Självständigt arbete i fördjupningsämnet (Religion och lärande)
15 högskolepoäng, grundnivåDidaktiska verktyg för lärare vid bemötande av ett
mångreligiöst klassrum
Didactic tools for teachers when approaching a multi-religious
classroom
Jasmina Cukalevska Linn Cimen
Ämneslärarutbildningen, förstaämne religion årskurs 7-9, 270 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 högskolepoäng.
Handledare: Martin Lundh 2020-01-21
Förord
Som framtida religionslärare anser vi att frågorna vi lyfter i detta arbete blir allt mer viktiga. Vi vill därför ta till oss all information vi kan få inom ämnet “att lära ut på bästa sätt”.
Därför valde vi att tillsammans söka och läsa den information och de artiklar vi kunde hitta. Under arbetets gång har vi fört en ständig dialog och haft ett nära samarbete där vi ofta arbetat sida vid sida.
Vi vill tacka varandra för det otroliga stöd och engagemang vi visat varandra och detta arbetet. Det är med stor respekt och förväntan vi ser fram mot vårt gemensamma examensarbete som en fortsättning på detta arbete.
Sammandrag
Denna kunskapsöversikt grundar sig i forskningsartiklar inom ämnet religionskunskap och bemötande i skolan. Med syfte att skapa en grund med didaktiska verktyg för oss som blivande lärare. Vi har arbetat med olika rapporter inom ämnet och valt ut de mest relevanta för vår frågeställning, hur man bemöter religiösa elever i religionsundervisningen. Vi kommer i vår kunskapsöversikt presentera den information vi hittat i rapporterna och visa hur vi arbetat med informationen.
Under arbetets gång blev det tydligt att detta är något vi vill arbeta vidare med under vårt
kommande examensarbete. Idag finns det inte något större utbud av varierad forskning inom vårt vald ämne, vi söker både kvantitativ och kvalitativ forskning.
Nyckelord
Bemötande, didaktiska verktyg, lärande, religion, religiositet, religionsundervisning, skola.
Innehållsförteckning
Förord Sammandrag Nyckelord Innehållsförteckning 3 1. Inledning 4 2. Bakgrund 5 3. Syfte 6 3.1 Frågeställning 6 4. Metod 7 5. Resultat 85.1 Lärare och elevers syn på religion och religionskunskap 8
5.2 Skapa sammanhållning utifrån religiös mångfald 12
6. Slutsats 15 7. Källförteckning 18
1. Inledning
Sverige blir ett allt mer mångkulturellt samhälle vilket skapar ett klassrum med elever som har olika syn på religion. Religion kan ibland vara en grund till konflikter vilket gör att pedagoger behöver redskap för att kunna arbeta och undervisa inom ämnet. När vi snart ska ut i rollen som lärare i detta samhälle, vill vi ha verktygen att bemöta varje elev på det likvärdiga sätt varje individ har rätt till enligt skollagen.
Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den mänskliga kulturen. I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och andra
livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor. 1
Vi har som skola och tjänstemän ett uppdrag att dels delge kunskap inom våra respektive ämne, dels har vi ett uppdrag i likvärdig skola för alla elever. Denna likvärdighet ska gälla alla elever i hela landet och oavsett bakgrund eller förhållande för individen. I skollagen framgår den enorma vikt i att eleverna ska ha en trygg och säker skolgång där identiteterna ska utvecklas och bemötas med respekt.
Då vi en bit in i vårt arbete insåg att det inte finns allt för mycket handfast för en lärare att gå på inom ämnet bemötande av religiösa elever bestämde vi snabbt att detta var något vi ville fortsätta arbeta med som examensarbete. Vi menar att så som Sveriges utveckling sett ut och förmodas fortsätta blir det allt viktigare med lärarens bemötande gentemot elever med olika religiösa tillhörigheter. Vi hoppas då kunna gräva djupare i ämnet och skapa en helhetsbild på en ny nivå. Detta arbete blir vår startpunkt för ett kommande examensarbete.
1Skolverket
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan -lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw% 2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DGRGRREL01%26tos%3Dgr%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee447 15d35a5cdfa219f
2. Bakgrund
Vi vill undersöka samt granska vikten av att vi som lärare förstår och kan hantera det
mångkulturella och mångreligiösa klassrum vi kommer möta. Vi menar att som lärare kommer vi ofta möta elever på väg mot vuxenvärlden. Under deras skolgång kommer deras identitet att förändras och utvecklas, eleverna ska ta in ny kunskap på nya och ibland utmanande sätt och då samtidigt formas till goda demokratiska medborgare.
För att lärare ska kunna nå alla elever samt ge eleverna den information som behövs för ett
slutbetyg och möjligheten att läsa vidare behöver läraren ibland agera mer än kunskapsförmedlare. Därför har vi valt att arbeta i linje med våra frågeställningar för att försöka hitta en verktygslåda som kan göra att vi tillsammans kan forma och skapa en grund för våra framtida elever att stå trygga på i såväl sin identitet som ämneskunskap. Hur blir det med ett känsloladdat ämne som religion? Religion är en högst personlig och individuell sak, till och med en av våra grundläggande mänskliga rättigheter i Sverige, religionsfrihet.
Europarådet lyfter i ett utbildningsmaterial kopplat till sin stadga om utbildning i demokratiskt
medborgarskap fram förmågan att respektera och diskutera med människor som har andra värderingar än sina egna som särskilt främjande för demokrati. Och enligt Europarådet är användandet av kontroversiella frågor något som kan främja en sådan förmåga. 2
Skolan ska heller inte lägga någon värdering vid religionerna, utan målet är att lära ut en vetenskaplig grund likvärdig i alla världens religioner, det vill säga en icke konfessionell
undervisning utan att främja någon religion. Hur gör vi då detta utan att kränka eller påverka våra elever som faktiskt starkt känner anknytning till någon religion?
Med vårt arbete hoppas vi kunna hitta dessa problem som kan uppstå samt få en förståelse för den didaktik som krävs för att förebygga problematik inom religionsundervisningen. Vi hoppas också kunna hitta beprövade lösningar eller nya infallsvinklar och förslag som kan föra vårt
mångkulturella och mångreligiösa klassrum till den trygga plats som krävs för likvärdig skola och undervisning oavsett tro eller tillhörighet, även i de allra känsligaste ämne så som
religionsvetenskap.
2Skolverket
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/starkt-elevperspektiv-i-undervisni ng-om-kontroversiella-fragor
3. Syfte
Detta arbete har som syfte att analysera och utreda forskning om hur lärare inom religionsämnet på bästa sätt bör bemöta elever med religiös bakgrund. Vi har även valt att studera om det finns skillnader mellan en religiös och icke religiös lärares perspektiv på religionsundervisningen, samt möjligheten till förståelse och empati för såväl elever som andra religionstillhörigheter. Vi har valt att arbeta med ämnet för att få insyn i hur man kan tänkas arbeta som lärare med elever av olika religiösa tillhörigheter.
3.1 Frågeställning
Utifrån detta syfte formulerar vi våra frågeställningar på följande vis; - Hur bemöter lärare religiösa elever i religionsämnet?
- Vilken didaktik bör appliceras för att undvika eller lösa möjlig problematik vid religionsundervisning av religiösa elever?
4. Metod
Vi har i huvudsak använt oss av artiklar från Libsearch och EBSCO. Vi använde oss då av sökord som religious education, religious diversity och religionsundervisning. När vi valde ut de artiklar som var relevanta för vårt arbete utgick vi från våra frågeställningar och syfte för att sålla bland informationen som fanns tillgänglig. Då sökte vi i texterna efter begrepp som utbildning,
bemötande och syn på religion i undervisningen. Efter våra sökningar samt de artiklar vi har blivit hänvisade till hade vi tretton artiklar som senare blev de 7 rapporter vi kunde använda oss av i kunskapsöversikten.
Vi fann det svårt att hitta rapporter som behandlar den svenska skolan, därför har vi valt att ta med internationella rapporter som ligger närmast möjligt vårt arbete. Vi fick tillgång till en del artiklar som var relevanta för vårt arbete och dessa kommer lyftas och behandlas i arbetet.
Det fanns även artiklar som vi under arbetets gång valde bort. De artiklar som beslutades att ta bort var bland annat artiklar som behandlade väldigt olika skolsystem från den svenska eller inte hade samma spår av information som vi var ute efter. Här följer två exempel på rapporter vi inte tog med i kunskapsöversikten av olika anledningar.
Först en artikel om Sydafrikas skolsystem där man lagt ett mer juridiskt perspektiv på texten. Rapporten heter Schools as legal persons: Implications for religion in education och är skriven av Maitumeleng Albertina Nthonotho. Vi valde bort denna artikel då vi menar att informationen dels var ur annat perspektiv än vårt, samt att artikeln handlar om Sydafrika och dess skolsystem vilket är svårt att jämföra med det svenska skolsystemet. Exploring New Ground for Religion in 3
the Classroom, är en annan artikeln vi valde bort. Rapporten innefattar diskussioner kring frågor och problem vid religionsundervisningen. Författaren inkluderar även hur man kan arbeta för att utveckla en mer nyanserad arbetsgång vid religionsundervisningen. Artikeln lyfter inte upp tillräckligt relevant information som berör vår frågeställning och kommer därför inte att användas i vårt arbete. 4
3Nthonotho Maitumeleng Albertina . Schools as legal persons: Implications for religion in education. 2018
4Upson-Saia, K. 2014: Exploring New Ground for Religion in the Classroom Kristi Upson-Saia, Occidental college.
5. Resultat
Under denna rubrik kommer vi presentera resultatet av våra källor. Innehållet förklaras i korta sammanfattningar samt presenteras varför det kan vara relevant för vårt arbete och frågeställning.
5.1 Lärare och elevers syn på religion och religionskunskap
Rapporten Preparing primary school teachers to teach religious education 2005 behandlar lärarutbildningen i England. Författaren McCreery skriver om lärarutbildningen i stort med inriktning på religionskunskap som ämne. McCreery har intervjuat och pratat med lärarstudenter och då ställt frågor som undersöker blivande lärares intresse i religionsundervisningen. McCreery ställer också frågor om studenternas egna religiösa tillhörigheter, om det har betydelse för deras kommande arbete och hur de känner inför att undervisa elever med olika religiösa tillhörigheter. En annan frågeställning McCreery lyfter behandlar möjligheten att överhuvudtaget undervisa religion som antingen religiös eller icke religiös. Kan man undervisa religion utan att ha någon religiös tillhörighet? Kan man ge en målande och empatisk bild av religion om man inte själv tillhör någon religion och då inte har samma förutsättningar. Eller kan det vara problematiskt? Är det så att man bör vara helt utan religiös tillhörighet för att lära ut religion på ett likvärdigt sätt? McCreery ställer dessa frågor till studenterna och meningarna är delade. Det är dock en intressant tanke vi gärna vill titta vidare på. 5Relevansen i denna artikel är alltså stor för vårt arbete . Artikeln och McCreery lyfter frågor om hur man som lärare bör bemöta elever och vilka problem som kan uppstå. Samt en tanke om extra förberedelser under lärarutbildningen för just religionslärare när det kommer till bemötande. För detta arbetet är alltså relevansen hög, dessutom vill vi till examensarbetet arbeta vidare och fördjupa oss i denna artikel.
Det negativa med artikeln är att man inte riktigt får svar på hur man bör göra i undervisningen som lärare. Man får dock en del för- och nackdelar man själv får bygga ihop till sina verktyg. Exempelvis skriver McCreery i sin rapport att man som lärarstudent bör reflektera mycket över
5 McCreery, E: 2005 Preparing primary school teachers to teach religious education.
sin egen identitet och sina tankebanor runt religion oavsett religiös tillhörighet. Samt hur viktigt det är att hålla en objektiv ställning till religionerna och försöka finna en balans mellan kunskap och känslor gällande samtliga religioner. Dessutom gäller artikeln Englands skolsystem och utbildning, dock menar vi att England och Sverige ligger relativt nära och det går att dra paralleller mellan, så som den icke-konfessiella undervisningen båda länderna delar.
En annan rapport vi har tagit del av är Some ethnic Swedish students’ discourses on religion:
secularism par excellence 2017. Författaren von Brömssen sammanställer i rapporten intervjuer
från ett antal skolungdomar i olika åldrar, mellan mellanstadiet och gymnasiet. Frågan hon bland annat ställer sig och ungdomarna är var och hur man lär sig religion. Hon berättar också vad eleverna tycker om religionsämnet i skolan och hur dessa ser på religion. von Brömssen ställer dessa frågor utifrån tanken om ett sekulariserat Sverige och beskriver hur Sveriges skolsystem gått från konfessiell undervisning till icke-konfessiell. Det rapporten och von Brömssen kommer fram till är att de flesta eleverna anser att religionsämnet syftar till att lära eleverna om världen och förståelsen för andra människor och världsdelar. Ungdomarna berättar öppet i rapporten om deras känslor inför religion och hur detta bör ses som något privat för varje individ, de flesta menar också att religion inte har någon direkt plats i det svenska samhälle de lever i idag. Någon ungdom pratar också om att den religion som syns mest i hans närmiljö är islam, då denna religion enligt honom är mest tydligt uttalad och synlig. Han ser inte religion som enbart negativ utan visar förståelse och respekt gentemot den som utövar religion. Dock menar denne att religion för honom är något som begränsar och bestämmer över personens val. För denne unge man är det viktigare att hitta sanningen och leva ett fritt liv där man själv bestämmer exempelvis vad man ska äta och göra. Detta synsätt är något vi tolkar av rapporten att de flesta ungdomar har. 6
Då rapporten behandlar skolelever i olika åldrar i Sverige och berör precis det ämne vi vill undersöka skall denna finnas med i vårt arbete. Vi menar att det är viktigt att ta in elevernas synsätt och tankar gällande religion och religiösa uppfattningar för att kunna måla en bild av hur en lärare bör förhålla sig i en undervisningssituation. Relevansen för vårt arbete är alltså tydlig och hög.
Däremot finner vi brister i rapporten då den är kvalitativt smal och det framgår inte exakt hur många ungdomar von Brömssen faktiskt intervjuar. Dock är det för vårt arbete intressant vad eleverna tycker och tänker.
Religion and religious education: comparing and contrasting pupils’ and teachers’ views in an English school 2011 är en artikel baserat på en kvalitativ studie om europeiska elevers syn på
religion och religionsundervisningen. Studien är hämtad från intervjuer av 27 personer mellan 15-16 årsåldern som bor i en mångkulturell stad. Intervjuerna jämförs med data insamlad från 10 lärare. Diskussionen erbjuder en analys av likheter och skillnader. Vilket innefattar religiösa engagemang och skillnader mellan främst elever med muslimsk bakgrund och deras främst icke-praktiserande kristna lärare. Den informationen forskningen ger bör underlätta
interkulturell och interreligiös förståelse mellan lärare och elever från olika etniska och religiösa bakgrunder. 7
Eftersom artikeln utgår från jämförelser och kontraster mellan elever och lärare på en specifik skola i en stad i norra England, går det inte att direkt generalisera resultaten. Men såväl som diskussioner och frågor kring religion och religionsundervisning samt resultatet blir den här artikeln ytterst relevant för vårt arbete.
Den stora slutsatsen från den data som samlats in från dessa lärare och elever är att det finns en märkbar omfattning av överenskommelse mellan dem, trots deras många skillnader, inklusive personligt religiöst engagemang. Både lärare och elever verkar enligt artikeln vara överens om att så länge undervisningen inte påverkas eller färgas spelar lärarens religiösa tillhörighet inte någon roll.
De mest betydelsefulla är deras delade engagemang för mångfald och respekt för religion. Resultatet visar på att elever känner trygghet i religionsundervisningen där sådana frågor kan diskuteras med andra från annan eller ingen religiös tradition. Ett av huvudområdena för skillnad mellan dem är att lärare gjorde några negativa kommentarer om religion och det var tillfälligt användning av nedlåtande termer som 'trappings of religion' och religion som en ursäkt.
7Miller, J och Mckenna, U. 2011: Religion and religious education: comparing and contrasting pupils’ and teachers’
Is it learning about and from religions, religion or religious education? And is it any wonder some teachers don’t get it? 2010 Precis som i titeln till artikeln handlar den om vad eleverna faktiskt lär
sig om och från religion. Författaren Teece går igenom vad han menar med de olika uttrycken och vad han menar eleverna faktiskt lär sig av religion på de olika nivåerna. När Teece skriver om att lära om religion menar han att det eleverna lär sig om tro, utövning och traditioner inom världsreligionerna. Samt att lära sig om existentiella frågor inom religion och hur det är att vara människa inom religionerna.
Att lära sig från religion menar Teece handlar om vad eleverna egentligen lär sig om sig själva genom att prata om exempelvis existentiella frågor. För att lära från religion menar Teece också kräver två olika typer av utvärderingar, opersonlig och personlig utvärdering. Den opersonliga utvärderingen hänvisar till att kunna skilja på sant eller falskt och vad som är relevant för de olika världsreligionerna. Den personliga utvärderingen handlar om att kunna just utvärdera bland annat religionernas för och nackdelar och att detta blir en del av att lära känna sig själv.
Teece tar också upp att många lärare kan ha svårt att arbete på ett verkligt djup med delen att lära från religion. Där menar lärare och Teece att utvärderingen och bedömningen kan vara
problematisk och svår då den ligger på ett så personligt plan.
Något mycket positivt med artikeln är att man ger exempel på hur man kan nå de båda målen med religion under samma lektion.
Ett exempel: Vad är en ritual?
Teece skriver då om hur eleverna får lära sig om puja och hinduismen, eleverna fick då skriva ner vad de gör på daglig basis, läraren hade ett föredrag om hinduismen och vad puja är för något. Sedan fick eleverna jämföra och leta efter egna ritualer de hade i sin vardag. Alltså tar man något stort som kan verka främmande och svårt, bryter ner detta till elevernas egna vardagsliv och på så vis uppnår vi både att lära om och från religionerna. 8
8Teece Geoff. 2010 : Is it learning about and from religions, religion or religious education? And is it any wonder
Denna artikel är inte nödvändigtvis exakt i linje med vårt arbete och syfte, dock tycker vi att artikeln handlar om relevant information gällande vår kommande roll som lärare och vad våra elever ska lära sig och hur. Artikeln och vårt syfte går därför till viss del hand i hand och vi gjorde avvägningen att ha med denna.
5.2 Skapa sammanhållning utifrån religiös mångfald
Artikeln Students’ understandings of religious identities and relations: Issues of social cohesion and
citizenship 2014 fokuserar på frågor om social sammanhållning och medborgarskap eftersom de
anknyter till elevernas förståelse av religion och religiös identitet. Artikeln bygger på data vilket har samlats in från en studie utförd vid en mångreligiös och mångkulturell Engelsk grundskola, men även pågående studier på flera skolor som såväl i England och Australien. Datan är samlad utifrån intervjuer av elever där eleverna har intervjuats vid tre tillfälle. Den höga nivån av religiös mångfald på skolan sågs som stöd för social sammanhållning. Vilket i detta sammanhang
möjliggör elevernas förståelse av religion och religiösa identiteter.
Studenternas kommentarer i den här artikeln går i linje med forskning inom området religion, mångfald och skolgång.
Resultatet visar att för ett gott medborgarskap bör man lägga ett större engagemang i olika religiösa identiteter och tillskrivelser, bland exempelvis elever i klassrummet, än att fokusera på mindre faktorer som kulturellt betingade seder. Artikeln visar också att elever som får förståelse för olika religiösa identiteter kan känna sig mer trygga i att uttrycka sig och finna gemensam grund mellan varandra. Denna gemensamma grund visar sig ofta komma från en mångkulturell och mångreligiös skolgång. Det är denna version av medborgarskap som är nödvändigt för att tydliggöra det ibland smala och problematiska förförståelser av religion som kan leda till social fragmentering, konflikt och våld. 9
Även om artikeln inte har någon utgångspunkt i den svenska skolan så berör den olika vägar kring religion och identitet. Artikelns relevans gentemot vårt arbete går att visa på genom att identifiera
9Keddie, A 2014: Students’ understandings of religious identities and relations: Issues of social cohesion and
skolans arbetsgång, så som värdegrundsarbete, utifrån gemenskap och tolerans kring religion som sedan kan komma till nytta att appliceras i religionsundervisningen.
I artikeln Religious Education, Religious Literacy and Common Schooling: a Philosophy and History of Skewed Reflection 2007 diskuteras det hur man ser på religionsundervisningen.
Tyngdpunkten ligger pår hur de stora religiösa berättelserna om olika kulturella arv meningsfullt kan undervisas i en bred liberal utbildningsanda.
David Carr skriver i artikeln om hur just dessa berättelser kan finnas med i så väl konfessionell som icke-konfessionell undervisning. Dock har det ofta visat sig att berättelserna ofta finns med för att dölja brister inom religionerna inom utbildningen.
För detta ändamål hävdas att en form av religiös läskunnighet genom att undvika fel i både konfessionella och icke-konfessionella tillvägagångssätt. Det pekas även på att
religionsundervisningen mer är som fostran om rätt och fel. 10
Artikeln öppnar upp till diskussion kring olika sätt att möta elever i undervisningen vilket gör den relevant för vår kunskapsöversikt. Det genom att de olika synsätten kan bidra till vidare forskning och förståelse för hur man ska gå tillväga med att utveckla religionsundervisningen.
Rapporten A risky business: the potential of groupwork skills for spiritual education in a classroom
of difference 2006 behandlar en praktisk metod som har utvecklats för att kunna arbeta med
skillnader i klassrummet. Denna metod undersöks och visar på hur förhållanden och skillnader erkänns, används och förhandlas i lärande bland olika klassgrupper. Författaren tar upp sex olika punkter där det förklaras hur denna process hjälper elevers förståelse gentemot olikheter i klassrummet.
1. Aktiviteter hjälper elever att fokuserar på att bygga relationer mellan grupper.
2. Det gör det möjligt för elever och lärare att erkänna och ta på sig ansvar för sig själv och gruppen.
10Carr, D 2007: Religious Education, Religious Literacy and Common Schooling: a Philosophy and History of
3. Det gör det möjligt för elevernas känslighet att möta osäkerhet och känna igen skillnad mellan varandra
4. Det utvecklar elevernas färdigheter för att respektera, inkludera, lyssna och svara på varandras olika karaktärer, personligheter, upplevelser och känslor.
5. Det utvecklar elevernas ordförråd för att uttrycka känslor och förhållanden i klassrummet.
6. Det uppmuntrar läraren att stärka eleverna och dela med de samskapande och gemenskap av kunskap, mening och identitet.
Cathy Ota menar på att strategin för grupparbete kan vara ett hjälpmedel för att arbeta med skillnader i klassrummet och kan även leda in i riktning mot religionsundervisningen. Det blir ett sätt att förstå det religiösa i klassrummet eftersom det verkligen upplevs av både elever och lärare.
11
Artikeln ger förslag samt inblick i varför metoden kan fungera i undervisning. Vilket gör att strategin går att applicera i kunskapsöversikten. Det eftersom att det är ett sätt att bemöta ett klassrum religiösa eller icke religiösa elever.
6. Slutsats
Vårt grundsyfte med denna kunskapsöversikt är att analysera och utreda forskning om hur vi lärare inom religionsämnet möjligt bemöter elever med religiös bakgrund. Von Brömssen skriver i sin rapport Some ethnic swedish students’ discourses on religion: secularism par excellence 2017 om förändringen inom religionskunskapsämnet i Sveriges skolor. Hur man gick från kristendomslära till ett mer vetenskapligt tänk om religionskunskap där alla världsreligionerna är lika viktiga. Von Brömssen lyfter tankar dels om ett extrem sekulariserat Sverige samtidigt som hon menar att religion börjar åter bli allt mer intressant även i Sverige. 12
Vi ställde oss frågande om det är olika med bemötandet av elever i olika ämnen, skiljer sig lärarens sätt att bemöta en elev i matte och i religion? David Carr beskriver i sin artikel att religiösa
perspektiv kan vara motiverade med avseende på deras identitet eller gemenskapens
upprätthållande värde. Författaren anser att religionskunskapen ofta bidrar med en typ av fostran i rätt och fel som man kanske sällan hittar i matematikundervisningen. 13
Artikeln går att jämföra med rapporten om Students’ understandings of religious identities and
relations: Issues of social cohesion and citizenship 2014, där de menar på att en mångreligiös skola
kan uppmuntra elevernas tolerans och respekt för religiös mångfald. Många av eleverna anser att mångfald bidrar till en känsla av sammanhållning och inkludering. Sammanhållningen skapar en känsla där annorlunda räknas som en minoritet. 14
Även Geoff Teece benämner att religion, specifikt när eleverna lär från religion kan vara utvecklande för deras personlighet samt bidra till ökad förståelse för andra. Från Cathy Ota 15
artikel ser vi hur metoden att arbeta i grupp påverkar förståelse kring olikheter hos elever och lärare.
Utifrån artiklarna kan detta tankesätt vara ett didaktiskt verktyg i religionsundervisning.
16
Tankesättet ger möjligheter att bemöta fler elever som kan bidra till en ökad förståelse kring religionsämnet. 12von Brömssen, K 2017 13 Carr, D 2007 14Keddie, A 2014 15Teece G. 2010 16 Cathy, O. 2006
Under arbetets gång lyftes diskussion om det är avgörande om läraren har religiös bakgrund eller inte. Vi båda har tankar om att det lätt blir problematiskt, då vi i Sverige har icke-konfessionell undervisning, om en lärare i religion är religiöst troende själv. Det eftersom man lätt kan
favoriserar sin egen religion eller pratar färgat om andra religioner. McCreery lyfter fram att det kanske inte behöver vara problematiskt, ibland kan det ses som en fördel. En religiös lärare kan kanske måla upp mer levande bilder av vissa delar inom religioner samt ha en större förståelse till andra religiösa elever. Detta presenteras även i studien Religion and religious education: 17
comparing and contrasting pupils’ and teachers’ views in an English school 2011. Där fick både
elever och lärare frågan om en lärare borde vara religiös och många av eleverna svarade att
pedagogen kan vara religiös dock får det inte påverka undervisningen. En elev ansåg att det kunde vara hjälpsamt att förstå lärares syn på religion medans en annan elev ansåg att lärarens tro inte ska ha någon påverkan på deras undervisning. Lärarna påpekade att religionen inte gör personen till en bättre pedagog .18
Detta är ett tankesätt vi ser genomgående i artiklarna vi läst, religionen behöver inte göra pedagoger till en bättre lärare. Dock kan religiös tillhörighet ibland ses som ett verktyg för att skapa mer målande förklaringar och empati inom religionsämnet. Både vi och författarna till rapporterna ser att det finns flertalet andra faktorer som gör att lärare kan skapa förutsättningar som bidrar till detta målande och empatiska klassrum.
Efter att ha läst alla rapporter och studerat vad dessa kommit fram till har vi försökt hitta svaret på vår fråga. Vi fick intressant och nödvändig information, men svaret på vår fråga; Vilken didaktik bör appliceras för att undvika eller lösa konflikter som kan uppstå vid religionsundervisning av religiösa elever? Vår fråga är ganska svår och specifik men vi menar också precis som alla rapporter skrivit att det blir en allt mer viktig fråga, speciellt för blivande lärare.
Det vi kan tolka från samtliga rapporter är att vi kanske inte alltid behöver se till lärarens
förutsättningar och religiösa tillhörigheter. Om vi istället använder oss av våra elever och vårt goda
17 McCreery, E 2005
omdöme menar vi att vårt synsätt på hur läraren ska vara är annorlunda jämfört med elevernas. Detta i sig kan vara ett verktyg att använda för bemötandet av religiösa eleverna. Man bör utgå från eleverna istället för att utgå från oss som lärare.
Som en slutsats av vår kunskapsöversikt vill vi belysa värdet av ett tryggt klassrum där elever uttrycker olikheter inom såväl religion som identitet i egenskap av positivitet hellre än något negativt.
Detta önskar vi kunna ta vid under vårt kommande examensarbete genom egna studier och möjligheten till fördjupad kunskap.
7. Källförteckning
Carr, D 2007: Religious Education, Religious Literacy and Common Schooling: a Philosophy and History of Skewed Reflection
2007 The Author Journal compilation r 2007 Journal of the Philosophy of Education Society of Great Britain
Cathy, O. 2006 A risky business: the potential of groupwork skills for spiritual education in a classroom of difference
International Journal of Children's Spirituality. Apr 2006.
Keddie, A 2014: Students’ understandings of religious identities and relations: Issues of social cohesion and citizenship,
The University of Queensland, Australia
(Publicerad Februari 6, 2014)
McCreery, E 2005: Preparing primary school teachers to teach religious education.
Manchester Metropolitan University, UK.
British journal of religious education Vol. 25, No 3, September 2005, pp. 265-277
Miller, J och Mckenna, U. 2011: Religion and religious education: comparing and contrasting pupils’ and teachers’ views in an English school.
Warwick Religions and Education Research Unit (WRERU) Institute of education University of , UKWarwick
Nthonotho Maitumeleng Albertina . Schools as legal persons: Implications for religion in education. 2018
Department of education management and policy studies, faculty of education, University of Pretoria, Pretoria South Africa. South African journal of education, Volume 38, Supplement 2, December 2018.
Skolverket:
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan /laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%
2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DGRGRREL01%26tos%3Dgr%26p %3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f hämtad: 2019-12-09
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/starkt-elevper spektiv-i-undervisning-om-kontroversiella-fragor hämtad: 2019-12 -09 Senast uppdaterad: 2019-12-10
Teece G. 2010 : Is it learning about and from religions, religion or religious education? And is it any wonder some teachers don’t get it?
School of education, University of Birmingham UK.
Upson-Saia, K. 2014: Exploring New Ground for Religion in the Classroom Kristi Upson-Saia, Occidental college. 2014
The Journal of Inclusive Scholarship & Pedagogy. Spring/Summer2014,
von Brömssen, K. 2017 : Some ethnic Swedish students’ discourses on religion: secularism par excellence .
Department of Individual and society, University West Trollhättan Sweden
(Publicerad 31 Maj 2017)
