.

https://www.rikshandboken-bhv.se/metoder--riktlinjer/professioner-inom-bhv/nationell-malbeskrivning-for-sjukskotersketjanstgoring-inom-bhv/

Bergström, M. (15 maj 2019). Enskilda föräldrasamtal.

https://www.rikshandboken-bhv.se/metoder--riktlinjer/enskilda-foraldrasamtal/ Codex. (12 april 2020). Forskning som involverar människan.

http://www.codex.vr.se/forskningmanniska.shtml

Cullberg, J. (1992). Kris och utveckling. Natur och Kultur.

Danielsson, M., Heimersson, I., Lundberg, U., Perski, A., Stefansson, C-A., & Åkerstedt, T. (2012). Psychosocial stress and health problem: Health in Sweden: The National Public Health Report 2012. Chapter 6. Scandinavian Journal of Public Health, 40(9), 121-134.

https://doi.org/10.1177/1403494812459469

Darwin, Z., Galdas, P., Hinchliff, S., Littlewood, E., MaMillan, D., McGrown, L., & Gilbody, S. (2017). Fathers´ views and experiences of their own mental health during pregnancy and the first postnatal year: a qualitative interview study of men participating in the UK Born and Bred in Yorkshire (BaBY) cohort. BMC Pregnancy and Childbirth. 17(45), 1-15.

Deater-Deckard, K.D. (1998). Parenting Stress and Child Adjustment: Some old Hypotheses and New Questions. Clinical Psychology Science and Practice, 5(3), 314-332.

https://doi.org/10.1111/j.1468-2850.1998.tb00152.x

Durtschi, J. A., Soloski, K. L., & Kimmes, J. (2016). The dyadic effects of supportive coperenting and parental stress in relationship quality across the transition to parenthood. Journal of Marital and family Therapy, 43(2), 308-321. https://doi.org/10.1111/jmft.12194. Eriksson, K. (2018). Vårdvetenskap – Vetenskapen om vårdandet Om det tidlösa i tiden. Liber AB.

Folkhälsomyndigheten (27 oktober 2020). Fysisk aktivitet – rekommendationer.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/ fysisk-aktivitet--rekommendationer/

Fägerskiöld, A. (2008). A change in life as experienced by first-time fathers. Scandinavia Journal Caring Science, 22, 64-71. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2007.00585.x Försäkringskassan. (u.å). Det som är bra delar man lika på.

https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/dela-lika/!ut/p/

z0/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziTTxcnA3dnQ28DYKcnQ0cQyz9go2d3YwNjIz0g 1Pz9AuyHRUB4DA8kA!!/

Försäkringskassan. (2020). Föräldrapenning.

https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning Gillis, A., & Roskam, I. (2019). Daily exhaustion and Support in Parenting: Impact on the Quality of Parent-Child Relationship. Journal of Child and Family Studies, 28, 2007-2016. https://dio.org/10.1007.s10826-019-01428-2

Henricsson, M. (2017). Vetenskaplig teori och metod. Studentlitteratur AB.

Hildingsson, I., & Thomas, J. (2014). Parental stress in mothers and fathers one year after birth. Journal of Reproductive and Infant Psychology, 32(1), 41-56.

https://doi.org/10.1080/02646838.2013.840882

Hrybanova, Y., Ekstöm, A., & Thorstensson, S. (2019). First-time fathers´ experiences of professional support from child health nurses. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 33(4), 921-930. https://doi.org/10.1111/scs.12690

Institutet för stressmedicin ISM (24 juni 2019). ISM:s definition av stress.

https://www.vgregion.se/ov/ism/stress--rad-och-behandling/vad-ar-stress/definition-pa-stress/ Johansson, M., Benderix Y., & Svensson I. (2020). Mothers´ and fathers´ lived experiences of postpartum depression and parental stress after childbirth: a qualitative study. International Journal off Qualitative Studies on Health and Well-being, 15(1), 1-10. https://doi.org/ 10.1080/17482631.2020.1722564

Johansson, M., Thomas, J., Hildingsson, I., & Haines, H. (2016). Swedish fathers contemplate the difficulties they face in parenthood. Sexual & Reproductive Healthcare, 8, 55-62.

https://doi: 10.1016/j.srhc.2016.02.005

Kerstis, B., Nohlert, E., Öhrvik, J., & Widarsson, M. (2016). Association between depressive symtoms and parental stress among mothers and fathers in early parenthood. Upsala Medical Journal of Sciences, 121(1), 60-64. https://doi.org/10.3109/03009734.2016.1143540

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Natur & Kultur.

Lagerberg D., Magnusson, M., & Sundelin, C. (2011). Child health and maternal stress: does neighbourhood status matter? International Journal of Adolescents medicine and health, 23(1), 19-25. https://www.doi.org/10.1515/IJAMH.2011.004

Lannér Swensson, A. (7 november 2019). Främja trygg anknytning och gott samspel.

https://www.rikshandboken-bhv.se/halsa-och-utveckling/psykosocial-utveckling/framja-trygg-anknytning-och-gott-samspel/