VAL- Vidareutbildning av lärare
Examensarbete i moderna språk: Franska
15 högskolepoäng, grundnivå
En studie om elevers upplevelse av
inlärning av de fyra språkliga förmågorna i
moderna språk i årskurserna 6–9.
A study about pupils’ experiences of learning the four linguistics abilities in
Modern Languages in years 6–9.
Cecilia Majava
Ämneslärarexamen åk. 7–9
2
Förord
Efter en intensiv period av skrivande på denna uppsats är den nu äntligen klar. Även om jag har varit ensam i mitt skrivande så finns det flera personer runt omkring mig som på ett eller annat sätt varit delaktiga i processen. En del har hjälpt till med goda råd, medan någon annan har stöttat eller pushat. Jag vill börja med att tacka informanterna för ert deltagande av enkätundersökningen, utan er hade det inte varit omöjligt att genomföra studien. Tack till mina fina kurskamrater Ulrika Lönnetun Stigsdotter och Behnaz Kouchakibarzi, vad skulle jag gjort utan ert stöd. Jag vill också tacka Moa De Lucia Dahlbeck för skicklig handledning. Sist men inte minst ett tack till min familj som har stått ut med alla de timmar som jag har varit frånvarande och tack för ert stöd och förståelse.
3
Abstract:
Syftet med denna studie är att genom en enkätundersökning få elevers egna perspektiv på vilken av de fyra språkliga förmågorna, höra, läsa, skriva och tala, de upplever gynnar dem mest i inlärningen av ett modernt språk, i det här fallet franska, tyska och spanska. Undersökningens frågeställning har
formulerats för att ta reda på vilken av de fyra förmågorna de upplever som viktigast för dem men även för att ta reda på om det finns någon annan viktig faktor utöver de fyra förmågorna som är särskilt viktig för elevernas upplevelse av språkinlärningen. Det känns viktigt att få elevernas egna perspektiv för att kunna anpassa och utveckla undervisningen i moderna språk i samstämmighet med kursplanerna i Skolverkets styrdokument samt eleverna egna upplevelser av inlärning. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning som analyserats med hjälp av en kvalitativ analysmetod och utfördes i årskurserna 6–9. Svaret på frågeställningen om förmågorna visar att det är den skriftliga förmågan som tenderar att vara den förmågan som eleverna upplever är mest gynnsam för dem i sin språkinlärning men det pekar också på att det är den skriftliga förmågan som ligger till grund för utveckling av de övriga tre förmågorna. Svaret på frågeställningen om någon annan viktig faktor är viktig för dem pekar på att det är elevernas trygghet som tillsammans med motivation är särskilt viktiga faktorer för eleverna i undervisningen av moderna språk på denna skola.
4
Innehåll
1. Syfte och frågeställning ... 7
2. Teoretiska perspektiv ... 8
3. Metod och genomförande ... 11
3.1 Val av metod ... 11
3.2 Urval ... 12
3.3 Genomförande... 12
3.4 Metoddiskussion ... 13
4. Tidigare forskning ... 14
5. Resultat och analys ... 16
5.1 Vilka av de fyra förmågorna tycker eleverna är lättast respektive svårast i moderna språk? ... 16
5.2 Vilken del av proven tycker eleverna att de lyckas bäst med? ... 17
5.3 Hur uppfattar eleverna att de lär sig nya ord lättast?... 18
5.4 Målspråk på lektionerna ... 19
5.5 Lär sig eleverna mer om läraren skriver mycket på tavlan? ... 20
5.6 Genom vilken metod känner eleverna att de utvecklas mest? ... 21
5.7 Vilka typer av uppgifter i övningsboken har eleverna mest nytta av i sitt lärande? ... 21
5.8 Vilka andra typer av uppgifter har eleverna mest nytta av i sitt lärande? ... 22
5.9 Vilket är det allra viktigast för eleverna i sin språkinlärning?... 23
6. Diskussion och slutsats ... 26
6.1 Diskussion ... 26
6.2 Slutsats ... 28
6.3 Förslag på fortsatt forskning ... 29
Referenser ... 30 Bilaga 1. ... 31 Informationskravet ... 31 Bilaga 2. ... 32 Enkätfrågor ... 32 Bilaga 3. ... 35
Diagram och statistik över enkätsvaren ... 35
Franska ... 35
Tyska ... 38
5
Inledning
Som lärare i franska i årskurs 6 och på högstadiet, ställs jag hela tiden inför utmaningar i att variera min undervisning, dels för att hålla motivationen uppe hos eleverna, dels för att skapa en positiv och gynnande lärandemiljö.
I språkstudier tränar man på fyra olika förmågor, höra, läsa, skriva och tala. Detta fokus är inte slumpartad utan har en anknytning till Europarådets referensram för språk. Där beskrivs sex generella nivåer för språkfärdighet och det utgör en grund för de svenska styrdokumenten (2007). I kursplanen för moderna språk, grundskolan som utgör ett av Skolverkets
styrdokument står det att ”eleverna ska ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga”. Det centrala innehållet i kursplanen är indelad i tre delar där reception innefattar höra och läsa och där produktion och interaktion innefattar tala, skriva och samtala. (Reviderad 2019).
Högstadiestudierna i moderna språk avslutas med nationella prov som genomförs på vårterminen i årskurs 9. Även i de proven examineras de fyra förmågorna och skall fungera som ett bedömningsstöd för läraren och att bidra till att betygsättningen i hela landet bedöms rättvist. Med kursplanerna som stöd och underlag och med de nationella proven som slutmål är det detta jag som lärare har att förhålla mig till min undervisning av moderna språk. Jag upplever att det är en utmaning för alla språklärarna i kollegiet som jag arbetar i att variera sin undervisning så att den ska passa alla elever och att de ska få många tillfällen att öva på de fyra förmågorna. Eftersom alla elever är individer med olika tycke och upplevelser är det svårt för mig som lärare att avgöra vad som gynnar dem mest. Det räcker inte att fråga varje enskild klass man undervisar, det ger mig inte tillräckligt med information om deras upplevelse av lärandet.
Till hjälp i undervisningen finns läromedel som stöd, både i form av fysiska böcker och av digitala läromedel. Enligt Alerby & Bergmarks (2015) artikel, som är skriven på beställning av Skolverket ska eleverna ges möjlighet till delaktighet och inflytande i undervisningen genom att vara med och påverka till exempel utformningen av lektioner eller hur läxor och prov ska läggas upp. Detta, menar Skolverket, leder till ökad motivation och ett ökat lärande som därmed kan ge ökat resultat för eleverna. Hattie och Yates (2014) talar också om hur viktig
6
relationen mellan lärare och elev är för lärprocesserna vilket talar för att elevernas delaktighet en viktig del i elevers lärande. Detta i sin tur menar dessa författare visar att en bra dialog och en god relation mellan lärare och elev ger ett gynnsamt klassrumsklimat och positiva
följdverkningar.
Läromedlen är utformade på ett sätt som gör att eleverna får öva på alla fyra förmågorna på näst intill varje lektion. Nu finns det dock ändå alltid några elever som stöter på problem, oavsett årskurs. Det kan bero på olika saker, de kan ha olika lätt för att lära sig språk, de kanske inte har svenska som modersmål eller de kan ha läs- och skrivsvårigheter. Exempelvis språk och talsvårigheter kan vara särskilt svåra att upptäcka hos flerspråkiga barn enligt Britt-Louise Bäckman, Astrid Frylmark och Anna Olofsdotter- Lemne i Språkboken (2001). De flesta har inga specifika problem i enligt med uppräkningen ovan men kan lida av brist på motivation. I en intervju med en elev i STRIMS- projektet visas ett exempel på att utebliven framgång leder till uppgivenhet och låg motivation (2000) vilket styrker att motivationen är en viktig del av inlärningen.
Det är med utgångspunkt i den här erfarenhetsbaserade bakgrunden som jag har valt att göra en grundlig undersökning av elevernas egen uppfattning av sitt lärande som läser moderna språk, franska, tyska och spanska på Kronoberg Skola i Växjö. Mitt mål är att utröna, genom en enkätundersökning, vilken av de fyra förmågorna som särskiljer sig ur i elevernas synpunkt på vad som gynnar dem mest i lärprocessen av ett modernt språk. Skulle det visa sig att eleverna uppfattar någon av förmågorna som mer eller mindre gynnsam för dem skulle man kunna styra sin undervisning på ett effektivt och lärorikt sätt. Visar det sig att det är skillnad i elevernas svar gällande deras uppfattningar beroende på vilket av de tre språken så skulle undervisningen bättre kunna anpassas utefter vilket språk som undervisas.
Om det är möjligt genom en undersökning likt denna att upptäcka den mest fördelaktiga faktorn i inlärningen så har man möjlighet att bidra till att fler elever, når högre studieresultat samt får godkänt. På basis av elevernas svar i enkäten som jag har genomfört ska jag försöka identifiera vilken av de fyra förmågorna som är mer eller mindre gynnsam för deras lärande.
7
1. Syfte och frågeställning
I min profession som lärare är det viktigt att mitt utförande förankras i såväl forskning som Skolverkets styrdokument. Styrdokumenten innefattar de lagar och regler som ska följas i skolan där också läroplaner och kursplaner ingår (Reviderad 2019). I enlighet med vad jag här och i inledningen angett som bakgrund till denna studie så har jag formulerat följande syfte. Det primära syftet med uppsatsen är att undersöka om det är någon av de fyra förmågorna, höra, läsa, skriva och tala som har större betydelse för eleverna i språkinlärningen och vilken i så fall enligt deras uppfattning gynnar dem mest i deras lärande av ett av de moderna språken, franska, tyska och spanska. Som ett andra syfte vill jag undersöka om det finns någon annan faktor som eleverna upplever är viktig eller rent av viktigare för dem i språkinlärningen som jag inte har haft med i utformningen av enkäten.
Baserat på elevernas svar kommer jag att sedermera diskutera möjliga förbättringsområden ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Med vägledning av resultaten från denna studie vill jag försöka säkerhetsställa att undervisningens innehåll och mål efterföljs i förhållande till kursplanerna i moderna språk och om det visar sig behövas, utveckla och förbättra undervisningen när det gäller såväl variation som utförande och metod.
En studie av denna art kan bidra, inte bara en teoretisk diskussion om lärandet av de fyra förmågorna utan också vara till praktisk nytta såväl för mig som för andra undervisande lärare att tillämpa i undervisningen. Följaktligen torde undervisningen av moderna språk kunna utvecklas på basis av resultaten så till vida studien bidrar till ökad kunskap om både den enskilde individen/-eleven och undervisningsgrupperna inom moderna språk på den aktuella skolan i sin helhet. Med detta i åtanke är forskningsfrågorna för denna studie följande:
1. Vilken av de fyra förmågorna höra, läsa, tala och skriva upplever eleverna som mest gynnsam för dem i inlärning av ett moderns språk?
2. Finns det någon annan faktor och i så fall vilken, förutom de fyra förmågorna i moderna språk, som eleverna upplever vara viktigast för dem i språkinlärningen?
8
2. Teoretiska perspektiv
I detta avsnitt presenteras det teoretiska ramverk som jag har använt mig av för att tolka svaren från enkätundersökningen i ljuset av mitt mål att genomföra en praktiknära och
upplevelsebaserad studie av elevers inlärningsprocess.
I boken …och hur gör jag i klassrummet? (Hendrick & Macpherson, 2019) har just samspelet mellan forskning och praktisk tillämpning i klassrummet behandlats. Undersökningen baseras på lärares egna röster om undervisning från ett flertal grundskolor och gymnasium av privat, statlig och internationell karaktär i Storbritannien. Syftet med boken är att få lärare att lättare ta till forskning för att kunna använda det i praktiken. Enligt en av de intervjuade lärarna Lucy Crehan (Hendrick & Macpherson, 2019) är det viktigt att skapa rätt förutsättningar för de tre grundläggande mänskliga behoven tillhörighet, kompetens och självständighet som i sin tur leder till motivation för eleverna. Det handlar om hur yttre motivation såsom belöningar kan leda eleverna till att känna en inre motivation där de får ett driv till att prestera bättre. Denna ansats kan ge mig vägledning vid analysen av det öppna svarsalternativet där det kan förväntas inkomma svar som indikerar på elevernas personliga behov för inlärningen.
För att anknyta till det som nämnts i inledningen om att språklärare i mitt kollegium lägger ner mycket kraft och strävan för att få till en varierad undervisning som är anpassad till elevernas olika individuella behov så har jag också använt mig av litteratur som är mer övergripande när det berör lärande och inlärning. Graham Nuthall redogör för några uppfattningar om
undervisning och lärande i klassrummet och om hur elever tycks lära sig mer med hjälp av variation (2019). Nuthall analyserar elevers lärande i en studie som visar att ”eleverna behöver få tillgång till fullständig information vid minst tre olika tillfällen för att de ska förstå ett begrepp till exempel med hjälp av kombinationer av olika exempel och definitioner” (Nuthall, 2019, s. 60). Med Nuthalls teorier som stöd kan man uppmärksamma denna typ av lärande och
resultaten av en analys som utgår från dessa skulle kunna leda till en viktig utvecklingspotential för den egna undervisningen. Till exempel genom att jag har synliggjort behovet och vikten av varierade övningar om de fyra förmågorna för att ge eleverna möjlighet till bra övningstillfällen i de språkliga förmågorna. Dessutom säkerhetsställer en sådan analys också att kursplanen i Skolverkets styrdokument efterföljs på ett korrekt sätt på det vis att dess krav på att ge eleverna möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga respekteras.
9
I Projektet STRIMS gjordes en stor undersökning av inlärning av moderna språk hos elever i grund- och gymnasieskola och hur de arbetar med dagliga uppgifter och vilka strategier de använder sig av i språkundervisningen (Malmberg, Bergström, Håkansson, Tornberg, & Öman , 2000). STRIMS står för Strategier vid inlärning av moderna språk och var pågående under flera år. Jag upplever dock i min undervisning att eleverna är inte alltid själva medvetna om, eller ens reflektera över vilka olika strategier eller stilar de använder sig av och det kan i sig vara värt att belysa. Detta visar sig också i resultaten från STRIMS- projektet att eleverna använder sitt eget individuella tillvägagångsätt när de arbetar och att de flesta behöver hjälp med
strategiträning för att positivt kunna utveckla sin inlärning (Malmberg, Bergström, Håkansson, Tornberg, & Öman , 2000).
I inledningsfasen till denna studie gick mina egna tankegångar till att innan man börjar jobba med strategiträning med eleverna så ville jag ha en grund och förståelse för hur de upplever det som pågår på lektionerna när det handlar om inlärning. Jag tror att vi pedagoger har en del att lära från dem som vi sedan kan ha nytta av när vi undervisar. I STRIMS- projektet gjordes inte bara undersökningar om de fyra förmågorna och strategier utan även ur ett bredare perspektiv som tog sikte på elevernas egen språkinlärning och uppfattning. Med hjälp av resultaten i STRIMS kan mer specifika jämförelser göras i denna studie både när det handlar om de fyra förmågorna men även när den öppna svarsfrågan, om vilket eleverna upplever är den viktigast faktorn i deras inlärning, analyseras.
Hattie & Yates redogör i Hur vi lär (2014) om begreppet implicit lärande som är ett resultat av regelbundenheter. Enligt denna teoribildning så sker inlärning genom erfarenhet utan ett medvetet syfte att lära sig, detta kallas även tyst kunskap. Detta ämne tas upp i STRIMS- projektet med exempel på språkelever som använder abstrakta grammatikregler som de inte beskriva. Utan vidare motiveringar har elever svarat att det låter bättre att säga på ett visst sätt eller de känner på sig att ett visst begrepp är rätt, det kan handla om intuition och ett omedvetet lärande. Motsatsen är explicit lärande där man använder medvetna principer och regler i
inlärningen såsom de grammatiska delarna i läromedlen (Malmberg, Bergström, Håkansson, Tornberg, & Öman , 2000). Det implicita lärandet kan jag baserat på min erfarenhet som lärare i moderna språk bekräfta är något som är en del av elevernas lärande på lektionerna. Det kan till exempel röra sig om frekvent återkommande fraser som används främst av mig som lärare som jag sedan hör att eleverna kan härma och använda sig av när de har muntliga övningar,
10
alltså återkommande mönster. Det är ett exempel på att de bara vet vad som låter rätt utan större reflektion. Det explicita lärandet verkar vara en större del av lärandet då mycket av språkinlärningen handlar om regler och strukturer som vid grammatik. Det kan vara av intresse för denna analys att försöka se var det implicita och explicita lärandet sker. För att klargöra detta, kommer jag också i analysen av resultaten av undersökningen återkomma till och
använda mig av min egen erfarenhet som lärare. Enligt Hattie & Yates (2014) kan det implicita lärande övergå till det explicita lärandet när man observerar eller blir mer medveten om sitt lärande vilket skulle kunna vara positiv om eleverna fick en medvetenhet i språkinlärningen. Eftersom syftet i denna studie även förhoppningsvis kan leda till förbättringar i undervisningen är denna forskning av relevans för senare diskussion om förbättringsområden i min
11
3. Metod och genomförande
I detta avsnitt presenteras och analyseras undersökningens metod, hur urvalet av materialet gått till och hur studien genomförts. Jag gör även en kritisk reflektion över den valda metodens svagheter och styrkor.
3.1 Val av metod
Eftersom jag ville basera min analys på ett material som speglade elevernas egna uppfattningar om sitt lärande och för att kunna utföra en studie som genererar ett resultat med generella anspråk så har valt jag att genomföra en kvantitativ enkätstudie. Att få in en större mängd svar på mina undersökningsfrågor är tänkt att ge analysen ett bredare underlag att bearbeta och ett resultat gällande elevers subjektiva uppfattning som kan tillmätas en större trovärdighet än resultat baserat på enstaka intervjuundersökningar.
Staffan Stukát (2011) tar i sin bok, Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap, upp att den språkliga utformningen i enkätundersökningar är viktig eftersom man bara kommunicerar skriftligt och eftersom det inte finns möjlighet att formulera om frågan eller upprepa med andra ord. Det man undviker i en enkät i jämförelse med intervjuer är att det kan finnas risk med omedveten styrning i den senare formen. Det vill säga, i intervjuer kan intervjuaren upprepa frågorna med annan betoning eller använda andra ord vilket kan leda svaren i en viss riktning. Enkäter är, å andra sidan, utformade som strukturerade frågeformulär som består av frågor med fastställda svarsalternativ med ett öppet alternativ i sista frågan. Jag har i enlighet med Stukát valt att ge enkätdeltagarna möjlighet att i en fråga svara friare för att om möjligt få in lite fylligare svar på en punkt och för att täcka upp för en eventuell upplevelse av att någon fråga eller alternativ saknas (2011).
Frågorna är utformade på ett sätt att de alla är kopplade till någon av de fyra förmågorna förutom den sista frågan där eleverna har fått möjlighet att med egna ord skriva om andra potentiellt sett viktiga synpunkter för deras inlärning. Denna sista fråga knyter an till mitt undersyfte som är att undersöka om någon annan faktor är viktig för inlärning som jag inte hade med i min beräkning. Då närvaron på skolan är förhållandevis hög har jag kunnat räkna med tämligen hög svarsfrekvens.
12
3.2 Urval
Jag har genomfört en populationsundersökning enligt utformning av Stukát (2011), det vill säga en undersökning på en hel grupp, vilket faller sig naturligt med tanke på målet att få in svar från alla de elever som läser moderna språk på den utvalda skolan. Följaktligen har urvalet av enkätdeltagare skett efter vilka som läser moderna språk inom ramen för språkval, franska, tyska och spanska på den utpekade skolan i frågan (Skolverket, Reviderad 2019).
Eftersom frågeställningen i analysen inte är undersökande i fråga om vare sig genus eller ålder har så har dessa faktorer heller inte tagits i beaktan. Jag har skickat ut tre identiska enkäter till de tre språken för att om möjligt se någon skillnad på eleverna svar beroende på vilket språk de läser. Informanterna är 341 till antalet från årskurserna 6–9.
3.3 Genomförande
Eftersom studien har genomförts med hjälp av en enkät behövde jag informera informanterna och dess vårdnadshavare skriftligen om att det insamlade materialets syfte är till för forskning. Enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer har jag informerat om att deltagandet är frivilligt och att de kan avbryta enkäten när de vill. Undersökningen innefattar inga frågor av privat eller etiskt känslig karaktär och deltagarna är inte heller identifierbara (Vetenskapsrådet, 2002).
Staffan Stukát framhåller vikten av att göra en pilotstudie av enkäten där man låter några kritiska personer granska frågeställningarna dels för få information om någon fråga eventuellt ska misstolkas dels för relevans och formulering av frågeställningarna. (2011). Enkäten
granskades av 4 kollegor för att sedan redigeras. Enkäten genomfördes under lektionstid och är utformad med 10 frågor. Enkäten avslutades med ett öppet svarsalternativ där eleverna hade möjlighet att skriva med egna ord om de möjligen tyckte att de andra svarsalternativen var otillräckliga.
Undersökningsgruppen
Språk Antal elever Antal svarande i procent.
Franska 53 98 %
Spanska 201 90 %
13
Totalt: 341 92,7 %
3.4 Metoddiskussion
Studien har genomförts genom en kvantitativ enkätstudie med ett öppet svarsalternativ. I urvalet ingick alla eleverna på denna skola i fråga som läser något av de moderna språken franska, tyska eller spanska vilka är 341 elever i årskurserna 6–9. Att få in svar från en så stor grupp har gett resultatet och analysen ett brett underlag. Det var tämligen litet bortfall när enkäterna genomfördes och svarsfrekvensen var 92,7%.
En av mina farhågor inför enkäten var att eleverna skulle slarva igenom frågor och svar för att bli klara så fort som möjligt, det vet jag av tidigare erfarenhet att de tenderar att göra. Därför var det av stor vikt att informera eleverna om att deras svar var viktiga för att få fram ärliga resultat som skulle kunna analyseras. De fick också noggranna instruktioner om vilka typer av frågor som skulle ställas och att den sista frågan var en öppen fråga där de kunde välja att skriva. De fick gärna ställa frågor gällande frågorna under tiden om det var någon fråga de inte förstod. Jag upplevde att alla eleverna läste frågorna noggrant och svarade med
eftertänksamhet vilket ledde till övertygande svar.
En svaghet i min undersökning är att jag inte fått veta hur eleverna från de olika årskurserna har svarat, å andra sidan så var denna studie inte heller undersökande i det men jag har ett antagande att det kan skilja sig en del i elevernas upplevelse av språkinlärning rent
åldersmässigt. Eleverna som går i årskurs 6 är mellan 12–13 år och är helt nybörjare i språket, jämfört med de som går i högre årskurserna som har läst sitt språk i 3 år eller mer. Där tror jag att jag kanske hade fått in olikheter i deras uppfattning i språkinlärning vilket skulle kunnat leda till att utformningen och planering av metoder i undervisningen skulle kunna skilja sig åt beroende på årskurs.
Här måste jag dock inflika en kritisk sidokommentar som gäller själva utformningen av den enkätfråga som handlar hur eleverna upplever lärarens användande av målspråk i
undervisningen då jag av erfarenhet vet att undervisningen inte sker bara på målspråket. Detta betyder att frågan ställts på ett sätt som gör det svårt för eleverna att svara på, då de helt enkelt inte vet någon skillnad mellan att bara eller delvis prata på målspråket i undervisningen. Det kan ju också skilja sig mellan olika lärare i de tre språken där någon bedriver mer eller mindre undervisning på målspråket, en fråga som frågeställningen inte heller tar hänsyn till.
14
4. Tidigare forskning
I detta avsnitt presenterar jag den tidigare forskning om samma område och problem som denna uppsats behandlar.
Språk-, pedagogik- och skolforskning utgör ett stort forskningsområde och har varit föremål för studier under en lång tid. Flertalet olika forskningsansatser har en inriktning på hur elever lär i undervisningen, ofta analyser av olika inlärningsstilar eller inlärningsstrategier. Denna studie skiljer sig något från denna typ av tankegångar och riktar sig mer mot elevernas egen uppfattning av inlärningsprocessen. Nu behöver ju inte det ena utesluta det andra, och för att inta en holistisk syn på lärandet så behövs båda synsätt.
Med anledning av syftet och frågeställningen för denna undersökning fokuserar jag min
genomgång av tidigare forskning och teoretiska perspektiv på utsagor om hur teori och praktik kan förenas. Eftersom mitt huvudsakliga mål är att dra slutsatser ur elevers upplevelser som kan ha en praktisk betydelse och som förhoppningsvis också kan vara behjälplig för
yrkesverksamma lärares didaktiska utveckling, så känns det viktigt att främst ta avstamp i en praktiknära forskning. All undervisning i skolan har sin utgångspunkt från Skolverkets styrdokument som ska uppfyllas och efterlevas. Eftersom Skolverkets kursplaner i moderna språk ligger till grund för vad eleverna ska lära sig så måste jag ta hänsyn också till dessa i analysen av resultaten från enkäten. Det vill säga, jag vill i en slutdiskussion kunna förena svaren från analysen med kursplanerna i ljuset av vad tidigare forskning på samma område kommit fram till.
För att lättare kunna koppla ihop och se samband mellan svaren från enkäten och den egna moderna språk-undervisningen och för att sedan kunna få fram resultat från analysen har jag valt att inrikta mig på forskning inom samma område som denna studie. De mest relevanta inom området är forskning genomförd av: Hendrick & Macpherson (2019), Nuthall (2019) och Malmberg, Bergström, Håkansson, Tornberg och Öman (2000). De har alla gjort studier och undersökningar i klassrummet av och med både lärare och elever. De har alla anknytning till praktiken vilket underlättar tolkningen av resultaten i denna studie. Med hjälp av dessa forskares ansatser kan jag eftersträva att frågeställningar i denna uppsats blir besvarade. Hendrick & Macphersons bok handlar ”om att överbrygga klyftan mellan forskning och tillämpning” (2019, s. 17) som genom lärarintervjuer kan fungera som en fortbildning för
15
verksamma lärare. Nuthalls forskning ”beskriver en nyzeeländsk skolvardag” (2019, s. 14) men enligt Ann S. Pihlgren som har skrivit det svenska förordet till boken är den lika aktuell i ett svenskt sammanhang. Syftet med hans forskning var att ta reda på vilken typ av kunskap elever tillägnade sig i skolan och hur. Han har också sammanfattat elevers dialoger och tankar vid själva lärtillfället. I boken I huvudet på en elev, (Malmberg, Bergström, Håkansson, Tornberg, & Öman , 2000) även kallat STRIMS- projektet redovisas ett gediget arbete med
enkätundersökningar och intervjuer av elever i engelska och moderna språk på grund- och gymnasieskolan.
Hattie & Yates (2014) bok handlar om att synliggöra lärprocessen för lärare, det vill säga att lärarna ser lärandet via sina elever och att bättre förstå elevernas utgångslägen för att göra lärande bättre. Detta ska stå till grund för att lärare själva ska reflektera över sin pedagogiska tillämpning i verkligheten.
Jag har även använt mig av Språkboken, (Skolverket, 2001) en antologi beställd av Skolverket som kom till vid införandet av de nya kursplanerna 2000 men har också inriktning på inlärningsprocesserna. Lennart Björk skriver i Språkboken (2001) om synsättet på
skrivprocessen i språk. Forskning av Dysthe, Björk & Blomstrand (Citerad i Språkboken, 2001) har visat att skrivandet är särskilt viktig för all språk- och kunskapsutveckling. Inte bara för skrivande utan för alla de fyra förmågorna som omfattar läsning, lyssning, skrivning och tal. Björk (2001) menar att just skrivprocessen aktiverar själva tänkandet som sammanfaller med helheten i språkinlärningen.
Undersökningen i denna studie skiljer något ifrån de ovannämnda ansatserna såtillvida att ta reda på elevernas känsla och upplevelse av sitt lärande istället för att titta på deras strategier som jag upplever att de inte alltid är så medvetna om själva. I denna studie är inte heller några lärare delaktiga i enkäten, det är endast elevernas röster som gör sig hörda. Med hjälp av dessa forskningsansatser kan jag närma mig svaren från denna studies frågeställningar genom analysen av enkätundersökning.
16
5. Resultat och analys
Här följer resultat och analys baserat på elevernas enkätsvar i förhållande till mitt teoretiska ramverk. Varje fråga presenteras som rubrik i underrubrikerna 4.1–4.9. (Enkätfrågorna presenteras också individuellt och ordagrant i bilaga 2). Fråga 1–3 och 5–6 är alla inriktade på att bara kunna svara mot en förmåga. Fråga 4 och 7–9 är består av flervalsalternativ och 10:e frågan består både av fasta svarsalternativ och ett val där eleverna istället har möjlighet att skriva ett eget svar.
5.1 Vilka av de fyra förmågorna tycker eleverna är lättast
respektive svårast i moderna språk?
De två första frågorna vars svar som analyseras är frågorna om vilken av förmågorna de upplever att de har lättast respektive svårast för att tillgodogöra sig. Bland de elever som läser franska och spanska tycker majoriteten att läsförståelserna är det de upplever att de har lättast för, men procentuellt sett är skillnaden inte markant i förhållande till förmågan att prata och uttala språket.Bland de som läser tyska tycker majoriteten av eleverna att prata och uttala språket är det de upplever som lättast. Resultatet för alla tre språken sammanlagt visade dock att de tyckte att prata och uttala språken var det lättaste med endast en liten marginell skillnad till läsförståelsen. Den förmågan de upplevde vara svårast är hörförståelsen, vilket var
genomgående majoritet för alla eleverna inom alla de tre språken.
Enligt STRIMS-projektets sammanfattning om läsning och läsförståelse visar det sig att förkunskaper och samlade erfarenheter var en viktig del för textförståelse, då inte bara inom ämnet utan i allmänhet och så även livserfarenheter (Malmberg, Bergström, Håkansson, Tornberg, & Öman , 2000). Det kan man även koppla till det centrala innehållet i Skolverkets styrdokument för moderna språk, grundskolan där det står det att eleverna ska ges möjlighet att träna på vardagsliv, intresseområden och ämnesområden som är välbekanta för eleverna vilket då knyter an till att det är en fördel för eleverna om de har förkunskaper och
livserfarenheter som hjälper dem vidare i deras läsförståelse (Skolverket, Reviderad 2019). I kollegiet upplever vi att de hörförståelseproven som tillhör läromedlen ofta ligger på en högre nivå än på övningsuppgifterna, det handlar ofta enligt eleverna att de inte ”hinner med” att höra exempelvis betydelsebärande ord eller uttal. Denna erfarenhet bekräftas av STRIMS-
17
projektet som dock endast undersökte denna fråga i ämnena franska och i engelska. STRIMS-projektet visar också att eleverna genom systematisk träning kan träna upp väsentligt sin hörförståelse. Det framkommer också att eleverna använder sig av olika strategier för
avlyssning, varav en av dem är; ”att dra slutsatser baserade på tidigare kunskap” (2000, s. 112). Detta styrker återigen att elevernas förkunskaper är av stor vikt för deras språkinlärning. Ett resultat från enkätsvaren som avviker från den vedertagna lärarerfarenheten är att ”prata och uttala” -alternativet får relativt hög svarsprocent i vad eleverna upplever som lättast. Jag tror att många lärare i moderna språk delar min intuitiva känsla av ett visst motstånd och även rädsla hos elever att prata på målspråket under lektionstid. De visar ofta en rädsla för att bli bedömda om de säger eller uttalar något fel. Å andra sidan kan resultaten från enkätsvaren på denna punkt styrkas av min erfarenhet av när eleverna interagerar med varandra vid tillfällen där jag som lärare inte är delaktig, Vid dessa tillfällen upplever jag att de är mer avslappnade, vilket ger den bra tillfällen för övning i språkfärdigheten.
5.2 Vilken del av proven tycker eleverna att de lyckas bäst
med?
Frågan vars svar som presenteras här är frågan om vilken del av proven de brukar lyckas bäst med. Av de enkätdeltagarna som läser franska och tyska tycker majoriteten att de brukar lyckas bäst med den skriftliga delen. De som läser spanska visar att de upplever både den skriftliga delen såväl som läsförståelsen som de delar de lyckas bäst med. Svaren här korrelerar således inte alls med vad samma elever upplever som lättast. Således bör vi vara noggranna med att inte förväxla upplevelsen av känslan att något är lätt med känslan av upplevelsen att man är bra på något.
Graham Nuthall har i sin forskning kommit fram till att elever lär sig det de ägnar sig mest åt, vilket är att skriva (2019). Nuthall menar att elever mekanisk har memorerat sina anteckningar för att sedan skriva prov. Så är det även på moderna språklektionerna på denna skola jag använt mig av i min undersökning. Eleverna använder det skrivna ordet mest: de antecknar, de skriver i övningsböckerna, de skriver av det läraren har skrivit på tavlan och de kopierar och skriver glosor. Mycket av lektionernas tid läggs på att skriva vilket således resulterar i en
upplevelse som överensstämmer med tidigare forskning på ämnet. Eleverna på skolan upplever att de, de facto, lyckas bäst med just det skriftliga inslagen på prov. Men Nuthall menar också
18
att det sociala samspelet mellan eleverna är avgörande för lärandet och läraren kan dra nytta av det genom att arbeta nära ungdomarnas kultur. Skrivprocessen sker i allmänhet när eleverna sitter vid sina bänkar, de jobbar ofta två och två och det är ett pågående samspel mellan elever vilket ger en möjlighet till god inlärning. Med andra ord, det är gynnsamt att eleverna får sitta tillsammans med den de har det bästa sociala samspelet med för att lära mer. Detta stödjs också enligt Dysthe (citerad i Språkboken 2001) av idén om att individens samspel med sin omgivning är viktig för inlärning. Lennart Björk (2001) nämner också att skrivandet i språkinlärningen synliggör elevernas tänkande. Med detta menas, skulle man kunna säga, att genom att skriva ner sina tankar så kan eleverna sedan bearbeta och redigera dessa tankar på ett sätt som ger dem en djupare förståelse och inlärning. Denna tes verkar stämma väl överens med resultatet av min undersökning då svaren på denna fråga visar ett eleverna upplever att de lyckas bäst med den aktivitet de sysslar mest med, vilket är att skriva. Att ha alla dess slutsatser om samspel och reflektion i åtanke när man planerar elevernas placeringar i klassrummet borde kunna resultera i en extra gynnsam metod för deras fortsatta lärande av den skriftliga
förmågan.
5.3 Hur uppfattar eleverna att de lär sig nya ord lättast?
Frågan om hur eleverna uppfattar att de lär sig nya ord lättast gavs med flervalsalternativ. Majoriteten av eleverna i alla de tre språken upplever att de lär sig lättast nya ord ”genom att skriva” dem vilket korrelerar med föregående svarsanalys om att de tyckte att de lyckades bäst med den skriftliga delen. När det rör sig om ordinlärning anser Ulla Håkansson (2000) att man måste göra eleverna medvetna om skillnaden mellan att förstå ord kontra lära in ord. Ord ska ju så småningom dessutom sättas in en mening och i ett sammanhang. Den teorin styrks också av Hendrick & Macpherson (2019) som påpekar att det inte räcker att öva på en färdighet utan att olika övningar ska varieras mellan olika aktiviteter för att en kunskap ska befästas. I STRIMS- projektet framkommer det att eleverna använder sig av flera strategier vid ordinlärning i moderna språk såsom exempelvis skriva, läsa, skriva meningar och läsa orden högt, ofta i kombination med varandra. Min egen erfarenhet pekar mot att eleverna ofta är duktiga på ordinlärning och att de tycker det är roligt att lära in ord men att de har svårt att sätta in dem i en mening vilket också stämmer överens med att enkätalternativet; ”Jag lär mig orden skriftligt i en mening” tenderar att få mycket lägre svarsfrekvens procentuellt sett än bara ”Genom att skriva dem”.
19
5.4 Målspråk på lektionerna
Målspråket är det språk som eleverna undervisas i, målet med språkundervisningen är att eleverna skall utveckla kunskaper och förmågor att använda detta språk (Skolverket, Reviderad 2019). Resultatet på frågan om eleverna upplever att de lär sig mer av språket om läraren bara pratar på målspråket visar att elevernas svar totalt sett från alla tre språken var jämnfördelade rent procentuellt. En tredjedel av svaren landade på alternativet ”Ja”, en tredjedel av svaren landade på alternativet ”Nej” och den sista tredjedelen landade på alternativet ”Spelar ingen roll”. Analyserar man språken individuellt visar det sig att det var flest affirmerande svar bland de elever som läser franska, flest negativa bland de elever som läser tyska och flest likgiltiga bland de som läser spanska.
I all språkundervisningen sker också kodväxling, som beskrivs av Joakim Stoltz i
Språkdidaktiska perspektiv med följande ord; - ”Med andra ord handlar det om kodväxling när samtalsdeltagarna interagerar genom att använda två språk växelvis för att kommunicera ett visst innehåll” (Tornberg, Malmqvist, Valfridsson, & Liber AB, 2009, s. 147). Kodväxling sker inte bara eleverna sinsemellan utan även av läraren i kommunikation med eleverna. Det sker också ren översättning, det vill säga läraren pratar på målspråket som sedan översätts till modersmål för att försäkra sig om att eleverna har förstått det som sägs. Enligt ämnets syfte i Skolverkets kursplan ska eleverna ges möjlighet till att förstå såväl skriftligt som talat språk för att utveckla en kommunikativ förmåga (Skolverket, Reviderad 2019).
Med dessa forskningsresultat i åtanke, borde således undervisningen i moderna språk gynnas om undervisningen sker mestadels på målspråket. Men det finns också motsägande påstående, bland annat av den teori den som ges av Castelotti & Moore (citerad i Språkdidaktiska
perspektiv, 2009) där de menar att modersmålet mycket väl kan ha en positiv effekt för
språkinlärning av ett främmande språk och att språket på sätt blir lättare att tillägna sig. Denna teori stödjs också av min egen erfarenhet som säger att det är svårt att bedriva
språkundervisning bara på målspråket, speciellt i de lägre klasserna med moderna språk. Jag upplever att det är väldigt svårt för eleverna att förstå instruktioner, förklaringar, grammatiska begrepp på målspråket som nybörjare på grund av de ännu inte har kommit så långt i sin språkliga utveckling. Möjligtvis borde ändå modersmålet ha en naturlig del av
20
avslappnade i den muntliga förmågan och att det ska vara okej att både genom målspråk, kodväxling respektive modersmål få möjlighet att träna på språket.
Med dessa tankar och teorier som underlag torde det finnas utvecklingsmöjligheter när det gäller målspråksanvändning i undervisningen. Eller åtminstone att sträva efter en
samstämmighet mellan undervisningen av de tre språken och i vilken utsträckning målspråket ska användas p.g.a. att eleverna från de olika språkklasserna tyckte olika.
5.5 Lär sig eleverna mer om läraren skriver mycket på tavlan?
Svaren som analyseras på frågan om de upplever att de lär sig mer om läraren skriver mycket på tavlan visar att 72% av alla eleverna inom alla tre språken upplever att deras lärande gynnas av att läraren skriver mycket på tavlan vilket ytterligare korresponderar med tidigare svar gällande den skriftliga inlärningsformen. När vi analyserar denna fråga bör man ha i åtanke, tror jag, att denna aktivitet involverar användandet av flera förmågor då läraren vanligtvis också talar både på målspråket och på modersmål under de skriftliga genomgångarna på tavlan. När lärare skriver på tavlan övar alltså eleverna också på hörförståelse och upplevelsen kan då bli förstärkt. Hattie & Yates (2014) tar i sin bok upp hur forskning på elevers olika
inlärningsstilar har diskuterats under många år. De beskriver tre olika kategorier som associeras med vilket sinne vi använder för att lära oss. Det handlar om visuell inlärning där man förlitar sig på synen, den andra är auditiv inlärning, där hörseln är det viktigaste sinnet, och kinestetisk inlärning som exempelvis vid praktiska moment. När det handlar om att läraren skriver på tavlan kan man tänka att det i första hand är den visuella inlärningen som eleverna använder som sedan förstärks genom den auditiva inlärningen när läraren också talar. Kan man då i undervisningen också införa vissa praktiska moment, som också kan innefatta att skriva, skulle det kunna vara till ytterligare nytta för alla elever oavsett vilket sinne man använder. Nuthalls (2019) forskning går dock emot denna slutsats och stipulerar i stället att inlärningsstilar inte har med lärande att göra och att det inte finns någon vetenskaplig grund i det. Han menar att läraren måste skapa en effektiv undervisning genom att säkerhetsställa vad eleverna kunde innan och vad eleverna kan efter att man har lärt dem det de ska lära. Men eftersom nu
majoriteten av elevernas svar ändå indikerar på att det är positivt för deras inlärning om läraren skriver mycket på tavlan så bör man även fortsättningsvis använda det som ett verktyg i
21
5.6 Genom vilken metod känner eleverna att de utvecklas
mest?
Svaren som analyserades på denna fråga visar att procentuellt sett alla enkätdeltagarna tycker att det är två metoder som är särskilt viktiga för deras inlärningsupplevelse. ”Genom att lära mig ord och uttryck muntligt” och ”Genom att lära mig grammatikregler”. En tredje
metodkategori utmärker sig också som relativt viktig; ”Genom att översätta en text”. Dessa tre alternativ representerar i min tolkning själva verket övning av alla fyra förmågorna. Genom att lära ord och uttryck muntligt övar man på att tala och att höra. Att lära grammatikregler övar man både på att läsa och skriva, att översätta en text innehåller både läsa och skriva. Resultatet av denna fråga speglar i själva verket Skolverkets kursplan för moderna språk om att eleverna ska ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga (Skolverket, Reviderad 2019). I Lena Börjessons (2016) rapport för Skolverket skriver hon att det är vi lärare som ska ge eleverna förutsättningar att lära språk på olika sätt och att undervisningen bidrar till att eleverna får ett språkligt medvetande.
Alla elever har inte alla förmågor att ta till sig ett språk på ett lätt sätt, men alla elever har någon förmåga vilket också framkommer i svaren på denna fråga. Det finns dock många sätt som läraren kan göra för att underlätta för eleverna bland annat genom att öka på motivation och att få en positiv inställning till att lära sig ett språk.
5.7 Vilka typer av uppgifter i övningsboken har eleverna mest
nytta av i sitt lärande?
Svaren som analyseras på denna fråga handlar om vilka uppgifter i övningsboken de upplever att de har mest nytta i sitt lärande. Svaren visar att de enkätalternativen som procentuellt sett var i majoritet inom alla tre språken är ”Översättningsövningar” och ”Grammatikuppgifter” vilket tyder på att förmågorna skriva och läsa är mest representerade. Uppgifter i
övningsböckerna är ofta väldigt styrda inom ett område, begrepp eller grammatik vilket jag tror gör att eleverna troligtvis upplever det som lärorikt, detta kan i sin tur bero på att det inte finns plats för så stor variation i svaren, samt att de ofta jobbar ihop med någon kamrat. Denna slutsats stöds av min upplevelse i mitt praktiska arbete som lärare som är att eleverna brukar stöta på fler problem när det ges friare skrivnings och översättningsövningar. I STRIMS-
22
projektets (Malmberg, Bergström, Håkansson, Tornberg, & Öman , 2000) sammanfattning i kapitlet om den skriftliga förmågan framkommer det att eleverna arbetar med mer flexibilitet och variation om de jobbar i grupp och att det blir många tillfällen att tillsammans öva på mer verklig kommunikation som inte är så styrd. Att utmana eleverna ytterligare i översättning- och grammatikuppgifter genom att ge uppgifter med mer fria övningar och tillsammans med en kamrat torde kunna bli extra gynnsamt för lärandet av förmågorna läsa och skriva.
5.8 Vilka andra typer av uppgifter har eleverna mest nytta av i
sitt lärande?
Frågan vars svar som analyseras är vilka andra typer av uppgifter som eleverna upplever att de har mest nytta av i sitt lärande. Frågan är ställd med flervalsalternativ. Här svarar både de elever som läser spanska och tyska att det är att ”Titta på fransk/tysk/spanskspråkig film som de upplever att de har mest nytta av i språkinlärningen. De elever som läser franska tycker att det är ”Dialoger med en kompis” som ger dem mest. Totalt 52% av alla eleverna som tycker att titta på en film talad på det språk de läser ger dem mest. De övriga svarsalternativen som inte ligger, procentuellt sett, långt efter är ”Skriftliga inlämningar”, ”Muntliga presentationer” och ”Läxförhör. Det visar är det marginellt sett inte är så stor skillnad i deras uppfattning mellan alla fyra förmågor vilket är intressant. I Graham Nuthalls studie om att förutse elevers lärande kom han fram till den enkla slutsatsen att lärande av begrepp var mest betydelsefull om de hade ”tillgång till fullständig information vid minst tre tillfällen” (2019, s. 60). Genom att överföra detta tillvägagångssätt i språkinlärningen genom att öva på begrepp, ordinlärning eller grammatik vid minst tre tillfällen genom att använda alla förmågorna torde vara särskilt
gynnsamt för elevernas språkinlärning.
När det gäller att titta på fransk/ tysk/ spanskspråkig film brukar upplägget på lektionerna varieras. Ibland visar vi i kollegiet en film talad och textad på språket för att just variera med andra uppgifter eller för att öka på elevernas motivation. Över lag upplever jag att eleverna tycker det är givande och roligt att titta på film men får en känsla att de inte alltid lär så mycket vid det tillfället. Man kan se det som en belöning, en yttre motivation som påverkar den inre motivation så kan det i sin tur kan leda till att prestationen ökar. Hendrick & Macpherson (2019) tar i kapitlet ”Motivation” upp att motivation faktiskt inte alltid leder till prestation utan i stället i omvänd ordning, att prestation oftast leder till motivation. Hendrick & Macpherson
23
menar också att det är viktigt att ge eleverna en känsla av självständighet som på lång sikt gör att de presterar bättre. För att sammanfatta filmvisning som undervisningsmetod så borde det vara ännu mer gynnsamt för eleverna att inledningsvis, före filmvisning låta dem läsa
recensioner på filmen och att utarbeta ordlistor att lära för en djupare förförståelse för filmen/ handlingen. Samtidigt att utnyttja situationen av att eleverna är motiverade när de tittar på film och att detta kan resultera i ett långsiktigt lärande. Filmvisning skulle också kunna ses som ett
implicit (Hattie & Yates, 2014) lärande där eleverna får höra och läsa fraser och uttryck som är
rätt talat och stavat utan större reflektion av grammatiska begrepp. Analysen av svaret denna fråga i sin helhet visar att alla fyra förmågorna är av nästan lika stor vikt för lärandet.
5.9 Vilket är det allra viktigast för eleverna i sin språkinlärning?
Svaren som analyseras på frågan om vilket de upplever är det viktigaste för dem i sin
språkinlärning är inte inriktade mot de fyra förmågorna, höra, läsa, skriva och tala. Här kan de bara välja ett svarsalternativ varav ett är med fritext. Enkätalternativen på denna fråga handlar om andra faktorer såsom ”Studiero”, ”Min lärare”, ”Min motivation” ”Mitt läromedel” eller ”Att få sitta bredvid min kompis”. Jag vill få fram andra viktiga aspekter som inte framkommit i de tidigare svaren. Med stor majoritet, närmare 47%, svarade alla eleverna att motivationen är det viktigaste för dem i deras språkinlärning. Nedan presenterar jag de alternativen som kom in i det öppna svarsalternativet;
✓ Att få sitta bredvid någon jag är bekväm med och att min lärare undervisar på ett sätt som är anpassat till mina behov och det som jag tycker att jag behöver öva mer på. ✓ Min pappa kan prata flytande franska så jag får hjälp av honom med.
✓ Jag skulle säga en blandning av de olika svarsalternativen. För mig är det också extra viktigt att få den hjälp jag behöver, även om jag inte förstår. Vilket jag får!
✓ Att jag ska orka och tycka det är kul. ✓ Alla alternativen är lika viktiga för mig.
✓ Att min lärare ska motivera mig till att jobba vidare samtidigt som jag har en trevlig miljö dvs. att jag sitter bredvid någon som jag tycker om att jobba med. Jag tycker även att det är viktigt att lyssna mycket på språket.
✓ Det viktigast är att man har läxor eller bara hemuppgifter för då kan man prata om det i familjen.
24
✓ Att jobba med någon man känner sig bekväm med så att man kan ha största möjligheten att faktiskt våga prata och säga sina tankar.
✓ Att få hjälp med språket så jag tycker att jag förstår.
✓ Dels min lärare men också att man får välja lite själv när man pluggar. ✓ Inget, spanska är skittråkigt.
✓ En effektiv undervisning med arbetsro. ✓ Jag vet inte.
✓ Att få höra språket talas som i filmer, hörförståelse eller lyssna på texter. ✓ Allt av ovanstående (alla alternativen)
✓ Att sitta/arbeta med nån som engagerar sig i arbetet. ✓ Att bara lära mig språket som vanligt.
✓ Min motivation och att läraren bedömer rättvist och inte förstör bedömningen pga. En enda uppgift.
✓ Nej
✓ Att jag får använda mina egna metoder för att lära mig.
✓ Jag har märkt hur viktig motivationen är nu när jag inte har någon.
✓ Min motivation och att läraren bedömer rättvist och inte förstör ett resultat pga. En uppgift.
✓ Min lärare, min motivation, studiero och att man trivs med sina kompisar. ✓ Min lärare och att jag känner att jag vill lära mig språket.
✓ Både bra lärare och motivation, de hänger oftast ihop. ✓ Alla alternativ
✓ Att få använda språket och känna att jag utvecklas i användningen av språket.
Totalt 27 elever valde att skriva ett eget alternativ till vad de upplever är det allra viktigaste för dem i sin språkinlärning. För att analysera svaren har jag tittat efter gemensamma teman. Tre framträdande teman framkommer i svaren på frågan där eleverna hade möjlighet att skriva ett eget förslag på vad som är det allra viktigaste, enligt deras egen åsikt, för dem i sin
språkinlärning. Där framkommer det med flera inslag att motivationen är av stor vikt för dem, men även läraren och lärarens utförande under lektioner verkar vara viktigt för dem. Det tredje temat som utmärker sig är vikten av att få jobba med en kamrat som de känner sig trygga med.
25
Jag återkommer nu till Lucy Crehans text i …och hur gör jag i klassrummet? (Hendrick & Macpherson, 2019) som tar upp tillhörighet, kompetens och självständighet som viktiga faktorer som i sin tur leder till motivation. Att eleverna känner tillhörighet i språkklassen både med andra elever såväl som med läraren kan vara en faktor som förhoppningsvis kan ge eleverna det självförtroende man som lärare strävar efter att ge eleverna så att deras
språkkompetens utvecklas. Självständigheten kan innebära att eleverna får vara delaktiga och ha inflytande i lärandet vilket också framgår i Skolverkets Delaktighet för lärande (2015). Det inflytande och involvering det innebär för eleverna kan på sikt leda till att motivation och lärande växer. Ett av huvudsyftena, enligt Skolverkets kursplan, i moderna språk, grundskolan är att eleverna ska få ”tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften” (Reviderad 2019). Om jag som lärare kan göra så att eleverna känner sig tryggare i sin inlärning genom att sitta bredvid någon de känner sig bekväm med borde detta leda till ett bättre och mer motiverande lärande. Dessutom uppfyller jag Skolverkets styrdokument genom att ge eleverna tilltro till sin förmåga.
26
6. Diskussion och slutsats
I detta avsnitt aspirerar jag på att svara på min frågeställning och även förena svaret på denna med uppsatsens syfte att ta reda på vilken av de fyra förmågorna läsa, höra, skriva och tala som eleverna upplever är mest gynnsamt för dem i sin inlärning av ett modernt språk. Jag kommer att sammanfatta och lyfta fram de mest betydelsefulla slutsatserna från analysen för att sedan diskutera resultaten i förhållande till tidigare forskning och min egen erfarenhet. Sedan presenteras analysens slutsats och förslag på fortsatt forskning.
6.1 Diskussion
Svaret på den första frågeställningen visar med liten majoritet att det är den skriftliga förmågan som gynnar eleverna mest i sin språkinlärning. Det har visat sig genom att det är den förmågan flertalet av elevernas svar indikerar på i flera olika frågor i enkäten. Detta resultat visar
riktigheten i Nuthalls (2019) forskning som säger att eleverna blir bra på det dem sysslar med mest i undervisningen, vilket är att skriva. Jag får en känsla av att eleverna genomgående är vana vid att alltid skriva mycket i skolan, oavsett ämne, vilket också ger dem en trygghet i att bli säkrare på att skiva som i sin tur ger dem en känsla av att det är positivt för dem i
språkinlärningen. Detta bekräftar också den holistiska syn som Lennart Björk (2001) betonar om att den skriftliga förmågan ligger till grund för de andra tre förmågorna. Min tolkning av detta säger att det är viktigt att bibehålla många övningar av den skriftliga förmågan i
undervisningen för att fortsätta utvecklingen av alla förmågorna.
Det framkommer också i flera svar på frågor från enkäten vars flervalsalternativ kunde väljas att alla fyra förmågorna är betydelsefulla för språkinlärningen. Att alla fyra förmågorna är viktiga korresponderar också med Hendrick & Macphersons (2019) forskning genom att de betonar att det inte räcker att öva på en färdighet för att utvecklas inom ett område eller ämne och jag ämnar hålla med eftersom det är ju allt detta språkinlärningen handlar om, utveckling om de fyra förmågorna tillsammans. Det visar sig inte vara någon större skillnad i upplevelse om de fyra förmågorna oavsett vilket språk som eleverna läser. Detta ger mig en indikation på att utformningen av undervisningen i moderna språk ska fortsätta vara likartad inom alla tre språken vilket underlättar vid samplanering i kollegiet.
Den förmågan som eleverna inom alla tre språken tycker sig ha något svårare för är att” höra”, alltså förståelse av talat målspråk. Detta resultat är inte något som förvånar eftersom jag
27
upplever att svårighetsgraden på hörförståelseproven ofta ligger högre än övningsuppgifterna. Det stämmer också överens med det som framkommer i STRIMS- projektet (Malmberg, Bergström, Håkansson, Tornberg, & Öman , 2000) att eleverna, i alla fall vid provtillfällen, exponeras för en alltför hög språknivå. För att underlätta för eleverna i hörövningar bör de i förväg få veta vad de ska lyssna efter. Användandet av olika strategier där bland annat
elevernas tidigare kunskap är till god hjälp vid övning och utveckling av förmågan att ”höra”. Detta indikerar på att hörförståelse är ett område som har potential till att utvecklas såväl i den egna undervisningen, såväl som i språkkollegiet. Här tänker jag att det är viktigt att hjälpa och vägleda eleverna att utveckla strategier för lyssnande som till exempel att dra slutsatser baserade på tidigare kunskap där de kan få en känsla ett de redan kan en del som de kan ha användning för i hörövningar.
Trygghet är en faktor som påvisat sig vara viktig för eleverna, det framkommer i de
svarsalternativen som gav eleverna möjlighet att skriva egna förslag. Flertal av elever har skrivit att de lär sig mer om de får arbeta ihop med någon kompis de litar på och känner sig trygg med. Detta kan jag även bekräfta i min egen undervisning, speciellt när det berör övningar om den språkliga förmågan där jag ofta upplever osäkerhet bland eleverna. Trygghet kan
tillgodoses på olika sätt klassrummet och i undervisningen, det kan det handla om att känna sig delaktig, självständig och att känna tillhörighet, såväl med lärare som bland elever.
Hattie & Yates (2014) menar att exempelvis lärare-elevrelationer såväl som relationer mellan elever är viktiga för inlärning på det sättet att genom att bygga upp förtroendet gör att eleverna vågar göra misstag som att säga fel eller att våga prova sig fram i språket på ett utforskande sätt. Det i sig ger dem en trygghet i lärandet. Det stämmer också överens med resultaten i STRIMS-projektet (Malmberg, Bergström, Håkansson, Tornberg, & Öman , 2000) att parövningar var väldigt givande för eleverna, dels att de tycker det är roligt att jobba tillsammans dels att det skapar en vi-känsla. I språkklasserna på den aktuella skolan i fråga sitter alltid eleverna i par och man växlar även samarbetspartners med jämna mellanrum. Nuthalls teorier bevisar också detta ytterligare en gång när han säger att samspelat mellan elever är avgörande för lärandet (2019). Min slutledning av att eleverna ska känna sig trygga för att lära är något jag kommer att tillämpa i högre grad i fortsättningen i språkundervisningen. Jag känner mina elever ganska väl och har möjlighet att noggrant göra elevplaceringarna i
28
klassrummet som gör att de känner sig trygga, vilket förhoppningsvis gynnar dem och kan ge dem ännu större möjlighet till utveckling av språket.
Svaret på frågeställningen om vilken faktor i undervisningen som eleverna upplever är den allra viktigaste för dem i språkinlärningen pekar på motivation. Det framkommer både från flera elever där de har möjlighet att skriva egna förslag på vad de upplever är det allra viktigast för dem men även genom de fasta svarsalternativen där 45% av eleverna valde motivation som viktigaste faktor. Vid första anblick så tenderar alltså resultatet tala emot Hendrick & Macphersons forskning (2019) som menar att motivation inte alltid leder till prestation utan tvärt om. Nick Rose som medverkade i deras forskning menar att det handlar om att läraren ska skapa goda förutsättningar för eleverna att lyckas och att det är det som ger dem
motivation.
Min slutsats och tolkning gällande motivation är att en väl planerad undervisning tillsammans genom att se till att eleverna känner sig trygga leder till att de lyckas och blir självständiga och det ska förhoppningsvis ge dem motivation till att lära. Eftersom det framkommer att eleverna vill bli motiverade är det en viktig aspekt för mig i min undervisning i framtiden. I min
undersökning framkom det dock inte hur eleverna vill bli motiverade så det kommer att bli min nästa utmaning.
6.2 Slutsats
Syftet med denna uppsats var att undersöka vilken av de fyra språkliga förmågorna eleverna upplever är mest gynnsam för dem i sin språkinlärning. Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning att eleverna tycker att alla fyra förmågorna är lika viktiga, dock med viss tyngdpunkt i den skriftliga förmågan.
Motivation och att känna trygghet har visat sig vara de faktorer som eleverna tycker är det allra viktigaste för dem när de lär sig ett modernt språk. Att eleverna har ett bra samspel med sin omgivning såsom lärare och andra elever leder till prestation som kan motivera dem i sin språkinlärning.
Jag tolkar denna slutsats som en bekräftelse på att när ett led av samverkansfaktorer är lämpligt utformade ges de bästa förutsättningarna för språkinlärningen. Det vill säga, det är inte endast en faktor i inlärningsprocessen som är viktig utan de hör ihop och är gynnsamt i utvecklingen att lära målspråket. Genom detta resultat anser jag att eleverna ges möjlighet till en allsidig
29
kommunikativ förmåga (Skolverket, Reviderad 2019) och därmed säkerhetsställer jag att innehållet av undervisningen lever upp till Skolverkets styrdokument.
Efter att ha bearbetat insamlat material och analyserat resultaten av elevernas svar tillsammans med den valda teorin har jag fått en tydlig orientering gällande min kommande undervisning i min yrkesroll som ämneslärare i franska. Jag vet nu tydligare var elevernas styrkor respektive svagheter ligger och har nu fått verktyg och en insikt till att fortsätta att utveckla
undervisningen av moderna språk på denna skola. Genom denna studie vill jag också
uppmuntra andra språklärare att på liknande sätt kartlägga sina elevers upplevelser för att få en bättre insikt i deras lärande. Om vi kan göra så att eleverna känner sig trygga och ännu mer delaktiga i sin lärprocess så har vi mycket att vinna, både elever och lärare.
6.3 Förslag på fortsatt forskning
För att få en annan vinkling och ett annat djup på undersökningen hade det varit intressant att göra en liknande studie om elevers syn på språkinlärning men då i form av intervjuer eller möjligtvis en kombination av intervju och enkät. Då skulle man kunna få en ännu mer nyanserad bild av elevers upplevelse av språkinlärning och få reda på mer exakt vad det är de upplever som positivt för deras lärande. Eftersom motivation är något som visat sig viktig för elevernas lärande av språk hade det också varit intressant att ta reda på vad som motiverar dem och hur de vill bli motiverade. Denna studie har också fått mig att vilja fördjupa mig genom att analysera och jämföra Skolverkets styrdokument, i detta fall kursplanerna och kunskapskraven i förhållande till läromedlen i moderna språk.
30
Referenser
Alerby, E., & Bergmark, U. (2015). Delaktighet för lärande. Stockholm: Skolverket.
Börjesson, L. (2016). Om strategier i engelska och moderna språk. Stockholm: Skolverket. Hämtat från https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65aacf/1553965284359/pdf3120.pdf Europarådet, S. &. (2007). Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och
bedömning. Strasbourg.
Hattie, J., & Yates, G. C. (2014). Hur vi lär. (K. Ashing, Övers.) Stockholm: Natur & Kultur.
Hendrick, C., & Macpherson, R. (2019). Och hur gör jag i klassrummet. (K. S. Trodden, Övers.) Stockholm: Natur & Kultur.
Malmberg, P., Bergström, I., Håkansson, U., Tornberg, U., & Öman , M. (2000). I huvudet på en elev. Stockholm: Bonnier Utbildning.
Nuthall, G. (2019). Elevens vägar till kunskap. (K. S. Trodden, Övers.) Lund: Studentlitteratur AB.
Skolverket. (2001). Språkboken, en antologi om språkundervisning och språkinlärning. (R. F. Malmberg, Red.) Stockholm: Liber Distrubution.
Skolverket. (2015). Delaktighet för lärande. Stockholm: Lenanders Grafiska AB. Hämtat från https://www.skolverket.se/getFile?file=3531
Skolverket. (Reviderad 2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Hämtat från
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet Stukát, S., & Studentlitteratur. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur AB.
Tornberg, U., Malmqvist, A., Valfridsson, I., & Liber AB. (2009). Språkdidaktiska perspektiv. (E. Åman-Davis, Red.) Falköping: Elanders.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab.
31
Bilaga 1.
Informationskravet
Följande informationsbrev skickades ut till vårdnadshavare och elever i god tid före genomförandet av enkäten.
För information enligt Informationskravet.
Hej vårdnadshavare och elever!
Jag ska genomföra en enkätstudie i mitt examensarbete som ämneslärare inom VAL-projektet på Malmö Universitet och jag är tacksam för hjälp. Studien handlar om hur eleverna själva upplever och tycker att de lär sig moderna språk (franska, spanska och tyska) i skolan på bästa sätt. Syftet är till för forskning och är frivillig.
Enkätstudien kommer att vara helt anonym och innefattar inte frågor av privat eller etisk känslig karaktär och inga svar kan kopplas till varje enskild elev. Eleverna kommer alltså inte vara identifierbara.
Enkäten kommer att genomföras på skoltid på en moderna språk-lektion. OBS! Ni behöver inte svara på detta mejl.
Vid frågor kan ni mejla mig på cecilia.majava@kronobergskola.se
Tack för hjälpen
32
Bilaga 2.
Enkätfrågor
1 Vilket av alternativen tycker du är lättas i språket du läser? Ett alternativ.
✓ Att prata och uttala språket. ✓ Läsförståelse
✓ Att skriva/stava och sätta ihop meningar. ✓ Att lyssna på en hörförståelse
2 Vilket av alternativen tycker du är svårast i språket du läser? Ett alternativ.
✓ Att prata och uttala språket ✓ Läsförståelse
✓ Att skriva/stava och sätta ihop meningar ✓ Att lyssna på en hörförståelse
3 Vilken av de fyra delarna i ett prov brukar du lyckas bäst med? Ett alternativ.
✓ Den muntliga delen ✓ Läsförståelsen ✓ Den skriftliga delan ✓ Hörförståelsen
4 Hur lär du dig lättast nya ord? Flera alternativ.
✓ Genom att läsa och uttala dem högt och upprepa dem. ✓ Genom att läsa dem tyst för mig själv.
✓ Genom att skriva dem.
✓ Genom att min lärare går igenom dem muntligt.
✓ Genom att lära mig orden skriftligt i en mening/ i ett sammanhang. ✓ Genom att jag och min bänkkompis förhör varandra.
5 Jag lär mig mer av språket om min lärare bara pratar franska/tyska/spanska på
lektionerna. Ett alternativ. ✓ Ja
✓ Nej
33
6 Jag lär mig mer av språket om min lärare skriver mycket på tavlan (ex. vid
genomgångar). Ett alternativ. ✓ Ja
✓ Nej
✓ Spelar ingen roll vilket
7 Genom vilken av följande metoder känner du att du utvecklas mest i? (Alltså för att
komma vidare och lära dig ännu mer i ditt språk). Flera alternativ. ✓ Genom att lära mig ord och uttryck muntligt
✓ Genom att lära mig grammatikregler ✓ Genom att läsa en text
✓ Genom att översätta en text
✓ Genom att lyssna på en text från boken ✓ Genom att skriva en egen text
8 Vilka typer av uppgifter i övningsboken tycker du att du har mest nytta av i ditt lärande?
Flera alternativ.
✓ Översättningsövningar ✓ Hörförståelse
✓ Grammatikuppgifter
✓ Läsuppgifter där du fyller i luckor i en text ✓ Skrivuppgifter
✓ Läsning två och två med färdiga dialoger
✓ Övningar där du parar ihop en fråga med rätt svar ✓ Lyssna på en text och fylla i luckor
✓ Korsord
9 Vilken typ av andra uppgifter tycker du att du har mest nytta av i ditt lärande? Flera
alternativ.
✓ Muntliga presentationer ✓ Skriftliga inlämningar ✓ Dialoger med en kompis ✓ Diskussioner i grupp
34
✓ Spela spel
✓ Spela upp en dialog/ teater. ✓ Läxförhör
✓ Lyssna på dialoger/musik/ nyheter
10 Vilket är det allra viktigast för dig i din språkinlärning? Ett alternativ.
✓ Min lärare ✓ Studiero
✓ Min motivation (att jag tycker det är roligt att läsa språk). ✓ Att få sitta bredvid min kompis.
✓ Mitt läromedel (de böckerna du har i undervisning). ✓ Annat _________________________ (Öppet alternativ)
35
Bilaga 3.
Diagram och statistik över enkätsvaren
Franska
38
41
