Sjuksköterskors upplevelser av att vårda
personer med HIV
En litteraturstudie
Emmelie Holmgren
Ulrika Forsberg
Sjuksköterska 2020
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med HIV-
En litteraturstudie
The nurse's experiences caring for people with HIV- A
literature study
Ulrika Forsberg och Emmelie Holmgren
Kurs: O0009H, Examensarbete, Omvårdnad 15hp Termin 6
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Åsa Nilsson
Sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med HIV
En litteraturstudie
Emmelie Holmgren
Ulrika Forsberg
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för omvårdnad
Abstrakt
HIV är en obotlig sjukdom som gör att kroppens immunförsvar bryts ner. Att möta och vårda personer med HIV kan ses som en utmaning för sjuksköterskor eftersom det är en grupp människor som är stigmatiserade och diskriminerade i samhället. Idag finns mer kunskap att en diagnos inte är lika med en dödsdom vilket var fallet på 1980-talet när de första fallen av HIV rapporterades. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med HIV. En litteraturstudie genomfördes där tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2009–2020 analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Fyra kategorier framkom i resultatet som presenteras med brödtext. Resultatet ger insikt i vad sjuksköterskor upplever som svårt och utmanande men även vad som skapar positiva känslor och stolthet i yrkesutövningen. Betydelsen av att ha kunskap och medkänsla för att kunna utföra en personcentrerad vård lyfts fram i resultatet. Kunskap och medkänsla är viktigt för att kunna utföra en personcentrerad vård, för att komma förbi hinder som förutfattade meningar och stigmatisering. Vården utvecklas hela tiden, därför är det viktigt för sjuksköterskor att hålla sig uppdaterade med den nyaste kunskapen. Även betydelsen av att som sjuksköterskor arbeta i team för att stärka varandra till att kunna utföra en bra vård på personnivå.
Nyckelord: Omvårdnad, sjuksköterskor, hiv, upplevelser, kvalitativ innehållsanalys,
HIV bedöms vara ett av världens största folkhälsoproblem och år 2017 uppgav
Världshälsoorganisationen (2018) [WHO] att ungefär 37 miljoner människor i världen lever med sjukdomen. Sjuksköterskor ansvarar för omvårdnad av patienter som drabbats av HIV. Omvårdnadens definition är den vetenskap och kunskap om vårdande relationer och
handlingar som utifrån personens livssammanhang tillgodoser fysisk, psykisk, social och existentiell hälsa. Hälsa ses som något mer än frånvaro av sjukdom och kan relateras till människans känsla av välbefinnande (Willman, 2014). Ansvaret i omvårdnaden ligger hos sjuksköterskan, och målet för omvårdnad är att den som vårdas ska uppleva hälsa.
Utgångspunkt är att omvårdnad sker på personnivå, därför är synen på människan och begreppet hälsa en viktig del i sjuksköterskans profession (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Utifrån omvårdnadens definition kan omvårdnad av personer med HIV anses innefatta mångfacetterade och utmanande aspekter, allt från möten med nyinsjuknade, till samtal med närstående eller i värsta fall palliativ vård av döende personer som utvecklat AIDS.
Förkortningen HIV står för Humant immunbristvirus, och kunde för första gången 1983 isoleras på ett laboratorium (Folkhälsomyndigheten, 2015). Trots att forskningen gjort framsteg vad gäller sjukdomen hiv så är det fortfarande en obotlig och allvarlig kronisk infektion, där People Living With HIV [PLWH] är i behov av kontinuerlig kontakt med sjukvården under resterande del av deras liv från när de blev diagnostiserade
(Folkhälsomyndigheten, 2019). WHO (2018) rapporterat att antalet diagnostiserade- och dödsfall som var relaterade till sjukdomen hiv sjönk med nästan 40 % under åren 2000–2017 Trots detta beräknas omkring 7 000 personer smittas varje dag av HIV i världen och mer än 5 700 personer dör varje dag i HIV-relaterade sjukdomar. I Sverige är ca 6500 personer
diagnostiserade med HIV och årligen rapporteras mellan 400–500 nya fall av hiv i Sverige. Enligt Florom-Smith och De Santis (2012), ansågs sjukdomen hiv tidigare som akut, men numera definieras sjukdomen som kronisk på grund av utvecklade tester och förbättrade behandling. Viruset angriper kroppens immunförsvarsceller och medför ett försvårat arbete för immunförsvarets kamp mot infektioner (WHO, 2018). Genom att ta ett blodprov samlas antikroppar eller antigener som är specifika för HIV för att ställa diagnos. En HIV-smittad person kan leva med viruset latent under flera år innan symtom uppkommer
HIV-infektionens vanligaste symtom är gastroenterala problem, såsom svullen buk,
magsmärtor och diarréer (O’Neill et al., 2016; Wilson et al., 2016). Andra problem som HIV kan medföra är till exempel aptitlöshet, illamående, kräkningar och viktnedgång (O’Neill et al., 2016). En snabbt insatt behandling bidrar till en ökad livslängd (Florom-Smith & De Santis, 2012). Den första antiretrovirala [ART] behandlingen introducerades 1987. Denna följdes av en mängd andra olika behandlingsvarianter. Kombinationsbehandling togs först 1996 i bruk vilket ledde till att dödligheten av HIV minskade avsevärt (Josephson et al., 2009; Albert et al., 2014). Kombinationsbehandlingens syfte var att minska virusmängden och därmed begränsa skadorna som uppkommer på immunsystemet. Detta möjliggjorde en
återhämtningsfas och en återställningsfas för immunsystemet (Josephson et al., 2009). Wilson et al. (2016) menar att symtomlindrande behandling har ökat, biverkningar har minskat och effektiviteten i bromsandet av själva infektionen har blivit bättre och att dessa faktorer bidrog till att personer som var drabbade av HIV upplevde minskningar i symtom och biverkningar. Josephson et al. (2009) menar att en av de viktigaste förutsättningarna för att skapa en framgångsrik behandling är en välinformerad, motiverad person och en person som har god följsamhet i behandlingen (complience).
Studier visar att PLWH upplever att de döms på ett annat sätt än personer med andra med kroniska sjukdomar, och beskriver känslor av stigmatisering och diskriminering (Bogart et al., 2013; Rintamaki, Scott, Kosenko & Jensen., 2006; Okoror, Belue, Zungo, Adam &
Airhihenbuwa., 2014; Saki, Mohammad Khan Kermanshahi, Mohammadi & Mohraz., 2015). Vidare beskrev Bogart et al. (2013) rädslan för att diskrimineras gör att flertalet drar sig tillbaka istället för att söka vård och stöd då de upplever en oro av stigmatiseringen runt HIV. De upplever ett mindre stöd för att de själva skulle åsamkat sig HIV-diagnosen genom sexuella handlingar eller missbruk. Studien av Rintamaki et al. (2006) beskriver att ökad stigmatisering gör att personer med HIV kan försöka dölja sitt tillstånd och även avstå behandling då de kan uppleva ett obehag när de söker vård. De berättar även om okunnighet, rädsla, förakt och utestängning. Utebliven ögonkontakt upplevdes som en ovänlig signal och en oförnuftig rädsla för att bli smittad var något som upplevdes negativt från PLWH.s
perspektiv. Okoror et al. (2014) beskriver upplevelser om stigmatisering då det används olika färger på journaler, diagnos exponeras utifrån färgkod och de negligeras kroppslig
undersökning och får behandling utan att rätt diagnos fastställts. Saki et al. (2015) beskrev ett annat oroväckande beteende personer upplevde och det är känslan att blivit ignorerad, vilket gav konsekvensen att personerna upplevde stor ångest och även ilska i hur bemötandet skett.
Litteraturgenomgången visar att patienter upplever bemötande inom vården som skapar en misstro och osäkerhet. Det kan vara en upplevelse av ignorans som kan skapa den största oron och ångesten, därför är det sjuksköterskans ansvar att se till hela individen. Sjuksköterskor har ett ansvar att utföra vård som främjar värdighet, respekt och omsorg som präglas av
medkännande till personen de vårdar (Meyer, 2010). Vidare visar litteraturgenomgången att vård och behandling av personer med HIV förbättrats. Detta till trots är problematiken globalt sett fortfarande utmanande för sjuksköterskor. Personer med HIV kan känna sig
diskriminerade och stigmatiserade. Utmaningen för sjuksköterskor blir då att försöka reducera denna känsla. Personen ska mötas utifrån Thorne, Canam, Dahinten, Hall, Henderson och Kirkham (1998) beskrivning, människan ska ses som en sammansättning av psykiska, fysiska, sociala och andliga dimensioner. Oreofe och Oyenike (2018) beskriver att med en mer
krävande sjukvård krävs det att sjuksköterskor i omvårdnad ska se till hela individen med dess dimensioner för att ge god vård. Sjuksköterskor har en betydande roll vad gäller
patientsäkerheten, kvaliteten och resultaten av omvårdnaden och vården och krävs en hög nivå av det individuella arbetssättet. Utifrån denna litteratursammanställning avser vi att med denna litteraturöversikt beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med HIV
Metod
Litteraturstudien är utförd med kvalitativ ansats det är den metod som är bäst lämpad då fenomen, upplevelser och erfarenheter ska beskrivas (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016, s.95). Polit och Beck (2012, s.14) beskriver kvalitativa metoder som ett perspektiv där människor genom sina subjektiva berättelser om upplevelser skapar förståelse.
Litteratursökning och urval
Litteratursökning inleddes med en pilotsökning för att få en uppfattning om det fanns tillräckligt vetenskapliga artiklar i det ämne som avsågs att studeras (Willman et al., 2016). De största databaserna inom hälso- och sjukvård användes, vilka är Pubmed och Cinahl (Willman et al., 2016). Även databasen Psycinfo användes till sökningen. Orden som användes i sökningen översättas i databasernas tesaurus för att skapa en så korrekt sökning som möjligt. I Pubmed användes “MeSH” termer och i Cinahl “Cinahl Headings” (Willman et al., 2016). Ord söktes även i fritext. Vi tog sökorden från syftet och sökte efter dessa i ämnesordlistor, se tabell 1. Inklusionskriterier består av vuxna som vårdas, sjuksköterskor, upplevelser, HIV, kvalitativa studier, full text och från år 2009–2020 då det skett en utveckling inom den medicinska behandlingen de senaste åren och vartefter vården och
sjuksköterskans arbete förändrats, HIV är inte längre en dödsdom. I artiklarna som framkom i sökningarna lästes först titeln och de med en titel som inte passade valdes bort. De som valdes bort handlade om patienters upplevelser, barn och sjuksköterskestudenter. Abstrakt lästes till de artiklar som verkade svara mot syftet och tio artiklar valdes ut till kvalitetsgranskning varav en av artiklarna var en mixed method där endast den kvalitativa delen till resultaten valdes då den tydligt gick att avskilja från kvantitativa delen (se tabell 1).
*MSH – Mesh termer i databasen PubMed, CH – CINAHL Headings i databasen CINAHL, FT – fritextsökning.
Kvalitetsgranskning
Till kvalitetsgranskningen användes statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] mall bilaga 5, avsedd för kvalitativa studier med fokus på upplevelser (SBU, 2018).
Tabell 1 Översikt av litteratursökning
Syfte med sökningen: Sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med HIV PubMed 2020-02-05 Begränsningar: English language, publication date 2009-2020 Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal valda 1 2 3 4 5 6 MSH FT MSH FT Nurses Experience HIV S1 AND S2 AND S3 Qualitative study S4 AND S5 85,485 247,459 149,563 205 134,483 69 3
CINAHL 2020-02-05 Begränsningar: English language, publication date 2009-2020 1 2 3 4 5 6 CH FT CH FT CH Nurses Experience HIV S1 AND S2 AND S3 Qualitative S4 AND S5 132,759 186,811 54,882 250 97,759 87 5
PSYCINFO 2020-02-05 Begränsningar: English language, publication date 2009-2020 1 2 3 4 5 CH FT FT FT Nurses Experience Caring HIV
S1 AND S2 AND S3 AND S4
37,838 301,056 20,631 30,234
Enligt Willman et al. (2016) behöver en rad olika frågor besvaras för att kunna avgöra vilken nivå av kvalitet studien som granskats har, samt ta hänsyn till att de protokoll som följs behöver anpassas till varje unik studie. Varje fokusområde kan innehålla flertalet studier och kvalitetsgranskningen kan visa att de har olika styrkor i det vetenskapliga och för att kunna tolka resultat kan en rangordning behöva utföras. De olika nivåerna av kvalitet kan anges med skalor och kriterierna samt ska vara förutbestämde innan granskningen påbörjas. För att gradera artiklarna användes kvalitetsgraderingen i procent enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Artiklar som valdes ut till analysen efter granskning var av medel samt hög kvalitet, ingen artikel hade låg kvalitet.
Grad 1 80-100% Grad 2 70-79% Grad 3 60-69%
Ja svar motsvarar 1p, nej svar 0p, Oklar 0p och kategorin Ej tillämplig exkluderas.
Granskning av artiklarna gjordes individuellt och följdes upp med jämförelser av författarna för att se att samma kvalitet på artiklarna erhållits för att öka trovärdigheten (tabell 2).
Tabell 2 Artiklar från analysen (n=10) Författare/År
Land
Typ av studie
Deltagare Metod/Datainsamling/Analys Huvudfynd Kvalitet (Hög, medel, låg) Abe et al. 2014
Thailand
Kvalitativ 20 Djupgående intervju/Tolkande innehållsanalys
Information till personer med HIV är en central del. Upplevelser av bristande resurser. Hög Athley et al. 2018 Tanzania Kvalitativ 8 Djupintervjuer/beskrivande innehållsanalys Information om HIV är viktig för att hindra smittspridning och skapa förståelse för sjukdomen. Hög Evans et al. 2015 Storbritannien
Kvalitativ 14 Djupintervjuer/induktiv temaanalys Starta tidig
behandling i samband med diagnos, för att minska
smittspridning. Se personen ur ett holistiskt synsätt för att ge bra behandling.
Fortsättning tabell 2 Artiklar från analysen (n=10) Författare/År
Land
Typ av studie
Deltagare Metod/Datainsamling/Analys Huvudfynd Kvalitet (Hög, medel, låg) Harrowing et al.
2009 Uganda
Kvalitativ 24 Intervju//fokusgrupp/Tematisk innehållsanalys
Oro då det upplevs att resursbrister går ut över patienterna. Medelhög Hopwood et al. 2013 Australien Kvalitativ 3 Semistrukturerade intervjuer/tematisk innehållsanalys Personcentrerad vård genom teamsamverkan för att ge ökad kunskap om HIV för att kunna minska stigmatisering. Hög Mammbona et al. 2018 Sydafrika Kvalitativ 11 Semistrukturerade intervjuer/Fenomenologisk analys Bristande resurser samt utmaningar som påverkar vården och sjuksköterskor.
Hög
Mullins. 2009 USA
Kvalitativ 76 Intervju /Tematisk innehållsanalys Sjuksköterskornas
upplevelser av vård och den upplevda risken att förvärva HIV-infektion. Hög Munnik et al. 2017 Nederländerna Kvalitativ 22 Semistrukturerade intervjuer/Tematisk innehållsanalys Sjuksköterskors upplevelser av att prata om sexuella riskbeteenden beteenden. Hög Nyangu et al. 2019 Sydafrika Kvalitativ 8 Intervju/observation/fokusgrupp/Te matisk innehållsanalys Behandling av HIV kopplas med svårigheter då sjuksköterskor upplever bristande resurser. Hög Worthington et al. 2016 Kanada Mixed-Method 34 Semistrukturerade intervjuer/Tematiskt innehållsanalys
Att använda sig av mentorer inom HIV vården ökar kunskap och förståelse.
Hög
Analys
De vetenskapliga artiklar som valdes ut efter kvalitetsgranskning analyserades med en
manifest kvalitativ innehållsanalys. Innebörden av manifest ansats är att författarna inte tolkar texten utan använda sig av de uppenbara komponenterna i vald analysenheten (Graneheim &
Lundman, 2004). Påbörjandet av analysen inleddes med att artiklarnas resultat lästes flertalet gånger. Ur resultatet extraherades textenheterna som svarade mot syftet: Sjuksköterskors
upplevelser att vårda personer med HIV, enheterna översättes till svenska, kondenserades till
kortare textenheter och kategoriserades i flera steg för att samla liknande data och ingen data hamnade i två eller fler kategorier. Vid kondenseringen av texten minskades antalet ord ur textenheterna utan att förlora kärnan av innebörden.
Graneheim och Lundman (2004) beskriver att kondensering innebär att kärnan av texten lyfts fram ur textenheterna. Slutligen skapas kategorier i flera steg med likartade data i varje kategori, dessa kan ses som själva kärnfunktionen ur innehållsanalysen av kvalitativa studier med syfte att lyfta fram upplevelser och känslor.
Alla artiklar i studien märktes med nummer exempelvis artikel 1 och textenhet 1 blev 1.1, 1.2 osv för att särskilja dessa och ha möjlighet att återgå till originalkällan. 218 Textenheter extraherades, översattes, kondenserades och kategoriserades till fyra slutkategorier som ses nedan i tabell 3. De fyra slutkategorierna beskrivs i resultatdelen med brödtext.
Resultat
Tabell 3 Översikt av kategorier (n=4)
Kategori
Bristande resurser skapar frustration Att vårda ger en känsla av mening
Kunskap och medkänsla bidrar till bättre omvårdnad Stöd och team viktigt vid vårdande
Bristande resurser skapar frustration
Ett upplevt problem inom HIV-vården är att sjuksköterskor upplevde en brist av utbildade sjuksköterskor som arbetar kliniskt (Nyangu & Zerish, 2019; Mammbona & Mavhandu-Mudzusi, 2018; Athley, Binder & Mangrio, 2018; Harrowing & Mill, 2009) I studien av Nyangu och Zerish (2019) beskrevs att det är dålig bemanning med sjuksköterskor och de upplevde att de endast kunde erbjuda grundläggande tjänster då de saknade tillräcklig
sjuksköterskor kände känslor av hjälplöshet och frustration då de inte kunde bedriva den vård de ansåg hade en acceptabel nivå.
”You start reflecting back what you have done through the day and you see somewhere you haven’t given and you feel bad… you didn’t really listen to… give
what this person was… asking and instead of answering the proper thing- you do something else. So tired, too much work, not enough nurses!” (Harrowing & Mill,
2009 s.726).
Bristen på sjuksköterskor påverkade deras arbetsmiljö negativt och de beskrev en bristande motivation till arbetet samt även en ökad frånvaro i arbetet (Athley et al., 2018; Mammbona & Mavhandu-Mudzusi, 2018). Vidare beskrev Mammbona och Mavhandu-Mudzusi (2018) hur sjuksköterskor låtsades vara sjuka på grund av frustration och att de kände sig utmattade. Sjuksköterskor beskrev känslor av att vara överarbetade och trötta samt belyste det stora ansvar de hade i sin yrkesroll.
Ensamarbete medförde att de ofta behövde välja mellan kritiskt sjuka patienter, att därmed inte kunna uppfylla patienters behov, vilket ledde till vedergällning, dels från patienter som anklagade sjuksköterskor och sjuksköterskorna som upplevde dåligt samvete (Harrowing & Mill, 2009). Bristen på sjuksköterskor hade även en negativ inverkan på deras egen fysiska hälsa då den upplevdes bli påverkad då de fick lyfta svårt sjuka patienter på egen hand
(Mammbona & Mavhandu-Mudzusi, 2018). Mer personal betraktades som nödvändigt då den ökade frånvaron pga. sjukskrivningar skapade ett ännu större behov av sjuksköterskor
(Nyangu & Zerish, 2019; Mammbona & Mavhandu-Mudzusi, 2018). Studier (Nyangu & Zerish, 2019; Harrowing & Mill, 2009) beskrev hur 2–3 sjuksköterskor kunde ansvara för 80– 100 patienter varje dag, vilket gjorde det svårt att utföra god omvårdnad till alla. En annan studie (Athley et al, 2018) skildrar hur tio sjuksköterskor kunde vårda så mycket som 50.000 patienter.
Sjuksköterskor beskrev i flera studier (Nyangu & Zerish, 2019; Mammbona & Mavhandu-Mudzusi, 2018; Abe, Turale, Klunklin & Supamanee, 2014; Harrowing & Mill, 2009; Athley et al., 2018) om bristande materiella resurser vilket gjorde att de inte kunde utföra den säkra vård de önskade för sin egen och patienternas skull. Med materiella resurser ansågs
resurser samt lokaler. Sjuksköterskor beskrev hur de upplevde bekymmer med lokalerna de utförde vården i, de nämnde att antalet sängar var för få och dåligt med utrymme för att kunna bevara patienters integritet (Abe et al., 2014; Harrowing & Mill, 2009). Sjuksköterskor
berättade vidare hur de lånade handskar från operationsavdelningen, återanvänder handskar vid exempelvis renbäddning i sängar eller att de inte ens valde att bädda rent då de inte upplevde det som säkert om de saknade skyddshandskar. I vissa fall bad de även patienterna att ta med eget sänglinnen då de saknade rena sängkläder att kunna bädda med (Harrowing & Mill, 2009; Mammbona & Mavhandu-Mudzusi, 2018).
En studie (Harrowing & Mill, 2009) beskrev att sjuksköterskor kände ett ansvar gentemot sina patienter och tog från sina egna personliga resurser för att köpa mat och mediciner, det var ett sätt för dem att kompensera för den bristande vården de upplevde. De kände att det inte var ett alternativ att lämna patienter att dö och de berättade om känslor av ångest och lidande de upplevde på grund av oförmågan att inte kunna ge den vård de önskade.
” We are not doing as much nursing as we used to do, as a consequence of the lack of resources” (Harrowing & Mill, 2009 s.727).
Att vårda ger en känsla av mening
Sjuksköterskor i studier beskrev hur de kände djupa känslor att vilja ta hand om människor och lindra lidande, och att det var guds vilja att just de skulle tjänstgöra inom detta område. Sjuksköterskor upplevde att de kunde använda sig av kulturella känslor för att uppnå
tillfredsställelse i sitt yrke med HIV patienter. Vidare beskrevs en känsla av tillfredsställelse när sjuksköterskor bad för patienter, vilket också skapade en känsla av att de bidrog med något för alla drabbade (Harrowing & Mill, 2009).
Sjuksköterskor pratade om att omvårdnad är något som kommer från hjärtat, och att ett nära arbete med patienter skapar en ofrånkomlighet att inte känna medkänsla. Beröring ansågs som en viktig aspekt i omvårdnaden både för patienter men även för dess anhöriga, tröst beskrevs som ett emotionellt stöd (Athley et al., 2018; Mullins, 2009). Att göra allt de kunde under rådande omständigheter skapade en känsla av tillfredsställelse. Vidare beskrevs att
framgångar oavsett storlek skapade en tillfredsställande känsla, och att upprätthålla kontakten med patienter som deltog i utbildningsprogram var tillfredsställande (Harrowing & Mill, 2009).
Sjuksköterskorna beskrev positiva känslor av att hjälpa till och utbilda andra och att
patientens positiva resultat gjorde det hårda arbetet värt det (Athley et al., 2018). I studier av Athley et al. (2018) och Harrowing och Mill (2009) beskrev sjuksköterskor känslor av ansvar gentemot nationen och dess befolkning och att sjuksköterskeyrket för dem var en stor passion och ett sätt att vara en del av världen. Ett stort engagemang i sjuksköterskeyrket och flera år i professionen skapade känslor av stolthet.
Sjuksköterskorna upplevde hinder, begränsningar och rädslor som utmanade i sitt yrke
(Harrowing & Mill, 2009). Sjuksköterskor beskrev känslor av otillräcklighet som jobbiga och påfrestande, ofta var dessa till följd av deras oförmåga att ge en acceptabel nivå av vård till deras patienter. Sjuksköterskorna upplevde sig som traumatiserade på grund av detta, och drabbades av stressrelaterad utbrändhet och skyllde oförmågan på överbelastning (Harrowing & Mill, 2009; Mammbona & Mavhandu-Mudzusi, 2019; Athley et al., 2018).
” Assisting patients with HIV is physically and mentally exhausting. This
effect my concentration leading me to commit several mistakes while providing care to these patients.” (Mammbona & Mavhandu-Mudzusi,
2019 s.144).
HIV sjukdomen skapade barriärer mellan personer enligt en sjuksköterskas erfarenheter, det upplevdes därmed ofta utmanande och påfrestande att delge en patient ett positivt testresultat av HIV-diagnosen (Athley et al., 2018; Mullins, 2009)
Sjuksköterskor beskrev en rädsla över att bli smittade med HIV, vilket i sin tur påverkade sjuksköterskornas egna sexuella liv negativt (Mammbona & Mavhandu-Mudzusi, 2019; Athley et al., 2018). En sjuksköterska beskrev att rädslan för sjukdomen HIV först uppkom när hon började arbete med HIVpositiva människor. Vidare beskrevs att varje gång det uppkom tecken på sjukdom så associerades detta med att vara HIVsmittad (Mammbona & Mavhandu-Mudzusi, 2019). Sjuksköterskor talade om en rädsla bland det HIV-infekterade kvinnorna att deras män skulle skilja sig från dem om de fick reda på deras status, vilket ledde till att sjuksköterskorna försökte övertala dem att berätta för att förhindra en korsinfektion vilket upplevdes som en utmaning då kvinnorna var rädda att bli lämnade av sin make (Athley et al., 2018; Abe et al., 2014).
Kunskap och medkänsla bidrar till bättre omvårdnad
Att ta hand om HIV patienter kräver kunskap och medkänsla. När sjuksköterskorna hade lärt sig om hiv och förebyggande av hiv kände de ett ansvar att vidarebefordra kunskapen
(Mullins, 2009). En sjuksköterska menade att när hon delade sin kunskap och någon hade använt den medförde detta en känsla av glädje och stolthet. Denna stolthet berodde på att kunskapen de delade gjorde skillnad och förhindrade människor att dö (Athley et al., 2018). De identifierade sig själva som sjuksköterskor i alla delar av deras liv, detta genom att de delade deras kunskaper med familj, vänner och samhället (Harrowing & Mill, 2009).
” I feel proud if I see my patients doing fine. I feel proud. Yes, I feel that, okay, at least i have given my knowledge and somebody has used it properly and they are happy. Of course, if you do something, and you see
the good result you feel proud and happy.” (Athley et al., 2018 s.20–29).
Sjuksköterskor uppgav vidare att det var av betydelse att vara välutbildad om hur man skyddar sig själv och andra samt belyste att utbildning borde vara obligatorisk.
Sjuksköterskorna hade samma utbildning och kunskap om användandet av skyddsutrustning och utförandet av vård för att inte förorena eller sprida viruset mellan patienterna (Athley et al., 2018; Mullins, 2009; Munnik, den Daas, Ammerlaan, Kok, Raethke & Vervoort, 2017). Sjuksköterskor uttryckte att de tillhandahöll vård utan tillräcklig kunskap, då de ansåg att utbildningen till legitimerade sjuksköterskor inte innehåller undervisning om hur vården av HIV patienter bör se ut (Mammbona & Mavhandu-Mudzusi, 2019). Enligt Nyangu och Zerish, (2019) Abe et al. (2014) och Munnik et al. (2017) behövdes regelbundna
uppdateringskurser och utbildning vilket gav sjuksköterskor färdigheter i form av förtroende och kunskap. En aspekt som hindrade sjuksköterskor från att utbildas vidare var bristen av finansiella medel, vilket medförde att de upplevde sig sakna den kunskapen de behövde för att utföra personcentrerad vård (Harrowing & Mill., 2009; Athley et al., 2018; Mammbona & Mavhandu-Mudzusi, 2018).
I studien av Evans, Bennett, Croston, Brito-Ault och Bruton (2015) berättade sjuksköterskor att om stigmatisering och diskriminering minskade skulle det upplevas lättare att vårda personer med HIV, men för att detta ska hända måste rädslan för HIV minskas och försvinna. Sjuksköterskorna ansåg att kunskap skulle minska förutfattade meningar och normalisera sjukdomen HIV, samt öka viljan att engagera sig i diskussioner om HIV (Athley et al., 2018;
Worthington et al., 2016). Det fanns även vissa sjuksköterskor som upplevde att
utbildningsnivån inte gjorde någon skillnad i graden av stigmatisering (Athley et al., 2018).
” Some who are well educated, they really think both ways, preventing for themselves and preventing for the patient. But also, I have looked,
and some of them is rather like preventing for only themselves rather than bothering about the patient.” (Athley et al., 2018 s.20–29).
Upplevelsen av fungerande aspekter var att ge information, informera om läkemedelseffekter, och sexuell hälsa för att förhindra ökandet av Hiv-infekterade (Abe et al., 2014). I studien av Athley et al. (2018) beskrev sjuksköterskor att när de fått en adekvat utbildning om
sjukdomen HIV försvann rädslan och ersattes med en känsla av hur viktigt det är med rätt kunskap och information. Sjuksköterskorna var självkritiska och ansåg att
rådgivningsfärdigheter och egen skicklighet i att utbilda andra kunde förbättras, men såg svårigheter i detta då det rådde brist på utbildningsstöd (Abe et al., 2014; Mammbona & Mavhandu-Mudzusi, 2019). De flesta sjuksköterskorna ansåg att allmänhetens tolkning av deras arbete och beteende inte var baserat på de svåra begränsningar och utmaningar arbetet medförde (Abe et al., 2014).
Stöd och team viktigt vid vårdande
Sjuksköterskor uttryckte att stödet av kollegor och ledning hade en stor inverkan på vården som de utförde, och i motsats att de vid bristande teamverksamhet upplevde att det var svårt att göra sitt bästa (Athley et al., 2017; Worthington et al., 2016; Mammbona & Mavhandu-Mudzusi, 2018;).
Vidare beskrevs att bristande stöd från ledning och chefer inom HIV-vården bidrog till att sjuksköterskor upplevde en försämrad hälsa för sig själva både fysiskt och psykiskt
(Mammbona & Mavhandu-Mudzusi, 2018). En upplevelse sjuksköterskor delade var sorg och förlusten av personer de vårdar, de uppgav att det kunde ske oförutsägbart att de i ena
sekunden kunde sitta och prata med en person för att de i nästa sekund slutade andas helt. Detta var en situation som beskrevs som stressande och sjuksköterskor gav ett uttryck av behov samt stöd från kollegor och ledning i form av debriefing (Hopwood et al., 2013;
al. (2015) beskrevs att teamwork bygger på respekt och syftar till att ge varandra styrka. Det kan även ses som en samarbetsprocess mellan sjuksköterskor och patienter där kunskapen delas mellan varandra. Worthington et al. (2016) beskrev att samverkan i form av mentorskap mellan PLWH nyexaminerade sjuksköterskor samt erfarna sjuksköterskor bidrog till att öppna ögonen för att se HIV-personer som mer än bara en sjukdom. Att leva med HIV påverkade allt i det dagliga livet vilket ökade sjuksköterskors förståelse till personer med HIV.
Genom att dela erfarenheter mellan PLWH och sjuksköterskor ökades kunskapen om stigmatisering och emotionella utmaningar vilket beskrevs som ett stöd och bidrog till att uppnå personcentrerad vård (Evans et al., 2015; Worthington et al., 2016; Hopwood et al., 2013).
“Just stepping back and thinking about what really the patient’s perspective is, and what exactly is patient-centered care. There's an inherent power imbalance between nurses, for example, and patients. and it really made me think about what we mean by patient centered care or meeting the patient’s needs on their terms? I think it’s been a really good reminder for me to always take it back to the patient” (Worthington et al., 2016, s.695-696).
Sjuksköterskor inom HIV-vården beskrev att genom teamsamverkan inte upplevde att besluten behövde tas ensam samt vikten av att utnyttja klinisk tid till att samverka i team lyftes fram. Genom att hjälpa varandra i frågor om behandlingar runt personer med HIV, skapades starka band inom den gemensamma yrkesprofessionen (Evans et al., 2015; Hopwood et al., 2013).
Diskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med HIV. Fynd som gjordes var att sjuksköterskorna upplever att bristande resurser skapar frustration, att vårda ger en känsla av mening, kunskap och medkänsla bidrar till bättre omvårdnad samt att stöd och team viktigt vid vårdande. Sjuksköterskor tar ett stort ansvar men upplever svårigheter att bedriva vården till Hiv-smittade på grund av bristande resurser och dåligt stöd av ledningen. Sjuksköterskor har ett behov av utbildning samt kunskap, detta
Bristande resurser skapar frustration
Resultatet i litteraturstudien visade att bristen på sjuksköterskor framkallade upplevelser av otillräcklighet till att utföra personcentrerad vård då det inte anses att tiden räcker till, även känslor av hjälplöshet och frustration beskrivs av sjuksköterskor. I en studie av Aiken et al. (2016) styrks det är brist på sjuksköterskor är ett problem som kan ses överallt, och att för få sjuksköterskor ökar dödligheten bland patienterna. Studien av Aiken et al. (2016) bekräftar även att bristen av sjuksköterskor ökar utbrändheten och missnöje med arbetet.
Bristen på sjuksköterskor försvårar patientens möjlighet att få berätta sin sjukdomsupplevelse. Berättandet från patienten är ett lärande för sjuksköterskan till att uppnå förståelse för
sjukdomsupplevelsen, och ett underlag att diskutera samt planera omvårdnad och eventuella behandlingsmetoder som personen känner sig delaktig i (Ekman et al., 2011). Dessa
upplevelser av bristande resurser ger konsekvenser att vården upplevs negativ och utmattande samt resulterar i sjukskrivningar och skapar en ännu större brist av sjuksköterskor.
Resultatet i denna litteraturöversikt visade att bristen på skyddsutrustning skapade negativa upplevelser för sjuksköterskorna då de upplevde det svårt att arbeta säkert både för sig själv och patienterna, sjuksköterskorna vet hur de ska skydda sig mot viruset men tillgången till skyddsutrustning var ofta ett problem för dem. Liknade ses i en studie av Chelenyane och Endacott (2006) som beskrev att bristen på skyddsutrustning är ett problem för att kunna känna sig säker att utföra vård, även i den studien bekräftas att bristen av sjuksköterskor också skapar begräsningar.
Slutsatser av att inneha otillräckliga resurser i form av sjuksköterskor och material är att det skapar många begränsningar i vården. Sjuksköterskor behöver tillräcklig bemanning för att kunna arbeta personcentrerat och för att känna tillfredställelse i arbetet. Vid bristen av resurser framkallar det negativa känslor som ger konsekvenser för vården och personer som vårdas. Det finns skillnader på utmaningar beroende på vart i världen man arbetar, i
utvecklingsländer har man bristande resurser som ett hinder och i västvärlden upplever man svårigheter i kommunikation och sjuksköterskor upplever en rädsla att de ska diskriminera någon av misstag.
Att vårda ger en känsla av mening
I litteraturstudiens resultat framkom det att vårdande ger en känsla av mening.
Sjuksköterskorna upplevde av att vårda patienter som var Hivsmittade. Det framkom att sjuksköterskorna bedrev omvårdnad som kan tolkas utifrån ett humanistiskt synsätt. Det humanistiska synsättet kan beskrivas som att alla människor har lika värde och att varje individ är unik och har individuella behov. Men det innebar också stora utmaningar, som tillexempel hinder i omvårdnaden, rädslor och känslan av otillräcklighet. I litteraturstudiens resultat framkom det att bemötande av patienterna hade en stor betydelse för omvårdnaden. Ett positivt bemötande kan leda till att patienten upplever bättre hälsa (Haile, Landrum, Kotarba & Trimble, 2002; Bird, Bogar och Delahanty, 2004) vilket styrker litteraturstudiens resultat.
Resultatet kan förstås utifrån Travelbee i Kirkevold (2000) sätt att beskriva omvårdnad och betonar att varje enskild individ som utsätts för lidande riskerar att i samband med detta förlora hoppet, modet och orken. Chen och Han (2010) beskriver att sjuksköterskor som arbetat under en längre tid med att vårda HIV-smittade patienter upplevde mindre sårbarhet i det vårdande mötet, i jämförelse med Pickles, King och Belan (2012) som beskriver att många sjuksköterskestudenter hade en positiv attityd till att vårda HIV-smittade patienter trots att de hade liten erfarenhet och inte fullgjord utbildning.
Utmaningar var något litteraturstudiens resultat påvisade enligt flera granskade studier och utmaningar visar sig genom att sjuksköterskor blir utmattade samt upplever negativa känslor vid vårdandet. Fournier, Kipp, Mill och Walusimbi (2007) beskriver en bland sjuksköterskor då de ville att patienterna skulle få den sociala och medicinska hjälp de behövde.
Arbetsmiljön var något sjuksköterskor i litteraturstudien upplevde som en utmaning, då det var stressigt och påfrestande. Detta styrks i studier av Mavhandu-Mudzusi, Netshandama och Davhana-Maselesele (2007); Smit (2005), som menar att arbetsmiljön är en stor stressfaktor för sjuksköterskor som vårdar HIV-smittade patienter och skapar utmaning genom
sjuksköterskan måste försöka bibehålla en god omvårdnad.
Sjuksköterskor i litteraturstudien beskriver omvårdnad av HIV-smittade patienter som något som kommer från hjärtat. Mötet med patienterna beskrevs i litteraturstudiens resultat vara något sjuksköterskorna bedömde vara viktigt samt att ge tid åt och att lyssna på patienten. Att vara förstående, att stötta och vara lyhörd var egenskaper som värderades högt. Detta kan förstås utifrån Travelbees i Kirkevold (2000) sätt att beskriva omvårdnaden som menar att
sjuksköterskan ska se personen bakom sjukdomen. Empati och sympati ska skapa förståelse för personen samt hjälpa sjuksköterskan att förmedla värme, vänlighet och medkänsla. I litteraturstudiens resultat fram kommer det att sjuksköterskor kände djupa känslor vid vårdandet av HIV-smittade patienter, och att de ville ta hand om dem samt lindra deras
lidande. Detta kan förstås utifrån Travelbees sätt att beskriva omvårdnaden där sjuksköterskan ska underlätta för patienten att hantera sin sjukdom eller sitt lidande på ett sätt som kan leda att de finner meningen med upplevelsen.
I litteraturstudiens resultat framkommer även att sjuksköterskor vill göra skillnad för patienterna genom att bedriva omvårdnad samt att använda sig av interventioner. Detta kan förstås utifrån Travelbee i Kirkevold (2000) sätt att beskriva omvårdnaden som en
”terapeutisk användning av sig själv”, att sjuksköterskan skapar en relation med patienten och på ett engagerat och strukturerat sätt utför sina omvårdnadsåtgärder.
Slutsatser kan dras att de sjuksköterskor som vårdar Hiv-smittade patienter upplever väldigt starka känslor i vårdandet. Sjuksköterskor ville göra gott för patienter som levde med HIV. När detta inte var möjligt uppstod en frustration, vidare upplevde sjuksköterskor utmaningar i att bibehålla en god omvårdnad trots utmaningarna de upplevde.
Kunskap och medkänsla bidrar till bättre omvårdnad
I litteraturstudiens resultat framkom att kunskap och medkänsla bidrog till bättre omvårdnad. Sjuksköterskor ansåg att utbildning och kunskap ökade förståelsen för HIV-smittade patienter, och minskade risken för diskriminering. I litteraturstudiens resultat framkommer även att sjuksköterskorna behöver utbildning och kunskap för att bibehålla den positiva attityd de har för vårdandet av HIV-smittade personer.
I studien av Mockiene, Suominen, Välimäki, Razbadauskas (2010) tas vikten upp av att beskriva sjuksköterskors attityd gällande HIV/AIDS i deras utbildningsprocess. Vilket styrker litteraturstudiens resultat som också visar att sjuksköterskorna anser att det borde finnas mer utbildning om sjukdomen HIV/AIDS i den grundläggande sjuksköterskeutbildningen. Detta kan förstås utifrån Travelbee i Kirkevold (2000) sätt att beskriva omvårdnad som menar att det väsentliga är att sjuksköterskan har den kunskap och insikt som krävs för att identifiera och tillgodose den sjukes behov.
Bristande kunskap och medkänsla om HIV medförde ett sämre bemötande i
omvårdnadsarbetet, vilket kunde leda till ökat lidande för personerna. (Haile et al., 2002; Hekkink, Wigersma, Joris Yzermans & Bindels, 2004; Rintamaki, Scott, Kosenko & Jensen, 2007; Sadoh, Fawole, Sadoh, Oladimeji & Sotiloye, 2006. Bristen på kunskap skapade en barriär mellan sjuksköterskan och patienten som uttryckte sig i form av rädsla och upplevdes också som ett hinder i omvårdnaden. Suominen et al. (2010) menar att förförståelse och kunskap kan ha en positiv påverkan då de beskriver att tidigare erfarenheter av vård av HIV-smittade personer bidrog till ökad kunskap och en lägre rädsla för vårdandet. Samtidigt som Puplampu, Olson, Ogilvie och Mayan (2014) beskriver att kontinuerlig utbildning för sjuksköterskorna ger ökad kunskap och därmed minskad rädsla. Detta framkom även i litteraturstudiens resultat där sjuksköterskorna ansåg att utbildning och kunskap ökade förståelsen för HIV-smittade patienter, och minskade risken för diskriminering. I litteraturstudiens resultat framkom även att sjuksköterskorna behövde utbildning och
kunskap för att bibehålla den positiva attityd de hade för vårdandet av HIV-smittade personer. Detta kan förstås utifrån Travelbee i Kirkevold (2000) sätt att beskriva omvårdnad som menar att det väsentliga är att sjuksköterskan har den kunskap och insikt som krävs för att identifiera och tillgodose den sjukes behov. Travelbee i Kirkevold (2000) beskriver vidare att
sjuksköterskan bör ha kunskap om medicinsk vetenskap och förmågan att förstå och använda sig av dessa begrepp och principer för att upprätthålla den mellanmänskliga relationen som anses ligger till grund för en god omvårdnad.
Slutsatser kan dras att kunskap och medkänsla är viktigt vid vårdandet av HIV-smittade personer, och att sjuksköterskorna är i behov av kontinuerlig utbildning vilket också
framkommit i litteraturstudiens resultat. Att inneha kunskap och medkänsla medför att man kan utföra vården personcentrerad vilket också minskar risk för vårdlidande. Sjuksköterskan har ett ansvar att upprätthålla sin kunskap för att kunna ha förståelse och medkänsla för de personer som vårdas.
Stöd och team viktigt vid vårdande
Resultatet i litteraturstudien visar vikten av teamsamverkan vid vårdande, att få stöd i yrket skapar en styrka och drivkraft som är nödvändig för att känna motivation till att utföra personcentrerad vård. Där stöd och team saknas framkommer att det skapar en stress för sjuksköterskorna. Sjuksköterskor samverkar med PLWH för att få en djupare insikt av hur det
är att leva med HIV för att få en fördjupad kunskap till att uppnå personcentrerad vård. Liknande resultat återfanns i Apker, Propp, Zabava Ford och Hofmeister (2006) som betonar vikten av teamarbete och att som sjuksköterska kunna kommunicera med andra professioner då sjuksköterskor ses som länken mellan vården och patienten. De beskriver vidare hur sjuksköterskor söker information av varandra för att förbättra för patienten. Vidare beskriver Apker et al. (2006) att ett team är ömsesidigt och att beslut ska fattas gemensamt.
Det framkommer i litteraturstudien att det använts metoder där man lär av varandra för ökad kunskap och förståelse. Detta utbyte förekom mellan erfarna och oerfarna sjuksköterskor och av de som levt med HIV under en längre tid. Det är en relation där en erfaren och kunnig sjuksköterska eller en person som levt med HIV en längre tid stödjer den som har mindre kunskap genom att delge sin kunskap och erfarenhet. Det har visat sig i studie av Chen och Lou (2014) att användandet av metoder att ge varandra kunskap minskade omsättningsgraden bland sjuksköterskor, metodprogrammet förbättrade även omvårdnaden, kompetensen och tillfredställelsen på arbetet. Sjuksköterskorna i studien av Chen och Lou (2014) lyfter bara positiva aspekter gällande att ta kunskap av de erfarna sjuksköterskorna.
Ekman et al. (2011) beskriver den personcentrerade vården som ett förhållningssätt att skapa en relation med personen som vårdas genom att se personen bakom sjukdomen, med känslor och behov för att de ska känna sig delaktiga i sin egen vård. Slutsatser kan dras att stöd och team är en viktig faktor för att uppnå personcentrerad vård och att sjuksköterskor ska känna motivation och styrka att göra ett bra arbete. Att ta hjälp av varandra för att få förståelse och kunskap ur olika perspektiv är en viktig faktor att lyfta, då det hjälper till att lyfta fram mer än bara sjukdomen hos personen som vårdas och en djupare förståelse skapas. Samverkan mellan sjuksköterskor och patienter hjälper sjuksköterskorna att se individen med ett holistiskt
synsätt samt utföra personcentrerad vård.
Metoddiskussion
Att göra en kvalitativ innehållsanalys av analyserade artiklar ansåg vi var lämpligt då syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser. Metoden i litteraturstudien granskas utifrån fyra trovärdighetsbegrepp; Tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet (Shenton, 2004). Tillförlitlighet är något som avser hur rimligt och trovärdigt resultatet anses vara sett till studiens syfte (Shenton, 2004) som i likhet med Polit och Beck (2017) beskriver att om studiens tillvägagångssätt svarat mot syftet stärks tillförlitligheten. Graneheim och Lundman
(2004) beskriver att trovärdigheten i en studie ökar ju mer variation som finns i urvalet gällande kön, ålder och etnicitet. En stor variation ökar chansen att deltagarna har olika erfarenheter, bidrar till att fenomenet belyses ur olika vinklar och kan ses utifrån olika perspektiv.
I denna litteraturstudie finns ett urval som innehåller variation med artiklar från olika delar av världen där sjuksköterskor kan se vården ur olika perspektiv och ha olika upplevelser. I denna litteraturstudie använde sig författarna av flera databaser däribland Cinahl och Pubmed som är två kända databaser. Shenton (2004) menar att använda sig av flera databaser är ett sätt att stärka tillförlitligheten. Tillförlitligheten stärks också då sökorden som användes utgick ifrån litteraturstudiens syfte (Shenton, 2004).
Analysprocessen genomfördes av båda författarna, där artiklarna först lästes individuellt och därefter kvalitetsgranskades av respektive författare för att sedan jämföras och båda
författarna hade kommit fram till samma kvalitet. Litteraturstudien har lästs av utomstående både handledare och seminariedeltagare, detta menar Shenton (2004) stärker tillförlitligheten eftersom utomstående personer har ett kritiskt förhållningssätt. Verifierbarhet kan i denna litteraturstudie stärkas genom att författarna har reflekterat över den egna förförståelsen inför genomförandet av litteraturstudien för att undersöka om det funnits risk för förutfattade meningar eller att resultatet omedvetet tagit riktning utifrån tidigare kunskap, och hur detta kan ha påverkat analysprocessen och datainsamlingen.
Verifierbarhet menar Shenton (2004) innefattar hur väl metoden är beskriven men också att om litteraturstudien skulle göras om av andra forskare och resultatet blir detsamma, som i likhet med Polit och Beck (2017) beskriver att verifierbarhet innebär om studiens metod är så välbeskriven att studien skulle kunna genomföras igen av andra forskare med så likvärdigt resultat som möjligt. I denna litteraturstudie beskrivs analysprocessen i löpandetext. Artiklarna som författarna fann granskades med stöd av SBU:s granskningsmall bilaga 5, avsedd för kvalitativa studier (SBU, 2018). Därefter för att få en kvalitetsgradering på artiklarna användes kvalitetsgradering i procent, vilket stöddes av (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2016). Allt detta sammantaget stärker enligt Shenton (2004) verifierbarheten. Pålitlighet betyder att det finns en tydlig och välbeskriven analysprocess, och att resultatet inte har påverkats av författarnas egna fördomar, perspektiv och förförståelse (Shenton, 2004). Författarna har presenterat eventuell förförståelse för ämnet vilket enligt Shenton
(2004) ökar pålitligheten. Förförståelsen författarna hade innan studien var risken att diskriminering och stigmatisering förekommer inom vården av personer med HIV. Med överförbarhet menas att resultatet i litteraturstudien går att generalisera till andra sammanhang utanför där litteraturstudien genomförts det vill säga att fynd kan överföras till andra kontexter (Shenton, 2004; Polit & Beck, 2017). Artiklarna i litteraturstudien kommer från 9 olika länder vilket inte kan garantera en överförbarhet då vården av HIV-patienter kan skilja sig mellan utvecklingsländer och industriländer. Att den socioekonomiska aspekten kan ha en påverkan på vilken vård patienterna erbjuds. Överförbarheten skulle kunna stärkas då det är vuxna sjuksköterskors upplevelser som studerats och därmed skulle kunna överföras litteraturstudien till andra sjuksköterskor på andra sjukhus eller som arbetar med andra sjukdomar. Det är läsaren som bedömer om resultaten är överförbara till annan kontext (Graneheim & Lundman, 2004).
Fortsatt arbete/forskning/rekommendationer
• Fortsätta arbetet med att förmedla ut kunskapen om HIV för att kunna minska diskriminering och den stigmatisering personer PLWH fortfarande upplever.
• Mer utbildning om HIV i grundutbildningen för sjuksköterskor för att inneha kunskap i ämnet när ens karriär börjar för att inte uppleva rädslor att få infektionen själva. • Som resultatet också visar på att mentorskap är en effektiv modell att använda för att
Referenser
*=artiklar använda i resultatet
*Abe, M., Turale, S., Klunklin, A., & Supamanee, T. (2014). Community health nurses' HIV health promotion and education programmes: a qualitative study. International nursing
review, 61(4), 515–524. https://doi.org/10.1111/inr.12140
Aiken, L., Sloane, D., Griffiths, P., Rafferty, A.M., Bruyneel, L., Mchugh, M.,…Sermeus, W. (2016). Nursing skill mix in European hospitals: cross-sectional study of association with mortality, patient ratings, and quality of care. BMJ Quality & Safety, 26(7), 559-568. DOI:10.1136 / bmjqs-2016-005567
Albert, J., Berglund, T., Gisslén, M., Gröön, P., Sönnerborg, A., Tegnell, A., & Widgren, K. (2014). Risk of HIV transmission from patients on antiretroviral therapy: A position statement from the Public Health Agency of Sweden and the Swedish Reference Group for Antiviral Therapy. Scandinavian Journal of Infectious Diseases, 46(10), 673-677. Doi:
doi:10.3109/00365548.2014.926565
*Athley, H., Binder, Li & Mangrio, E. (2018). Nurses experience working with HIV Prevention: A qualitative study in Tanzania. Journal of the Association of Nurses in AIDS
Care; 29(1): 20-29. (10p). doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.jana.2017.06.005
Apker, J., Propp, KM., Zabava Ford, WS., & Hofmeister, N. (2006) Collaboration, credibility, compassion, and coordination: professional nurse communication skill sets in health care team interactions. Journal of Professional Nursing. (3):180–189.
DOI:10.1016/j.profnurs.2006.03.002
Bird, TS, L., & Delahanty, D (2004). Health related correlates of perceived discrimination in HIV care, AIDS Patient Care & STDs, 18, 1, pp. 19-26. doi:10.1089/108729104322740884 Bogart, L. M., Chetty, S., Giddy, J., Sypek, A., Sticklor, L., Walensky, R. P., Losina, E., Katz, J. N., & Bassett, I.V. (2013). Barriers to care among people living with HIV in South Africa: Contrasts between patient and healthcare provider perspectives. AIDS Care, 25(7), 843–853. doi:10.1080/09540121.2012.729808
Brubakk, O. (2009). Läkemedel vid infektionssjukdomar. Nordeng, H., & Spigset, O. (Red.).
Farmakologi och läkemedelsanvändning. (2. uppl., s. 120 - 148) Lund: Studentlitteratur AB.
Chan, KY (2009). Othering' tactics and treatments of patients with HIV/AIDS: a study of the construct of professional ethics by Thai nurses and nursing trainees. Critical Public Health, 19(2): 181–191. (11p). doi:10.1080/09581590802392785
Chelenyane, M., & Endacott, R. (2006). Self-reported infection control practices and
perceptions of HIV/AIDS risk amongst emergency department nurses in Botswana. Accident
& Emergency Nursing, 14(3): 148-154. (7p). https://doi.org/10.1016/j.aaen.2006.03.002
Chen, W-T., & Han, M. (2010). Nurse knowledge, attitudes, perceived vulnerability of
Chinese nurses and their preferences for caring for HIV positive individuals: a cross-sectional survey. Journal of Clinical Nursing, 19(21-22), 3227-3234. Doi:10.1111/j.1365-2702.2010. 03373.x
Chen, C-M., & Lou, M-F. (2014).
The effectiveness and application of mentorship programmes for recently registered nurses: a systematic review. Journal of Nursing Management , 22(4): 433-442. (10p).
http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/jonm.12102
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., ... & Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-centered care—Ready for prime time. European journal of cardiovascular
nursing, 10(4), 248–251. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Eriksson, A. (2014). Global hälsa och omvårdnad. I A. Ehrenberg, A., Wallin, L. & Edberg, A. (Red.). Omvårdnadens grunder ansvar och utveckling. (3. uppl., s. 460 – 495). Lund:
Studentlitteratur AB.
*Evans, C., Bennett, J., Croston, M., Brito-Ault, N., & Bruton, J. (2015) In reality, its
complex and difficult”: UK nurses’ perspective on treatment as prevention” within HIV care.
AIDS Care, 27(6): 753-757. (5p). doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1080/09540121.2014.1002826
Florom-Smith, A. L., & De Santis, J. P. (2012). Exploring the concept of HIV –related stigma. Nursing Forum, 47(3), 153–165. DOI:10.1111/j.1744-6198.2011.00235.x
Folkhälsomyndigheten. (2019). Smittsamhet vid behandlad hivinfektion. (Artikelnummer 19051). Hämtad 2020-01-28 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/09eb6d39f18b49ca83934cea3d325d11/s mittsamhet-vid-behandlad-hivinfektion.pdf
Fournier, B., Kipp, W., Mill, J., & Walusimbi, M. (2007) Nursing care of AIDS patients in Uganda. Journal of Transcultural Nursing, 18(3), 257-264, doi:10.1177/1043659607301301 Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Haile, B., Landrum, P., Kotarba, J., & Trimble, D. (2002). Inner strenght among HIV-infected women: nurses can make a difference, Journal of the Association of Nurses in AIDS Care, 13,3, pp. 74-80. doi:10.1177/10529002013003005
*Harrowing, J. N., & Mill, J. (2010). Moral distress among Ugandan nurses providing HIV care: a critical ethnography. International journal of nursing studies, 47(6), 723–731. doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2009.11.010
Hekkink, C.F., Wigersma, L., Joris Yzermans, C. & Bindels, P.J. (2005), HIV nursing consultants: patients’ preferences and experiences about the quality of care. Journal of
Clinical Nursing, 14: 327-333. doi:10.1111/j.1365-2702.2004.01061.x
*Hopwood, M., Newman, C., Persson, A., Watts, I., De Wi, J., Reynolds., Canavan, P., Kippax., S., & Kidd., M. (2014). Expert perspectives on the contribution of HIV general practice nursing to the ´extraordinary story´ of HIV medicine in Australia. Primary Health
Care Research & Development 15: 180–189 doi:10.1017/S1463423613000108
Josephson, F., Albert, J., Flamholc, L., Gisslen, M., Karlström, O., Moberg, L., Navér, L., Svedhem, V., Svennerholm, B., & Sönnerborg, A. (2009). Treatment of HIV infection:
Swedish recommendations 2009. Scandinavian Journal of Infectious Diseases, Vol.41(11-12), P.788-807, 41(11-12), 788-807. doi.org/10.3109/00365540903214322
Kirkevold M. (2000). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering. [omarb. och utvigade] uppl.) (s. 130–147) Lund: Studentlitteratur
*Mammbona, A.A. & Mavhandu-Mudzusi, A. (2018). Enrolled nurses’ experiences of caring for patients living with HIV in a South African rural hospital. International Nursing Review.
Doi:66. 10.1111/inr.12480.
Mavhandu-Mudzusi, A.H., Netshandama, V.O., & Davhana-Maselesele, M. (2007). Nurses experience of delivering voluntary counseling and testing services for people with HIV/AIDS in the Vhembe District, Limpopo Province, South Africa. Nursing and Health Sciences. 9, 254-262. Doi:10.1111/j.1442-2018.2007.00341.x
Meyer, J (2009). Promoting dignity, respect and compassionate care. Journal of Research
in Nursing, 15(1): 69-73. (5p). doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1177/1744987109353687
Mockiene, V., Suominen., Välimaki, M., & Razbadaukas, A. (2010). Impact of intervention programs on nurses’ knowledge, attitudes, and willingness to take care of patients with human immunodeficiency virus/acquired immunodeficiency syndrome: a descriptive review.
Medicina. 46(3): 159-68. doi:10.3390/medicina46030022
*Mullins I. L. (2009). How caring for persons with HIV/AIDS affects rural nurses. Issues in
mental health nursing, 30(5), 311–319. https://doi.org/10.1080/01612840902754461
* Munnik, S., den Daas, C., Ammerlaan, H.S.M., Kok, G., Raethke, M.S & Vervoort, S.C.J.M. (2017). Let’s talk about sex: A qualitative study exploring the experiences of HIV nurses when discussing sexual risk behaviours with HIV-positive men who have sex with men. International Journal of Nursing Studies, 76: 55-61. (7p).
doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.ijnurstu.2017.09.002
*Nyangu, I & Nkosi, Z-Z. (2019). Experiences of Patients and Registered Nurses regarding the Antiretroviral Therapy Programme. Africa Journal of Nursing & Midwifery. 21(1): 1-15. (15p. doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.25159/2520-5293/4328
O’Neill, T., Raboud, J., Tinmouth, J., Rourke, S., Garnder, S., Cooper, C., Rueda, S., Hart, T., Rachlis, A. & Burchell, A. (2016). Burden and risk factors for gastrointestinal symptom distress in HIV patients during modern antiretroviral era. AIDS Care, 29(2), ss. 156–167. Doi: 10.1080/09540121.2016.121007
Okoror, T., Belue, R., Zungo, N., Adam, A-M & Airhihenbuwa, C. (2014). HIV Positive Women's Perceptions of Stigma in Health Care Settings in Western Cape, South Africa.
Health Care for Women International, 35(1): 27-49. (23p).
doi.10.1080/07399332.2012.736566
Oreofe, A.I., & Oyenike, A-M. (2018). Transforming Practice through Nursing Innovative Patient Centered Care: Standardized Nursing Languages: International Journal of Caring
Sciences. 11(2): 1319-1322. (4p) http://www.internationaljournalofcaringsciences.org/
Pickles, D., King, L., & Belan, I. (2012). Undergraduate nursing student's attitudes towards caring for people with HIV/AIDS. Nurse Education Today, 32(1), 15-20. doi:
10.1016/j.nedt.2011.01.008
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (9.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing Research - Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 10 uppl. Philadelphia: J. B. Lippincott Company.
Rintamaki, L., Scott, A-M., Kosenko, K-A & Jensen, Robin E. (2006). Male Patient Perceptions of HIV Stigma in Health Care Contexts. AIDS Patient Care and STDs,Vol. 21, No. 12 https://doi: 10.1089/apc.2006.0154
Rintamaki, L., Scott, A., Kosenko, K., & Jensen, R. (2007). Male patient perceptions of HIV stigma in health care contexts, AIDS Patient Care & STDs, 21, 12, pp. 956-969.
doi:10.1089/apc.2006.0154
Saki, M., Mohammad Khan Kermanshahi, S., Mohammadi, E., & Mohraz, M. (2015). Perception of Patients With HIV/AIDS from Stigma and Discrimination. Iran Red Crescent
Med Journal .23;17(6): e23638. doi: 10.5812/ircmj.23638v2.
Shenton, A-K. (2004). Strategies for ensuring trustworthiness in qualitative research projects.
Education for information, 22-63-74. doi:10.3233/EFI-2004-22201
Smit, R. (2005). HIV/AIDS and the workplace: perceptions of nurses in a public hospital in South Africa. Journal of Advanced Nursing, 51(1), 22-29. doi: 10.1111/j.13652648.2005. 03456.x
Suominen, T., Koponen, N., Mockiene, V., Staniuliene, V., Istomina, N., Aro, I., Välimäki, M. (2008). Nurses' and nursing students' perceptions of sexual risk behavior: a study in Finland, Estonia, and Lithuania. AIDS Patient Care STDS, 22(10), 803–810. doi: 10.1089/apc.2008.0023
Svensksjuksköterskeförening. (2014) Omvårdnad och god vård. Stockholm, Hämtad 2020-01-28 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.omvardnad.och.god.vard_april_2014.pdf.
Svensksjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm. Hämtad 2020-01-18 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Svensksjuksköterskeförening. (2019). Om sjuksköterskans profession. Hämtad 2020-01-28 från Stockholm.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.sjukskoterskans.profession_webb.pdf.
Thorne, S., Canam, C., Dahinten, S., Hall, W., Henderson, A., & Kirkham, S. (1998). Nursing's metaparadigm concepts: disimpacting the debates. Journal of Advanced Nursing,
27(6), 1257- 30 1268. doi:10.1046/j.1365-2648.1998. 00623.x
Willman, A. (2014). Hälsa och välbefinnande. Edberg, A-K & Wijk, Helle. (Red.).
Omvårdnadens Grunder Hälsa och ohälsa. (s.37–50). Lund: Studentlitteratur
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R. & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad
omvårdnad – en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur
Wilson, N., Azuero, A., Vance, D., Richman, J., Moneyham, L., Raper, J., Heath, S. & Kempf, M.C. (2016). Identifying symptom patterns in people living with HIV disease.
Journal of the association of nurses in AIDS care, 27(2), ss. 121–132. doi:
Yiu, J.W., Mak, W.W.S., Ho, W.S. & Chui, Y.Y. (2010) Effectiveness of a knowledgecontact program in improwing nursing students ‘attitudes and emotional competence in serving people living with HIV/AIDS. Social Science & Medicine, 71(1), 38-44. doi:
