Logistik och strategi : den bortglömda relationen

Full text

(1)Andreas Nordén. 2020-05-25. Självständigt arbete (30hp) Författare Andreas Nordén Handledare Ek Dr, Övlt Per Skoglund Beteckning Självständigt arbete mastersuppsats, krigsvetenskap. Program/Kurs HOP 18/20 Antal ord 19 918 Kurskod 2HO013. Logistik och Strategi- Den bortglömda relationen. Summary: Logistics and Strategy- The forgotten relationship. This study is based on the previous research on how the events in Crimea and in Ukraine have forced many countries including Sweden to reformulate and adapt its military strategy to a new strategic game plan. This study intends to investigate whether the events in Crimea and Ukraine 2014 have affected Swedish military strategy and more specifically the logistics dimension of it. The study is based on the assumption that the development of defense and security strategy with focus on the national defense and a military armed attack has led to an increased influence of military logistics theory, originating from the classic military logistic theorists Thorpe (1917) and Eccles (1959), in the development of new military strategies. With a custom designed theoretical framework based on theories of military logistics a qualitative text analysis is carried out of the Swedish normative and alignment documents which forms the basis for the logistics system after the strategic shock. A text analysis which is supplemented with interviews with people who have all been involved in the design of Swedish military strategy in general and its logistics dimension in particular. The result shows a change in how military logistics theory has influenced the normative and alignment documents that form the basis of the military strategy's logistics dimension. The result contributes to show another dimension of how the influence and impact of military theory can have on states military strategic choices in conjunction with revolving and influential events. The constructed theoretical frame of reference with five logistic principles can be used to study other cases, both states and changes associated with other strategic shocks. The result also contributes with a perspective to the ongoing debate about what the consequences will be for the state's ability to achieve the security policy objectives when the design of the military logistics system as a whole is still mainly influenced on the basis of business logistics theories, where financial incentives and profit form the basis. Keywords: Strategic chock, logistics, military theory, military strategy. Sida 1 av 73.

(2) Andreas Nordén. 2020-05-25. Innehållsförteckning 1. INLEDNING ................................................................................................................................. 4. 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.6.1 1.6.2. 1.7 2. UPPSATSENS UPPBYGGNAD OCH DISPOSITION .......................................................... 10 INLEDNING ................................................................................................................ 11 STRATEGISK CHOCK – PÅVERKAN PÅ STATERS MILITÄRSTRATEGIER. ....................... 11 LOGISTIKENS RELATION TILL STRATEGI.................................................................... 12 DEN MILITÄRA LOGISTIKENS RELATION TILL AFFÄRSLOGISTIK. ............................... 15 SAMMANFATTNING OCH STUDIENS FORSKNINGSLUCKA............................................ 16. TEORI ......................................................................................................................................... 17. 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 3.7.1 3.7.2 3.7.3 3.7.4 3.7.5. 3.8 4. Strategi och Militärstrategi ............................................................................................... 9 Strategisk chock ............................................................................................................... 10. LITTERATURÖVERSIKT OCH TIDIGARE FORSKNING .............................................. 11. 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 3. INTRODUKTION ........................................................................................................... 4 PROBLEMFORMULERING ............................................................................................ 5 SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGA .................................................................................. 7 STUDIENS VETENSKAPLIGA BIDRAG ............................................................................ 8 TEORIANKNYTNING ..................................................................................................... 9 BEGREPPSANVÄNDNING .............................................................................................. 9. INLEDNING ................................................................................................................ 17 ÖVERFÖRA KUNSKAPER MED HJÄLP AV PRINCIPER ................................................... 17 DEN STRATEGISKA LOGISTIKENS KOMPLEXITET – FÖRSTÅELSE AV BEGREPPET ....... 18 MILITÄR LOGISTIK OCH TEORETISK PROGRESSION ................................................... 19 AFFÄRSLOGISTIK OCH TEORETISK PROGRESSION ..................................................... 20 MILITÄRA LOGISTIKPRINCIPER-KONSTRUKTION AV DET TEORETISKA RAMVERKET. . 21 INNEBÖRDEN AV VALDA PRINCIPER .......................................................................... 22 Princip 1: Ömsesidigt beroende mellan strategi-logistik. ............................................... 22 Princip 2: Civil-militär överlappning ............................................................................. 23 Princip 3: Logistisk koordinering ................................................................................... 24 Princip 4: Logistisk beredskap ........................................................................................ 24 Princip 5: Ekonomi; verksamhets- och kostnadseffektivitet ............................................ 24. REFERENSER TILL DE UTVALDA PRINCIPERNA.......................................................... 26. METOD ....................................................................................................................................... 27. 4.1 4.2 4.3 4.4 4.4.1. 4.5 4.5.1. 4.6 4.7 4.8. INLEDNING ................................................................................................................ 27 KVALITATIV FALLSTUDIE SOM FORSKNINGSSTRATEGI .............................................. 28 VAL AV FALL ............................................................................................................. 29 DATAINSAMLINGSMETOD/EMPIRISK ANALYSPROCESS .............................................. 30 Kompletterande djupintervjuer........................................................................................ 31. TROVÄRDIGHET OCH REFLEXIVITET ......................................................................... 32 Reflexivitet ....................................................................................................................... 33. FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ....................................................................... 34 KÄLLMATERIAL ......................................................................................................... 35 KÄLLKRITIK .............................................................................................................. 36. 5. OPERATIONALISERING AV DEN TEORETISKA REFERENSRAMEN ....................... 38. 6. EMPIRI OCH ANALYS ............................................................................................................ 41. 6.1 6.2 6.2.1 6.2.2. INLEDNING ................................................................................................................ 41 ANALYSENHET 1, FÖRE DEN STRATEGISKA CHOCKEN, 2008-2014. ........................... 41 Introduktion till perioden................................................................................................. 41 Princip 1: Ömsesidigt beroende mellan strategi-logistik. ............................................... 43. Sida 2 av 73.

(3) Andreas Nordén. 6.2.3 6.2.4 6.2.5 6.2.6. 6.3. Princip 2: Civil-militär överlappning.............................................................................. 43 Princip 3: Logistisk koordinering.................................................................................... 44 Princip 4: Logistisk beredskap ........................................................................................ 45 Princip 5: Ekonomi; verksamhets- och kostnadseffektivitet ............................................ 46. ANALYSENHET 2, EFTER DEN STRATEGISKA CHOCKEN, 2014-2019. ......................... 47. 6.3.1 6.3.2 6.3.3 6.3.4 6.3.5 6.3.6. 6.4. Introduktion till perioden................................................................................................. 47 Princip 1: Ömsesidigt beroende mellan strategi-logistik. ............................................... 48 Princip 2: Civil-militär Överlappning ............................................................................. 49 Princip 3: Logistisk koordinering.................................................................................... 49 Princip 4: Logistisk beredskap ........................................................................................ 50 Princip 5: Ekonomi; verksamhets- och kostnadseffektivitet ............................................ 50. KOMPARATIV ANALYS - LIKHETER OCH SKILLNADER FÖRE OCH EFTER CHOCKEN .... 51. 6.4.1 6.4.2 6.4.3 6.4.4 6.4.5 6.4.6 7. Princip 1: Ömsesidigt beroende ...................................................................................... 52 Princip 2: Civil-militär överlappning.............................................................................. 53 Princip 3: Logistisk koordinering.................................................................................... 53 Princip 4: Logistisk beredskap ........................................................................................ 54 Princip 5: Ekonomi; verksamhets- och kostnadseffektivitet ............................................ 55 Sammanfattning av den komparativa analysen ............................................................... 56. RESULTAT OCH REFLEKTION SAMT FORTSATT FORSKNING ............................... 58. 7.1. RESULTATDISKUSSION .............................................................................................. 58. 7.1.1 7.1.2 7.1.3. 7.2 7.3 7.4 8. 2020-05-25. Studiens teoretiska bidrag ............................................................................................... 59 Studiens praktiska bidrag och betydelse för yrkesutövningen ......................................... 60 Konklusion ....................................................................................................................... 61. EGEN REFLEKTION KRING UNDERSÖKNINGENS RESULTAT. ...................................... 62 METODEVALUERING OCH TEORIVÄRDERING ............................................................ 63 FÖRSLAG FÖR FRAMTIDA FORSKNING ....................................................................... 65. KÄLLFÖRTECKNING ............................................................................................................. 67. 8.1. EMPIRI ...................................................................................................................... 67. 8.1.1 8.1.2. 8.2. Textdokument ................................................................................................................... 67 Intervjuer ......................................................................................................................... 68. ÖVRIG LITTERATUR OCH VETENSKAPLIGA ARTIKLAR ................................................ 68. 8.2.1 8.2.2 8.2.3 8.2.4. Metodliteratur.................................................................................................................. 68 Vetenskapliga artiklar ..................................................................................................... 69 Litterateur ........................................................................................................................ 70 Avhandlingar, uppsatser och promemorior samt övriga dokument ................................ 71. Bilaga 1. Intervjuguide Tabell och figurlista Nummer. 1.1 3:1 3:2 4:1 4:2 5:1 5:2 5:3 6:1 6:2 6:3. Benämning. Sid. Strategi hierarki och studiens forskningsproblem. Utveckling av undersökningens teoretiska analysverktyg Referenser till de utvalda principerna i den undersökta litteraturen Studiens Forskningsprocess Datainsamling genom triangulering Undersökningens operationalisering Indikatorernas och principernas förekomst i empirin Indikatorer för de utvalda principerna Empirikarta analysenhet 1: 2008-2014 Empirikarta analysenhet 2: 2014-2019 Sammanställning av resultat för den komparativa analysen. 6 22 26 27 28 38 39 40 41 47 51 Sida 3 av 73.

(4) Andreas Nordén. 1. 2020-05-25. INLEDNING. I detta kapitel redogörs inledningsvis för studiens bakgrund och det forskningsproblem som adresseras. Därefter presenteras syftet med studien tillsammans med forskningsfrågan som ska besvaras i undersökningen och vad det vetenskapliga bidraget består i. Slutligen introduceras några för studien centrala begrepp och kapitlet avslutas med att redogöra för uppsatsens disposition. 1.1 Introduktion Succesivt med början på 1960-talet tog den civila logistikforskning (affärslogistik) över och påverkade hur militär logistik skulle genomföras i praktiken. Den krigsvetenskapliga kontextens påverkan på logistiken minskade inte bara i Sverige, utan i hela västvärlden och efter Kalla krigets slut var den civila affärslogistiken dominerande inom forskning och den vetenskapliga debatten. Begrepp och influenser motiverades, även inom det offentliga, i allt större omfattning av ekonomiska incitament och ett kund-leverantörs perspektiv. Principer som tillgänglighet, uthållighet och robusthet tonades ner (Ström 2013). Logistiken i den svenska Försvarsmakten och i de flesta länder i närområdet har efter Kalla krigets slut genomgått omfattande förändringar där den nationella lagerhållningen av förnödenheter och resurser, delvis med Finland som undantag, avvecklats. I princip all logistikverksamhet prövades för utkontraktering (outsourcing) där logistik nästan uteslutande kom att handla om rationaliseringar och kostnadseffektivitet (Ström 2013). Globala försörjningskedjor baserades på den helt dominerande logistiska principen Just-In-Time, detta oavsett om det var för organiserandet av den militära logistiken, logistik för annan offentlig förvaltning eller civila företag. Med de dominerade influenserna från affärslogstiken, där det uteslutande handlar om kostnadseffektivitet och rationaliseringar, kan man fundera på vilka konsekvenser det kan få för såväl skapandet som nyttjandet av det militära maktmedlet. Retoriskt kan man fundera kring om militär logistik som en dimension av strategi kan utformas utan att förhålla sig till teorier om krig och krigföring. “What’s the biggest difference between logistics in the military and in the private sector? Without doubt, it’s our respective bottom lines, and how we think about them. The military focus on life and death, whereas business measures profit” Pagonis, W. (1992). Moving mountains: lessons in leadership and logistics from the Gulf War, s. 210.. Sida 4 av 73.

(5) Andreas Nordén. 2020-05-25. Huvuddelen av staterna i vårt närområde och försvarsalliansen NATO reagerade på Rysslands agerande och i Sverige fattade Riksdagen beslut om en ny försvarspolitisk inriktning för perioden 2016–2020 (Försvarsdepartementet 2015). Huvudlinjen var att den svenska nationella försvarsförmågan skulle prioriteras och att det militära samarbetet med andra stater och militärallianser skulle intensifieras. Den förändrade spelplanen medförde att det fanns ett reellt behov av en sammanhållen nationell säkerhetsstrategi med nya militärstrategiska målsättningar. (Westberg 2015, s. 440). Vid utformningen av logistiken innan 2014 var fokuseringen på kostnadseffektivitet helt dominerade och någon diskussion om logistik i krig eller vid höjd beredskap förekom inte och i utvecklingen av militärstrategin var den logistiska dimensionen tämligen frånvarande (Andersson 2020). I Försvarsberedningens rapport (2019), Värnkraft, Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021-2025, konstateras avsevärda brister inom området logistik för såväl Försvarsmakten som Totalförsvaret som helhet. Det beskrivs även hur Försvarsmakten som en del i Totalförsvaret ska kunna verka även med starkt påverkade försörjningskedjor i upp till tre månader. Sammanfattningsvis har denna studie vuxit fram och utformats utifrån en undran om den klassiska militärteorin om logistik, med sitt ursprung i de alltjämt dominerande militärteoretikern Antoine-Henri Jomini och Carl von Clausewitz, helt ska förkastas och att utvecklingen av militär logistik i framtiden huvudsakligen ska komma att influeras och förklaras med utgångspunkt i teorier från forskningen och den vetenskapliga debatten om affärslogistik.. 1.2 Problemformulering Studier av militärteori ska bidra till att utveckla officeren och officersprofessionen i deras förmåga att både tillämpa och utveckla militära strategier (Försvarsmakten 2011). I den militära litteraturen är det många av de klassiska militära tänkarna som redogör för logistikens betydelse för krigsföringen men i den mer sentida litteraturen är det förhållandevis få som adresserar relationen mellan logistik och strategi.. Ett förhållande som kan jämförs med verkligheten där det vid svenska högre officersutbildningarna gärna teoretiseras kring logistikens relation till strategi men i den praktiska utformningen av såväl militära strategier som doktriner finns ingen eller mycket begränsad koppling mellan Sida 5 av 73.

(6) Andreas Nordén. 2020-05-25. de två. Ofta exkluderas logistiken när akademiska texter produceras och applikatoriska stabsövningar genomförs (Andersson 2020). Otaliga är de artiklar och böcker som har försökt förklara hur ett omvälvande och förändrat säkerhetsläge har påverkat såväl debatten kring som den faktiska utformningen av staters strategiska vägval. Det behövs en förbättrad teoretisk förståelse vad den ökade fokuseringen på det nationella försvaret och det väpnade angreppet har inneburit för utformningen av svensk försvarslogistik och om influenserna från affärslogistiken kvarstår eller om den klassiska militära logistikteorin åter fått en större betydelse vid utformningen av försvarslogistiken. Den kommande litteraturöversikten visar att det finns en forskningslucka som det krigsvetenskapliga akademiska kollektivet i stort har misslyckats med att fylla, nämligen hur ett förändrat säkerhetsläge påverkar logistiken. I denna undersökning används Lars Wedins (2009) strategiska hierarkiträd för att beskriva det ömsesidiga beroendet mellan olika strategier och därigenom synliggöra avsikten med denna undersökning (Wedin 2009, s.22). Wedins sätt att dela upp och beskriva de olika strategiernas relation framstår, efter arbetet med litteraturöversikten, som normbildande inom den svenska teoribildningen och i de normativa dokumenten. Fokus för denna undersökning är resursstrategi med de två delstrategierna; genetisk- och logistikstrategi. (se figur 1:1, det inringade) Den genetiska strategin ska skapa resurser genom t.ex. materielanskaffning och forskning. Logistikstrategin ska säkerställa att erforderliga resurser är tillgängliga när och där de behövs. Oavsett vilken strategi, påverkas utformningen av såväl vetenskapliga teorier som av beprövad erfarenhet. Strategierna påverkar varandra och har (bör ha) en relation till den överordnade strategin. I denna studie fokuseras på relationen mellan den allmänna militära strategin och resursstrategin där forskningsproblemet utgörs av att denna relation som i figur 1:1 har markerats med ett kryss (X) är frånvarande eller åtminstone inte så tydlig.. Sida 6 av 73.

(7) Andreas Nordén. 2020-05-25. Figur 1:1 Strategi hierarki (Wedin 2009, s.22) och studiens forskningsproblem.. 1.3 Syfte och forskningsfråga Denna studie är baserad på den tidigare forskningen om hur händelserna på Krim och Ukraina har tvingat många länder inklusive Sverige att omformulera och anpassa sin militära strategi. Avsikten är att undersöka hur den förändrade strategiska spelplanen har påverkat den svenska militära strategin och mer specifikt logistikdimensionen. Då händelserna 2014 utgör en tydlig brytpunkt och avgörande förändring i vad som påverkat staters militärstrategiska vägval genomförs en jämförande fallstudie där påverkan från militär logistikteori på de inriktande och normativa dokumenten analyseras före och efter en strategisk chock. Dokument som i sin tur ligger till grund för utformningen av logistiksystemet i praktiken.. Sida 7 av 73.

(8) Andreas Nordén. 2020-05-25. Syftet med undersökningen är att analysera utvecklingen av militära logistikteoriers påverkan på den logistiska dimensionen av svensk militärstrategi, i förhållande till påverkan från affärslogistikteorier. Detta görs genom att besvara forskningsfrågan; Hur har svensk militärstrategi efter den strategiska chocken 2014 influerats och påverkats av militär logistikteori? För att kunna besvara den övergripande forskningsfrågan adresseras även en underliggande frågeställning: . Hur influerades och påverkades militärstrategin av logistikteorier innan den strategiska chocken?. 1.4 Studiens vetenskapliga bidrag Undersökningen fokuserar på en väldefinierad delmängd av strategin, nämligen logistik och bidrar därmed till den övergripande debatten kring hur stater utformar sin militärstrategi (George & Bennett 2004, s. 77). För att fylla forskningsluckan över vad som är logistikens del i utformandet av militärstrategin, skall problemet analyseras genom att undersöka hur logistiken beskrivs/ bedrivs på politisk-militärstrategisk nivå. Inomvetenskapligt är detta relevant då det visar på en annan dimension av och därmed vilken aktualitet militärteori kan ha på staters utveckling av nya strategier. Studiens resultat kan användas som en grund till framtida teoriutvecklande studier och ge färg och form till den pusselbit som ska passa in i det stora pusslet om strategi och militärteori och därigenom bidra till att bredda forskningsfältet (George & Bennett 2004, s. 75). Med en ökad förförståelse och kunskap om logistikens relation till militär strategi och kan studien, i ett utomvetenskapligt perspektiv, också bidra till en ökad teoretiska förankring i den fortsatta utvecklingen av doktriner och andra militärstrategiska normativa dokument samt även förbättra förutsättningarna att i arbetet med försvarsplaneringen identifiera utmaningar och möjligheter.. Sida 8 av 73.

(9) Andreas Nordén. 2020-05-25. 1.5 Teorianknytning På ett övergripande plan förhåller sig studien till den vetenskapliga teoribildningen kring strategiska chocker. Studien förhåller sig även till teoribildning kring logistikens relation till strategi och hur militärteori influerar utformningen av staters militärstrategiska vägval. Denna övergripande teoribildning utgör tillsammans med det valda fallet undersökningens kontext. I denna kontext skapas ett analytiskt verktyg baserat på teoribildningen om militär logistik, för att i undersökningens analyskapitel använda den som ett raster för att tolka och förstå undersökningens empiri.. 1.6 Begreppsanvändning För att genomföra undersökningen och uppnå syftet med studien finns det ett behov av att redogöra för och avgränsa några viktiga begrepp. Utöver begreppen nedan så problematiseras och diskuteras logistiken i det kommande teorikapitlet. Förklaringen av enskilda begrepp som är av betydelse för förståelsen av ett specifikt avsnitt eller stycke definieras i anslutning till den aktuella texten.. 1.6.1 Strategi och Militärstrategi Strategi som begrepp definieras som en aktivitet för att i en militär kontext omsätta och realisera statens säkerhetspolitiska målsättningar till konkreta handlingar i specifika och verkliga eller tilltänkta situationer (Försvarsmakten 2016). En stat utformar olika typer av strategier som ofta har ett ömsesidigt beroende till varandra. Med begreppets komplexitet kommer beskrivningar av hur statens olika strategier kan struktureras och benämnas att skilja sig i såväl den vetenskapliga debatten som i staters olika normativa dokument. I den internationella teoribildningen kring strategier beskriver en ”Grand Strategy” en stats fullständiga strategi där nationens alla relevanta aktiviteter och där det övergripande säkerhetspolitiska målet har sammanförts till en helhet (Wedin 2009, ss. 20-21). En helhet som i Sverige benämns nationell strategi och där militär strategi ska förstås som den militära delmängden (Försvarsmakten 2016, s. 21).. Sida 9 av 73.

(10) Andreas Nordén. 2020-05-25. 1.6.2 Strategisk chock Strategisk chock som begrepp introducerades i Storbritannien 2003 vid deras Joint Doctrine and Concept center.1 I denna studie ska begreppet strategisk chock förstås som en händelse som är oväntad och oöverskådlig för staten som helhet men nödvändigtvis inte för enskilda individer eller institutioner och som leder till att statens säkerhets- och militärstrategiska spelplan fundamentalt förändras (Gray 2014, ss. 197-201).. 1.7 Uppsatsens uppbyggnad och disposition Inledningsvis i kapitel två presenteras en systematisk litteraturöversikt där slutsatserna från den tidigare forskningen kring logistikens relation till strategi och den militära logistikens relation till affärslogistiken beskrivs tillsammans med den tidigare forskningen kring fenomenet och begreppet strategiska chock. I det efterföljande teorikapitlet presenteras, utgående från den militärlogistiska evolutionen, de utvalda författare vars teorier och litteratur har bidragit till teoribildningen av militär logistik och som ligger till grund för det teoretiska ramverket och utvalda logistikprinciper som används i undersökningen. I teorikapitlet redogörs även för skillnaderna mellan civil och militär logistik. Vidare i kapitel fyra presenteras undersökningens metod och studiens genomförande beskrivs i den valda forskningsdesignen med dess fall och analysenheter innan det teoretiska ramverket operationaliseras i kapitel fem varefter undersökningens analys presenteras i kapitel sex och som inleds med en kort introduktion till respektive analysenhet. Analyskapitlet avslutas med att den komparativa delen av studien presenteras. Slutligen i kapitel sju sammanförs resultatet av analysen till en helhet. Undersökningens frågeställningar besvaras innan resultatet jämförs med den tidigare forskningen. Studiens vetenskapliga bidrag värderas innan förslag till fortsatta studier presenteras.. Joint Doctrine and Concept center är en del av Storbritanniens Ministry of Defence’s (MOD) och fungerar som en tankesmedja inom områdena militärstrategi och förmågeutveckling. 1. Sida 10 av 73.

(11) Andreas Nordén. 2. 2020-05-25. Litteraturöversikt och tidigare forskning. Syftet med kapitlet är att placera undersökningen i förhållande till tidigare forskning för att därigenom skapa en ram för undersökningen och sätta in den i ett större sammanhang. 2.1 Inledning Den inledande introduktionen och problemformulering ger att denna studie behöver värdera den tidigare angränsande litteraturen inom tre områden för att därigenom placera den i förhållande till den tidigare forskningen och rådande kunskapsläge. Litteraturöversikten avslutas med en sammanfattning där den för undersökningen identifierade forskningsluckan beskrivs och där problemformulering konkretiseras utefter aktuellt kunskapsläge. 2.2 Strategisk chock – påverkan på staters militärstrategier. Den tidigare forskningen kan givetvis sorteras på många olika sätt men i arbetet med denna litteraturöversikt växer några mer tydliga delområden fram där begreppet strategisk chock används. Ett område är relaterat till militärhistoriska studier, där historiska händelser beskrivs utifrån perspektivet strategisk chock (Anton 2014, s. 97). Stan Anton är Överste och lärare vid den Rumänska Försvarshögskolan i Bukarest och diskuterar detta i artikeln Crimea 2014 – Between strategic shock and strategic surprise (Anton 2014).. Ett annat delområde är när begreppet används för att förklara en pågående fundamental förändring på den militärstrategiska spelplanen, något som Nathen Freier vid US Army War College gör i avhandlingen Known Unknowns - Unconventional Strategic Shocks in Defense Strategy Development (Freier 2008). Slutligen används begreppet i framtidsstudier där olika framtidsscenarion diskuteras och beskrivs som framtida möjliga chocker och där författaren Dr Helen Lavoix i artikeln Looking out for future shocks beskriver hur framtiden kan studeras och förstås genom begreppet strategisk chock.. Inom krigsvetenskapen kan begreppet chock relateras till begreppet överraskning och just definitionerna och förklaringarna till respektive begrepp är något som återfinns och utgör ett perspektiv i den pågående vetenskapliga debatten hos de svenska författarna (Edström, Gyllensporre & Westberg 2019, ss. 15-16.) I artikeln Conceptual insights of strategic shock and strategic surprise jämför och diskuterar Stan Anton i denna tidigare artikel likheterna och skillnaderna i begreppen överraskning och chock (Anton 2013). Överraskning som begrepp kan relateras till alla nivåer även om överraskning på strategisk nivå inte kan uppnås lika lätt som på operativ eller taktisk nivå där chock som begrepp inte används på taktiska nivån. (Anton 2013).. Sida 11 av 73.

(12) Andreas Nordén. 2020-05-25. Strategisk chock som begreppet har inte enbart en militär dimension. Colin S. Gray professor vid University of Reading redogör för och diskuterar i boken Strategy and Defence Planning: Meeting the Challenge of Uncertainty hur händelser som ligger utanför en militärstrategisk dimension ändå kan komma att påverka densamma t.ex. en politisk händelse, ekonomisk depression eller naturkatastrof (Gray 2014, ss. 197-201). Staters strategiska spelplan utgörs av såväl interna som externa dimensioner av säkerhet och är det som den strategiska chocken påverkar. De två dimensionerna, extern och intern, används i litteraturen som ett prefix för att synliggöra vad det är för typ av chock (Edström, Gyllensporre & Westberg 2019, ss. 15-16). Forskarna Schwartz and Randall (2007) framför i sin bok Ahead of the curve: Anticipating strategic surprise tre ben som beskriver det paradigm som konstituerar begreppet chock: . Chocken medför och innebär en avgörande påverkan.. . Händelsen ligger långt utanför det som innan var ens tänkbart.. . Konsekvenserna är så komplexa att det inte finns någon tydlig lösning eller idéer för att hantera och möta problemet.. Med detta sagt visar litteraturen att förståelsen av hur en chock påverkar de strategiska vägvalen ofta studeras ur två dimensioner, politiskt-strategisk och militärstrategisk där det är den sistnämnda dimensionen som står i fokus för denna undersökning.. 2.3 Logistikens relation till strategi I detta avsnitt presenteras det nuvarande forskningsläget och forskningsfronten avseende logistikens relation till strategi. Ett område som utgör en betydande del av logistikens teoretiska progression och som i det kommande teorikapitlet kompletteras med ytterligare tre områden. Forskaren Vladimir Prebilič vid Universitet i Ljubljana inleder sin artikel Theoretical aspects of military logistics med en redogörelse av den logistiska teoribildningen där han skriver att det är de två klassiska och inflytelserika militärteoretikerna Carl von Clausewitz och Antoine-Henri Jomini som på 1800-talet lägger grunden till dagens militära logistikteorier genom att på ett mer systematiskt sätt analysera och redogöra för logistikens betydelse och relation till strategi (Prebilič 2006, ss. 160-162). En redogörelse som jämfört med deras övriga resonemang kring strategi var relativ innehållslös och ger egentligen ingenting för dagens forskning att bygga. Sida 12 av 73.

(13) Andreas Nordén. 2020-05-25. vidare på. Med det påståendet inleder den pensionerade forskaren och f.d. Royal Marines officeren Julian Thompson sin bok Lifeblood of War (Thompson 1991, ss. 6-7). Motiverad av de relativt innehållslösa texterna av Carl von Clausewitz och Antoine-Henri Jomini utkommer dock överstelöjtnant George C. Thorpe 1917 med boken Pure Logistics- The Science of War Preparation, vilken kan ses som startskottet för studier av militär logistik (Thorpe 1917). Den som tydligast tagit Thorpes teorier om relationen mellan logistik och strategi vidare är Henry E. Eccles (1959) i boken Logistics in the national defense vilken följs upp med boken Military Concepts and Philosophy (1965). Med undantag för professor Collin S. Gray vid universitetet i Reading har den efterföljande logistiska litteraturen huvudsakligen lutat sig mot deras teoretiska resonemang om logistikens relation till strategi (Gray 1999). Framförallt Eccles resonemang har aktualiserats efter händelserna på Krim och i Ukraina och den ökade fokuseringen på nationellt försvar och väpnat angrepp. Förvånansvärt lite av den till Thorpe och Eccles efterföljande litteraturer har haft som ambition utmana deras teoretiska resonemang. Litteratursökningen visar att det under de senast femton åren publicerats artiklar under det gemensamma temat; Glöm inte bort relationen mellan logistik och strategi. Dessa artiklar kan ses som ett försök att återväcka debatten kring logistikens relation till militärteori och strategi och utgår huvudsakligen från de klassiska militärteoretiska författarna Jomini och Clausewitz samt de tidigare nämnda logistiska militärteoretikerna Thorpe och Eccles logistiska resonemang. Artiklars vetenskapliga bidrag utgörs huvudsakligen av tolkningar och perspektiv på den tongivande militärteoretiska litteraturen kring logistik från Thorpe och framförallt Eccles. För denna studie har några representativa artiklar valts ut. Relationen mellan strategi och logistik diskuteras av författarna Mark Erbel och Christopher Kinseys vid den Brittiska krigshögskolan i Sandhurst respektive King´s college i London. I artikeln Think again- supplying war: reappraising military logistics and its centrality to strategy and war diskuteras hur relationen är så mycket mer än Napoleons påstående att en ”Armé marscherar på sin mage”. Deras artikel utmynnar i påståendet att relationen är helt avgörande för såväl uppkomsten som utgången av kriget (Erbel & Kinseys 2018). I artikeln argumenterar de för att såväl studerandet som genomförandet av kriget och utformningen av militärstrategi måste beakta den logistiska dimensionen då det är en integrerade del av krigskonsten. Sida 13 av 73.

(14) Andreas Nordén. 2020-05-25. Skott a. Boorman (2009), sociologiprofessor vid Yale, använder Eccles teorier för att i artikeln Fundementals of strategy reflektera kring hur dagens generation av strateger kan lära av historien och hur teorier kan leva vidare men i nya kontexter. Ett resonemang som blir ännu aktuellare med hänsyn till det förändrade omvärldsläget och fokuseringen på det nationella försvaret. När det gäller mer sentida litteratur är det tre verk som i något större omfattning bidragit till teoribildningen både vad det gäller logistikens relation till strategi och relationen mellan militär logistik och affärslogistik. Den första är professor Moshe Kress (2016) vid Naval Postgraduate School, Monterey och hans bok Operational Logistics- The art and science of sustaining military operations. I vilken han har ett fokus på den operativa logistiken men inleder med ett omfattande resonemang kring logistikens relation till strategi. Den andra boken är Defense logistics: Enabling and sustaining successful military operations sammanställd av författaren och f.d. armélogistikern Jeremy Smith (2018) i vilken han olikt många andra författare inte bara fokuserar på den internationella verksamheten utan även närmar sig ämnet ur ett nationellt perspektiv. Gemensamt för dessa båda författare är att de är starkt influerade av teorier från den civila affärslogistiken men ändå lyckas bibehålla den krigsvetenskapliga kontexten och de unika förutsättningarna som den militära logistiken ställs inför jämfört med affärslogistik.. En mer sentida författare som i högre grad förhåller sig till situationen efter Kalla krigets slut och den nya typen av krigsföringen, inom ramen för Revolution in Military Affairs2 (RMA), är den pensionerade armégeneralen William G T Tuttle (2005) som tar sin utgångspunkt i framför allt Eccles (1959) och van Creveld (2004). Det blir också tydligt hur influerad Tuttle är av teori från affärslogistiken och efter Kalla krigets slut har påverkan på den militära logistiken från affärslogistikteorier blivit betydligt mer påtaglig i litteraturen. Tuttle lyckas ändå behålla relationen till krig och krigsföring i sitt resonemang.. 2. RMA är ett sätt att tänka och förhålla sig till en ny typ av krigsföring och framförallt teknikens inverkan. Den snabba tekniska utvecklingen påverkar den militära verksamheten och har delvis revolutionerat hur krigföringen bedrivs.. Sida 14 av 73.

(15) Andreas Nordén. 2020-05-25. 2.4 Den militära logistikens relation till affärslogistik. Fram till början av 1970-talet var den militära logistiklitteraturen dominerande men sen ökade snabbt litteratur om affärslogistik. Det finns ingen exakt gräns eller definition mellan militär logistik och affärslogistik men arbetet med litteraturöversikten har visat att den vedertagna uppfattningen kan sammanfattas i skillnaden på synen om vinstmaximering och förhållandet till de civila logistikprinciperna Lean och Just-In-Time något som författaren Abderrahmane Sokri (2014) vid Defense Economics Team, Ottawa också diskuterar i sin artikel Military supply chain flexibility measures. I artikeln Logistics evolution: a comparison of military and commercial logistics thought ställer sig författarna vid Georgia Southern University frågan vad det var som fick den militära logistikforskningen att avta medan den civila kraftigt expanderade (Rutner, Aviles & Cox 2012). I deras artikel används dåvarande doktoranderna vid universitetet i Tennessee John L. Kent och Daniel J. Flints artikel Perspectives on the evolution of logistics thought. Någon mer sentida och lika systematisk och omfattande jämförelse mellan affärslogistik och militär logistik har inte framkommit i arbetet med litteraturöversikten. I deras jämförelse struktureras all logistikforskning i sex tidsepoker där de viktigaste författarna i varje epok presenteras (Kent & Flint 1997). Ett annat sätt att beskriva relationen är som professor Deborah Cowen (2014), vid universitetet i Minnesota, gör i boken the Deadly life of logistics. Hennes utgångspunkt är att både den militära och civila logistiken organiseras utifrån principen eller modellen om försörjningskedjor och att logistik i grund och botten handlar om kontroll av försörjningskedjor. I Artikeln Military logistic basic approach as a system, argumenterar författarna Dorel Badea och Silviu-Mihai Petrişor (2012), båda vid den Rumänska militärakademin för att utvecklingen av den militära logistiken genomförs ur ett systemperspektiv där såväl produktionsmässig rationalitet som operativa krav tillgodoses samtidigt. Åtgärder, avvägningar och beslut på den strategiska nivån medför en direkt påverkan på den operativa logistikens förutsättningar och genomförande där utmaningen ligger i avvägningen mellan den fredsrationella jakten på kostnadseffektivitet och den operativa nivåns jakt efter flexibilitet. En lyckad avvägning medför tillgänglighet och uthållighet för den taktiska främre nivån menar (Dorel & Petrişor 2012).. Sida 15 av 73.

(16) Andreas Nordén. 2020-05-25. 2.5 Sammanfattning och studiens forskningslucka Det finns givetvis många pusselbitar och tidigare forskning som är relevant men sammantaget visar litteraturöversikten på att det inom den tidigare litteraturen finns ett forskningsgap som denna studie kan bidra till att fylla. När det kommer till strategistudier generellt är den gemensamma nämnaren att logistikdimensionen ofta uteblir och en betydande del av den tidigare litteraturen om strategi tenderar att se logistik som något avgränsat och som kan studeras separerat från strategi (Proença & Duarte 2005). En annan identifierad trend inom strategiforskningen är att det i större utsträckning är personer som tillhör logistikprofessionen som skriver om logistikens relation till strategi. Någon större vetenskaplig debatt kring eventuella konsekvenser för möjligheterna att genomföra den militära strategin, när debatten huvudsakligen påverkas av affärslogistik teorier som inte förhåller sig till krigets komplexitet och unika dimension, har inte gått att finna i samband med arbetat med litteraturöversikten. Utöver resultat från den systematiska forskningsöversikten har arbetet med det teoretiska ramverket visat att mycket av den tidigare logistikforskningen fokuserar på den praktiska logistiken, hur det logistiska hantverket bör genomföras och då främst med fokus på den operativa logistikens utmaningar. Denna studie har som ambition att istället utforska området ur ett vetenskapsteoretiskt perspektiv och med fokus på den strategiska logistiken. Mycket av litteraturen inom de tre identifierade områdena har fokus på stora stater och på internationella insatser utanför ländernas egna gränser. Denna undersökning har som ambition att komplettera forskningen genom att fokusera på en liten stat i ett nationellt perspektiv.. Sida 16 av 73.

(17) Andreas Nordén. 3. 2020-05-25. Teori. I detta kapitel beskrivs inledningsvis hur principer kan användas för att överföra kunskap och att nyttjandet av principer i normativa dokument exemplifieras. Logistikens komplexitet diskuteras och begreppets beståndsdelar beskrivs innan en redogörelse av teoribildningen inom huvudsakligen militär logistik, men även teoribildningen inom affärslogistiken, presenteras. Därefter presenteras det för undersökningen framtagna teoretiska ramverket. I kapitlet förs även en diskussion kring hur principer kan användas för att gör teorier mätbara. 3.1 Inledning Den militära logistiken innehåller många dimensioner och är till sin karaktär väldigt differentierad; förmågeskapande, förmågenyttjande, flertal civila och militära aktörer och många delfunktioner/delmängder (Försvarsmakten 2007). En utmaning är att kunna specificera, identifiera och analysera den delen av den logistiska teoribildningen som kan relateras till den militärstrategiska nivån.. 3.2 Överföra kunskaper med hjälp av principer Principer som ett sätt att överföra och tillvara ta kunskaper från tidigare krig och krigföring erhåller ofta kritik varför det är viktigt att ha i åtanke att principer inte är att betrakta som absoluta. En efterlevnad liksom en avvikelse leder varken till automatiskt misslyckande eller framgång (Ångström & Widen 2015, ss 8-9). Att beskriva teorier med hjälp av principer bidrar till att de teoretiska resonemangen erhåller en högre grad av konkretisering och utgör därmed övergången till att praktisk genomföra logistiken där teorier och principer ska fungera som ett stöd i utvecklingen av logistiska koncept och doktriner. Användning av krigsföringens generella grundprinciper vid utformningen av normativa logistikdokument bidrar inte i någon större omfattning till att målsättningen med logistikverksamheten lättare uppnås. Istället är det ett ömsesidigt beroende mellan krigsföringens grundprinciper och logistikprinciper som kan minska avståndet mellan krigsförbandens behov och logistikens tillgång på resurser (Sarin 2000, s. 57). Försvarsmaktens Militärstrategisk doktrin (2016) innehåller väldigt lite om principer i allmänhet och logistikprinciper i synnerhet. Doktrinbilaga Försvarslogistik förhåller sig till principer som fenomen där merparten av principerna huvudsakligen kan relateras till den operativa logistiken (Försvarsmakten 2015, ss. 14-16).. Sida 17 av 73.

(18) Andreas Nordén. 2020-05-25. Arbetet med studiens teoretiska ramverk och litteraturgenomgången av den militära logistikteorin visar att det är ett fåtal författare som på egen hand utvecklat logistikprinciper utan de lutar sig i stor utsträckning mot Eccles (1959) och Thorpe (1917) teoretiska resonemang. 3.3 Den strategiska logistikens komplexitet – förståelse av begreppet Uppdelningen av logistikstudier kan göras i tre kategorier; Affärslogistik, militär logistik och humanitär logistik. Militär logistik som begrepp inkluderar många delfunktioner och verkar över alla ledningsnivåer genom att utgöra den bro som binder samman statens nationalekonomiska förutsättningar och ställningstaganden med taktiken och de faktiska möjligheterna på stridsfältet (Eccles 1959). Den allmänna uppfattningen (samhället i stort) relaterar till logistik som att det är ett begrepp för företag och deras material- och varuflöden, ett flöde från råvara till slutlig förbrukare. Logistik likställs även av många med transporter. Undersökningens syfte och frågeställning tillsammans med studiens kontext utgår på ett generellt plan från definitionen att; ”Materiel- och logistikförsörjning är medel för att stödja krigsförbanden i uppbyggnaden av deras operativa förmåga och möjliggöra för krigsförbanden att utföra sina uppgifter i fred och vid höjd beredskap.” (Försvarsdepartementet 2015, s. 95) Militär logistik är en kombination av vetenskap och konst. De vetenskapliga teorierna bidrar med vägledning till varför logistiken bör organiseras enligt vissa principer för att ge maximalt effekt och därmed bidra till att målsättningarna uppnås. Konsten ligger i att sammanföra de beprövade erfarenheterna till en struktur av funktioner och förmågor som samlat bidrar till att säkerställa tillgänglighet och uthållighet (Henderson 2011, ss. 5-8). I denna studie är det vetenskapliga perspektivet av logistik som sätts i centrum. Den strategiska logistiken ska understödja uppbyggnaden och vidmakthållandet av den samlade försvarsförmågan och den försvarsrelaterade infrastrukturen. Det innebär att den strategiska logistiken, som till sin natur har en långsiktig påverkan på möjlighet att nå de militärstrategiska målsättningarna, måste vara såväl kostnadseffektiv som verksamhetseffektiv så att de ekonomiska insatserna ger maximalt logistisk effekt (Kress 2016, ss. 21-22).. Sida 18 av 73.

(19) Andreas Nordén. 2020-05-25. Statens ekonomiska förutsättningar (politisk vilja och monetära tillgångar) påverkar förutsättningarna för logistiken vilket i sin tur sätter gränser och skapar möjligheter för de stridande förbanden. Denna bro mellan det nationalekonomiska perspektivet och slagfältet visar på komplexiteten och vilka perspektiv som måste förstås för att kunna definiera logistik (Eccles 1959, ss. 53-54). Ett resonemang som tydligt kan relateras till nedan i citatet från Sun Tzu bok The Art of War. ”När tusen kärror och hundra tusen man ska försörjas så kommer de dagliga utgifterna att uppgå till tusen guldpenningar. Först när täckning för utgifterna finns kan armén mobiliseras.” (Beng, Petterson & Friman 2015) 3.4 Militär logistik och teoretisk progression Arbetet med studiens teoretiska referensram och analysverktyget har resulterat i att det militärlogistiska forskningsfältet kan indelas och sorteras i fyra områden. Det första området, logistikens relation till strategin, redovisades i den tidigare litteraturöversikten och utgör en betydande del av den teoretiska progressionen inom militär logistik. Till detta tillförs nu ytterligare tre forskningsfält inom den militära logistiken i syfte att erhålla en samlad bild av den teoretiska bas som ligger till grund för framtagandet av studiens analysverktyg.    . Logistikens relation till strategi (beskrivs i litteraturöversikten) Värdering av krig och militära slag utifrån en logistisk dimension för att utveckla den logistiska teoribildningen. Värdering av staters doktriner och normativa dokument med utgångspunkt i den militärlogistiska teoribildningen. Utvecklandet av logistiska manualer eller instruktionsböcker för logistik.. Värdering av krig och militära slag utifrån en logistisk dimension för att utveckla den logistiska teoribildningen. Även om det publicerats en del böcker, framförallt efter andra världskriget, som avhandlar relationen mellan strategi och logistik har dessa böcker fokuserat på historiska logistikanalyser och analyser av enskilda krig och militära slag. Merparten av denna litteratur tar sin utgångspunkt i Jomini och Thorpe. Generellt för denna gren av utvärderande litteratur, är att den lutar sig mot och ställer sig på axlarna av teorierna från författarna i den först beskrivna kategorin. När det gäller denna typ av litteratur med förklarande ambitioner blir det en samstämmig förstärkning av de normativa författarnas teoribildning även om de bidrar med många nya perspektiv där framförallt Van Creveld (2004) och Kane (2001) är mer frekvent refererade till. Sida 19 av 73.

(20) Andreas Nordén. 2020-05-25. Värdering av staters doktriner och normativa dokument med utgångspunkt i den militärlogistiska teoribildningen. Denna kategori domineras av elevuppsatser skrivna inom ramen för högre militär utbildning såväl i Sverige som i andra länder. Uppsatser som värderar doktriner och normativa dokument med hjälp av den logistiska teoribildningen. En värdering som ofta fokuserar på den operativa nivåns logistik till skillnad mot denna studie där den militärstrategiska logistiken studeras. Utvecklandet av logistiska manualer eller instruktionsbok för logistik. Den fjärde kategorin av vetenskapliga logistikstudier utgörs av de som formulerar en form av manual för logistiken och fokuserar mer på operativa-taktiska nivån. En form av instruktionsbok för logistik. Foxton (1994) och Kress (2016) utgör två goda exempel på detta och framför allt Kress teoretiska resonemang används frekvent i annan forskning och då främst i den tredje kategorin där normativa dokument värderas.. 3.5 Affärslogistik och teoretisk progression Utvecklingen av affärslogistiken påbörjades huvudsakligen efter andra världskriget med fokusering på transporter och lagerhållning d.v.s. de fysiska flödena av materiel inom tillverkningsindustrin från källa till förbrukare (Gripsrud, Jahre & Persson 2006). Redan från början var affärslogistiken fokuserad på optimering och rationalisering av materialflöden i syfte att vara så kostnadseffektiv som möjligt och därmed öka intäkterna. Det finns också ett annat perspektiv på affärslogistik där det handlar om att skaffa sig konkurrensfördelar i förhållande till andra genom att bättre kunna möta kundens efterfrågan (McGinnis (1993). Något som förvisso i förlängningen även det ska bidra till ökad vinst. Likt den militära logistiken utgörs den civila logistiken av många olika delmängder. Under 1970-talet introduceras begreppen Lean Production Systems och Just-In-Time i den japanska industrin. Begrepp som fokuserar på effektiviseringar och som idag med globaliserade försörjningskedjor alltjämt dominerar västvärldens syn på logistik (Kent & Flint 1997). I början av 1980-talet introduceras begreppet Supply Chain Management vilket även det som metod har en framträdande roll i strävan att vara kostnadseffektiv på en marknad med stabil och förutsättningsbar efterfrågan (Kent & Flint 1997). Under 1990-talet introduceras begreppen utkontraktering och tredjeparts logistik och blir snabbt populära metoder i jakten på kostnadseffektivitet (Kent & Flint 1997). Från den affärsmässiga teoribildningen är den gemensamma nämnaren att olika metoder på sitt sätt ska bidra till ökad kostnadseffektivitet i verksamheten ledande till vinstmaximering. Sida 20 av 73.

(21) Andreas Nordén. 2020-05-25. 3.6 Militära logistikprinciper-konstruktion av det teoretiska ramverket. Såväl Thorpe som Eccles argumenterade för att det i första hand inte är den praktiska och matematiska delen av logistiken som är problemet utan att en effektiv och framgångsrik militär organisation måste inkludera logistikerna i den strategiska planeringen. För att fånga och visa på utmaningarna med den strategiska logistikplaneringen och logistikledningen har fem principer identifierats ur Thorpe och Eccles teorier. Principer som kan relateras tillbaka till det som Thorpe beskrev som ”Pure logistics” och som i högre grad representerar den vetenskapliga dimensionen. Principer som skulle kunna passa in i den militärteoretiska litteratur som Clausewitz och Jominis böcker representerar snarare än i logistiska hantverksmanualer som riktar sig till logistikerna och hur de i praktiken bör organisera logistiken utgående från ett antal principer. De principer som valts ut till denna undersökning är mer specifika än generella för den politiskmilitärstrategiska nivån än för den militärstrategiska-operativa. Undersökningen använder principer som huvudsakligen relateras till den förmågeskapande logistikverksamheten och som kan utgöra en del av Försvarsmaktens tröskeleffekt men som samtidigt är relevanta för den förmågeutnyttjande logistikverksamheten i utformningen av den militärstrategiska inriktningen för en specifik operation eller i utformningen av ett nationellt logistikkoncept. (Försvarsmakten 2016). För att förstå Thorpe och Eccles teoretiska resonemang i relation till dagens syn på krig och krigsföring används sentida författare som helt eller delvis i sin egen litteratur själva utgått från Thorpe och Eccles. Författare som bidragit till utformningen av undersökningens teoretiska ramverk beskrivs i figur 3:1. Influenser och perspektiv från andra sentida författare från såväl litteratur som från vetenskapliga artiklar har således bidragit till förståelsen av Eccles och Thorpes teoretiska resonemang. Därmed förbättras förståelsen för principernas innebörd samtidigt som precisionen i de indikatorer som används för att undersöka empirin förbättras. De utvalda principerna kan betraktas som en strategisk egenskap vilken eftersträvas i utformningen av logistiksystemet som helhet för att därigenom bidra till effekt och måluppfyllelse på alla nivåerna, (Strategisk-operativ-taktisk nivå). Studiens syfte innebär att influenser från militär logistikteori ska undersökas och relateras till influenser från affärslogistiska teorier varför indikatorerna i den femte utvalda principen (Ekonomi) även utgår från affärslogistik teorier när indikatorerna utarbetades Sida 21 av 73.

(22) Andreas Nordén. 2020-05-25. Figur 3:1 Utveckling av undersökningens teoretiska analysverktyg *Sentida artiklar:McGinnis (1993), Erbel & Kinsey (2008), Boorman (2009), Ruttner et al.(2012), Uttley & Kinsey (2012) och Pinzariu & Minea (2019).. 3.7 Innebörden av valda principer I detta avsnitt beskrivs innebörden av de utvalda principerna, vilka är en sammanvägning av de olika författarnas resonemang där utgångspunkten har varit Thorpe och Eccles egna ursprungliga resonemang. Den tidigare litteraturen har analyserats och jämförts där resultatet sammanförts till en ny helhet för denna studie.. 3.7.1 Princip 1: Ömsesidigt beroende mellan strategi-logistik. Det ömsesidiga beroendet, interdependense, kan beskrivas som samspelet mellan strategi-logistik och taktik. Tre av varandra beroende ben vilka utgör krigsföringens viktigaste delmängder. Teorin bakom principen utgår från att det ömsesidiga beroendet ska bidra till att erhålla en. Sida 22 av 73.

(23) Andreas Nordén. 2020-05-25. balans mellan de strategiska målsättningarna och de behov som genom den integrerade strategiska-logistiska planeringen har identifierats. En balans som på ett övergripande plan utgår från statens ekonomiska förutsättningar (ekonomisk vilja och ekonomiska möjligheter). Genom att chefer på den strategiska nivån följer och använder sig av principen vid såväl planering som genomförande av krigsföringen ökar den strategisk flexibilitet och handlingsfriheten. Genom att i försvarsplaneringen beakta det ömsesidiga beroendet genomförs väl avvägda krigsförberedelser vilka bidrar till att öka tillgängligheten på det militära maktmedlet och samtidigt säkra uthålligheten för krigsförbanden.. 3.7.2 Princip 2: Civil-militär överlappning Logistikprocesser är ofta ansvarsmässigt uppdelade på flera civila och militära aktörer som alla är en del i processen. Med civil avses privata aktörer vilka har ett affärsmässigt förhållande till logistik samt andra statliga aktörer inom ramen för det offentliga och som en delmängd av Totalförsvaret. Principen civil-militär överlappning handlar om att koordinera och kontrollera relationen mellan produktion och förbrukare för att därigenom säkerställa att logistiken kan leverera de behov som finns och därmed balanseras mot den strategiska planeringen.. Den civila produktionen och de militära förbrukarna måste koordineras där resultatet av koordineringen ska kunna mätas i såväl ekonomiska termer som i logistisk effektivitet. Den operativa logistiken fokuserar på koordineringen av de militära aktörerna i processen medan den strategiska logistiken har att koordinera hela processen. Överlappningen mellan den huvudsakliga civila produktionsprocessen och den militära konsumtionsprocessen hanteras och koordineras i tre logistiska centrala delområden. Resursberäkningar-anskaffning-distribution.. Sida 23 av 73.

(24) Andreas Nordén. 2020-05-25. 3.7.3 Princip 3: Logistisk koordinering Principen är allmängiltig i många avseenden och innehåller många perspektiv men i grunden kan logistisk koordination ske mellan vapenslag, mellan myndigheter samt mellan nationer och syftar uteslutande till att maximera logistikresurserna och effekten av den logistiska verksamheten samtidigt som verksamhetens risker och kostnader reduceras. På strategisk nivå är det förtroendeskapande åtgärder och standardisering som är de viktigaste aspekterna av den logistiska koordineringen, där standardiseringen kan delas upp i metodstandardisering och tekniska standardisering. Resultatet av koordineringen är helavhängigt på hur väl logistiksystemet lyckas etablera ett förtroende där systemet som helhet och de olika militära cheferna på så väl operativ som taktisk nivå är inkluderade. Samtidigt måste den som är ansvarig för koordineringen ges ett mandat att fatta beslut och som utgår från övergripande målsättningar för operationen eller verksamheten. 3.7.4 Princip 4: Logistisk beredskap Principen innebär att den logistiska beredskapen, vilken byggs upp av tillgänglighet och uthållighet eftersträvar att vara i harmoni med den risk som den strategiska chefen är villig att ta för att den taktiska nivåns förmåga att lösa ställda uppgifter i slutändan kan genomföras. Logistisk beredskap utgörs av politisk vilja och den nationalekonomiska förmågan att bygga upp uthållighet/tillgänglighet för att möta de operativa behoven och bidra till att de strategiska målsättningarna kan uppnås.. Faktorer som har betydelse för och bygger upp den logistiska beredskapen är; balansen mellan stridande och understödjande (logistik) förband, logistisk försvarsplanering och utformningen av logistikorganisationen samt krigsmaterielens status. Sammantaget innebär det att det finns en relation mellan den logistiska beredskapen och logistiksystemets sammantagna robusthet.. 3.7.5 Princip 5: Ekonomi; verksamhets- och kostnadseffektivitet De två engelska begreppen efficiency och effectiveness motsvaras i det svenska språket av ordet effektivitet. I Försvarsmakten används orden verksamhets- och kostnadseffektivitet. I såväl litteraturen som i svenska myndighetsdokument framträder en stor otydlighet kring dessa begrepp. Dessutom har de två begreppen en otvetydig relation till varandra. Denna princip har både ett militärlogistiskt och ett affärslogistiskt perspektiv.. Sida 24 av 73.

(25) Andreas Nordén. 2020-05-25. I vissa normativa dokument och doktriner förekommer principen ekonomi där man med ekonomi menar såväl ett monetärt perspektiv som ett hushållande med resurserna perspektiv. I sitt resonemang kring relationen mellan strategi, ekonomi och logistik utgår Eccles från att statens ekonomi sätter gränserna för vilken strategi som kan väljas medan logistiken sätter gränserna för hur krigsförbanden kan användas i en specifik operation på stridsfältet. Eccles beskriver vidare denna relation som att logistiken utgör en länk (bro) mellan staters nationalekonomi och de faktiska militära operationerna på stridsfältet. Militär logistik kan betraktas ur tre ekonomiska perspektiv; 1) statens totala nationalekonomiska utrymme, 2) hur stor del av den totala nationalekonomin som staten är beredd att satsa på det militära maktmedlet och den nationella säkerheten, 3) med vilken verksamhetseffektivitet de allokerade medlen används d.v.s. hur erhålls mest nytta med det som investeras i det militära maktmedlet. Kostnadseffektivitet är något som ständigt måste adresseras i den logistiska planeringen på strategisk nivå med hänsyn till de tillgängliga ekonomiska ramarna. Kostnadseffektivitet relateras till fördelar/militära effekter t.ex. tillgänglighet som den satsade kronan ger s.k. Output/input ratio och som är ett sätt att jämföra olika logistiska vägval. Skillnaden mellan affärslogistik och militär logistik ligger således i själva målsättningen där affärslogistiken allt igenom syftar till att spara på kostnadssidan så att vinsterna ökar. Medan i militär logistik är syftet att få så mycket militär effekt för pengarna som möjligt. Indikatorerna för kostnadseffektivitet och verksamhetseffektivitet tar sin utgångspunkt i både affärslogistiken och den militära logistiken där indikatorns förekomst i empirin måste ses med utgångspunkt i målsättningen d.v.s. förekommer indikatorn i en kontext som har som ambition att erhålla mer militär effekt eller är ambitionen att minska statens kostnader för det militära maktmedlet. Detta innebär att analysen och principens förekomst måste förstås utifrån syftet.. Sida 25 av 73.

(26) Andreas Nordén. 2020-05-25. 3.8 Referenser till de utvalda principerna I tabell 3:2 redogörs för var i den utvalda litteraturen de fem redovisade principerna huvudsakligen beskrivs och diskuteras. Utöver den i tabell 3:2 redovisade litteraturen har sentida artiklar från huvudsakligen perioden 2008-2019 indirekt bidragit till tolkningen och förståelsen av principerna från Thorpe och Eccles. Gällande referens till den litteratur som bidragit med teori från affärslogistiken till princip 5 Ekonomi, hänvisas till kapitel 3.5, affärslogistiks teoretiska progression.. Tabell 3:2 Referenser till de utvalda principerna i den undersökta litteraturen. Avser sidnummer om inte annat angivets.. Sida 26 av 73.

(27) Andreas Nordén. 4. 2020-05-25. Metod. I det här kapitlet beskrivs de metodologiska ansatser som har använts vid utförandet av undersökningen. Inledningsvis redogörs för studiens forskningsprocess och den valda forskningsstrategin. Därefter beskrivs metoden för datainsamling och analysens genomförande innan kapitlet avslutas med att adressera undersökningen trovärdighet. 4.1 Inledning Schematiskt har studien genomförts enligt figur 4:1. En figur som utgår från Backmans forskningsprocess och som kompletterats och modifierats genom att framförallt tillföra steget operationalisering, något som i denna undersökning är av central betydelse för att lyckas binda samman det teoretiska analysverktyget med empirin (Backman 1998). Inledningsvis, utgående från den utvalda litteraturen vilken bidragit till teoribildningen av militär logistik, konstrueras det teoretiska ramverket. Därefter med utgångspunkt i det operationaliserade ramverket sker en empirisk prövning av respektive analysenhet (före respektive efter den strategiska chocken 2014). Slutligen sker en syntes utifrån resultatet från respektive analysenhet där före- och efterperspektivet adresseras och undersökningens huvudfråga besvaras.. Figur 4:1 Studiens Forskningsprocessen Modifierade med utgångspunkt i Backman (1998). Sida 27 av 73.

(28) Andreas Nordén. 2020-05-25. 4.2 Kvalitativ fallstudie som forskningsstrategi Med utgångspunkt i det för undersökningen konstruerade teoretiska ramverket genomförs en kvalitativ fallstudie med ett fall och en deduktiv logik (David & Sutton 2016, s. 83-84). Undersökningens strategi för att svara på den formulerade forskningsfrågan och därmed nå syftet med studien, består i att undersöka textdokument vilka representerar en ”verklighet” utifrån teoretiska utgångspunkter (Alvehus 2018, s. 21).. Den valda undersökningsstrategin innebär att fallstudien är teorikonsumerande där det valda fallet står i centrum för undersökningen och där studien med hjälp av redan existerande teorier inom ett avgränsat område ska förklara ett för undersökningen specifikt fenomen (Esaiasson et.al 2017, s. 42). Studien använder huvudsakligen skriftliga källor som datainsamlingsmetod, som för att erhålla en fullständigare bild, kompletteras med djupintervjuer där syftet är att genom metodtriangulering betrakta det undersökta fallet ur mer än en synvinkel (Denscombe 2009, ss. 187-189).. Bild 4:2 Datainsamling genom triangulering Det valda tillvägagångsättet motiveras med behovet att kunna genomföra textanalyser och värdera de olika dokumenten (inkl. de transkriberade intervjuerna) som tillsammans utgör studiens empiri. Alternativa förklaringar har kunnat identifieras och perspektiv som i en mer ytlig undersökning inte skulle ha synliggjorts kan användas i analysarbetet (Denscombe 2009, ss. 59-60). Då händelserna på Krim som tidigare diskuterats utgjorde en chock för staternas militärstrategiska spelplan utgör den händelsen en tydlig brytpunkt och avgörande förändring på den strategiska spelplanen. Studerandet av militärstrategins logistikdimension har således delats upp i. Sida 28 av 73.

No results found