Flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan

1 Fakulteten för lärande och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan

Multilingual children’s language development in pre-school

Maimunah Shaban

Lärarexamen 210hp

Slutseminarium: 2018-06-01

Examinator: Marie Leijon

2

Förord

Jag vill tacka min handledare vars kommentarer och råd har varit till stor hjälp i studien. Jag vill även tacka alla pedagoger som ställde upp för mina intervjuer och delade med sig av sina kunskaper och erfarenheter i undersökningen.

Slutligen vill jag rikta ett varmt tack till min familj för allt stöd och förståelse under arbetsgången.

3

Sammanfattning

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger uppfattar flerspråkighet i förskolan och hur de berättar att de stödjer flerspråkiga barns språkutveckling. Samt att undersöka lärandemiljöns betydelse för barns språkutveckling. Studien är inspirerat av sociokulturellt perspektiv som har sin utgångspunkt från Vygotskijs sociokulturella teori om barns lärande. Litteratur som jag har använt mig av i arbetet är Strandberg (2009), Ladberg (2003), Svensson (2013) och andra forskare. Studiens resultat grundar sig på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare i tre förskolor som jobbar aktivt med barns språkutveckling. Alla förskolor ligger i områden med stor etnisk mångfald. Resultatet från studien visar att pedagogerna anser flerspråkighet som en tillgång för både individen och samhället. Hur pedagogerna förhåller sig till flerspråkiga barn påverkar barnets språkutveckling på både svenska och modersmål. Resultatet belyser att samarbete mellan pedagogerna och familjen förstärker flerspråkiga barns identitet och deras självkänsla dessutom ökar deras trygghet. En annan sak som resultatet visar är att ett starkt modersmål är grunden till vidare språkinlärning senare i skolan. Resultatet påpekar att pedagogerna hade kunskap om att förskolans lärandemiljöer är avgörande för barns språkutveckling. Det visar sig från resultatet att pedagogerna använder sig av olika arbetsmetoder till exempel bok-och sagoläsning, sånger, ramsor, teckenstöd, bilder samt konkreta föremål i sitt arbete med flerspråkiga barn för att stödja och stimulera deras språkutveckling. Resultatet belyser att barnens språkutveckling stimuleras genom att arbeta medvetet med barnens språk i alla pedagogiska situationer. I diskussionen har det framkommit att pedagogernas förhållningssätt och de sociala miljöerna är avgörande för flerspråkiga barns språkutveckling.

4

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 6

1.1 Syfte och frågeställningar ... 7

2. Litteratur ... 8

2.1 Pedagogernas syn på flerspråkighet och deras förhållningssätt ... 8

2.2 Samarbete med familjen ... 9

2.3 Språk, identitetsutveckling och trygghet ... 10

2.4 Modersmåls betydelse för svenska språkutveckling ... 10

2.5 Språkutvecklande arbetssätt ... 11

2.6 Lärandemiljön/ Leken som språkutvecklare ... 11

3.Metod ... 14

3.1 Val av metod ... 15

3.2 Urval ... 15

3.3 Genomförande och bearbetning ... 16

3.4 Validitet och reliabilitet ... 17

3.5 Etiska övervägande ... 17

4. Resultat ... 18

4.1 Pedagogernas syn på flerspråkighet och deras förhållningssätt ... 18

4.2 Samarbete med familjen ... 19

4.3 Språk, identitetsutveckling och trygghet ... 20

4.4 Modersmåls betydelse för svenska språkutveckling ... 20

4.5 Språkutvecklande arbetssätt ... 21

4.6 Lärandemiljön/ leken som språkutvecklare ... 22

5. Diskussion ... 25

5

6

1. Inledning

Dagens förskolor är en mångkulturell plats där pedagoger, barn och föräldrar möts. De flesta av dessa barn är flerspråkiga. Förskolan blir den första platsen för dem att komma i kontakt med det svenska språket. I Skolverket (2005) står det att förskolepersonalen kan stärka barnets dubbla kulturella identitet genom att visa intresse för barnets språk och kulturella bakgrund. Detta ställer ett stort krav på pedagoger om hur de ska förhålla sig till flerspråkiga barn. Därför kommer mitt arbete att handla om flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Enligt Skolverket (Lpfö 98/rev.2016) ska förskolan ge alla barn möjlighet att utveckla sina kommunikativa och språkliga kompetenser. Pedagogernas förhållningssätt i mötet med dessa barn spelar en stor roll i deras språkutveckling vad det gäller modersmålet.

Calderon (2004) berättar att modersmål en tillgång och en grund för en positiv identitetsutveckling, självkänsla och har en betydelse för barnets andraspråksutveckling. Calderon menar vidare att förstaspråket stärker inlärningen av andraspråket om de utvecklas parallellt. Därför är det viktigt att förskolan samarbetar med familjen för att uppmuntra dem använda sitt språk med sina barn när de är under den aktiva inlärningsperioden. Förskolan ska inte låta den här tiden går förlorad, utan hjälper det flerspråkiga barn att utveckla alla sina språk. Ladberg (2003) hävdar att människor som fungerar som förebilder kan vara avgörande för barnets språkinlärning. Hon menar vidare att modersmål är viktigt för barnets sociala och emotionella relationer till föräldrar, släkt, syskon och vänner som talar det språket. Därför ska pedagoger stödja och uppmuntra flerspråkiga barns språkutveckling både på svenska och på modersmål. Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö98/2016) ska förskolan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund få stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet.

När en individ är flerspråkig kan den bemötas med olika attityder i enspråkigt samhälle som Sverige. En del människor ser på flerspråkighet som en stor tillgång för både individen och samhälle medan en del också betraktar flerspråkighet som problematiskt för individen. Det ligger på förskolan att visa flerspråkiga barn att de ska vara stolta över deras kompetens att kunna flera språk som individer och inte se det som ett problem. Barn i förskolan utvecklar sitt språk mer eller mindre i alla vardagssituationer, för det mesta är det genom samspel med andra och lärandemiljö som har stor betydelse för deras språkutveckling. Barns språkutveckling beror

7

mycket på kvalitén av samspel mellan barn och sin närmaste miljö (Bruner i Svensson, 2009). Därför tänker jag undersöker hur pedagoger använder lärandemiljön för att utveckla både modersmål och svenska hos flerspråkiga barn. Flerspråkighet har varit mitt stora intresse under mitt yrkesliv här i Sverige. Jag är lärarstuderande och arbetar heltid på en förskola, innan dess har jag vikarierat på olika förskolor. På alla dessa förskolor har de flesta av barn jag träffat varit två/flerspråkiga. Jag ansåg att pedagogerna inte gav mycket uppmärksamhet till barnens modersmål. De fick inte så mycket stöd och stimulans för att kunna använda sitt modersmål, all fokus var på det svenska språket. Genom samtal med pedagoger i förskolan vill jag ta del av deras tankar och erfarenheter om hur de uppfattar flerspråkighet och hur de berättar att de stödjer dessa barn.

Jag är lärare från Ghana, där flerspråkighet är naturligt. Alla växer upp med minst två språk. Nästan 99% av befolkningen är flerspråkiga därför är detta ämne inte aktuellt i Ghana. När jag började jobba i förskolan här i Sverige kände jag att det behövdes mer kunskap om flerspråkighet för att kunna bemöta barnen på ett rätt sätt. Mina egna erfarenheter som en flerspråkig individ, och ha eget barn i förskoleåldern som är flerspråkigt samt mitt yrke som pedagog i en mångkulturell förskola gav mig intresse att undersöka ämnet. Jag märkte också att under min studietid var det inte många föreläsningar om detta ämne därför väljer jag att undersöka i det. Skolverket (2013) skriver att i förskolan ska barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål parallellt för att undersökning visar att nästan vart femte förskolebarn använder fler än ett språk dagligen. Detta innebär att som blivande förskollärare behöver jag kunskap och förståelse om hur jag kan arbeta med barn med annat modersmål än svenska i förskolan för att kunna stödja dem att utveckla sina språk.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger uppfattar flerspråkighet i förskolan, samt hur pedagoger berättar att de stödjer flerspråkiga barns språkutveckling. Samtidigt att få kunskap om lärandemiljöns betydelse för barns språkutveckling.

Frågeställningar:

Hur uppfattar pedagoger flerspråkighet i förskolan?

8

2. Litteratur

Arbetet är inspirerat av sociokulturellt perspektiv som ser barns språkutveckling och lärande som beroende av det sociala samspelet och kommunikationen mellan individen och omgivningen. Samspel är lärande och utveckling. Strandberg berättar mycket om den sociala omgivningens betydelse för barns mentala utveckling. En stimulerande miljön som erbjuder barnet utmaningar påverkar deras intellekt. Genom samspel lånar individen kunskap från andra människor och bearbetar det till egen (Strandberg, 2009). I boken Vygotskij i praktiken av Strandberg menar Vygotskij att tillgång till andra människor är det nav som all utveckling snurrar kring. Detta anser han som utvecklingens allmänna lag som belyser att all utveckling uppenbarar sig två gånger, först på en social genom sampel och sedan på en individuell nivå. Källan till lärande och utveckling är den interaktionella miljö som kännetecknas av ansikte mot ansikte (Strandberg, 2009).

Vygotskij och pedagogiken av Bråten (2010) framhåller han att traditionell utvecklingspsykologi framställer barnets socialisering som en process från det individuella till det kollektiva däremot hävdar Vygotskij att barnet redan från födelsen uppfattas som ett socialt och kollektivt väsen. Han påpekar vidare att barnets samspel med omgivningen som en del av en kollektiv och kulturell gemenskap som bildar grunden för utvecklingen som individ. Barnet i samarbete med vuxna eller mer kunniga kamrater kan prestera mer än det kan klara på egen hand. Det barnet klarar med hjälp i dag, kommer det senare att kunna klara själv. Denna teori visar tydligt att barn lär av varandra och utvecklas med hjälp av andra.

2.1Pedagogernas syn på flerspråkighet och deras förhållningssätt

Skolverket (2013) påpekar att attityder som flerspråkiga barn möter i förskolan och vilken stimulans de får är avgörande för deras språkutveckling. Vidare markerar Skolverket att om pedagogernas förhållningssätt kännetecknas av nyfikenhet, öppenhet och en vilja att veta mer om barnets språk, ökar barnets möjligheter att utveckla sina språk. Skolverket visar att uppmärksamma och synliggöra språk som barn i gruppen behärskar är ett sätt att uppmuntra barnet att använda sig av andra språk än svenska inom förskolan. Ladberg (2003) påpekar att om barnets omgivning uppmuntrar flerspråkighet och ser det som betydelsefullt, då blir det naturligt

9

för barnet att använda alla sina språk. Ladberg (2003) hävdar att människor som fungerar som förebilder kan vara avgörande för barnets språkinlärning. Svensson (2013) belyser att språklig stimulans är mycket viktig. Barnet utvecklar sin språkliga förmåga beroende på stimulansen därför ska pedagoger ge barnet tydlig respons på dess kommunikationsförsök. Dessutom ska de vara observanta på att benämna föremål i omgivningen och händelser som barnet är med om. Calderon (2004) belyser att kunna två/flera språk betyder att man har tillgång till flera kulturer och känner sig hemma i flera sammanhang. Att kunna uttrycka sig på flera språk betyder att barnet ha tillgång till fler världar. Hon framhåller att flerspråkiga barns språkutveckling stimuleras om barnet får använda sitt modersmål.

2.2 Samarbete med familjen

Skolverket (Lpfö98/rev.2016) skriver att för att barnet ska kunna utvecklas språkligt ska förskolan stödja familjen genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn. Ladberg (2003) framhåller att ett bra språkstöd kräver ett medvetet arbete på förskolan. Förskolan ska kunna skapa så bra språksituationer som möjligt och stödja familjerna i att barnet ska utveckla sina språk. För att förskolan ska kunna bidra till en aktiv flerspråkighet hos barnet förutsätts att personalen visar intresse för familjernas språk, detta i sin tur stärker barnets identitet. Personalens samarbete med familjerna ger dem möjlighet att fråga vad saker och ting betyder på deras språk. När föräldrarna bidrar till det som sker i förskolan framstår de som kunniga och starka förebilder för barnet. Vidare visar Ladberg (2003) att föräldrarna och andra familjemedlemmar är de viktigaste bärarna av barnets språk, och kommer att fortsätta vara det långt efter att barnet har slutat i förskolan. Pedagogerna har därför en viktig uppgift i att uppmuntra föräldrarna att använda sitt eget språk med barnen både hemma och utanför hemmet. Sandvik och Spurkland (2015) förklarar att litteratur på modersmålet ha betydelse för flerspråkiga barn. De hävdar att litteraturen kan bli en brobyggare mellan förskolan och hemmet och bidrar till att bekräfta att barnets kultur är värdefull. Calderon (2004) menar att omgivningens attityder till barnets modersmål påverkar utvecklingen av flerspråkighet. Om barnet ges möjlighet att behålla och utveckla sitt modersmål i förskolan parallellt med svenska kommer språken att berika och komplettera varandra.

10

2.3 Språk, identitetsutveckling och trygghet

Ladberg (2003) hävdar att språk, identitet och känslor hänger samman. Det är i barndomen och i familjen som en människas identitet formas och stärkas. Barndomens och familjens språk får en betydelse för personligheten och identiteten som senare inlärda språk sällan, eller kanske aldrig kan få. Familjen är den grupp som står barnet närmast. Att sakna ett språk kan innebära att sakna en del av identitet. Språk och kultur är oupplösligt förenad med varandra. Ladberg (2003) menar vidare att människor som fungerar som förebilder kan vara avgörande för barnets språkinlärning. Hon påpekar att barnets språk växer ur närheten, ur kroppskontakten, blickarna, tryggheten därför är förebilder en av de viktigaste källorna till social inlärning. Barnen talar först med människor som de känner sig trygga med. Calderon (2004) betonar att språket är en oupplöslig del av identiteten. Det ger självkänsla och utvecklingsmöjligheter, språkutveckling och identitetsutveckling går hand i hand.

2.4 Modersmåls betydelse för svenska språkutveckling

Skolverket (Lpfö98/rev.2016) hävdar att barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska. Detta tolkar Skolverket (2013) att det är viktigt att barn med utländsk bakgrund först utvecklar sitt modersmål, eftersom ett väl utvecklat modersmål stödjer utvecklingen av svenska. Skolverket förklarar att språklig stimulans i både svenska och modersmål bidrar till barnets kognitiva och sociala utveckling. Därutöver är det viktigt att stödja utvecklingen av både barns modersmål och svenska parallellt för att barn ska kunna utvecklas till flerspråkiga individer. Ladberg (2003) skriver att ju mer barnet går framåt på modersmålet, desto lättare har det att gå fram på det nya språket. Hon visar vidare att de begrepp som barnet har ord för på modersmålet kan det lätt tillägna sig ord för på ett nytt språk. Calderon markerar att modersmål är det språket som individen lär sig från födseln. En fullgång modersmål ger större möjligheter och bättre förutsättningar att erövra ytterligare ett språk. Barn som har ett väl utvecklat modersmål och som är trygga i sin identitet lär sig det nya språket när de får lyssna, öva och pröva i lekfulla former (Calderon, 2004).

11

2.5 Språkutvecklande arbetssätt

Calderon (2004) betonar att berätta sagor eller läsa böcker med barn berikar språkutvecklingen påtagligt. Därför är det viktigt att barn får många stunder då vuxna berättar för dem. Så småningom kommer de att vilja berätta själva. Att berätta är att utveckla språket– och man får ord, grammatik och uttal på köpet. Sandvik och Spurkland (2015) menar att en bra källa till rika upplevelser och språkliga erfarenheter är litteratur. Förskolan har en självklar roll att spela i barns möte med bra och varierad litteratur. Barnets naturliga nyfikenhet och intresse för skriftspråket ska stimuleras genom samtal med barnet om texters mening. Kultti (2014) belyser att förskolan som institution och språkmiljö ska erbjuda omfattande möjligheter till språkutveckling, oavsett om det handlar om ett eller flera språk för att barns språkutveckling är en viktig del av uppdraget. Språklig stimulans är mycket viktigt anser Svensson därför ska pedagoger vara observanta på att benämna föremål i omgivningen och händelser som barnet är med om. Högläsning utgör alltså speciellt gynnsamma situationer för språkutvecklingen. Läsningen påverkar inte enbart ordförrådet positivt, utan ger också upplevelser av språk som inte är kopplade till en given situation. Högläsning för barn där man samtalar om texten anses ha starkare effekt på språkutvecklingen (Svensson, 2013).

2.6 Lärandemiljön/ Leken som språkutvecklare

Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö 98/rev.2016) ska förskolans miljö vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Skolverket (2013) poängterar att barn tillägnar sig de språk de får möjlighet att höra och använda i sin vardag. Förskolan ska erbjuda en bra språkmiljö för barnspråksutveckling, oberoende av om de är enspråkiga eller flerspråkiga. Skolverket (2013) belyser att de sociala miljöerna som barnen vistas i påverkar deras språkutveckling. Förskolan ska erbjuda en utmanade och stimulerande språkmiljö, samt skapa möjligheter för språkande i vardagen så att barnet kan få höra och tala. Strandberg (2009) belyser att lärande är beroende av att det finns tillgång till material som är intressanta, utmanande och relevanta för de områden som utforskas. Han skriver vidare att det som är betydelsefullt är inte vad som finns i miljön utan vilken tillgång barnet har till det som finns. Han poängterar vidare att hur miljön existerar för barnet är det som är väsentligt. Att små barns utveckling underlättas när material och hjälpmedel lyftes ned och placerades i deras ögon-höjd. Det är viktigt att pedagoger tänker på hur de

12

utformar den pedagogiska miljön och hur saker och ting är placerade. Strandberg (2009) påpekar att barnets motiv för utveckling inte finns bara i huvudet, de finns även på väggarna, i leksakerna, i personalens förväntningar. Calderon (2004) hävdar att den pedagogiska miljön ska ge barnet lust att utforska, leka, skapa och lära. Ladberg (2003) framhåller att lekmiljön kan vara organiserad så att material för lek och skapande är ordnade i tydliga sammanhang. Om miljön uppmuntrar flerspråkighet och ser den som självklar och värdefull, blir det naturligt för barn att använda alla sina språk.

Benckert, Håland och Wallin (2008) skriver att leken är grunden för allt lärande. Samspelet i leken ger möjlighet till utveckling och lärande. Rolleken är också ett tillfälle som ger barnet stora möjligheter till språkutveckling och språkanvändning. Barn som har kommit längre i sin språkutveckling kan bli förebilder för dem som ännu har svårt att formulera sig så att kamraterna förstår. Då får barnet tillfälle till olika språkliga variationer och möjlighet att använda språket i många olika sammanhang. Ladberg (2003) menar att den kulturella språkkompetensen utvecklas hand i hand med ordförrådet om barnet använder språket i naturliga sociala aktiviteter. För barn som nu lär sig ett nytt språk är kamraterna en mycket viktig källa, ofta den viktigaste. När barn har gott om tid att leka i lugn och ro så utvecklas också deras språk. Lugn, koncentrerad lek utan störning och avbrott är språkets bästa vän. Det är framför allt i leken som barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sig, att använda det språkliga material som de vuxna har fört in.

Svensson (2013) poängterar att barnet måste få mängder av tillfällen att umgås med vuxna och barn i olika åldrar för att samtala och samspela med dem. Äldre kamrater eller vuxna som samspelar med barnet på en nivå som utmanar barnet bidrar till inlärningen hos barnet, vilket i sin tur leder till mognad och utveckling. Vidare lyfter Svensson att för att barnet ska utvecklas positivt, kognitivt och språkligt, behöver det få mängder av tillfällen till socialt samspel. Eftersom den sociala och fysiska omgivningen är avgörande för barnets kommunikativa kompetenser måste barnet få öva sig i kommunikation under leken.

Calderon (2004) påpekar att språket utvecklas när vi pratar med varandra. Det räcker inte för barnet att lyssna – det måste också få talutrymme. Dialog är det mest effektiva sättet att utveckla språket eftersom det innehåller både utflöde och inflöde i samma situation. Barns samtal med barn är variationsrik, de utvecklar dialogen tillsammans. Därför är det bra att se till att barnet får leka med barn i gruppen som kommit olika långt i sin språkutveckling. De som har hunnit längre blir förebilder för dem som ännu söker sig fram och har svårt att formulera sig så att kompisarna

13

förstår. Strandberg (2009) poängterar att det är genom språkliga samspel som barnet får kontakt med och förvärvar det sociala verktyg som kallas språk. Han skriver vidare att vara med och vara aktiv tillsammans med andra är grundläggande förutsättningar för lärande och utveckling i barns lek. Han menar att dialogisk färdighet skapar steg för steg kommunikationsformer som baserar sig på samverkan mellan individer vilket i sin tur möjliggör en frihet att lära varandra och lära av varandra.

14

3. Metod

I all undersökning som genomförs behöver forskaren använda sig av en metod. Att kunna välja vilken typ av metod som är lämplig till just undersökningen beror på vad forskaren vill uppnå och vilka frågeställningar som uppfyller syftet. Larsen anser att när en forskare genomför en undersökning eller ett forskningsprojekt måste forskaren använda sig av något slags metod. Vidare skriver hon att metoderna handlar om hur forskaren hämtar in, organiserar och tolkar information. Valet av metod har en stor betydelse vad det gäller datasamlingen och resultatet som forskaren kommer att få fram. Om forskaren vill skaffa sig en helhetsförståelse av enskilda fenomen är kvalitativa metoder de bästa, vill forskaren däremot få en representativ överblick bör forskaren använda kvantitativa metoder (Larsen 2009). Det ligger därför på forskaren att välja vilken metod som passar bäst till studien. Det finns två huvudtyper av metoder, vilka är kvantitativ metod och kvalitativ metod.

Kvantitativ metod enligt Backman (2008) är användningen av mätningar, kvantifiering med hjälp av matematik och statistik. Detta innebär att forskaren kan redovisa resultat i form av siffror. Larsen (2009) påpekar att kvantitativa metoder är mätbara och resultatet kan redovisas i form av ett siffervärde. Forskaren använder sig av en enkät med fasta frågor och svarsalternativ. Det finns både fördelar och nackdelar när forskaren använder sig av denna metod. En fördel med kvantitativa metoder är att forskaren kan begränsa mängden av materialet till det som har betydelse till undersökningen. Forskaren har också möjlighet att spara tid för man behöver inte söka upp deltagarna i undersökningen och behöver inte transkribera intervjumaterialet. Nackdelar med kvantitativ metod enligt Larsen (2009) är att använda standardiserade formulär blir att man inte får in all den information som man kanske behöver. Det kan hända att forskaren borde ha frågat om fler saker för att få en bättre förståelse, denna metod ger ingen möjlighet till följdfrågor som leder till bredare information och missförstånd kan inte redas ut.

Backman (2008) menar att kvalitativ metod kännetecknas av verbala formuleringar, skrivna eller två partner talar med varandra. Fördelar med denna metod enligt Larsen (2009) är att forskaren kan gå på djupet när det är nödvändigt och på det viset får man möjligheter till en helhetsförståelse av ett fenomen. En annan fördel är att forskaren har möjlighet att ställa följdfrågor vilket leder till ett fördjupade svar och bättre förståelse utan missförstånd. Forskaren kan använda sig av en intervju utan fasta frågor eller svarsalternativ som gör det flexibelt att

15

kunna ändra ifall forskaren upptäcker något fel efteråt. Nackdelar med kvalitativa metoder är att metoden är mycket tidskrävande och antalet informanter blir därmed litet. Det är tidskrävande vad det gäller att söka upp deltagare till intervjun, under själva intervjun och databehandlingen efter intervjun tar mycket tid särskilt när forskaren ska transkribera det inspelade samtalet (Stukàt, 2005).

3.1 Val av metod

Kvalitativa intervjuer valdes och genomfördes med pedagoger som arbetar i mångfaldiga förskolor i södra Sverige. Detta gjordes på tre olika förskolor och i de här förskolorna är de flesta barn flerspråkiga. Med tanken på att få svar som är så utförliga som möjligt på frågeställningarna var anledning till valet av metoden. Val av metod beror på undersökningsämnet och vad forskaren har för syfte. Eftersom studiens mål var att få en djupare förståelse av hur pedagoger uppfattar flerspråkighet och hur pedagoger berättar att de stödjer flerspråkiga barns språkutveckling, samt lärandemiljöns betydelse i barns språkutveckling utfördes halvstrukturerade intervju med hjälp av intervjufrågor. Denna metod ger deltagarna utrymme att tala mer fritt dessutom har intervjuaren möjlighet att ställa följdfrågor och följande blir det att forskaren kan få svar som är utförliga som möjligt och nå djupare förståelse (Stukàt, 2005).

3.2 Urval

För att få svar på frågeställningarna utfördes intervjuerna i tre mångfaldiga förskolor som ligger i södra Sverige. Anledningen till detta val var att få kontakt med förskolor med barn med annat modersmål än svenska. Pedagoger med både utländsk- och svensk bakgrund som jobbar aktivt med barns språkutveckling blev intervjuad. Fem kvinnor och en man deltog i intervjuerna och alla är utbildade förskollärare med olika långa yrkeserfarenhet. Genom att välja pedagoger med olika bakgrund och erfarenhet har forskaren möjlighet att få variation på intervjusvaren som kan ha betydelse i resultatet. Alla de här förskolorna arbetar utifrån Reggio- Emilia inspirerande pedagogik som ser barnet som kompetent och nyfiket som behöver möjlighet till olika uttrycksformer för att utveckla sina 100 språk. Det har varit svårt att hitta tid som passar för att genomföra intervjuerna på grund av pedagogernas arbetstider och särskilt på grund av brist av personal i barngruppen. Intervjuerna genomfördes på deras arbetsplatser.

16

Nedan presenteras förskolorna och intervjupersonerna med fiktiva namn: Jag använder F1, F2 och F3 för förskolorna.

Vivian är 42 år och har arbetat i 18 år i förskolans verksamhet. Ken 34 år och har arbetat i 8 år i förskolans verksamhet. Kate är 49 år och har arbetat i 16 år i förskolans verksamhet. Monika är 36 år och har arbetat i 8 år i förskolans verksamhet. Hanna är 62 år och har arbetat i 40 år på samma förskola. Stella är 61 år och har arbetat i 40 år på samma förskola. Alla är utbildade förskollärare.

3.3 Genomförande och bearbetning

Tiderna för intervjuerna bokades på de utvalda förskolorna. Alla intervjupersonerna var intresserade av att bli intervjuade. Stukàt (2005) påpekar att en intervjumiljö ska vara så ostörd som möjligt och upplevas som trygg för båda parterna. Med tanke på detta utfördes alla intervjuerna individuellt för att det skulle vara tryggt för deltagarna. Intervjuerna skedde under deras arbetstider i en lugn miljö för att det inte skulle bli störda. Deltagarna fick veta om de forskningsetiska principerna innan intervjuerna började. För att kunna spara tid och inte missa något som kan vara viktigt för studien fick jag pedagogernas tillstånd för att spela in deras svar med min telefon. För att få göra ljudinspelningar under en intervju krävs intervjupersonernas tillstånd. Fördelen med att spela in intervjupersonerna är att deras svar registreras exakt och på detta sätt tappar forskaren inte någonting som sägs och kan lyssna flera gånger tills forskaren har uppfattat det som sägs och kan använda citaten korrekt (Patel och Davidsson, 2003).

Intervjuerna började med bakgrundsfrågor för att få intervjupersonen att bli avslappnad och svara på frågorna så mycket som de kunde. Att börja ställa frågor i intervjuer med bakgrundsfrågor som ålder, utbildning och mycket mer är vanlig och de här bakgrundsfrågorna är lätta att svara på och ger därmed en mjuk öppning av intervjun (Larsen, 2009). Frågorna ställdes en och en och deltagarna fick tid på sig att svara. För att kunna få utförliga svar ställdes följdfrågor som fick dem att förtydliga vad de menade med vissa utsagor. Intervjuerna varierade tidsmässigt mellan 25–35 minuter. Alla inspelade intervjuerna skrevs ner ordagrant, lästes igenom flera gånger och därefter kategoriserades svaren till olika teman som hade samband med syftet och frågeställningarna. Alla citat som använts i arbetet kännetecknas av indrag och skrivit med mindre text utan citattecken.

17

3.4 Validitet och reliabilitet

Validitet av en studie bestäms av vad forskaren undersöker och om detta är relevant för frågeställningen. Validitet kan också vara att det insamlade materialet ska vara relevant till frågeställningen som forskaren har valt. Kvalitativ metod, som ger möjlighet till ändringar ifall forskaren upptäcker något i efterhand, har använts i detta arbete. Larsen (2009) skriver att reliabilitet betyder att en annan forskare ska kunna göra precis samma undersökning och få exakt resultat då har studien hög reliabilitet. Informationen som kom fram utifrån intervjuerna var noggrann behandlad. Intervjuerna transkriberades och markerades tydligt för att inte blanda ihop dem. Larsen (2009) belyser att reliabilitet innebär att informationen behandlas på ett noggrant sätt. Vidare påpekar Larsen att ett sätt att säkerställa hög reliabilitet är att hålla ordning på intervju- och observationsdata så att forskaren inte råkar blanda ihop vem som har sagt vad och forskaren kan förebygga detta genom att vara noggrann vid hanteringen av data. Reliabilitet i en studie är svårt att granska därför att undersökningen av sex pedagoger från tre förskolor kan resultatet i studien inte representera alla förskolor i landet. Dessutom det kan finnas en risk att intervjupersonerna kan bli påverkade av antigen miljön eller av intervjuaren men det kan visa hur pedagoger uppfattar flerspråkighet och hur de berättar att de stödjer flerspråkiga barns språkutveckling.

3.5 Etiska övervägande

Forskning är viktigt och nödvändigt för både individernas och samhällets utveckling. Därför kommer individer alltid ställa upp för intervjuer men de måste skyddas. Innan intervjun börjar måste forskaren förklara vilka estiska rättigheter deltagarna har vad det gäller undersökningen. Det finns fyra huvudkrav enligt vetenskapsrådet som en forskare måste ta hänsyn till när en undersökning genomförs. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Alla deltagande pedagoger har på förhand och vid intervjutillfällen blivit informerade om syftet med undersökningen. Deras deltagande har varit frivilligt. Både förskolorna och pedagogernas uppgifter kommer att vara anonyma och materialet kommer att bara används till studien och raderas så fort uppsatsen blir godkänd. Därför är alla namn som förekommer i denna uppsats är fiktiva.

18

4. Resultat

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger uppfattar flerspråkighet i förskolan och hur pedagoger berättar att de stödjer flerspråkiga barns språkutveckling samt lärandemiljöns betydelse för barns språkutveckling. Därför kommer detta kapitel redovisa pedagogernas uppfattning om flerspråkighet och hur de berättar att de stödjer barns språkutveckling och lärandemiljöns betydelse för barns språkutveckling. Analysen av resultatet leder till följande underrubriker.

4.1Pedagogernas syn på flerspråkighet och deras förhållningssätt

Pedagogerna berättar att de bemöter både enspråkiga och flerspråkiga barn på samma sätt. Många pedagoger betonar att i mötet med flerspråkiga barn ska man vara nyfiken och visa stort intresse för barnets språk. Att bli intresserad av barnet som person samt vad det försöker förmedla. Detta ger barnet någon slags trygghet att använda både modersmål och svenska språket. Detta avspeglar sig på barnen som tidvis kodväxlar mellan svenska och deras modersmål. Pedagogerna berättar också att i mötet med flerspråkiga barn ska pedagoger vara extra tydlig när de pratar med barnen. Förstärka det som sägs med tecken som stöd, bilder eller konkreta föremål, försöka ha ögonkontakt för att underlätta förståelse hos flerspråkiga barn. Många pedagoger menar att ha kunskap om flerspråkighet är också viktigt, för att kunna bemöta dessa barn på ett rätt sätt.

I mötet med flerspråkiga barn ska man vara nyfiken, visa intresse i barnet som en individ och sedan ska man vara tydlig när man pratar med, förstärker ord med tecken, eller bild och har ögonkontakt med dem (Monika).

Samtliga pedagoger påpekar att flerspråkighet är en tillgång för både individen och samhälle därför behöver uppmärksammas och uppmuntras i förskolan. Pedagogerna anser att flerspråkiga barn har en rikedom i att de har många olika sätt att uttrycka sig på och också en möjlighet för samhället. Att vara flerspråkig innebär att individen har ett större perspektiv att förstå saker och ting jämfört med en enspråkig individ.

Det kan vara att ett barn har föräldrar sam talar olika språk och någonstans har de ett gemensamt språk, sen möter barnet svenska på förskolan oj vilken skatt de har! Nej, det är bara rikedom och ingenting annat. (Hanna)

19

4.2 Samarbete med familjen

Intervjuade pedagoger hävdar att så länge de inte kan barnets språk måste de räcka handen till föräldrarna. De jobbar ganska nära familjen vad det gäller barns språkutveckling för att underlätta deras arbete med barnet. Pedagogerna berättar att samarbetet med familjen ger dem möjligheter att uppmuntra föräldrarna att använda deras modersmål med sina barn. Pedagogerna är överens om att modersmål är barnets trygghet och identitet, därför är det viktigt att visa familjen vikten av att prata sitt språk med sina barn istället för svenska.

Vi har haft en stor träff med alla föräldrar. Alla var inbjudna och vi pratade just om vikten av att här pratar vi svenska och hemma för ni pratar ert språk med era barn. Vi berättade för dem hur modersmålet, identitet och trygghet hänger ihop. (Stella)

Pedagogerna berättar att de ibland lämnar olika ord till föräldrarna för att översätta på deras modersmål. De uppmuntrar föräldrarna att läsa för barnen på deras språk. När de jobbar med något projekt eller läser någon saga då brukar de berätta det för föräldrarna att låna den här sagan från biblioteket på deras språk. Så att barnet kan få samma begrepp på både svenska och modersmålet. På detta sätt blir det lättare för barnet att få en djupare förståelse av sagan.

Jobbar man med ett projekt eller en saga måste man tänka på modersmål då blir det lättare för barnet att förstå orden eller begreppen som man använder på svenska vad dem betyder på modersmål. Här kommer föräldrarnas del att man uppmuntrar dem att låna samma saga på deras språk och läsa för barnet hemma. (Kate)

Alla pedagoger påpekar att de brukar be föräldrarna att skriva ner vissa ord, fraser eller sånger på deras modersmål som de synliggör inne på avdelningen, för att alla barn ska känna att deras språk är viktigt. Pedagogerna visar också att om barnet säger något på sitt språk då skriver de ner ungefär hur det låter och frågar föräldrarna vad ordet betyder.

Vi brukar be föräldrarna skriva ner vissa ord, fraser och sånger på sitt modersmål och vi synliggör detta på avdelningen (Vivian).

Ken och Kate berättar om musikens betydelse för barns språkutveckling. De tycker att om pedagoger vill lära ut ett språk på det enklaste sättet då kan de använda sig av musik. Eftersom musik är både lustfyllt och lärorikt. Pedagogerna belyser hur de samarbeta med föräldrarna för att kunna höja modersmålet genom musik för de anser musik som är en stor del av språk.

20

Just nu jobbar vi med musik och här frågar vi föräldrarna vad tycker de om för musik på olika språk. Man försöker få in den. Det är också ett sätt att höja modersmålets betydelse för både barnen och föräldrarna. (Ken)

4.3 Språk, identitetsutveckling och trygghet

Pedagogerna belyser att alla barn har ett eller två språk med sig innan de börjar på förskolan. Vissa har ett verbalt språk och vissa har teckenspråk som modersmål. Detta kommunikationsspråk använder de i mötet med föräldrar, syskon, släkt, vänner och alla nära och kära. Pedagogerna påpekar att modersmål är ett känslospråk och det har med identitet att göra för att de ser språk och identitet att hänga ihop

Modersmål är språket individen är födds med. Det är ett språk som är närmast till hjärtat. Alla känslor kommer från det språket och det betyder identitet också. (Kate)

Alla pedagoger är överens om att modersmål är barnets trygghet. De berättar att några ord som pedagogerna kan på barnets språk ger trygghet under inskolningen. Barnet kan få höra och bli tröstad på ord som det känner igen. Om pedagogerna inte kan något på barnets språk då använder de personal som har gemensamt språk med barnet.

Jag försöker prata bara svenska, ibland vid inskolningen kan man lära sig några ord just det språket som barnet talar hemma eller tar hjälp av en kollega som pratar barnets språk för att det ska känna sig trygga. (Stella)

4.4 Modersmåls betydelse för svenska språkutveckling

Alla pedagoger som intervjuades är överens om att modersmålets har en betydelse för flerspråkiga barns svenska språkutveckling. De menar att om barnet har ett starkt modersmål kan det bygga det nya språket på för då har barnet någonting att utgå ifrån.

Det är mycket lättare när man redan har ett bra grundspråk då är det lättare att lära sig annat språk för att man har någonting att utgå ifrån och jämföra med. (Monika)

Pedagogerna säger också att om barnet har ett välutvecklat modersmål då har det lättare att förstå vad saker och ting betyder på andra språk. Har barnet ett halvt modersmål då blir det svårt för det att förstå saker på svenska.

21

Har du bra och fullgång modersmål så kan du lära dig andra språk lättare. Har du ett halvt modersmål och en halv svenska, blir det väldigt svårt att lära sig engelska sen för att man har inget helt språk att bygga vidare på. (Stella)

Ken var väldigt positiv med att flerspråkiga barn ska ha sitt modersmål med sig oavsett var det är för att kunna underlätta den svenska språkinlärningen. För ett starkt modersmål är en väg till att skapa sig ett starkare andraspråk senare i skolan.

Det är bra att de pratar på deras modersmål oavsett var de befinner sig. I början märker man inte det men när de börjar skolan då anser man skillnaden mellan barn som har en bra grund i modersmålet hur de snappar upp svenska språket jämför med barn som inte har starkt modersmål. (Ken)

En god språkutveckling på modersmål gynnar utvecklingen av svenska språket. Språken tar inte plats från varandra utan de berikar varandra istället. Om flerspråkiga barn stimuleras till att ha alla sina språk levande, då har de lättare i sin framtida språkutveckling.

4.5 Språkutvecklande arbetssätt

Samtliga pedagoger är överens om vikten av att arbeta för att utveckla barns språk både på svenska och också på modersmål i förskolan. Pedagogerna berättar att även om de inte kan barnets språk betyder det inte att de inte ska jobba med det. De ska kunna lyfta upp olika språk som representeras i barngruppen genom att uppmuntra och samtidigt synliggöra dem inne på avdelningen.

Vi jobbar med ”språkbygget” som ett projekt och språkcafé också. Vi sätter flaggor på borden och där får man lära sig lite av det landets språk både de som finns bland barnen och personalen. Vi skriver ut tio enkla ord på frukter till exempel på det språket och så pratar vi om det. Detta har lett till barnen sinsemellan provar olika ord på olika språk. Vi har också olika språkprojekt synliga på väggarna som skapar samtal mellan barnen och mellan barn/vuxne. (Vivian)

Pedagogerna tycker att ett av de bästa sätten att utveckla språk hos barn är genom bok- och sagoläsning och berättelser. Detta ger dem ett varierat språk som inte förekommer i vardagsspråk. De använder sig av musik med ramsor och sånger, olika språk appar, qr koder för att utveckla barnens språk. Pedagogerna trycker mycket på hur viktigt det är att har ständig kommunikation med barnen. Dessutom uppmuntrar dialog mellan barnen för det är ett sätt att

22

komma åt språket. Pedagogerna säger att det gäller att vara tydlig och tänka på det konkreta föremålet så att barnen ser och hör det samtidigt. Språkstimulerande miljö med böcker på olika språk som barnen kan ta del av i sin språkutveckling är viktig i barns språkutveckling. Att prata mycket med dem, ger också dem möjligheten att uttrycka sig.

Det är viktigt att ha dialog med dem och uppmuntra den mellan barnen också och tänker på konkreta föremål så att barnen hör och ser det samtidigt. Ge dem möjlighet att bada i språket. (Monika)

Två av intervjupersoner som har jobbat länge inom barnomsorg berättar att de har inga specifika arbetssätt att jobba med barns språkutveckling. De bara gör det och sedan blir det bra för barnen. För de märker tydligt på barnens språk när de samtalar med varandra. De menar att det gäller att hitta alla situationer under vardagen för att ge dem språket. Pedagoger ska kunna prata kring det som de gör, peka och benämna och sedan förstärka det de säger med TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) eller en bild.

Det ingår i vardagen. Jag kan inte säga att vi har någon specifik arbetssätt liksom någon dag i veckan nej. Att prata, benämna saker och ting och använda all vardagens pedagogiska situationer från det man kommer på morgonen tills man går hem på eftermiddagen i princip. Vi läser mycket och förstärker det vi säger med teckenspråk. (Hanna)

Samtliga pedagoger betonar vikten av språkstimulans. De berättar att pedagoger ska uppmärksamma och bekräfta barnen. Att alla stunder ska vara fantasifulla genom att använda alla estetiska läroprocesser i relation till språket. Genom rollekar utifrån en saga som barnen får vara olika karaktärer och på det sättet tränar de språket.

4.6 Lärandemiljön/ leken som språkutvecklare

Samtliga pedagoger anser att lärandemiljön har en stor betydelse i barns språkutveckling. Den anses som en tredje pedagog och en del av verksamheten som pedagoger kan använda för att stimulera barnens språk. Pedagoger berättar att de vill att barnen ska vara intresserade av miljön därför bygger de miljön utifrån barnens intressen och behov. Med tanken på olika mötesplatser och pedagogiskt material som stimulerar till samtal mellan barn/barn och barn/vuxne. På detta sätt får barnen möjlighet att träna språket.

23

Lärandemiljön är precis som tredje pedagog, en stor del av verksamheten som man kan använda för att stimulera barnens språk. Det ska finnas olika mötesplatser som barnen och vuxna kan träffas och prata med varandra. (Kate)

Alla intervjuade pedagoger belyser hur en pedagogiskt lärandemiljön ska se ut. De berättar att miljön ska vara inbjudande och ska skicka rätt signal till barnet vad ska göras. Miljön ska vara öppen och skapa nyfikenhet hos barnet att utforska och upptäcka. Allt material ska vara lättillgängligt och på deras nivå, som de själva kan ta utan att be om hjälp. Den ska vara tillåtande och gott om material särskilt, böcker på olika språk. Många av pedagogerna är överens om att det ska finnas dokumentationer av barnens aktiviteter på väggar som de kan titta på och samtala kring. Pedagogerna också betonar vikten av en lugn miljö som ger möjlighet till barnen att höra varandra under leken.

Lärandemiljön i förskolan ska vara öppen, skapa nyfikenhet hos barnen, tillåtande och framför allt material ska vara på barnens nivå. Vi har mycket bilder på barnens görande och man kan sitta och prata med barnen kring det. Jag tänker kring de här miljöerna som barnen får leka lite ostört, att få lova vara i lugnet i leken. Där har man chans att höra varandra om man nu ska utveckla språk- och talmässigt. (Hanna)

Två pedagoger belyser vikten av använder utemiljön i barns språkutveckling. De berättar att det är olika lekar och olika material därför blir det olika ord och begrepp som barnen använder. Pedagogerna säger att många pedagoger inte ska rikta all fokus på bara innemiljön utan utemiljön också. Där händer det otroligt mycket som de kan ta tillvara på och utveckla barnens språk.

Både inne- och utemiljön har en stor betydelse på barnens språkutveckling men vi pedagoger ser inte på utemiljön som språkutvecklare, vi tänker på bara rörelse men barnen lär sig ganska mycket där ute. De senaste veckorna på eftermiddagen är vi bara ute, inga grejor framme utan liksom vi använder oss av fantasin för att leka och under tiden slänger jag ett ord och då börjar barnen undra vad det betyder. Vi leker med språket. (Ken)

Alla pedagoger berättar att barns lek är viktig i deras språkutveckling. Barnen har möjligheter att använda alla sina språk under leken. De stöttar, hjälper och uppmärksammar varandra i leken och tar del av varandras erfarenheter och där utvecklas de tillsammans. Pedagogerna belyser att barnen inspirerar och lär av varandra mycket i leken. Ju mer leken utvecklas desto mer utvecklas barnens ordförråd, vilken i sin tur påverkar deras språkutveckling. Pedagogerna tycker att de sociala bitarna är viktigt i deras språkutveckling.

24

Leken har jättestor betydelse på barns språkutveckling, för det är där de kan använda alla sina ord och alla sina begrepp i samspel och i samvaro med jämnåriga och tar del av varandras erfarenheter. Mer leken utvecklas så utvecklas språket också. (Hanna)

Pedagogerna berättar att man inte behöver alltid som en vuxen vara med i barns lek. Det är viktigt att finnas bredvid och stötta upp dem för att leken ska utvecklas eller ge dem nya ord eller nya begrepp som de behöver men inte riktigt har.

25

5. Diskussion

I studien var jag intresserade av att undersöka hur pedagoger uppfattar flerspråkighet i förskolan och hur de berättar att de stödjer flerspråkiga barns språkutveckling. Samtidigt får en inblick i miljöns betydelse för flerspråkiga barns språkutveckling. Nedan presenteras teorier och sammanställa dem med resultaten som kom fram utifrån intervjuerna som svarar på frågeställningarna.

Samtliga pedagoger framhåller att ett sätt att få flerspråkiga barn att använda alla sina språk är att uppmuntra och bekräfta när de säger något. Pedagoger ska visa intresse och nyfikenhet i barnets modersmål och synliggöra detta inne på avdelningen. Skolverket (2013) menar att ett förhållningssätt som kännetecknas av nyfikenhet, öppenhet och en vilja att ta reda på mer om barnets språk ökar barnets möjligheter att utveckla sina språk. Att uppmärksamma och synliggöra språk som barn i gruppen behärskar är ett sätt att uppmuntra barnet att använda sig av andra språk än svenska inom förskolans domän. Ladberg (2003) påpekar att om omgivningen uppmuntrar flerspråkighet och ser det som självklart och värdefullt, blir det naturligt för barnet att använda alla sina språk. Ladberg lyfter vidare att människor som fungerar som förebilder kan vara avgörande för barnets språkinlärning. Calderon (2004) framhåller att flerspråkiga barns språkutveckling stimuleras om barnet får använda sitt modersmål.

Jag anser att ett positivt förhållningssätt till flerspråkiga barn främjar deras språkutveckling. Resultatet påpekar att flerspråkighet i sig är en tillgång till både individen och samhället. Därför bör flerspråkighet uppmärksammas och samtidigt uppmuntras i förskolan. Utifrån vad resultatet visar jämfört med olika forskning behöver pedagoger ha ett tillmötesgående förhållningssätt, där barnet stimuleras till att använda alla sina språk som de kan i vardagen. Att vara öppen och nyfiken på barnets modersmål är själva språkutvecklingen. Detta gör att barnet blir uppmuntrat till att använda alla sina språk omedvetet.

Alla pedagoger markerar att samarbete med familjen ger dem möjligheter att använda familjen som resurser genom att be dem att översätta olika ord på deras språk. Genom samarbetet kan pedagoger stötta och uppmuntra familjen att använda deras modersmål med barnen. Ladberg (2003) belyser att ett bra språkstöd kräver ett medvetet arbete på förskolan. Förskolan ska kunna skapa så bra språksituationer som möjligt och stödja familjerna i att utveckla sina språk. För att förskolan ska kunna bidra till en aktiv flerspråkighet hos barnet förutsätts att personalen visar

26

intresse för familjernas språk, detta i sin tur stärka barnets identitet. Personalens samarbete med familjerna ger de större möjligheter att fråga vad saker och ting betyder på deras språk. När föräldrarna bidrar till det som sker i förskolan framstår de som kunniga och starka förebilder för barnet. Föräldrarna och andra familjemedlemmar är de viktigaste bärarna av barnets språk, och kommer att fortsätta vara det långt efter att barnet har slutat i förskolan. Pedagogerna har därför en viktig uppgift i att uppmuntra föräldrarna att använda sitt egna språk med barnet både hemma och utanför hemmet. Det visar sig att vill man verkligen att barnet ska kunna utveckla sitt modersmål då är det föräldrarnas ansvar att se till att det blir så. Det är bara familjen som kan bevara modersmål hos barnet (Ladberg, 2003). Det är viktigt att samarbeta med föräldrarna för att kunna få några ord på barnets modersmål särskilt med mindre barn för att kunna förstärka kommunikation. En bra kommunikation med föräldrar är viktigt i alla lärandesituationer. Calderon (2004) påpekar att språket är en oupplöslig del av identiteten som ger självkänsla och utvecklingsmöjligheter. Språkutveckling och identitetsutveckling går hand i hand. Pedagoger ska vara mer öppna för mångkultur. För när modersmål utvecklas då utvecklas deras identitet. På detta sätt ökar deras trygghet, självförtroendet och stärks deras självkänsla. Att kunna några ord på barnet modersmål ger barnet trygghet samt vågar de ta plats under deras vistelsetid i förskolan. Detta har jag själv upplevt i barngruppen hos barn som har kommit lite längre i sitt modersmål genom att försöka lära mig vad saker heter på deras språk.

Pedagogerna betonar vikten av modersmåls betydelse för andraspråkspråkinlärning. Ett väl utvecklat modersmål gynnar andraspråksinlärning hos flerspråkiga barn. Alla pedagoger är övertygade att ett starkt modersmål banar vägen till en starkare andra språkinlärning senare i skolan. Ladberg (2003) skriver att ju mer barnet går framåt på modersmålet, desto lättare har det att gå fram på det nya språket. Hon visar vidare att de begrepp som barnet har ord för på modersmålet kan det lätt tillägna sig ord för på ett nytt språk. Om barnet har utvecklat begrepp på något språk blir det lättare på ett nytt. Calderon (2004) belyser att modersmålet är det språket som individen lär sig från födseln. Ett väl utvecklat modersmål ger större möjligheter och bättre förutsättningar för att erövra ytterligare ett språk. Barn som har ett väl utvecklat modersmål och som är trygga i sin identitet lär det nya språket när de får lyssna, öva och pröva i lekfulla former. Modersmålet är mycket viktigt för barnets språkutveckling i det svenska språket. Forskning visar att tvåspråkiga barn som stimuleras till att ha båda språken levande har lättare för sin språkutveckling. Resultatet och forskning tyder på att språken inte tar plats av varandra utan de

27

berikar varandra. Om flerspråkiga barn stimuleras till att ha alla sina språk levande kommer de att lättare utveckla ytterligare språk.

Pedagogerna belyser vikten av att arbeta språkutvecklande för att stödja barns språkutveckling på både svenska och modersmål. Genom bok- och sagoläsning, lyssna på berättelser och diskutera innehållet, arbeta utifrån en saga, användning av musik, ramsor och sånger är en bra metod för barns språkutveckling. Calderon (2004) hävdar att sagoberättande och bokläsning med barn berikar deras språkutveckling. Därför är det viktigt att barnen får många stunder då vuxna berättar för dem. Så småningom kommer de att vilja berätta själva. Att berätta är att utveckla språket – och man får ord, grammatik och uttal på köpet. Sandvik och Spurkland (2015) skriver att en bra källa till rika upplevelser och språkliga erfarenheter är litteratur därför har förskolan en stor roll att spela i barns möte med bra och varierad litteratur. Barnets naturliga nyfikenhet och intresse för skriftspråket kan stimuleras genom samtal med barnet om texters mening.

Svensson (2013) poängterar att högläsningen alltså utgör speciellt gynnsamma situationer för språkutvecklingen. Läsningen påverkar inte enbart ordförrådet positivt, utan ger också upplevelser av språk som inte är kopplade till en given situation. Högläsning för barn där man samtalar om texten anses ha starkare effekt på språkutvecklingen. Barnet utvecklar sin språkliga förmåga beroende på stimulans därför ska pedagoger ge barnet tydlig respons på dess kommunikationsförsök. Dessutom ska de vara observanta på att benämna föremål i omgivningen och händelser som barnet är med om.

Jag anser att ta tillvara på alla pedagogiska situationer genom att samtala med barnen, peka, benämna och förstärka det man säger med teckenstöd eller konkreta föremål främjar barns språkutveckling. Alla pedagogiska stunder ska vara fantasifulla för barn lär sig när de tycker att det är lustfullt. Dessutom att visa intresse i deras kommunikationsförsök gynnar deras språkutveckling har resultatet också visat.

Pedagogerna tycker att en inbjudande lärandemiljön är mycket viktig i en pedagogisk verksamhet. Barn ska på egna initiativ kunna välja roliga och språkstimulerande aktiviteter som stimulerar till samtal. Att ha deras dokumentationer och olika material på väggar som de kan titta och samtala kring gynnar deras språkutveckling. Strandberg (2009) påpekar att barns motiv för utveckling finns inte bara i huvudet, de finns även på väggarna, i leksakerna, i personalens förväntningar. Jag tycker att det inte räcker att ha gott om material men hur tillgängligt det är till barnet har stor betydelse. Strandberg betonar att det som är betydelsefullt är inte vad som finns i

28

miljö utan vilken tillgång barnet har till det som finns. Han poängterar vidare att hur miljön existerar för barnet är det som är väsentligt. Att små barns utveckling underlättas när material och hjälpmedel lyftes ned och placerades i deras ögon-höjd (Strandberg, 2009). Resultatet visar att miljön omkring barnet är en lärandesituation i förskolan därför hur den är uppbyggd är viktigt i relation till deras språkutveckling. Att bygga upp miljön med språkbilder, litteratur på olika språk, ljudfiler med sagor och sånger på lärplattan gör det lättare för dem att börja kommunicera. Pedagogerna hävdar att miljön ska vara lugn så att barnen kan höra varandra under leken. De menar att barnen har möjligheter att använda alla sina ord och begrepp under leken, där inspirerar de varandra och lär samtidigt av varandra. På detta sätt utvecklas de tal- och språkmässigt. Därför behöver de vara i lugnet och leka ostört.

Benckert, Håland och Wallin, (2008) menar att leken är grunden för allt lärande, samspelet i leken ger möjlighet till utveckling och lärande. Rolleken är ett tillfälle som ger barnet stora möjligheter till språkutveckling och språkanvändning. Barn som har kommit längre i sin språkutveckling kan bli förebilder för dem som ännu har svårt att formulera sig så att kamraterna förstår. Då får barnet tillfälle till olika språkliga variationer och möjlighet att använda språket i många olika sammanhang. Ladberg (2003) påpekar att den kulturella språkkompetensen utvecklas hand i hand med ordförrådet om barnet använder språket i naturliga sociala aktiviteter. För barn som nu lär sig ett nytt språk är kamraterna en mycket viktig källa, ofta den viktigaste. När barnen har gott om tid att leka i lugn och ro så utvecklas också deras språk. Lugn, koncentrerad lek utan störning och avbrott är språkets bästa vän. Det är framför allt i leken som barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sig, att använda det språkliga material som de vuxna har fört in.

Dessa teorier och resultatet från intervjuerna stämmer överens med Vygotskijs teori som ser lärande som socio-kulturellt där barnet behöver tillgång till andra barn för att kunna utvecklas. Vygotskji (i Strandberg 2009) poängterar att det är genom språkliga samspel som barnet får kontakt med och förvärvar det sociala verktyg som kallas språk. Han skriver vidare att vara med och vara aktiv tillsammans med andra är grundläggande förutsättningar för lärande och utveckling i barns lek. Han menar att dialogisk färdighet skapar steg för steg kommunikationsformer som baserar sig på samverkan mellan individer vilket i sin tur möjliggör en frihet att lära varandra och lära av varandra. Barns språk utvecklas i samspel med sin omgivning som består av pedagoger, fysiska miljön och barnen själva har forskarna och

29

pedagogerna påpekat. Detta ser jag på barngruppen när de själva tar flanobilder och börjar berätta sagor för varandra och hur de använder pedagogiskt material som är lätt tillgängligt jämfört med material som är högst upp. Att ta tillvara alla olika lärandemiljöer är väldigt viktigt i barns språkutveckling.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger uppfattar flerspråkighet i förskolan och hur de berättar att de stödjer flerspråkiga barns språkutveckling och miljöns betydelse för barns språkutveckling. Det visade sig från intervjuerna att pedagogerna arbetade medvetet med barnens språk. De hade erfarenheter om vilka arbetssätt som passade bäst vad det gäller flerspråkiga barns språkutveckling. Att bemöta både barn och föräldrar på ett bra sätt gör att de känner sig trygga och detta tryggheten leder till barns språk- och identitetsutveckling.

Barnen behöver svenska språket i deras vidare utbildning i skolan. Det verkar att de här förskolorna som undersökningen gjordes är nästan alla barn har utländsk bakgrund därför kan det också vara svårt för dessa barn att lära sig svenska språket ordentligt. Barnen behöver umgås med infödda svensktalande barn i förskolan för att utveckla svenska språket men detta saknas i de här förskolorna. Att placera ett stort antal flerspråkiga barn i samma förskola påverkar deras svenska språkutveckling. Eftersom studien handlar om hur pedagoger uppfattar flerspråkighet och hur de berättar att de stödjer flerspråkiga barnspråkutveckling samt miljöns betydelse i barns språkutveckling i tre förskolor, skulle det vara intressant att använda triangulering metod som ger forskaren möjlighet att få djupare förståelse om fenomen från olika perspektiv. Att kombinera intervju och observation som metod och ser om pedagogerna gör verkligen det som de hade berättat och till och hur andra förskolor i kommunen stödjer flerspråkiga barns språkutveckling.

Förslag till vidare forskning

En fråga som blir tydlig under undersökningen är, finns det verkligen enspråkiga barn i förskolan nu för tiden? När man tänker på digitala verktyg och medier verkar det som alla barn i förskolan på något sätt kan engelska. Hur tar förskolan tillvara den här kunskapen som barnet har med sig hemifrån? Hur hjälper pedagogerna barnet att utveckla detta språk precis som de gör med barnet modersmål? Ser pedagogerna på detta språk som ”internetspråk” eller en resurs som ska utnyttjas? Vilken stimulans får barnet att utveckla det engelska språket?

30

Referenser

Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur

Benckert, Susanne, Håland, Pia och Wallin Karin (2008). Flerspråkighet i förskolan- ett referens- och metodmaterial. Stockholm: Myndigheter för skolutveckling

Bråten, Ivar (red.) (2010). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur

Calderon, Lena (2004). Komma till tals- flerspråkiga barn i förskolan. Stockholm: Myndigheten för Skolutveckling

Kultti, Anne (2014). flerspråkiga barns villkor i förskolan- lärande av och på ett andra språk. Stockholm: Liber AB

Ladberg, Gunilla (2003). Barn med flera språk- tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola, skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur

Larsen, Ann-Kristin (2009). Metod helt enkelt-en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB

Patel, Runa och Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodiken grunder: Att planera, genomföra Och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur

Sandvik, Margareth och Spurkland Marit (2015). Språkstimulering och dokumentera i den Flerspråkiga förskolan. Lund: Studentlitteratur

Skolverket (2013). Flera språk i förskolan- teori och praktik. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2016). Läroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2016. Stockholm: Skolverket Stukat, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:

Studentlitteratur

Strandberg, Leif (2009). Vygotskij i praktiken- Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag

Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön- från ord till mening. Lund: Studentlitteratur AB

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

31

Intervjufrågor

Vad betyder flerspråkighet för dig? Hur förhåller ni er till flerspråkiga barn?

Har modersmål någon betydelse för flerspråkiga barns andraspråkutveckling? På vilket sätt?

Hur arbetar ni för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Hur stimulerar ni flerspråkiga barn för att utveckla alla sina språk?

Vad har den pedagogiska miljön för betydelse för flerspråkiga barns språkutveckling?