Betydelsen av den socioekonomiska bakgrunden för elevers framgång i skolan

Fakulteten för lärande och samhälle Samhälle, kultur, identitet

Självständigt arbete i fördjupningsämnet Samhälle

och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Betydelsen av den socioekonomiska

bakgrunden för elevers framgång i

sko-lan

The Importance of the Socio-economic Background for Students’

Success in School

Gresa Hoxha

Majed Al Asade

Ämneslärarexamen, 300 högskolepoäng Handledare: Lars Hansson

Datum för slutseminarium: 2020-01-14 Examinator: Jan Anders Andersson

Förord

Denna kunskapsöversikt har skrivits gemensamt mellan båda parterna och vi tar tillsam-mans ansvar för hela arbetet. Sökprocessen och förberedelserna inför kunskapsöversikten skedde tillsammans och varje beslut som togs skedde i överensstämmelse med varandra. Detta för att vi skulle vara överens om vad som var relevant för vår frågeställning och att inga missförstånd skulle uppstå. Vi delade upp skrivandet med tanke på tidsbegränsningen dock så sammanställde vi hela arbetet tillsammans och befann oss i samma fysiska miljö för majoriteten av arbetets gång. Som tidigare nämnt så tar båda ansvar för följande kun-skapsöversikt.

3

Abstract

This knowledge review looks into the significance of students´ socioeconomic backgrounds and their success in school. The term socioeconomic background is defined from Pierre Bourdieu’s theory of capital and sees if there is any correlation between economic, cultural and social capital and success in students´ academic career. We have mostly read research articles that have looked into Swedish students and their socioeconomic background and articles that cover other students around the world to see if there were any similar factors that contribute to students´ results based on their socioeconomic background. The results show that there is a difference in success in grades, motivation and overall academic aspira-tions based on students’ socioeconomic background. There is a difference between students with an immigrant background and non-immigrant background when it comes to grades in Sweden and other parts of the world. Students with a non-immigrant background tend to perform better than students with an immigrant background mostly because students with non-immigrant parents could get better help from their parents and they could be guided better. However, the importance of parents with an educational background is the most vi-tal factors for students success because they could get help from their parents unlike stu-dents with low socioeconomic background. The results also suggest that depending on where the students live and what school they attend play a significant role in their results. Some schools have better resources than others and it can be helpful for students with a low socioeconomic background so they could be compensated with resources they lack at home.

Innehållsförteckning

1. INLEDNING 5 2. SYFTE 7 3. METOD 8 4.1 Litteratursökning 8 4.2 Urval 9 4. RESULTAT 10 4.1 Föräldrars utbildningsnivå 10

4.1.2 Det ekonomiska kapitalet 11

4.1.3 Det sociala kapitalet och föräldrarnas engagemang 14

4.2 Jämlikhet och dess betydelse 15

4.2.1 Ekonomisk utsatthet 16

4.2.2 Skolsegregation 17

4.2.3 Kvalitetsskillnader och resurstillgångar 18

5. DISKUSSIONER 20

5.1 Slutsats 21

5.2 Framtida forskning 22

5

1. Inledning

Begreppet likvärdighet är ett begrepp som är återkommande inom skollagen samt i läropla-nen. Betoningen i styrdokumenten för likvärdig utbildning är till för att tydliggöra hur vik-tigt det är för skolan att möta alla elever oavsett förutsättningar och bakgrund (Skolverket, 2018, s. 8). Trots skollagen och uppmaningarna i läroplanen har skolsegregationen ökat se-dan slutet av 00-talet således har elevernas socioekonomiska bakgrund kommit till vara av större betydelse för deras framgång i skolan (Skolverket, 2018).

Redan på 1960-talet var Europa redo för förändringar som skulle inkludera allt fler människor i skolan, Sverige inkluderad (Ambler, 1999, s.437). Den nya reformen hade två mål för den europeiska utbildningen och det var att öka den ekonomiska tillväxten samt in-kludera de grupper som inte haft möjlighet historiskt eller uteslutits från att utbilda sig vi-dare (a.a). Trots att decennier har passerat är en av målen fortfarande aktuell och kan appli-ceras på det svenska skolsystemet (Skolverket, 2018). Flertal nya rapporter från Skolverket (2018) visar att skolsegregationen har ökat i Sverige som har resulterat i att elever med olika förutsättningar och bakgrunder möts allt mer sällan. Klyftorna mellan skolorna runt om i landet blir allt större och skolornas socioekonomiska elevsammansättningen har kom-mit till att bli en av de mer betydande faktorerna till elevernas framgång i skolan. Skolan ska spegla samhällets utveckling och är därför skyldiga att kompensera för de elever som har svårigheter i skolan på grund av deras bakgrunder och förutsättningar (a.a).

Begreppet likvärdighet kommer vara återkommande i denna kunskapsöversikt för dess rele-vans för elevernas skolgång. Att en skola är likvärdig handlar inte om att eleverna ska for-mas att tycka och tänka likadant; likvärdig utbildning handlar istället om att eleverna ska få goda förutsättningar till att skapa och forma egna uppfattningar, vara en god medborgare och vara aktiv i samhällslivet (Ring, 2015).

Inom diskrimineringslagen finns det även stadgande som främjar avsikten att ar-beta mot diskriminering och för allas rättigheter inom skolväsendet (2010:800, kap 4 § 8). Vidare uttrycker även skollagen att det svenska skolsystemet har skyldighet att vara likvär-dig inom varje skolform oavsett var i landet man befinner sig för att att ska få en likvärlikvär-dig

utbildning (2010:800, kap 4 § 9). Aspekten för likvärdig utbildning i skollagen beskrivs på följande sätt:

Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritid-shemmet oavsett var i landet den anordnas (2010:800, kap 4 § 9).

Ett av skolans viktigaste uppdrag som nämnts tidigare är att lägga grunden för ungdomar som framtida samhällsmedborgare dock menar Ekman (2007) att det är väldigt komplex när en tar hänsyn till elevens bakgrund och dess tidigare erfarenheter. De svårigheter som kan uppstå är att skolan inte har kompetensen till att erbjuda likvärdig utbildning till alla oavsett bakgrund (a.a).

7

2. Syfte

Syftet med följande kunskapsöversikt är att undersöka den socioekonomiska bakgrunden betydelse för elevernas framgång i skolan. Med tanke på att kursplanen för samhällskun-skap är direkt kopplat till människors livsvillkor. Därmed blev det naturligt att vi som fram-tida samhällskunskapslärare undersöker ett samhällsfenomen som är relevant för yrket. För att besvara följande frågeställning kommer kunskapsöversikten grunda sig i tidigare forskning som behandlar om det finns en korrelation mellan socioekonomisk bakgrund och elevers framgång i skolan och vad den har för betydelse.

3. Metod

Redogörelsen för informationssökningen för denna kunskapsöversikt kommer att presente-ras i detta kapitel. Inledningsvis kommer litteratursökningen beskrivas i detalj samt arbets-processen vidare kommer metoden att diskuteras. För denna kunskapsöversikt använde vi databaserna Eric.gov och Libsearch samt underlag från skolverket och skollagen.

3.1 Litteratursökning

I Eric.gov använde vi oss av sökorden: ”Socioeconomic background AND Secondary school AND Sweden”. Sökorden som användes vid första sökningen valdes för deras rele-vans till kunskapsöversiktens syfte. Funktionen peer-reviewed använder för denna sökning i syfte att få resultat av kvalificerade forskare inom forskningsämnet. Första sökningen gav oss 10 antal träffar varav varje artikel lästes och 8 valdes ut.

I Libsearch användes sökorden: “socioeconomic status AND School AND Factors AND Success”. Denna sökning resulterade i 2666 sökresultat varav inga artiklar granskades av den anledning att resultatet blev för brett och ett andra försök gjordes med fler sökord som var synonymer till de rådande sökorden. På andra försöket användes sökorden: “Socioeco-nomic status AND Secondary education AND School AND Success AND Factors

AND Success”. För denna sökningen hade vi en tidsavgränsning mellan 1980-2019 samt använde funktionen peer-view för att avgränsa antal träffas och endast få de relevanta träf-fas för den valda frågeställningen. Andra sökningen gav 185 träffar och av dessa träfträf-fas granskades alla varav tre valdes ut. En tredje sökning gjordes för att få ett allt mer specifik sökresultat och sökorden som användes var: ”Socioeconomic status AND School AND Parents AND Factors AND Success” som gav 526 antal träffar, efter granskning valdes tre artiklar ut.

Skolverket egna sökportal användes också för denna kunskapsöversikt i samband med att skolverket har gjort egna rapporter som har varit relevanta för den valda frågeställningen till denna kunskapsöversikt. För skolverket användes endast ett sökord som var: Socioeko-nomisk bakgrund som resulterade i 23 träffas och utifrån titlarna valdes en artikel ut.

9

3.2 Urval

Med tanke på den stora sökresultaten våra sökorden gav oss krävs det en metod för att sålla ut de artiklar som inte är relevanta för vår kunskapsöversikt då det hade varit tidskrävande och omöjligt att läsa igenom så många uppsatser (Friberg, 2017). Vi valde att använda oss av metoden som Friberg (2017) presenterar i sin bok ’’Dags för uppsats, vägledning för

lit-teraturbaserade examensarbeten’’ för göra ett lyckad litteratururval. Första steget är att

ut-ifrån titlarna på artiklarna på ett ungefär sålla bort de som inte är relevanta till den valda frågeställningen. Det hjälper till att sortera artiklarna i vad som ska vidare undersökas och vad som inte är värt att kolla vidare på. Nästa steg är att läsa abstracten som redogör kort för vad artikeln har behandlat och sedan sortera vilka som kommer vara till nytta för en (a.a).

Sekundärsökning är också en metod vi använde oss av som innebär att en studerar referens-listan på de artiklar som har valts för ens kunskapsöversikt (Friberg 2017). Oftast har de liknande kombinationer av sökord och därför blir de relevanta för frågeställningen. Vi valde också att undersöka vidare och utgå från upphovsuppgifter på de artiklar som vi hade valt för att granska om författaren och/eller medförfattaren hade skrivit något ytterligare som var mer aktuell för vår kunskapsöversikt (a.a)

4. Resultat

Nedan presenteras forskning om betydelsen av socioekonomisk bakgrund och framgång i skolan med hjälp av nationell och internationell forskning.

4

.1 Föräldrars utbildningsnivå

K. Yang Hansen, J.-E. Gustafsson (2018) har undersökt varför likvärdigheten betyg har för-sämrats i den svenska skolan från 1998 till 2014 och försökt hitta de främsta faktorerna för dessa förändringar. Författarna har tagit del av registerdata av alla kommuner i Sverige från statistiska centralbyrån. De har främst undersökt hur föräldrarnas utbildningsnivå har för samband med elevernas betyg genom tiden med hjälp av data från statistiska centralby-rån. De gjorde sin analys med hjälp av ett” tre-nivå program” på individ-, skol- och kom-munnivå för att hitta samvariationen mellan elevers betyg och föräldrars utbildnings-nivå. Författarna tog även hänsyn till att betygen förändrades 2013 med sina mätinstru-ment. Författarna kom fram till att betygsnivåerna förändras konstant genom tiden mellan skolor och kommuner för den största populationen av eleverna. Separata analyser av elever med utländsk bakgrund och svensk bakgrund visa att det fanns stora skillnader mellan dem på skolnivån. På kommunnivå så var det även större skillnader mellan elever med utländsk bakgrund och svensk bakgrund. Författarna drar slutsatsen att det finns en större segregat-ion mellan elever med utländsk bakgrund jämfört med svenska elever när det kommer till betyg. Vid observationer av elever med utländsk bakgrund så fann man en linjär trend av en ojämlikhet i utbildningen (det finns inga konkreta förklaringar från författarna). Det hävdas att föräldrarnas utbildningsnivå spelar den största rollen för elever med utländsk bakgrund då de behöver hjälp med sin utbildning och för att göra kloka val för den skola deras barn ska gå i eftersom det spelar en stor roll. Författarna argumenterar i sin diskussion att för elever med utländsk bakgrund så spelar föräldrarnas utbildningsnivå störst roll när det kom-mer till deras barns framtid i skolvärlden. Den svenska skolan är inte tillräckligt kompense-rade för elever med utländsk bakgrund och därmed är behovet av föräldrar som kan hjälpa till större (K. Yang Hansen, J.-E. Gustafsson, 2018).

11

4.1.2 Det ekonomiska kapitalet

Hällsten och Pfeffer (2017) har studerat relationen mellan far/morföräldrars ekonomiska ri-kedom och deras barnbarns framgång i den svenska skolan. Forskarna hävdar att riri-kedom reflekterar en historisk ojämlikhet och förmåner som har tjänats genom generationer och därför blir det begränsande att bara undersöka föräldrarna. Datan för deras analys togs från SCB där register över individer födda mellan 1980 och 1996 användes tillsammans med de-ras föräldrar och far/morföräldrars information som utbildningsnivå, inkomst och vilka jobb de har haft kunde hittas på dessa olika register. Datan de har tagit del av täcker hela svenska befolkningen bortsett från två undantag. Man kan inte spåra vissa människors far/morför-äldrar i Sverige eftersom de har invandrat in till landet och därmed finns de inte med i re-gistret. Personerna som undersöktes var alltså icke invandrare. Det andra undantaget är att vissa män inte genomfört den obligatoriska militärtjänsten och därmed har ungefär 20% av den analytiska datan förlorats. Författarnas analys kommer fram till att familjens rikedom påverkar mest om man jämför med andra socioekonomiska variabler som familjens utbild-ningsnivå. Det finns en stark korrelation mellan en hög socioekonomisk status och betyg från årskurs 9 men speciellt familjens rikedom. Elever som är i botten av tabellen vid resul-tat från skolan är även i botten av tabellen när det kommer till föräldrars och far/morföräld-rars ekonomiska status. Specifikt ekonomisk rikedom i form av likvida medel istället för rikedom i form av fastigheter har en större betydande roll när det kommer till barnens och barnbarnens akademiska framgång vid mätandet av medeltalet av betyg från årskurs 9. Forskarna understryker att tidigare forskning har endast undersökt föräldrarnas socioekono-miska status och att det inte är tillräckligt utan även information från tidigare generationer är en väsentlig faktor för att visa deras socioekonomiska bakgrund och hur det har påverkat vidare generationers akademiska framgång (Hällsten & Pfeffer, 2017).

Selcuk Sirin (2005) har gjort en metaanalys av hur stor kopplingen är mellan socioekono-misk status och framgång i det akadesocioekono-miska livet. Analysen studerade tidskrifter som har publicerats mellan 1990 och 2000 som forskat om just socioekonomisk status och akade-misk framgång. För att bli inkluderad i litteraturöversikten så måste studierna inkludera ett mått av socioekonomisk status och framgång i skolan, rapportera kvantitativ data i form av statistik som visar korrelationen mellan socioekonomisk status och akademisk framgång

och studierna ska ha gjorts i USA. Totalt så studerades litteratur/journaler som täcker 101,157 elever från dagis till slutet av gymnasiet, 6 871 skolor och 128 skoldistrikt från 74 enskilda dataurval. Resultaten från litteraturöversikten visar att föräldrars socioekonomiska status har en stor inverkan på deras barns skolresultat och framtid i den akademiska värl-den. Sirin hävdar att familjens socioekonomiska status styr elevers akademiska prestation på ett direkt sätt genom att förse resurser hemma och på ett indirekt sätt genom att ge det sociala kapitalet som behövs för lyckas med skolan. När det kommer till betyg så fann man att betydelsen av socioekonomisk status spelar större roll för varje årskurs för att ju bättre socioekonomisk status elever hade desto bättre hade de presterat i skolan. Slutligen så argu-menterar Sirin att vart skolan befinner sig i stan eller landet spelar roll för elevers resultat och framgång i skolan. Skolans läge bestämmer vilka ekonomiska resurser som finns till-gängliga för utbildningen. Sirin hänvisar till en studie av Matsumoto & Fowler (1995) som kom fram till att områden med högre socioekonomisk status är starkt relaterade till högre skolutgifter per elev. Sirin menar att påverkan av familjens socioekonomiska status varierar för individer beroende på vart de bor och med vem de går till skolan med (Sirin, 2005). Archer & Berger (2015) har analyserat hur akademiska och sociala mål hänger ihop med elevernas socioekonomiska status. Syftet med studien var att undersöka ifall sociala och akademiska mål skiljde sig mellan elever från olika socioekonomiska bakgrunder, specifikt den ekonomiska delen. Studien genomfördes på två olika skolor med elever med olika cioekonomiska bakgrunder på varje skola (en med hög och en skola med elever med låg so-cioekonomisk status och skolan med elever som hade hög soso-cioekonomisk status före-språka eleverna att vara mer akademiskt välorienterade) i den Australiska delstaten New South Wales. Eleverna var 16 till 17 år gamla och vara nära (ålder och utbildningsmässigt) till att välja högre utbildning eller jobba i framtiden. Ett frågeformulär skickades till båda skolorna med frågor som undersökte elevernas bakgrund, deras akademiska förväntningar, sociala och akademiska mål för framtiden. Resultatet från de 130 eleverna som svarade visa en skillnad mellan eleverna med hög socioekonomisk status och låg socioekonomisk status på den akademiska aspekten. Eleverna med hög socioekonomisk status rapporterade högre vilja att studera på högre nivå i framtiden och visa en större motivation än eleverna med låg socioekonomisk status. På skolan med elever med hög socioekonomisk status så förvänta

13

sig de flesta eleverna att få en kandidatexamen inom en snar framtid och andra elever (i mindre skara) på samma skola förvänta sig att få en universitetsexamen på en avancerad nivå i framtiden och jobba med något med en hög status. Eleverna med låg socioekonomisk status förvänta inte sig att utbilda sig på universitet eller studera för någon avancerad exa-men. Samma elever förvänta sig att arbeta med yrken som anses vara låg i status i framti-den. Vid sociala mål så fann man inte stora skillnader mellan eleverna på skolorna. De flesta eleverna ville vara sociala och ha vänner och känna en samhörighet med en grupp. Enda skillnaden var att eleverna med låg socioekonomisk status inte såg någon akademisk strävan till skolan som eleverna med hög socioekonomisk status (Archer & Berger, 2015). Bellibaş (2016) har undersökt olika elever i Turkiet med olika socioekonomiska bakgrunder och olika faktorer som deras hushåll och skolor. Syftet med studien var att jämföra de mest socioekonomiskt missgynnade eleverna med elever med hög socioekonomisk status och de-ras prestationer i läsande, vetenskap och matematik under PISA undersökningen 2012. Endast elev och skol-data användes och 170 slumpmässiga skolor med adekvat information om skolornas egenskaper. Resultatet från dataanalysen visa att resultaten i PISA testen vari-era mellan olika elever basvari-erat på dvari-eras socioekonomiska status. Elever med hög socioeko-nomisk status gynnades av deras höga status och presterade bäst jämfört med elever med låg och mellan-hög socioekonomisk status som presterade sämst i landet. Bellibaş kom fram till att elever med låg socioekonomisk status har inte samma resurser som elever med hög socioekonomisk status och därmed ser resultaten annorlunda ut. Faktorer som resurser hemma som en förälder med akademisk bakgrund är till stor hjälp för elevers framgång till resultaten hemma. Klasser i mindre storlek och teknologiska hjälpmedel (information and communication technology, ICT) som endast vissa elever med hög socioekonomisk status har tillgång till är bidragande faktorer till elevers framgång i PISA testen (Bellibaş, 2016).

4.1.3 Det sociala kapitalet och föräldrarnas engagemang

Sociologen Pierre Bourdieu menar på att en individs position i samhället bör analyseras uti-från fler faktorer än det ekonomiska för att få en uppfattning av en individs ställning i sam-hället (Hart, 2018). Socialt kapital hävdar Bourdieu (1984) omfattar en individs sociala re-lationer som t.ex familj, kollegor och vänner. Det innebär en individ med hög socialt kapi-tal korrelerar med att ha fler interaktioner med samhället som resulterar till fler möjligheter och förutsättningar generellt i flera fält som t.ex utbildning (Hart, 2018).

I en rapport skriven av Watkins m.fl. (2015) hävdar författarna att sambandet mellan socio-ekonomisk status och akademisk framgång visar att de ungdomar med låg sociosocio-ekonomisk bakgrund har sämre resultat och det beror på ekonomiska och kulturella faktorer. Dock har föräldrar också identifierats som en faktor som är bidragande till ungdomars presentationer i de akademiska studierna (a.a). Föräldrar har trots allt en betydande roll i ungdomars liv och inflytande på deras mål och hur mycket det anstränger sig i skolan (Joseph m.fl., 2016). Beroende på föräldrarnas inflytande i barnens liv så resulterar detta i långsiktiga konse-kvenser i deras presentationer och engagemang i utbildningen (a.a) Dock kan en inte bortse från att individens bakgrund är av stor vikt för framgången i skolan, föräldrarnas moti-veringar och stöttning är en hjälp på traven likväl är de sociodemografiska faktorerna avgö-rande (a.a)

I forskningsprojektet ¨ Effective Provision of Pre-School, Primary and Secondary Educat-ion¨ (EPPSE 3-16) gjordes 35 fallstudier om hur arbetarklassens barn blir missgynnade i ut-bildningssystemet (Mayao & Sirajb, 2015). Studien utformades med hjälp av kvalitativa undersökningsmetoder som djupintervjuer och 3000 barn från 3 års åldern till 16 år deltog i studien EPPSE 3-16. Undersökningens syfte är att granska föräldrarnas engagemang och dess betydelse för lärandet för grund- och gymnasieskola och tar även fasta på individens socioekonomiska bakgrund i deras analys (a.a). Resultatet av studien visade att föräldrarnas stöd resulterade i framsteg i ämnen som matematik, läsning och pro-socialt beteende som innebär att en individ utvecklar sin emotionella intelligens. Studien visade även att för barn i risk zonen dvs att elevers vars socioekonomiska bakgrund är låg är föräldrarnas stöd en stark faktor till deras framgång i skolan dock tenderar föräldrar som inte har en akademisk

15

bakgrund eller har erfarenhet av färre år i utbildningssystemet benägenhet att inte vara spe-ciellt aktiva eller involverade i barnens utbildningsutveckling (a.a).

Joseph m.fl., (2016) hävdar att en aspekt som också måste tas hänsyn till är föräldrar med en högre utbildning brukar vanligtvis ha större förväntningar och ambitioner för sina barn som sedan kan predicera en högre akademisk framtid i samband med deras socioekono-miska bakgrund. Trots de hinder som barn med låg SEI har under sin skolgång så drar de mer nytta av den sociala stöttningen av föräldrar och lärare i deras utbildning och allt fler elever får större ambitioner för en högre utbildning än sina föräldrar trots förutsättningarna (a.a)

4.2 Jämlikhet och dess betydelse

Det svenska utbildningssystemet har förändrats oerhört och ser inte ut som den gjorde för ett decennium sedan, dock har målen för jämlikhet varit de samma i flera år (Lindensjö, 2002). Dessutom har det även varit en politisk fråga som berört skolans strukturer och ut-veckling i riktningen mot jämlikhet (a.a). Lindensjö (2002) hävdar att definitionen av en så kallad enkel jämlikhet går att exemplifiera genom liknelsen om vingårdsarbetarnas lön (Bi-beln, Matt 20). När Jesus anställer en arbetare för att arbeta på hans vingård kommer de överens hur mycket han ska få i lön efter varje dagsarbete. Vid olika tillfällen under dagen anställer han fler arbetare och den sista anställs timmen innan dagens slut. I slutet av dagen var det dags att betala för arbetarnas insatser vilket han gjorde genom att betala alla lika även fast de inte hade jobbat lika länge (a.a).

Simpelt kan denna liknelse förklaras som att alla ska få ta del av det bra, ingen indi-vid ska ha rätt till mer eller mindre (a.a). Detta tankesätt applicerades inom politiken för att avskaffa klasskillnaderna i samhället och när det var dags att applicera den i skolan var det inte lika applicerbart och attraktivt. Detta beror på att enkel jämlikhet och fördelningen inom detta inte tar hänsyn till behoven hos individerna som t.ex om arbetarna har barn och/eller om de är gifta för då skulle det ändra på ekvationen (a.a). Är en av arbetarna gifta och har barn innebär det även att de har större utgifter och att deras pengarna inte har samma värde som den har för den som inte är gift och har barn.

Generellt har enkel jämlikhet blivit avvisad genom tiden för att den inte varit ideal för att kunna appliceras i samhällen (Lindensjö, 2002). Dessutom går det inte beskriva det som rättvist, enligt Lindensjö (2002) är rättvisa inte att alla människor får samma livsvillkor el-ler att alla har samma privilegier utan rättvisa utifrån detta perspektivet innebär lika möjlig-heter för alla. Vilket betyder att individer med samma kompetens, erfarenmöjlig-heter och ambit-ioner ska få samma möjligheter för att nå samma mål och ens sociala bakgrund ska inte ha någon betydelse i den aspekten (a.a)

Likvärdighet som begrepp har kommit till att användas aktivt för att successivt ersätta jäm-likhetsidealet i samhället samt i skolan (Lindensjö, 2002). Begreppet likvärdighet har im-plementerats i styrdokumenten och även i skolan och en av skolans viktigaste uppdrag är att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning (Roos & Gadler, 2019).

Detta är dock inte en verklighet för svenska skolor idag, i en rapport från Skolverket som publicerades 2006 visade studien att Malmö är en av de städer som som kännetecknas av enorma skillnader gällande förutsättningar, resultat och verksamhet (Wigerfelt, 2009). Dessa skillnader är också bevis på det bristande utbudet av likvärdighet som skall erbjudas för alla. Rosengård, Södra innerstaden och Fosie är de stadsdelar som präglas av låg socioe-konomisk status och kallas även för ’’invandrartäta områden’’, Berit Wigerfelt (2009) skri-ver i sin rapport ‘’likvärdig skola?’’ att de stora skillnaderna i resultat och förutsättningar är ett strukturellt problem som bör analyserar och visar bara på bristande likvärdighet i det svenska utbildningssystemet.

4.2.1 Ekonomisk utsatthet

En av de bidragande faktorerna till skillnaderna i skolresultat är den ekonomiska utsattheten som råder i Rosengård, Södra innerstaden och Fosie (Wigerfelt, 2009). Vad dessa stadsde-lar har gemensamt är att invånarna karaktäriseras med att ha ekonomiska svårigheter, få personer med akademisk utbildning, hög arbetslöshet och är i stort behov av stödinsatser av staten, generellt en låg socioekonomisk status. De nämnda stadsdelarna beskrivs även som mångkulturella allt eftersom det finns flest invånare med utländsk bakgrund i jämförelse med andra stadsdelar (a.a). Naturligtvis finns det variationer i levnadsförhållanden i dessa stadsdelar men generellt lever de i tuffa omständigheter.

17

Berit Wigerfelt (2009) beskriver i sin rapport om tre skolor som hon undersökt men väljer att anonymisera dem. Det är skolor som befinner sig i ’’problemområden’’, första skolan som benämns som A skolan lider av ekonomiska och sociala svårigheter och kriminaliteten är hög i området. De föräldrar vars elever går i A skolan är det många som saknar syssel-sättning, otrygga bostäder dvs. att de inte har egna kontrakt på deras bostäder vilket resulte-rar till ostadig boendesituation (a.a). A skolan är en av de skolor i Malmö som med låga resultat och skolledningen samt personalen på skolan menar på att det kan bero på att majo-riteten av eleverna har olika kulturer och språksvårigheter och en stor del av deras studier går till att tillgodose och utveckla elevernas grundläggande behov i språk (a.a). Många av eleverna som går på skolan kommer från utsatta miljöer som påverkar deras skolgång och vardag. Personalen på skolan hävdar att mycket av deras tid och resurser läggs på att lösa konflikter och att de stödåtgärder som är befintliga inte är tillräckliga på grund av omstän-digheter och den sociala problematiken (a.a).

4.2.2 Skolsegregation

Skolsegregationen i Malmö är också en medverkande faktor till de rådande skillnader i ut-bildningssystemet i Sverige (Wigerfelt, 2009). C-skolan som Wigerfelt undersökt visar att 80% av elever som går på skolan har utländsk bakgrund och står för 43 olika länder. D-sko-lan som också befinner sig i en av stadsdelarna som beskrivits är det 95% av eleverna som är med utländsk bakgrund och representerar 29 länder. En förklaring till skolsegregationen som ökar i Sverige är boendesegregationen och specifikt elever med utländsk bakgrund är framträdande just i detta fenomen. Så låg segregation som möjligt eftersträvas för att alla elever ska få möjligheten till en likvärdig utbildning (a.a)

Med tanke på närhetsprinicpen som förekommer i Sverige och dess system för att fördela skolplatser är boende- och skolsegregationen väl kopplade till varandra (Böhlmark, m.fl. 2009). Segregationen mellan olika skolor som uppstår till följd av boendesegregationen ger utrymme till att skolvalen också ökar segregationen allt eftersom individer sorteras utefter sin socioekonomiska ställning. Den socioekonomiska bakgrunden är av betydelse till att göra ett välinformerad skolval för sina barn, som kan resultera i ökad skolsegregation då en

elev- sortering ökar i samband med det fria skolvalet. För att exemplifiera så kan en familj med goda förutsättningar samt högre utbildning ha lättare att nyttja sig om information om hur skolvalet fungerar, vad som kommer att gynna deras barns skolgång samt ha mer kun-skap om skolan som verksamhet som generellt ger de andra förutsättningar än de med för-äldrar som har en lägre utbildning (a.a). Dock kan det fria skolvalet också bryta mot när-hetsprincipen och minska skolsegregationen om elever väljer att inte studera i de skolor som är i närheten av deras bostäder som resulterar till att de bryter den segregationen som kan uppstå (a.a).

4.2.3 Kvalitetsskillnader och resurstillgångar

Konsekvenserna av skolsegregationen och elevernas ekonomiska utsatthet bidrar till att det blir olika kvalitetsskillnader mellan skolor beroende på vilken socioekonomisk bakgrund eleverna har (Wigerfelt, 2009). Wigerfelt (2009) menar på att kamrateffekter har stor påver-kan på elevernas resultat i skolan, speciellt elever med en annan etnisk bakgrund än svensk. Skolor där den socioekonomiska bakgrunden är låg tenderar språkundervisningen vara cen-tral då majoriteten av klassen inte har svenska som modersmål och har språksvårigheter. Detta bidrar även till att lärare har svårt att lägga undervisningen på en nivå som passar alla då språk skillnaderna är stora i klassen beroende på t.ex hur länge de bott i Sverige eller om de har ett annat modersmål (a.a). Dessutom menar Wigerfelt (2009) även på att det finns stora kvalitetsskillnader beträffande lärartäthet och kompetensen hos lärarna i olika stadsde-lar. En av de skolorna Wigerfelt undersökte menade på att elevernas resultatskillnader är en avspegling av att resurser har dragits in samtidigt som det finns lärarbrist generellt i Sve-rige. En annan anledning är att lärare har inte tillräckligt med kunskap för att lära ut till fler-språkiga elever och därmed inte utmanar sina elever för att nivån är för låg (a.a). Den stora bristen i kompetens och resurser i skolan påverkar främst de elever med en låg socioekono-misk bakgrund som inte har samma skyddsnät som de som har bättre förutsättningar (a.a). Baird (2012) har undersökt resultatet i matematik och naturvetenskapliga ämnen genom TIMSS år 2003 från elever med hög respektive låg socioekonomisk status från 19 välut-vecklade länder. Syftet med studien är att se hur skillnader i resultatet på testet kan påver-kas av elevernas socioekonomiska bakgrund och specifikt resurstillgångarna till eleverna

19

beroende på deras socioekonomiska status och vilken skola de går på. TIMSS tar inte med variabler som familjens inkomster eller sysselsättning som ingår i att fastställa socioekono-misk status. Istället undersöktes antal böcker som fanns i elevernas hem. Detta ger en bild över elevernas hemmiljö och akademiska hjälpmedel de har tillgång till hemma. Tidigare TIMSS rapporter har visat att ju fler böcker en elev har hemma desto bättre går det för dem på testet. I denna studie så räkna man att en elever med minst 3 bokhyllor har en hög socio-ekonomisk status och elever som hade max 10 böcker hemma räknades som låg socioeko-nomisk status. Resultatet från Bairds studie visar att det finns ett prestationsgap mellan ele-ver beroende på deras socioekonomiska status där eleele-ver med hög socioekonomisk status presterar bättre på testen. Det visade sig även att elever med låg socioekonomisk status på-verkades mer av skolans resurser än de med hög socioekonomisk status. Om en skola har dåligt med resurser så kan elever med låg socioekonomisk status påverkas hårdast av detta och därmed prestera sämre. Beroende på vilken skola en elev går på så kan de prestera bättre eftersom att skolor som är bättre och har mer resurser kan kompensera för elever med låg socioekonomisk status då de har tillgång till resurser de inte har hemma. Baird hävdar att skillnaden på resultaten på testen kan inte helt bero på resurstillgångar utan även olika karaktärsdrag som skiljer sig mellan elever med hög respektive låg socioekonomisk status. I vissa länder som Sverige, Norge, Australien och Japan så spelar dessa karaktärsdrag som Baird inte kunnat hitta men hon hypotiserar att det kan bero på motivation och intresse till skolan som elever med låg socioekonomisk status presterar sämre på TIMSS (Baird, 2012).

5. Diskussion

Syftet med följande kunskapsöversikt är att undersöka vilken betydelse elevers socioekono-miska bakgrund har för deras framgång i skolan. Med hjälp av tidigare forskning som un-dersökt betydelsen av den socioekonomiska bakgrunden i korrelation med skolresultat i båda nationella och internationella studier visar det att det finns tydliga samband mellan låg respektive hög socioekonomisk status och elevers framgång i skolan. Elever med hög so-cioekonomisk bakgrund presterar bättre i olika former jämfört med elever med låg socioe-konomisk bakgrund. Faktorer som föräldrars utbildningsnivå, familjens esocioe-konomiska status, vart man bor, vilken skola man går i, om man har utländsk bakgrund och skolsegregation är de faktorer som är bidragande till skillnaderna i resultaten.

Elever med hög socioekonomisk bakgrund har allmänt bättre betyg och har större akade-miska mål än elever med låg socioekonomisk bakgrund. (K. Yang Hansen, J.-E. Gustafs-son, 2018, Archer & Berger, 2015, Sirin, 2005, Hällsten & Pfeffer, 2017). Författarna ger inga konkreta förklaringar till varför det ligger till så här förutom K. Yang Hansen, J.-E. Gustafsson (2018) som hävdar att elever med utländsk bakgrund som saknar utbildade för-äldrar är de som drabbas mest för att de har inte förför-äldrar som kan hjälpa till med studierna och göra kloka val för den skolan deras barn ska gå i. De menar att den svenska skolan inte är tillräckligt kompenserande för elever med utländsk bakgrund och behovet av utbildade föräldrar är större för dessa elever och därmed presterar de sämre. Mayao & Sirajb (2015) kom fram till att föräldrarnas stöd resultera i framsteg bland annat matematik och läsning och föräldrars stöd är en stor faktor för framgång för deras barns skolgång. Föräldrar som inte har en akademisk bakgrund är mer benägna att inte vara aktiva eller involverade i bar-nens utbildningsutveckling. Joseph m.fl., (2016) hävdar att högutbildade föräldrar brukar ha större förväntningar och ambitioner för sina barn som sedan kan följa en akademisk karriär i samband med deras socioekonomiska bakgrund. Trots att elever med låg SEI går igenom fler hinder än elever med hög SEI så dras de till mer nytta av den sociala stöttningen från föräldrar och lärare i deras utbildning. Fler elever har stora ambitioner för en högre utbild-ning än sina föräldrar trots sina förutsättutbild-ningar.

21

I Sverige idag är likvärdighet målet och trots alla studier och forskning kring socioekono-misk bakgrund och dess betydelse för elevers erfarenheter i skolan faller skolan kort i att erbjuda likvärdighet. Utbildningssystemet är rättvist dock är likvärdigt då alla individer inte får samma möjligheter trots att de har samma kompetens, erfarenhet och ambitioner (Linen-sjö, 2002). Studien Berit Wigerfelt gjorde på de mest utsatta områdena i Malmö visade att områdenas socioekonomiska bakgrunder och skolornas resultat var starkt kopplade och att det dels berodde på skolsegregationen, boendesegregationen, ekonomisk utsatthet samt färre resurstillgångar för dessa skolor som hade svårigheter (a.a). Språksvårigheterna bland skolor där majoriteten har ett annat modersmål än svenska är den gruppen som påverkas mest då de präglats av språksvårigheter och att lärarna inte har den kompetens som behövs för att skolan ska vara kompensatorisk för dessa elever (a.a). Bairds (2012) artikel tyder på att elever med låg socioekonomisk status presterar sämre på TIMSS än elever med hög so-cioekonomisk status (räknat på det kulturella kapitalet). Elever med låg SES påverkades mer av skolans resurstillgångar än de med hög SES. Beroende på vilken skola en elev med låg SES går i så kan de kompenseras bättre för de resurser de saknar hemma.

5.1 Slutsats

Resultatet vi kommit fram till visar tydligt att beroende på vilken socioekonomisk bak-grund en elev har så har det en betydelse för deras betyg och/eller deras akademiska fram-gång i livet. Med den rådande skolsegregationen i Sverige och olika kvalitetsskillnader mellan skolor så kan olika elever beroende på deras socioekonomiska bakgrund påverkas annorlunda. Detta är viktigt att tänka på som blivande lärare. Det är viktigt att förstå att olika elever har olika socioekonomiska bakgrunder och att det kan ha en betydelse för deras skolgång. Elever har olika mål och presterar olika beroende på deras socioekonomiska bak-grund och det är betydelsefullt att ta hänsyn till detta när man planerar sin undervisning. Elever med utbildade föräldrar kan få mer hjälp med sin utbildning än till exempel en elev vars föräldrar saknar utbildning. Det är viktigt att lektioner och resurserna man delar ut kompenserar för de resurser och tillgångar elever med låg socioekonomisk bakgrund sak-nar hemma för att det ska bli så likvärdigt som möjligt. Trots att skolan ska vara likvärdig för alla oavsett socioekonomisk bakgrund så skiljer sig kvaliteten på olika skolor i landet

vilket resulterar till att elever med låg socioekonomisk bakgrund inte kan kompenseras och därmed halkar efter i utbildningen jämfört med elever med hög socioekonomisk bakgrund som klarar sig bättre.

5.2 Framtida forskning

Det vi upptäckte när vi samla information till vår kunskapsöversikt var att de flesta artiklar endast visa att det finns en skillnad mellan elever med hög respektive låg socioekonomisk bakgrund när det kommer till framgång i skolan. De flesta författarna gick inte in på de bakomliggande faktorerna bakom dessa skillnader mellan elevernas framgång utan endast utgick ifrån statistik och vissa urval från olika skolor som visa korrelationen mellan konomisk bakgrund och framgång i skolan. Det finns även andra faktorer förutom socioe-konomisk bakgrund som påverkar elevers framgång som till exempel motivation, läs och skrivsvårigheter och olika karaktärsdrag hos olika elever som inte nämns som bidragande faktorer. Till framtida forskning så kan man gå in mer i djupet bakom de bakomliggande faktorer som har betydelse för elevers framgång i skolan och vilka åtgärder som kan göras för att utbildningen ska bli likvärdig för alla.

Vi har främst undersökt ifrån läraryrket men för framtida forskning så kan man undersöka hur elever beroende på deras socioekonomiska bakgrund uppfattar samhället de lever i. Hur påverkas eleverna av samhällskunskapsundervisning beroende på eleverna habitus? Finns det fördelar respektive nackdelar beroende på elevernas socioekonomiska bakgrund när det kommer till att uppfatta olika delar av samhällskunskapsämnet.

23

6. Referenser

Friberg, F. (2006). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensar-beten. Studentlitteratur.

Bellibas, M. S. (2016). Who Are the Most Disadvantaged? Factors Associated with the Achievement of Students with Low Socio-Economic Backgrounds. Educational Sciences:

Theory and Practice, 16(2), 691-710. Hämtad fr

https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1101216.pdf (Hämtad 3/12/2019)

Berger, N., & Archer, J. (2016). School socio-economic status and student socio-academic achievement goals in upper secondary contexts. Social Psychology of Education, 19(1), 175-194. https://link.springer.com/content/pdf/10.1007/s11218-015-9324-8.pdf (Hämtad 3/12/2019)

CETIN, S. K., & Taskin, P. (2016). Parent involvement in education in terms of their socio-economic status. Eurasian Journal of Educational Research, 16(66), 105-122.

https://dergipark.org.tr/tr/download/article-file/622866 (Hämtad 14/12/19)

Hart, C. S. (2019). Education, inequality and social justice: A critical analysis applying the Sen-Bourdieu Analytical Framework. Policy Futures in Education, 17(5), 582-598.

https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/1478210318809758 (Hämtad 14/12/19)

Hällsten, M., & Pfeffer, F. T. (2017). Grand advantage: family wealth and grandchildren’s educational achievement in Sweden. American Sociological Review, 82(2), 328-360.

http://europepmc.org/backend/ptpmcrender.fcgi?accid=PMC5703428&blobtype=pdf (Hämtad 28/11/2019)

Jan-Eric Gustafsson & Kajsa Yang Hansen (2018) Changes in the Impact of Family Educa-tion on Student EducaEduca-tional Achievement in Sweden 1988–2014, Scandinavian Journal of Educational Research, 62:5, 719-736, DOI:

10.1080/00313831.2017.1306799 https://doi.org/10.1080/00313831.2017.1306799 (Häm-tad, 28/11/2019)

Katherine Baird (2012) Class in the classroom: the relationship between school resources and math performance among low socioeconomic status students in 19 rich countries, Edu-cation Economics, 20:5, 484-509, DOI: 10.1080/09645292.2010.511848

https://doi.org/10.1080/09645292.2010.511848 (Hämtad 18/12/2019)

Kay, J. S., Shane, J., & Heckhausen, J. (2016). High-school predictors of university achievement: Youths' self-reported relationships with parents, beliefs about success, and university aspirations. Journal of adolescence, 53, 95-106. https://www.sciencedi-rect.com/science/article/pii/S0140197116300914 (Hämtad 3/12/19)

Lindensjö, B. (2002). Från jämlikhet till likvärdighet. Utbildning & demokrati, 11(1), 57-69. http://docplayer.se/14485318-Fran-jamlikhet-till-likvardighet.html (Hämtad: 28/12/19)

Mayo, A., & Siraj, I. (2015). Parenting practices and children’s academic success in low-SES families. Oxford Review of Education, 41(1), 47-63.

https://eds-b-ebscohost- com.proxy.mau.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=0&sid=c4e75a96-0c75-4d40-a387-81a320b78016%40pdc-v-sessmgr02 (Hämtad 3/12/19)

Riksdag, S. (2016). Skollag (2010: 800). Tillgänglig från: https://www.riksdagen.se/sv/do-kument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

(Hämtad 18/12/2019)

Roos, H., & Gadler, U. (2018). Kompetensens betydelse i det didaktiska mötet-en modell för analys av möjligheter att erbjuda varje elev likvärdig utbildning enligt skolans uppdrag.

Pedagogisk forskning i Sverige, 23(3-4), 290-307. https://open.lnu.se/index.php/PFS/ar-ticle/view/1740/1566 (Hämtad 28/12/2019)

25

Sirin, S. R. (2005). Socioeconomic status and academic achievement: A meta-analytic re-view of research. Rere-view of educational research, 75(3), 417-453.

https://jour-nals.sagepub.com/doi/pdf/10.3102/00346543075003417 (Hämtad 3/12/2019)

Skolverket (2018) Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillna-der mellan skolor. (Hämtad från https://www.skolverket.se/getFile?file=3927)

Watkins, C. S., & Howard, M. O. (2015). Educational success among elementary school children from low socioeconomic status families: A systematic review of research assessing parenting factors. Journal of Children and Poverty, 21(1), 17-46.

https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/10796126.2015.1031728?scroll=top&need-Access=true (Hämta: 3/12/2019)

Wigerfelt, B. (2009). En likvärdig skola?. Educare; 2-3. http://muep.mau.se/bit-