Tills döden skiljer oss åt. En studie om emotionella band till våra möbler

Tills döden skiljer oss åt

En studie om emotionella band till våra möbler

Till death do us part

A study of emotional ties to our furniture

Clara Neråfors

15hp

Kandidatexamen Material och produktutveckling Kultur och samhälle, K3

Vårterminen 19

Sammanfattning

Mellan åren 2007-2017 ökade den svenska befolkningen sin möbelkonsumtion med hela 40 procent. En ökad konsumtion medför större klimatpåverkan eftersom det krävs mer energi och råmaterial. Det här projektet har undersökt hur emotionell design kan användas för att förlänga brukstiden av möbler och på så sätt minska

möbelkonsumtionen. Studien har angripit problematiken med möbelkonsumtion med hjälp av teorier som skapar starka emotionella band för att människor ska vilja behålla sina möbler en längre tid. Projektets teoretiska grund bestod av forskning inom cirkulär och emotionell design. Den empiriska insamlingen skedde via intervjuer och

designexperiment där deltagare fick värdera olika typer av lösningar för möbler. Studiens slutsats konstaterar att användarna behöver ha större möjlighet till självbestämmande när det kommer till utformningen av möbler. Detta har

exemplifierats i en modulmöbel där fasta sammansättningar tagits bort för att uppnå en större frihet vid montering.

Nyckelord: Modulmöbler, emotionell design, cirkulär design, självbestämmande, brukstid.

Abstract

Between 2007-2017, the Swedish population increased its furniture consumption by as much as 40 percent. Increased consumption leads to greater climate impact as more energy and raw materials are needed. This project has investigated how emotional design can be used to extend the useful life of furniture and thus reduce furniture consumption. The study has addressed the problem of furniture consumption by using theories that create strong emotional bonds for people to want to keep their furniture for a longer period of time. The theoretical basis of the project consisted of research in circular and emotional design. The empirical collection took place through interviews and design experiments where participants were given the opportunity to evaluate different types of furniture solutions. The study concludes that users need greater opportunity for self-determination when it comes to furniture design. This has been exemplified in a modular furniture where fixed assemblies have been removed to achieve greater freedom in assembly.

Key words: Module furniture, emotional design, circular design, self-determination, useful life.

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Syfte och mål ... 2

1.2 Frågeställning ... 2

1.3 Fördjupningsområden inom designforskning ... 2

1.4 Avgränsningar ... 2

1.5 Etiska överväganden ... 3

2 Teoretiskt ramverk ... 4

2.1 Cirkulär design ... 4

2.1.1 Design för att bromsa resursflöden ... 5

2.1.2 Moduläritet ... 6

2.2 Emotionell design ... 7

2.2.1 Tre lager av användarupplevelse ... 7

2.2.1 Design för emotionell hållbarhet ... 8

2.2.1 IKEA-effekten ... 10

2.3 Plutchiks känslohjul ... 11

3 Metoder ... 13

3.1 Enkät ... 13

3.2 Designexperiment och intervju ... 13

3.2.1 intervju ... 14

3.2.2 Designexperiment ... 14

3.3 Produktframtagning ... 15

3.3.1 Konceptualisering ... 15

3.3.2 Återkoppling till användare ... 16

3.3.3 Vidareutveckling av koncept ... 16

3.3.4 Slutkoncept ... 17

3.4 Utvärdering av produkten ... 17

4 Resultat och analys ... 18

4.1 Enkät ... 18

4.1.1 Resultat enkät ... 18

4.1.2 Analys enkät ... 19

4.2 Designexperiment och Intervju ... 20

4.2.1 Resultat intervju ... 20

4.2.3 Resultat designexperiment ... 21

4.2.4 Analys designexperiment ... 25

4.3 Resultat och produktframtagning ... 26

4.3.1 Resultat konceptualisering ... 26

4.3.2 Resultat återkoppling till användare ... 28

4.3.3 Resultat vidareutveckling av koncept ... 29

4.4 Resultat utvärdering av produkten ... 33

5 Slutsats ... 38

6 Diskussion ... 39

7 Källförteckning ... 42

Figurförteckning ... 44

8 Bilagor ... 46

8.1 Bilaga 1 Enkät: Känslor och tankar kring möbler i hemmet ... 46

1 Inledning

I vardagsrummet står mormors gamla köksstolar. Målarfärgen har skavts av och

stolarna har lagats flera gånger för att inte trilla isär. Det har skapats ett affektionsvärde eftersom stolarna har gått i arv flera generationer. Mormors stolar är älskade till skillnad från byrån från IKEA i sovrummet. Byrån väcker inga starka känslor och det skulle inte förvåna ifall den blir utbytt inom en snar framtid. Heminredningen uppdateras med jämna mellanrum och nya möbler åker in och ut, men mormors köksstolar står alltid kvar. Går det att skapa ett liknande emotionellt band till nyproducerade möbler som till de ärvda stolarna?

I 2018 års konsumtionsrapport (Roos) presenteras konsumtionsstatistik av olika artiklar. Där hamnar möbler och heminredning som tredje största kategori inom

konsumtionsökning mellan åren 2007-2017. Svenskarna ökade sin konsumtion av möbler och heminredning med 40% under denna period. Samtidigt tenderar majoriteten av den svenska befolkningen att tro att konsumtionen har minskat (Roos 2018). I takt med en allt mer frekvent förändring av heminredning ökar konsumtionen av dessa varor, vilket ger upphov till olika typer av miljöproblem. Bland annat kräver

konsumtionen energi. Energiutvinning skapar stora utsläpp av koldioxid från fossila bränslen, vilket ger upphov till ett varmare klimat (Gröndahl & Svanstöm 2011).

Cirkulär ekonomi är en modell som kan användas för att minska konsumtionens inverkan på miljön. Denna modell har sitt ursprung i resursminskning, återanvändning och återvinning (Ceschin & Gaziulusoy 2016). När modellen fungerar optimalt används produkter tills de inte går att återanvända längre, därefter återvinns de för att på nytt tillfalla det ekologiska kretsloppet. För att människan ska vilja använda produkter tills de blir obrukbara kan olika strategier användas. En strategi för att förlänga produkters användningstid är emotionell hållbarhet, vilket syftar till att skapa starka emotionella band mellan användare och produkter (Bocken et al. 2016). Trots att det finns

området nödvändig för att skapa ett hållbarare konsumtionssamhälle. Studien kommer därför att undersöka hur en kombination av cirkulära och emotionella strategier kan bidra till starkare känslor för möbler. Resultatet av studien kommer att exemplifieras i en designlösning.

1.1

Syfte och mål

Detta projekt syftar till att minska möbelkonsumtionen genom att öka användarens affektionsvärde till möbler, vilket skulle kunna bidra till en förlängd brukstid. Projektets mål är att med hjälp av produktdesign undersöka hur människans emotionella band till en möbel kan stärkas. Detta kommer att visas i en designlösning som kan ge exempel på hur bandet stärks.

Kunskapsbidraget är att se hur användarens identitet kan appliceras på möbler inom cirkulär design och hur detta kan bidra till design för hållbar utveckling genom att knyta starkare band till användaren.

1.2

Frågeställning

Hur kan man genom emotionell design stärka den långsiktiga relationen till en möbel?

1.3

Fördjupningsområden inom designforskning

Projektets huvudområde är design för hållbar utveckling med fokus på cirkulär design och fördjupning inom emotionell design. Studiens ansats är forskning genom design där designarbetets kreativa och nytänkande förmåga ligger till grund för att hitta nya

lösningar (Designfakulteten u.å).

1.4

Avgränsningar

Studien kommer inte att behandla den ekonomiska aspekten av cirkulär design eftersom syftet med studien inte berör produktion eller vinstintressen, utan hur användarens brukstid av produkter ser ut. Studien kommer alltså att fokusera på konsumentens emotionella koppling till en produkt, snarare än att undersöka alla delar av cirkulär

design. Av samma anledning kommer konstruktion, material och reparationsmöjligheter inte förklaras djupgående men ändå beröras. Detta för att dessa aspekter har en direkt betydelse för användaren eftersom de är materiella.

1.5

Etiska överväganden

Vid insamling av empiriskt material har respondenterna godkänt att informationen som samlats enbart används i syfte till att besvara projektets frågeställning. Ljudfiler som spelats in har inte spridits eller duplicerats. Bilder som tagits har varit i samförstånd och inga ansikten har publicerats. Detta för att tillåta respondenterna att utrycka sina känslor som är individuella och kan upplevas som känsliga. Resultatet av förhållningssättet innebär att respondenterna förblivit konfidentiella genom studien, vilket var

2 Teoretiskt ramverk

För att undersöka frågeställningen kommer följande delar att tas upp i det teoretiska ramverket:

- Cirkulär design, eftersom syftet med studien var att sträva mot en mer ekologisk hållbar utveckling. Speciellt fokus ligger på att få förståelse kring hur en

designer kan tänka för att bromsa resursflöden och arbeta mot en hållbar framtid. - Emotionell design, för att få en djupare förståelse kring det emotionella bandet

till produkter och med fokus på hur användares egna skapande kan stärka detta band.

2.1

Cirkulär design

En modell inom Design för hållbar utveckling som inte hindrar ekonomisk tillväxt är cirkulär ekonomi. Modellen grundar sig i den så kallade 3R-principen, resursminskning (reduction of resources), återanvändning (reuse) och återvinning (recycling). Modellen syftar till att skapa ett slutet system av materialflöden vilket minskar avfall och

energiåtgång (Ceschin & Gaziulusoy 2016).

Cirkulär design handlar om att skapa produkter som kan generera vinst över tiden genom att ingå i ett cirkulärt flöde. Motsatsen är ett linjärt flöde där målet är att ge största möjliga vinst vid försäljning, utan att räkna in vad som sker med produkten efteråt. Genom att övergå till cirkulär ekonomi blir produktionen inte lika beroende av de fossila bränslena som krävs vid framställning av nytt material (Bocken et al. 2016).

Cirkulär design handlar om att utforma långlivade produkter men också bibehålla produkterna genom tjänste-loopar som ger möjlighet till reparation, teknologiska uppgraderingar och renovering, tills produkten till slut blir obrukbar och därmed återvinns för att minska klimatpåverkan. En överblick av detta kretslopp syns i figur 1. Även om produkter håller länge är det inte säkert att människor kommer att behålla dem tills de slutat fungera. Därför är det viktigt att inte enbart fokusera på de tekniska

lösningarna utan även relationen mellan människa och produkt för att förlänga brukstiden och därigenom bromsa resursflödet (Ceschin & Gaziulusoy 2016).

2.1.1 Design för att bromsa resursflöden

För att bromsa resursflöden är det viktigt att skapa förutsättningar för ett långt liv hos produkter redan i formgivningen. Med hjälp av design går det att ge produkter ett starkare band till användaren, vilket refereras till emotionell hållbarhet som handlar om

vårt förhållande till produkter (Bocken et al. 2016). Denna inriktning ligger inom emotionell design som kommer att diskuteras i nästkommande kapitel. Det är även viktigt att tänka på design för den fysiska hållbarheten. Att se till att produkten är hållbar eller går att reparera enkelt är en förutsättning för en lång livslängd, detta presenteras i nästa avsnitt moduläritet. Det tredje som en designer behöver tänka på är design för tillförlitlighet, vilket innebär att produkters funktioner ska gå att lita på även efter slitage som uppstår (Bocken et al. 2016).

2.1.2 Moduläritet

För att möjliggöra att möbler ska fungera i ett cirkulärt system är det viktigt att de utformas så att de delar som slits går att byta ut. Detta för att så stor del som möjligt av möbeln ska fortsätta att cirkulera. Det är därför viktigt att redan i designprocessen tänka på hur möbler ska kunna tas isär för att möjliggöra reparation, ett alternativ är moduler. Det är även av vikt att olika material går att separera för enkel materialåtervinning. Därför är metoder som gjutning och limning av olika material inte att föredra (Bolin et al. 2017). Nedan kommer två exempel på hur det går att skapa modulmöbler som kombinerar cirkulär design med emotionell design. Genom att använda moduler går det att skapa mer personliga möbler, vilket är viktigt inom emotionell design där stort fokus ligger på att integrera identiteten hos användaren (Norman 2005). Det senare går att läsa om i avsnitt 2.2.

Det Italienska företaget Arcadia design använder sig av cirkulär design och har utvecklat en serie modulära barnmöbler. Deras riktlinjer är bland annat att alltid använda massivt trä, använda lokala leverantörer, vara återvinningsbara, modulära, personliga och möjliggöra re-design eftersom deras moduler kan bli allt från en stol till en fotoram. Detta tillåter

användaren att växa med sina möbler, se figur 2 (Arcadia Design u.å.).

Företaget Xavier Coenen (2014) exemplifierar hur det går att bygga modulära möbler utan skruv eller plugg. Modulerna skjuts ihop med hjälp av spår. Systemet är uppbyggt av tre moduler där två har spår och den tredje fungerar som en stabilisator till

konstruktionen, se figur 3 och 4. Detta ger användaren möjlighet att bygga sin möbel efter sina behov och personliga smak.

2.2

Emotionell design

2.2.1 Tre lager av användarupplevelse

Don Norman (2005) menar att en riktigt lyckad design behöver möta människan på tre nivåer för att bli älskad, hur nivåerna förhåller sig till varandra syns i figur 5. Varje nivå kräver att man angriper design på olika sätt.

Figur 3. Hyllsystem Figur 4. Moduler för hyllsystem.

Intuitiv (visceral) design handlar om hur vi först uppfattar en produkt, dess yttre, hur den känns när vi rör vid den. Betydelsen av intuitiv design gör sig tydlig då produkter med samma syfte kan skapa olika känslor beroende på dess utformning. Ett exempel är bilen där huvudsyftet är att ta sig från punkt a till punkt b, men upplevelsen av färden kan skilja sig markant då känslan beror på bilmodell och stil (Norman 2005). Därför kommer studien att behöva undersöka vilken känsla användaren är ute efter hos möbler.

Funktionell (behavioral) design handlar om användning av produkter och upplevelsen där av. Närmare bestämt funktion, uppträdandet och användarbarhet hos produkter. För att skapa en positiv effekt av en design behöver produkten ha funktioner som är av intresse, annars är de meningslösa. Produkten behöver vara försåtlig så att användaren vet hur produkten kommer att bete sig. Ifall produkten är otillräcklig i någon del kommer känslorna kring produkten att bli negativa (Norman 2005). I studien har det varit viktigt att undersöka vilka funktioner som användarna uppskattar hos möbler, för att skapa rätt sorts användarbarhet hos designförslaget.

Reflektiv (reflective) design handlar om tillfredställelsen av att äga, använda och visa upp design. När en produkt integrerar med identiteten hos individen skapar det en känsla av stolthet i ägandet av produkten. Att en produkt besitter dessa värden handlar inte om utformningen på produkten, utan vad den symboliserar. Detta kan liknas med Rolex armbandsur. Uret skapar en identitet åt användaren vilket bidrar till en känsla av tillfredställelse och stolthet (Norman 2005).

Både intuitiv och funktionell design handlar om nuet medan reflektiv design sträcker sig över lång tid. Därför är det reflektiv design som kan skapa långvariga relationer till produkter och detta kommer redovisas vidare i nästkommande avsnitt, design för emotionell hållbarhet.

2.2.1

Design för emotionell hållbarhet

Design för emotionell hållbarhet är en användarfokuserad inriktning inom design som syftar till att förlänga livslängden på produkter. Till skillnad från emotionell design, som enbart fokuserar på känslor mellan produkt och användare, vill emotionell hållbarhet nyttja kunskapen inom emotionell design tillsammans med verktyg från

cirkulär design och därmed skapa ett överlapp mellan de båda områdena (Aliakseyeu et.al. 2018). Inriktningen har som syfte att uppmuntra till minskad konsumtion genom mer hållbara och långlivade relationer till produkter. Emotionell hållbarhet är därmed av stor vikt eftersom det inte finns någon mening i att designa produkter som håller länge om användaren inte har viljan att behålla dem (Aliakseyeu et.al. 2018).

Jonathan Chapman (2015) menar att en av de viktigaste egenskaperna hos en produkt är att relationen till användaren kontinuerligt kan förnyas. Det handlar om att samma produkt kan skapa nya upplevelser under tiden som den existerar, och därav minska behovet av förnyelse i form av nya inköp. Denna produktegenskap, att hela tiden förnyas, har Emma Whiting tagit fasta på i sitt bidrag till en designtävling som

genomfördes av Chapman och PUMA. Bidraget bestod av en sko där ägaren påverkar mönstret genom användningen, se figur 6. Allteftersom skon blir smutsigare desto mer framträdande blir mönstret (Chapman 2015). Att användaren växer tillsammans med skon bidrar till att produkten är en del av hens identitet.

2.2.1

IKEA-effekten

IKEA-effekten är en strategi inom emotionell hållbarhet och benämningen av ett

fenomen som uppstår när personer själva monterar ihop produkter. Att lägga ner tid och arbete vid montering skapar ett högre värde av produkten för den som monterar jämfört med vad andra uppfattar (Norton et al. 2012). En studie på Harvard business school visar att när deltagarna fick göra saker själva, exempelvis vika origami-figurer, värdesatte deltagarna sina skapelser likartat med en experts figurer trots att resultatet inte var desamma. Deltagare som vek origami och deltagare som inte tillverkade blev ombedda att buda på de olika origami skulpturerna för att se vilka som värderades högst (Norton et al. 2012). Resultatet visas i diagramform i figur 7.

En anledning till varför vi värderar våra egna skapelser högre än andras beror på att vi är stolta över vårt arbete och kan visa upp vår kompetens för andra och oss själva med hjälp av produkten. Att lägga ner arbete i något ger även en positiv effekt och

emotionell tillgivelse till produkten. Ifall uppgiften blir för svår och inte går att fullfölja försvinner IKEA-effekten, arbete leder endast till kärlek när uppgiften är uträttad. Därför är det viktigt att inte skapa för svårt arbete för användaren (Norton et al. 2012).

2.3

Plutchiks känslohjul

Psykologen Robert Plutchik presenterade på 80-talet sin modell över det mänskliga känslospektra som visar hur känslor förhåller sig till varandra, se figur 8. Modellen visar primärkänslor i mitten, ut från dessa primärkänslor skjuter ”ekrar” där primärkänslorna mattas ut tills de inte längre är stor skillnad mellan de olika känslorna. Detta

symboliseras med hjälp av den blekta färgen. Känslorna mellan ekrarna är kombinationer av de andra känslorna (Plutchik 1982)

Plutchik menar att det är svårt att verbalt utrycka sina känslor. Orsaken kan vara

bristande ordförråd eller att människor säger en sak men upplever en annan. Han ger ett exempel på att arga människor kan påstå att de är glada för att inte skapa en situation, men att den glada känslan inte existerar på riktigt. En annan svårighet med att kartlägga känslor är att det vanligtvis uppstår flera känslor samtidigt. Detta bidrar till att de primära känslorna i mitten av hans känslohjul sällan eller aldrig upplevs (Plutchik 1982). Plutchiks känslohjul används bland annat som måttverktyg inom

interaktionsdesign för att kartlägga vilka känslor som väcks vid interaktion med

produkter. Produkter som väcker svagare känslor kommer fortare att bytas ut än de produkter som är älskade (Interaction design foundation 2019).

3 Metoder

För att få en översiktsbild över hur människors emotionella band till sina möbler ser ut genomfördes först en enkät för att samla empiri. Därefter utfördes även intervjuer för att djupare diskutera användares upplevelser och känslor kring möbler. Designexperimentet med byggkit genomfördes för att mäta hur delaktiga användarna själva skulle vara i utformningen av möbler. Efter ihopsamlad empiri påbörjades produktframtagning med hjälp av idégenerering, funktionsanalys, konceptutveckling, samt återkoppling med användarna för att slutligen komma fram till ett designförslag.

3.1

Enkät

För att se människors förhållande till möbler skickades en enkät ut, se bilaga 1, med frågor som är baserade på det teoretiska ramverket. Enkäten genomgick en pilotomgång där den testades på tre utomstående personer för att se vad som behövde justeras innan den skickades ut. Det som ändrades var mindre stavfel och meningsuppbyggnader. Frågorna handlade om hur mycket människor själva vårdar sina möbler, vad som prioriterades vid köp av möbler, hur de känner för att montera sina möbler själva samt vilka kvalitéer som väcker varma och kalla känslor hos de svarande.

3.2

Designexperiment och intervju

Designexperiment och intervju utfördes på fyra användare, två män och två kvinnor i åldern 25-30 år, dessa kommer refereras till som A, B, C och D. Deltagarna valdes eftersom alla hade egna hem med möbler och nyligen bytt bostad. Deltagarna blev tillfrågade vid samma tidpunkt om att även medverka i senare återkoppling och

utvärdering av designförslaget. Skribenten var bekant med alla deltagare och hälften av deltagarna ingick i samma bekantskapskrets. Alla deltagare kom från södra Sverige och hade en liknade ekonomisk och kulturell medelklassbakrund. Experimentet utfördes individuellt för att deltagarna inte skulle bli färgade av varandras svar samt att det inte skulle bli en prestige i vem som gjorde designexperimentet snabbast. Både intervju och

experiment genomfördes hemma hos författaren. Användarna blev informerade innan start att designexperimentet och intervjun beräknades pågå sammanlagt i ca 30 minuter.

3.2.1 Intervju

Intervjuer är en metod för att till exempel få fram feedback på utvecklade koncept eller prototyper som visas för den intervjuade. Det är viktigt att berätta varför intervjun hålls och om det är okej för den intervjuade att bli inspelad, fotograferad, med mera (Wikberg Nilsson, Ericson & Törnlind 2016).

I studien användes semistrukturerade intervjuer vilket innefattar öppna frågor där det finns utrymme för reflektion. Diskussionsämnena valdes ut efter resultatet på enkäten och delar ur teorin som behövde ses över mer, se bilaga två. Deltagarna blev ombedda att rangordna material i förhållande till möbler och reflektera över materialen.

Materialen som deltagarna rangordnade var glas, plast, metall, trä och sten. Materialen presenterades muntligt för användarna. Ljudupptagning utfördes med tillåtelse från den intervjuade för att lättare kunna analysera i efterhand.

3.2.2 Designexperiment

Ett designexperiment har som mål att ge svar på frågan ”tänk om?” (Schön 1983). En designer genomför inte experiment enligt strikta regler utan skapar nya genom att se till befintliga teorier, tidigare experiment och situationen. Att genomföra experiment på detta sätt är att påverka utfallet, vilket gör att det inte går att återskapa ett experiment exakt eftersom designern själv är en faktor som kommer att förändras från gång till gång. Detta ska inte ses som något negativt utan som kärnan till succés (Schön 1983).

I studiens fall löd istället ”tänk om”-frågan: tänk om det går att skapa starkare

emotionella band genom att kombinera teorier inom emotionell och cirkulär design på ett liknande sätt som studien på Harvard? För att undersöka vilken grad av

självbestämmande användaren skulle ha över sina möbler gjordes tre byggkit som efterliknade små hyllsystem med olika grad av designmöjligheter. Experimentet är inspirerat av studien som genomfördes på Harvard business school där de mätte

IKEA-effekten (Norton et al. 2012). Byggkit 1, se figur 9, gick enbart att montera på ett förbestämt sätt. Byggkit 2, se figur 10, hade fler alternativ där ”hyllorna” gick att fästa på olika nivåer. Det fanns även fler stolpar så att hyllsystemet gick att bygga ut om användaren önskade. Byggkit 3, se figur 11, hade inga hål där hyllorna skulle placeras utan stolparna kunde fästas runt hela hyllplanet. Detta möjliggjorde större frihet i utformningen av hyllsystemet.

Användarna fick montera byggkitten i ordning ett, två och tre. För att mäta vilket byggkitt som värderades högst fick användarna ringa in de känslor som de kände på Plutchiks känslohjul efter varje byggkit. Användarna fick även komma med

kommentarer under tiden och berätta om upplevelsen. Dokumentering av

designexperimentet bestod av ljuduptagning av användarna samt fotografering av de monterade byggkitten.

3.3

Produktframtagning

Den insamlade empirin och studiens teoretiska material är grunden för produktframtagningen. Metoderna som genomförts redovisas nedan.

3.3.1 Konceptualisering

För att skapa koncept utformades en kravspecifikation. Den baserades på de egenskaper som visade sig vara viktigast för att skapa ett starkt emotionellt band genom analysen av metoderna samt teorin från emotionell design. En kravspecifikation gör det enklare att kontrollera koncepten under idégenereringen för att nå önskad utformning. Metoden som valdes för att utveckla koncept var brainstorming som har som syfte att skapa en stor mängd lösningar. Brainstorming sker oftast i mindre grupp för att bli stimulerad av de andra deltagarnas idéer (Wikberg Nilsson, Ericson & Törnlind 2016). Koncepten utvecklades med hjälp av idégenerering tillsammans med en designstudent.

Brainstormingen hade utgångspunkten i hur en designer kan formge en möbel på ett sådant sätt att användaren kan vara med och påverka utformningen. Idéerna som kom fram vägdes mot kravspecifikationen och de som uppfyllde flest krav utvecklades till koncept.

3.3.2 Återkoppling till användare

Tre koncept presenterades för de fyra testpersonerna som tidigare medverkat på intervju och designexperiment. Koncepten visades och presenterades med hjälp av enkla skisser så att användarna kunde föreställa sig hur de fungerade. Detta skedde inviduellt hemma hos testpersonerna. Koncepten diskuterades och användarna fick komma med både negativa och positiva tankar kring koncepten. Vid detta tillfälle togs enbart anteckningar med papper och penna.

3.3.3 Vidareutveckling av koncept

Vid vidareutveckling är det viktigt att våga släppa sina favoriter ”kill your darlings”, tänka helt tvärt om eller kombinera delar från olika koncept. Det är viktigt att

vidareutveckla idéer för att tillåta idéerna nå sin fulla potential, även om en potentiell lösning redan är funnen (Wikberg Nilson, Ericson, Törlind 2015, 116).

För att komma framåt togs feedbacken från användarna och de befintliga koncepten till en ny idégenerering där målet var att vidareutveckla de redan befintliga idéerna.

Idégenereringen genomfördes genom att slå ihop de två koncept som fått mest positiv feedback till ett nytt koncept. Vidareutvecklingen av koncepten genomfördes på egen

hand. För att komma fram till hur slutkonceptet skulle konstrueras togs inspiration från enkel konstruktionslära, genom att arbeta med geometriska former, för att få ett så realistiskt slutkoncept som möjligt. Storleken av slutkonceptet togs fram genom att se till befintliga möbler och dess funktioner. Efter detta testades olika typer av

monteringssamansättningar med hjälp av ett 3D-program för att avgöra hur konceptet skulle fungera i verkligheten.

3.3.4 Slutkoncept

Slutkonceptet redovisas med materialval, formgivning och hur det används.

Produktlösningen kommer att presenteras som en funktionsmodell i skala 1:5 samt en rendering med ett exempel på hur utformningen hade kunnat se ut.

3.4

Utvärdering av produkten

Den slutgiltiga produktlösningen presenterades först för två av testpersonerna som tidigare varit med i processen, A och B, och därefter även för tre personer, vilka refereras till som E, F och G, som inte tidigare medverkat i processens gång. Alla utvärderingar skedde individuellt och med ljudupptagning godkänd av respondenterna hemma hos skribenten. Att presentera slutkonceptet för användare som tidigare inte deltagit var för att utesluta redan befintliga emotionella band som kan ha uppkommit med de testpersoner som varit med och byggt upp projektet. De nya testpersonerna varierade i åldrarna 19-35 och ingick inte i någon av de första testpersonernas bekantskapskretsar men var bekanta med skribenten. Även denna grupp har egna boenden med möbler och valdes därför att medverka i studien. De nya testpersonerna fick utvärdera hemma i Under utvärderingen fick deltagarna genomföra samma procedur som i ovanstående designexperiment och bygga ihop en egen variant av funktionsmodellen och sedan sätta ut de känslor som uppkom på Plutchiks känslohjul. Användarna blev informerade att de själva fick bestämma hur lång tid de ville lägga på utvärderingen, detta för att byggprocessen i tidigare designexperiment varierade i tid och därför skulle en tidsbegränsning kunna hindra användarna från att testa flera olika monterigsmöjligheter. Efter detta diskuterades även hur det emotionella bandet till slutprodukten upplevdes och hur väl slutprodukten uppfyllde studiens syfte.

4 Resultat och analys

I detta avsnitt redovisas resultaten av metoderna samt analysen av det empiriska material som samlats in.

4.1

Enkät

4.1.1 Resultat enkät

Enkäten fick 70 svar. Sängen var möbeln som flest personer skulle tagit med sig om det började brinna, anledningen var att den var skön och dyr. De möbler som

respondenterna var stoltast över var de som de lagat och fixat själva eller letat länge efter och valt med omsorg. Även möbler som var dyra, exklusiva eller ärvda kunde respondenterna känna stolthet över. Att det var viktigt att möbler speglar personligheten eller berättar en historia var återkommande svar. Exempel på svar: ”Tycker om när möbeln är lite one of a kind eller i alla fall känns så. Gärna material som mer massivt trä och tjockare sammetstyger osv. Kan vara typ IKEA möbler men ska inte kännas så.”-Respondent från enkät. De möbler som var minst omtyckta var de som var trasiga och slitna eller de där funktionen inte längre fungerar eller aldrig existerat, även att stilen inte passade längre i hemmet eller att materialet var av låg kvalitet.

88,6% svarade att de köper möbler som kräver montering och av dessa svarade 84% att det var lätt eller roligt att montera möbler. 63% av respondenterna svarade att de brukar fixa och laga sina möbler, se figur 12.

4.1.2 Analys enkät

Svaren på enkäten bekräftar det som Normans teorier säger, om det finns en stolthet i att äga en produkt så är den älskad. Även IKEA-effekten blev bekräftad eftersom den egna insatsen som respondenterna lagt när de lagat och fixat sina möbler gjorde dem stolta över möblerna. Slitage och avsaknaden av funktion var den största anledningen till att möbler inte var omtyckta. Detta visar på att det är viktigt att alla tre nivåer av Normans teori tillgodoses för att ett långvarigt förhållande ska äga rum.

Det var av intresse att se hur många som faktiskt väljer att montera sina egna möbler och hur många som ser positivt på egenmontering eftersom den egna insatsen skapar värde. Eftersom IKEA-effekten skapar ett högre värde för användaren borde detta innebära att möbler inte byts ut i så stor utsträckning eftersom majoritet monterar sina egna möbler. Det går att tolka detta som att känslan av stolthet efter montering svalnar med tiden. Därför har det varit av intresse i studien att se hur många som ser positivt på egenmontering.

Tycker det är lätt att montera Tycker det är roligt och vill vara delaktig i mina möbler Tycker det är svårt att montera möbler Tycker inte om att montera och ber alltid en vän om hjälp

4.2

Designexperiment och Intervju

4.2.1 Resultat intervju

De fyra individer som intervjuades, A, B, C och D hade liknande tankar kring möbler, moduläritet, materialitet och slitage. Ingen av de intervjuade ville bygga sina egna möbler från grunden, men att kunna bestämma vid montering sågs som en bra nivå på kreativitet. Samtliga ville vara delaktiga i möblers utseende. A nämnde att det är

viktigare att kunna välja material än form och uppskattade när det finns flera material att välja på. Att en möbel kunde vara modulär och anpassningsbar till flera

användningsområden tyckte alla var positivt, så länge det inte försakade utseendet på möbeln. A och C nämnde bäddsoffa som ett exempel på bristfälligt utseende. De tyckte att det ofta syns på bäddsoffor att de går att omvandla till en säng vilket ses som

negativt. B berättade att det är kombinationen av funktion och utseende som är viktig vid köp av möbler. Både B, C och D nämnde också att det är fördelaktigt med modulära möbler vid flytt ifall nästa hem ser annorlunda ut för då går det att anpassa möblerna till de nya rummen.

När användarna fick rangordna vilka material som de uppskattade mest hos möbler kom trä på första plats hos alla, det upplevdes lyxigt, funktionellt, äkta och lätt att förändra. Person A berättade om en tv-bänk i trä som var ful men efter lite slipning och olja blev som ny. Plast kom på sista plats och upplevdes konstgjort, billigt och själlöst. Person D berättade att plast känns som ett engångsmaterial, att det inte går att ändra med de medel som hen besitter. C placerade också plast lägst av alla material men var ändå positivt inställd till materialet eftersom det finns många användningsområden. Glas och sten kom på delad tredje plats. Samtliga kommentarer kring materialen handlade om att materialen är fina men svåra att underhålla. Metall kom på andra plats i rangordningen eftersom det sågs som stabilt och användbart. De intervjuade nämnde inget om

underhållet på detta material.

Hur slitage upplevs beror på materialet, detta var alla överens om. En högblank yta som fått repor är inte charmigt, medan bortnött färg kan upplevas som patina och ge

produkten en historia. Slitage som påverkar funktionen eller stabiliteten hos möbler sågs som det sämsta slitaget. D jämförde slitaget på möbler med skärbrädor, en träskärbräda kan få många repor och upplevas fin medans en i plast blir ofräsch efter något år. C ville hellre ha nya möbler än gamla, eftersom nya upplevdes fräschare. B uppskattade slitage på begagnade möbler för att då kom historien fram.

4.2.2 Analys Intervju

Att ingen av de intervjuade ville bestämma helt hur deras möbler skulle se ut kan bero på saknad av kreativitet men det kan även bero på en vilja att visa upp något för andra som redan finns, likt Rolexklockan som redan besitter en identitet. Genom att skaffa sig en möbel som är helt självdesignad förloras denna effekt. Men eftersom det ändå var önskvärt med möjligheten att själv bestämma över utseendet visar det på en vilja att skapa sin egen identitet genom möbler. Därför behöver produktförslaget ha hög användarbarhet, något som är nödvändigt för att uppnå god funktionell design för att bjuda in till kreativitet för användaren. Det har därför varit viktigt att undersöka vad som upplevs som lättförståeligt när det kommer till montering för att inte avskräcka användare till att våga använda sig av modulmöbler.

Slitage och materialval verkade gå hand i hand. Det var tydligt att material som hade känslan av att kunna förändras värderades högst, eftersom användarna själva kunde reparera och förändra materialet. Möjligen är det detta som skapar en positiv känsla av en sliten träskärbräda men en negativ hos en av plast. Repor kan skapa mönster likt skon, som tas upp i avsnittet om emotionell design, och då skapa identitet, men detta borde då uppstå oavsett materialval men så är inte fallet. Det tyder på vikten av att använda material som slits på ett uppskattat sätt på de delar där slitage lätt uppstår. Därför har det varit viktigt i studien att tänka på vad som slits och hur slitaget kan skapa identitet åt användaren.

4.2.3 Resultat designexperiment

Byggkit 1, med endast en monteringsmöjlighet, monterades snabbt av alla deltagare på cirka en till två minuter, se figur 13. Känslor som ringades in på Plutchiks känslohjul var glädje, intresse, tillit och uttråkning. Resultatet visas i figur 14. A uppskattade den

förutbestämda designen, medan B påpekade att det kan finnas tusen likadana möbler och då känns det inte speciellt. Alla var nöjda över att de klarat av att montera ihop hyllan rätt utan instruktioner.

Byggkit 2, med fler monteringsalternativ, där ”hyllorna” gick att variera i höjd tog längre tid för deltagarna att montera ihop, cirka tre minuter. Monteringsexempel av byggkit 2 visas i figur 15 och 16. Känslor som uppkom var glädje, intresse, acceptans, irritation och distraktion. Resultatet visas i figur 17. Användarnas egna kommentarer och tankar kring byggkittet innefattade att det var kul, smidigt och fyllde sin funktion. B och C blev frustrerade och påpekade att det fanns för lite valmöjligheter och att det var bättre när det bara fanns ett rätt sätt som kit 1 eller om det gick att välja helt själv som i kit 3. Däremot sa de att det fortfarande var kul att bygga kit 2. C nämnde att kit 2 påminde om en hylla som fanns hos hens föräldrar som inte var snygg och att det kan vara därför som frustrationen uppkommit.

Fig. 15. Byggkit 2 monterad, exempel 1 Fig. 16. Byggkit 2 monterad, exempel 2

Byggkit 3, utan förbestämda monteringsförslag, tog längst tid för deltagarna att

montera. Två av deltagarna, A och D, la cirka fem minuter medan de andra två, B och C gjorde om byggkittet flera gånger innan de var nöjda. Det tog cirka 15 minuter för de två deltagarna som byggde om kittet. Känslor som uppkom var glädje, intresse, tillit, lätt rädsla, extas, beundran och häpnad. Resultatet visas i figur 22. Användarnas

monteringar av byggkit 3 visas i figur 18, 19, 20 och 21. B kommenterade att det blir mer intressant när man kan bygga helt själv och då vet man hur det fungerar och litar på det. Både A och D hade svårt att komma igång och det var då de upplevde rädsla. Alla fyra hade önskat exempelbilder för att få inspiration till kittet. Användare B och C hade inga problem att komma igång men de föreslog också att det vore bra med inspiration innan man började bygga. Alla deltagare uttryckte att deras skapelse var speciell och att ingen annan kunde ha byggt ihop byggkittet på samma sätt.

Fig. 18. Byggkit 2 monterad, exempel 1 Fig. 19. Byggkit 2 monterad, exempel 2

4.2.4 Analys designexperiment

Att alla byggkit fick positiv respons kan ha att göra med IKEA-effekten. Genom att färdigställa kitten skapades en känsla av stolthet över sin egen kompetens. Att kit 2 fick en högre andel negativa känslor och kommentarer trots att det erbjuder större

självbestämmande än kit 1 kan också ha att göra med monteringen. IKEA-effekten uppnås först när en användare lyckas montera ihop en hel produkt och eftersom kit 2 har valbart antal delar kan det därför uppfattas som att kittet inte blir färdigställt ifall inte alla delar används. Utifrån detta bör även det tredje kittet med störst självbestämmande få en större andel negativa känslor men detta var inte fallet. Byggkit 3 fick både starkare positiva känslor samt en högre variation på känslorna än de två tidigare byggkitten. Det går att tolka resultatet som att känslan av att vara speciell är viktigare än att klara av att montera ihop en produkt helt rätt likt byggkit 1.

Eftersom två av användarna på byggkit 3 hade svårt att komma igång kan detta ha att göra med användbarheten. Utan monteringsanvisningar behöver användbarheten vara så hög att det inte råder något tvivel om hur produkten fungerar. Användbarheten har då varit bristfällig i byggkit 3. Detta borde ha skapat större tvivel och därmed skapat en högre andel negativa känslor, men trots bristfällig användbarhet fick byggkittet

övervägande positiva reaktioner från de användare som upplevde att det var svårt. Den negativa känslan av rädsla som upplevdes i början överkoms då alla blev nöjda och glada av att bygga ihop kittet.

Att byggkit 3 fick mest positiv feedback kan förklaras med möjligheten att skapa en egen identitet. Eftersom identitet är en stor del inom emotionell hållbarhet kan byggkit 3

fått starka känslor helt på grund av möjlighet till självbestämmande och skapande av något eget, och inte för att användaren själv har monterat ihop det. Dock hade två av användarna svårt att bestämma sig vid montering av byggkit 3 och byggde om flera gånger innan de var nöjda. Detta visar på hur byggprocessen kan vara en brygga till kreativitet och därmed vara nödvändig för att uppmuntra användaren till

självbestämmande över möblers utformning och därigenom skapa starkare band till dem.

Resultatet visar att starkast känslor uppkom eftersom både en större grad av

självbestämmande fanns samtidigt som användaren själv behöver lägga ner arbete för att få ihop sitt kit. Det blev självbestämmandet och egenmonteringen som projektet valde att utveckla vidare till ett produktförslag som går att visa och testa på användare.

4.3

Resultat och produktframtagning

4.3.1 Resultat konceptualisering

En funktionsanalys utvecklades efter delar av analysen från empirin, se figur 23, för att lättare se vad som var nödvändigt för ett designförslag. Därefter genomfördes en idégenerering tillsammans med en annan designstudent för att komma fram till olika designlösningar om hur användare själva ska påverka utformningen av en möbel av något slag. Idégenereringen resulterade i flera olika möjligheter, allt från att ändra ytan på möbler, till olika samansättningsmöjligheter, olika moduler, möbler som växer, möbler som krymper, delar som kan hyras, möbler som kan vikas ihop, saker att fästa på möbler och andra lösningar som involverade självbestämmande för användaren i

olika former. Idéerna jämfördes med funktionsanalysen och det var tre

sammansättningslösningar som uppfyllde flest nödvändiga funktioner. Dessa tre utvecklades till möbelkoncept där användaren kunde skapa flera olika typer av möbler genom olika monteringar. Nedan beskrivs koncepten med för- och nackdelar med de olika typerna av montering.

Koncept binda, ses i figur 24. Rundstavar i olika längd som binds ihop för att tillåta användaren stort

självbestämmande i formgivningen. + Krävs inga verktyg för att montera + Ger användaren stor frihet att skapa + Lätt att komplettera om en del går sönder - Svårt att montera stabilt

- Kräver mycket kreativitet - Långsamt att ändra vid behov

Koncept spår, ses i figur 25. Moduler med spår som monteras samman med hjälp av hyllplan.

+ Krävs inga verktyg för att montera + Lätt att montera

+ Snabb att ändra vid behov

- Mindre möjlighet för användaren att utrycka sig - Svårare för användaren att reparera

Koncept klämmor, ses i figur 26. Klämmor som håller samman rundstav och hyllplan. Klämmorna går att fästa var som på både rundstav och hyllplan.

+ Lätt att montera

+ Går att komplettera till befintliga möbler + Ger användaren stor frihet att skapa - Långsamt att ändra vid behov

- Krävs många klämmor vid avancerade konstruktioner

Fig. 24. Koncept binda

Fig. 25. Koncept spår

4.3.2 Resultat återkoppling till användare

Koncepten visades för de fyra testpersonerna som tidigare genomfört intervju och designexperiment. Användarna fick bedöma positiva och negativa aspekter av koncepten.

Koncept binda upplevdes snyggt, men svårt för användaren att montera. A, B och D ansåg att de inte skulle litat på sina egna knutar och därmed inte lita på konceptet. C tyckte det var praktiskt att det gick att montera ner och förvara lätt. Det nämndes även att det bara är att gå till bygghandeln och köpa delar själv och montera ihop vilket gör konceptet lite tråkigt.

Koncept spår upplevdes rent då det kunde vara i ett material och inte hade små detaljer. Alla användare tycke att det hade varit enkelt att montera med färdiga moduler,

eftersom det känns som att man inte kan göra fel. B och C tyckte att det var för styrt och hade önskat att hyllorna gick att montera från flera håll så det gick att utrycka sig själv mer. A tyckte om att modulerna var ”färdiga” sittplatser så att det snabbt gick att ta bort en från möbeln om det kom gäster. Alla tyckte att det var smidigt att det gick fort att ändra om man önskade.

Koncept klämma upplevdes enkelt att montera av alla användare samt praktiskt att förvara när det är nerplockat. Det kunde vara snyggt med två material som möts. Det var lätt att anpassa till det man ville, bra att det går att kombinera med befintliga möbler. A och C tyckte att klämmorna lätt kunde ta över möbeln så det blir plottrigt. D upplevde att klämmorna skulle göra det osmidigt att städa.

Resultatet av återkopplingen blir att koncept spår och koncept klämma behöver

vidareutvecklas till ett slutkoncept, då dessa fick flest positiva omdömen. Koncept binda var för avancerat och kändes inte som något nytt och spännande vilket är anledningen till varför detta inte kommer utvecklas vidare. För att skapa ett slutkoncept som ska fungera i verkligheten kommer större vikt att ligga hos konstruktion av konceptet.

4.3.3 Resultat vidareutveckling av koncept

För att vidareutveckla koncepten behövdes konstruktionen ses över för att slutresultatet skulle vara hållbart och möjligt för användare att lita på.

För att skapa en stabil konstruktion är det viktigt att tänka på de krafter som påverkar i sidled, horisontallaster. Dessa påverkar alla konstruktioner men genom att stabilisera en konstruktion skapas inre krafter som hjälper till att återställa konstruktionen till sitt ursprung (Svenskt trä u.å). Ett sätt är att använda sig av fackverkskonstruktioner där stag eller trianglar tar upp horisontallaster. Triangeln är en stabil konstruktion eftersom vinklarna alltid är bestämda av sidornas längd, se figur 27 (Samskolan-Teknik u.å). Det går även att stabilisera en konstruktion med skivor, styva anslutningar mellan två pelare eller fastsättning i grunden (Svenskt trä u.å).

Eftersom konceptet spår var uppskattat för att det var lätt att montera valdes att arbeta med moduler. För att inte kräva en viss montering för att åstadkomma stabilitet valdes att skapa moduler som var stabila i sig själva. Formutvecklingen fokuserade därmed på hur det gick att kombinera olika trianglar för att ge största möjliga variation i

utformning. Trianglarna valdes både på grund av sin stabilitet och grundform för att modulerna inte skulle stjäla för mycket uppmärksamhet när modulerna kombineras och skapar nya former. Formutvecklingen började med att testa hur liksidiga trianglar gick att kombinera. Den liksidiga utformningen var svår att kombinera och utvecklades därför till en rätvinklig triangel som även kan skapa rektangulära former när den sätts samman. Den rätvinkliga triangeln går att kombinera så att de bildar raka linjer vilket ger ett mindre rörigt utryck, vilket uppskattades i de föregående koncepten.

Storleken på modulerna behövde vara tillräckligt stora för förvaring och även för att använda som sittplats. Flera köksstolar mättes och triangelns ena rätvinkliga sida fick därmed ha ungefär samma höjd som en stols sitthöjd, ca 40 cm. Bredden av modulen fick samma mått som höjden av sittytan för att skapa en kvadrat vilket även detta var för att förstärka ett enkelt utryck. Samtidigt möjliggjorde det en bekväm bredd att sitta på utan att bygga ut för långt ifall modulerna skulle monteras till en hylla intill väggen. För att skapa en bra relation mellan höjd och längd testades flera olika längder. Samma längd som höjd ger färre kombinationer vilket valdes bort. En kortare längd än bredd ger ett knubbigt utryck vilket inte var önskvärt. Den slutgiltiga längden valdes till 60cm, detta för att inte ge ett allt för utdraget utseende. Modulen fick öppningar på båda sidor för att ge större valmöjlighet att vrida på modulerna i den riktning som så önskas, se figur 28.

Sammansättningen av modulerna testades i ett 3D-program. Både spår likt det tidigare exemplet som visas i avsnitt 2.1.2 och sammansättning med rundstav likt koncept klämma testades. Spår upplevdes rörigt i kombination med triangelformen och valdes därför bort, se figur 29. Hål och rundstav valdes eftersom detta ger möjlighet att skjuta rundstaven genom hålet utan förbestämd position, se figur 30. Rundstaven valdes att placeras i samma riktning som den rätvinkliga sidan för ett fortsatt lugnt uttryck. Detta placerar rundstaven på insidan av modulen vilket lämnar utsidan fri till avställningsyta. Genom att låta rundstaven glida fritt genom hålen skapar det en möjlighet för

användaren att exakt bestämma var modulerna ska bli placerade. Detta kan skapa samma känsla som tidigare utryckts, att det inte är troligt att någon annan skapat samma sak, och därmed skapa stolthet. För att maximera valfriheten valdes det att placera hål längs med hela långsidan. För att skapa en så stabil konstruktion som möjligt lades stoppklämmor till som en detalj, se figur 31. Dessa består av en enkel ring i metall med

en skruv som låser ringen på önskat ställe. Stoppklämmorna fick vara i metall eftersom det var uppskattat i tidigare koncept och samtidigt inte slits på grund av att det ska vara en säkerhetsåtgärd för extra stabilitet. Genom att addera en klämma som syns ger även detta möjlighet för användaren att leka med fler element. Materialvalet föll på

obehandlat trä, likt skärbrädan som är fin även efter slitage. Samt att användaren själv får möjlighet att behandla med önskat medel eller låta träet ha ett naturligt åldrande. Vilken sorts trä som modulen ska bestå av skulle väljas vid eventuell produktion. Valet skulle då falla på ett träslag som inte påverkar miljön i för hög utsträckning och som är närproducerat. Önskvärt är ett relativt hårt träslag för att minska slitage i hålen och därmed minska risken för glapp mellan modulerna.

Fig. 30. Montering med rundstav

Fig. 31. Stoppklämma Fig. 29. Rörig kombination

Detta blev det slutgiltiga produktförslaget som ger användaren mer möjlighet att skapa en personlig möbel utan att behöva ta några grundläggande beslut i utformningen. Förslaget är ett alternativ som visar att det är möjligt att skapa enkla modulmöbler som inte kräver några svåra sammansättningsanordningar, och som lätt går att komplettera med delar efter hur stor eller liten möbel som önskas. Avsaknad av skruvar och lim innebär att produkten kan monteras olika om och om igen.

Fig. 33. Inspirationsbild 2 Fig. 32. Inspirationsbild 1

För att hjälpa användaren som ska montera samman modulmöbeln behövs inspirerande bilder på alternativa sammansättningar, se figur 32 och 33. Testresultaten visar att det kan vara svårt att komma igång, därför kan inspirerande bilder sätta igång fantasin. Inspirationsbilderna har använts vid utvärderingen av designförslaget. För att

användarna ska kunna testa modulmöbeln har en funktionsmodell gjorts i skala 1:5 med tillhörande soffa och matsalsmöblemang, se figur 34 och 35. Även en siluett som

motsvarar en människa på 180cm finns med i den lilla modellen för att det lättare ska gå att få en uppfattning av modulernas verkliga storlek.

4.4

Resultat utvärdering av produkten

Testpersonerna A och B som tidigare varit med i studien fick först testa det slutgiltiga designförslaget. Därefter fick tre utomstående personer, benämnda E, F och G, som inte tidigare haft inblick i vad projektet handlat om testa att bygga ihop slutprodukten. Innan montering visades inspirationsbilderna, figur 32 och 33, som monteringsförslag. Alla fick likt tidigare designexperiment sätta ut känslor på Plutchiks känslohjul. De som

utvärderade slutresultatet fick även reflektera över hur denna typ av produkt ökar emotionella band till möbeln och hur detta kan minska möbelkonsumtion.

Både person A och B började snabbt testa att montera olika kombinationer efter att de tittat på inspirationsbilderna. Person A som vid designexperimentet upplevt en känsla av rädsla innan montering av byggkit 3 nämnde att inspirationsbilderna var till stor hjälp. Hen tyckte att det var bra med stora bitar, att det redan från början var något färdigt och blev förvånad över hur mycket det gick att göra med trekanter. Person A tyckte att konceptet med modulsystem där användaren själv kan bestämma mer passar bra till unga personer som flyttar runt mycket. Då slipper man köpa nytt och det blir en rolig grej att bygga om det till något nytt. Hen tror att det kan göra att möblerna blir mer älskade för att det går att använda till mycket.

Person B ville ha modulsystemet så att hen kunde montera något riktigt snyggt för att visa sin kreativitet. Hen tyckte även om hur inspirationsbilderna såg ut eftersom modulerna var i rent trä, det upplevdes både rent och hållbart och passade med tanken att det ska vara något som ska hålla länge. B blev lite irriterad på slutkonceptet eftersom det inte gick att montera samman trekanterna utan rundstav och klämmor och hade gärna sett ännu mer frihet i monteringen. B tyckte att det bästa med slutkonceptet var att det går att visa sin egen kreativitet genom sina möbler. Hur den totala

möbelkonsumtionen skulle minska med hjälp av designförslaget vågade inte B svara på, men ifall hen hade haft en möbel som gav samma känsla av att visa sin egen kompetens som designförslaget skulle B velat ha kvar möbeln och byggt om och lagt till nya delar istället för att köpa en ny möbel. Känslorna som A och B upplevde för designförslaget redovisas i figur 36.

De nya testpersonerna, E, F och G, som tidigare inte varit med i studien fick likt A och B också först se inspirationsbilderna. Därefter fick de montera slutprodukten och reflektera över ifall den kan bidra till ett starkare emotionellt band och en längre brukstid. Det var bara E av de nya testpersonerna som utan att tveka började montera flera olika kombinationer av slutprodukten. Hen upplevde känslor av extas, häpnad, tillit och intresse vilket liknar de känslor som tidigare deltagare i projektet upplevt. Hens kommentarer kring hur väl slutprodukten uppfyllde syftet var att möbler där E själv får bestämma känns mer personliga, och det borde skapa ett starkare band. E tyckte att det kanske är lite svårt med just trekanter men uppskattade väldigt mycket att det gick att själv bestämma längden på rundstaven eftersom det går att såga eller köpa i den längd som hen vill ha på bygghandeln. Positivt att det går att föra modulerna dit man vill så inte eluttag, små utrymmen eller element är i vägen vid möblering av ett rum.

De två andra testpersonerna, F och G, var mer reserverade och skeptiska när de skulle börja montera. F var rädd att ta sönder prototypen vilket gjorde att monteringen tog

väldigt lång tid eftersom hen byggde om tre gånger innan slutresultatet var uppnått. F markerade rädsla, intresse och tillit på Plutchik känslohjul och berättade att

slutprodukten först upplevdes skrämmande men när hen lärt sig att montera blev den intressant och hen kände sig duktig. F trodde att möbelkonsumtionen i stort kan minska ifall en möbel kan förändras, för då kan man använda samma möbel fler gånger.

G monterade en enkel variant med två moduler och två rundstavar. G tyckte att det var svårt att bestämma själv trots inspirationsbilderna och markerade känslorna irritation, distraktion och glädje. G menade att det egentligen var en kul idé men att hen inte uppskattar att bestämma hur sina möbler ska se ut. G trodde att någon som tycker om att bygga och fixa skulle tycka att projektet var superbra och säkert minska sin konsumtion av möbler men att att det inte passar för alla.

De nya testpersonernas känslor sammanställdes på Plutchik känslohjul, se figur 37. Skillnaden mellan de gamla och de nya testpersonerna var att de som tidigare varit med i projektet uppvisade starkare känslor än de nya testpersonerna. Möjligen beror detta på att de har större inblick i projektet och känner sig delaktiga i slutprodukten, vilket kan skapa en känsla av stolthet likt stoltheten som uppkommer på grund av IKEA-effekten. Totalt sett väckte slutprodukten även starka känslor för personer som inte tidigare deltagit och två av tre av dessa upplevde att de kände sig stolta över sin prestation.

5 Slutsats

Frågan som har undersökts i denna studie har varit följande: hur kan man genom emotionell design stärka den långsiktiga relationen till en möbel? I studien har det visats att det finns en möjlighet att stärka det emotionella bandet mellan människa och möbel genom att kombinera teorier inom emotionell design och cirkulär design. När användaren tillåts att få större självbestämmande vid montering stärks de positiva känslorna för möbeln, vilket kan leda till en förlängd brukstid. Relationen mellan användare och möbel som undersökts har enbart varit kortsiktigt eftersom studien inte pågått tillräckligt länge för att återkoppla till användare flera år in i framtiden. Men eftersom teorier inom emotionell design menar att starka känslor bygger ett långvarigt band har projektet fått undersöka de kortvariga känslorna för stunden. Med detta sagt är det inte säkert att designexemplet som presenterats faktiskt stärker det långvariga bandet. Slutsatsen är ändå att när människor är mer delaktiga i montering och utformning av sina möbler skapas ett starkare emotionellt band som kan bidra till en förlängd brukstid. För att stärka det emotionella bandet är det viktigt att designbeslut som användaren tar uppfattas som unika. Studien har löst känslan av unikt skapande genom att montera med hjälp av hål där rundstav fritt kan löpa. Detta skapar en känsla av att det inte är troligt att någon annan har placerat modulerna på exakt samma ställe som användaren har gjort. Slutsatsen i studien är av resultaten av en liten grupp

användare, detta skapar en slutsats som fungerar för dessa individer men inte säkert går att applicera på en bredare målgrupp. Studien har undvikit skruv, plugg och spår som har bestämda monteringsmöjligheter. För att skapa en hög användbarhet ska mer detaljerade designbeslut likt utformning av moduler och mindre delar ligga hos designern, för att underlätta kreativt skapande för användaren.

6 Diskussion

Skillnaden på designexemplet som presenterats i detta projekt och befintliga

modulmöbler ligger i graden av självbestämmande. Att designexemplet har möjlighet att på millimetern kunna ändras eftersom modulerna löper på en rundstav tillåter

användaren att exakt passa in möbeln i ett hem. Det väsentliga är känslan av att det som användaren har monterat är unikt till skillnad från modulmöbler som idag finns på marknaden med färdiga hål och förbestämda kombinationsmöjligheter.

Kunskapsbidraget har en intern relevans eftersom det visar ett sätt för designers att komma fram till hur stort självbestämmande användaren ska ha över produkter. Det visar att med hjälp av Plutchiks känslohjul har denna studie avläst hur användarna upplevde olika sätt att själva vara delaktiga i möbler. Även vilken balans av fysik montering och mental tankekraft som passar den testgrupp av människor som deltagit i studien. Liknande studier har gjorts där det mättes hur stor påverkan den egna insatsen av av dekorera en cykel hade på det emotionella bandet till den (Mugge, Schoormans och Schifferstein 2009). Deras resultat visar att genom både tiden det tog att dekorera och möjligheten att välja helt själv skapades ett starkare band till cykeln än utan att göra den personlig. Det handlade om hur mycket arbete med cykeln som involverade egna designbeslut .Eftersom båda studierna resulterade i att det är det unika och personliga i arbetet som skapar starka emotionella band kan detta tyda på att resultatet för denna studie går att applicera på fler människor än de som medverkat i projektet. Skillnaden mellan cykelstudien och denna ligger i undersökandet av hur mycket självbestämmande användaren ska ha över produkten. Eftersom det väsentliga är känslan av något unikt och inte stora designval som användargruppen efterfrågade. Vidare undersökning av studien hade varit att hitta ett sätt att mäta graden av självbestämmande för att på så sätt ta fram ett måttverktyg som hjälp till kommande designers.

Att utforma nya möbler i syfte att minska konsumtion av nya möbler kan låta

paradoxalt. Det är viktigt att tänka på vilken typ av möbler som produceras. Genom att tänka i nya banor och använda sig av cirkulär design kan möblerna som nytillverkats få ett längre liv och lägre miljöpåverkan. Det är orimligt att tänka att mänskligheten inte behöver några nya möbler över huvud taget, och därför är det upp till designer att komma med nya lösningar för att de möbler som tillverkas faktiskt kommer att bli omtyckta, använda och vara så miljövänliga som möjligt. Genom att använda riktlinjer inom cirkulär design, som möjlighet till reparation genom moduler, har studien hamnat i ett smalt spår. Att använda moduler möjliggjorde individuellt skapande för användaren men ett självbestämmande i en annan form hade kunnat ge samma resultat då det var det unika som visade sig vara väsentligt. Studien hade därför kunnat gå djupare in på

emotionella band i olika former ifall cirkulär design hade uteslutits. Däremot har slutexemplet strävat åt ett realistiskt produktresultat genom att tänka att det ska fungera i den cirkulära ekonomin.

Det är inte enkelt att mäta känslor och känsloändringar hos människor, eftersom känslor kan vara högst personliga. Därför valde jag att använda samma testpersoner studien igenom, för att enklare upptäcka känsloändringar. Det kan dock nämnas att använda samma personer hela studien igenom kan ha skapat ett band mellan testpersonerna och studien i sig. Detta band kan vara en anledning till de starkare känsloreaktionerna desto fler gånger användarna blev tillfrågade om åsikter för att föra projektet framåt. På grund av detta möjliga band valdes att utvärdera designexemplet på tre utomstående

testpersoner.

Alla testpersoner studien igenom har haft en relation till skribenten vilket resulterade i en grupp människor med liknande ekonomisk och kulturell bakgrund från södra Sverige. Detta kan ha styrt studien i en smalare riktning då det utförts på en eventuellt homogen grupp. Resultatet är därför troligtvis svårt att applicerbart på en mer varierad kulturell mångfald av människor. Studien har därmed brister som skulle behöva undersökas närmare vid en vidareutveckling av resultatet.

Modulen i detta designexempel har presenterats färdigmonterad och användarens uppgift har handlat om att montera modulerna på valfritt sätt. För att utveckla designexemplet och för att minska utrymmet för transport skulle modulen kunna

levereras omonterad till användaren. Det hade kunnat fånga upp tillfredställelsen av att montera på ett förutbestämt sätt, likt byggkit 1 där alla kände sig nöjda. Detta kan fungera som en mjukstart innan den kreativa biten med att montera ihop flera moduler med rundstav.

Långsiktighet är idag inte ett ledord för marknaden och produkter kommer och går med hög hastighet. I en cirkulär ekonomi är målet annorlunda. I ett försök att möta både den nuvarande linjära marknaden med den önskade cirkulära har jag valt att använda vissa delar med standardmått som antagligen inte kommer försvinna. Den del som troligtvis tidigast behöver ersättas i designexemplet är rundstaven som kan inhandlas i ordinarie bygghandel. Det som kan vara problematiskt med designförslaget ifall det kommer ut på marknaden är möjligheten till uppgradering längre fram i tiden ifall delar av möbeln slutar att produceras. Att lagerhålla och producera samma möbel under en lång tid ger mindre utrymme för ny förbättrad design att ta plats på marknaden. Ny design som kan ha en ännu bättre möjlighet till att skapa starka emotionella band och därmed

missgynnar syftet av produktförslaget sig själv.

I detta projekt har jag undersökt hur det går att skapa ett starkare positivt band till möbler, eftersom de teorier jag arbetat med menar att starka positiva känslor skapar långvariga band. Det hade varit intressant att undersöka ifall starka negativa känslor kan ge en liknande effekt, för att se om det är styrkan i känslor som är den avgörande

faktorn. Ett hatat objekt kan samtidigt vara älskat och svårt att göra sig av med trots att det väcker negativa känslor.

7 Källförteckning

Aliakseyeu, D., Haines-Gadd, M., Chapman, J., Lloyd, P och Mason, J. 2018.

Emotional Durability Design Nine—A Tool for Product Longevity. Sustainability (10)

https://www.mdpi.com/2071-1050/10/6/1948 (Hämtad 2019-05-02) Arcadia Design. u.å. Philosophy. Progetto Arcadia

https://www.arcadiya.net/english/philosophy/ (hämtad 2019-05-02)

Bocken, N., Pauw, I., Bakker, C & Grinten, B. 2016. Product design and business model strategies for a circular economy. Journal of Industrial and Production Engineering. 26 april.

https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/21681015.2016.1172124?needAccess=tr ue (hämtad 2019-02-07)

Bolin, L., Rex, E., Røyne, F,. Norrblom, H. 2017. Hållbarhetsanalys av cirkulära möbelflöden. RISE: 32. RISE

Chapman, J. 2015. Emotionally durable design: objects, experiences and empathy. 2. ed. London: Routledge

Ceschin, F. & Gaziulusoy, L. 2016. Evolution of design for sustainability: From product design to design for system innovations and transitions. Design studies (nr 47)

Doi: 10.1016/j.destud.2016.09.002

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0142694X16300631?via%3Dihub (hämtad 2019-05-10)

Designfakulteten KTH, u.å. Vad är designforksning?

http://www.designfakulteten.kth.se/om-designfakulteten/vad-ar-designforskning (hämtad 2019-06-11)

Gröndahl, F & Svanström, M (2011). Hållbar utveckling: en introduktion för ingenjörer och andra problemlösare. Stockholm: Liber

Interaction design foundation. u.å. Putting Some Emotion into Your Design – Plutchik’s Wheel of Emotions. Interaction design foundation.

https://www.interaction- design.org/literature/article/putting-some-emotion-into-your-design-plutchik-s-wheel-of-emotions (hämtad 2019-09-21)

Mugge, R., Schoormans, J. P. L. and Schifferstein, H. N. J.(2009) 'Emotional bonding with personalised products', Journal of Engineering Design, 20: 5, 467 — 476

DOI: 10.1080/09544820802698550

Norman, D. A. (2005). Emotional design: why we love (or hate) everyday things. New York: BasicBooks

Norton, M., Mochn, D. & Ariely, D. 2012. The IKEA effect: when labor leads to love. Journal of cunsumer psychology (22): 453-460. doi:10.1016/j.jcps.2011.08.002

https://onlinelibrary-wiley-com.proxy.mau.se/doi/epdf/10.1016/j.jcps.2011.08.002 (hämtad 2019-03-01)

Plutchik, R. 1982. A psychoevolutionart theory of emotions. SAGE Jurnals: 21. SAGE Jurnals.

Roos, J. M. 2018. Konsumtionsraporten 2018 [under ytan] En raportserie om den svenska konsumtionen. Centrum för konsumtionsvetenskap. Göteborg:

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Samskolan teknik. u.å. Fackverk. Samskolan teknik

https://sites.google.com/a/utb.nacka.se/samskolan-teknik/fackverk (hämtad 2019-05-05) Svenskt trä u.å. Horisontell stabilisering. Träguiden.

https://www.traguiden.se/konstruktion/limtrakonstruktioner/projektering-av-limtrakonstruktioner/horisontell-stabilisering/ (hämtad 2019-05-5)

Schön, D. A. 1991[1983]. The reflective practitioner: how professionals think in action. Aldershot: Avebury

Wikberg Nilsson, Å., Ericson, Å., & Törlind, P. (2015). Design: process och metod. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Xavier Coenen. 2014. MoModul. Xavier Coenen. https://www.xaviercoenen.eu/ (hämtad 2019-05-05)