Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar
391 82 Kalmar
Kurs: Omvårdnad C - uppsats 15 hp
Kvinnors reaktioner vid en diagnostiserad
hjärtinfarkt
En litteraturstudie
Helén Lindgren och Ann-Sofie Petersson
Handledare: Yvonne Utegård Justerat och godkänt
Datum
……… Examinator:
Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar
391 82 Kalmar
Kurs: Omvårdnad C– uppsats 15hp, OM3480, HT 2009
Kvinnors reaktioner vid en diagnostiserad hjärtinfarkt
Helén Lindgren Ann-Sofie Petersson
SAMMANFATTNING
Bakgrund: I Sverige är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor.
Att insjukna i hjärtinfarkt är många gånger dramatiskt. Det kan liknas vid att tappa kontrollen och att hamna i en krissituation. Kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt kan uppvisa och reagera på många olika sätt vilket kan vara svårtolkat för sjuksköterskor att identifiera. Genom att identifiera kvinnornas, reaktioner ökar möjligheterna till snabbare behandling, rätt vård och i vissa fall även till överlevnad. Syfte: Syftet med vår systematiska litteraturstudie var att beskriva kvinnors reaktioner i samband med en diagnostiserad hjärtinfarkt. Metod:
Litteraturstudien gjordes i databaserna Cinahl, PsychInfo, Pubmed samt sökmotorn Elin. Det gjordes även en manuell sökning. Analysarbetet gjordes med hjälp av innehållsanalys
inspirerad av Friberg (2006). Resultat: Resultatet visade att förnekelse är den vanligaste reaktionen hos kvinnorna, isolering, skam, ilska och frustration, samt sorg var andra kategorier som framkom ur resultatet. De kände även rädsla att inte bli tagna på allvar.
Slutsatsen: När en människa hamnar i kris och upplever existentiellt hot är det viktigt att
sjuksköterskor kan inge trygghet och se till patientens individuella behov.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ... 4 BAKGRUND ... 4 Patofysiologi ... 5 Behandling ... 5 Omvårdnad ... 6 Kristeori ... 6 Omvårdnadsteori ... 7 PROBLEMFORMULERING ... 8 SYFTE ... 8 METOD ... 8 Metodval ... 8 Inklusionskriterier ... 9 Datainsamling ... 9 Kvalitetsgranskning ... 10 Analys ... 10 Etiskt resonemang ... 11 RESULTAT ... 11 Förnekelse ... 11 Isolering ... 13 Skam ... 13
Ilska och frustration ... 13
Sorg ... 14 DISKUSSION ... 14 Metoddiskussion ... 14 Resultatdiskussion ... 16 SLUTSATS ... 19 REFERENSER ... 20 Bilaga 1. Sökdiagram ... 22 Bilaga 2 Artikelmatris ... 23 Bilaga 2 Artikelmatris ... 24 Bilaga 2 Artikelmatris ... 25 Bilaga 2. Artikelmatris
INLEDNING
I Sverige är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor. Att insjukna i hjärtinfarkt är många gånger dramatiskt. När hjärtat drabbas upplever människan ett
existentiellt hot. Hjärtat anses av de flesta som symbolen för livet, att drabbas av hjärtsjukdom kan därför vara ångestladdat och känslofullt (Fridlund, 1998). Att arbeta som sjuksköterska på en akutmottagning innebär att möta människor som insjuknar i hjärtinfarkt, det har varit grunden till att fördjupa oss i detta ämne.
BAKGRUND
Sveriges största folkhälsoproblem är hjärt- och kärlsjukdomar. Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor. Kvinnor drabbas vanligen 10 år senare än männen. Det förväntas en fortsatt ökning av kvinnors insjuknande i hjärt-kärlsjukdomar på grund av deras ökade rökvanor och stress. Kvinnor är överrepresenterade när det handlar om så kallade tysta infarkter, vilka också kallas för ”brustet hjärta” det vill säga en hjärtinfarkt som upptäcks långt efter det att den ägt rum (Gustafsson Schenk, 2003). Hjärtsjukvården i Sverige har gått framåt och bidragit till att många överlever sin hjärtinfarkt. Många som drabbats av
hjärtinfarkt ställs nu inför känslor och upplevelser som tidigare inte uppmärksammats. Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär en förändrad livssituation för den insjuknade. Människans liv blir då hotat och livets mening kan hastigt förändras. Hjärtinfarkten kan leda till
känslomässig stress och den drabbade kan inte se hur livet kan fortsätta vidare mot framtiden. Tidigare mening i livet som upplevdes ha ett värde förvandlas nu till rädsla inför hur hjärtat ska reagera (Ericson & Ericson, 2008). Insjuknandet vid hjärtinfarkt är många gånger dramatiskt. När hjärtat drabbas blir det ett hot mot livets djupaste värde och upplevs med minskad självuppfattning, sin existens samt mot allt som känns viktigt i vardagen. Dessa upplevelser är känslomässigt laddade och påverkar patienten under en lång tid. I sjukvården i Sverige blir vårdtiderna kortare och detta gäller även människor som drabbats av hjärtinfarkt. Det innebär att människan återvänder hem i ett tillstånd där behovet av känslomässigt stöd kan vara stort. Upplevelsen av hjärtinfarkt gör människan känslomässigt sårbar. Det är därför viktigt att se till att människan får omsorg i omvårdnaden både i det första skedet samt efter sjukhusvistelsen. Omvårdnaden påverkar människans upplevelse av välbefinnande (Fridlund, 1998).
Patofysiologi
Hjärtinfarkt betyder att det plötsligt har blivit ett försämrat blodflöde i en kransartär vilket medför en skadlig ischemi i myokardiet. I en kransartär kan det finnas aterosklerotiska kärl som har hårda plack inlagrade på insidan av kärlväggen och placken kan rupturera.
Plackruptur och endotelskada sätter igång trombocytaggregationen i blodet det vill säga trombocyterna blir klippiga och aggregerar lätt mot kärlendotelet, detta utlöser
trombbildningen och kärlet blir där med tilltäppt. De skadade endotelcellerna och
trombocyterna sätter även igång flera vasoaktiva substanser som utlöser kärlspasm. Spasmen i kärlet försämrar ytterligare blodflödet till myokardområdet vilket förvärrar ischemin och orsakar hjärtinfarkt. Desto kraftigare ischemi ett vävnadsavsnitt utsätts för, ju större blir hjärtinfarkten. Hjärtinfarkt kan även uppkomma utan plackruptur. Situationen som kan orsaka likadan påfrestning på myokardiet så att hjärtinfarkt uppstår, kan vara ökat hjärtarbete vid stress, feber, grav anemi eller plötsligt blodtrycksfall. Följderna för hur mycket myokardiet påverkas är beroende av omfattningen av kärlocklusion, samt hur länge kärlspasm håller på och hur stor trombosen är i kärlet. Hur allvarlig hjärtinfarkten blir beror på vilka delar av hjärtat som drabbas och på hur länge syrebristen varar. Om blodtillförseln i ett kranskärl är stängt i 15-30 minuter sker det en viss grad av cellnekros vilket kan påvisas av ett enzym läckage till blodet så kallat troponin. Troponin är ett enzym som frisätts snabbt och kraftigt vid hjärtmuskelskada. Enzymet har en hög myokardspecificet och kan inte sammanblandas med en annan skada i musklerna. Tillsammans med symtom, troponin och EKG sätts diagnosen hjärtinfarkt. Hur svår hjärtinfarkten är delas också in efter hur EKG-bilden ser ut i STEMI (ST-höjningsinfarkt, ST-höjning eller vänstersidigt skänkelblock) eller också
NSTEMI (icke-ST-höjningsinfarkt). ST- höjnings infarkten är oftast allvarligare och behandlas med percutan coronar intervention (PCI), trombolys eller i vissa fall med bypass kirurgi (Ericson & Ericson, 2008).
Behandling
Den viktigaste behandlingen vid hjärtinfarkt är att så snabbt som möjligt åter öppna ett tilltäppt kranskärl genom primär PCI, i dagligt tal kallad ballongvidgning eller genom trombolysbehandling. Nästa steg i behandlingen inriktar sig på att förhindra att kärlet blir tilltäppt igen och på nytt begränsa hjärtskadan. Det gör man genom att behandla med antikoagulantia och kärlvidgande läkemedel. Innan PCI behandling eller bypass operation utförs röntgas alltid kranskärlen (Socialstyrelsen, 2009).
Omvårdnad
Människor som är i behov av akutsjukvård kan uppleva både stor stress och stort lidande. De som i normala fall klarar sig själva och är självständiga kan vid akut ohälsa uppleva
beroendeställning som ger ett stort lidande. I all akutsjukvård finns det stora risker att
patienten upplever sig bli behandlad som ett objekt dvs. kroppen är inte längre subjektiv utan blir en sak. Genom att sjuksköterskan hela tiden försöker föra en dialog med patienten vid det akuta omhändertagandet kan man undvika den känslan hos dem. Att vara professionell
sjuksköterska innebär även att kunna basera omvårdnaden på vetenskapliga grunder samt att hantera medicinteknisk utrustning och läkemedel hos en patient med till exempel hjärtinfarkt (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud & Fagerberg, 2003). Genom att ge ett lugnt
bemötande samt att informera patienten om vad och varför man gör olika undersökningar är också en av sjuksköterskans uppgifter (Fridlund, 1998). På en akutmottagning är prioritering av att kunna identifiera en svårt sjuk patient en av sjuksköterskans viktigaste uppgifter (Ericson & Ericson, 2008). Mellanmänskliga relationer kan hjälpa patienten att bemästra sjukdom och minska lidandet. Sjuksköterskan ska kunna tolka och observera och därifrån dra rimliga slutsatser till rätta åtgärder samt uppfatta när man bör säga något eller tiga (Eide & Eide, 2007).
Kristeori
Att bli sjuk innebär ofta att förlora något av det vi tidigare kunde ta för givet, att bli intagen på en institution innebär större eller mindre grad av integritetskränkning och uppgivande av den egna autonomin. Det kan liknas vid att tappa kontrollen och att hamna i en krissituation. Kris kan definieras som individens psykiska situation vid en yttre händelse som är av sådan art och grad att hon upplever sin fysiska existens, sociala identitet och trygghet eller andra livsmål allvarligt hotade (Cullberg, 2006). Krisen delas in i fyra faser. Chockfasen kan vara i ett kort ögonblick upp till några dagar. Här håller individen verkligheten ifrån sig, det kan verka välordnat på ytan men inuti individen är allt kaos. Det kan vara svårt för individen att ta in information vilket är speciellt viktigt att veta när man ger medicinsk information. Den andra fasen reaktionsfasen, utgör också krisens akuta fas där frågan varför ofta ställs, ”Varför drabbar det just mig?” De är vanligt att individen reagerar med att tränga undan tankar och känslor genom olika försvarsmekanismer, som är omedvetna psykiska reaktionssätt. Dessa försvarsmekanismer är bl.a. förnekelse, när man lägger märke till det som är hotande men inte tar det väsentligt och accepterar inte dess innebörd, detta är vanligt förekommande vid
kroppsliga sjukdomssymtom. Rationalisering är när man ger sken av att ha kontroll genom att tala om det som hänt som något mindre allvarligt. Isolering av känslor är vanligt, t ex att man ger sken av att klara av det som har hänt på ett moget sätt, vilket senare kan leda till ångest då man har tryckt undan det som är svårt. Bortträngning av hela skeendet är komplicerat och kan ge uttryck i minnesförlust, förvirring och förlamning. Känslor som kan uppkomma i det akuta skedet kan vara sorg, vrede och förtvivlan. Stress och sömnlöshet är också vanligt i den här fasen. Det är här individen vågar att öppna upp ögonen för det som har skett, den här fasen kan sträcka sig uppåt fyra till sex veckor. Den tredje fasen är bearbetningsfasen där det akuta skedet har lämnats, här har ett accepterande av att leva med t ex sin sjukdom påbörjats. Den sista och fjärde fasen är nyorienteringsfasen där individen lever med det som hänt och ändå kan gå vidare i livet. En kris blir en del av livet som inte kommer att glömmas bort.
Omvårdnadsteori
Enligt Peplau (1991) betraktas omvårdnaden som en mellanmänsklig process där
utvecklingen av relationen mellan sjuksköterska och patient är betydande. Peplau skiljer mellan fyra faser som överlappar varandra i mötet mellan sjuksköterska och patient. I den första fasen, orienteringsfasen, kartläggs patientens problem och hälsohinder i mötet mellan sjuksköterska och patient. Sjuksköterskans uppgift är att vara öppen i mötet med patienten så att patientens situation blir tydliggjord. Genom att observera patientens kroppsspråk och vara lyhörd för både den verbala och icke verbala kommunikationen kan sjuksköterskan få en tydlig bild av hur patienten upplever sin situation (Peplau, 1991). I ett möte vid akut sjukdom varar orienteringsfasen endast en kort stund där det konstateras att patienten eftersöker vård och att behov föreligger. I identifieringsfasen klargörs patientens och sjuksköterskans
föreställningar och förväntningar och med slutsatsen av det formas en plan för att kunna möta patientens behov. Det är även viktigt att patienten känner sig trygg med sjuksköterskan, där patienten känner att det är tillåtet för henne att uttrycka sina känslor och behov och får ett gensvar av sjuksköterskan samt att sjuksköterskan ger ett intryck om att det kommer att gå bra. Vidare i den tredje fasen, utforskarfasen, får patienten hjälp med att utforska känslor och tankar i relation till varför de har sökt hjälp. I det akuta skedet är det vanligt att patienten upplever maktlöshet och otrygghet vilket kan minska om patienten får utrymme att identifiera sina känslor, reaktioner och behov och uppleva dem som accepterade. Sjuksköterskan kan ge patienten stöd till att göra egna hälsofrämjande val (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud & Fagerberg, 2003). I lösningsfasen som är den fjärde och sista fasen ska patienten kunna gå
vidare med det stöd hon fått tidigare, det är en förutsättning att sjuksköterskan i de tidigare faserna haft frigöringsprocessen framför sig. Ett av målen för den sista fasen är att bedöma i vilken utsträckning man har lyckats lösa de uppgifter sjuksköterska och patient
konfronterades med när relationen skapades (Peplau, 1991).
PROBLEMFORMULERING
I Sverige är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor. Att insjukna i hjärtinfarkt är många gånger dramatiskt. När hjärtat drabbas upplever människan ett
existentiellt hot. (Fridlund, 1998). Kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt kan reagera på många olika sätt, vilket kan vara svårt för sjuksköterskor att förstå och att identifiera. Om inte kunskap om kvinnors reaktioner i denna situation finns, är det risk för att hennes reaktioner inte kan förstås. Detta kan leda till att sjukdomstillståndet förvärras och att kvinnan i värsta fall dör av hjärtinfarkten. Om sjuksköterskor som möter kvinnor som fått hjärtinfarkt kan identifiera kvinnornas reaktioner, ökar möjligheterna till förståelse för hennes sätt att reagera, vilket i sin tur kan ge förutsättningar för en god omvårdnad och en snabbare behandling. Därmed ökar också förutsättningarna för överlevnad (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud & Fagerberg, 2003).
SYFTE
Syftet var att beskriva kvinnors reaktioner i samband med en diagnostiserad hjärtinfarkt.
METOD Metodval
Denna systematiska litteraturstudie utgick från en väl genomtänkt problemformulering med frågor som besvarats genom att författarna sökte vetenskapliga artiklar, kritiskt granskade och sammanställde litteraturen inom det aktuella problemområdet. Det är det vanligaste sättet att gå tillväga enligt Forsberg & Wengström (2003). Genom att göra en systematisk
litteraturstudie och identifiera vilka kunskaper som redan finns inom det valda området, kan ny kunskap framkomma (Polit & Beck, 2008). Enligt Forsberg & Wengström (2003) spelar
det ingen roll hur många studier det finns med i en systematisk litteraturstudie. Det viktiga är att forskningen är relevant för det valda problemområdet.
Inklusionskriterier
De valda artiklarna avsåg att identifiera kvinnors reaktioner vid hjärtinfarkt. Kvinnornas ålder skulle vara från 18 år och äldre. Artiklarna ska vara vetenskapligt granskade och publicerade mellan år 2000-2009 samt vara skrivna på engelska och peer-reviewed.
Datainsamling
Det finns olika databaser som man kan använda sig av när man ska söka litteratur. Genom att ta hjälp av bibliotekspersonal som har kunskap om databasers uppbyggnad och struktur, kan de ge en vägledning hur man går till väga när man söker aktuell litteratur inom
omvårdnadsforskning (Forsberg, 2003). När problemformuleringen är utformad börjar identifieringen av termer som är väsentliga för litteraturstudien (Backman, 2008). De här termerna kan vara sökord inom det nämnda ämnesområdet (Polit & Beck, 2008). Sökning av vetenskapliga artiklar har genomförts i databaserna Cinahl, Pubmed och PsychInfo samt sökmotorn Elin@ Kalmar, vilka har inriktning på medicin/omvårdnad. Sökorden som
användes var myocardial infarction, women, experience, nurs*, reaction. Sökorden användes självständigt och i olika kombinationer. Genom att kombinera sökorden har de booleska sökoperatorerna AND, OR eller NOT använts (Friberg, 2006). Genom att sökorden
kombinerats med operatorerna kan sökningen bli bredare och ge ett större resultat. Trunkering markeras med ett asterisktecken och det medför att det blir mer varianter av ordet (Backman, 2008). Författarna använde sig av AND vid kombinering av sökorden och MESH-termen samt trunkering med asterisktecken efter ordet nurs. Sökningar har genomförts konsekvent i alla databaserna under perioden 090915-091016. Författarna läste igenom titlarna där sökträffarna gav ca 100 titlar. Här gjordes en första sortering av artiklar vars titel
överensstämde med litteraturstudiens syfte. De artiklar som inte överensstämde med studiens syfte sorterades bort, de artiklar som framställdes relevanta för litteraturstudiens syfte ledde vidare till att författarna läste artiklarnas abstrakt. De artiklar som författarna ansåg vara relevanta för syftet skrevs ut i fulltext eller beställdes genom Högskolans bibliotekskatalog samt genom Länssjukhusets bibliotek. En manuell sökning har gjorts i Pubmed på en
en tidigare referenslista ur en litteraturstudie som berörde det valda ämnet. Enligt Forsberg (2003) kan en manuell sökning ske på olika sätt, ett sätt kan vara att läsa igenom
referenslistan i den intressanta artikeln och då kan man upptäcka andra artiklar som berör ämnet.
Kvalitetsgranskning
En kvalitetsgranskning bör göras för att kontrollera att valda studier är av god kvalitet. Artiklarna granskades efter Forsberg & Wengströms (2003) granskningsmall för kvalitativa studier för att fastställa kvalitetsnivån. Artiklarna granskades var och en för sig, sedan
diskuterade författarna med varandra om artiklarna hade uppfattats på likande sätt. Efter att ha valt ut artiklarna granskades de enskilt av författarna som ställde frågor ur granskningsmallen mot artiklarna, detta gjordes för att fastställa pålitligheten och kvalitén på artiklarna. Frågorna innefattade bl.a.
• Fanns det ett syfte med studien?
• Vilken metod användes?
• Beskrivs design samt relevans för att besvara frågeställningen?
• Var urvalet väl beskrivet?
• Var genomfördes undersökningen?
• Framkom det om forskaren var trovärdig och godkänd av etisk kommitté?
• Fanns det stabilitet där fenomenet var konsekvent beskrivet?
• Var teorier och tolkningar baserade på insamlad data?
Kvalitetsnivån som framkom ur artiklarna delades in hög och medel god kvalité.
Granskningen resulterade i åtta stycken artiklar som sammanfattades i en artikelmatris (bilaga 2) för en lättare överskådlighet.
Analys
Analysarbetet utgick från Friberg (2006) som beskriver analysarbetet som en förflyttning från en helhet till delar och slutligen till en ny helhet. Artiklarna genomlästes enskilt
övergripande flera gånger för att skapa en allmän överblick, och för att få en uppfattning om hur syftet med studien beskrevs i litteraturen. Därefter lästes artiklarna grundligt samt
på syftet, med hjälp av en frågeställning om hur kvinnor reagerar som hade fått en
hjärtinfarkt. Innehållsfulla meningar skrevs ned på papper, varje papper märktes upp med författare och titel. För att få en överblick av de insamlade meningarna lades pappren ut över ett bord för att kunna se återkommande meningsenheter. Meningsenheterna omformades till mindre enheter som diskuterades mellan författarna, flera enheter visade sig passa in i samma enhet. Enheterna formades därefter till fem kategorier där resultatet presentera. Det har varit en pågående process där kategorierna har förändrats och blivit tydligare under arbetets gång, vilket har varit ett tidskrävande moment. Artiklarna lästes ännu en gång för att kontrollera att materialet inte var feltolkat och att inget utelämnats.
Etiskt resonemang
Enligt Forsberg & Wengström (2003) bör en systematisk litteraturstudie innefatta etiska överväganden gällande presentation och urval av resultatet. Studier som används i litteraturstudien ska vara godkända av en etisk kommitté eller innehålla grundliga etiska överväganden. Förutom detta ska samtliga studier som använts redovisas i studien samt förvaras i minst tio år. Forskarna ska presentera samtliga resultat oavsett om de stödjer eller inte stödjer forskarnas hypotes. Det är oetiskt att endast presentera de artiklar som stödjer forskarens egen uppfattning. Det är grundläggande att författarna inte låter sig präglas av sin egen förförståelse utan att författarna är neutrala när de granskar artiklarna och inte förvränger resultatet. I denna systematiska litteraturstudie är artiklarna godkända av etiska nämnder på berörda sjukhus och nämnda universitet.
RESULTAT
Resultatet baseras på åtta kvalitativa artiklar som efter analys delades in i kategorier. Syftet med denna studie har varit att beskriva kvinnors reaktioner i samband med en diagnostiserad hjärtinfarkt.
Förnekelse
I flera av studierna beskrev kvinnorna hur de hanterade insjuknandet på olika sätt. De reagerade med att ignorera sina symtom genom att inte störa sin familj och oroa dem i onödan. De höll skenet uppe och strävade efter att vara fortsatt goda hustrur, mödrar och arbetstagare vilket medförde att de dröjde med att uppsöka vård. Annat som framkom i
artiklarna var förminskning av sin oro genom att de försökte övertyga sig själva att symtomen skulle gå över om de tog det lugnt och stannade hemma. Någon trodde att det kunde hjälpa med en dusch och att symtomen de kände skulle försvinna av de varma ångorna medan en annan trodde att det skulle gå över om hon tog en kopp thé och ett par Panodil. De kvinnor som var bortresta när de blev sjuka ville bara komma hem för då trodde de att allt skulle bli bra samtidigt som de förberedde sig för att våga uppsöka sjukhuset. Kvinnorna var rädda för att vara till besvär och ville inte ta sina anhörigas tid i anspråk i onödan (Holliday, Lowe & Outram, 2000; Sjöström-Strand & Fridlund, 2007; Turris & Finamore, 2008). Många kvinnor reagerade med att de försökte behålla kontrollen över sin situation när de kände bröstsmärtor, vilket medförde att de kände sig stressade. Kvinnorna var medvetna om att de borde söka hjälp men gjorde det ändå inte. När de väl sökte vård var det förenat med lättnad (MacInnes, 2006; Svedlund, Danielsson & Norberg, 2001). Flera kvinnor förnekade sina bröstsmärtor med att lägga skulden på tidigare sjukdomserfarenheter såsom ledvärk, gastritbesvär, hormonella förändringar, allergiska besvär och diabetes. Kvinnorna lade över skulden på att det här är något som bara händer andra och inte dem. Några förnekade bröstsmärtorna med att de inte kunde tro att det var på detta sätt man skulle känna vid en hjärtinfarkt. En kvinna som inte längre orkade gå utan att bli andfådd lade skulden på sin övervikt. Flera kvinnor hade känt sig stressade en tid innan de fick hjärtinfarkt därför fick stress skulden som orsak till bröstsmärtorna Flera kvinnor upplevde sig trötta men relaterade det till att ”de flesta människor är trötta just nu”. Flera av de medverkande kvinnorna i studierna trodde inte att deras hjärtinfarkt var allvarlig (Albarran, Clarke & Crawford, 2007: Sjöström-Strand, Fridlund, 2007; Turris & Finamore, 2008; White, Hunter & Holttum, 2007). Alla kvinnor förnekade inte sina hjärtbesvär utan vissa ”lyssnade” på sina symtom och reagerade med att detta är allvarligt, vilket bidrog till att de sökte vård på grund av tidigare erfarenheter av sjukvården. Kvinnorna i studierna kände sig bekräftade av både sjuksköterskor och läkare att de hade tagit ett korrekt beslut genom att uppsöka akutmottagningen. Här framkom det att anhöriga och vänner utgjorde ett stort psykosocialt stöd och gav dem vägledning och mod till att söka vård eller kontakta ambulans (Holliday Lowe & Outram, 2000; MacInnes, 2006; Sjöström-Strand, Fridlund, 2007; White, Hunter, Holttum, 2007; Turris & Finamore, 2008).
Isolering
Många kvinnor tog avstånd från verkligheten genom att isolera sig från sina egna känslor, de kände sig ”dåliga” och förnekade vad som hade hänt. De nekade till och vägrade erkänna att de var sjuka, trots att de hade en känsla av att något var fel. De upplevde att de inte var i riskzonen genom att de levde hälsosamt, de var inte rökare, de motionerade regelbundet och hade ingen hög ålder och därför inte trodde att de skulle kunna drabbas av hjärtinfarkt (MacInnes 2006; Sjöström-Strand, Fridlund, 2007; Svedlund, Danielsson & Norberg, 2001).
Skam
Skamkänsla är en vanligt förekommande reaktion i samband med hjärtinfarkt. Flera av kvinnorna reagerade med att underskatta symtomen på grund av sin ålder samt att de trodde att doktorn skulle tro att de var tokiga om de sökte vård. Några kvinnor var generade och kände skam om det skulle vara falskt alarm. Några av kvinnorna var rädda för att bli betraktade som hypokondriker av vårdpersonalen när de sökte vård. Andra reaktioner som uppkom i samband med hjärtinfarkten var att det måste vara fel typ av bröstsmärta de kände eftersom de orkade jobba (Albarran, Clarke & Crawford, 2007; Sjöström-Strand, Fridlund, 2007; Turris & Finamore, 2008; White, Hunter & Holttum, 2007).
Ilska och frustration
Kvinnor som insjuknar i hjärtinfarkt reagerar på olika sätt och med starka känsloupplevelser. I ett flertal av artiklarna beskriver kvinnorna hur de reagerade känslomässigt, några kvinnor upplevde rädsla, oro och ångest när de kände tryck över bröstet. Det framkom att flera kvinnor regerade med ilska och frustration vid överbeskyddande och över den situation de befann sig i. Genom att bli omhändertagen på sjukhus och överlåta sig åt andra reagerade flera kvinnor med frustration och förtvivlan av att tappa sin självständighet. Det framkom även att kvinnor kände sig som objekt samt att de blev behandlade som en sjukdom, och inte som en enskild individ vilket ledde till brist av självständighet och integritet. Flera kvinnor beskrev sin sårbarhet och kände sig övergivna och ensamma. I artiklarna framkom det även att informationen var bristfällig eller där de fick information var de inte mottagliga för den. Flera kvinnor reagerade med osäkerhet, smärta samt kände ett existentiellt hot. (Johansson & Ekebergh, 2006; Sjöström-Strand, Fridlund, 2007; Svedlund, Danielsson & Norberg, 2001; White Hunter & Holttum, 2007).
Sorg
Ett flertal kvinnor hade upplevt nedstämdhet en tid innan hjärtinfarkten. Några kände sig sorgsna i samband med att de fick hjärtinfarkt, de hade svårt att njuta av livet som förut och kunde inte hitta någon förklaring till dessa känslor (Johansson & Ekebergh, 2006; Svedlund, Danielsson & Norberg, 2001: Sjöström-Strand, Fridlund, 2007; White, Hunter & Holttum, 2007). Det framkom även i studierna att flera kvinnor reagerade med känsla av otrygghet och fick inte sitt individuella behov tillgodosett utan att det var vårdpersonalens medicinska kunskap som gällde, vilket ledde till en negativ spiral där kvinnorna kände sig övergivna, rädda och inte delaktiga (Johansson & Ekebergh, 2006; White, Hunter & Holttum, 2007)
DISKUSSION
Metoddiskussion
Den här studien valdes för få mer kunskap i ämnet då vi möter kvinnor med hjärtinfarkt i vårt dagliga arbete som sjuksköterskor. Genom sökning i olika databaser breddades sökningen av ett stort område kring hjärtinfarkt där den senaste forskningen finns. Att ta hjälp av kunnig personal på biblioteket var en stor fördel, eftersom tillvägagångssättet av sökningar är olika i olika databaser. Databaserna som användes var Cinahl, Pubmed och PsychInfo som är medicin-och omvårdnadsinriktade Elin@ kalmar är Högskolans egen sökmotor där vi också sökte artiklar. I Pubmed fanns det många artiklar om kvinnor och hjärtinfarkt men dessa innehöll främst medicinsk behandling, vilket inte eftersöktes i denna litteraturstudie. Pubmed var den databasen som var mest invecklad att söka i, det fanns många termer och sätt som gjorde att sökningarna där i tog längst tid och fordrade flera omsökningar innan den rätta sökvägen genomfördes. De sökord som vi bestämde oss för diskuterade vi tillsammans, samt genom vägledning av bibliotekspersonal. Sökorden som vi använde var myocardial infarction, women, experience, nurs* reaction. De orden passade in utifrån vår problemformulering och syfte. Sökorden användes självständigt samt i olika kombinationer. Sökningar genomfördes konsekvent i alla databaserna. I Pubmed användes MESH-termer för myocardial infarction för att få fram det aktuella ordet som används för hjärtinfarkt. Ordet nurs trunkerades för att bredda sökningen av artiklar innehållande ordet nurse som innefattar omvårdnad. Sökorden har varit väsentliga och täckt det ämne vi ämnade utforska. Vi började med att inkludera artiklar som var fem år gamla men efter en tids sökande fick vi ändra till artiklar publicerade
från år 2000-2009 eftersom det inte fanns tillräckligt med relevanta artiklar utifrån vårt syfte de åren vi tänkt från början. Nackdel med utökad tidsintervall kan enligt Forsberg och Wengström (2003) var att artiklar endast böra vara tre till fem år för att räknas som aktuella. Valet utgick utifrån våra inklusionkriterier där vi endast fann kvalitativa artiklar, detta kan bero på att vi sökte efter kvinnors reaktioner vid en diagnostiserad hjärtinfarkt och det är kvinnornas självupplevda berättelser som beskrivs. Detta kan ses som en svaghet då vi inte fann några kvantitativa artiklar. Artiklarna var skrivna på engelska vilket var ett kriterium, då engelska är ett vanligt förekommande språk i vetenskapliga tidskrifter. För att minska risken för feltolkning användes engelsk-svenska ordböcker samt internetbaserade uppslagsverk. Detta kan dock också ses som en svaghet då det endast är författarna som översatt och tolkat resultatet. Sökningarna resulterade i ca 100 titlar som lästes igenom, de som verkade
intressanta utifrån syftet minskades ner till ett 50-tal där abstrakten lästes. Efter läsning av abstrakten skrevs några artiklar ut i fulltext och några beställdes från Biblioteket på Länssjukhuset i Kalmar samt Högskolan i Kalmars Bibliotek. Sökningarna resulterade slutligen i åtta artiklar som presenterades i en artikelmatris (bilaga 2) för att lättare kunna få en överskådlighet av artiklarna. Studierna i artiklarna var godkända av etiska kommittéer på universitet eller sjukhus där forskarna tillhörde. Det ökar trovärdigheten samt kvalitén av artiklarna. Granskningsmallen som användes var till god hjälp för att kvalitetsbestämma vilka artiklar som skulle inkluderas i litteraturstudien samt ge trovärdighet. Vid
kvalitetsgranskningen av artiklarna var vissa frågor svåra att besvara och granskningen kan ha påverkats av egna tolkningar. Därför diskuterade författarna tillsammans igenom artiklarnas kvalité och vilka som skulle inkluderas. Analysarbetet tog mycket av författarnas tid och det var långt in på slutet de olika kategorierna blev slutgiltiga. Under arbetets gång har vi reflekterat över svårigheten med att vara objektiv i arbetet utav vårt resultat men vi anser att vi uppnådde detta. Det har varit en stor fördel att vara två författare då man har kunnat diskutera och reflektera tankar och frågor som har uppkommit under arbetsprocessen. En annan fördel med att genomföra litteraturstudie som metod för det berörda området är att man får fram det senaste som är forskat kring ämnet. Den här litteraturstudien har gett oss en större kunskap inom det studerade området.
Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors reaktioner i samband med en diagnostiserad hjärtinfarkt. Artiklarna som framkom under datainsamlingen bygger på forskning från fyra länder, Australien, Canada, Storbritannien och Sverige. Trots att resultaten bygger på forskning från tre världsdelar visar det att överförbarheten är möjlig till andra länder med likande resurser, eftersom länderna är jämbördiga gällande sjukvård och levnadssätt. Det hade varit intressant om det hade framkommit forskning från u-länder där det är vanligt att kvinnor är i en underlägsen position.
Resultatet visar hur kvinnor reagerar i en krissituation och använder sig av olika
försvarsmekanismer. När kvinnorna i artiklarna insjuknade i hjärtinfarkt reagerade de med att ignorera sina symtom på grund av att de inte ville störa och oroa sin familj. Kvinnorna reagerade med att förminska sin oro genom att övertyga sig själva att symtomen skulle gå över genom medvetna handlingar som i egenvård. De försökte även att anpassa sig efter omgivningens förväntningar och krav och ta sig samman (Holliday, Love & Outram, 2000; Sjöström-Strand, Fridlund, 2007; Turris & Finamore, 2008). Cullberg (2006) beskriver i sin kristeori att vid akut sjukdom eller att bli intagen på sjukhus kan liknas vid att tappa
kontrollen samt upplevelse av integritetsbrist och självbestämmande. Den trygga invanda rollen hos kvinnan som helt plötsligt sopas undan och hennes trygghet raseras. Kvinnorna upplever sig som en börda och känner sig värdelösa. Författarna tror att det här är vanligt förekommande hos kvinnor i allmänhet, som ofta tar ett stort ansvar för hemmet och familjen. För att förstå patienter i kris behöver sjuksköterskan ha kännedom om de vanligaste
krisreaktionerna.
Många kvinnor förnekade att de var sjuka, trots att de hade en känsla av att något var fel. De uppfattade sig själva som mycket hälsosamma och hade inga som helst riskfaktorer för att kunna få hjärtinfarkt. Det var heller ingen av kvinnorna som trodde att deras hjärtinfarkt var allvarlig (MacInnes 2006; Sjöström-Strand, Fridlund, 2007; Svedlund, Danielsson & Norberg, 2001; White, Hunter, & Holttum, 2007). Förnekelse är en vanligt förekommande
försvarsmekanism när det gäller sjukdomstillstånd med hotande innebörd, kvinnan förnekar att det är väsentligt och kan inte acceptera dess innebörd. Människor i kris kan reagera på olika sätt, en del reagerar med att avskärma sig samt gå in i sig själva, andra verkar nervösa
och pratar hela tiden samt har många återkommande frågor. En del visar inga reaktioner alls och verkar hur lugna som helst men bakom ytan vet vi att det kan råda kaos. En del
människor är rädda, ängsliga och kan gråta, skrika eller vara aggressiva. I den akuta fasen, chockfasen, kan det vara svårt för den drabbade att ta in information. Det är vanligt att information som ges under chockfasen feltolkas och därför alltid måste upprepas (Cullberg, 2006). Författarna har själva stött på kvinnor i den här situationen på sin arbetsplats samt i sin omgivning och vet att det kan vara svårt att möta dessa patienter. Med hjälp av dialogens möjligheter ska sjuksköterskan formulera de frågor som kan hjälpa patienten att förstå sina reaktioner och sin situation (Peplau, 1991).
Flera av kvinnorna i studierna visste inte orsakerna till insjuknandet och lade skulden på tidigare sjukdomserfarenheter. Skuld och skamkänsla var vanligt förekommande som överfördes till övervikt, trötthet, ledvärk, gastritbesvär, hormonella förändringar, allergi och diabetes samt stress. Hjärtinfarkt uppfattades inte vara något som hände kvinnorna utan endast andra.(Albarran, Clarke & Crawford, 2007; Turris & Finamore, 2008). Författarna har tolkat resultatet som att kvinnor känner skuld relaterat till att kvinnorna skulle kunna ha orsakat sin hjärtinfarkt själva t.ex. genom övervikt och stress. Situationen framkallar obehagskänslor av att ha misslyckats och att ha gjort något fel. Det är viktigt att
vårdpersonalen inte lägger en skuldbörda hos patienten om denne tror att hon själv bär skuld till sin hjärtinfarkt. Här är det viktigt att vårdpersonalen stöttar och informerar om att det finns hjälp att få t.ex. vid rökavvänjning och övervikt. Patienten själv måste komma till insikt och ha egen vilja till förändring samtidigt som vi som vårdpersonal kan uppmuntra till förändring. Peplau (1991) menar att det är den mellanmänskliga vårdprocessen mellan sjuksköterska och patient som är grundläggande för patientens självständighet och hälsa som mål.
Skam, och en rädsla över att göra bort sig över att söka vård om det inte var ”något” var en reaktion kvinnorna hade. Det framkom även att några var rädda för att bli betraktade som hypokondriker av vårdpersonalen (Albarran, Clark & Crawford, 2006; Sjöström-Strand, Fridlund, 2007; Turris & Finamore, 2008; White, Hunter & Holttum, 2007). Skamkänsla är förenat med att känna sig liten och obetydlig, det kan för patienten vara svårt och smärtsamt att tala om, vilket kan medföra att patienten håller det för sig själv. Detta är viktigt för sjuksköterskan i sitt möte med patienter att vara medveten om (Svedlund, Danielsson & Norberg, 2001). Enligt Peplau (1991) är det viktigt att skapa en god relation mellan patient och sjuksköterska för att tydliggöra patientens behov samt sätta realistiska mål för framtiden.
Det här kan göras genom att sätta ord på tankar och känslor, att lyssna och vara i patientens närhet och bekräfta dem i sin situation.
Kvinnorna reagerade med ilska och frustration över den situation de var i, även rädsla, oro och ångest förknippades med bröstsmärta. Många kvinnor upplevde att de tappade sin självständighet och integritet när de blev omhändertagna på sjukhus. De kände att de blev överbeskyddade och fick inte bestämma själva, de kände sig som ett objekt (Johansson, Ekebergh, 2006; Svedlund, Danielsson & Norberg, 2001; Sjöström-Strand, Fridlund, 2007; White, Hunter & Holttum, 2007 ). Författarna tror att den ilska som kvinnorna kände över att de inte förstod att de drabbats av en hjärtinfarkt skulle kunna minskas om sjuksköterskan gav tydlig och mer information. Enligt Fridlund (1998) är det viktigt att patienten är delaktig och förstår vad som ska hända. Det kan man göra genom att låta patienten återberätta sin
upplevelse samt den information hon fått. Brist på stöd och information ökar känslan av oro, skuld och rädsla. När patienten visar ångest och rädsla är det viktigt att sjuksköterskan är lugn, trygg och vågar gå in i mötet genom att lyssna och ta sig tid. Dahlberg (2003) skriver att patienter under det akuta omhändertagandet ofta upplever sig utsatta som ett objekt, för att minska patientens utsatthet är det viktigt att sjuksköterskan har en öppen dialog med patienten.
Att kvinnor känner sig nedstämda och sorgsna i samband med sin hjärtinfarkt kan bero på att de är rädda och känner att deras existens är hotad (Johansson, Ekebergh, 2006; Svedlund, Danielsson & Norberg, 2001; Sjöström- Strand, Fridlund, 2007; White, Hunter & Holttum, 2007). Sorg är en vanligt förekommande känsla i det akuta skedet när människan upplever ett hot mot sin existens (Cullberg 2006). Tidigare livs- och sjukdomserfarenheter kan ha stort inflytande på hur man reagerar vid sjukdom. Genom att tydliggöra patientens föreställningar och tankar kring deras sjukdomssituation kan sjuksköterskan utifrån det utforma en
individuell omvårdnad för patienten (Peplau, 1991).
De kvinnor som sökte vård i ett tidigt skede hade tagit sina symtom på allvar, de förnekade inte symtomen. De hade kunskap och erfarenheter om att det är viktigt att söka vård så snabbt som möjligt vid hjärtinfarkt. I studierna framkommer det att anhöriga och vänner till
kvinnorna gav dem mod till att söka vård, vilket var ett stort stöd för dem (Holliday, Love & Outram, 2000; MacInnes, 2006; Sjöström- Strand, Fridlund, 2007; Turris & Finamore, 2008; White, Hunter & Holttum, 2007). Författarna ser detta som en styrka hos kvinnorna, att de
vågar lita på sina erfarenheter, samt att anhöriga har stort inflytande för patienten. Som sjuksköterska är det viktigt att kunna se både patient och anhöriga som en resurs. Författarna finner det viktigt att anhöriga till patienten får information om sjukdomen samt de känslor och reaktioner patienten kan drabbas av.
SLUTSATS
Att drabbas av akut sjukdom som i vår litteraturstudie handlade om hjärtinfarkt, gör att kvinnorna hamnar i kris och upplever existentiellt hot, vilket leder till reaktioner och känslor hos kvinnorna som kan vara svåra för sjuksköterskor att förstå och identifiera. Det är viktigt att sjuksköterskor som möter dessa kvinnor har kunskap och är medvetna om krisreaktioner samt kan hantera medicinteknisk utrustning och läkemedel. Genom att sjuksköterskan
förmedlar trygghet till kvinnan får hon utrymme att uttrycka sina känslor och behov. Därefter kan man bygga upp en vårdrelation med kvinnans självständighet och hälsa som mål, samt öka välbefinnandet. Information till patienter och anhöriga är en viktig del i patientarbetet. Det finns mycket forskat kring symtom samt medicinsk inriktning när det gäller hjärtinfarkt. Detta tror vi beror på att hjärtsjukvården har utvecklats med stor framgång de senaste åren. Förslag till fortsatt forskning är om det skiljer sig hur kvinnor reagerar oberoende av vilken kultur och nationalitet man tillhör när man får en hjärtinfarkt. Det vore även intressant att jämföra mäns reaktioner gentemot kvinnor vid hjärtinfarkt.
REFERENSER
Albarran, J.W., Clarke, B. A & Crawford, J. (2007). ”It was not chestpain really, I can´t explain it!” An exploratory study on the on the nature of symptoms experienced by women during their myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing 16 (7), 1292-1301.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. Stockholm: Natur och Kultur.
Eide, H.& Eide, T. (2007). Omvårdnadsorienterad kommunikation. Lund: Studentlitteratur. Ericson, E. & Ericson, T. (2008). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C & Wengström, Y. (2003). Att göra systematisk litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur, (203 s).
Friberg, F. (2006). Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur.
Fridlund, B (1998). Kardiologisk omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K, Segesten, K, Nyström, M, Suserud, B-O, Fagerberg, I (2003). Att förstå
vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Gustafsson-Schenck, K. (2003). Kvinnors hjärtan. Lund: Studentlitteratur
Holliday, J., Love, M. & Outram, S. (2000) Women´s experinence of myocardial infarction.
International Journal of Nursing Practice. 6 (6), 307-316
Johansson, A., Ekeberg, M. (2006). The meaning of wellbeing and participation in the process of health and care women´s experiences following a myocardial infarction. International
Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. 1(2), 100-108.
Maclnnes, J.D. (2006). The Illness perceptions of women following symptoms of acute myocardial infarction: A self regulatory approach. European Journal of Cardivascular
Nursing. 5(1), 280-288.
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2008). Nursing research: Principles and methods (8th ed).
Philadelphia: Lippincott.
Sjöström-Strand, A. & Fridlund, B. (2007). Women´s descriptions of symptoms and delay reasons in seeking medical care at the time of a first myocardial infarction: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies 45(7), 1003-1010.
Socialstyrelsen (2009). Hälso-och sjukvårdsrapport: Stockholm. Socialstyrelsen.
Svedlund, M., Danielsson, E. & Norberg, A. (2001). Women´s naratives during the acute phase of their myocardial infarction. Journal of Advanced Nusring. 35(2), 197-205 Turris, S. A., Finamore, S. (2008). Reducing delay for women seeking treatment on the emergency department for symptoms of potential cardiac illness. Journal of Emergency
Nursing. 34 (6), 509-515.
White, J., Hunter, M & Holttum, S. (2007). How do women experience myocardial infarction? A qualiative exploration of illness perceptions, adjustment and coping.
Bilaga 1. Sökdiagram
• Översta raden = databaser/sökmotor
• Kolumn längst till vänster = sökord
• Parentes = antal studier inkluderade
Cinahl PsychInfo PubMed Elin@Kalmar
1. Myocardial infarction 4988 1078 160024 25 240 2. Women 54 641 70 362 80062 252 481 3. Experience 34 481 79 887 4257 185 887 4. Nurs* 75 599 22 622 3934 97 668 5. Reaction 7527 12 600 1328 341 969 6. Myocardial
infarction and Women754 228 1244 1729
7. Myocardial infarction and experience
221 84 68 709
8. Myocardial infarction and nurs*
275 49 44 383
9. Myocardial
infarction and reaction 44 6 4 325
10. Myocardial infarction and women and experience
54 (4) 31 (1) 130 99
11. Myocardial infarction and women and nurs*
79 20 (1) 0 103
12. Myocardial infarction and women and reaction
5 1 24 13
13. Myocardial infarction and women and experience and nurs*
14 3 0 16 (1)
14. Myocardial infarction and women and experience and nurs* and reaction
0 0 0 0
Antal abstract som
lästes 122 110 116 29 Manuell sökning/Författare (1) Antal studier inkluderade i resultatet 4 2 1 1
Bilaga 2 Artikelmatris
Författare/År/titel/Tidskrift Syfte Design Urval Metod/Instrument Resultat Etiskt resonemang/
Kvalitet
Albarran. J W., Clarke,. B A & Crawford. J. (2007). ¨It was not chest pain really, I can`t explain it! An exploraratory study on the nature of symptoms experienced by women during their myocardial infarction.
Journal of Clinical Nursing.
Att utforska vilka symptom kvinnor upplever I samband med hjärtinfarkt
Kvalitativ design 12 kvinnor över 18 år inlagda på hjärtavdelning i syd-västra England Semistrukturerade djupintervjuer. Som bandinspelades. Tre sammanlänkande teman framkom: Gradvis medvetenhet. Att inte ha bröstsmärta samt reaktioner på symtom.
Godkänd av universitetets etiska kommitté.
Hög
Holliday, J., Lowe, M. & Outram.S, (2000). Women´s experience of myocardial infarction. International
Journal of Nursing Practice.
Australia Undersöka de bakomliggande faktorer som påverkar kvinnors beslut att söka sjukvård vid hjärtinfarkt
Kvalitativ design.
Grounded theory 16 kvinnor. Ålder 48–82 år. Blev utvaldafrån hjärtavdelning i Newcastle, Australia Semistrukturerade, bandinspelade individuella intervjuer. Efter 2 veckor gjordes en uppföljande intervju.
Det framkom att kvinnors personliga föreställningar av hjärtinfarkt påverkade beslut att söka vård.
Godkänd och granskad av etiska kommittén
Universitetet i Newcastle och Hunter Area Health Service, Australien. Hög
Johansson. A., Ekebergh. M. (2006). The meaning of well-being and participation in the process of health and care- women’s experiences following a myocardial infarction. International
Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being.
Att utforska kvinnans erfarenheter av vård och hälsoprocessen under en hjärtinfarkt. Med en särskild fokusering på upplevelser av delaktighet Fenomenologisk semistrukturerade intervjuer. Fenomenologisk analys metod. 8 kvinnor med första hjärtinfarkten yngre än 75 år. Blev utvalda från en hjärtavdelning i ett medel stort sjukhus i Sverige
Intervjuerna bandinspelades och skrevs ner ord för ord. Intervjuerna utfördes mellan 1-3 månader efter sjukhusvistelsen
Kvinnorna kände att de tappat kontrollen över sin kropp. De kunde inte längre lita på den. Kvinnorna beskrev även att de inte blev tagna på allvar av sjukvården, men trots detta anpassade de sig. I kvinnornas livsvärld saknades svar från sjukvården. Etisk kommitté i Göteborg. Godkänd av Helsingforsdeklarationen. Hög
Bilaga 2 Artikelmatris
Författare/År/titel/Tidskrift Syfte Design Urval Metod/Instrument Resultat Etiskt resonemang/
Kvalitet
Mac Innes. J.D. (2006). The Illness perceptions of women following symptoms of acute myocardial infarction: A self-regulatory approach. European Journal of Cardivascular Nursing. Kvinnors uppfattning av sin sjukdomskänsla vid akut hjärtinfarkt Kvalitativ design. Fenomenologisk ansats 10 kvinnor i åldern 30-80 år som hade tagits in på 1 av de3 sjukhus i sydöstra England med diagnosen hjärtinfarkt. Semistrukturerade bandinspelade intervjuer. Frågor framtagna genom Model of Illness Behavior. Upplevelsen av hjärtinfarkt speglas av tidigare erfarenheter av sjukdom. Av att överlåta kontrollen till vårdpersonalen upplevdes som en lättnad. Studien är granskad av Helsingforsdeklarationen. Hög Sjöström- Strand, A., Fridlund, B. (2007). Women´s descriptions of symptoms and delay reasons in seeking medical care at the time of a first myocardial infarction: A qualitative study.
International Journal of Nursing Studies
Beskriva
kvinnors symtom och orsaker till förseningen med att söka vård vid hjärtinfarkt
Kvalitativ design.
Innehållsanalys 19 kvinnor i åldern 36-80 år som hade sin första hjärtinfarkt och vårdades på universitets sjukhus i södra Sverige. Först genomfördes en pilot intervju för att utvärdera intervjuguiden. Personliga bandinspelade frågor där kvinnor fick beskriva sina symtom och berätta med sina egna ord.
Kvinnorna hade svårighet att tolka och förstå sina symtom relaterade till hjärtinfarkt.
Etiska kommittén vid Lunds Universitet, Sverige.
Hög
Svedlund, M, Danielsson, E. & Norberg, A. (2001). Women ´s narratives during the acute phase of their myocardial infarction. Journal of Advanced Nursing. Att belysa innebörden av levda erfarenheter under den akuta fasen av en hjärtinfarkt. Kvalitativ design. Fenomenologisk hermeneutisk metod. 10 st. arbetande kvinnor under 60 år som lever i parförhållanden. Med misstänkt hjärtinfarkt på sjukhus i Sverige. Personliga bandinspelade intervjuer utfördes av upplevelsen av hjärtinfarkt.
Kvinnorna upplevde sig sårbara, beroende och känslan av att vara till besvär.
Tillstånd av etiska kommittén Umeå Universitet, Sverige. Hög
Bilaga 2 Artikelmatris
Författare/År/titel/Tidskrift Syfte Design Urval Metod/Instrument Resultat Etiskt resonemang/
Kvalitet
Turris. S. A., Finamore. S. (2008). Reducing delay for women seeking treatment in the emergency department for symptoms of potential cardiac illness. Journal of Emergency
Nursing. Undersöka kvinnors erfarenhet när de sökt behandling för misstänkt hjärtinfarkt Kvalitativ design
Grounded theory. Under 1 års tid genomfördes 100 timmar av naturalistisk observation. Där 16 kvinnor som sökt vård på 1 av 2 akutmottagningar valdes ut. Ålder 29-89 år
Semistrukturerade intervjuer ägde rum mellan 2 -6 veckor efter utskrivningen från sjukhuset.
Kärnan av resultatet visade att kvinnorna alltid strävade efter att upprätthålla de dagliga rutinerna samt att hantera ansvar gentemot familjen. Granskad av British Columbia Institute of Technology, British Columbia. Hög
White. J. Hunter. M. & Holttum. S. (2007). How do women experience
myocardial infarction? A qualitative exploration of illness perceptions, adjustment and coping.
Psychology Health & Medicine.
Utforska och förklara hur kvinnor beter sig vid hjärtinfarkt Kvalitativ design. Fenomenologisk ansats 5 kvinnor mellan 40-70 år. Kvinnors första hjärtinfarkt identifieras från sjukhusets databas Semistrukturerade öppna frågor som bandinspelades.
Kvinnorna upplevde rädsla och oro samt uttryckte förtvivlan över sin självständighet. Kvinnorna upplevde även att hjärtinfarkten inte var allvarlig.
Granskad av etiska kommittén Kings College Hospital. London. Medel
