Föräldrastress i familjer med 1-åriga barn

Barnmorskeprogrammet

Institutionen för kvinnors och barns hälsa

Föräldrastress i familjer med 1-åriga barn

Författare:

Handledare:

Mariann Ternborg

Helena Volgsten

Agneta Skoog Svanberg

Examinator:

Elisabeth

Kylberg

Barnmorskeprogrammet

15 hp

Sammanfattning

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i föräldrastress i familjer med 1-åriga barn i relation till kvinnans ålder och om de var förstföderskor eller omföderskor samt skillnad i föräldrastress mellan kvinnor och män.

Metod: Studien är en tvärsnittsstudie med konsekutivt urval och the Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ) har använts. SPSQ består av fem delskalor: inkompetens, rollbegränsning, social isolering, problem i relationen med make/maka/sambo och hälsoproblem. Postenkäter skickades till föräldrapar (n=350) som fött barn i maj 2007 vid Akademiska sjukhuset, Uppsala. Sammanlagt deltog 125 föräldrapar (244 personer) i studien varav 127 kvinnor och 117 män, svarsfrekvensen var 38 procent.

Resultat: Föräldrastress i familjer med ettåriga barn skilde sig inte åt mellan yngre och äldre mödrar. Däremot hade omföderskor signifikant högre föräldrastress än förstföderskor under delskalan inkompetens. För kvinnor och män var skillnaden signifikant i delskalorna inkompetens och rollbegränsning, då kvinnor hade högre föräldrastress än män.

Slutsats: Studien visar behovet av stöd framförallt för omföderskor då dessa kvinnor upplever känslor av otillräcklighet/inkompetens när det gäller föräldrarollen och att kvinnor mer uttalat jämfört med män upplever begränsningar av intressen och aktiviteter relaterat till föräldraskapets ansvar/förpliktelser.

Abstract

Aim: The aim of this study was to examine differences in parental stress in families with 1-yearold children in relation to women’s age and whether they were primiparous or multiparous, and difference in parental stress between women and men.

Method: This is a cross-sectional study of consecutive sample and the Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ) has been used. SPSQ consists five subscales: incompetence, role restriction, social isolation, spouse relationship problems and health problems. Questionnaires were posted to couples of parents (n=350) as had been given birth to a child in May 2007 at Uppsala University Hospital. A total of 125 couples of parents (244 individuals) participated, 127 women and 117 men, answering frequency was 38 percent.

Result: Parental stress in families with 1-yearold children did not differ between younger and older mothers. However, multiparas reported significant more parental stress than primiparas did on the incompetence subscale. Significant differences between women and men were found on the incompetence and role restriction subscales, women reported more parental stress than men did.

Conclusion: The study shows the demand of support mainly to multiparas as these women experiences feelings of inadequacy/incompetence in terms of the parental role and that women more expressly than men experiences limitations of interesting and activities relates to the parenthood’s liability/responsibility.

Innehållsförteckning

1 Bakgrund...1

1.1 Föräldrastress...1

1.2 Föräldrastress kan påverka barnet...1

1.3 Faktorer som kan påverka föräldrastress...2

2 Syfte...7

3 Metod...7

4 Resultat...10

4.1 Skillnad föräldrastress hos kvinnor över och under 35 år……….11

4.3 Skillnad föräldrastress hos kvinnor och män...13

1 Bakgrund

1.1 Föräldrastress

Föräldrastress beskrivs som ett tillstånd då föräldraskapets krav överstiger de personliga resurserna (Östberg et al., 2007). Detta kan leda till problem i föräldrarollen och hindra föräldrarna att på ett konstruktivt sätt hantera konflikter med sina barn, vilket kan ge negativa konsekvenser för föräldrar och barn, såväl kortsiktigt som långsiktigt (Deater-Deckard, 2005). I en studie visades att föräldrars beteende påverkades negativt av föräldrastress.

De hade lägre förväntningar på sina barn, gav dem inte lika mycket närhet och var även strängare som föräldrar. Föräldrar med hög föräldrastress kände sig även mer missnöjda och ansåg att barnen var mer svårhanterliga (Gutermuth Anthony et al., 2005). Föräldrastress påverkar välbefinnandet hos både föräldrar och barn på ett skadligt sätt, även förälder- barnrelationen tar skada (Crnic et al., 2005).

1.2 Föräldrastress kan påverka barnet

Prenatal stress hos modern kan ha en ogynnsam effekt på barnets mentala utveckling samt ge mer ängslighet hos barnet. Inget samband kunde ses med moderns utbildningsnivå, psykiska tillstånd, intag av läkemedel, rökning eller alkohol under graviditeten. Ängslighet hos barnen var mer förekommande hos de föräldrar som upplevde att de hade lågt socialt stöd (Bergman et al., 2007). I en annan studie undersöktes föräldrastress i familjer med låginkomststatus. Mödrar med färre faktorer som påverkar föräldrastress visade sig ha mer positivt samspel med sitt barn, de var mer lyhörda för sitt barns behov och främjade barnets sociala och emotionella tillväxt. Dessa mödrar visade sig även ha mer socialt stöd (McKelvey et al., 2002).

minnesprestationer. Det visade sig även att föräldrarnas röstläge och användning av imitativa gester hade samband med den känslomässiga förståelsen (Guajardo et al., 2008). En annan studie visade att föräldrastress hade ett negativt inflytande över barns sociala kompetens, men även på barns beteende (Gutermuth Anthony et al., 2005). Tidig föräldrastress visade sig i en studie kunna bidra till senare problem med sociala färdigheter hos barnet (Neece & Baker, 2008). Ett doktorandprojekt vid Linköpings universitet (Koch, 2008) kunde vid analysen av datan ge en antydning om att föräldrastress hade inverkan på barns självkänsla. Barn i åttaårsåldern värderade sig själva som sämre om föräldrarna upplevde hög föräldrastress, barnens självkänsla var också sämre om föräldrarna kände sig mycket oroliga eller hade avsaknad av socialt stöd. En annan studie visade att föräldrastress och avsaknad av socialt stöd hos föräldrarna inte kunde relateras till fetma hos barnen, men däremot fanns ett signifikant samband mellan föräldrars oro och barns fetma (Koch et al., 2008).

1.3 Faktorer som kan påverka föräldrastress

Föräldrar till barn med någon form av handikapp upplevde mer föräldrastress än föräldrar som inte hade handikappade barn. Mödrarna hade signifikant högre föräldrastress än fäderna rörande förälderns känsla av kompetens, rollbegränsning, depression, relation till partnern samt den egna hälsan (Esdaile & Greenwood, 2003). I en svensk studie undersöktes föräldrastress hos föräldrar till barn med ovanliga funktionsnedsättningar. I studiens resultat framkom att mödrarna, framförallt de mödrar som var ensamstående eller hade mer än ett handikappat barn hade högre föräldrastress samt högre fysisk och känslomässig påfrestning än mödrarna i studiens kontrollgrupp vars barn inte led av någon form av handikapp. Mödrarna upplevde i huvudsak högre föräldrastress samt högre fysisk och känslomässig påfrestning än fäderna i studien. Fäderna visade sig ha högre föräldrastress kopplad till känslor av inkompetens i jämförelse med fäderna i kontrollgruppen. De föräldrar vars barn led av fysiska handikapp upplevde högst föräldrastress kopplad till sin egen hälsa, medan föräldrar till barn med beteenderelaterade handikapp upplevde högst föräldrastress kopplad till relationsproblem (Dellve et al., 2006).

I en svensk studie jämfördes föräldrastress bland familjer med tvååriga barn vars födelsevikt varit extremt låg, med en kontrollgrupp där barnen varit normalviktiga vid födseln. Förekomsten av föräldrastress jämfördes även mellan mödrar och fäder. Det framkom att föräldrastressen inte skilde sig mellan kontrollgruppen och den grupp med barn vars födelsevikt varit extremt låg, varken mellan mödrar eller fäder (Tommiska et al., 2002).

I en randomiserad, kontrollerad norsk studie utvärderades ett tidigt interventionsprogram (NIDCAP) med föräldrar till barn med låg födelsevikt det vill säga under 2000 gram. Interventionsprogrammet gick bland annat ut på att föräldrarna fick extra stöd med att vara delaktiga i vården av barnet på sjukhuset, de fick även dela sina erfarenheter med andra föräldrar. Syftet var att föräldrarna skulle lära känna sitt barn och lära sig tolka barnets signaler. När barnen var två år hade dessa föräldrar lägre föräldrastress jämfört med föräldrarna ur kontrollgruppen (Kaaresen et al., 2008). I en annan randomiserad, kontrollerad studie testades detta interventionsprogram på föräldrar till för tidigt födda barn, föräldrarnas stressnivå mättes i denna studie när barnet vid korrigerad ålder var ett år. Föräldrastressen hos dessa föräldrar var markant lägre jämfört med kontrollgruppen både för mödrar och fäder (Kaaresen et al., 2006). En svensk studie med föräldrar till för tidigt födda barn visade att mödrarna upplevde högre föräldrastress än fäderna. I studien framkom även skillnader hos föräldrar till tvillingar/trillingar samt hos föräldrar vars barn fötts i graviditetsvecka 25-30 då dessa upplevde högre föräldrastress, men någon signifikant skillnad kunde inte påvisas (Jacksson et al., 2007).

I en omfattande svensk studie undersöktes föräldrastress vid barnets födsel samt när barnet var ett år gammalt. Studien visade att missnöje hos föräldrarna samt om barnens sömn var oregelbunden hade inverkan på graden av föräldrastress, även brist på socialt stöd och trygghet föranledde föräldrastress. Något som också spelade in var om föräldrarna var födda utomlands, ensamstående eller själva hade hälsoproblem, de visade sig då ha högre föräldrastress (Sepa et al., 2004). I en longitudinell svensk studie undersöktes föräldrastress hos mödrar med icke svensktalande bakgrund. I studien framkom att dessa mödrar hade högre föräldrastress än de med svensktalande bakgrund. En annan betydande faktor var om kvinnorna ursprungligen kom från ett låginkomstland eller höginkomstland, då de som kom från låginkomstländer visade sig ha mer depressiva symtom, mer föräldrastress samt skattade sin egen hälsa som sämre än de som kom från ett höginkomstland. Dessa kvinnor var även i högre utsträckning arbetslösa, ensamstående samt hade lägre utbildning (Fabian et al., 2008).

Moderns personlighet visade sig i en studie vara den mest betydande faktorn för föräldrastress, de mödrar som hade lägst föräldrastress var de som var mindre neurotiska, mer extroverta och mer lättsamma till sättet. Känslomässig intimitet med partnern och därmed stöd, visade sig vara viktigt då det kunde sänka föräldrastressen hos modern, såväl tidigt under spädbarnstiden som vid 36 månaders ålder. Intimiteten mellan föräldrarna var som högst när barnet var en månad och avtog sedan med tiden. Socialt stöd utanför familjen var mer viktigt när barnet var runt två år och visade sig även det kunna sänka föräldrastressen. I studien framkom även att barnets temperament påverkade föräldrastressen när barnet var en månad gammalt samt vid 36 månaders ålder, barnets kön hade däremot ingen betydelse för graden av föräldrastress (Mulsow et al., 2002).

barn. Fäderna i denna studie visade sig ha högre barnrelaterad föräldrastress ju högre utbildning de hade när barnet var tre år. Det fanns ingen skillnad i fädernas föräldrastress med avseende på barnets kön vid tio års ålder. Men fäderna upplevde mest föräldrastress för flickor när de var i småbarnsåldern, medan de upplevde mest föräldrastress för pojkar under småbarnsåldern och förskoleåldern. Mödrar med mycket socialt stöd hade lägre föräldrastress än de som endast hade lågt socialt stöd (Hauser-Cram et al., 2001).

Föräldrastress var inte beroende av den sociala bakgrunden som ålder, paritet, utbildning och civilstånd hos mödrar. Däremot visade sig socialt stöd, social kompetens och hög självkänsla bidra till lägre föräldrastress. Medan de mödrar som varit mer ängsliga, sårbara eller deprimerade under tidig graviditet visade sig ha mer föräldrastress när barnet var 2-3 år. Socialt stöd och äktenskaplig tillfredsställelse hos modern när barnet var 2-3 månader påverkade inte risken för föräldrastress när barnet var 2-3 år. I studien framkom att kvinnor som fött barn vaginalt, haft en väl fungerande amning och vars partner haft en positiv attityd till amning hade lägre föräldrastress när barnet var 2-3 år. Det visade sig även vara just när barnet var 2-3 år som barnets temperament kunde förorsaka mest föräldrastress både hos mödrar och fäder. När det gällde fäderna visade sig föräldrastress däremot föranledas av den sociala bakgrunden som ålder, paritet, utbildning och civilstånd. Det var i huvudsak civilståndet som hade störst betydelse, fäder som bodde ihop med barnets mor under graviditeten hade lägre föräldrastress när barnet var 2-3 år. Fäder som lidit av depression under tidig graviditet hade högre föräldrastress när barnet var 2-3 år. Ju mer deprimerade eller missnöjda de var med parrelationen när barnet var 2-3 månader, desto mer föräldrastress visade sig fäderna ha när barnet var 2-3 år (Saisto et al., 2008).

Mödrars bekymmer rörande föräldraskapet i samband med barnets födelse har i en amerikansk studie visat sig kunna ge upphov till föräldrastress under spädbarnstiden.

stora livshändelser inte associerade till föräldrastress (Leigh & Milgrom, 2008). I en studie framkom att föräldrastress bland förstföderskor upplevdes högre av ensamstående mödrar än av gifta mödrar. De ensamstående mödrarna var dock i huvudsak yngre och hade en lägre inkomst än de gifta (Copeland & Harbough, 2005). En studie av förstföderskor i England visade att lågt socioekonomiskt status inte var en indikation för att drabbas av föräldrastress. Däremot framkom det i studien att ålder och hög utbildning kunde ge tidig (när barnet var cirka en månad) föräldrastress (McConachie et al., 2008).

2 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i föräldrastress i familjer med 1-åriga barn i relation till kvinnans ålder och om de är förstföderskor eller omföderskor samt skillnad i föräldrastress mellan kvinnor och män.

2.1 Frågeställningar

1. Finns skillnader vad gäller föräldrastress hos kvinnor över och under 35 år?

2. Förekommer skillnader mellan förstföderskor och omföderskor vad gäller föräldrastress? 3. Finns det skillnader mellan kvinnor och män vad gäller föräldrastress?

3 Metod

3.1 Design

Denna studie är en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats.

3.2 Urval

Föräldrapar som fått barn i maj 2007 (n= 350) tillfrågades i maj 2008 om deltagande i studien då barnet var ett år gammalt. Inklusionsskriterier var föräldrapar som fått barn i maj 2007 på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Konsekutivt urval skedde genom förlossningsliggaren på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Föräldrapar som genomgått assisterad befruktning exkluderades.

3.3 Datainsamlingsmetod

Datainsamlingen skedde genom utskick av en postenkät (se bilaga 1). I denna studie har instrumentet the Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ) använts. SPSQ är ett validerat och standardiserat instrument, utprovat för svenska förhållanden (Östberg, Hagekull och Wettergren 1997). Instrumentet är baserat på delar av the Parent Domain of the American Parenting Stress Index (PSI) (Abidin 1990). Med detta instrument mäts den upplevda påfrestning/stress som föräldrar direkt kan relatera till sitt föräldraskap. Formuläret består av 34 frågor och har visats ha goda psykometriska egenskaper. Varje fråga poängsätts på en fempoängs Likertskala, där svarsalternativen är graderade; ”stämmer inte alls” till ”stämmer mycket bra” (1-stämmer inte alls, 2- stämmer ganska dåligt, 3-stämmer ibland och ibland inte, 4- stämmer ganska bra, 5- stämmer mycket bra). Ju högre poäng desto mer föräldrastress. Vissa av frågorna i enkäten (fråga 43, 45, 48, 52, 53, 55, 59, 64, 65, 68 och 71) är positivt formulerade och vändes därför vid uträkning av skalpoängen.

Frågorna delas in i följande kategorier:

Inkompetens- hur föräldern upplever vården av barnet, känslor av otillräcklighet/inkompetens när det gäller föräldrarollen samt hur svårt föräldern bedömer att föräldraskapet är.

Rollbegränsning- avser begränsningar av intressen och aktiviteter relaterat till föräldraskapets ansvar/förpliktelser.

Social isolering- berör frågor om förälderns sociala nätverk utanför familjen.

Problem i relationen med make/maka/sambo- handlar om svårigheter med det sociala livet inom familjen.

Hälsoproblem- berör den fysiska hälsan hos föräldern, med särskilt fokus på förändringar i hälsan på grund av föräldraskapet såsom fysisk kondition, infektioner och utmattning/trötthet. Total föräldrastress- en sammanställning av alla kategorierna.

3.4 Tillvägagångssätt

Postenkäter med följebrev (se bilaga 1 och 2) skickades ut till samtliga föräldrapar i förlossningsliggaren, som fått barn i maj 2007 på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Ett förfrankerat och adresserat kuvert bifogades, samt 2 trisslotter. Enkäterna kodades och ett påminnelsebrev skickades ut till de personer som inte hade skickat in den ifyllda enkäten inom två veckor. Till de par som endast skickat tillbaka en enkät skickades ett nytt svarskuvert med. Därefter bearbetades och sammanställdes de ifyllda enkäterna som inkommit.

3.5 Dataanalys

Det statistikprogram som användes för dataanalysen var Statistical Package for the Social Sciences (SPSS), version 15. Med deskriptiv statistik visas medelvärden, standardavvikelse (sd) och spridning (range). För att jämföra två grupper gjordes en variabel där summan av frågorna i varje kategori räknades ut för varje enskild studiedeltagare. Därefter gjordes en variabel där medelvärdet av frågorna i varje kategori räknades ut för varje enskild studiedeltagare. Kvinnorna delades därefter in i två grupper; kvinnor 34 år och yngre samt kvinnor 35 år och äldre samt efter paritet; förstföderskor och omföderskor. För att jämföra medelvärden mellan de två grupperna användes oberoende t-test. Oberoende t-test användes även för att analysera skillnader i föräldrastress mellan kvinnor och män. Signifikansnivån för studien var p<0,05.

3.6 Forskningsetiska överväganden

4 Resultat

Sammanlagt deltog 125 av 350 föräldrapar (244 individer) i studien, svarsfrekvensen var 38 procent. Samtliga studiedeltagare levde ihop med samma person hon/han fått sin ettåring med. Medelåldern hos kvinnorna var 32,3 år 45). Männens medelålder var 34,3 år (22-54), se tabell I.

Tabell I. Demografiska data över studiedeltagarna (n=244)

Variabel Kategori Antal (%)

Kön Kvinnor Män 127 (52,0) 117 (48,0) Medelålder Kvinnor Män 32,3 34,3 Utbildning kvinnor Grundskola

Folkhögskola/2-årigt gymnasium Minst 3-årigt gymnasium

Högskola/Universitet 7 (5,5) 7 (5,5) 30 (23,6) 83 (65,4) Utbildning män Grundskola Folkhögskola/2-årigt gymnasium Minst 3-årigt gymnasium

4.1 Skillnad föräldrastress hos kvinnor över och under 35 år

Det var ingen skillnad i föräldrastress mellan kvinnor under 35 år och kvinnor över 35 år, se tabell II.

Tabell II. Skillnad föräldrastress hos kvinnor över och under 35 år

Kategori Kvinnor <35 år Medelvärde * (S.D.) n=92 Kvinnor>35år Medelvärde* (S.D.) n=35 P-värde Inkompetens 2,09 (0,7) 2,07 (0,7) <0,919 Rollbegränsning 3,46 (0,7) 3,33 (0,8) <0,425 Social isolering 2,00 (0,8) 2,07 (0,7) <0,651

4.2 Skillnad föräldrastress hos förstföderskor och omföderskor

Omföderskor uttryckte högre grad av föräldrastress än förstföderskor under kategorin inkompetens (p<0,011), se tabell III. Exempel på frågor i denna kategori: ”Att vara förälder är svårare än vad jag trodde” och ”När det inte fungerar med barnen känns det som jag inte kan göra någonting rätt”.

Tabell III. Skillnad föräldrastress hos förstföderskor och omföderskor

Kategori Förstföderskor Medelvärde* (S.D.) n= 62 Omföderskor Medelvärde* (S.D.) n=65 P-värde Inkompetens 1,93 (0,7) 2,24 (0,6) <0,011 Rollbegränsning 3,31 (0,7) 3,55 (0,8) <0,076 Social isolering 2,07 (0,8) 1,97 (0,8) <0,496

4.3 Skillnad föräldrastress hos kvinnor och män

Föräldrastress var högre hos kvinnor jämfört med män under kategorierna inkompetens (p<0,022) och rollbegränsning (p<0,008), se tabell V. Exempel på frågor i kategorin inkompetens; ”När det inte fungerar med barnen känns det som jag inte kan göra någonting rätt” och ”Jag känner ofta att jag inte kan klara av saker och ting så bra”. Exempel på frågor i kategorin rollbegränsning: ”Det är oftast barnens behov som styr mitt liv”, ”Sen jag fick barn har jag nästan ingen tid för mig själv” och ”Nästan all min tid går numera åt till barnen”.

Tabell V. Skillnad föräldrastress hos kvinnor och män

Kategori Kvinnor Medelvärde* (S.D.) n=127 Män Medelvärde* (S.D.) n=117 P-värde Inkompetens 2,08 (0,7) 1,91 (0,5) <0,022 Rollbegränsning 3,43 (0,8) 3,16 (0,8) <0,008 Social isolering 2,02 (0,8) 2,09 (0,6) <0,420

4.4 Bortfallsanalys

Bortfallsanalysen för kvinnor visade ingen skillnad med avseende på ålder och paritet mellan bortfall (n=223) och studiedeltagare (n=127). Kvinnornas medelålder var 31,3 år (19-45), se tabell VI.

Tabell VI. Bortfallsanalys

Kategori Bortfall ¹ Studiedeltagare

Medelålder 31,3 (5,2) 32,3 (4,1) Ålder variation 19-45 22-45 Förstföderskor 47,2% 48,8% Omföderskor 52,8% 51,2% ¹ bortfall (0,8 % - 2,2 %)

5 Diskussion

Studien visade ingen skillnad i föräldrastress i familjer med ettåriga barn mellan yngre och äldre mödrar, däremot mellan förstföderskor och omföderskor. Omföderskor hade signifikant högre föräldrastress än förstföderskor under kategorin inkompetens. För kvinnor och män var skillnaden signifikant i kategorierna inkompetens och rollbegränsning, då kvinnor hade högre föräldrastress än männen.

5.2 Resultatdiskussion

I både Östbergs (1999) samt Hagekull och Östbergs (2000) studier framkom emellertid att äldre mödrar hade högre föräldrastress än yngre mödrar. I större städer som Uppsala, där denna studie är genomförd föder kvinnor barn allt senare i livet eftersom många väljer att studera färdigt innan de skaffar barn. Att jämföra föräldrastress mellan yngre och äldre mödrar är betydelsefullt för att kunna lägga tyngdpunkten på förebyggande insatser.

Den ökande generella stressen i samhället kan bidra till en ökad föräldrastress, det är därför viktigt att öka kunskapen om orsaker till föräldrastress.

Föräldrastress hos förstföderskor och omföderskor visade signifikant skillnad under kategorin inkompetens, då omföderskor visade sig vara mest stressade. Resultatet stämmer överens med fynd från tidigare studier av exempelvis Hagekull och Östbergs (2000) där det framkom att hög föräldrastress var mer förekommande hos mödrar i familjer med fler barn och Östberg (1999) fann att föräldrastress var mer påtagligt hos omföderskor. Ett flertal tidigare studier visade dock ingen skillnad i föräldrastress mellan förstföderskor och omföderskor (Combs-Orme et al., 2003, Saisto et al., 2008). Det är lätt att anta att förstföderskor behöver mycket råd och vägledning i föräldraskapet. Vårt resultat sätter dock fokus på omföderskornas mer utsatta situation och upplevelse av att inte räcka till. Personal vid mödravården samt på BB och barnavårdscentraler behöver få information om hur de kan hjälpa par att få realistiska förväntningar på föräldraskapet samt stödja och rådgiva par.

Jämställdhetsperspektivet i en relation förändras sannolikt när paret får barn. Oavsett hur jämställt föräldraparets förhållande varit innan de fått barn är det lätt att gå tillbaka till klassiska könsroller där modern tar över ansvaret för barnet och fadern arbetar mer och mer, varpå konsekvenserna av detta blir att fadern är borta alltmer från hemmet och han kan då inte avlasta modern. Förälderns egentid är viktig, kvinnans egentid begränsas när mannen är borta från hemmet och arbetar. Modern som inte får tillräcklig avlastning blir alltmer trött och föräldrastressen ökar. Samhällets attityd och förälderns egna krav kan medföra att man som förälder ”ska” klara sig själv och inte ta hjälp från närstående, vilket inte gör situationen lättare. En annan aspekt som kan vara viktig att ta hänsyn till när det gäller föräldrastress är hur föräldrarna fördelar rätten till föräldraledighet. Enligt försäkringskassans statistik togs 20,8 procent av föräldrapenningdagarna ut av fäderna år 2007. Mest jämställt fördelat var det i de yngre åldersgrupperna, då åtta procent av föräldrarna till treåringar delat jämställt på föräldrapenningdagarna. Dock hade minst en femtedel av fäderna inte tagit ut någon föräldrapenningdag alls när barnet var tre år (Löfgren & Wolf, 2008). Föräldrapenninguttaget i Uppsala län för barn som var 7-12 månader gamla i maj 2008 var 84 procent hos kvinnorna och 16 procent hos männen. I hela Sverige togs 87 procent av föräldrapenningdagarna ut av kvinnorna medan 13 procent togs ut av männen (Olsson, 2009). Detta kan vara orsaker till att föräldrastressen skiljer sig åt.

5.3 Metoddiskussion

Det är möjligt att tiden för datainsamling hade betydelse. Det hade kunnat vara bättre att ha datainsamlingen i en lugnare månad som till exempel under hösten, eftersom maj månad kan upplevas som en i många avseenden aktivitetsfylld månad. Den låga svarsfrekvensen kan även bero på att föräldrar med ett ettårigt barn har för mycket att göra och är stressade, de har möjligtvis inte tid och/eller ork att svara på en enkät. Detta kan teoretiskt sett betyda att de föräldrapar som inte svarat är de som är mest stressade vilket gör att denna studies interna validitet kan ifrågasättas. De moment som utförts för att sammanställa denna studie har utförts med yttersta noggrannhet/exakthet vilket kan ge studien en hög reliabilitet.

De medelvärden som framkommit i studien ligger nära medelvärden i tidigare svenska studier mätta med SPSQ. Det är dock svårt att uttala sig om studiens validitet och generaliserbarhet, då bortfallet är så pass högt.

Enligt Hansagi och Allebeck (1998) är deltagare som svarar sent på en studie, efter att de fått påminnelse, mer lika bortfallet på viktiga punkter än de som svarar tidigt. Det kan betyda att det är till denna studies fördel att 16 procent av studiedeltagarna svarade efter att de fått påminnelsebrevet. Det är svårt att ange hur många procent som är en acceptabel nivå för bortfallet, men det ska vara så lågt som möjligt. Ibland kan en bortfallsanalys ge svar på vad som är en acceptabel nivå för studien (Hansagi & Allebeck, 1998). Bortfallsanalysen i denna studie visar att det inte förekommer några väsentliga skillnader mellan bortfallet och studiedeltagarna gällande ålder och paritet. Postenkät ger i regel lägre svarsfrekvens.

6 Slutsats

7 Referenser

Benzies, K.M., Harrison, M.J., & Magill-Evans, J. (2004). Parenting stress, marital quality, and child behavior problems at age 7 years. Public Health Nursing. 21(2),111–21

Bergman, K., Sarkar, P., O´Connor T. G., Modi, N., & Glover, V. (2007). Maternal Stress During Pregnancy Predicts Cognitive Ability and Fearfulness in Infancy. Journal of the

American Academy of Child and Adolescent Psychiatry. 46 (11), 1454-1463

Combs-Orme, T., Cain, D.S., & Wilson, E.E. (2003). Do maternal concerns at delivery predict parenting stress during infancy? Child Abuse & Neglect. 28, 377-392

Copeland, D., & Harbaugh, B. L. (2005). Differences in parenting stress between married and single first time mothers at six to eight weeks after birth. Issues in Comprehensive Pediatric Nursing. 28, 139–152

Crnic, K.C., Gaze, C., & Hoffman, C. (2005). Cumulative Parenting Stress Across the

Preschool Period: Relations to Maternal Parenting and Child Behaviour at Age 5. Infant

and Child Development.14, 117–132

Deater-Deckard, K. (2005). Parenting Stress and Children’s Development: Introduction to the Special Issue. Infant and Child Development.14, 111–115

Dellve, L., Samuelsson, L., Tallborn, A., Fasth, A., & Hallberg, L.R. (2006). Stress and well-being among parents of children with rare diseases: a prospective intervention study. Journal of Advanced Nursing. 53(4), 392-402

Esdaile, S., & Greenwood, K. M. (2003). A comparison of mothers’ and fathers’ experience of parenting stress and attributions for parent–child interaction outcomes. Occupational

Essex, M. J., Kraemer, H. C., Armstrong, J. M., Boyce, T., Goldsmith, H. H., Klein, M. H. m.fl. (2006). Exploring Risk Factors for the Emergence of Children’s Mental Health Problems. Arch Gen Psychiatry. 63, 1246-1256

Fabian, H., Rådestad, I., Rodriguez, A., & Waldenström, U. (2008). Women with non- Swedish speaking background and their children: a longitudinal study of uptake of care and maternal and child health. Acta Pædiatrica. 1-8

Guajardo, N.R., Snyder, G., & Petersen, R. (2008). Relationships among Parenting Practices, Parental Stress, Child Behaviour, and Children’s Social- Cognitive Development. Infant

and Child Development.

Gutermuth Anthony, L., Anthony, B.J., Glanville, D.N., Naiman, D.Q., Waanders, C., & Shaffer, S. (2005). The Relationships Between Parenting Stress, Parenting Behaviour and Preschoolers’ Social Competence and Behaviour Problems in the Classroom. Infant

and Child Development.14,133–154

Hansagi, H., & Allebeck, P. (1998). Enkät och intervju inom hälso- och sjukvård- Handbok

för forskning och utvecklingsarbete. Studentlitteratur. Lund

Hauser-Cram, P., Warfield, M.E., Shonkoff, J.P., Krauss, M.W., Sayer, A., & Upshur, C.C. (2001). Children with disabilities: a longitudinal study of child development and parent well-being. Monographs of the Society of for Research in Child Development. 66(3), 1–

131

Jacksson, K, Ternestedt, B-M, Magnuson, A., & Schollin, J. (2007). Parental stress and toddler behaviour at age 18 months after pre-term birth. Acta Pædiatrica. 96(2), 227- 232

Kaaresen, P.I., Rønning, J.A., Ulvund, S.E., & Dahl, L.B. (2006). A randomized, controlled trial of the effectiveness of an early-intervention program in reducing parenting stress after preterm birth. Pediatrics. 118(1), 9-19

Koch, F.-S. (2008). ABIS- Alla barn i sydöstra Sverige. Forskning i ABIS Hämtad 20 augusti, 2008, från ABIS hemsida:

https://www.abis-studien.se/images/stories/abis_symposium.071023.pdf

Koch, F-S., Sepa, A., & Ludvigsson, J. (2008). Psychological Stress and Obesity. The Journal of Pediatrics. 1-9

Leigh, B., & Milgrom, J. (2008). Risk factors for antenatal depression, postnatal depression and parenting stress. BMC Psychiatry. 8(24), 1-11

Löfgren, N., & Wolf, C. (2008). Statistik & analys. Föräldrapenning Hämtad 3 december, 2008, från försäkringskassans hemsida: http://www.forsakringskassan.se/omfk/analys/barnfamilj/foraldrap/

McConachie, H., Hammal, D., Welsh, B., Keane, B., Waterston, T., Parker, L. m.fl. (2008). Wellbeing of new mothers. Community Practioner : the journal of the Community

Practitioners' & Health Visitors' Association. 81(3),19-22

McKelvey, L.M., Fitzgerald, H.E., Schiffman, R.F., & Von Eye, A. (2002). Familystress and Parent-Infant Interaction: the Mediating Role of Coping. Infant Mental Health Journal.

23(1–2), 164–181

Meltzer, L.J., & Mindell, J.A. (2007). Relationship Between Child Sleep Disturbances and Maternal Sleep, Mood, and Parenting Stress: A Pilot Study. Journal of Family

Psychology. 21(1), 67–73

Mulsow, M., Caldera, Y.M., Pursley, M., & Reifman, A. (2002).Multilevel Factors Influencing Maternal Stress During the First Three Years. Journal of Marriage and

Neece, C., & Baker, B. (2008). Predicting maternal parenting stress in middle childhood: the roles of child intellectual status, behaviour problems and social skills.Journal of

Intellectual Disability Research. 1-15

Olsson, S. (2009). Föräldrapenninguttag för barn som var 7-12 månader gamla i maj 2008 Utdrag ur Försäkringskassans register 12 januari, 2009

Saisto, T., Salmela-aro, K., Nurmi, J-E., & Halmesmäki, E. (2008). Longitudinal study on the predictors of parental stress in mothers and fathers of toddlers. Journal of

Psychosomatic Obstetrics & Gynecology. 1–10

Sepa, A., Frodi, A., & Ludvigsson, J. (2004). Psychosocial correlates of parenting stress, lack of support and lack of confidence/security. Scandinavian Journal of Psychology. 45, 169-179

Tommiska, V., Östberg, M., & Fellman, V. (2002). Parental stress in families of 2 year old extremely low birthweigt infants. Arch Dis Child Neonatal Ed. 86, 161- 164

Östberg, M. (1998). Parental stress, psychosocial problems and responsiveness in help- seeking parents with small (2-45 months old) children. Acta Paediatrica. 87, 69-76

Östberg, M. (1999). Parenting Stress: Conceptual and Metodological Issues. Doktorsavhandling, Uppsala University, Department of Psychology

Östberg, M., & Hagekull, B. (2000). A structural modeling approach to the understanding of parenting stress. Journal of Clinical Child Psychology. 4, 615-625

Östberg, M., Hagekull, B., & Hagelin, E. (2007). Stability and prediction of parenting stress.